Miljörapport. Öns avloppsreningsverk. År Umeå Maria Nordlund

Transkript

1 Miljörapport Öns avloppsreningsverk År 2013 Umeå Maria Nordlund

2 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) Innehållsförteckning Grunddel för år Uppgifter om anläggningen Uppgifter om huvudman... 2 Textdel för år Verksamhetsbeskrivning Organisation Verksamhetsområde Avloppsvattenrening Slambehandling Torkning och pelletering Driftövervakning Kemikaliehantering Avfallshantering Transporter Ledningsnät och pumpstationer Verksamhetens påverkan på miljön Gällande föreskrifter och beslut Gällande föreskrifter Tillstånd enligt miljölagstiftningen Villkor för tillståndet Förelägganden och beslut gällande tillsyn Beaktande av hänsynsreglerna Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen Energibesparing och energioptimering Uppströmsarbete Ledningsnätet Recipient Anslutning och belastning samt kontrollresultat Bilagor Bilaga 1. Anslutning och ledningsnätuppgifter Bilaga 2. Inkommande avloppsvatten och externslam Bilaga 3. Bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4. Bräddningsuppgifter från ledningsnät Bilaga 5. Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6. Utgående vatten Bilaga 7. Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Bilaga 8. Slamanalyser Bilaga 9. Kemikalier, metalltillförsel, miljöfarligt avfall Bilaga 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 11. Bränsleförbrukning Bilaga 12. Kontroll av utsläpp till luft Bilaga 13. Diagram över utgående BOD från Öns avloppsreningsverk 2013 Bilaga 14 Diagram över utgående P-tot och från Öns avloppsreningsverk 2013 Bilaga 15 Emissionsdeklaration Bilaga 16 Processchema Öns avloppsreningsverk

3 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Grunddel för år Uppgifter om anläggningen Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Ön 2:32; Ön 6:17 Besöksadress: Övägen 35 Kommun: Umeå Kommun Kontaktperson (namn, tele, e-post): Robert Hansson, Sektionschef Avlopp Telefonnr: Telefaxnr: Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe Ev övriga branscher och koder 1 : Anläggning för biologisk behandling av avfall Mängd: ton/år Grund för avgiftsnivå 2 : Kod: / mer än personekvivalenter Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat E-postadress: robert.hansson@umeva.se Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljöledningssystem: EMAS ISO Annat: Nej Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej 2 Uppgifter om huvudman Huvudman: Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA) Organisationsnummer: Gatuadress: Postnummer: Kontaktperson: Tomas Blomqvist, VD Telefonnr: Telefaxnr: Ort: Umeå E-postadress: tomas.blomqvist@umeva.se 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

4 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Textdel för år 2013 Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: Umeå Kommun 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Organisation Verksamheten ligger inom bolaget Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA). Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. Bolaget är sedan 2010 kvalitetscertifierade i enlighet med ISO 9001, miljöcertifierade i enlighet med ISO och arbetsmiljöcertifierade i enlighet med OH SAS Bolaget är uppdelat i två verksamhetsområden med gemensam administration: Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Till bolaget hör även dotterbolaget Dåva DAC (Deponi och Avfallscenter). Vatten & Avlopp består av fyra sektioner, varav Sektion Avlopp är en. Till sektionen hör totalt 20 avloppsreningsanläggningar och ett hundratal pumpstationer. Kommunens över 72 mil långa spillvattennät (serviser och tryckavloppsledningar inkluderat) drivs och underhålls av sektion Rörnät. Reningsverks- och rörnätspersonal har återkommande beredskap för att finnas tillgängliga dygnet runt. VD: Tomas Blomqvist VA-chef samt juridiskt ansvarig: Per Grünhagen Sektionschef Avlopp: Robert Hansson Driftschef Öns ARV: Ingemar Strandberg Sektionschef VA-Teknik: Torbjörn Wikström Sektionschef Rörnät: Walter Jonasson Processingenjör: Maria Nordlund Verksamhetsområde Umeås avloppsreningsverk Ön, med tillhörande slambehandlingsanläggning, är belägen på en ö i Umeälven söder om centrala Umeå. Avloppsreningsverket betjänar Umeå centralort och kransorterna Brännland, Sörfors, Klabböle, Ersmark, Anumark, Innertavle, Yttertavle, Stöcksjö, Obbola och Holmsund samt Dåva DAC. Hela upptagningsområdet för Ön avloppsreningsverk hör till Forslunda Vattenverks distributionsområde. Forslunda levererar därutöver till Djäkneböle, Stöcke, Täfteå och Överboda, vars spillavlopp inte går till Ön. Vid reningsverket behandlas även slam från ca enskilda slamavskiljare och 18 stycken mindre avloppsreningsverk. 3.3 Avloppsvattenrening Befintligt avloppsreningsverk är dimensionerat för kg BOD 7 per dygn vilket motsvarar personekvivalenter (pe), om man räknar med 75 g BOD 7 per person och dygn. Industribelastningen är dimensionerad till pe och domineras av livsmedelsindustri, huvudsakligen mejeri. Dimensionerande flöde är m 3 /h och den maximala tillrinningen är dimensionerad till 3600 m 3 /h. En om- och utbyggnad av avloppsreningsverket påbörjades under 2012 och skall vara färdigställd under Utbyggnaden syftar till en ökning av kapaciteteten för alla reningssteg i avloppsreningsverket samt uppgradering av befintlig slambehandlingsanläggning. Reningen kommer även att kompletteras med ett efterpoleringssteg (slutsedimentering) för att ytterligare förbättra avskiljningen, framförallt vid höga flöden. Det utbyggda avloppsreningsverket kommer att vara

