PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd"

Transkript

1 Uppdrag Datum Smedjeholms avloppsreningsverk PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult AB Tel Mob Assessorsvägen BJÄRRED Org nr (33)

2 Sammanfattning Ansökan avser en delvis utökad verksamhet vid Smedjeholms avloppsreningsverk i förhållande till vad nuvarande tillstånd från 1994 förutsätter. Det nuvarande tillståndet omfattar följande: För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Koncessionsnämnden år I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor. Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen. Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen. Det nuvarande tillståndet är baserat på En anslutning av maximalt personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelastningsår) Det nuvarande tillståndet reglerar bl.a. Utsläppen av organiskt material (BOD) Utsläppen av fosfor Utsläppen av kväve Den förändrade verksamheten avser en ändrad framtida belastningsbild genom en högre framtida belastning, vilken då kommer att motsvara en högsta genomsnittlig veckobelastning motsvarande personekvivalenter (pe). Huvudskälet till den nya tillståndsansökan är att verksamheten vid avloppsreningsanläggningen ej tidigare prövats enligt Miljöbalken (utan Miljöskyddslagen som gällde 1986). Ansökan omfattar vissa fysiska förändringar inom anläggningen (vissa nya bassängenheter). Förändringarna medför något ökade utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt som en följd av den framtida högre vattenbelastningen under förutsättning att de villkor som gäller idag uttryckta som mg/l fortsatt kommer att gälla. Utsläppen till luft på grund av ändringarna blir marginella och ej heller uppkommer några ytterligare bullerstörningar till följd av ändringen mer än vad som är kopplat till något fler transporter till och från anläggningen. Åtgången av kemikalier och energi kan både komma att öka och minska beroende på kommande processval de totala förändringarna bedöms dock som relativt marginella. ERAN Miljökonsult 2(33)

3 Inledning Med anledning av att Vivab Vatte & Miljö i Väst AB - avser att söka tillstånd enligt Miljöbalken för den förändrade verksamheten vid Smedjeholms avloppsreningsverk, har föreliggande PM upprättats med skriftliga uppgifter inför planerade samråd. PMn skall, tillsammans med det som framkommer under samrådet, utgöra underlag för bedömning om ändringen i verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan och i vilken omfattning samrådet skall ske. Orientering Det nuvarande tillrinningsområdet kopplat till Smedjeholms reningsverk omfattar Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. Inom verksamhetsområdet finns ett antal livsmedelsindustrier som bidrar med processavloppsvatten som påverkar belastningsförutsättningarna vid reningsverket Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågelprodukter, SIA Glass och Falkenbergs Laxrökeri/Korshaga Food. Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Foods AB i anslutning till att mejerianläggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars Vidare kommer Kontrollhudar International ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under Smedjeholms reningsverk omfattar idag anläggningsdelar för mekanisk, biologisk, och kemisk behandling med syfte att säkerställa villkorade resthalter av BOD 7, fosfor och kväve. Därutöver finns anläggningar för slambehandling. För det samlade processavloppsvattnet från Carlsberg och Arla Foods finns en särskild biologisk behandlingslinje innan kemisk efterfällning sker tillsammans med mekaniskt-biologiskt renade kommunala avloppsvattnet. Den kommunala mekaniska reningen omfattar maskinrensade fingaller, luftat sandfång samt försedimentering. Den biologiska behandlingen består av en aktivslamanläggning med efterföljande mellansedimentering. I den industriella behandlingslinjen sker den biologiska behandlingen likaledes i en aktivslamprocess men utformad med SBR-teknik. Den kemiska reningen sker f.n. som en kombination av för- och efterfällning. I efterfällningssteget sker slamavskiljningen genom flotation. Det avloppsslam som uppkommer i processen förtjockas mekaniskt, stabiliseras genom rötning samt slutavvattnas genom centrifugering. Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för tillverkning av anläggningsjord efter kompostering vid extern anläggning. ERAN Miljökonsult 3(33)

4 Till Smedjeholms reningsverk är idag ca personer anslutna. Härtill kommer visst industribelastningen motsvarande ca pe (personekvivalenter) baserat på tillförd BOD-mängd, varav Carlsberg/Arla Foods svarar för ca pe. Den framtida hushållsbelastningen baserad på gällande planer och befolkningsutvecklingstatistik - har beräknats motsvara högst ca personer sett i ett 20 - års-perspektiv. Den industriella belastningen vad avser BOD beräknas öka till upp mot pe varav Carlsberg/Arla Foods svarar för ca pe. Utöver en ökad BOD-belastning ökar även den tillförda avloppsvattenmängden resp. kvävemängden, vilket också är intressant för reningsverkets framtida utformning och drift. Vissa om- och tillbyggnader av reningsverket erfordras sålunda för att möta den successivt högre belastningen. Det rör sig därvid om en förstärkning av det biologiska reningssteget samt slambehandlingen. Härutöver avses diverse moderniseringsåtgärder vidtas i bef. anläggningsdelar som i och för sig ej är föranledda av belastningsökningen som sådan. Verksamheten Nuvarande tillståndsgiven verksamhet För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Koncessionsnämnden år I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor. Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen. Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen. Det nuvarande tillståndet är baserat på en anslutning av maximalt personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelastningsår) Ansökt verksamhet Förändringen Ansökan avser en förändrad verksamhet vad gäller tillståndets omfattning. Kommunen kommer att hemställa om att omfattningen vad avser avloppsreningsanläggningen ändras till följande: Avloppsreningsanläggning för Falkenberg med flera orter avseende en maximal genomsnittlig veckobelastning av högst ca pe (personekvivalenter) motsvarande högst kg BOD 7 /d, med utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt. ERAN Miljökonsult 4(33)

