Miljörapport. Hörnefors avloppsreningsverk. År Umeå Maria Nordlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport. Hörnefors avloppsreningsverk. År 2012. Umeå 2013-03-28 Maria Nordlund"

Transkript

1 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk År 2012 Umeå Maria Nordlund

2 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) Innehållsförteckning Grunddel för år Uppgifter om anläggningen Uppgifter om huvudman... 2 Textdel för år Verksamhetsbeskrivning Organisation Verksamhetsområde Avloppsvattenrening Slambehandling Driftövervakning Kemikaliehantering Avfallshantering Ledningsnät och pumpstationer Saneringsplan Verksamhetens påverkan på miljön Gällande föreskrifter och beslut Gällande föreskrifter Tillstånd enligt miljölagstiftning Villkor för tillståndet Förelägganden och beslut gällande tillsyn Beaktande av hänsynsreglerna Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat Avloppsreningsverket Ledningsnätet Mätinstrument och provtagare Recipient Transporter Anslutning och belastning samt kontrollresultat Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Bilaga 9. Bilaga 10. Bilaga 11. Bilaga 12. Bilaga 13. Bilaga 14. Bilaga 15. Anslutning och ledningsnätuppgifter Inkommande avloppsvatten och externslam Bräddning och bräddningsmängder Bräddningsuppgifter från ledningsnät Bräddning vid avloppsreningsverket Utgående vatten Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Slamanalyser Kemikalier och miljöfarligt avfall Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bränsleförbrukning Kontroll av utsläpp till luft Diagram över utgående BOD från Hörnefors avloppsreningsverk Diagram över utgående P-tot och från Hörnefors avloppsreningsverk Emissionsdeklaration

3 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) Miljörapport för Hörnefors avloppsreningsverk, Umeå Grunddel för år Uppgifter om anläggningen Anläggningens (platsens) namn: Hörnefors avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Hörnefors 8:845 Besöksadress: Skatvägen Kommun: Umeå Kommun Kontaktperson (namn, tele, e-post): Robert Hansson, Sektionschef Avlopp Telefonnr: Telefaxnr: Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe Ev övriga branscher och koder 1 : - Grund för avgiftsnivå 2 : / mellan och personekvivalenter Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: E-postadress: robert.hansson@umeva.se Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Statens Naturvårdsverk Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljöledningssystem: EMAS ISO Annat: Nej Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej 2 Uppgifter om huvudman Huvudman: Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA) Organisationsnummer: Gatuadress: Postnummer: Kontaktperson: Tomas Blomqvist, VD Telefonnr: Telefaxnr: Ort: Umeå E-postadress: tomas.blomqvist@umeva.se 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

4 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) Miljörapport för Hörnefors avloppsreningsverk, Umeå Textdel för år 2012 Anläggningens (platsens) namn: Hörnefors avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: Umeå Kommun 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Organisation Verksamheten ligger inom bolaget Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA). Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. Bolaget är sedan 2010 kvalitetscertifierade i enlighet med ISO 9001, miljöcertifierade i enlighet med ISO och arbetsmiljöcertifierade i enlighet med OH SAS Bolaget är uppdelat i två verksamhetsområden med gemensam administration: Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Till bolaget hör även dotterbolaget Dåva DAC (Deponi och Avfallscenter). Vatten & Avlopp består av fyra sektioner, varav Sektion Avlopp är en. Till sektionen hör totalt 20 avloppsreningsanläggningar och ett hundratal pumpstationer. Kommunens över 72 mil långa spillvattennät (serviser och tryckavloppsledningar inkluderat) drivs och underhålls av sektion Rörnät. Reningsverks- och rörnätspersonal har återkommande beredskap för att finnas tillgängliga dygnet runt. VD: Tomas Blomqvist VA-chef samt juridiskt ansvarig: Per Grünhagen Sektionschef Avlopp: Robert Hansson Verksansvarig Hörnefors ARV: Nicklas Schaeder Sektionschef VA-Teknik, tf: Christer Stenmark Sektionschef Rörnät: Walter Jonasson Processingenjör: Maria Nordlund Verksamhetsområde Hörnefors avloppsreningsverk är beläget på Skatudden vid Ögerbofjärden, söder om Hörnefors tätort på fastigheten Hörnefors 8:845. Anläggningen togs i drift 1967 och betjänar Hörnefors samhälle med cirka 2,8 mil ledningsnät. Efter en om- och tillbyggnad i mitten av 70-talet har reningsverket idag en kapacitet att rena avloppsvatten för personekvivalenter (pe). 3.3 Avloppsvattenrening Reningsverket i Hörnefors är dimensionerat för 9100 pe och dimensionerande flöde är 200 m 3 /h. Avloppsreningsverket är utformat för mekanisk och kemisk rening. Ett förenklat processchema för Hörnefors avloppsreningsverk ses här nedan.

