Slutredovisning av projektet Diarie nr /2012 Kajer mot det gröna - hållbara gränssnitt i mötet stad och land

Transkript

1 (4) Slutredovisning av projektet Diarie nr /2012 Kajer mot det gröna - hållbara gränssnitt i mötet stad och land Redovisningen består av ekonomisk sammanställning , revisorsintyg, denna redovisning av projektet samt boken Kajer mot det gröna hållbara gränssnitt mellan stad och land- handbok i stadsplanering. Bakgrund Delegationen för hållbara städer beviljade Järfälla kommun statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt beslut Ansökan med projektbenämning: Kajer mot det gröna, hållbara gränssnitt mellan stad och land bedömdes uppfylla syftet med stödet. Järfälla kommun är projektägare, huvudfinansiär och tillsammans med konsultgruppen initiativtagare till projektet. Projektets syfte var att studera mönster och metoder för stadsbyggande i gränssnittet mellan stad och land, både generellt och med Järfälla kommun som konkret exempel. Handboken kan med sitt breda innehåll ses som ett programarbete inför fortsatt planering. Projektet har delarapporterats till politiken under arbetets gång. Projektorganisation Projektorganisationen finns redovisad med namn och befattningar i inledningen av handboken. Sammanfattning Hela projektet redovisas i en handbok om hur vi bygger hållbart och reparerar ohållbar stadsbygd. Handboken är slutsummeringen av ett av de stora projekt som Delegationen för hållbara städer gav Järfälla kommun anslag för. Det har blivit en handbok som visar hur vi kan få till bättre stadsbyggande när vi å ena sidan behöver bygga mer och, å andra sidan, behöver värna de gröna kvalitéerna. En handbok i detta ämne gjordes konkret, både med beskrivning av steg mot hållbarhet och verktyg för dessa. De tydliggör hur vi kan ta tag i de angelägna hållbarhetsutmaningar som är knutna till den globala urbaniseringen - med fokus på mer genuint stadsliv, mer effektiv markanvändning, minskade transportbehov, mer odling och social integration. Flera av utmaningarna berör den fortgående utväxten av åtskilda enklaver för bostäder, verksamheter och handel. Denna bubbelplanering tycks fortsätta på många håll med utglesning, sprawl som följd. I handboken visas hur en nödvändig gränssättning, i form av kajer mot det gröna kan vändas till ett viktigt verktyg, dels för att göra baksidor till livgivande framsidor, dels för att vända tillkommande växt inåt, i form av reparativa kompletteringar. Kommunstyrelseförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Samhällsbyggnadskontoret Postadress: JÄRFÄLLA Anders C Eriksson, Stadsarkitekt Telefon växel: Telefon: 08/ (direkt) E-post: kommunstyrelsen@jarfalla.se Webbplats: : Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 Detta begrepp som till skillnad från förtätningar betonar vikten av att också vid nybyggnad tillföra värden och nyttor till sin omgivning, också benämnt värdeplanering. Handboken utgår från insikten och ansatsen att, om inre kompletteringar ska lyckas, måste vi nyttja en mer medborgarnära och medborgarburen planering. Detta kan ske, och behöver ske, genom att gå via dialogmetoder (STEP) där medborgare och intressenter uppfordras att delta och bidra med vinn- vinn- mönster. Handboken anger särskilt tre viktiga verktyg: dels kajer mot det gröna, dels byggrätter till berörda i form av ett prickmarksskifte och inte minst värdeplanering. Metodiken redovisas, dels principiellt, dels som exemplifiering i Järfälla kommun. Se denna handbok som Järfälla kommuns bidrag till en växande storstadsregion och som inspiration och diskussion om hur detta kan ske. Redovisning av genomförda åtgärder Åtgärderna i projektet har i stort sett följt rubrikerna enligt ansökan. Vissa har fördjupats och blivit mer omfattande, några har ingått i andra åtgärder eller kortats ned. Några särskilt viktiga åtgärder kan nämnas: Gåturer arrangerades längs gränssnitt mot naturområden och Görvälns reservat. Inbjudan till gåturer gick ut via hemsidan samt till närboende. Under ledning av representanter från projektet gick turerna längs gränssnittet mellan natur och bebyggelsestruktur. En SWOT-analys gjordes där brister och kvaliteter noterades. Resultatet blev också ett omfattande inventeringsmaterial användbart i kommande planering. Tre medborgardialoger enl. STEP-metoden ( se handboken, kapitel 3, verktygslådan) arrangerades. Ett område, Marhagen, vid Mälarvägen utgjorde testområde. Kraftledningsgatan (kommunägd mark) som löper genom området kommer att frigöras när 70 kv kraftledningen grävs ned. Delar av Marhagen kommer att detaljplaneras för bostäder mm. Inbjudan till medborgardialoger,workshops gick ut via hemsidan, lokaltidningsannonser och affischering. Dialogen enligt STEP-metoden blev mycket intressant och uppskattad av flertalet deltagare. Stadsplanering konstaterades vara en många gånger svår uppgift att tänka på flera saker på en gång och väga intressen mot varandra. Den tredje dialogen genomfördes med gymnasieelever från NT-gymnasiet för att särskilt fånga upp hur ungdomar förhåller sig till sin kommun och pågående planering och byggande. Under hela projektet har de olika stegen mot hållbarhet (se handboken kapitel 2,14 steg i hållbar riktning) och verktygslådan (se handboken kapitel 3, för hållbara gränssnitt i mötet stad och land) diskuterats, utvecklats och illustrerats med exempel, nedslag i Järfälla kommun. Arbetet har resulterat i en mängd planeringsåtgärder som är möjliga att genomföra i Järfälla kommun men också generellt i andra kommuner. Materialet kan tex. användas i ev. fördjupningar av översiktsplanen och som förstudier till detaljplanering. 2