5 Ansökan medför behov av vissa fysiska förändringar inom eller i anslutning till nuvarande reningsanläggning. Nollalternativ m.m. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskrivas den totala verksamheten utifrån den nuvarande belastnings- och utsläppssituation ( nualternativet ) den tillståndsgivna belastnings- och utsläppssituationen (nollalternativet) den framtida belastnings- och utsläppssituationen (huvudalternativet) Nualternativet är inget egentligt framtidsalternativ, utan har endast medtagits för att illustrera den nuvarande situationen. Det bör observeras att skillnaden mellan nollalternativet och huvudalternativet i huvudsak utgörs av belastningsförändringar på grund av en förändrad folkmängds- och industribelastningssituation. Denna belastningsutveckling kan man som ansvarig för VA-verksamheten inte göra något åt, utan reningsverket måste anpassas härtill successivt. Andra alternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att omlokalisera reningsverket (ett helt nytt verk lokaliserat till annan plats) eller att avveckla reningsverket och pumpa avloppsvattnet till något annat reningsverk i regionen för sambehandling här. Underalternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att ändra utsläppspunkten eller att försöka nå ännu lägre utsläppsnivåer vad gäller BOD, fosfor och kväve. Faktiska belastningskonsekvenser av förändringen Allmänt De framtida förändringar som är aktuella för verksamheten vid Ängelholms reningsverk är en successivt ökad belastning genom anslutningsökningar inom nuvarande verksamhetsområde resp. genom ev. utökningar av detsamma. Anslutningsförändring Hushåll: I tabellen nedan redovisas de framtida person- resp. industrianslutningarna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen. Orter/Industrier Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. Framtida anslutning Maximal anslutning enligt tillstånd Nuvarande anslutning ERAN Miljökonsult 5(33)

6 Orter/Industrier Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågelprodukter, SIA Glass och Falkenbergs Laxrökeri/Korshaga Food. Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Foods AB i anslutning till att mejerianläggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars Vidare kommer Kontrollhudar International ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under Framtida anslutning Maximal anslutning enligt tillstånd Nuvarande anslutning Belastningsförändringar I framtidsfallet räknas med att tillförseln av ovidkommande tillskottsvatten förblir oförändrad. Detta innebär att ev. tillkommande tillskottsvatten, via nya ledningar/områden, mer än väl kompenseras av saneringsinsatser inom befintligt verksamhetsområde. Vidare har förutsatts att maxbelastningen av tillskottsvatten vid extrema tillfällen (snösmältning, kraftig nederbörd) ligger kvar på nuvarande nivå. Belastningarna (årsmedianvärden) vid den framtida maximala anslutningen framgår av nedanstående tabeller: Avloppsvattenmängder: Parameter Sort Framtidsvärde Anslutning Personer Min. torrväderstillrinning, hushåll m 3 /d m 3 /h 600 Min. torrväderstillrinning industri kommunalt inlopp m 3 /d m 3 /h 100 Min. torrväderstillrinning, industrilinje SBR-rening m 3 /d m 3 /h 250 Min. torrväderstillrinning kommunalt inlopp m 3 /d m 3 /h 700 Min. torrväderstillrinning slutsteg (flotation/kem) m 3 /d m 3 /h 950 Max. torrväderstillrinning, kommunalt inlopp m 3 /d m 3 /h Max. torrväderstillrinning, slutsteg m 3 /d m 3 /h Max. tillrinning (vid regn), kommunalt inlopp m 3 /h Max. tillrinning (vid regn), slutsteg (flotation/kem) m 3 /h Årsavloppsvattenmängd (5-årsmedelvärde) Mm 3 /år 8,3 ERAN Miljökonsult 6(33)

