Kajer mot det gröna hållbara gränssnitt i mötet stad och land Järfälla kommun

Transkript

1 kaj ideogram - Arken arkitekter kaj - Silverdal Ansökan till Delegationen för hållbara städer steg 2: kompletteringsomgång Kajer mot det gröna hållbara gränssnitt i mötet stad och land Järfälla kommun Projektbeskrivning Vår projektbeskrivning i ansökans omgång 1 gäller som tidigare men kan med fördel förtydligas i några avseenden. Dels vad gäller allvaret i den bakomliggande problembilden, dels vad gäller vald metodologi, vilka parter som vi avser ha med i arbetets olika faser, hur en test av metoden gentemot allmänheten kan konkretiseras och slutligen, hur materialet kan generaliseras för en bred användning, både i olika delar av Järfälla och i olika delar av vårt land. Problembilden Vad gäller problembilden vill vi gärna än mer betona behovet av vinnvinnlösningar där det blir lättare att finna avvägningar mellan anspråk av sparande och byggande. Positionerna är i många förvaltningar och

2 politiska fora inte bara olyckligt låsta, polariseringen har gått allt längre. PBL och MB drar fortfarande i olika riktningar, ett faktum som fått Länsstyrelsen Stockholm att i upprepade skrivelser till regering och departement påtala bekymret med oförenliga riktlinjer. före - grönkorridor i bubbelstad Allt detta är än mer bekymmersamt inför det annalkande bebyggelsetryck som kan anas inte bara i Stockholmsregionen. Många kommuner med goda ambitioner om inre kompletteringar och växt inåt fastnar också i tröga varianter av moment 22. Blickar vänds därmed åter mot ytor utan nimbygrannar ; grönkilar utsätts för återkommande hot, gluggutredningar definierar viktig natur som obebyggd mark. Tecknen är tydliga: nuvarande procedurer fungerar inte. Omfattande samråd, i många steg och omtag, lämnar parter både besvikna och än mer polariserade när gränsdragningsfrågorna återuppstår i nästa bebyggelsefas. Ofta med vinnare som inte tycker sig fått det dom vill ha, lika ofta med förlorare som känner sig överkörda och desillusionerade, ömsom byggare ömsom medborgare, ofta bägge. Detta är varken bra för vår demokrati, för effektiviteten i byggandet eller för en kreativ samhällsplanering. Organisationer drabbas av en matthet, det här är kostsamt både avseende tid, pengar, kreativitet och mental energi. efter - kajer mot det gröna Järfälla - dagsläge Vi är många planerare som ser dessa mönster av polarisering inte bara som djupt bekymmersamma utan också som djupt onödiga. Vårt projekt avser visa hur till synes antagonistiska anspråk kan jämkas, dels genom att nyttja stadsbrynens glipor och synergier stad-land, dels genom dialogmodeller där antagonistiska parter bringas samarbeta i rundabordsarbeten. Utan anspråk på att lösa hela detta planeringens dilemma, tror vi dock att vi för detta projekt har ett antal ansatser, kaj- och bryn-tankar, nya dialogmetoder och några intressanta geografiska platser att illustrera frågeställningarna på. Järfälla Kommun går fn in i ett brett samråd med ÖP nu till 2030, med utblick De här mer principiella planeringsstrategierna och testfallen har inte kunnat inrymmas i det ÖP-arbetet. Vår förhoppning är nu att med Delegationens stöd kunna genomföra en fördjupning/vidgning av våra gängse ÖP- och FÖPrutiner enligt anförda koncept, tidplan, metodologi