5 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) dimensionerat för en belastning motsvarande pe, med en dimensionerande tillrinning (Q dim ) på 2100 m 3 /h. Allt inkommande avloppsvatten pumpas till reningsverket från yttre pumpstationer och genomgår i reningsverket mekanisk, kemisk och biologisk behandling i nämnd ordning. Processchema för Öns avloppsreningsverk ses i kompaktformat nedan samt i bilaga Mekanisk rening Det mekaniska reningssteget består av två processteg. Inkommande avloppsvatten leds först parallellt över tre maskinrensade galler för avskiljning av fast material. Gallrens spaltvidd är 2 resp. 3 mm och kapaciteten uppgår till 4480 m 3 /h. Renset från gallret tvättas, avvattnas och komprimeras i en skruvtvättpress och går sedan i container till förbränning. Före gallren finns möjlighet till nödbräddning via en mätränna. Avloppsvattnet går vidare till ett luftat fett- och sandfång med en total volym av 1050 m 3 där fettavskiljningen sker på ytan. Avskiljt fett leds in framför gallren och följer med renset till förbränning. Sanden avskiljs genom sedimentering i inloppsdelen och går via en sandtvätt till container. Sanden kan återanvändas vid konstruktionsarbeten Kemisk rening Efter mekanisk rening leds avloppsvattnet vidare i en kanal och fördelas sedan jämnt till tre parallella linjer. Varje linje består av en förluftningsbassäng med efterföljande försedimentering. Sedan 2009 doseras polymer i början av förluftningsbassängerna, vilket sker proportionellt mot halten suspenderad substans efter försedimenteringen. Dosering av järnsulfat sker proportionellt mot inkommande mängd suspenderad substans, strax före fett- och sandfånget. I försedimenteringen avskiljs ett blandslam som leds vidare till slambehandlingen. Efter den kemiska reningen samlas allt vatten från de tre linjerna åter upp i en gemensam kanal och leds vidare till en snäckpumpstation. Möjlighet finns att brädda vatten ur kanalen. Utrustning för flödesmätning och provtagning av bräddat vatten finns.

6 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) Biologisk rening I snäckpumpstationen fördelas vattnet på två block. Till det ena blocket (nya delen) förs ca 60 % av vattnet och till det andra blocket (gamla delen) förs ca 40 % av vattnet. Varje block består av tre parallella linjer med en aktivslambassäng och en efterföljande slutsedimenteringsbassäng. Totalt består den biologiska reningen av sex stycken parallella linjer. I slutsedimenteringsbassängerna avskiljs det biologiska slammet och fördelas i retur- och överskottslam. Returslammet återförs till aktivslambassängerna, medan överskottslam från den biologiska reningen leds tillbaka till inloppet av den kemiska reningen. Vid snäckpumpstationen finns möjlighet till dosering av järnsulfat, s.k. simultanfällning, vilket har skett sedan Utsläppspunkt för renat avloppsvatten Efter den biologiska behandlingen samlas det renade avloppsvattnet från de två blocken upp i en gemensam kanal för flödesmätning och provtagning. Slutligen leds vattnet via en klorkontaktbassäng direkt, alternativt efter värmeåtervinning av Umeå Energi AB, ut till Umeälven. Utloppsledningen mynnar i älvens djupfåra. Vid mycket höga flöden eller när inkommande avloppsvatten av någon anledning inte kan genomgå hela reningsprocessen i verket bräddas det efter försedimenteringsbassängerna till utloppet i Umeälven. Det bräddade avloppsvattnet har då genomgått mekanisk och kemisk rening. 3.4 Slambehandling Under 2002 togs den nybyggda slambehandlingsanläggningen i drift. Från och med april samma år började slammet rötas och har under kortare tidsperioder pelleterats och torkats. På grund av driftproblem i pelleteringsanläggningen har dock ingen pellets producerats sedan 2007 och under 2012 demonterades utrustningen ned. Det avskiljda slammet från vattenreningen och slam från externa avloppsreningsverk sambehandlas vid reningsverket enligt flödesschema, bilaga 16. Slam från enskilda slamavskiljare tillförs via externslammottagning i intagshuset vid reningsverket och sammanblandas där med inkommande avloppsvatten. Slam från enskilda slamavskiljare genomgår därmed samtliga reningssteg vid avloppsreningsverket Förtjockning Avskiljt slam från reningsverket pumpas till fyra parallella slamförtjockare. Förtjockning sker till en ungefärlig TS-halt på 3,5 % med hjälp av polymer. Externslam från mindre avloppsreningsverk tillförs en separat mottagningsbassäng innan förtjockning. Förtjockat slam blandas i ett råslamlager innan inpumpning till rötkammaren sker. Rejektvatten från förtjockarna återförs till fett- och sandfånget Rötning Det förtjockade slammet pumpas från råslamlagret via en slam/slamvärmeväxlare till rötkammaren. Rötkammarens volym är m 3. Den mesofila rötningen sker vid ca 37 C. Rötning kan även ske termofilt vid 55 C. Uppvärmning av rötkammaren sker genom en slam/vattenvärmeväxlare. Rötat slam pumpas till ett rötslamlager, via en slam/slamvärmeväxlare och en avgasningskanal. Rötkammaranläggningen producerar dagligen ca m 3 rötgas med ett metaninnehåll av ca 65 % och energiinnehåll av ca 7 kwh/m 3. Gasen eldas i gaspannor för uppvärmning av rötkammaren och reningsverket samt den intilliggande kontorsbyggnaden. Den överskottsgas som produceras facklas Avvattning Avvattning av det rötade slammet sker genom centrifugering. Polymer tillsätts före centrifugering. Slammets TS-halt efter avvattning är ca 32 %. Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo innan borttransportering till Dåva DAC, där det används för sluttäckning av avslutad deponi. 3.5 Torkning och pelletering Pelleteringsanläggningen togs ur drift 2007 och har under 2012 demonterats ned.