7 Föreningsmängder: Parameter Sort Framtidsvärde Organisk substans hushåll kg BOD 7 /d Organisk substans industri, kommunalt inlopp kg BOD 7 /d Organisk substans, totalt kommunalt inlopp kg BOD 7 /d Organisk substans industrilinje, SBR-rening kg BOD 7 /d Organisk substans totalt kg BOD 7 /d Kväve hushåll kg N/d 425 Kväve industri, kommunalt inlopp kg N/d 75 Kväve, totalt kommunalt inlopp kg N/d Kväve industrilinje, SBR-rening kg N/d Kväve totalt kg N/d 800 Slamproduktion: Parameter Sort Framtidsvärde Avvattnad slammängd ton TS/år Slammängden ökar p.g.a. ökad anslutning (primärslam), ökad BOD-belastning (bioslam) respektive ökad kemikalietillsättning (kemslam). I tabellen nedan sammanfattas de framtida mängderna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen. Orter/Industrier Framtida anslutning Maximal anslutning enligt nuvarande tillstånd Nuvarande anslutning Avloppsvattenmängd, Mm 3 /år 8,3 6,3 6,7 BOD-mängd, kg/d N-mängd, kg/d Slammängd, ton TS/år Den maximala genomsnittliga veckobelastningen (GVB) kommer att inträffa under dygn med hög veckobelastning i industrilinjen med samtidigt höga belastningar från Carlsberg och Arla Foods inom ramen för deras tillåtna maxdygnsvärden kg/d resp kg/d - och med något förhöjd belastning via det kommunala inloppet. Denna sammanlagda maximala veckomedelmängd av BOD bedöms som mest komma att uppgå till ca kg BOD/d via SBR-linjen och ca kg BOD/d via det kommunala inloppet d.v.s. totalt max kg BOD/d motsvarande ett max GVBvärde på ca pe. Lokalisering Det nuvarande tillrinningsområdet kopplat till Smedjeholms reningsverk omfattar Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. ERAN Miljökonsult 7(33)

8 En översiktskarta verksamhetsområdet och de anslutna orterna framgår nedan. Inom kommunen finns ytterligare småverk i10 st mindre orter reningsverk som ej berörs av aktuell ansökan. Det skulle dock i ett längre tidsperspektiv kunna bli aktuellt att överföra även vattnet från t.ex. Köinge, Vessigebro och Okome om detta ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel skulle var att föredra. Reningsverksslam tillförs Smedjeholmsverket idag från samtliga ej anslutna småverk enligt ovan. Det kan noteras att samhällena Morup och Långås i kommunens nordvästra del idag är anslutna till avloppsreningsverk i Varbergs kommun. Avloppsreningsverket är beläget på fastigheterna Smedjeholm 1:65, Skogstorp 4:148 och Skogstorp 1:43 ca 4 km väster om Falkenbergs centrum. ERAN Miljökonsult 8(33)

9 Närmaste privatägda bostadsfastighet i anslutning till reningsverket ligger ca 200 meter norr om anläggningen. Området nordväst till nord om reningsverket omfattas av åkrar och ängar. Närmast nordost om reningsverket ligger ett industriområde. Öster om reningsverket finns ett område med några äldre bostadsfastigheter i kommunens ägo. I övrigt består områdena öster, söder och väster om reningsverket av strand- och havsvattenområden. ERAN Miljökonsult 9(33)

10 ERAN Miljökonsult 10(33)

11 Reningsverket har varit lokaliserad på nuvarande plats sedan det byggdes på 60-talet (1964). Lokaliseringen och utsläppspunkten prövades senast i samband med tillståndsprövningen Reningsverksområdet är detaljplanelagt. Reningsverksutformning Nuvarande utformning Reningsverkets utformning och anläggningsdelar framgår av nedanstående situationsplan, flygbild och processchema. ERAN Miljökonsult 11(33)

12 ERAN Miljökonsult 12(33)

13 Anläggningsdatan framgår av följande tabell: Anläggningsenhet m 3 m 2 Kapacitet m 3 /h Industriell vattenbehandling Inloppspumpstation Galler Utjämningsbassäng SBR-anläggning 2 x Utjämningsbassäng Kommunal vattenbehandling Kopplingsbrunn Galler 2 x Sandfång 2 x 180 Försedimenteringsbassänger 3 x 210 Biopumpstation Biobassänger, 2 st anoxisk 2 x 300 Biobassänger, 2 st aerob 2 x1 650 Mellansedimenteringsbassänger 5 x 280 Biobäddar (ur drift) 2 x x 310 Gemensam industriell och kommunal vattenbehandling Flockningsbassänger 4 x 210 Flotationsbassänger 4 x 120 Slambehandling, gemensam för industriellt och kommunalt slam Blandslamsilo för mek/bio-slam 275 Externslamsilo 108 Ur drift Mekanisk förtjockare 2 x 30 Kemslamsilo 115 Mellanslamlager, ftj- och kemslam 27 Rötkammare 2 x Slamlager 1, rötslam 300 Slamlager 2, rötslam 300 Gasklocka 170 Slamcentrifuger 2 x 20 Slamplatta 200 Slamlager Rejektvattenbassäng 200 Övriga anläggningsdelar (byggnader m.m.) Servicebyggnad, Maskinhus, Rensbyggnad, Flotationsbyggnad, Slambehandlingsbyggnad, Rötkammarbyggnad, Upplagsplatta för sand m.m. ERAN Miljökonsult 13(33)

