Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Arbrå reningsverk Sida 1 (14)

Transkript

1 Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning...5 Mottaget externslam Ledningsnät och flödesbelastning...5 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten...6 Bräddat avloppsvatten... 6 Bräddning på ledningsnät och pumpstationer Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter... 9 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse....9 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa...10 Utvärdering av analysdata Riktvärde - Kvartalsmedelvärde...10 Analysresultat Slam från Rengsjö, Flästa och Växbo...10 Analysresulat - Slam från Arbrå...11 Långtidstrender avvattnat slam...11 Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...12 Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden...12 Egenkontroll Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energi produktion och användning...12 Transporter Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...13 Avvattnat slam Annat icke miljöfarligt avfall Miljöfarligt avfall Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 13

2 Sida 2 (14) Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Processbeskrivning med process-schema Bräddat vatten vid reningsanläggningen. Bil. C Bräddat vatten på ledningsnätet. Sida 1 och 2. Bil. D Bil. E Bil. F Bil. Y Resultat från slamanalyser Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Kemiska produkter, miljöfarligt avfall och övrigt avfall Resultat utsläppskontroll

3 Sida 3 (14) 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: Anläggningens namn: Av 6 Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Forsön 1:4 Besöksadress: Idrottsvägen 45/ PL317 Postnummer, ort: Kommun: , Arbrå Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ulf Andersson, tel Kontaktperson på plats Sven-Åke Olsson, tel E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

4 Sida 4 (14) 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Bollnäs tätort med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 3250 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång (luftat), biologisk rening enligt aktivslammetoden med BIO-P-process samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i Bilaga A Processbeskrivning. Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och P-tot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst Länssyrelsen Beslutsnummer , tillstånd baserat på en anslutning av 3250 personekvivalenter. Lst Länsstyrelsen Slutliga villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Länstyrelsen Anmälan om överledning av avloppsvatten till Arbrå avloppsreningsverk

5 Sida 5 (14) 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe. Parameter Pe (BOD7) PE (Renvatten förbr) I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Antalet anslutna pe reningsverket med inkommande BOD 7 mängd som grund är 2463 st pe, vilket är ca 1200 pe mindre än förra året. Då det baseras på endast 12 dygnsprover finns osäkerhet i beräkningssättet. Mätning av renvattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, eftersom vattenförbrukningen varierar i liten grad från år till år. Beräknat från debiterad mängd renvatten hos avloppsabonnenterna 2010 och schablonförbrukningen 175 liter per pe och dygn är antalet anslutna 2463 pe år Mottaget externslam Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Totalt tog verket emot 703 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1794 m³ från de tre externa små verken. Externslammet går direkt till slambehandling och belastar därför inte inkommande avloppsvatten. 6. Ledningsnät och flödesbelastning Totalt finns 12 st avloppspumpstationer, varav en station som används enbart sommartid. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt vid avloppsreningsverket. Sju av pumpstationerna är lite större med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar beräknar en PLC-enhet (OP45) i stationen bräddad volym, men det finns ganska stor osäkerhet i beräkningen. De fem mindre stationerna är utrustade med en vipp-mätare som registrerar antal bräddningar och antal minuter det bräddar. De här mätarna kan påverkas och felaktigt registrera bräddningar på ca 1 minut om man råkar spola vatten på dem när man spolar rent pumpstationen. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet genom dem är väldigt litet, eftersom ett fåtal fastigheter är anslutna. Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse- och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Under 2010 förnyades 4519 meter ledningar i hela Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan ledningsnät i kommunen är ca 610 km (vattenledning: 29 mil, spillvattenledning: 24 mil, dagvattenledning: 8 mil), så förnyelsen 2010 motsvarar ca 0,74% av ledningsnätet. I Arbråområdet förnyades totalt 1596 meter under 2010, se Bilaga E - Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i pumpstationer, ledningar mm. En av huvudledningarna som leder avlopp från samhället till ägs av Fortum, som även ansvarar för underhåll och drift av denna enligt en dom i Vattendomstolen. Under 2010 inträffade en bräddning av orenat avloppsvatten till recipient från denna ledning på grund av bristande underhåll. Med anledning av det rotbeskar Fortum en sträcka av ledningen under Genom denna åtgärd bedöms den största risken för bräddning vara avlägsnad (för tillfället).