7 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 3.6 Driftövervakning Driftövervakningen sker med hjälp av ifix-baserad kontrollstyrning via datorer. 3.7 Kemikaliehantering Fällningskemikalier Järnsulfat levereras på flakbil till reningsverket en till två gånger per 14-dagarsperiod. Järnsulfaten upplöses med vatten och förvaras i två cementbassänger med volymen 2 x 135 m 3 varifrån doseringen sker Polymer Polymer till den kemiska reningen samt polymer till slambehandling upplöses i kärl på 2 m 3 varefter dosering sker Övriga kemikalier Mindre mängder kemikalier för interna analyser förvaras i laboratorium. Mindre mängder rengöringsoch smörjmedel samt målarfärg förvaras i förråd. 3.8 Avfallshantering Gallerrens och sand Tvättat och komprimerat gallerrens från den mekaniska reningen förvaras inomhus i container innan transport sker till Umeå Energis förbränningsanläggning på Dåva. Den tvättade sanden används som konstruktionsmaterial Laboratorieavfall Laboratorieavfall hanteras enligt instruktioner från leverantören Spillolja och övrigt farligt avfall Spillolja och övrigt farligt avfall samlas upp och omhändertas separat. För att förhindra tillbud vid spill förvaras flytande avfall i lokal där utflöde endast kan ske aktivt. Intern personal har utsetts som ansvariga för avsändare av farligt gods i enlighet med gällande lagstiftning. 3.9 Transporter Transporter till och från anläggningen sker huvudsakligen med lastbil i omfattningen 2-3 per dygn i genomsnitt Ledningsnät och pumpstationer Ledningssystemet består av ca 400 km spillvattenledningar, serviser och tryckledningar inräknade samt 65 avloppspumpstationer, inklusive en så kallad boosterstation och en motorventil. Dagvattnet avleds huvudsakligen i separata dagvattenledningar eller i diken. På spillvattennätet finns totalt 97 bräddpunkter, varav 71 är i anslutning till en pumpstation och övriga 26 är nödavlopp på ledningsnätet. Vid ett flertal pumpstationer finns fler än en bräddpunkt, vilket i tidigare sammanställningar endast räknats som en bräddpunkt då de är i direkt anslutning till en pumpstation (totalt 15 bräddpunkter). Samtliga pumpstationer är utrustade med larm för hög nivå och bräddavloppen är försedda med en enklare utrustning för att registrera bräddfrekvensen. Utrustning för mätning av bräddat avloppsvatten finns på de gamla reningsverken i Holmsund och Obbola samt vid U9 på Ankargränd. Vid ett 20-tal pumpstationer registreras tid och/eller frekvens bräddat avloppsvatten. Pumpstationerna samt nödavloppen på ledningsnätet besöks olika frekvent. Ett projekt pågår för att ta fram en åtgärdsplan med syfte att bl a få bättre övervakning av bräddning med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. I projektet ingår även att ta fram de åtgärder i ledningsnätet som behövs för att minska omfattningen av bräddningen där det är befogat.

8 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) Arbete med tillskottsvatten UMEVA arbetar systematiskt med avskiljning av tillskottsvatten för minskade bräddfrekvenser och förbättrade reningsprocesser i avloppsreningsverket och tar årligen fram planer för prioriterade reinvesteringar. Under 2009 upprättades en strategi för förnyelse av vatten- och spillvattenledningar för perioden Inom kommunens verksamhetsområde bedöms behovet av förnyelse av spillvattenledningar vara cirka 2000 meter per år. Kapacitetsstudier, inventering av fastigheternas dagvattenanslutningar, flödesanalyser, aktivt ledningsarbete och marknadsbearbetning är några av de verktyg som används för att sträva mot uppställda mål. Nederbördsdata hämtas huvudsakligen från SMHI:s mätstation på Rödbäcksdalen. UMEVA har börjat ett arbete med att via trådlös eller annan datakommunikation ansluta nederbördsmätare som i jämförelse med SMHI:s mätstation har bättre upplösning och därmed registrerar mer verklighetsnära regnintensiteter. Drift- och underhållssystemet VA-banken utnyttjas som erfarenhetsbank Verksamhetens påverkan på miljön Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs huvudsakligen av utsläpp till vatten. Umeälven är recipient för det behandlade avloppsvattnet från Öns avloppsreningsverk såväl som för ett flertal större industrier. Umeälven är även den huvudsakliga recipienten vid utsläpp av obehandlat avloppsvatten från pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet. Samordnad recipientkontroll sker enligt ett särskilt program för Umeälvens och Vindelälvens avrinningsområden, daterat samt senast reviderat Verksamhetens påverkan på den yttre miljön kan även vara utsläpp till luft.

9 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 4 Gällande föreskrifter och beslut 4.1 Gällande föreskrifter Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1994:7 Aktuell X X Ej aktuell X Det kvalitets- och miljöcertifierade verksamhetssystemet, vilket årligen genomgår intern samt oberoende extern revision, säkerställer att aktuella föreskrifter efterlevs. 4.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid Öns Avloppsreningsverk på fastigheterna Ön 2:32 och Ön 6:17 lämnades av Länsstyrelsen. Tillståndet gäller för en högsta anslutning motsvarande personekvivalenter (pe) som maximal genomsnittlig veckobelastning (Max GVB) beräknat på specifik föroreningsmängd 70 g BOD 7 per person och dygn. Tillståndet inkluderar även tillhörande ledningsnät och pumpstationer. Det dimensionerande flödet (Qdim) för reningsverket är 2100 m 3 /h. Tillståndet omfattar även - fortsatt och utvidgad drift av anläggningen för energiutvinning ur slam (rötning och elproduktion), - mottagning och behandling av externt slam från andra avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar (t ex trekammarbrunnar) och slutna tankar och - mottagning och behandling av pumpbart organiskt avfall (t ex kvarnat köksavfall och glykolblandat vatten) och fettavskiljarslam. 4.3 Villkor för tillståndet Provisoriska föreskrifter Kommentar P1. Halten av totalfosfor i utgående behandlat Villkoret har uppfyllts under avloppsvatten från avloppsreningsverket får högst uppgå till 0,50 mg/l som veckomedelvärde och 0,40 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utsläppet ska kontrolleras genom flödesproportionell mätning och registrering av veckosamlingsprov. Provtagningen av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten ska göras med minst 47 veckosamlingsprov per år. Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per år håller en totalfosforhalt över 0,50 mg/l. Inget prov taget under normala driftsförhållanden får hålla en totalfosforhalt över 1,0 mg/l. Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionellt uttagna veckosamlingsprov under samtliga veckor. Tre prover har överskridit 0,50 mg/l under Se avsnitt Inget prov har överskridit 1,0 mg/l.