14 Driften av reningsverket kan beskrivas enligt följande: Industriell del Det inkommande processavloppsvattnet från Carlsberg resp. Arla Foods tillförs en inloppspumpstation belägen utanför reningsverksområdet - varvid vattnet pumpas upp till ett fingaller varefter det avleds vidare till en utjämningsbassäng 1. Till utjämningsbassängen förs även rejektvatten från slamcentrifugeringen. Utjämningsbassäng 1 med rejektvattenbassängen till höger Från utjämningsbassängen pumpas det samlade utjämnade vattnet vidare till en SBR-anläggning där vattnet genomgås biologisk rening inkl. kvävereduktion. Anläggningen tillförs ett delflöde returslam från den kommunala bioreningen för att erhålla en lämplig mikroorganismkultur. En av SBR-reaktorerna ERAN Miljökonsult 14(33)

15 Efter sedimentering i i SBR-reaktorerna leds vattnet vidare till en utjämningsbassäng 2 varefter det leds vidare till kemsteget i den kommunala linjen för gemensam kemisk slutbehandling. Utjämningsbassäng 2 Överskottsslam från SBR-reningen leds till blandslamsilon där det blandas med primärslam och bioslam från den kommunala linjen. Kommunal del Vatten pumpas från flera olika håll in i en kopplingsbrunn.. Kopplingsbrunnen Från kopplingsbrunnen förs avloppsvattnet vidare till 2 st parallellkopplade fingaler och vidare till 2 st parallellkopplade sandfång. Renset pressa och tvättas och sanden (sandvattnet) avvattnas och tvättas. ERAN Miljökonsult 15(33)

16 Det avskilda renset tvättas och pressa samt överförs till containers f.v.b. till förbränningsanläggning. Sanden överförs också till container f.v.b. till sandupplaget. Fingallren Sandavvattningen med sandtvätt sandfången belägna inomhus under durkplåten ERAN Miljökonsult 16(33)

17 Utlastning av sand och rens Efter sandfången avrinner vattnet vidare till de 3 st parallellkopplade försedimenteringsbassängerna. Här finns möjlighet till förfällning med polymer och kemikalie (sker bara ibland vid hög belastning). Primärslammet från försedimenteringen pumpas till blandslamsilon se nedan under rubriken Slambehandling. Försedimenteringen ERAN Miljökonsult 17(33)

18 Det mekaniskt renade vattnet leds till det biologiska reningssteget bestående av anox- och aerobbassänger. I denna anläggning reduceras BOD-innehållet samt sker den biologiska kväveavskiljningen. Biosteget tillförs ympvatten från det industriella inloppet för att öka kolkälleinnehållet för denitrifikationen. Biobassängerna Bioslammet avskiljs i mellansedimenteringsbassängerna och återförs till biobassängerna som returslam. En mindre mängd överskottslammet pumpas till blandslamsilon. En mindre del returslam tillförs även SBR-anläggningen enligt ovan. Mellansedimenteringen ERAN Miljökonsult 18(33)

19 Returslamuttagen, 10 pumpar Efter den biologiska reningen genomgår vattnet kemisk fosforavskiljning genom efterfällning med aluminiumklorid. Detta sker i flocknings- och flotationsbassängerna. Det avskilda kemslammet pumpas till ett kemslamlager och en kemslamsilo f.v.b. till ett mellanlager där det blandas med det förtjockade blandslammet se nedan under rubriken Slambehandling. Innan flockningssteget blandas det kommunala vattnet med det SBR-behandlade industrivattnet. Flotationsbassängerna ERAN Miljökonsult 19(33)

20 Kemikalietankarna Det renade avloppsvattnet leds ut i Kattegatt på ca 7-10 m djup via en ca m lång utloppstub (D=800 mm) se nedan: ERAN Miljökonsult 20(33)

21 Slambehandling De uppkomna primär- och bioslammen pumpas var för sig till en blandslamsilo. Hit förs sålunda även bioslammet från den industriella SBR-anläggningen. Blandslammet genomgår mekanisk förtjockning. Det förtjockade blandslammet blandas i ett mellanlager med det uttagna kemslammet från slutsteget. Härefter genomgår allt slam rötning, rötslamlagring och slamavvattning (centrifugering) innan det överförs till slamplattan (korttidslagring) f.v.b. slamlagret (långtidslagring). Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för jordtillverkning efter kompostering vid extern anläggning. Den vid rötprocessen bildade gasen utnyttjas för uppvärmningsändamål och elproduktion 1 st kombipanna olja/gas och 1 st gasturbin. De mekaniska slamförtjockarna Rötkammaranläggningen ERAN Miljökonsult 21(33)