6 Sida 6 (14) Under 2011 har en ytterligare sträcka på 240 meter filmats, spolats ren och rotbeskurits av HelsingeVatten på uppdrag av Fortum. Det visar sig att ledningen ser bra ut på raksträckorna, men vid brunnar och skarvar finns rotinträngningar. Dessutom finns mycket sediment i ledningen, så att mindre än 60 % av rörvolymen återstår för vatten att rinna genom. HelsingeVatten kommer att fortsätta diskussionen med Fortum om behovet av ytterligare undersökningar och åtgärder. Fortums ledning är totalt 1,5 km lång och även resten av ledningssträckan måste undersökas för att bedöma ytterligare åtgärdsbehov. Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2010 behandlades totalt m 3 avloppsvatten. Andelen ovidkommande vatten var 52%. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden Nederbörden har stor inverkan på andelen ovidkommande vatten. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Inkommande avloppsvatten (m 3 ) Debiterat vatten (m 3 ) Ovidkommande vatten (%) 58% 48% 46% 48% Bräddat avloppsvatten I verket har bräddning skett efter rensgallret två gånger under året. En gång i juni och en gång i augusti. Totala volymen var 63 m³, dvs en liten volym. Provuttag på bräddat vatten visade att halter av föroreningar var lägre än årsmedelvärdet i inkommande vatten. Bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddning har ej registrerats vid någon pumpstation, men det beror på datatekniska problem med historikdatabasen. Ingen bräddning har skett från kommunens ledningsnät, däremot har den huvudledning som Fortum äger bräddat i ca 6 dygn innan det upptäcktes av Helsinge Vatten. En uppskattning av därvid bräddad mängd är ca 1200 m 3 avloppsvatten. 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av detta beslut. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie- och energiförbrukning. Villkor 3. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Den fällningskemikalie som har använts, PAX-XL 100, har lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av

7 Sida 7 (14) efter godkännande av tillsynsmyndigheten. tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9. Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Villkor 5. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ger tillfälle att föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen.. Villkor 6. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningen p g a slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar. Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under Inga klagomål på lukt har förekommit. Villkor 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) dagtid (kl 07-18) 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) 45 db(a) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse. Inga klagomål avseende buller har förekommit. Villkor 8. Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som skall eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall skall vara noggrant märkta med innehåll. Kemikalie- och avfallshanteringen sker på det sätt som föreskrivs i villkoret. Villkor 9. En förteckning skall upprättas över de kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheten. Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i miljörapporten. Kemikalieregister via Eco-Online. Villkor 10. Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter uppstår, skall inte tillföras anläggningen. Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget

8 Sida 8 (14) industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket Villkor 11. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från verket skall fort-löpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket. Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns. Utförda åtgärder under 2010 framgår av bilaga E. Villkor 12. Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Villkor 13. En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter ombyggnad och upprustning av reningsverket. Kontrollen 2010 följde vårt förslag till kontrollprogram samt det årliga provprogram som översänds till Länsstyrelsen i början av varje år. Ett uppdaterat kontrollprogram kommer att lämnas senast Förstagångsbesiktning har utförts. Villkor 14. Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient från som rikt och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD 7. Riktvärdena har hållits under samtliga månader. Villkor 15. Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31 december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga 4800 kg BOD 7 och 180 kg totalfosfor och från den 1 januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg BOD7 och 155 kg totalfosfor. Gränsvärden har ej överskridits.

9 Sida 9 (14) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X X X X X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser utförs. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mellan 2000 och pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av Aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för inkommande och utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. Antalet provresultat är 24 dygnsprov. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde provdygnsflöden Analysresultat redovisas i följande bilagor Bilaga A Analysresultat från utgående behandlat vatten. Utgående vatten uppfyller krav i villkor Bilaga B Bräddning vid reningsverk och resultat från analyser Bilaga C Bräddning av ledningsnätet SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket är REVAQ-certifierat för att kunna levereras som kvalitetsstämplat slam till jordbruk. Under 2010 har ingen slam levererats till jordbruket, beroende på att avtal om mellanlagringsplatser saknats. Vid användning av slam i jordbruk så krävs att följande analyser utförs. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) = massa /år =mg /l flöde /år

10 Sida 10 (14) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i Bilaga D Slamanalyser, utgående slam 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata Riktvärde - Kvartalsmedelvärde BOD 7 (mg/l) Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 10 mg/l och 0,3 mg/l. Kvartalsmedelvärdet har beräknats genom att ta ett medelvärde av de avlästa haltresultaten per kvartal. P-tot (mg/l) Riktvärden 10 mg/l 0,3 mg/l Q1 5,33 0,08 Q2 5,33 0,12 Q3 4,33 0,09 Q4 4,5 0,11 Alla kvartalsmedelvärden för BOD samt fosfor ligger under riktvärdet. April månad visar ett något högre medelvärde. Det beror på ett enstaka analysresultat ett dygn på 0,38 mg/l. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 12,5 kg BOD 7/dygn och max 0,5 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 4,7 kg/dygn och fosfor utsläppet ligger på 0,1 kg/dygn. Analysresultat Slam från Rengsjö, Flästa och Växbo Slamprover samlades under ett halvår i de små reningsverken Rengsjö, Flästa och Växbo. I Rengsjö lyckades vi dock inte utta ett representativt prov på det oavvattnade slam som körs till Arbrå. Analysresultaten för slam från Flästa och Växbo reningsverk redovisas i tabellen nedan, samt i den särskilda REVAQ årsrapport som tas fram separat. Tabell över slamanalyser, enheten är mg/kg TS år Period P-tot Cd Cu Cr Hg Ni Ag Zn TS Växbo 2010 jan-jun , ,14 15 <0, ,88 Flästa 2010 jan-jun , ,12 80 <0, ,22 Mängd externslam som mottogs under året och behandlades i : Rengsjö: 1330 m³ Växbo: 325 m³ Cd/P-kvot: 20,6 Flästa: 94 m³ Cd/P-kvot: 14,5 Arbrå producerat: 471 ton avvattnat slam. Cd/P-kvot: 26,8

