PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

Transkript

1 PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd ERAN Miljökonsult AB Tel Tfx Mob Assessorsvägen BJÄRRED erik.ander@eran.se Org nr (23)

2 Sammanfattning Ansökan avser en delvis utökad verksamhet vid Ängelholms avloppsreningsverk i förhållande till vad nuvarande tillstånd från 1983 och 1996 förutsätter. Tillståndet som sådant är sålunda meddelat 1983 av dåvarande Koncessionsnämnden medan villkoren för tillståndet omprövades av länsstyrelsen i Skåne län Det finns även beslut från 1999 och 2004 avseenden vissa villkorskompletteringar meddelade efter genomförda prövotider. Det nuvarande tillståndet enligt beslutet från 1996 anger att behandling av avloppsvattnet skall ske i Ängelholms avloppsreningsverk på fastigheten Ängelholm 3:4 i Ängelholms kommun och efter behandling skall utsläpp av renat avloppsvatten ske i Rönneå. Tillståndet medger utsläpp av avloppsvatten från maximal anslutning av personekvivalenter. Den förändrade verksamheten avser en ändrad framtida belastningsbild genom en utökad hushållsanslutning Detta innebär att Ängelholms reningsverk i framtiden kommer att belastas med avloppsvatten motsvarande en högsta genomsnittlig veckobelastning på personekvivalenter (pe). Ansökan kommer att medföra en del fysiska förändringar inom anläggningen (vissa nya bassängenheter resp. vissa förändrade driftssätt). Reningsverksområdet måste utökas något för att bereda plats till nya bassängenheter. Förändringarna medför ökade utsläpp av renat avloppsvatten till Rönneå som en följd av den successivt ökade anslutningen. Utsläppen till luft på grund av ändringarna blir marginella och ej heller uppkommer några ytterligare bullerstörningar till följd av ändringen mer än vad som är kopplat till något fler transporter till och från anläggningen. Risken för luktstörningar kommer att ägnas extra uppmärksamhet vid de framtida anläggningskompletteringarna. Åtgången av kemikalier och energi kan både komma att öka och minska beroende på kommande processval de totala förändringarna bedöms dock som relativt begränsade. Inledning Med anledning av att Tekniska kontoret i Ängelholms kommun avser att söka tillstånd enligt Miljöbalken för den förändrade verksamheten vid Ängelholms avloppsreningsverk, har föreliggande PM upprättats med skriftliga uppgifter inför planerade samråd. PMn skall, tillsammans med det som framkommer under samrådet, utgöra underlag för bedömning om ändringen i verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan och i vilken omfattning samrådet skall ske. Orientering Vid Ängelholms avloppsreningsverk behandlas det kommunala och industriella avloppsvattnet från Ängelholms centralort, Skepparkroken, Björkhagen, Magnarp, Vejbystrand, Vejbyslätt, Margretetorp, Hjärnarp, delar av Västersjöområdet, Gånarp, Tåstarp, Munka-Ljungby, Axtorp, Össjö, Höja, Spannarp, Ausås samt Strövelstorp. Årligen tas mer än 4 miljoner m 3 avloppsvatten emot. ERAN Miljökonsult 2(23)