22 Gasturbinen Slamcentrifugerna Slamutlastningen med slamlagret i bakgrunden ERAN Miljökonsult 22(33)

23 Planerade tekniska förändringar Industriell linje - SBR-rening Inga större utbyggnader är planerade för de närmaste åren. Underhållsplanen för industrilinjen är närmast att byta luftare samt se över dekanteringen i SBRreningen. I samband med energiutredningen som genomförs 2015 kommer också att undersökas förutsättningerna för en uppgradering av styrsystemet och blåsmaskindriften. En tänkbar processoptimeringsåtgärd skulle kunna vara att förbättra avskiljningen av partiklar före SBR-reningen med ett roterande siltrumma för att avskilja mer organiskt material. Mekanisk rening, kommunal Vad gäller den mekaniska reningen med galler, renstvätt, sandfång och försedimentering är det möjligen försedimenteringen som eventuellt skulle behöva förstärkas eller driftmodifieras på längre sikt. Biologisk rening, kommunal Den kommunala biodelen är förhållandevis hårt belastad redan idag. Biosteget behöver således förstärkas på kort sikt med ytterligare volymer för denitrifikation. I ett första skede kommer biosteget processoptimeras genom att bygga ut returslam- och luftningsystemet samt styrsystemet. Biologisk rening, industriell (SBR-anläggningen) Se ovan. Kemisk rening gemensam kommunal+industriell Anläggningarna klarar dimensioneringsmässigt även de högre framtida belastningarna. Befintlig kemisk rening består dock av en äldre flotationsanläggning som är energikrävande att driva. Ett tänkbart framtida alternativ till flotation är därför att bygga om till traditionell sedimentering eller att t.ex. installera en skivfilteranläggning Slamhantering Den mekaniska slamförtjockningen är i bra skick - dock krävs mindre ombyggnader för att nå en säkrare drift. Centrifuger används i dagsläget för slutavvattning. Just nu pågår en studie internt på VIVAB där man undersöker alternativa tekniker, vilket kan resultera i att centrifugerna byts ut i framtiden. Vidare kan nämnas att en förstudie initierats där förutsättningarna för en optimering av befintliga rötkammare och slamhanteringen utreds. Tomtdisposition De ovan beskrivna förstärkningsåtgärderna kan genomföras inom ramen för bef. detaljplanerad reningsverkstomt. ERAN Miljökonsult 23(33)

24 Blå yta disponibelt område för ev. utbyggnad industrilinjen Gröna ytor disponibelt område för utbyggnader av kommunalt biosteg resp. slutsteg Röd yta disponibelt område för utbyggnader slamrötning och/eller andra slamanläggningar. Generellt om utbyggnadsomfattningen och utformningen Kommunen har för avsikt att så småningom offentligt upphandla den första etappen av de erforderliga om- och tillbyggnaderna av reningsverket i en processrelaterad totalentreprenad med tillämpning av selektivt eller förhandlat förfarande. Detta innebär att beställaren antingen inom ramen för anbudsgivningen erhåller olika förslag på lösningar eller tillsammans med vald entreprenör i ett första steg utreder olika processlösningar utifrån fastställda reningskrav m.m, för att sedan gemensamt välja den lösning som kan anses mest ekonomiskt fördelaktig för beställaren. Sålunda kan ett slutgiltigt förslag till processlösning och om- och tillbyggnaden inte presenteras förrän tillståndsprövningen och den efterföljande upphandlingen genomförts. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftsituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 7.4 resp. nedan. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftssituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden - se ovan. ERAN Miljökonsult 24(33)

25 Miljöpåverkan I följande avsnitt ges en översiktlig bedömning av hur kommunen i nuläget bedömer hur den ansökta förändringen kommer att påverka emissioner från verksamheten samt användningen av naturresurser. Utsläpp till vatten Den väsentligaste miljöpåverkan som erhålls i anslutning till reningsverksamhet är av naturliga skäl påverkan på vatten. Huvudsyftet med verksamheten som sådan är ju dock att minimera denna påverkan, d.v.s. det är ingen lösning att inte bedriva verksamheten, såsom är fallet med i princip all annan miljöfarlig verksamhet. Däremot kan man naturligtvis driva verksamheten på annat ställe eller avleda det renade avloppsvattnet i en annan utsläppspunkt/recipient. Vidare kan man rena avloppsvattnet till olika reningsnivåer vad avser de olika föroreningsparametrarna. Påverkan på vatten sker dels via den avledda vattenmängden som sådan och dess variation i tiden, dels via vattenmängdens innehåll av restföroreningar och dess variation i tiden och via olika delflöden (t.ex. via huvudutlopp, bräddavlopp eller nödavlopp). Det vid Smedjeholms reningsverk behandlade avloppsvattnet avleds till Kattegatt via en ca m lång utloppsledning. Reningsresultaten vid reningsverket finns sammanfattade i tabellerna nedan: ERAN Miljökonsult 25(33)