11 Sida 11 (14) Analysresulat - Slam från Arbrå Slammet har provtagits två gånger. Det första provet representerar slam för perioden till Detta prov har analyserats av ALS med avseende på 60 element enligt REVAQ-reglerna. Det andra provet representerar slam för perioden till och har analyserats av AlControl. Enligt noteringar på analysprotokoll från ALS så är den analysmetod man använt för att ta fram halten för arsenik, järn, aluminium, kobolt krom, silver och glödrest (glödförlust) ej ackrediterad. Analyerna bygger dock på standardmetoder för bestämning av metaller (EPA (ICP-AES) och EPA (ICP-QMS)) samt för glödförlusten Loss on ignition. Medelvärden av de två proverna redovisas i rapporten. Proverna uppfyllde de krav som ställs i regelverket för REVAQ-certifierat slam. Långtidstrender avvattnat slam Långtidstrender visar att halterna av bly och kadmium är sjunkande. Under 2008 syns ett högre resultat för bly, men vid påföljande analyser har halten bly inte varit förhöjt. 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Bly, Pb ,50 1,00 0,50 0,00 Kadmium Gränsvärde Bly=100 Gränsvärde Kadmium=2 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Kväve Innehållet av kväve i slammet har ökat från ca 3 % till 5% Även mängden amoniumkväve har ökat från en nivå på ca 0,1 % till strax under 1 %. Detta skulle kunna bero på att man slutade kalka slammet det sista halvåret Att man slutat med kalkningen syns också på fosforhalten i slammet som gör ett litet hopp från ett medelvärde på ca 1,6% till ca 2% mellan åren 1998 och ,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Ammoniumk väve, NH4- N fosfor Övriga ämnen visar inte någon tydlig trend. Sammantaget ligger medelvärden på godkänd nivå för användning till jordbruk.

12 Sida 12 (14) Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras av ledningsnätschefen i sin dator. Inga allvarliga tillbud eller störningar har förekommit under året avseende kommunens ledningsnät. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Klagomål på avloppslukt har lämnats av några fastighetsägare som bor i Vallsta i närheten av den punkt där tryckledningen från Orbaden mynnar. Åtgärder mot detta utfördes i slutet av 2010 samt början av 2011 och hittills har inga nya klagomål inkommit. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energi produktion och användning Arbrås reningsverk har ingen egen värmeproduktion. Verket värms med el sommartid och olja vintertid. Totalt inköp av el under året till reningsverket var kwh. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med hög energiförbrukning. Elanvändningen beror i viss mån även på inkommande belastning av syreförbrukande ämnen (mer energi krävs för luftningen) Avloppsvattenflöde m 3 /år Oljeförbrukning m 3 /år ,6 7,6 11,5 Elanvändning totalt kwh/år Elanvändning kwh/m 3 1,37 1,19 1,46 Transporter. Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på sävstås avfallsdeponi.

13 Sida 13 (14) Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning Fällningkemikalie: PAX XL kg (inköpt) Polymer för avvattning: Zetag kg (inköpt) Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Ny upphandling av kemikalier kommer att ske under Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQ-certifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll av tungmetaller än andra aluminiumprodukter. Använda kemikalier redovisas i Bilaga F Kemiska produkter, miljöfarligt avfall. Bilagan redovisar också mängd tungmetaller som tillförts slammet via fällningsmedlet. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Under 2010 producerades sammanlagt 471,6 ton avvattnat slam med genomsnittlig TS-halt 21,8 %. Slam för är REVAQ-certifierat och kan därför spridas på jordbruksmark. Slammet hade god kvalitet under 2010 och uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Resultat från slamanalyserna redovisas i Bilaga D Slamanalyser på utgående avvattnat slam. Annat icke miljöfarligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes ca 4500 kg pressat grovrens, vilket transporterades av Reaxcer till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov ill BORAB. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i bilaga F. 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med egenkontroll. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl,

14 Sida 14 (14) kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Under 2010 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge uphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppledningar 2. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 3. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 4. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 5. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar: 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i samband med REVAQ-certifieringen. Den fokuserar på risker för en konsument som äter livsmedel producerade på åkermark där slam från har spridits.