3 Ängelholms avloppsreningsverk omfattar idag anläggningsdelar för mekanisk, biologisk, och kemisk behandling. Därutöver finns anläggningar för slambehandling. Reningsverket tar också emot externslam från enskilda avloppsanläggningar och slam från ett annat mindre reningsverk i kommunen. Till Ängelholms avloppsreningsverk är idag ca fysiska personer anslutna. Något processavloppsvatten från industrier av betydelse för reningsverkets dimensionering och drift tillförs ej. Den framtida hushållsanslutningen har bedömts komma att uppgå till ca fysiska personer sett i ett 25-årsperspektiv. BOD 7 -belastningen på reningsverket kommer i framtiden att motsvara i medeltal ca kg BOD 7 /d. Den maximalt genomsnittliga veckobelastningen, GVB, beräknas komma att uppgå till kg BOD 7 /d motsvarande personekvivalenter, pe. För att möta den successivt ökade belastningen erfordras en tillbyggnad av reningsverket i vissa anläggningsavsnitt - framförallt måste biovolymerna utökas samt måste reningsverket kompletteras med ett nytt slutsteg med möjlighet till kemisk efterfällning. Verksamheten Ansökt verksamhet Förändringen Ansökan avser en förändrad verksamhet vad gäller tillståndets omfattning. Kommunen kommer att hemställa om att omfattningen vad avser avloppsreningsanläggningen ändras till följande: Avloppsreningsanläggning avseende en maximal genomsnittlig veckobelastning av högst pe (personekvivalenter) motsvarande högst kg BOD 7 /d, med utsläpp av renat avloppsvatten till Rönne å. Ansökan medför på sikt behov av vissa fysiska förändringar inom nuvarande reningsverkstomt. Nollalternativ m.m. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskrivas den totala verksamheten utifrån den tillståndsgivna belastnings- och utsläppssituationen (nollalternativet) den framtida belastnings- och utsläppssituationen (framtidsalternativet) Det bör observeras att skillnaden mellan nollalternativet och framtidsalternativet i huvudsak utgörs av belastningsförändringar på grund av en förändrad hushållsanslutning inom Ängelholms kommuns verksamhetsområde. Denna belastningsutveckling kan man som ansvarig för VA-verksamheten inte göra något åt, utan reningsverket måste anpassas härtill successivt. Härutöver erhålls lokala fysiska förändringar vid Ängelholm reningsverk som följd av den ökade belastningen samt måste reningsverkstomten utökas något för att få plats till dessa förändringar. Andra alternativ till framtidsalternativet som betraktas som huvudalternativet - skulle kunna vara att omlokalisera reningsverket (ett helt nytt verk lokaliserat till annan plats) eller att avveckla reningsverket och pumpa avloppsvattnet till något annat reningsverk i regionen för sambehandling här. ERAN Miljökonsult 3(23)

4 Underalternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att ändra utsläppspunkten eller att försöka nå ännu lägre utsläppsnivåer vad gäller BOD, fosfor och kväve Faktiska belastningskonsekvenser av förändringen Allmänt De framtida förändringar som är aktuella för verksamheten vid Ängelholms reningsverk är en successivt ökad belastning genom anslutningsökningar inom nuvarande verksamhetsområde resp. genom ev. utökningar av detsamma. Anslutningsförändring Hushåll: I tabellen nedan redovisas de framtida personanslutningarna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen. Orter Ängelholms centralort, Skepparkroken, Björkhagen, Magnarp, Vejbystrand, Vejbyslätt, Margretetorp, Hjärnarp, delar av Västersjöområdet, Gånarp, Tåstarp, Munka- Ljungby, Axtorp, Össjö, Höja, Spannarp, Ausås samt Strövelstorp. Starby på sikt. Framtida anslutning Maximal anslutning enligt tillstånd Nuvarande anslutning Belastningsförändringar I framtidsfallet räknas med att tillförseln av ovidkommande tillskottsvatten förblir oförändrad. Detta innebär att ev. tillkommande tillskottsvatten, via nya ledningar/områden, mer än väl kompenseras av saneringsinsatser inom befintligt verksamhetsområde. Vidare har förutsatts att maxbelastningen av tillskottsvatten vid extrema tillfällen (snösmältning, kraftig nederbörd) ligger kvar på nuvarande nivå. Avloppsvattenmängder: Parameter Sort Värde Anslutning Anslutna Personer Avloppsvattenmängder Årsvattenmängd Mm 3 /år 5,5 6,5 Lägsta torrväderstillrinning m 3 /d m 3 /h 750 Max torrväderstillrinning m 3 /d m 3 /h Max tillrinning vid regn m 3 /h Föroreningsmängder: ERAN Miljökonsult 4(23)

