Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum"

Emma Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern tappning är inte bara bytespunkter för resandet. Givetvis är huvudfunktionen att kunna erbjuda bekväma, enkla och trygga omstigningar till olika trafikslag. Men ett modernt resecentrum bör utvecklas till så mycket mer. När järnvägen en gång byggdes ut var stationerna mer eller mindre enfunktionella, helt orienterade mot järnvägsresan. Där kunde man köpa biljetter, lämna in resgods och vänta på tåget. Själva byggnaden utformades med stor omsorg, den var en solitär med respektavstånd till den övriga staden och omgärdad av en järnvägspark. Området på stationens baksida var stadens baksida med godshantering, lager, småindustri och annat. Genom järnvägens uppsving internationellt och i Sverige har det vuxit fram en ny syn på hur stationer ska utvecklas till mer än ett centrum för resandet. Många olika funktioner, både kommersiella och sådana med samhällsservice orienteras till resecentrum. Stationsbyggnaden blir inte längre en solitär utan integreras med den övriga stadsbebyggelsen. Järnvägens barriäreffekter, som försvårar kontakten mellan olika delar av staden, kan reduceras genom intelligent utformning av resecentrum och dess anslutningar. Planeringen för nya resecentrum ska alltså inriktas på att skapa mer än en bekväm bytespunkt för resandet. Det gäller att skapa ett mångfunktionellt centrum som tillgodoser såväl resenärens krav på service som andras behov av centralt belägna lokaler för olika ändamål. Resecentrum har per definition den bästa tillgången på kollektivtrafik och därför är det rationellt att förlägga funktioner dit som många människor kan nyttja utan att behöva använda bilen. Motiven till detta är flera: - En stor genomströmning av människor ger den kritiska massa som behövs för att ge ett gott underlag för kommersiella verksamheter. - Blandade funktioner medför aktivitet och närvaro av människor under en stor del av dygnet vilket medför en tryggare och attraktivare del av staden. - Besökare får snabbt ett gott intryck av staden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Stadshuset anders.bylund@sbk.lulea.se DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ

Men ett modernt resecentrum bör utvecklas till så mycket mer. När järnvägen en gång byggdes ut var stationerna mer eller mindre enfunktionella, helt orienterade mot järnvägsresan.

2 LULEÅ KOMMUN Version 2 (5) Det är många olika funktioner som med fördel kan förläggas till ett resecentrum. Det handlar i första hand om sådan service och tjänster som förknippas med resan, men det handlar också om sådana funktioner som kan läggas till resecentrum i dess egenskap som en av de mest betydelsefulla och centrala punkterna i staden. Utvecklingen av stadens resecentrum blir ett unikt tillfälle att se över och vitalisera närområdet och definiera dess roll i stadskärnan. Resecentrumbyggnaden ska utföras för att tjäna sitt syfte under lång tid framåt. Den bör därför göras med omsorg, signalera att den är en central plats i staden för resande och annat, utstråla attraktivitet, vara flexibel och utförd med green building fokus. Miljöprofileringen är viktig och självklar för en byggnad som tjänar kollektivtrafiken. Underlagsarbeten för projektet Under 2011 lät Luleå, Piteå och Skellefteå kommuner två konsultgrupper ta fram underlag för arbetet med att skapa ett attraktivt resecentrum i Luleå. Konsultgrupperna skulle dels svara på frågor som: - Vad är en rimlig bedömning av effekten av en utbyggd Norrbotniabana? - Hur många resenärer bör vi dimensionera för? - Hur många människor totalt kan tänkas röra sig i och genom ett modernt resecentrum? - Vilka funktioner är viktigast att säkerställa med avseende på resan? - Vilka förutsättningar krävs för goda kopplingar till andra transportslag? Vilka ytbehov finns för dessa (bil, lokalbuss, regionalbuss, taxi, cykel)? - Hur påverkas trafikflödena på närliggande vägnät och hur kan då exempelvis parkeringar lokaliseras? Men också: - Identifiera vilka samhällsfunktioner som lämpligen bör/kan förläggas till resecentrum. - Identifiera vilken typ av och i vilken omfattning som kommersiella lokaler och funktioner (exempelvis hotell, konferens, butiker, resebyrå, taxi) kan förläggas till resecentrum.

betydelsefulla och centrala punkterna i staden. Utvecklingen av stadens resecentrum blir ett unikt tillfälle att se över och vitalisera närområdet och definiera dess roll i stadskärnan.