3 och budget. På Delegationens fråga vad som händer om det inte utfaller något stöd är svaret att vi då tyvärr inte kan åstadkomma studien. Vi vill gärna argumentera kring att det vore en missräkning inte bara för oss, utan en nackdel för många eftersom vår avsikt är att metodologi och verktygslåda ska göras generaliserbara. Vi har medvetet valt planutsnitt intill ett av våra reservat och in mot stadskärnan för att frågorna ska bli skarpa och komma till tydlighet. Här finns begripliga och behjärtansvärda anspråk från många parter här blir tesen om att planera är att välja eller snarare att planera är att väga väldigt tydlig. Större transparens i detta vägande är ett av våra viktiga mål. Projektets ansats, vår tes, är att mycket av polariseringarna har att göra med att vägningarna i stridbara gränsfall saknar transparens. När parter inte förstår varandras vägningar blir argumentering till slut mer en dragkamp och maktkamp än bra samhällsplanering. Det är i detta dragkampernas landskap vi nu lever, ett landskap av mycken ömsesidig misstro, och många invektiv om råa exploatörer och gröna fundamentalister. hands on - med STEP knådar parterna tillsammans med klossar på ortofoton - och får ta och ge och väga sina argument Metodologi Som vi angav i ansökan del 1 har vi för avsikt att testa och vidga en verktygslåda som våra konsulter på Arken och Ekologigruppen första gången utvecklade i deras arbete för vår Barkarbyplanering på 90-talet. Metoden har under åren utvidgats med fler verktyg och getts stärkt fokus på dialogformer där språk och skissmetod valts för att fungera i samtal mellan lekmän och fackmän, och inte minst mellan fackmän av olika discipliner. värderosor hjälper till att hålla många argument i luften Metoden har nu fått namnet STEP och har prövats i en mängd sammanhang, inarbetats i handböcker från Boverk och Trafikverk. I denna studie för Järfälla är ambitionen att öka metodens användbarhet genom att utveckla tydligare mätbarheter, tydligare exempel på hur vägning sker där parter från början kan antas stå i motsatta hörn. Vår bedömning är att detta arbete om våra stadsbryn, där metodutveckling ingår som en del, sker bättre vid sidan av gängse ÖP-hanteringen. Dialogmetoden ska nyttjas, först i en intern runda, där konsulter och tjänstemän zoomar in intressanta frågeställningar och väljer planutsnitt med knepiga avvägningar. odling i staden -både aktuell trend och angelägen global fråga SvD 18 juni 2012

4 Efter det tar en arbetsgrupp av konsulter och tjänstemän fram ett antal scenarier för fortsatt prövning. Därefter vidtar en extern runda där berörda intressenter, grannar, föreningar etcetera inbjuds. Genom att markera att detta inte är ett reguljärt planärende, utan mer av ett utvecklingsarbete tror vi att ett kreativt klimat för att utveckla vinnvinnmetoder och -mönster kan ernås. Till texten har vi bifogat referensmaterial på byggda och tänkta varianter på kajer mot det gröna, odling etc ur konsulternas fatabur. Hållbarhetsutmaningar som projektet antar De mål som ställts upp för projektet är utformade i enlighet med nedanstående utmaningar: Kajer och gröna korridorer - Jakobsberg Brainstorming material och inventeringar har framtagits Utglesningen av stadsbygden och bebyggelse av jordbruksmark Det fleråriga projektet PLUREL, som finansieras av EU, beskriver den dramatiska markförändring som sker i urbaniseringens spår, där mellan 1 och 5 % per år av Europas jordbruksmark befaras bli bebyggd, med stora konsekvenser för städernas hållbarhet. PLUREL beskriver också hur de peri-urbana områdena, i stadens utkanter, växer snabbast. Trots en ökad inflyttning till dessa områden, blir de allt glesare, med ett alltmer ineffektivt markutnyttjande. Möjligheterna till fungerande ekosystemtjänster minskar, däribland möjligheterna till odling och kretslopp. Storskaliga kretslopp och försörjning och omfattande transporter Med ökade miljökostnader för transporterna, blir det alltmer angeläget att hitta mer lokala lösningar. På lång sikt finns också skäl kopplade till säkerhet och trygghet, för att minska beroendet av den globala energi- och livsmedelsförsörjningen. Otrygga grönytor med låg kvalitet och dålig tillgänglighet I periferin utvecklas ofta stadsstrukturer där gröna ytor blir buffertzoner utan tillhörighet och där bostadsentréer, gator och gångstråk inte förmår bidra med trygghet. Vi vill visa hur olika ekosystemtjänster kan planeras in helt intill stadsbygden.