10 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) P2. BOD 7 i utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket får högst uppgå till 15 mg/l i dygnsamlingsprov och 12 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utsläppet ska kontrolleras genom flödesproportionell mätning och registrering av minst ett dygnsamlingsprov per vecka. Provtagningen ska göras under minst 47 veckor per år. Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per år håller BOD 7 över 15 mg/l. P3. Mängden totalfosfor i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket till Umeälven, inklusive vatten som bräddas efter grovavskiljning, får uppgå till 6400 kg per år. P4. Mängden organisk substans som BOD 7 i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket till Umeälven, inklusive vatten som bräddas efter grovavskiljning, får uppgå till högst kg per år. Villkoret har uppfyllts under Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionellt uttagna dygnsprov under samtliga veckor. Ett prov har överskridit 15 mg/l mg/l under Se avsnitt Mängden totalfosfor i utgående vatten inklusive vatten som bräddats efter grovavskiljningen uppgick till ca 4000 kg under Mängden organisk substans, som BOD 7, i utgående vatten inklusive vatten som bräddats efter grovavskiljningen uppgick till ca kg under Utredningar som skall genomföras under prövotiden U1. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra reningen av inkommande avloppsvatten med avseende på fosfor och därigenom ytterligare minska halten av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten totalfosfor i behandlat utgående avloppsvatten stadigvarande ska hållas under 0,30 mg/l som veckomedelvärde och under 0,20 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utvärderingen ska så långt det är möjligt baseras på normala driftförhållanden och optimala reningstekniska förhållanden för behandling av totalfosfor och BOD7. U2. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra reningen av inkommande avloppsvatten med avseende på organisk substans och därigenom ytterligare minska halten av organisk substans som BOD7 i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten av organisk substans som BOD7 är högst 12 mg/l som dygnsamlingsprov och 10 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal i behandlat utgående avloppsvatten till Umeälven. U3. Mängden totalfosfor och mängden organisk substans (som BOD7) i kg/per kvartal och kg/per år ska mätas och registreras dels i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket och dels i delströmmarna av behandlat vatten efter grovavskiljning, försedimentering, biosteg och slutsedimentering. Kommentar Ej aktuellt under Påbörjas efter idriftstagningen. Ej aktuellt under Påbörjas efter idriftstagningen. Ej aktuellt under Påbörjas efter idriftstagningen.

11 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) Allmänna villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna, med tillhörande Verksamheten har under 2013 bedrivits i överensstämmelse med tillståndsansökan, daterad samt tillhörande kompletteringar. kompletteringar och ändringar, eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Den belastning uttryckt i personekvivalenter som tillförs reningsverket under ett år ska kontrolleras årligen genom flödesproportionell mätning av BOD 7 och beräknas på grundval av maximal genomsnittlig veckobelastning. 3. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt skäliga insatser. Flödesproportionell mätning av BOD 7 för beräkning av maximal genomsnittlig veckobelastning har genomförts under en vecka/månad fr o m mars. Verksamheten har bedrivits i enlighet med villkoret Utsläppsvillkor Kommentar 4. Vid ombyggnads- och underhållsarbeten som medför att avloppsreningsverket helt eller delvis måste tas ur drift, får utsläppsvillkor tillfälligtvis överskridas. Underrättelse om sådana arbeten ska ske i god tid i förväg till tillsynsmyndigheten, som får föreskriva om nödvändiga skyddsåtgärder för att begränsa utsläpp av föroreningar från verksamheten. Underrättelse har skett till tillsynsmyndigheten. Se avsnitt Villkor för ledningsnät, pumpstationer och nödavledningspunkter 5. Ledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp genom bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten från ledningsnätet och reningsverket. Vidtagna och planerade åtgärder på ledningsnätet ska årligen redovisas i miljörapporten. 6. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt kontrollera vilken bräddning av avloppsvatten som förekommer vid pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet samt bedöma vilken miljöpåverkan som bräddningen ger upphov till. Bolaget ska vidare upprätta en tidssatt åtgärdsplan som omfattar dels sådana åtgärder i ledningsnätet som behövs för att minska omfattningen av bräddningen där det är befogat, dels de åtgärder som behövs för bättre övervakning och styrning i form av utrustning för bräddningslarm med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. Planen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två år efter det att detta beslut har vunnit laga kraft. Tillsynsmyndigheten ska pröva om planen kan godkännas. Åtgärdsplanen ska därefter hållas aktuell genom årlig revidering och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten. Kommentar Arbetet pågår fortlöpande. Utförda och planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer redovisas i bilaga 10. Bräddning av avloppsvatten vid pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet samt miljöpåverkan redovisas under avsnitt 6.4. Plan skall lämnas till tillsynsmyndigheten Ej aktuellt 2013.

12 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 7. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att reningsanläggningens funktion sätts ned eller så att särskilda olägenheter uppkommer i recipienten. 8. Bolaget ska upprätta en plan för det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska förekomsten av läkemedelsrester och andra liknade substanser i spillvattnet. Planen ska inges till tillsynsmyndigheten senast ett år efter att detta tillstånd vunnit laga kraft och revideras vid behov. Bolaget ska årligen i miljörapporten lämna en redovisning till tillsynsmyndigheten om hur arbetet har bedrivits och vilka förbättringar som har åstadkommits Kemikalievillkor Kommentar 9. Flocknings- och fällningskemikalier får bytas ut endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten Övriga villkor Kommentar 10. Verksamheten får utomhus vid bostadsbebyggelse inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden: 50 dba helgfri måndag-fredag kl dba natt kl dba övrig tid Nattetid (kl 22-07) får den momentana ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse inte överstiga 55 dba. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. Ljudnivåerna ska kontrolleras genom närfältsmätning och beräkning och utföras i samband med förstagångsbesiktningen, på begäran av tillsynsmyndigheten eller efter installation av ny teknisk utrustning som kan leda till ökade bullernivåer. Tillsynsmyndigheten får under den kommande perioden med bygg- och anläggningsverksamhet medge avsteg från dessa begränsningsvärden under dag- och kvällstid. Sådana avsteg får även medges framledes vid extraordinära händelser som fordrar reparationsarbete utomhus. Några medgivanden till utsläpp av industriellt avloppsvatten av sådan beskaffenhet eller mängd att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten har ej lämnats under året. Planen ingavs till tillsynsmyndigheten Uppströmsarbetet redovisas i avsnitt 6.3. Inget byte av fällningskemikalier har skett under året. Flockningskemikalien byttes ut under ca en vecka pga leveransproblem. Anmälan skickades till Miljö- och hälsoskydd Inga klagomål beträffande buller har inkommit under Ej aktuellt under Slam och grovrens ska transporteras i täta och täckta behållare. Fr om hösten 2012 transporteras slam i täta och täckta behållare. Ny upphandling avseende transport av grovrens kommer att genomföras under 2014.