5 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) Kemikaliedosering Pumpstation P8 Rensgaller Utjämning Flockning Flotation Recipient Pumpstation Slamsilo P1 Rens till förbränning Med bil till Öns ARV Inloppspumpstation Avloppsvatten pumpas från nätet via två slutpumpstationer in till reningsverket. Vid dessa pumpstationer finns nödavlopp. Före den mekaniska reningen finns möjlighet till provtagning Mekanisk rening Allt vatten passerar ett maskinrensat galler med en spaltvidd på 2 mm. Avskiljt rens tvättas och pressas i en tvättpress och transporteras sedan till förbränning. Efter gallret rinner vattnet till ett utjämningsmagasin varifrån det sedan pumpas via en mätränna till flockningen. Eventuell bräddning sker från utjämningsbassängen Kemisk rening Det kemiska reningssteget består av en tvådelad flockningsbassäng och en flotationsbassäng. Järnhaltig aluminiumsulfat, AVR, används som flockningskemikalie. Kemikalien matas med en skruv till en motströmsupplösare och sedan vidare till ett inblandningsfack strax efter mätrännan. Doseringen är flödesproportionell och ph-styrd. Vattnet förs vidare med intensivomrörare till de två seriekopplade bassängerna för utfällning av föroreningarna under långsam omrörning med ett paddelverk. Vattnet med utfällda flockar överförs till flotationsbassängen via ett stigschakt, där luft-vattendispersion sker. De fina luftbubblorna lyfter upp flockarna till ytan. Det bildade slammet transporteras medelst intermittent skrapning till en slamficka, och sedan vidare med en skruv till slamsilon i reningsverket. Bottenslammet skrapas intermittent med en slamskrapa till två slamfickor. Det uppsamlade slammet pumpas också till slamsilon Utsläppspunkt för renat avloppsvatten Efter det kemiska behandlingssteget rinner det renade avloppsvattnet med självfall via en mätränna och utloppstub direkt till recipienten, Österfjärden. I mätrännan sker frekvent provtagning. Möjligheter att klorera utgående avloppsvattnen finns vid behov. 3.4 Slambehandling Avskiljt slam från den kemiska reningen förtjockas och slammet transporteras därefter med bil till Öns slambehandlingsanläggning. Rejektvattnet från förtjockningen pumpas tillbaka till inloppet av reningsverket. 3.5 Driftövervakning Driftövervakningen sker med hjälp av ifix-baserad kontrollstyrning via datorer.

6 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) 3.6 Kemikaliehantering Fällningskemikalie Järnhaltig aluminiumsulfat, AVR, förvaras i en silo. 3.7 Avfallshantering Gallerrens Gallerrens från den mekaniska reningen förvaras inomhus i tunna innan transport sker till Umeå Energis förbränningsanläggning på Dåva Spillolja och övrigt farligt avfall Spillolja och övrigt farligt avfall samlas upp och omhändertas separat. För att förhindra tillbud vid spill förvaras flytande avfall i lokal där utflöde endast kan ske aktivt. Internpersonal har utsetts som ansvariga för avsändare av farligt gods i enlighet med gällande lagstiftning. 3.8 Ledningsnät och pumpstationer Ledningssystemet består av cirka 40 km spillvattenledningar inklusive serviser och tryckledningar. Avloppsledningsnät utgörs till största delen av duplikatsystem med separata ledningar för spillvatten och dagvatten. Det finns totalt 10 pumpstationer på ledningsnätet. Samtliga är försedda med larm för hög nivå och låg inomhustemperatur. I vissa av pumpstationerna finns nödavlopp, vilka fungerar som säkerhetssystem vid exempelvis strömavbrott. 3.9 Saneringsplan Under år 2000 påbörjades arbetet med en saneringsplan för Hörnefors avloppsledningsnät. Saneringsplanen kan sägas vara ett levande dokument genom att UMEVA årligen tar fram planer för prioriterade reinvesteringar. Saneringsplanarbetet syftar huvudsakligen till systematisk avskiljning av tillskottsvatten för förbättrade reningsprocesser i avloppsreningsverket. Kapacitetsstudier, flödesanalyser, aktivt ledningsarbete och marknadsbearbetning är några av de verktyg som kan används för att lösa aktuella problem. Drift- och underhållssystemet VA-banken utnyttjas som erfarenhetsbank Verksamhetens påverkan på miljön Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs huvudsakligen av utsläpp till vatten. Österfjärden, sydost om Festholmes södra udde utgör recipient för det behandlade avloppsvattnet från Hörnefors. Tidigare var utsläppspunkten vid Megrundstenarna, men under 2011 flyttades utsläppspunkten för att minska påverkan i Ögerbofjärden. Under 2012 beräknas tillförseln till recipienten vara 8,3 ton BOD och 95 kg fosfor. Inkommande avloppsvatten renas idag till ca 90 % i reningsverket med avseende på fosfor. Den belastning, m a p fosfor, som härrör från bräddning på ledningsnätet under året utgör ungefär 4,5 % av de totala utsläppsmängderna från reningsverket. Den hydrauliska bräddningen från verket samt ledningsnät var ca 0,4 % av totalflödet under Recipientkontroll sker enligt ett särskilt program framtaget , med senaste revidering , där Hörneån och Ögerbofjärden ingår.