5 Med en framtida anslutning som uppgår till pe blir de framtida föroreningsbelastningarna enligt tabellen nedan, varvid prognosen skett med utgångspunkt från nuvarande belastning (anslutning) och de justerade specifika mängderna enligt avsnitt 5 ovan. Belastningarna kan betraktas som månadsmedelvärden. Parameter Sort Medelvärde Föroreningsmängder Specifik BOD-mängd g BOD 7 /p,d 60 Organiskt material kg BOD 7 /d Max veckomedel g BOD 7 /p,d % Max gvb kg BOD 7 /d Max gvb pe vid 70 g BOD 7 /p,d Specifik P-mängd g P/p,d 2 Fosfor kg P/d 110 Specifik N-mängd g N/p,d 14 Kväve kg N/d 770 Den totala inkommande BOD-belastningen på reningsverket bedöms sålunda komma att uppgå till högst ca kg BOD 7 /d räknat som veckomedelvärde. Under extrema situationer bedöms den genomsnittliga maximala veckomedelsbelastningen (max gvb) kunna komma att uppgå till ca kg BOD 7 /d, vilket motsvarar ca personekvivalenter (pe). Slamproduktion: Slammängden ökar p.g.a. ökad anslutning (primärslam), ökad BOD-belastning (bioslam) respektive ökad kemikalietillsättning (kemslam). Den framtida slamproduktionen kan grovt delas upp på olika ursprung ungefär enligt följande, varvid i princip slammängderna antagits öka i proportion till anslutningsökningen. Dock förutsätts externslammängden minska med hänsyn till den högre anslutningsprocenten. Slamtyp ton TS/år % TS m 3 /år Primärslam (40 g SS/p.d) 800 Externslam (direkttillfört) 130 Bioslam (0,4 kg SS/kg BOD efter försed+kolkälla) 350 Kemslam (TS = 0,5 doserad kem.mängd) 220 Totalt till RK Efter RK , Efter centrifug En mekanisk förtjockare har förutsatts installeras före rötkammaren med högre TS-halt i det slam som tillförs rötkammaranläggningen som följd. Ca 35 % av tillkommande slammängd rötas bort även fortsättningsvis i rötkammaren. Rejektvattenmängden i framtiden kan beräknas komma att uppgå till ca m 3 /år eller ca 70 m 3 /d. Kvävemängden i rejektet kan beräknas komma att uppgå till ca 120 kg/d. ERAN Miljökonsult 5(23)

6 Lokalisering Det nuvarande verksamhetsområdet kopplat till Ängelholms avloppsreningsverk omfattar Ängelholms centralort, Skepparkroken, Björkhagen, Magnarp, Vebystrand, Vejbyslätt, Margretetorp, Hjärnarp, delar av Västersjöområdet, Gånarp, Tåstarp, Munka-Ljungby, Axtorp, Össjö, Höja, Spannarp, Ausås samt Strövelstorp. En översiktskarta över Ängelholms kommun och de anslutna orterna framgår nedan. Margretetorp Vejbyslätt Vejbystrand Magnarp Björkhagen Skepparkroken Hjärnarp Gånarp Tåstarp Västersjön Ängelholm Munka-Ljungby Axtorp Höja Össjö Strövelstorp Ausås Spannarp Inom kommunen finns ytterligare ett reningsverk i Starby. Ängelholms reningsverk är placerat vid Rönne å ca 2 km norr om Ängelholms centrum och 1,5 km uppströms åns utflöde i Skälderviken. Närmaste bostadsfastighet är belägen 200 m från reningsverket. Det renade avloppsvattnet avleds till Rönne å i höjd med avloppsreningsverket. Reningsverket ligger på fastigheten Ängelholm 3:4. Fastigheten är belägen på industrimark utanför detaljplanerat område. ERAN Miljökonsult 6(23)

7 Reningsverk Kopplat till kommunens Översiktsplan 2004 gäller att reningsverket ligger - inom område med mycket högt naturvärde enligt kommunens naturvårdsplan (klass två på en tredelad värdeskala) - inom ett område med riksintresse för kustzonen enligt 4 kap Miljöbalken - inom ett område med riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap Miljöbalken - utanför strandskyddsbestämmelser enligt 7 kap 13 Miljöbalken Dock är fastigheten för reningsverket redan exploaterad och tomten är i dagsläget inte allmänt tillgängligt och bedöms inte innehålla de värden som riksintresset för kustzon och rörligt friluftsliv i enlighet med 4 kap Miljöbalken värnar om. Enligt Ängelholms kommuns översiktsplan 2004 ska riksintresset för kustzonen och det rörliga friluftslivet inte utgöra något hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för anläggningar som behövs för totalförsvaret. Reningsverksutformning Nuvarande utformning Den nuvarande avloppsvattenbehandlingen vid Ängelholms avloppsreningsverk omfattar grovrening (galler och sandavskiljning i luftat sandfång), mekanisk rening i fyra parallellkopplade försedimenteringsbassänger, biologisk rening med kväveavskiljning och simultanfällning. I tabellen nedan redovisas anläggningsdata för Ängelholms avloppsreningsverk. ERAN Miljökonsult 7(23)