13 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 12. Avloppsreningsverket med tillhörande anläggningsdelar på Ön ska vara utformat så att det alltid råder undertryck i de anläggningsdelar och lokaler där avloppsvatten eller slam och annat avfall från avloppsvattenbehandling hanteras eller lagras, om det kan orsaka att störande lukt uppkommer i omgivningen. Ventilations- och processluft från dessa utrymmen ska behandlas i anläggning för luktreduktion. 13. Verksamheten med tillhörande anläggningar och lokaler på Ön ska utformas och drivas så att luktstörning inte uppstår i omgivningen. Om lukt från anläggningen medför olägenhet för närboende människors hälsa ska åtgärder vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten så att olägenheterna upphör. Tillsynsmyndigheten får i samband med detta meddela de ytterligare föreskrifter som behövs. 14. Avloppsreningsverket ska vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om desinfektionens omfattning mm. 15. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energibesparing och energioptimering av verksamheten. Varje år ska bolaget redovisa i miljörapporten hur bolaget arbetar med att minska energiförbrukningen och vilka förbättringar som har åstadkommits. 16. För verksamheten ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska revideras vid behov samt på nytt lämnas in senast tre månader efter driftsättning av det om- och utbyggda verket. 17. Vid haverier eller driftstörningar i avloppsanläggningen av betydelse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt ska bolaget vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Tillsynsmyndigheten ska vid sådana tillfällen omgående underrättas. Undertryck råder i de lokaler där avloppsvatten eller slam hanteras/lagras. Anläggning för luktreduktion finns. Inga klagomål på lukt vid Öns avloppsreningsverk har inkommit under Utloppet är utformat så att desinfektion av utgående vatten skall kunna företas. Desinfektion av utgående avloppsvatten har inte varit aktuellt under året. Arbetet pågår fortlöpande och redovisas under avsnitt 6.2. Kontrollprogram har ingetts till tillsynsmyndigheten Ej aktuellt Underrättelse har skett till tillsynsmyndigheten vid haverier eller driftstörningar av betydelse från miljöoch hälsoskyddssynpunkt. Se avsnitt 6.1.

14 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 18. Innan byggnadsarbetena påbörjas och före driftsättning av nya delar av avloppsreningsverket ska bolaget till tillsynsmyndigheten lämna in en särskild beskrivning av hur avloppsreningsverket ska drivas under byggtiden, hur driftsättning av de nya delarna ska ske, vilka kritiska kontrollpunkter som identifierats samt hur dessa ska hanteras. Tillsynsmyndigheten får efter bolagets yrkande medge att utsläppsvillkor tillfälligt får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder ska vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. 19. Tillsynsmyndigheten ska underrättas i god tid innan det om- och utbyggda reningsverket tas i drift. Tillsynsmyndigheten ska också beredas tillfälle att delta vid förstagångsbesiktningen. Besiktningen av det ombyggda reningsverket ska genomföras på verksamhetsutövarens bekostnad av en oberoende besiktningsman senast sex månader efter idrifttagning av det ombyggda reningsverket. 20. I god tid och minst sex månader innan hela eller delar av verksamheten upphör ska en anmälan göras till tillsynsmyndigheten och en avslutnings- och återställningsplan inlämnas. Planen ska bland annat beskriva hur mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar ska undersökas med avseende på förekomst av föroreningsskador från verksamheten samt hur riskbedömningen ska utföras. Undersökningarna och de eventuella åtgärder som kan följa ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten, som också ska pröva om planen kan godkännas. Idrifttagningsplanen har redovisats vid möte med tillsynsmyndigheten samt översänts Ej aktuellt under Ej aktuellt under Förelägganden och beslut gällande tillsyn UMEVA har lämnat in Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 för mottagning av glykol på Öns avloppsreningsanläggning till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har beslutat att lämna anmälan utan åtgärd.

15 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 5 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: Flertalet personal på reningsverket har genomgått diplomkurs i avloppsteknik samt kurs för provtagning av avloppsvatten. Viss personal har gasföreståndarutbildning samt utbildning för heta arbeten. Utbildning dokumenteras i personakt. Då verksamheten har varit etablerad i dagens form under en längre tid anser UMEVA att man har den kunskap som krävs för att bedöma verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö. Försiktighetsprincipen: Bolaget anser att de skyddsåtgärder har vidtagits som bedöms vara nödvändiga för att förhindra olägenhet för människors hälsa och miljön. Lokaliseringsprincipen: Vid anläggning av ett avloppsreningsverk är det nödvändigt att placeringen dels är avskild för att minimera påverkan på människor och miljö, men även nära det samhälle som ska servas för att få ett fungerande ledningssystem. Bolaget anser att bästa möjliga plats har valts för Umeå tätorts avloppsreningsverk. Vid val av geografisk samordning mellan slambehandlingsanläggningen och befintlig verksamhet på Ön anser bolaget att principen har tillämpats. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Verksamheten innebär hushållning och återanvändning av naturresurser. Energin i det förtjockade slammet utvinns genom rötning och det rötade slammet används till sluttäckning av deponin tillhörande Dåva DAC i Umeå kommun. UMEVAs vision är att ta tillvara den fosfor som finns i avloppsslammet med strävan om en framtida återföring av fosfor till produktiv mark, vilket innebär att kretsloppsprincipen genom återföring av fosfor tillämpas. Rötgasen som bildas används för uppvärmning av lokaler samt rötkammaren. För att ytterligare öka andelen nyttjad rötgas kommer gasmotorer, för produktion av el, att installeras i den nya anläggningen som skall tas i drift Energiåtervinning med hjälp av slam/slam-värmeväxlare samt värmepump på utgående avloppsvatten främjar även principerna. Produktvalsprincipen: Vid val av kemikalier inom verksamheten tas hänsyn till denna princip. Skadeansvaret: Denna hänsynsregel är för närvarande inte aktuell. Bolaget är medvetet om dess innebörd.