26 Av tabellerna ovan framgår bl.a. att BOD-resthalterna i princip alltid underskrider 7 mg/l som kvartalsmedelvärde med undantag för störningsåret att fosforhalten som årsmedelvärde ligger under 0,4 mg/l även inkluderat störningsåret att totalkvävehalten som årsmedelvärde ligger inom intervallet ca 7-10 mg/l. Störningsåret 2012 var det år under vilket förbehandlingsanläggningen för industrivattnet havererade. När det gäller de totala utsläppen av BOD 7, fosfor och kväve från reningsverket till recipienten har dessa de senaste åren varierat enligt nedan. År BOD 7 (ton) P (ton) N (ton) , , , ,2 41 Om man undantar störningsåret 2012 vad gäller BOD och kväve, ligger utsläppsmängderna kring 25 ton BOD 7 /år, 1,5 ton P/år resp. 45 ton N/år. ERAN Miljökonsult 26(33)

27 Länsstyrelsen i Hallands län genomför sedan 1993 mätningar enligt ett program för samordnad kustvattenkontroll längs Hallandskusten. Sedan februari 2002 utför SMHI mätningar och analys av hydrografi och växtplankton. Syftet med kontrollprogrammet är att ge en uppfattning om den nuvarande föroreningssituationen i kustvattnet samt att spegla förändringar i kustområdet sett i ett längre tidsperspektiv. Programmet skall utgöra en uppföljning av effekten i kustvattnet av de åtgärder som hittills genomförts på land och kunna ge underlag för ytterligare åtgärder. Syftet med undersökningarna är även att uppnå en långsiktig miljöövervakning genom regelbundna provtagningar. Man vill veta vad som händer i havet vad gäller växtplanktons sammansättning, utbredning och eventuell tillkomst av nya arter. Extra fokus läggs på potentiellt skadliga arter. När det gäller den sammanvägda bedömningen av samtliga näringsämnen så var statusen god längs Hallands-kusten 2013 vilket är en förbättring från föregående år. ERAN Miljökonsult 27(33)

28 När det gäller utsläpp av kväve från kommunala reningsverk gäller nedanstående föreskrift: Enligt denna gäller kväveutsläppskrav enligt följande: I nuläget samt i framtidsalternativet är/blir belastningen på Smedjeholms reningsverk formellt > pe. Villkoret för utgående resthalt för N-tot är idag 10 mg/l (som riktvärde), vilket är det som gäller enligt föreskriften ovan. Ovannämnda föreskrifter innehåller inga fosforreningskrav. Enligt rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket föreslås att reningsverk med belastning > pe med utsläpp till Kattegatt bör öka kvävereduktionen till minst 80 %. Det finns däremot inga åtgärder i Rapport 5985 om fosforreduktion specificerade för avloppsreningsverken med Kattegatt som recipient. Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan får i nuläget ses som vägledande tills en nationell åtgärdsplan är beslutad, varför innehållet i rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket inte betraktas som en kravställning i denna tillståndsansökan. Efter erforderliga ombyggnader av reningsverket för att möta framtidens belastning bedöms följande reningsresultat och utsläppsmängder erhållas. Nuvarande situation redovisas parallellt. ERAN Miljökonsult 28(33)

29 Idag (nualternativet) Med dagens belastning och utförd utbyggnad Med framtida belastning och utförd utbyggnad (framtidsalternativet Enligt nuvarande tillstånd (nollalternativet) Anslutna personer Behandlad avloppsvattenmängd 6,7 6,7 8,3 6,7 Mm 3 1) Resthalter i utgående avloppsvatten som årsmedelvärden < 10 mg BOD 7/l < 0,5 mg P/l (kvartal) < 10 mg N/l < 8 mg BOD 7/l < 0,3 mg P/l < 10 mg N/l < 8 mg BOD 7/l <0,3 mg P/l < 10 mg N/l < 10 mg BOD 7/l < 0,5 mg P/l < 10 mg N/l Utsläppta mängder < 67 ton BOD 7/år < 2,5 ton P/år (villkor) < 55 ton BOD 7/år < 2,0 ton P/år < 65 ton BOD 7/år < 2,5 ton P/år < 67 ton BOD 7/år 2,5 ton/år (villkor) < 67 ton N/år < 67 ton N/år < 80 ton N/år < 67 ton N/år 1) Medel för en 5-årsperiod Ovanstående framtida utsläppsmängder är beräknade utifrån de resthalter som föreslås som villkor. I praktiken erhålls normalt betydligt lägre resthalter och därmed lägre utsläppsmängder se avsnitt om reningsresultat och mängdutsläpp idag enligt ovan. Så kommer det att förhålla sig även i framtiden under förutsättning av störningsfri drift utifrån ett industribelastningsperspektiv. Observera att de framtida högre BOD-, kväve- och fosformängderna i förhållande till dagens uteslutande beror på den högre framtida person- och industrianslutningen, d.v.s. inte på grund av försämrade reningsresultat. Framtidsalternativet innebär ur vattenmängds- och föroreningsmängdssynpunkt att avloppsvattenmängden från reningsverket till vattendragen ökar något. Dock kommer framtidsmängderna att ligga på en nivå vad gäller BOD och P som är lika de i dag tillåtna enligt nollalternativet. De utsläppta kvävemängderna från reningsverket ton N/år vid 10 mg N/l och nuvarande resp. framtida avloppsmängder är mycket små jämfört med de totala kväveutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca ton N/år (2013). På samma sätt är den utsläppta fosformängden från reningsverket högst 2,5 ton P/år mycket liten jämfört med det totala fosforutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca 470 ton P/år (2013). Jämför sammanfattningar nedan hämtade från ERAN Miljökonsult 29(33)