3 En studieresa till Tyskland och Holland arrangerades. Representanter från styrgruppen, projektgruppen och kommunens arbetsgrupp deltog. Vi fick många intryck och besökte projekt som gav inspiration till hur gränssnitt i mötet stad och land kan gestaltas. Flera projekt i bostadsområden visade också intressanta lösningar på dagvattenanläggningar, trafik-och parkeringssystem, grönstruktur, gemensamhetsanläggningar och kollektivtrafik. Det konstaterades att studieresor är ett mycket viktigt verktyg att förnya tänkesätt och få idéer till våra egna projekt. Spridning av kunskaper och erfarenheter Under projektets gång har fortlöpande information och lägesrapporter funnits på hemsidan. Information har också lämnats till politiken under olika sammanträden i kommunstyrelsen och nämnder. Våren 2014 anordnade vi en stadsbyggnadskonferens med projektets tema som rubrik. Efter en bred inbjudan samlade vi nästan 200 deltagare till konferensen. Det var ett väldigt stort intresse från andra kommuner, konsulter, byggare, fastighetsutvecklare mfl. Vi hade en heldag med mycket meriterade föredragshållare och intressanta teman som väl ansluter till vårt projekt. Var och en som var med på konferensen utlovades ett ex. av den kommande handboken. Handboken trycktes i 1000 ex. och den har förutom till konferensdeltagarna lämnats ut till Boverket, företag, organisationer, institutioner och enskilda personer med olika hemvist. Detta fortsätter så länge upplagan räcker. Projektet med handboken har fått ett mycket uppmärksammat mottagande, bla.i lokalpressen i kommunen men också i ett stort reportage i DNs Stockholmsbilaga hösten I september arrangerades handboksmingel i Järfälla kommunhus. Kommunstyrelsens ordförande höll ett inledningsanförande och välkomnade 60-talet inbjudna byggare, byggherrar, arkitekter, fastighetsutvecklare mfl. Efter mingel bland deltagarna ledde undertecknad en diskussion gällande olika aspekter på handbokens och projektets innehåll. Undertecknad har som inbjuden talare vid flera konferenser redovisat delar av handboken och projektets syfte. Spridning av kunskaper och erfarenheter från projektet kommer att fortsätta i olika former under våren Uppnådda resultat Huvudresultatet är naturligtvis Handboken med allt den innehåller om hållbar stadsplanering i allmänhet och med exemplifieringen i Järfälla kommun i synnerhet. Projektet har också skapat en vid diskussion och debatt om hållbar stadsplanering inte minst i gränssnittet i mötet stad och land. Projektets olika arbetsgrupper, särskilt referensgruppen har med sina olika profiler och höga kompetens bidragit till en värdefull diskussion om projektets inriktning och olika teser som presenterats. Referensgruppen som nätverk är mycket intressant att vidmakthålla och utveckla i framtiden. Kajer mot det gröna hållbara gränssnitt i mötet stad och land har implementerats i Järfälla kommuns nya översiktsplan. 3

4 I översiktsplan Järfälla nu till 2030 har tänkbara kajer mot det gröna lagts in. Dels i kraftledningsgatans gränssnitt mellan natur och bebyggelsestruktur, dels i programmet för Barkarbystadens vidare utbyggnad i samband med tunnelbaneprojektet. Kajen i Barkarbystaden löper längs gränssnittet mot Järvakilen och utgör en stor möjlighet att utgöra urban gräns mot det gröna samt bli en attraktiv framsida mot Järvakilen och Igelbäckens blivande reservat. Projektets medborgardialog, STEP har också använts i förstadiet till detaljplan för ny bostadsbebyggelse i Jakobsbergs centrum. Dialogen avgränsades till stadskärnan, det centrala Jakobsberg med bostadsbebyggelse, centrumgallerian och tågstationen. Metoden tillämpad med sina olika steg engagerade deltagarna och följdes upp med utskick av dialogresultatet till deltagarna för synpunkter. Sammantaget bedömer vi att resultatet av projektet är i enlighet med syftena med stödet. Projektet anvisar genom handboken en rad konkreta steg och verktyg för hållbar stadsutveckling. Den redovisar medborgardialogen STEP-metoden som användbar och utvecklingsbar för delaktighet i tidiga skeden. Handboken visar också hur kajen, gränssnittet mellan stad och land kan utformas hållbart. Järfälla kommun har genom projektet visat exempel på hållbara gränssnitt i mötet stad och land, tillämpbara i en region med högt bebyggelsetryck där de gröna och kulturella värdena samtidigt ska värnas. Anders C Eriksson stadsarkitekt Järfälla kommun Ordf. i styrgruppen. 4

5 5