3 LULEÅ KOMMUN Version 3 (5) - Hur kan resecentrat bli en attraktiv punkt i staden och hur kan resecentrat kopplas till resten av staden så att det bidrar till en vitalisering av stadskärnan. - Hur kan resecentrumbyggnaden organiseras (Grov skissmässig exemplifiering) Konsultgruppernas utredningar presenterades hösten 2012 och utgör viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Men också några elevarbeten vid LTU kan tjäna som idéunderlag. Särskilt det examensarbete som Petra Widetun gjort och som färdigställs under juni Ett modernt resecentrum behövs i Luleå oavsett när Norrbotniabanan blir verklighet. Redan i år börjar Norrtåg med regionaltågstrafik och då skulle Luleå helst redan ha haft ett attraktivt resecentrum som knyter ihop tågtrafik med busstrafik både regionalt och lokalt. Idé och syfte Luleå måste sträva efter att så snart som möjligt ha ett attraktivt och modernt resecentrum i Luleå centrum. Arbetet innebär att värdera de bedömningar och idéer som framkommit i de underlagsarbeten som gjorts. Kommunen måste bestämma sig för vilka huvudprinciper för resecentrums lokalisering och utformning som är väsentligast och tydligt peka ut dessa inför arbete med detaljplan och eventuell arkitekttävling. Arbetet bör i första steget delas in i två delar: 1. Ta ställning till vad som är kommunens vilja inför det fortsatta arbetet. 2. Samråda med andra aktörer såsom Trafikverket, fastighetsägare och näringsidkare och förankra kommunens synsätt. Avgränsning, omfattning Arbetet ska omfatta de markytor i Luleå centrum som bedöms relevanta för påverkan av ett nytt resecentrum. Dvs. i första hand hela området mellan Prästgatan och järnvägen. Men också närliggande kvarter, däribland Loet, samt det nya exploateringsområdet Östra stranden. Det innebär att arbetet ska behandla en stor del av de östra delarna av centrum.

Men också några elevarbeten vid LTU kan tjäna som idéunderlag. Särskilt det examensarbete som Petra Widetun gjort och som färdigställs under juni 2012.

4 LULEÅ KOMMUN Version 4 (5) Önskvärt resultat av projektet Arbetet ska leda fram till ställningstaganden på både tjänstemannanivå och politisk nivå om hur kommunen vill att ett resecentrum i Luleå centrum ska lokaliseras, fungera, utformas och samspela med resten av staden. Projektets resultat ska ligga till grund för framtagande av detaljplan. Projektets resultat ska: - Ta hänsyn till kommunens pågående programarbeten! - Bidra till en hållbar stadsutveckling! - Vara attraktivt, nytänkande och stadsmässigt! - Betona helheten framför enskilda markintressen! - Vara tillgängligt för alla! - Vara en del av, och en utveckling av befintlig stadsstruktur! - Uppfylla arkitektoniska kvalitetskrav? - Syfta till energisnålt byggande! - Föreslå etappindelning så att resecentrum kan växa med ökad tågtrafik! Tidsramar Förslag till projektbeskrivning ska lämnas till projektägaren senast under augusti månad Projektet ska färdigställas så att detaljplanearbete kan påbörjas Organisation - Uppdragsgivare: Kommunstyrelsens plan- och tillväxtutskott - Projektägare: Anders Dalstål, stadsbyggnadschef - Styrgrupp: Anders Bylund, SBK (ordförande), Bengt Jonsson Tekniska förvaltningen,,, - Projektledare: Anna Lindh Wikblad, SBK

Projektets resultat ska: - Ta hänsyn till kommunens pågående programarbeten! - Bidra till en hållbar stadsutveckling! - Vara attraktivt, nytänkande och stadsmässigt!

5 LULEÅ KOMMUN Version 5 (5) Resurser och finansiering Kostnader för tid och resor som kommunens tjänstemän gör inom ramen för arbetet ansvarar respektive förvaltning eller bolag för. Hur kostnader för eventuell konsulthjälp ska finansieras avgörs av styrgruppen. Rapportering och utvärdering Avrapportering av arbetet ska ske med en skriftlig rapport. Kontinuerlig avstämning av hur arbetet löper ska ske med styrgrupp samt med PTU. Anne Karlenius Kommunchef

Hur kostnader för eventuell konsulthjälp ska finansieras avgörs av styrgruppen.

Relevanta dokument

2010-11-29. Utredning resecentrum - Luleå, Piteå, Skellefteå Leif Laestander 10/253

2010-11-29. Utredning resecentrum - Luleå, Piteå, Skellefteå Leif Laestander 10/253 Förfrågningsunderlag 2010-11-29 Upphandlingsansvarig Upphandling Luleå kommun Utredning resecentrum - Luleå, Piteå, Skellefteå Leif Laestander 10/253 Sista anbudsdag: 2010-12-21 Symbolförklaring: Texten/frågan