5 Otrygga stadsmiljöer med dåliga mötesplatser Periferins stadsdelar är ofta utformade som förorter med ensidig fokus på enstaka kvaliteter, men med generell brist på mötesplatser, trygga stråk, lokala aktiviteter, etcetera. Det finns ofta en otydlig revirindelning som skapar otrygghet och osäkerhet i var man har rätt att röra sig. Försämrade villkor för den biologiska mångfalden Projektet vill ta fram metoder för planläggning av multifunktionella ytor, där förutsättningarna för den biologiska mångfalden kan utvecklas och förstärkas samtidigt som andra ekosystemtjänster. Det bör tilläggas att projektet inte kommer att öka risken för spridning av främmande arter genom att introducera odling i eller i anslutning till ett naturreservat. Det finns idag i dessa områden inga naturmiljöer som är känsliga för sådan artspridning. Det förekommer också redan idag odling i stor omfattning såväl i angränsande trädgårdar, som i kulturlandskapet kring Görvälns gård. Den risk som måste hanteras är tvärtom risken för att olika funktioner (bebyggelse, ekosystemtjänster, rekreation och biologisk mångfald) kan göra anspråk på samma mark. Här behövs, det är studiens essens, idéer om hur gränssnittet vänds från konfliktyta till en generativ kaj mellan stad och land. Utmaning av ohållbara beslutsmönster Projektet avses parallellt med framtagandet av goda planmönster ange strategier för smidigare planeringsrutiner som gynnar betingelserna för en bredd av byggare och byggherrar. Gängse planering, sättet att upphandla och markanvisa, har starkt skaldrivande effekter som vi förutser behöver beaktas i detta projekt, liksom i alla studier som har att hantera hållbart stadsbyggande. Projektbeskrivning Projektet Kajer mot det gröna syftar till att utforska hållbara stadsstrukturer i mötet mellan stad och närnatur. Projektet är formulerat för att möta några av de mest angelägna hållbarhetsutmaningar som är knutna till den globala urbaniseringen, med fokus på en mer effektiv markanvändning och minskade transportbehov. Flera av utmaningarna är knutna till de gängse bubbelplaner som ofta utvecklats och som Två stadsbryn - kaj mot det gröna och kaj mot det blå Arken för UCR, Johnson-stiftelsen o Upplands Väsby kommun 2009

6 fortsätter växa i periferin, med en ständig utglesning av stadsbygden som följd. För att stävja dessa tendenser krävs tydliga förslag till strukturer som med effektiv markanvändning kan möta både ekologiska krav och hanterar frågor om våra städers växt. Erfarenheten visar också att det krävs nya former för dialog och planering för att åstadkomma lösningar där olika värden frammejslas och förankras. Arbetets upplägg Vi föreslår följande upplägg och metodik för projektet: 1. Start och ramverk Projektstart. Synkronisering av målbild och ambitionsnivå. Organisation av process och dialog. 2. Platsstudier, inventeringar Fältbesök i projektområdet. Inventeringar av värden, kvaliteter, problem och möjligheter. Resultat: En gemensam kännedom om området, samt underlag för SWOT. 3. Tillgångs- och bristanalys Analysen belyser tillgångar och brister avseende bl a rekreation, ekosystemtjänster biologisk mångfald allmänna platser bebyggelse, trafik Resultat: en SWOT-analys som utgångspunkt för idéer och förslag till utveckling av hållbara kompletteringar. 4. Verktygslåda för hållbara kompletteringar Projektgruppen sammanställer en verktygslåda med exempel på hållbarhets-stärkande åtgärder, som kan användas och prövas som element och byggstenar i kommande workshops och dialoger. Verktygslådan innehåller bl.a: - kajer och stadsbryn som genererar attraktiva lägen för både boende, näringsidkanden och odling - startpunkter för utflykter, lek och sport - gröna mötesplatser av olika storlek och funktion - gränssnitt som skapar stråk och trygghet - odlingslotter och odlingskvarter i olika skalor - kretsloppscentra, naturum, hållbarum, odling för pedagogisk inprägling - fickor för dagvattenhantering, dammar för fågelliv, sommarplask och islek Stadsfläta med stad, odling utifrån en sekvens av hållplatstorg Arken för UCR, Johnson-stiftelsen o Nynäshamns kommun 5. Metodik för hållbarhetsbedömning Metodiken i verktyget värderosen anpassas till uppgiften för att ta fram indikatorer som är relevanta