30 Tillförsel av kväve till kusten - Kattegatt Ingen minskning kan ses Utsläpp av kväve från jordbruk, industrier, hyggen och avloppsreningsverk leder tillsammans med kvävenedfall på sjöar och hav till övergödning av havet. Förhöjda halter av kväve i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättning av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet. I Sverige transporterades under 2013 ungefär ton kväve till Kattegatt via vattendrag. Kvävebelastningen på havet har inte minskat under de 40 år som mätningar gjorts trots att både jordbrukets kvävegödsling och industriernas och avloppsrenings-verkens kväveutsläpp har minskat under senare år. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år. Det finns flera viktiga orsaker till att tillförseln av kväve till havet inte har minskat - markens naturliga läckage av kväve utgör en del av den totala transporten via vattendrag. Kvävet fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet. ERAN Miljökonsult 30(33)

31 Tillförsel av fosfor till kusten - Kattegatt Ingen minskning kan ses Utsläpp av fosfor från jordbruk, industrier, enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk leder till övergödning av havet. Förhöjda halter av fosfor i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättningen av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet. I Sverige transporterades under 2013 ungefär 470 ton fosfor till Kattegatt via vattendrag. Fosforutsläppen från industrierna och avloppsreningsverkens samt från jordbrukets fosforgödsling har minskat under senare år. Trots det har inte fosforbelastningen på havet minskat med samma andel. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år. Det finns flera andra viktiga orsaker till att transporten inte har minskat - markens naturliga läckage av fosfor utgör en del. Fosfor fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad, vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet. Variationen i mängden fosfor mellan år beror främst på skillnaden i vattenföring. Vid hög vattenföring (mycket nederbörd) transporteras mer fosfor Utsläpp till luft Förändringen medför marginellt ökade utsläpp till luft vad avser t.ex. koldioxid resp. kväveoxid via transporterna. Utsläppen av luktande ämnen bedöms ej komma att påverkas negativt av förändringen. Effektiv luktreduktionsteknik kommer att användas där så erfordras. ERAN Miljökonsult 31(33)

32 Restprodukter De typer av restprodukter som uppkommer inom reningsverkets avloppsrening är huvudsakligen slam. Den högre vatten- och BOD-belastningen innebär att mer slam kommer att avskiljas se vidare under avsnittet Hushållning med naturresurser nedan. Transporter Antalet transporter kommer att öka i takt med ökad belastning (mer slam produceras och mer kemikalier åtgår). Nedan redovisas den nuvarande transportomfattningen och den uppskattade omfattningen av framtida transporter. Tabellen visar att det ökningen är relativt måttlig. Typ av transport Antal transportrörelser/år Idag Antal transportrörelser/år Framtiden Spolbil, externslam och slutna tankar Spolbil, slam från småverken Spolbil, ledningsslam o.d Övriga transporter av gods Containerbil, bil+släp, avvattnat slam Lastmaskin, interna slamtransporter Containerbil, rens och sand Sopbil, avfall Tankbil, kemikalietransporter Personbil, pickups, post, varor o.d TOTALT Externslamtillförseln bedöms kan komma att minska i takt med att fler glesbygdsområden blir inkopplade tillreningsverket. Buller Buller från anläggningen härrör främst från transporter samt från ventilationsutrustningar på byggnadernas tak. Vid nuvarande verksamhet innehålls Naturvårdsverkets riktlinjer och tillika gällande villkor för externt industribuller vid närmaste bostäder. Även vid den ansökta förändringen av verksamheten kommer dessa villkor att innehållas. ERAN Miljökonsult 32(33)

33 Hushållning med naturresurser Avfallsmängden vad avser rens kommer att öka med ökande belastning. Renset avyttras till förbränningsanläggning. Avfallsmängden i form av sand kommer inte att öka möjligen något vid större anslutet ledningsnät i framtiden. Sanden förs till det interna sandupplaget idag, men annat utnyttjande kan tänkas eftersom sanden (liksom renset) tvättas. Övriga avfallsslag sorteras för bästa möjliga återvinning. Det producerade slammet håller god kvalitet och utnyttjas för närvarande som anläggningsjord efter kompostering. Mängden slam kommer att öka med ökad avloppsvatten- och föroreningsbelastning. En högre vatten- och föroreningsbelastning medför med automatik en ökad energiförbrukning för pumpning, luftning och slamavvattning även om man ständigt strävar mot att inför energieffektiva processer och utrustningar. Förbrukningen av processkemikalier fällningskemikalier för fosforreduktionen och förtjockningsoch avvattningskemikalier kommer att öka med ökad belastning och strängare reningskrav. Extern kolkälla kan tillkomma om man i framtiden väljer processer som innebär efterdenitrifikation med nyttjande av etanol, metanol e.d. som extern kolkälla. ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult 33(33)

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB 2015-05-10 Tillståndsansökan Projektnummer 15201 Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. Sida 1(11) Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. 1 Bakgrund Redan under 1930-1940-talen identifierades orenat spillvatten som en sanitär olägenhet och de första reningsverken

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV

Samrådsunderlag - Ormanäs ARV Grontmij AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Administrativa uppgifter... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Nuvarande verksamhet... 5 2.2 Farligt avfall... 7 2.3 Kemikaliehantering...