7 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) 4 Gällande föreskrifter och beslut 4.1 Gällande föreskrifter Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1994:7 Aktuell X Ej aktuell X X Det kvalitets- och miljöcertifierade verksamhetssystemet, vilket årligen genomgår intern samt oberoende extern revision, säkerställer att aktuella föreskrifter efterlevs. 4.2 Tillstånd enligt miljölagstiftning Tillstånd med stöd av miljöbalken till fortsatt utsläpp av behandlat avloppsvatten till södra Bottenvikens kustvatten från Hörnefors avloppsreningsverk samt att där fortsättningsvis bedriva verksamheten, lämnades av Länsstyrelsen Tillståndet gäller för att ta emot och behandla avloppsvatten från personekvivalenter (pe), motsvarande en belastning med 637 kg BOD 7 per dygn, med Q dim 200 m/h. Belastningen av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) på verket gäller som gränsvärde beräknat för årsmedeldygn och som riktvärde för enskilda dygn. I beslutet uppsköt Länsstyrelsen under en prövotid avgörandet av utloppstubens och utsläppspunktens slutliga placering. En utredning med förslag till exakt placering av utsläppspunkten för renat avloppsvatten inlämnades till Länsstyrelsen lämnade Länsstyrelsen beslut om slutliga villkor för utsläpp av behandlat avloppsvatten. Beslut om ändring av villkor 6a från lämnades av Länsstyrelsen Villkor för tillståndet Slutliga villkor Kommentar Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av nedanstående villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett och åtagit sig enligt ansökan med tillhörande kompletteringar och ändringar eller i övrigt har åtagit sig i ärendet. 2. Reningsutrustning ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt skäliga insatser. 3. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Verksamheten har under 2012 bedrivits i överensstämmelse med tillståndsansökan, daterad Verksamheten bedrivs så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt skäliga insatser. Inget byte av fällningskemikalier har skett under året.

8 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) Utsläppsvillkor 4. Det totala utsläppet av fosfor från avloppssystemet (avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät) får som gränsvärde per kalenderår inte överstiga 700 kg. 5. Resthalten totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde inte överstiga 0,5 mg per liter, räknat som medelvärde per kalenderår. 6. Resthalten totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet ska beräknas som medelvärde per kvartal. Under ett kalenderår får högst ett kvartalsmedelvärde överskrida 0,5 mg totalfosfor per liter. Provtagningens omfattning, analysmetoder m.m. ska ske enligt gällande föreskrifter, för närvarande Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14. 6a. Den nya utloppsledningen ska förläggas i den korridor som föreslagits av Svenska Tungdykargruppen AB (bilaga 3 till utredningen). Tubens mynning ska ligga på ca 10 m djup och ca 560 m sydost om Festholmens södra udde och tuben ska förses med diffusor. De nya koordinaterna för tuben ska redovisas till tillsynsmyndigheten och Länsstyrelsen när ledningen ligger på plats. Ledningsarbetena i vatten ska utföras så att grumling minimeras vid grävning i strandområdet. En flytande siltgardin ska läggas i vattnet runt schaktplatsen. Det totala utsläppet av fosfor från avloppssystemet har under 2012 ej överstigit gränsvärdet 700 kg per kalenderår. Resthalten totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet har under 2012 ej överstigit gränsvärdet 0,5 mg per liter per kalenderår. Under 2012 har resthalten totalfosfor ej överskridit 0,5 mg per liter, beräknat som medelvärde per kvartal. Den nya utloppsledningen har förlagts enligt villkoret. De nya koordinaterna redovisades till tillståndsmyndigheten och Länsstyrelsen Övriga villkor 7. Ledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp genom bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten från ledningsnätet och reningsverket. Kommunen ska årligen i miljörapporten till tillsynsmyndigheten redovisa vidtagna och planerade åtgärder på ledningsnätet. Såväl vidtagna som planerade åtgärder på ledningsnätet gäller huvudsakligen borttagande av tillskottsvatten. Utförda och planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer redovisas i bilaga 10.

9 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) Övriga villkor forts. 8. Kommunen ska genom kontroll och åtgärder beträffande inkommande avloppsvatten och externslam verka för att hålla sådan kvalité på slammet att nedanstående målsättningsvärden klaras: Bly 100 mg/kg TS Kadmium 2 mg/kg TS Koppar 600 mg/kg TS Krom 100 mg/kg TS Kvicksilver 2,5 mg/kg TS Nickel 50 mg/kg TS Zink 800 mg/kg TS 9. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att reningsanläggningens funktion sätts ned eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten. 10. Verksamheten får utomhus vid bostadsbebyggelse inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå (riktvärde) än: 50 dba dagtid vardagar (07-18) 45 dba kvällstid (18-22) och dagtid sön- och helgdag (07-18) 40 dba nattetid (22-07) Halten krom i slammet var relativt hög under 2012, medan övriga metaller i slammet underskred målsättningsvärdena i tillståndet med god marginal. Se avsnitt Industriellt avloppsvatten inom upptagningsområdet för Hörnefors avloppsreningsanläggning är huvudsakligen av samma karaktär som spillvatten från hushållen. Inga klagomål avseende buller från anläggningen har framkommit. Nattetid (22-07) får den momentana ljudnivån inte överstiga 55 dba som riktvärde. 11. Om verksamheten förorsakar besvärande lukt i omgivningen ska åtgärder vidtas för att motverka störningarna. 12. Avloppsreningsverket ska vara förberett på desinfektion av utgående avloppsvatten. Tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om desinfektionens omfattning m.m. 13. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Inga klagomål avseende lukt från anläggningen har framkommit. Desinfektion av utgående avloppsvatten har ej varit aktuellt under året, men portabel utrustning för dosering finns vid behov. Förslag till reviderat kontrollprogram för Hörnefors avloppsreningsverk har ingetts till tillsynsmyndigheten , senast reviderat