8 Anläggningsdel Antal Volym (tot) Mekanisk/kemisk behandling m 3 Yta (tot) m 2 Djup m Kapacitet m 3 /h Regnvädersbassäng Inloppspumpstation (3 st) Maskinrensade galler 2 2 x Luftat sandfång Försedimentering Biosteg Anox- och aerobbassänger Slutsed.bassänger Slambehandling Slamförtjockare, grav Rötkammare Centrifuganläggning 2 1x10, 1x6 Anläggningarnas placering framgår av nedanstående situationsplan och flygbild. ERAN Miljökonsult 8(23)

9 I Ängelholms reningsverk genomgår avloppsvattnet mekanisk-, biologisk- och kemisk rening innan det släpps till recipienten Rönne å. I figuren nedan presenteras ett flödesschema över avloppsreningsverket. ERAN Miljökonsult 9(23)

10 Det inkommande avloppsvattnet kommer till reningsverket i två huvudsakliga ledningar - en från södra och en från norra Ängelholm. Avloppsreningsverkets hydrauliska belastning (mängd mottaget avloppsvatten) begränsas genom inpumpningen. Vid flöden som överskrider inloppspumpstationens kapacitet (1 600 m 3 /h) avleds överskottsvattnet via en separat pumpstation till en regnvädersbassäng, vilken fungerar som utjämningsmagasin vid kortvariga flödestoppar. Skulle regnvädersbassängen vara full bräddar vattnet istället direkt till recipienten Rönne å. Vid bräddning via regnvädersbassängen sker en viss slamavskiljning genom sedimentering innan avloppsvattnet når recipienten. Bräddat flöde mäts då med tryckgivare och ett rakt överfall och en automatisk provtagare tar ut flödesproportionella prover så länge bräddning pågår. Vid långa perioder med mycket höga flöden kan avloppsvattnet delrenas. Det innebär att en del av flödet, efter de mekaniska och kemiska reningsstegen avleds förbi det känsliga biologiska reningssteget. Både det fullt renade och det delrenade vattnet återgår i en gemensam ledning och passerar utgående provtagare innan de slutligen når recipienten. Inkommande flöde leds till inloppspumpstationen som lyfter vattnet till en gallerstation försedd med två parallella maskinrensade galler. Till inloppspumpstationen kommer också rejektvatten från slambehandlingen, klarfasen från slamförtjockaren samt överskottsslam från slutsedimenteringarna. I gallerstationen avskiljs större föroreningar såsom trasor, papper, tops m.m. Renset från gallret tvättas i en renstvätt, för att sedan komprimeras i en renspress och avsättas i storbehållare för vidare transport till NSR i Helsingborg. ERAN Miljökonsult 10(23)

11 Efter gallerstationen leds flödet vidare till ett luftat sandfång. Här avskiljs sand, grus och andra tyngre partiklar. Avskiljda partiklar avvattnas och samlas upp tillsammans med gallerrenset för borttransport. I slutet av det luftade sandfånget tillsätts järnklorid för förfällning av fosfor innan vattnet leds vidare in i fyra parallella försedimenteringsbassänger där det flockade slammet sedimenterar. Elektromagnetiska flödesmätare finns placerade på inkommande ledningar. Flödesproportionell provtagning på inkommande vatten sker före sandfånget. Efter försedimenteringen passerar vattnet genom en fördelningsbrunn och delas upp i två flöden med fördelning ca 60/40 för vidare biologisk rening i aktivslambassänger där framför allt organiskt material och kväve reduceras. Varje aktivslamprocess består av anoxiska zoner för fördenitrifikation, där nitratkväve omvandlas till kvävgas och aeroba zoner för nitrifikation, där ammoniumkväve omvandlas till nitratkväve. Bildat nitrat recirkuleras från den sista aeroba zonen tillbaka till den första anoxiska zonen där kolkälla från inkommande vatten används vid denitrifikationen. Även extern kolkälla tillsätts till fördenitrifikationen, vilket är en förutsättning för att klara kvävevillkoren vid nuvarande belastning. ERAN Miljökonsult 11(23)