7 och mätbara för detta fall. 6. Workshop/STEP med konsultteam och kommunens projektteam Workshop för att identifiera vinnvinn-metoder och samordning kring projektets målfrågor. I sammanfattningen ges förslag till de olika alternativ, eller olika scenarier, som ska utgöra bas för senare övningar i STEP m allmänhet och intressenter. 7. Studieresa Projekt- och referensgrupperna gör en gemensam studieresa till stadsdelar som erbjuder exempel på hållbara gränssnitt mellan stad och land, eller som visar hållbara element som kan ingå i sådana gränssnitt. referens: grönstruktur ger mönster för framväxande stad Melun Senart, Paris - inbjuden tävling Arken arkitekter 8. Scenarier för olika stadstyper, täthet och lägen Utifrån inventeringar och studieresa, utarbetas förslag på vilka alternativa scenarier och utformningar som bedöms viktiga att pröva i projektområdena och i dialoger med allmänhet och berörda. Scenarierna är exemplifieringar, men ska vara valda så att de stöder diskussioner om olika alternativ och olika strategier för kommunens utveckling. 9. STEP-dialog och test av hur kvalitéer vägs Workshop/medborgardialog för att testa de ansatser till scenarier som projektteam och konsulter sammanställt. Arbetet sker som både en sådan test och som idéverkstad för nya uppslag från de inbjudna. Inbjudan sker i så öppen form som möjligt, innefattande berörda grannskap, föreningar, byggherrar och byggare, finansiärer, näringsidkare. Vid workshopens rundabordsarbeten får konsultoch referensteam en tydligare bild av både åsiktslandskapet och de olika testområdenas värden. Här kan vi närma oss gemensamma målbilder för hållbar utveckling och framför allt testa hur kvalitéer på olika aspekter kan vägas samman. Dialogen ger projektteamet inblickar och erfarenheter för det vidare arbetet med utvecklingsförslag, där både byggbarheter, odlingens och friluftslivets kapaciteter ska kvantifieras och vägas. Parallellt identifieras de motsättningar som försvårar en hållbar utveckling. Vi dokumenterar hur olika kvaliteter eller brister värderas. Vi dokumenterar särskilt vad man är mest oense om när det gäller vad som är hållbart. I rundabordsarbetet med modellklossar på ortofoton får grupperna arbeta hands-on med ett antal olika alternativ eller strategier. I det praktiska arbetet Helsingfors - Tammerfors bebyggelse längs spår o kajer referensbilder: kajer mot det gröna kajer mot det blå Arken arkitekter Sri Lanka - Urban korridor med grön dalgång som formgenerare

8 har man att ta och ge, förnimma att det är svårt att tillgodose alla värden fullt ut samtidigt, tillsammans i grupp välja prioriteringar som måste göras. Vi dokumenterar skillnader i hur olika grupper prioriterar, diskuterar och modifierar. 10. Uppställande av utvecklingsmål Med utgångspunkt från workshopens erfarenheter, kan vi ställa upp tydliga mål för hur hållbarheten kan utvecklas inom projektområdena, mål för bebyggelsemönster, ekosystemtjänster, rekreation, kretslopp etc. Vi pekar också ut ett eller två olika scenarier att arbeta vidare med. Arbetet sker hela tiden i samverkan mellan konsultteam och kommunens projektteam. En gång varannan månad konsulteras stora projektgruppen resp referensgruppen. Tre-fyra redovisningar för Delegationen har vi antagit. odlingslotter o odlingskvarter i gränsen stad-land, ref. Arken 11. Utarbetande av utvecklingsförslag, planmönster, scenarier Utifrån workshopens olika resultat, och de överenskomna utvecklingsmålen, utarbetas ett, två eller högst tre olika planmönster. 12. Hållbarhetsbedömning En hållbarhetsbedömning av förslagen genomförs med hjälp av verktyget Värderosen. Bedömningen jämförs med ett nollalternativ. Hållbarhetsbedömningen utgår från erkända, beskrivna och till stor del belagda indikatorer enligt metodik för Värderosen. Kommunens interna organisation deltar i bedömningen. Resultat: En beskrivning av vilka aspekter av hållbarhet som utvecklats och eventuellt försvagats vid val av olika mönster och lägen för kajen mot det gröna. 13. Utvärdering av planprocessen Hållbarhetsbedömningar och förslag presenteras vid ett öppet dialogmöte med återkoppling till tidigare dialoger. Resultatet från hållbarhetsbedömningen jämförs med resultat från dialogerna, där vi ser hur tidigare dokumenterade olika uppfattningar och prioriteringar tillgodosetts, förändrats eller kvarstår som skepsis. Med adress till myndigheter och verk anordnas en paneldebatt kring planprocessen och dess lagstiftning, samt frågor om hur dessa prioriterar olika hållbarhetsaspekter. Nedgrävd högspänningsledning i Järfälla har börjat ge tankar om gränszonens nyttjande 14. Generalisering av kajmönster och lösningar Baserat på de förslag som utarbetats, och på besökta referensexempel, generaliseras idéer och förslag till komponenter och lösningar som kan tillämpas på