10 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) 4.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn Inga förelägganden har under året meddelats genom tillsynsbeslut. 5 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: Ansvarig personal på reningsverket har genomgått diplomkurs i avloppsteknik samt är certifierade provtagare. Utbildning dokumenteras i personakt. Då verksamheten har varit etablerad i dagens form under en längre tid anser UMEVA att man har den kunskap som krävs för att bedöma verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö. Försiktighetsprincipen: Bolaget anser att de skyddsåtgärder har vidtagits som bedöms vara nödvändiga för att förhindra olägenhet för människors hälsa och miljön. Lokaliseringsprincipen: Vid anläggning av ett avloppsreningsverk är det nödvändigt att placeringen dels är avskild för att minimera påverkan på människor och miljö, men även nära det samhälle som ska servas för att få ett fungerande ledningssystem. Bolaget anser att bästa möjliga plats har valts för Hörnefors avloppsreningsverk. Under 2011 flyttades utsläppspunkten med syfte att med minska påverkan i Ögerbofjärden. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Slammet från Hörnefors reningsverk transporteras till slam- och gasbehandlingsanläggningen på Ön. Energin ur slammet utvinns genom rötning och det rötade slammet används till sluttäckning av deponin på Dåva DAC i Umeå kommun. UMEVA har för avsikt att certifiera slammet som produceras vid Öns slambehandlingsanläggning enligt REVAQ, vilket innebär att kretsloppsprincipen genom återföring av fosfor tillämpas. Rötgasen som bildas används för uppvärmning av lokaler och rötkammare samt till fjärrvärmenätets primärsida. Produktvalsprincipen: Vid val av kemikalier inom verksamheten tas hänsyn till denna princip. Skadeansvaret: Denna hänsynsregel är för närvarande inte aktuell. Bolaget är medveten om dess innebörd.

11 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) 6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat 6.1 Avloppsreningsverket Under 2012 har avloppsreningsverket fungerat bra. Halten utgående fosfor i behandlat avloppsvatten har inte överskridit gällande utsläppsvillkor. Mellan 8 till 9 mars tömdes utjämningsmagasinet för att rensa bort sanden från botten av bassängen. Vid tömning av utjämningsmagasinet leds vattnet förbi den mekaniska reningen direkt till flockningsbassängen utan möjlighet att dosera fällningskemikalien. Utjämningsmagasinet töms vart 4:e till 5:e år och vid periodiska besiktningen 2010 framkom att en annan lösning bör eftersträvas vid tömningen för att förbättra reningsgraden. Ett handrensgaller installerats därför under 2011 för att mekanisk rena vattnet innan det leds in till flockningen och vid tömningen i mars kunde en förbättring ses, då mindre antal trasor samt övrigt rens följde med in till flockningen. Detta galler kommer även att kunna användas för att förbättra reningsgraden vid eventuell bräddning från inloppet. Arbetet var planerat och anmäldes till MHS Leverantören av fällningskemikalien, Kemira Kemi AB, meddelade under 2012 att produktspecifikationen för den aluminiumsulfat, AVR, som används vid reningsverket skulle förändras i slutet på Spårämneshalten av krom skulle öka uppskattningsvis 2-3 gånger och målsättningsvärdena för halten krom i slammet skulle därmed eventuellt inte klaras. För att fastställa om förändringen av spårämneshalten i AVR påverkar metallhalterna i slammet planerades en utvärdering att genomföras under de sex första månaderna efter bytet. Kemira Kemi AB meddelade dock under januari 2013 att bytet kommer att flyttas fram och blir eventuellt först i slutet på Utvärderingen kommer därmed att påbörjas tidigast under hösten Information har skickats till MHS och Belastning Beslutet innefattar en dimensionerande anslutning av personekvivalenter (pe) eller 637 kg BOD 7 per dygn till avloppsreningsverket. Under 2012 har den uppmätta belastningen endast uppgått till 80 kg BOD 7 per dygn som årsmedel, vilket motsvarar ca 1150 pe. Högsta belastningen under ett enskilt dygn har uppgått till 179 kg Reningsresultat Inga gräns- eller riktvärden har överskridits under året. För totalfosfor har kvartalsmedelvärdet varierat mellan 0,14 och 0,30 mg/l i utgående renat avloppsvatten. För BOD 7 har kvartalsmedelvärdet varierat mellan 18 och 30 mg/l. Detta motsvarar en reduktion av organiskt material på ca 75 %, vilken anses vara mycket god då biologisk rening saknas i verket. Se diagram i bilaga 13 och Flöde Flödet baserat på totala volymen inkommande avloppsvatten under året var ca 45 m 3 /h. Maj var den månad med högst flöde, det maximala inflödet var då 145 m 3 /h beräknat utifrån maximala dygnsflödet. Dimensionerande flöde är 200 m 3 /h. Variationen mellan min- och maxflöde är som alltid tidvis stor. Normala eller väntade flödestoppar kan dock hanteras med bra reningsresultat tack vare många års drifterfarenhet av verket Slam Det förtjockade slammet går till Öns slambehandlingsanläggning för rötning i enlighet med anmälan till Länsstyrelsen Under 2012 har arbetet med att möjliggöra en certifiering av det rötade slammet enlig REVAQ intensifierats och därmed även uppströmsarbetet. Analysfrekvensen av slammet från Hörnefors avloppsreningsverk har därför utökats till varje kvartal istället för en gång per år. Stickprov på slammet tas som tidigare ut varje månad och fryses och stickproverna sammanblandas sedan innan de lämnas in för analys.