12 Varje aktivslamlinje har två parallella slutsedimenteringar där det biologiska slammet avskiljs. För att upprätthålla slamhalten i biosteget recirkuleras slam från slutsedimenteringarna till aktivslambassängerna. Överskottsslammet leds till inloppspumpstationen. I den sista aeroba zonen i respektive aktivslamlinje tillsätts järn för ytterligare utfällning av fosfor. Klarfasen från slutsedimenteringarna rinner via en klorkontaktbassäng ut till recipienten Rönne å. Klordosering sker ej kontinuerligt utan endast efter direktiv från miljökontoret (=i princip aldrig). Flödesproportionell provtagning av utgående vatten sker kontinuerligt. De uppkomna primär- bio- och kemslammen tas gemensamt ut ur försedimenteringen och pumpas först till en gravimetrisk slamförtjockare för att sedan pumpas vidare in i rötkamrarna. Klarfasen från förtjockaren leds tillbaka till inloppspumpstationen. Externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar tillförs avloppsledningsnätet före inloppspumpstationen. Rötning av slammet sker först i två parallella rötkammare, varifrån det rinner vidare till rötkammare 2 som fungerar som buffertvolym då slam till avvattningen tas ut från denna. Gasen som bildas vid rötningsprocessen samlas upp i en gasklocka och används internt för uppvärmning av rötkamrarna och övriga lokaler vid reningsverket. Möjligheter att fackla överskottsgas finns också. ERAN Miljökonsult 12(23)

13 Det rötade slammet avvattnas i centrifug och samlas sedan upp i containers för vidare transport till NSR i Helsingborg. Borttransport av slammet sker fortlöpande med containers och slamlager för avvattnat slam behövs inte. Rejektvattnet från avvattningen återförs till inloppet utan utjämning. Planerade tekniska förändringar För att möta den successivt ökade belastningen måste reningsverket relativt snart i vissa avseenden resp. på sikt i andra avseenden byggas ut enligt följande Den luftade volymen i biosteget behöver byggas ut, modifieras eller kompletteras om tillräcklig nitrifikation skall uppnås inom reningsverket Den anoxiska volymen för denitrifikation i biosteget behöver byggas ut, modifieras eller kompletteras om tillräcklig denitrifikation skall uppnås vid framtida belastning En förstärkning av slutsedimenteringen på sikt måste övervägas Rötkammaranläggningen behöver modifieras och/eller kompletteras speciellt när krav så småningom kommer på hygienisering av slammet ERAN Miljökonsult 13(23)

14 Slamavvattningen behöver kompletteras En utjämning av rejektvatten ev. i kombination med nitrifiering av detsamma kan medföra en gynnsammare kvävebelastningssituation och därmed mindre utbyggnadsbehov i biosteget En utbyggnad av en efterpoleringsanläggning kan behövas för att säkra reningsresultaten och delbehandla eventuellt bräddvatten. Efterpolering kan därvid ske på olika sätt med olika funktion/effekt och till olika kostnader. Det kan också noteras att andra utbyggnadsvarianter av kvävereningen kan övervägas, t.ex. efterdenitrifikation med extern kolkälla, processer med bärarmaterial, processer med sidoströmshydrolys etc. Nedan visas vilka områden som bedöms kunna behöva tas i anspråk för de olika anläggnings-delarna vid utbyggnaden av reningsverket. Arealbehoven vad gäller nya byggnader och anläggningar framgår principiellt av nedanstående planskiss: Polering Biobass. Centrifug RK Slutsed Ftj Som framgår av planen ovan bedöms de kommande utbyggnaderna i bästa fall kunna rymmas inom bef. reningsverkstomt. Men med hänsyn till tillgängligheten till olika anläggningsdelar kan det bli aktuellt att ta i anspråk ytterligare mark öster om nuvarande reningsverkstomt. Ängelholms kommun har för avsikt att offentligt upphandla om- och tillbyggnaden av reningsverket i en processrelaterad totalentreprenad. Detta innebär att beställaren inom ramen för anbudsgivningen erhåller olika förslag på lösningar eller tillsammans med vald entreprenör i ett första steg utreder olika processlösningar utifrån fastställda reningskrav m.m., för att sedan gemensamt välja den lösning som kan anses mest ekonomiskt fördelaktig för beställaren. ERAN Miljökonsult 14(23)