16 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat 6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen Driftstörningar samt underhållsarbeten Under året har inga omfattande renoveringar gjorts, då stora delar av verket kommer att byggas om under de närmaste åren inom projektet Ön Nedan är en kortfattad redogörelse av de driftstörningar, underhållsarbeten samt övriga förändringar som skett under Under januari byttes de trasiga membranluftarna i en av de sex aktivslambassängerna, vilket noterades vid periodiska besiktningen Arbetet var planerat och information skickades till Miljö- och hälsoskydd Mellan 20 och 26 april var en av de sex slutsedimenteringsbassängerna avstängd pga att ett haveri av kedjorna samt kedjehjulet till slamskrapan. Även en av de sex aktivslambassängerna stängdes under denna period, eftersom inget slam kunde pumpas till eller från denna bassäng under avstängningen av slutsedimenteringen. Driftstörningen skedde under vårförfallet och inkommande flöde var över m 3 /dygn som medelflöde de aktuella dygnen. Avstängningen av en linje, vilket medför en ökad belastning på de övriga linjerna, är därför högst olyckligt. Begränsningsvärdet för utgående halt BOD 7 överskreds under vecka 17 och begränsningsvärdet för utgående halt totalfosfor överskreds under både vecka 16 och 17. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och hälsoskydd I början på juli havererade kedjan till slamskrapan i ytterligare en av slutsedimenteringsbassängerna. Avstängningen innebar ingen direkt ökad belastning för de övriga slutsedimenteringslinjerna samt aktivslambassängerna, då belastningen under sommaren är relativt låg. Haveriet kunde åtgärdas inom ett par dagar, men linjen startades först 17 september. Orsaken till detta var att slamhalterna i de övriga aktivslambassängerna inte var tillräckligt höga för att kunna starta upp den avstängda linjen igen. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och hälsoskydd I samband med elomkopplingar med anledning av rivningsarbeten i projekt Ön 2050 uppstod ett kommunikationsfel för styrningen av gallren i intagshuset, vilket medförde att gallren stannade och inkommande vatten bräddades. Olyckligtvis orsakade kommunikationsfelet även att larmfunktionen slogs ut innebärande att problemet inte upptäcktes direkt. Åtgärder sattes in och driften av gallren kunde återupptas under kvällen. Händelsen inträffade 8 augusti och totalt uppskattas 6675 m 3 spillvatten ha bräddats. För att förebygga att en liknande händelse inträffar igen installerades en separat nivågivare som är oberoende av det fasta styrsystemet, vilket innebär att driftansvarig får ett larm även om ordinarie larmfunkton slås ut. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och hälsoskydd Den 3 september mellan 07:00 och 21:30 gjordes omkopplingen till nya gasfacklan, vilket innebar att ingen gas kunde facklas under denna tid. Uppskattningsvis släpptes ca 1700 Nm 3 gas ut. Användningen av gas för uppvärmning av lokaler och rötkammaren påverkades inte av omläggningen. Information skickades till Miljö- och hälsoskydd I början av oktober upptäcktes att luftningen till en av de sex aktiv slambassängerna inte fungerade korrekt. Linjen tömdes, mellan 7 och 9 oktober, för kontroll av membranen till bottenluftarna samt att de membran som lossnat alternativt var trasiga åtgärdades. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och hälsoskydd Natten mot den 10 oktober startade en brand i personalutrymmet på avloppsreningsverket. Branden orsakade inte någon störning av driften, men det interna driftslaboratoriet rökskadades och saneringen av lokalen medförde att den interna driftskontrollen inte kunde genomföras under ca en vecka. Utsläppskontrollen kunde dock genomföras i enlighet med egenkontrollprogrammet. Information skickades till Miljö- och hälsoskydd Den 16 december inträffade en driftstörning vid Norrmejerier, som hade till följd att allt spillvatten under 6,5 tim släpptes direkt ut på avloppsledningen utan att passera mejerites biogasanläggning samt fosforrening. Totalt uppskattar Norrmejerier att ca 2124 kg BOD samt 17 kg fosfor släpptes ut under denna tidsperiod. Utsläppet gav till följd att halten totalfosfor i utgående avloppsvatten blev kraftigt förhöjt och totalfosforhalten för utgående veckoprov var 0,63 mg/l, vilket innebär att gällande