12 Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk (11) Halten krom i slammet var relativt hög under 2012, medan övriga metaller i slammet underskred målsättningsvärdena i tillståndet med god marginal. I ett av de fyra delproverna under året var halten krom 110 mg/kgts och överskrider därmed målsättningvärdet. Orsaken till den höga halten krom i slammet är i första hand den höga spårämneshalten krom i fällningskemikalien. Vid utvärderingen av fällningskemikalien under 2013 kommer därför detta att särskilt beaktas (se under avsnitt 6.1). 6.2 Ledningsnätet UMEVA arbetar med kartläggning och åtgärder för att komma tillrätta med tillskottsvatten som belastar nätet. Stuprörsinventeringar utförda har lett till att 78 fastigheter anmodades att koppla bort sina stuprör från spillvattennätet och av dessa har 77 uppgett att omkoppling har skett. Under september månad bräddades obehandlat avloppsvatten från pumpstationen P8 i samband med höga inkommande flöden till pumpstationen. Två av pumparna i pumpstationen har bytts ut till frekvensstyrda pumpar under december, vilket medför ökad kapacitetet vid höga inkommande flöden och risken för bräddning bör därmed minska. 6.3 Mätinstrument och provtagare Provtagningskontroll har fungerat bra under året. Automatisk mätning av flödet genom verket har fungerat bra. Vid periodiska besiktningen 2010 påpekades att ultraljudsgivaren för flödesmätning av bräddat vatten i avloppsreningsverket är monterad för nära skibordet och borde flyttas, vilket även påpekades vid tillsynsbesöket i september Detta kommer att åtgärdas under Recipient Utsläpp av behandlat och bräddat avloppsvatten från reningsverket sker via en utloppstub till Österfjärden, sydost om Festholmes södra udde. Under 2011 flyttades utsläppspunkten från den tidigare punkten vid Megrundstenarna, med syfte att med minska påverkan i Ögerbofjärden. Nuvarande utsläppspunkt togs i drift Recipientkontrollen för treårsperioden visar att Hörnefors reningsverk påverkade Ögerbofjärden betydligt under denna period. Påverkan skedde främst genom ökad kvävetillförsel och tydligt förhöjda halter uppmättes nedströms reningsverket jämfört med uppströms. Ingen tydlig minskning av närsalterna förkom dock under slutet av år 2011, sedan nya utloppstuben tagits i drift och troligen kommer effekterna av den nya ledningen inte märkas förrän om ett par år. Resultaten från recipientkontrollen 2012 har inte redovisats ännu. 6.5 Transporter Transporter till och från anläggningen sker huvudsakligen med lastbil i omfattningen drygt en per vecka. 6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat Uppgifter om anslutning och belastning samt kontrollresultat från året redovisas i bilaga 1-15.

13 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 1 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER VATTENVERK, antal anslutna personer: st AVLOPPSANL, antal anslutna personer: st Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån flödesviktat årsmedelvärde Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån varje enskild provtagning Anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 - Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar renvatten**, m3 vatten, m3 m3 Antal mm Maxdygn I II II-I mm/d Jan a a Data saknas. Febr a a Data saknas. Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängd renvatten, m3 *** dagvattennät,m3 renvattenmängd, m3 vatten, m Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal neder- % av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga bördsmätare Anmärkningar * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person ** Den producerade mängden renvatten som redovisas är hela Bjännberg vattenverks vattenproduktion. Bjännberg VV levererar även vatten till Norrbyn, Sörmjöle och Bjännberg. *** Debiterad mängd renvatten avser endast Hörnefors samhälle och de vars avlopp går till Hörnefors avloppsreningsverk.

14 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun INKOMMANDE AVLOPPSVATTEN OCH EXTERNSLAM Ink.flöde: m3/d Laboratorium Alcontrol Laboratories Avser följande analyser Samtliga parametrar Parameter Inkommande halter i mg/l Inkommande mängder i ton/år Ev. intern Total Provtagn.punkt, prov-in Provt.punkt Bräddning Externslam belastning** inkommande Antal prov Medel- Max- prov-in vid verket efter prov-in före prov-in belastning*** och provtyp värde värde före prov-in* ton/år ton/år ****) ****) I II III IV I+II+III-IV BOD7 12 dp CODCr 12 dp P-tot 12 dp 2,4 7,2 1,0 1,0 N-tot 12 dp ,6 9,6 * Uppgift hämtas från bilaga 2 (sammanlagd mängd vid hydraulisk överbelastning och vid driftavbrott före prov-in) ** Intern belastning bör återföras till en punkt efter provtagningpunkten för inkommande vatten. Om så inte är fallet, dvs. om återföring skett före provtagningspunkten, skall återförda föroreningsmängder redovisas här. *** Total inkommande belastning avser inkommande mängder vid provtagningspunkten prov-in, bräddade mängder vid verket före prov-in och externslam som tillförs anläggningen efter prov-in. Den totala belastningen får inte omfatta någon intern belastning. Anmärkningar Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde. Från 2010 och tidigare har ej flödesviktat årsmedel angetts. Inkommande vattenmängd under året inklusive bräddad mängd vid verket, m EXTERNSLAM Slammängd Behandling i verket m3/år ton TS/år Enskilda slamavskiljare Reningsverk Summa SPECIFIKATION ÖVER EXTERNSLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK Anläggning Fällnings- Slammängd Anmärkning kemikalie m3/år ton TS/år Övriga noteringar (eventuell mottagning av latrin)