15 Detta innebär att ett slutgiltigt förslag till processlösning och utbyggnad inte kan presenteras förrän tillståndsprövningen och den efterföljande upphandlingen genomförts. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftssituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden - se ovan. Miljöpåverkan I följande avsnitt ges en översiktlig bedömning av hur kommunen i nuläget bedömer hur den ansökta förändringen kommer att påverka emissioner från verksamheten samt användningen av naturresurser. Utsläpp till vatten Den väsentligaste miljöpåverkan som erhålls i anslutning till reningsverksamhet är av naturliga skäl påverkan på vatten. Huvudsyftet med verksamheten som sådan är ju dock att minimera denna påverkan, d.v.s. det är ingen lösning att inte bedriva verksamheten, såsom är fallet med i princip all annan miljöfarlig verksamhet. Däremot kan man naturligtvis driva verksamheten på annat ställe eller avleda det renade avloppsvattnet i en annan utsläppspunkt/recipient. Vidare kan man rena avloppsvattnet till olika reningsnivåer vad avser de olika föroreningsparametrarna. Påverkan på vatten sker dels via den avledda vattenmängden som sådan och dess variation i tiden, dels via vattenmängdens innehåll av restföroreningar och dess variation i tiden och via olika delflöden (t.ex. via huvudutlopp, bräddavlopp eller nödavlopp). Det vid Ängelholms reningsverk behandlade avloppsvattnet avleds till Rönneå som rinner ut i Skälderviken. I förlängningen når Skäldervikens vatten Västerhavet. När det gäller de totala utsläppen (inklusive brädd) av BOD 7, fosfor och kväve från reningsverket till recipienten har dessa de senaste åren varierat inom intervallen 9 14 ton BOD/år, ton N/år respektive 1,1-1,9 ton P/år. Parameter Medel ton BOD/år 11 9, ,0 11 ton P/år 1,9 1,5 1,2 1,1 1,6 1,4 1,4 ton N/år ton NH 4 -N/år Det vid Ängelholms reningsverk behandlade avloppsvattnet avleds som ovan nämnts till Rönneå i höjd med reningsverket. Recipientkontroll utförs varje månad inom ramen för den samordnade vattendragskontrollen för Rönneå. Recipientkontrollen utförs av Ekologgruppen i Landskrona. Aktuella provtagningspunkter i Rönneå framgår av nedanstående karta hämtad ur årsrapporten från år Provtagningspunkt 49 representerar Rönneå uppströms Ängelholm och provtagningspunkt 57 är Rönne å vid utloppet i Skälderviken. Reningsverket är beläget ungefär mitt emellan dessa provtagningspunkter. ERAN Miljökonsult 15(23)

16 ERAN Miljökonsult 16(23)

17 Vattenföringen (månadsmedelflöden) i Rönne å vid utloppet i havet varierar inom intervallet m 3 /s med ett medelvärde på ca 25 m 3 /s under perioden (SMHI vattenweb). Avloppsvattenmängderna från Ängelholmsverket varierar inom intervallet m 3 /s vid torrväder och upp till ca 0.30 m 3 /s vid regnväder. Flödesbidraget från verket i Rönne å vid utloppet i Skälderviken är därför mindre än 1 %. Variationerna i föroreningstransporten av fosfor och kväve i Rönne å för åren samt bidragen från Ängelholms reningsverk framgår av tabellen nedan: Punkt År Totalkväve, ton/år Totalfosfor, ton/å Rönneå Ängelholms reningsverk , , , , , ,4 Kväve- och fosfortransporten i Rönne å under en längre tidsserie ( ) framgår av diagrammen nedan hämtade från 2012 års vattenvårdsrapport. Medelvärdena för perioden var 50 ton P och 2100 ton N. ERAN Miljökonsult 17(23)

18 Ur tabellen och diagrammen för Rönneå kan man utläsa att variationerna i de transporterade fosfor- och kvävemängderna i ån är mycket stora från år till år och korresponderande med nederbörds- och flödessituationen. Sett som trend över ovan redovisade 30-årsperiod är fosformängderna signifikant avtagande medan kvävemängderna verkar svagt avtagande. att de avledda fosformängderna från reningsverket i Ängelholm har varit mellan 1.1 och 1.9 ton per år den senaste 6-årsperioden. att andelen fosfor på årsbasis i Rönneå från reningsverket uppgår till 3-7 % under den senaste 6-årsperioden ERAN Miljökonsult 18(23)