9 andra platser. 15. Sammanställning av handbok med verktygslåda Projektets erfarenheter sammanfattas till en idékatalog för ett hållbart gränssnitt mellan förortens och stadens gränssnitt mot natur och grönstruktur. kaj mot det gröna/arken arkitekter Skarpnäck - Stockholm 16. Slutkonferens Arbetet presenteras på en nationell konferens kring städers gränssnitt och synergier stad-land. Projektorganisation: Arbets/projektgrupp: För Järfälla kommun, stadsarkitekt/tf.planchef (projektledare), park/grönstruktur-, trafik/gata- och social/kulturrepresentant samt extern konsultgrupp. Konsultgruppen Arken Arkitekter AB, Ekologigruppen AB och Trivector Traffic AB. Stora projektgruppen Inkallas vid vissa tillfällen under projektarbetet. Här ingår ytterligare kompetenser: mark-och exploatering, social, skola, ekonomi, ekologi, information m.fl. Referensgruppen Politiker ingår här samt kommunens förvaltningschefer. Rapportering sker till kommunstyrelsens arbetsutskott samt kommunstyrelsen. Information till Miljö-och bygglovnämnden, tekniska nämnden och kultur-och fritidsnämnden sker vid minst ett tillfälle under projektarbetet. Under projektarbetet är det särskilt viktigt att information lämnas kontinuerligt. Därför knyts sådan kompetens till gruppen. En informationsplan utarbetas i början av projektet. Eds allé odlingslotter o odlingskvarter i gränsen stad-land, ref. Arken Processform STEP-metoden används i projektet. Den innebär att work-shops, hearings och seminarier genomförs med en särskild inbjuden bred grupp bestående av representanter från näringsliv, föreningar, grannskapsenheter, medborgare och den stora projektgruppen. Projektet drivs inte som en PBLprocess men skulle kunna övergå i en sådan (tex. fördjupad översiktsplan) om så bedöms lämpligt.

10 Tidplan: Projektet påbörjas i september/oktober En mötesordning bestäms. Fyra avrapporteringar till Delegationen. Projektet beräknas avslutas och slutredovisas i februari kaj mot det gröna Silverdal - Sollentuna bebyggelse/kaj/natur Tidplan / budget för "Kajer mot det gröna - hållbara gränssnitt i mötet stad och land" Start och ramverk Platsstudier, inventeringar Tillgångs- och bristanalys Skiss till verktygslåda och komponentbibliotek Metodik för hållbarhetsbedömning Workshop med Järfälla kommun och konsulter Studieresa projekt- och referensgrupper Scenarier för olika stadstyper, täthet och lägen Medborgardialog STEP Uppställande av utvecklingsmål Utarbetande av utvecklingsförslag Hållbarhetsbedömning Utvärdering av planprocessen Generalisering av kajmönster och lösningar Sammanställning av handbok med verktygslåda Slutkonferens, stadsbyggnadsdag Rapportering till delegationen Projektledning, samordning och redovisning nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar Budgetöversikt Start och ramverk Platsstudier, inventeringar Tillgångs- och bristanalys Skiss till verktygslåda och komponentbibliotek Metodik för hållbarhetsbedömning Workshop med Järfälla kommun och konsulter Studieresa projekt- och referensgrupper Scenarier för olika stadstyper, täthet och lägen Medborgardialog STEP Uppställande av utvecklingsmål Utarbetande av utvecklingsförslag Hållbarhetsbedömning Utvärdering och analys av planprocessen Generalisering av kajmönster och lösningar Sammanställning av handbok med verktygslåda Slutkonferens, stadsbyggnadsdag Rapportering till delegationen Projektledning, samordning och redovisning oförutsett, ca 5% SUMMA Kommuntjänstemän Konsulter Omkostnader Sum