15 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun BRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER KONTROLLMETODER Kontrollmetoder för bräddning på ledningsnätet Beskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.) Samtliga pumpstationer är försedda med larm för hög nivå samt att en pumpstation är försedd med tidmätning av bräddat vatten. Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket ( x ) Kontinuerlig mätning/registrering av volym samt tids-/flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-19 SNFS 1990:14 ( ) Annan likvärdig metod: TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMET Vid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av belastning, min m3 m3 ink. avloppsvatten, % Ledningsnät* ,4 Avloppsverket ,1 Summa ,5 Anmärkning * Bräddning vid pumpstationen P8. Föroreningshalten har uppskattats till ca 4,4 kg fosfor (uppskattningen är gjord utifrån årsmedelvärden av inkommande halter på Hörnefors ARV).

16 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 4 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt. Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Brädd- Bräddad Anmärkning frekvens mängd frekvens mängd (t.ex. orsak) dygn/år m3/år dygn/år m3/år 061 Hörnefors ARV Dagligen Hög nivå Flödesmätning Österfjärden 062 P1 1 gång/v " Dike 063 Norråkern " " P2 " " P8 " " Tidmätn.bräddpump Flödet är uppskattat. Hörneån 066 BP (P30) " " P31 " " Dike 068 P81 " " - Fabriksstationen " " - Hamnskär " " Viken vid Hamnskärsudden Hamnskär lilla " " - Summa

17 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun BRÄDDNING VID AVLOPPSRENINGSVERKET ANTAL BRÄDDNINGSDYGN OCH VATTENMÄNGDER Kvartal Bräddning före provtagn.punkt prov-in Bräddning efter provtagn.punkt prov-in** Total mängd Hydraulisk överbel.* Driftavbrott Hydraulisk överbel.* Driftavbrott bräddat Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd vatten dygn m3 dygn m3 dygn m3 dygn m3 m Summa **Eventuell typ av behandling: Mekaniskt renat (galler och sandfång) samt förluftat och -sedimenterat FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER I BRÄDDAT VATTEN Parameter Föroreningshalter i mg/l, årsmedel** Föroreningsmängder Före prov-in Efter prov-in Före Efter Totalt Enhet H.överbel.* D.avbrott H.överbel.* D.avbrott prov-in prov-in BOD ,029 0,029 ton/år COD-Cr 240 0,088 0,088 ton/år P-tot 3,9 0,0014 0,0014 ton/år N-tot 39 0,014 0,014 ton/år NH4-N Susp.substans Kvicksilver Kadmium Bly Koppar Zink Krom Nickel ton/år ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Anmärkningar såsom ev. tillämpning av schablonvärden och metod för beräkning av föroreningsmängder (utifrån årsmedelvärden eller summering av utsläppsmängden vid varje tillfälle). *Hydraulisk överbelastning av ovidkommande vatten (nederbördspåverkan, läck- och dräneringsvatten) ** Inget prov uttaget vid bräddtillfället i september. Föroreningshalten är uppskattad utifrån inkommande prov aktuell vecka. Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde, motsvarar "BräddAnl" i ED. Från 2010 och tidigare har ej flödesviktat årsmedel angetts.

18 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 6 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun UTGÅENDE VATTEN Laboratorium Alcontrol Laboratories Avser följande analyser Samtliga parametrar FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, prov-ut I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-ut Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket Vattenmängd m3/år BOD-7 26 dp ,3 0,029 8,3 ton/år COD-Cr 26 dp , ton/år P-tot 26 dp 0,23 0,82 0,094 0,0014 0,095 ton/år PO4-P 26 dp 0,12 0,37 0,049 0,049 ton/år N-tot 26 dp ,5 0,014 6,5 ton/år Al 26 dp 1,5 6,7 0,62 0,62 ton/år *Bör redovisas som flödesvägt medelvärde. Om så inte är fallet skall detta anges under anmärkningar. ( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av flöde samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-9 SNFS 1990:14 ( ) Annan likvärdig metod: Anmärkningar (ev. avledning inklusive analysresultat till damm före utsläpp till recipient etc.) Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde, motsvarar "Från ARV" i ED. Från 2010 och tidigare har ej flödesviktat årsmedel angetts. Medelvärdet beräknas genom att "mindre-än-värden" räknas som sitt hela värde. Detta ger ett "max-medelvärde".

19 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 7 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun GROVRENS, SAND, SLAMSTABILISERING OCH SLAMMÄNGDER GROVRENS OCH SAND: Mängd grovrens: 10 m 3 STABILISERING Rötning Slamluftning Kalkstabilisering Övrigt Antal Uppehållstid Temperatur Uppehållstid g CaO/ m3 slam kammare dygn C dygn Övriga noteringar SLAMMÄNGDER Slam Mängd TS-halt Anmärkning m3 ton TS % Plats för deponering etc Producerat slam ,6 Lagrat slam vid verket Vid årets början - - Lagrets kap: 0 m3 Vid årets slut - - Borttransporterat slam Åkermark - - Anläggningsjord Annat reningsverk ,6 Till Öns ARV * Deponering - - Övrigt - - Övriga noteringar (t.ex. uppgifter om mellanlager och dess kapacitet samt avsett slutligt omhändertagande) Den angivna TS-halten är medeltal utifrån externa laboratorieanalyser, se bilaga 8. *Allt slam från Hörnefors avloppsreningsverk transporteras till Öns reningsverk för behandling.

20 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 8 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun SLAMANALYSER Laboratorium Alcontrol Laboratories Avser följande analyser Samtliga parametrar Parameter Enhet Medel- Max- Antal prov* Mängd värde värde och provtyp kg/år ph 6,1 4 Torrsubstans vikts-% 3, Glödgn.förlust % av TS 70 4 N-tot mg/kg TS P-tot mg/kg TS NH4-N mg/kg TS Magnesium mg/kgts Kalium mg/kgts Järn mg/kgts Aluminium mg/kgts Bly mg/kgts 6,6 8,2 4 0,59 Kadmium mg/kgts 0,71 0,93 4 0,063 Koppar mg/kgts ,6 Krom mg/kgts ,1 Kvicksilver mg/kgts 0,28 0,42 4 0,025 Nickel mg/kgts ,93 Zink mg/kgts Kobolt mg/kgts 1,9 0,17 Bor mg/kgts 4,3 0,39 Nonylfenol mg/kgts 2,0 3 0,18 PAH mg/kgts 0,30 3 0,027 PCB mg/kgts 0, ,0047 Toluen mg/kgts 4,9 3 0,44 * Kvartalsprov som utgörs av 3 stickprover som tas ut varje månad och fryses. Då analyserna av organiska ämnen understiger detektionsgränsen, används detektionsgränsen som analysresultat, vilket innebär "worst case".

21 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 9 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun KEMIKALIER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, MILJÖFARLIGT AVFALL KEMIKALIETILLSATSER Användning/ Typ och sammansättning Varuinfo. Anm. Ändamål bifogas ja nej Fällning/flockning AVR ton/år 82 x Desinfektion - Ledningsnätet - Övrigt Smörjoljor l/år 15 x (t.ex. smörjoljor) Kuggfett kg/år 6 x Avfettningsmedel l/år 40 x Metalloxin kg/år 20 x TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER Fällningsmedel Max-värde (kg/år) Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilver Nickel Zink Totalt MILJÖFARLIGT AVFALL (koder och avfallstyper anges på blankettens baksida) Kod** Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd Transportör Slutbehandling ÖVRIGT AVFALL Typ av avfall (benämning enligt SNFS 1993:1) Mängd

22 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 10 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Sträcka/Pumpstation Åtgärd Kod* Längd Orsak** Anmärkning meter LEDNINGSNÄT UTFÖRDA 2012 LEDNINGSNÄT PLANERADE 2013 PUMPSTATIONER UTFÖRDA 2012 Hamnskär Ombyggnad S ÅP Byte av 2 pumpar P8 Ombyggnad S ÅP Byte av 2 pumpar och byte styrsystem PUMPSTATIONER PLANERADE 2013 Kommentarer Noteringar (datum, område) över saneringsplan/åtgärdsplan *Koder S = Spillvatten **Orsak ÅP = Enl.Åtgärdsprogram D = Dagvatten A = Akutåtgärd V = Renvatten LB = Ledningsbrott K = Kombinerad OG = Ombyggnad gata N = Nyanläggningar Ö = Övrigt

23 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 11 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun BRÄNSLEFÖRBRUKNING (Förbränningsanläggningar med tillförd energi > 10 GWh/år) Panncentral Redovisningen gäller i första hand anläggningar med tillförd effekt >10 MW. Redovisning per panna Totalt Panna (nr) Typ av bränsle Bränsleförbrukning Tillförd (bränsle-)energi Svavelhalt i fossila bränslen (%) Övrig information (t.ex. elförbrukning) Elförbrukning: kwh Olja Gas Annat Total bränsleförbrukning fördelat på olika bränslen - Vid oljeeldning anges typ av eldningsolja med siffran 1-5 Fasta bränslen anges i ton/år eller m3/år Tillförd energi anges i sorten GWh/år eller MWh/år Med fossila bränslen avses olja, kol och torv Förbränningsanläggning för rötgas Redovisning per förbränningsanordning (panna, gasmotor e.dy Totalt Anläggning (nr) Gasproduktion (m3) Nyttiggjord mängd (m3) Hantering av återstoden Värmeåtervinning Årsrapport över köldmedieanvändning har lämnats tidigare: ja ( ) nej ( ), om ja ange datum ( ) Övriga noteringar, såsom driftstörningar, förändringar i driften, energisparåtgärder (t.ex. varvtalsreglering av pumpar m.m.) under året.