19 att de avledda kvävemängderna från reningsverket i Ängelholm har varierat mellan 43 och 55 ton per år den senaste 6-årsperioden. att andelen kväve på årsbasis från reningsverket uppgår till i storleksordningen 2-4 % under den senaste 6-årsperioden. Från kan hämtas följande information om förhållandena i Skälderviken: Hela södra Sveriges kuster markeras som avloppskänsliga vatten fosfor och kväve kust enligt avloppsdirektivet (Rådets direktiv 91/271/EEG) Skälderviken statusklassades 2009 som måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). Kvalitetskraven (miljökvalitetsnormerna) är satta som God ekologisk status 2021 (tidsfrist från 2015 till 2021 p.g.a. övergödning) och God kemisk status exkl. kvicksilver Riskbedömningen är att risk föreligger att god ekologisk status inte uppnås 2015, och risk att god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver) inte uppnås Miljöproblemen som är listade för vattenförekomsten är övergödning, miljögifter (kvicksilver) och främmande arter. Skyddsvärda områden i vattenförekomsten utöver avloppskänsliga vatten fosfor och kväve kust nämnt ovan Ängelholms kronopark (Natura 2000 SCI Habitatdirektivet), Bjärekusten (Natura 2000 SCI Habitatdirektivet), Skäldervikens östra klippkust (Natura 2000 SCI Habitatdirektivet), Kullaberg (Natura 2000 SCI Habitatdirektivet och Natura 2000 SPA Fågeldirektivet), Jonstorp-Vegeåns mynning (Natura 2000 SCI Habitatdirektivet) samt Skälderviken (Natura 2000 SPA Fågeldirektivet) förutom ett antal badvattenförekomster som skyddas enligt badvattendirektivet (2006/7/EG). Vattenkategori Kust Utdrag Typ ur VISS karta, vattenförekomsten Kommuner Skälderviken Distrikt Helsingborg Till annat land - SE Yta (km 2 ) 241, Mer information ERAN Miljökonsult 19(23)

20 I VISS station S5 och Si-2 enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalfosfor och totalkväve framgår av tabell nedan för perioden Station Tot-P vinter ytvärden Tot-P sommar ytvärden Tot-N vinter ytvärden Tot-N sommar ytvärden S5 och Si-2 måttlig god måttlig god Statusklassning närsalter, S5 och Si-2, Skälderviken När det gäller utsläpp av kväve från kommunala reningsverk gäller nedanstående föreskrift: Enligt denna gäller kväveutsläppskrav enligt följande: I nuläget samt i framtidsalternativet är/blir belastningen på Ängelholms reningsverk formellt pe. Villkoret för utgående resthalt för N-tot är idag 12 mg/l (som riktvärde), vilket är ett strängare krav än angiven högsta koncentration i föreskriften. Vid den angivna inkommande framtida kvävebelastningen och en utgående resthalt på 12 mg/l (som begränsningsvärde) blir reduktionen ca 75 %. Ovannämnda föreskrifter innehåller inga fosforreningskrav. Enligt rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket föreslås att reningsverk med belastning > pe med utsläpp till Kattegatt ökar kvävereduktionen till minst 80 %. Det finns däremot inga ERAN Miljökonsult 20(23)