17 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) begränsningsvärde för totalfosfor överskreds aktuell vecka. Utsläppet gav även till följd att det biologiska reningssteget påverkades kraftigt, dock innehölls gällande begränsningsvärde. För att förhindra att ett liknade utsläpp sker har Umeva kontakta Norrmejerier och krävt att en riskanalys genomförs samt att en åtgärdsplan upprättas. Detta arbete är inte färdigställt och vilka åtgärder som kommer att vidtas är därmed inte fastställt. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och hälsoskydd samt en mer detaljerad redogörelse för driftstörningen Överskridande av begränsningsvärde Begränsningsvärdet för BOD 7 i dygnssamlingsprovet har överskridits vid ett tillfälle under 2013 samt att begränsningsvärdet för totalfosfor som veckomedelvärde har överskridits vid tre tillfällen (se avsnitt 6.1.1). Inga begränsningsvärden avseende kalenderkvartal har överskridits. Halten i utgående renat avloppsvatten har som kvartalsmedel varierat mellan 6,3 och 9,3 mg/l för BOD 7 respektive 0,24 och 0,36 mg/l för totalfosfor, se diagram i bilaga 13 och 14. Utsläppshalten per vecka har varierat mellan 5 och 16 mg/l för BOD 7 respektive 0,19 och 0,66 mg/l för totalfosfor, se diagram i bilaga 13 och Belastning Inkommande mängd BOD 7 har under året legat på kg/dygn som årsmedel, vilket motsvarar ca personekvivalenter (pe). Den maximala genomsnittliga veckobelastning, MaxGVB, under året var ca pe beräknat utifrån Naturvårdsverkets rekommendationer. Provtagning för bestämning av MaxGVB har skett fr o m mars i enlighet med egenkontrollprogrammet. Kvoten mellan COD och BOD 7 i inkommande avloppsvatten har som årsmedelvärde legat på 2,6 under Flöde Inkommande flöde har under året legat mellan 975 och m 3 /h beräknat utifrån dygnsflödet. Bräddningen från avloppsreningsverket har under året uppgått till 1,1 % av det totala inkommande flödet. Huvuddelen bräddades under perioden april t o m maj pga den höga hydrauliska belastningen under vårförfallet Slam Det avvattnade rötslammet har under 2013 använts på Dåva DAC för sluttäckning av deponin. Inget externt mottagande av reningsverksslam har skett under året Mätinstrument och provtagare Provtagare för bräddat, inkommande och utgående avloppsvattenkontroll har fungerat bra under året. Under 2009 utfördes kontrollmätningar av utgående flöde och detta visade att flödet var ca 15 % lägre än det som registreras. De flöden och mängder som redovisas i denna miljörapport utgår från registrerade flöden, vilken innebär att det verkliga flödet och därmed belastningen troligtvis är lägre än redovisat. På grund av detta kommer utrustning för utgående flödesmätning att bytas vid ombyggnationen av reningsverket Periodisk besiktning Utfördes 2012 och genomförs vart 5:e år. Nästa besiktning, förstagångsbesiktningen av det om- och utbyggda avloppsreningsverket, blir dock 2015/2016.

18 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 6.2 Energibesparing och energioptimering Endast 46 % av rötgasen har kunnat nyttjas under året. Orsaken till detta är att ingen rötgas kunnat användas för uppvärmning, av större delen av lokalerna på avloppsreningsverket samt kontoret, mellan 5 augusti och 18 november. Detta pga av ombyggnationer i samband med Ön2050 som medförde att värmeledningen fick kopplas bort under den aktuella perioden. UMEVA är medvetna om den stora andel gas som facklas och gasmotorer för elproduktion kommer därför att installeras i den nya anläggningen, som skall tas i drift Den rådande överkapaciteten av gas beror på att anläggningen dimensionerades för torkning av pellets, vilket inte längre sker pga tekniska svårigheter och utifrån arbetsmiljöaspekter. Under 2013 har elförbrukningen för Öns avloppsreningsverk varit relativt oförändrad jämfört med föregående år. En omfattande ombyggnationen pågår av det befintliga avloppsreningsverket och inga större energibesparingsåtgärder har därför genomförts under året. En viss minskning i elförbrukningen har kunnat ses för de pumpstationer där åtgärder, i första hand byte av pumpar, genomfördes under Störst minskning, ca 30 %, kunde ses för pumpstationen Anden, där byte gjordes till mindre pumpar (befintliga pumpar var överdimensionerade). Jämförelsen har gjorts mot förbrukningen under 2011, då flödena detta år var mer representativa jämfört med 2012 års flöden. 6.3 Uppströmsarbete Uppströmsarbetet under året har bedrivits i enlighet med den strategiplan som tagits fram under 2013 för det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska förekomsten av oönskade ämnen i spillvattnet. Nedan är en kortfattad redogörelse av de åtgärder samt utredningar som gjorts under året. Fördelningsmönstret av metaller och läkemedelsrester mellan de olika huvudströmningarna av spillvatten in till Öns avloppsreningsverk har undersökts för att generera indikationer på prioriterade upptagningsområden i det fortsatta uppströmsarbetet. Dessutom undersöktes bidraget av läkemedelssubstanser från Norrlands universitetssjukhus (NUS) i jämförelse med övriga flöden in till avloppsreningsverket. Baserat på resultaten från dessa två studier har förslag på vilka åtgärdsinsatser som bör prioriteras framöver tagits fram. Ett av dessa förslag är att genomföra en större undersökning av Östtegs industriområde, eftersom något förhöjda halter av vissa metaller uppmättes från detta område. Dessa metaller bidrog också med % av den totala mängd av respektive metall som inkom till avloppsreningsverket. Vad gäller läkemedelssubstanser så förekommer dessa i spillvattnet från alla inkluderade upptagningsområden. För majoriteten av de dessa substanser är bidraget från NUS mindre än 10 %. Under året genomfördes även ett examensarbete vid UMEVA, med titeln Läkemedelssubstanser i den akvatiska miljön En studie av förekomst och reningseffektivitet vid avloppsreningsverket på Ön, Umeå. Resultatet tolkades utifrån aktuell läkemedelslagstiftning och relevant miljölagstiftning, dessutom redogjordes vilka förebyggande åtgärder/insatser som bör prioriteras för att reducera förekomsten av läkemedelssubstanser följt av en diskussion om ansvarsfrågan angående t.ex. införande av nya reningstekniker. Arbetet finns tillgängligt på UMEVAs hemsida. Ett projekt för att försöka minska flödet av kadmium in till avloppsreningsverket har även genomförts. Fokus har i första hand varit att medvetandegöra brukare av hobby- och konstnärsfärger att vissa av dessa färger är miljöfarliga och inte bör användas samt informera att alternativa miljövänliga färger finns på marknaden. En broschyr Måla miljöanpassat ämnad för konstnärliga verksamheter har tagits fram i samarbete med Miljö- och hälsoskydd samt att en rad andra informationsinsatser även genomförts under året. I samarbete med Miljö och hälsoskydd har också riktlinjer för hantering av golvskurvatten tagits fram. En kontroll av innehållet av kadmium i den glykol som tas emot från Umeå Airport genomfördes även under året. Resultatet visade att innehållet av kadmium var högt men detta bidrar dock endast till uppskattningsvis 0,6 % av den totala mängden kadmium som årligen återfinns i det rötade slammet. För att öka kännedomen om eventuella överskridanden av ABVA har ett nära samarbete med MHS intensifierats och på så sätt skapat större förutsättningar till att ABVA:n efterlevs av anslutna verksamheter. Ett antal ärenden har hanterats under året.