24 Miljörapport för år: 2012 Bilaga 12 Avloppsanläggning/Kommun Hörnefors ARV, Umeå kommun KONTROLL AV UTSLÄPP TILL LUFT Utsläpp av föroreningar Redovisningen gäller i första hand avloppsanläggningar med förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW Även uppgifter om utsläpp till luft från andra delar av verksamheten, t.ex. NO2-utsläpp från kvävereduktion, kan redovisas här Anläggning Kväveoxider* Svaveloxider** Stoft Ammoni- Anm. g NO2/MJ kg NO2/år g S/MJ kg S/år g/mj kg/år ak*** årsmedelv. årsmedelv. årsmedelv. kg NH3/år Totalt * Kväveoxider (NOx) = Summan kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) ** Svaveloxider (SOx) = Summan svaveldioxid (SO2) och svaveltrioxid (SO3) *** NH3-utsläpp ska anges vid ev. tillsats av NH3 eller annan N-förening vid rökgasrening Funktionskontroll av stoftavskiljare (förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW) Avskiljare Drift-/Kontrollresultat Utsläpp av luktande ämnen: Kontroll av utsläpp via biofilter (kompostfilter), kolfilter eller liknande som används för luktreducering: Utsläppskälla Luktreducerings- Drift-/Kontrollresultat åtgärd/-metod (reduktionsgrad, funktionskontroll, utsläppskontroll etc.) Utsläpp från värmepumpar > 10 MW tillförd effekt Anläggning CFC HCFC HFC Påfylld mängd Anmärkning kg/år kg/år kg/år % av total mängd i systemet Totalt

25 mg/l 100 Utgående BOD från Hörnefors ARV år 2012 dygnsprov och kvartalsmedel Bilaga 13 BOD dygnsprov Kvartalsmedel Provtagningsvecka

26 mg/l 1,00 Utgående P-tot från Hörnefors ARV år 2012 dygnsprov och kvartalsmedel Bilaga 14 Totalfosfor dygnsprov Kvartalsmedel 0,75 Begränsningsvärde 0,50 0,25 0,16 0,30 0,24 0,14 0, Provtagningsvecka

27 Anläggningsnu Bilaga 15 1(1) Mätpu Period Mottagare Flöde Parameter Värde Ev.anm. Enhet Typ Ev. UrsprunMetod BerakningMatMetod UtslappsPu UtslappsP Parameternamn Bil 1,2 el Kommentar Maximal genomsnittlig veckobelastning av BOD som ligger till ED År ER In Maxgvb pe Totalt - C ETS, Beräkning utifrån BOD grund för tillståndsgiven anslutning, enhet pe SNFS ED ÅR ER In Ansl.-till pe Totalt - C OTH,Tillståndsgiven dimensionerande belastning tillstånd tillåten total totalbelastning. ED ÅR ER In Ansl.pers st Totalt - M OTH, Befolkningsunderlag Anslutning, antal personer. ED ÅR ER In Ansl.pe-tot pe Totalt - C OTH, Beräkning utifrån 70 g/p, d Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7. ED ÅR ER In P-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : 2005 Fosfor och fosforföreningar, som P ED ÅR ER In N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : 1997 Kväve och kväveföreningar, som N ED ÅR ER In BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn ED ÅR ER In COD-Cr kg/år Totalt - M Lange LCK 114, ampullmetod Kemisk syreförbrukning ED ÅR Vatten Ut QV 414, m3/år Totalt - M OTH, Flödesmätning Vattenflöde (Vattenföring) normalt + bräddning ut ur verket i 1000 msnfs ED ÅR Vatten Ut QV 0, m3/år Del BräddAnl M OTH, Flödesmätning Vattenflöde (Vattenföring) i 1000m3/år SNFS ED ÅR Vatten Ut QVBräddNät 1,8-1000m3/år Totalt - C OTH, Beräkning utifrån tidsregisterering Vattenflöde (Vattenföring) i 1000m3/år SNFS Koordinat för ARV ED ÅR Vatten Ut P-tot 95 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten Ut P-tot 1,4 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot 14 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO : Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten Ut BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten Ut BOD kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten Ut COD-Cr kg/år Totalt - M Lange LCK 114, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 88 - kg/år Del BräddAnl M Lange LCK 114, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,23 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,23 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 3,9 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 16 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 16 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO : Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 39 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO : Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 58 - mg/l Totalt - M Lange LCK 114, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 58 - mg/l Del Från ARV M Lange LCK 114, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr mg/l Del BräddAnl M Lange LCK 114, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Slam INOM SlamT-arv 90 - t TS/år Totalt - M OTH, Beräkning utifrån volym och TS halt. Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk. ED ÅR Slam INOM TS-tot 3,6 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Torrsubstans total i slam från avloppsreningsverk ED ÅR Beh.ARV Ut SlamT-arv 90 - t TS/år Totalt - M OTH, Beräkning utifrån volym och TS halt. Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk ED ÅR Åkermark Ut SlamT-arv 0 - t TS/år Totalt - E Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk ED ÅR Slam-Halt Ut P-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut N-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cd 0,71 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cr 90 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS Krom och kromföreningar, som Cr SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cu 85 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS Koppar och kopparföreningar, som Cu SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Hg 0,28 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Ni 10 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS Nickel och Nickelföreningar, som Ni SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Pb 6,6 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS Bly och blyföreningar, som Pb SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Zn mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS Zink och zinkföreningar, som Zn SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Nonylfenol 2 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, NPAGMM enligt SNV-rapport 3828 Nonylfenol ED ÅR Slam-Halt Ut PAH 0,3 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC/MS enligt SNV-rapport 3829 PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa 6 föreningar ED ÅR Slam-Halt Ut PCB 0,05 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC/ECD enligt SNV-rapport 3829 Polyklorerade bifenyler, summa 7 föreningar