21 åtgärder i Rapport 5985 om fosforreduktion specificerade för avloppsreningsverken med Kattegatt som recipient. Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan får i nuläget ses som vägledande tills en nationell åtgärdsplan är beslutad, varför innehållet i rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket inte betraktas som en kravställning i denna tillståndsansökan. Efter erforderliga ombyggnader av reningsverket för att möta framtidens belastning bedöms följande reningsresultat och utsläppsmängder erhållas. Nuvarande situation redovisas parallellt. Nuläge Med framtida belastning efter om/tillbyggnad Behandlad avloppsvattenmängd 4,3 Mm 3 6,0 Mm 3 1) Resthalter i utgående avloppsvatten som årsmedelvärden <10 mg BOD 7 /l (gränsvärde) <0,5 mg P/l (gränsvärde) <12 mg N/l (riktvärde) <10 mg BOD 7 /l (begränsningsvärde) <0,3 mg P/l (begränsningsvärde) <12 mg N/l (begränsningsvärde) Utsläppta föroreningsmängder 1) Medel för de senaste 6 åren <43 ton BOD 7 /år <2,2 ton P/år <52 ton N/år <60 ton BOD 7 /år <1,8 ton P/år <72 ton N/år Halter och mängder från Ängelholms reningsverk idag och vid framtida belastning efter om/tillbyggnad Ovan angivna nuvarande utsläppsmängder är de teoretiska mängderna som erhålls om man förutsätter en viss medelårsvattenmängd och att resthalterna uppgår till exakt de villkorade årsmedelvärdena. I verkligheten avleds lägre mängder beroende på att reningsverket drivs med lägre resthalter, speciellt vad avser BOD 7 men även vad avser fosfor. Detsamma kommer att gälla vid det framtida verket. Observera att de framtida högre BOD-, kväve- och fosformängderna inte beror på försämrade reningsresultat utan är kopplat till den högre framtida personanslutningen. d.v.s. den därvid högre avloppsvattenmängden. Framtidsalternativet innebär ur vattenmängdssynpunkt att avloppsvattenmängden från reningsverket till vattendragen ökar något. Utsläpp till luft Förändringen medför marginellt ökade utsläpp till luft vad avser t.ex. koldioxid resp. kväveoxid via transporterna. Utsläppen av luktande ämnen bedöms ej komma att påverkas negativt av förändringen. Effektiv luktreduktionsteknik kommer att användas där så erfordras. ERAN Miljökonsult 21(23)

22 Restprodukter De typer av restprodukter som uppkommer inom reningsverkets avloppsrening är huvudsakligen slam. Den högre vatten- och BOD-belastningen innebär att mer slam kommer att avskiljas se vidare under avsnittet Hushållning med naturresurser nedan. Transporter Antalet transporter kommer att öka i takt med ökad belastning (mer slam produceras och mer kemikalier åtgår). Slamtransporterna kan dock bli färre om transporterna i framtiden sker med släpfordon. Nedan redovisas den nuvarande transportomfattningen och den uppskattade omfattningen av framtida transporter. Tabellen visar att det totalt sett blir ett i stort sett oförändrat antal transporter i framtiden. Typ av transport Antal trpt rörelser/år. Idag Antal trpt rörelser/år. Framtiden Spolbil, externslam och slutna tankar Spolbil, slam från småverken 2 2 Spolbil, akutåtgärder Övriga transporter av gods, bl.a. hjullastare Containerbil avvattnat slam Sopbil, rens och sand Sopbil, övrigt Kemikalietransporter TOTALT Externslamtillförseln bedöms komma att minska i takt med att fler glesbygdsområden blir inkopplade tillreningsverket. Buller Buller från anläggningen härrör främst från transporter samt från ventilationsutrustningar på byggnadernas tak. ERAN Miljökonsult 22(23)

23 Vid nuvarande verksamhet innehålls Naturvårdsverkets riktlinjer och tillika gällande villkor för externt industribuller vid närmaste bostäder. Även vid den ansökta förändringen av verksamheten kommer dessa villkor att innehållas. Hushållning med naturresurser Avfallsmängden vad avser rens kommer att öka med ökande belastning. Renset avyttras till förbränningsanläggningen. Avfallsmängden i form av sand kommer inte att öka möjligen något vid större anslutet ledningsnät i framtiden. Sanden förs till deponi idag, men annat utnyttjande kan tänkas eftersom sanden (liksom renset) tvättas. Övriga avfallsslag sorteras för bästa möjliga återvinning. Det producerade slammet håller god kvalitet och utnyttjas för närvarande för jordbruksändamål. Ängelholms reningsverk är certifierade enligt REVAQ. Mängden slam kommer att öka med ökad avloppsvatten- och föroreningsbelastning. En högre vatten- och föroreningsbelastning medför med automatik en ökad energiförbrukning för pumpning, luftning och slamavvattning även om man ständigt strävar mot att inför energieffektiva processer och utrustningar. Förbrukningen av processkemikalier kolkälla för kvävereduktionen, fällningskemikalier för fosforreduktionen och förtjocknings- och avvattningskemikalier kommer att öka med ökad belastning och strängare reningskrav. ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult 23(23)