19 Miljörapport Öns avloppsreningsverk (18) 6.4 Ledningsnätet Totalt bräddades motsvarande 0,3 % av inkommande volym avloppsvatten till Öns avloppsreningsverk, vid pumpstationer och nödavlopp på ledningsnätet under 2013, se bilaga 3. Totala bräddningen avser både bräddning vid driftsavbrott samt bräddning vid hydraulisk överbelastning. En uppskattning av miljöpåverkan visar att detta motsvarar ca 8 % av totala utgående mängderna av fosfor och BOD 7 från Öns avloppsreningsverk, se även avsnitt 6.5. Huvuddelen av bräddningen på ledningsnätet vid driftavbrott skedde i samband med bytet av en ventil på pumpstationen U9 på Ankargränd under februari samt vid inkopplingen av spilledning inom entreprenaden Älvsparken i början av september. Anmälan skickades till Miljö- och hälsoskydd samt Se även bilaga 4 där samtliga bräddningsuppgifter från ledningsnätet redovias. Ett längre försök med dosering av järnklorid, PIX-111, i pumpstationen Holmsund gamla reningsverk genomfördes under januari till februari Syfte med försöket var att förhindra bildandet av svavelväte i den långa överföringsledningen mellan Holmsund/Obbola och Öns avloppsreningsverk. Resultatet av försöket var positivt och fr o m mitten på mars 2013 styrs doseringen automatiskt utifrån inkommande flöde till pumpstationen, vilket innebär att dosering endast sker vid låga flöden och därmed långa uppehållstider i ledningen. Information om försöket skickades till Miljö- och hälsoskydd Arbete med tillskottsvatten Stuprörsinventeringar utförda har under året lett till att totalt 32 fastigheter bl a Väst på stan, Lasarettsbacken, Öst på stan och Teg har anmodats att koppla bort sina stuprör, brunnar och eventuella asfaltsytor från spillvattennätet. 23 av dessa har uppgett att omkoppling har skett. Arbetet fortsätter under kommande år. I bilaga 10 redovias utförda samt planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer. Såväl vidtagna som planerade åtgärder på ledningsnätet gäller huvudsakligen borttagande av tillskottsvatten, bl. a. i samband med gatuombyggnad och ledningsförnyelse Lukt Under 2013 har sammanlagt sex klagomål angående dålig lukt vid brunnar och pumpstationer inkommit till UMEVA. En av dessa klagomål gällde ledningssträcken nedströms utsläppspunkten från Norrmejerier. Ett antal åtgärder har vidtagits under året och bl a har fem nedstigningsbrunnar bytts ut på sträckan från Cementvägen till Ostvägen. Flertalet brunnslock har även tätats med silikon för att förhindra spridningen av lukt. 6.5 Recipient Utsläpp av behandlat och bräddat avloppsvatten från avloppsreningsverket sker efter mätning till Umeälven. Under 2013 beräknas totala tillförseln till recipienten från avloppsreningsverket, inklusive det som härrör från bräddningen efter försedimenteringen, vara 114 ton BOD 7 och 4,0 ton fosfor. Inkommande avloppsvatten renas till ca 95 % i reningsverket med avseende på BOD 7 och fosfor. Den belastning som härrör från bräddningen vid verket, utgjorde ungefär 8 % de totala utsläppsmängderna under Se även bilaga 6. Från ledningsnät uppskattas tillförseln till ca 10 ton BOD 7 och 0,3 ton fosfor. Bräddningen har huvudsakligen skett till Umeälven. 6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat Uppgifter om anslutning och belastning samt kontrollresultat från året redovisas i bilaga 1-15.

20 Miljörapport för år: 2013 Bilaga 1 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER VATTENVERK, antal anslutna personer **: st Utsökning utifrån kartmaterial AVLOPPSANL, antal anslutna personer: st Utsökning utifrån kartmaterial Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån flödesviktat årsmedelvärde Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån varje enskild provtagning anslutna pe från industrin m.a.p. BOD Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar renvatten***, m 3 vatten****, m 3 m 3 Antal Maxdygn I II II-I mm mm/d Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängd renvatten, m3 ** dagvattennät,m3 renvattenmängd, m3 vatten, m ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal neder- % av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga bördsmätare ***** Anmärkningar * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD 7 -belastning och 70 g BOD 7 /person antingen utifrån årsmedelvärdet för BOD och totala årsflödet eller utifrån varje enskild provtagning. ** "Vattenverk, antal anslutna personer" avser Forslunda vattenverk. Förutom Öns upptagningsområde levererar Forslunda VV även till Djäkneböle, Degernäs och Täfteå, vars spillavlopp inte går till Ön. Debiterad mängd renvatten avser dock bara det som gått till Öns upptagningsområde. *** Den producerade mängden renvatten som redovisas är hela Forslunda vattenverks vattenproduktion. **** Inkommande mängd till avloppsreningsverket, uträknat utifrån utgående volym samt volym bräddad efter provtagn.punkt prov-in ***** Finns på pumpstationerna A1 Böleäng, Holmsund g:a ARV, Ersboda 4, Sörfors samt på Motståndet UMEVA. Anslutna pe från industrin m.a.p. BOD 7 beräknas utifrån 109 ton BOD 7 totalt från Norrmejerier 2013.