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 1(14) Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 2011-04-11 Uppdragsnummer: 225620 Uppdragsansvarig: Hans Carlsson Handläggare Hans Carlsson 010-4522157 2(14)

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Kommuninvests frukostseminarium 3 juni 2015 Martin Jakobsson, finanschef Borås Stad Susanne Arneborg, energisamordnare Borås Stad Anna Johansson, ekonomichef

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Införande av kväverening i Örebro

Införande av kväverening i Örebro Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Date 2015-05-06. Project ID 586076

Date 2015-05-06. Project ID 586076 Author Therese Wernstedt Phone 010 505 00 00 Mobile +46705081551 therese.wernstedt@afconsult.com Date 2015-05-06 Project ID 586076 NSVA AB Samrådsunderlag inför ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken,

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11) Sida 1 (11) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 INNEHÅLL 1 (13) 1 Begreppsförklaringar 2 2 Orientering och

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Västerorts framtida avloppsrening Delrapport 3 Miljö och tillstånd

Västerorts framtida avloppsrening Delrapport 3 Miljö och tillstånd Västerorts framtida avloppsrening Delrapport 3 Miljö och tillstånd SLUTRAPPORT 2013-08-14, REV. 2013-08-21 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 249355. Västerorts framtida avloppsrening Miljö och tillstånd

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Reningsverk Kungshamn

Reningsverk Kungshamn Reningsverk Kungshamn Teknisk beskrivning December 2014 Teknisk Beskrivning Reningsverk 2014-12-22 1 Beställare Konsult Författare Granskad av Rena Hav Sverige AB Solus AB Joel Oresten Bengt Gunnarsson,

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 Behandling av lakvatten Själv blandar jag

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun

Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Kumla kommun Samrådsunderlag Reningsanläggning och avloppsvattennät, Kumla kommun Grontmij Vår referens Liselott Roth Samrådsunderlag Namnteckning Granskad av Godkänd av Liselott Roth Ola Rosén Liselott

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve B J E A H L F I G D C Gryaab rapport 2003: 4 Ann Mattsson Ulf Gingsjö 2003 12 29 Gryaab svarar för

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Torekovs avloppsreningsverk Båstad: Miljörapport 2014. Torekovs avloppsreningsverk Båstad

Torekovs avloppsreningsverk Båstad: Miljörapport 2014. Torekovs avloppsreningsverk Båstad Torekovs avloppsreningsverk Båstad Miljörapport 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Torekov avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät...

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N

STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N STARKA MINIRENINGSVERK V I VÄ R N A R O M VÅ R T VAT T E N 02 VI VÄRNAR OM VÅRT VATTEN Lösningar för enskilda avlopp med kompletta reningssteg är en förutsättning idag för att minimera påverkan på vår

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

ABVA 2010 Varberg. Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning.

ABVA 2010 Varberg. Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. ABVA 2010 Varberg Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-01-19 att gälla från 2010-01-01. Kundtjänst Telefon 0757-27

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2009 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Verksamhetens namn Organisationsnummer Adress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Postadress Faktureringsadress

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Avloppsreningsverk från A Ö. Produkter och tjänster för ett energieffektivt kretslopp

Avloppsreningsverk från A Ö. Produkter och tjänster för ett energieffektivt kretslopp Avloppsreningsverk från A Ö Produkter och tjänster för ett energieffektivt kretslopp Tekniken och kunskapen för ett modernt, energieffektivt avloppsreningsverk Kretsloppsanpassade system för avloppsrening,

Läs mer

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N M I L J Ö R A P P O R T 2 0 1 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel... 1 Uppgifter om huvudman... 1 Textdel... 2 1. Verksamhetsbeskrivning... 2 Verksamhetsområde...

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Oppigårds Bryggeri AB. Samrådsunderlag. Samrådsunderlag för ny produktionsanläggnings samt utökat produktionstillstånd 2015-02-25

Oppigårds Bryggeri AB. Samrådsunderlag. Samrådsunderlag för ny produktionsanläggnings samt utökat produktionstillstånd 2015-02-25 Oppigårds Bryggeri AB Samrådsunderlag Samrådsunderlag för ny produktionsanläggnings samt utökat produktionstillstånd 2015-02-25 Innehåll Inledning...1 Administrativa uppgifter...2 Allmänt om Oppigårds

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer