Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan

Transkript

1 Datum Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon E post lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion Tematiska höjdkartor är framtagna med de principer som redovisas i bilaga 1. Innehåll Sammanfattning med viktiga punkter. 1. Förutsättningar Klimatförändringen 1.2 Planområdet 1.3 Dricksvattenförsörjning 1.4 Avledning av spillvatten Allerums mosse och avvattning via dikningsföretagg 2. Anvisningar och diskussion 2.1 Avvattning inom planområdet 2.2 Avvattning från planområdet till dikningsföretagett 2.3 Diskussion om avledning till dikningsföretaget.. Bilaga 1 Principer för redovisade tematiska höjdkartor.. sidan

2 Sammanfattning med viktiga punkter Vattenförsörjningen sker med en ny vattenledning som kommer in i planområdet från norr. Det behövs en dialog mellan NSVA och exploatören/projektören om vattenledningen. En ny spillvattenledning som kommer in i området från norr ska passera genom planområdet fram till en ny pumpstation för spillvatten som ska anläggas inom området. Det ska finnas körbar väg fram till pumpstationen och möjligheter att vända med en lastbil. Pumpstationen ska inte placeras för lågt med tanke på att vattennivån i Allerums mosse. Det behöver utredas hur bräddning ska kunna ske från pumpstationen till Allerums mosse. Det behövs en dialog mellan NSVA och exploatören eller projektören om spillvattenledningen och pumpstationen. Anläggningar för dagvattenfördröjning för planområdet ska anläggas så att dagvattnets kvalité förbättras och så att eventuell olja avskiljs. Var en damm ska anläggas, storlek på dammen och hur vattnet ska avledas till dikningsföretaget får avgöras i planarbetet i samråd mellan exploatören, berörda markägare och dikningsföretaget. Det ska skrivas ett avtal med dikningsföretaget om utsläppet av dagvatten till Allerums mosse. En representant från jordbruksverket behöver vara med i diskussionen med dikningsföretagets representanter. Inom planområdet lutar marken relativt mycket. Det är därför viktigt att höjdsätta gator, byggnader och tomtmark rätt. Vatten ska så långt som möjligt hindras från att rinna från gator till lägre liggande fastigheter samt från en fastighet till en annan fastighet. Det ska tas hänsyn till naturreservatet. Avvattningen sker via ett dikningsföretag med extremt lågt utflöde från Allerums mosse. Allerums mosse översvämmas redan idag ofta och i perioder upp till cirka 10 dagar. Detta medför tillsammans med klimatförändringen att vattennivån i Allerums mosse kan komma att stiga allt högre vid situationer med hög avrinning. En höjning av vattennivån innebär dock att volymen ökar mycket för varje decimeter som vattennivån stiger. Det finns därför ingen anledning att anlägga extremt stora volymer för dagvattenfördröjning ovanför översvämningsnivån i Allerums mosse. Statusen på utloppsledningen från Allerums mosse behöver kontrolleras med avseende på rotinträngning mm. Det är viktigt att utloppet har ett bra skydd mot igensättning och att det regelbundet sker en kontroll av utloppsgallret. Det skulle vara en bra åtgärd om dikningsföretaget kontinuerligt mäter mängden nederbörd samt vattennivån i mossen under perioder med översvämning. Underlaget kan användas för att utvärdera: extrema situationer, bedöma utflödet från mossen (är det 0,6 l/s,ha?), sambandet mellan nederbörd under längre perioder och översvämningsnivåer samt bedöma behovet av att valla in byggnader och pumpa bort vatten. Det behöver utredas vilken kapacitet som invallningsföretagets pumpar har och hur invallningsföretaget ska fungera i framtiden för att kunna bedöma: behovet att utjämna flödet från det nya planområdet, var volymen för fördröjning ska placeras, kapaciteten på ledning eller dike för dagvattnet från planområdet till mossen, behovet att öka pumparnas kapacitet, behovet att öka kapaciteten på diket fram till pumparna samt behovet öka volymen på magasin före pumparna. Sid. 2 (19)

3 1. Förutsättningar 1.1 Klimatförändringen Den pågående förändringen av klimatet medför att nederbörden förväntas öka i framtiden. Mängden nederbörd förväntas bli större och intensiteten högre. Det finns fleraa olika scenarier och det är svårt att förutsäga hur avrinningen till Allerums mossee kommer att utvecklas. Planeringenn bör dock utgå ifrån att det kan bli värre med tanke på det låga flödet som kan avledas från Allerums A mosse. 1.2 Planområdet I figur 1 visas planområdet som är beläget söder om Allerum och strax norr om Annelunds gård. Planen är att det ska byggas ca 20 stycken friliggande villor. Ett tidigt skissförslag visas i figur 2. I planeringen ska det tas hänsyn till naturreservatet. Figur 1. Planområdet Figur 2. Ett tidigt skissförslag Sid. 3 (19)

4 Figur 3 visar marken nivå i och i anslutning till planområdet. Marken lutar ner mot sydväst från +41,9 till +37,1. Väster om planområdet skymtar början på Allerums mosse (blå yta). Figur 3. Tematisk höjdkarta i anslutning till planområdet. Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 1 dm på denna karta, se bilaga Dricksvattenförsörjning Allerum och Hjälmshult hade fram till sommaren 2013 bara en matarledning som försörjdes med vatten från Sydvattens ledning till Höganäs. Sydvattens ledning är anlagd väster om Allerum och Hjälmshult. Förutom relativt stora tryckvariationer var det tidigare under vissa perioder problem med lågt vattentryck i Allerum och högt tryck i Hjälmshult. Trycket till Hjälmshult sänktes med en tryckreducering i Allerums gamla vattenverk. Sommaren 2013 anlades en ny matarledning från Sydvattens nya ledning mot Ängelholm. Ledningen ansluter i höjd med Tornhultsvägen. Samtidigt ersattes den gamla tryckreduceringen med en ny omedelbart norr om anslutningspunkten. Efter dessa åtgärder har vattenförsörjningen till orterna förbättrats avsevärt och fler fastigheter kan nu anslutas. Figur 4 visar hur planområdet kommer att anslutas med en ny ledning för dricksvatten. 1.4 Avledning av spillvatten I Allerum och Hjälmshult avleds spillvattnet med självfall. De flesta ledningarna är av betong med diametern 225 mm (BTG225). Ledningarna är anlagda mellan 1963 och Fram till sommaren 2013 leddes allt spillvatten till Dompängs pumpstation norr om Hjälmshult. Systemet var hårt belastad och ytterligare anslutningar bedömdes inte vara möjliga. Sommaren 2013 togs en ny pumpstation som tar hand om allt spillvatten från Allerum i drift. Den gamla pumpstationen i Dompäng tar nu bara hand om spillvattnet från Hjälmshult. Den nya pumpstationen avlastar spillvattennätet genom Hjälmshult vilket var en förutsättning för att kunna ansluta fler fastigheter. Sid. 4 (19)

5 Figur 4. Förslag till ny vattenledning som planområdet kan ansluta till. Figur 5. Ny självfallsledning och pumpstation för spillvatten Åtgärderr kommer att vidtas för att de två pumpstationerna ska kunna belastas med ytterligare spill Från vatten. Ledningen som förbinderr tryckledningarna från pumpstatione erna kommer att tas bort. högpunkten kommer det att anläggas en självfallsledning till vilken de båda tryckledningarna ansluts. Självfallsledningen byggs fram till en ny pumpstation inom planområdet. Den nyaa pumpstationen kommer att pumpa spillvatten från all bebyggelse i Allerum och Hjälmshult, se figur 5. Den nya pumpstationen i planområdet ansluts via en ny tryckavloppsledning av plast med diametern 160 mm (PEH160) till befintlig tryckavloppsledning i Annelundsvägen. I dag tillförs spillvattensystemet i Allerum och Hjälmshult även en del så kallat tillskottsvatten. Tillskottsvatten är dag och dräneringsvattenn som kopplats till systemet för spillvatten men även överläckage från dagvattenledningar till spillvattenledningar eller in läckande l grundvatten till spillvattennätet. Det pågår kontinuerligt undersökningarr på ledningsnätet för attt få fram åtgärder som minskar mängden tillskottsvatten. 1.5 Allerums mosse och avvattning g via ett dikningsföretag Planområdet Allerum 1:32 avvattnas till dikningsföretage Floddike genom och från Laröds mosse år 1909 (ALL 209). Figur 6 visar båtnadsområdet förr dikningsföretaget som en blå yta och avledningen ner till Hittarp som en ljuslila linje. Vatten från planområdet ledss till Allerums mosse (tidigare benämning Laröds mosse). Allerums mosse och båtnadsområdet är ungefär samma område. Marken är i stort sett plan på en sträcka av cirka 2 km inom båtnadsområdet. Dikningsföretaget är dimensionerat t för att klaraa bortledning av 0,6 l/ /s och ha. Detta är en extremt låg avrinning som medför m att området översvämmas ofta och länge. Översvämningarna kan vara i några veckor. Sid. 5 (19)

6 Hela båtnadsområdet (blå yta) är ett stort flackt område. Fastighetsägare med mark inom båtnadsområdet betalar för anläggande, drift och underhåll av dikningsföretaget eftersom fastigheten bedömts ha nytta av dikningsföretaget. Figur 6. Avvattning av planområdet (nedre området inringat med röd linje) sker via dikningsföretaget ALL209. Figur 7 visar avrinningsområdet för utloppet från Allerums, gräns för båtnadsområdet samt dikningsföretagets avrinningsvägar. Avrinningsområdets areal är cirka 484 ha. Figur 7. Avrinningsområdet uppströms utloppsledningen (lila linje), gräns för båtnadsområdet (inringat med brun linje) samt dikningsföretagets avrinningsvägar (raka bruna linjer). Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 2 dm på denna karta, se bilaga 1. Höjdförhållanden inom mossen framgår tydligare av kartan i figur 9. Sid. 6 (19)

7 Figur 8 visar att vattnet leds bort från båtnadsområdets västra del i en ledning med diametern 600 mm. Strax före Kulla Gunnarstorpsvägen mynnar ledningen i ett öppet system med en relativt ny våtmark. Därefter leder en bäck ner vattnet i en erosionskänslig ravin genom Hittarp där det även finns risk för översvämningar. Strax över ledningens hjässa finns ett öppet dike. Det växer stora träd i diket och det finns en risk för att trädens rötter kan tränga in i ledningen och därmed minskar ledningens kapacitet. Figur 8. Ledning från Allerums mosse, våtmark samt erosionskänslig ravin. Från den nordöstra delen av båtnadsområdet pumpas vatten förbi en svagt markerad vall så att området kan betraktas som ett invallningsföretag. Figur 9 visar ungefärligt läge för pumpstation och invallningsområde. Invallningen syns som ett gult smalt område med högre marknivå. Figur 9. Figuren visar ungefärligt läge för pumpstation och invallningsområde. Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 1 dm i denna figur, se bilaga 1. Sid. 7 (19)

8 Figur 10 visar data från laserscanningen, se bilaga 1. Det ser ut som att marken inte har höjts tillräckligt mycket och att upphöjningen saknas på en delsträcka. Det verkar vara ett avbrott i nivån med högre liggande mark. Detta behöver kontrolleras. Figur 10. Upphöjt mark som ska skydda det invallade området. Område inringat med brun linje ligger enligt laserscanningen (bilaga 1) över cirka +36,5 och område inringat med röd linje ligger enligt laserscanningen över cirka +36,4. Temat har 4 färger, 4 nyanser och höjdsteg 1dm. Figur 11 visar marknivåer och byggnader som ligger lågt. Figur 11. Översikt av höjdförhållanden inom Allerums mosse och byggnader som ligger lågt (inom vita cirklar). Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 1 dm i denna figur, se bilaga 1. Sid. 8 (19)

9 Figurerna visar de byggnader runt mossen som ligger lägst. Klassificering av byggnaderna har hämtats Helsingborgs stads kartdatabas. Figur 12. Figuren visar byggnader som ligger lågt vid plats 1, se figur 9. Bostaden (B) ligger med lägsta punkten på ca +36,8. Det finns även ekonomibyggnader (E) och komplementbyggnader (K). Lägsta byggnaden ligger på ca +36,0. Allerums mosse ligger söder om bostadsbyggnaden. Det finns ett lågt instängt område nordväst om byggnaderna. Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 1 dm i denna figur, se bilaga 1. Figur 13. Figuren visar byggnader som ligger lågt vid plats 2, se figur 10. Bostaden (B) ligger högst på nivån ca +37,2. Byggnaden för verksamhet (V) ligger lägst på ca +36,6 och är klassad som verksamhet. Det finns även komplementbyggnader (K). Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 1 dm i denna figur, se bilaga 1. Sid. 9 (19)

10 Figur 14. Figuren visar byggnader som ligger lågt vid plats 3, se figur 10. Bostadshuset ligger relativt högt inom området med lila färg. Lägsta byggnaden är en komplementbyggnad som ligger på ca +36,6. Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 1 dm i denna figur, se bilaga 1. Figur 15. Figuren visar byggnader som ligger lågt vid plats 4, se figur 10. Av de 3 bostadshusen som ligger lägre än +37,3 ligger ett på ca +36,7 och två ca +37,1. Den lägsta byggnaden ligger på ca +36,5 och är klassificerad som komplementbyggnad. Varje färg har 4 nyanser och varje nyans motsvarar 1 dm i denna figur, se bilaga 1. Sid. 10 (19)

11 2. Anvisningar och diskussion 2.1 Anvisningar för avvattning inom planområdet Tabell 1 visar ungefärliga ytor och avrinningskoefficienter för planområdet. Avrinningskoefficienten för mark som inte är hårdgjord har satts till 0,5 vilket är högt. Det ska ses som vad som kan hända vid extrem avrinning. I en sådan situation blir avrinningen även hög från mark som inte är exploaterad. Tabell 1. Uppgifter om planområdet Total area m 2 Hårdgjord areal 0,45 % m 2 avrinningskoefficient) och 1) A red 0, m 2 Övrig areal 0,55 % m 2 avrinningskoefficient) och 1) A red 0, m 2 Total A red m m 2 -medel 0,68 Volym regn vid 1 mm regn 16 m 3 Volym regn vid 10 mm regn 156 m 3 Volym regn vid 100 mm regn m 3 Volym regn vid 300 mm regn m 3 1) A red (reducerad area = den area som ger en direkt avrinning från området). När marken lutar inom ett planområde är det viktigt att hindra vatten att rinna från gata in på fastigheter och från en fastighet in på en annan fastighet. Anvisning om detta framgår av figur 16. Figur 16. I figuren visas principer för åtgärder när marken lutar inom ett planområde. Det är då viktigt att hindra vatten att rinna från gatan in på fastigheter och från en fastighet in på en annan fastighet. Sid. 11 (19)

12 I figur 17 visas en principbild där gatan höjdsätts så att den fångar upp vatten och leder bort vatten från gatan och från en högre belägen fastighet. Bilden visar även risken för att vatten kan pressas upp på lägre liggande fastigheter från ledningssystemet när det blir överbelastat. Denna risk ska förebyggas vid höjdsättning av fastighet, byggnad och ledning. Figur 17. Figuren visar bl. a. situationen när ledningsnätet blir överbelastat och en hög vattennivå i ledningen eller på gatan pressar upp vattnet på en lägre liggande fastigheter via en ledning. 2.2 Avvattning från planområdet till dikningsföretaget Det finns olika alternativ för hur dagvattnet från planområdet kan ledas till diket i Allerums mosse. En förutsättning för alla alternativen är att det anläggs en fördröjningsvolym inom planområdet, i nära anslutning till planområdet eller i diket i mossen för att: utjämna flödet, förbättra dagvattnets kvalité samt för att minska minska dimensionen på tömningsledningen alternativt diket. Det första alternativet är att det öppna diket i mossen förlängs upp till planområdet och att det anläggs en fördröjningsvolym i eller i anslutning till diket i mossen. Det andra alternativet är att anlägga en ledning från fördröjningsdammen ner till det öppna diket under förutsättning att diket är tillräckligt djupt. Om det är möjligt att genomför alternativ 2 ska det utföras en svacka ovanför ledningen som tar hand om flödet när ledningens kapacitet överskrids, se figur 18. Det tredje alternativet är att utföra en del av fördröjningsvolymen inom eller nära planområdet och en del i eller intill diket i mossen. Storleken på magasinsvolymen avgörs i samband med diskussioner med dikningsföretag, markägare och länsstyrelsen. Figur 18. Figuren visar en ledning kombinerad med en sekundär avrinningsväg. Fastighetsägaren till Annelunds gård framförde vid ett möte med NSVA att de var positiva till att anlägga en damm på sin mark strax sydväst om det aktuella planområdet. Annelundsgård ligger söder om planområdet strax intill Jonstorpsvägens västra sida. Åtgärder Var en damm ska anläggas, storlek på dammen och hur vattnet ska avledas till dikningsföretaget får avgöras i planarbetet i samråd mellan exploatören, berörda markägare och dikningsföretaget. Det kan finnas behov av att ta in en expert från jordbruksverket eftersom det finns mycket speciella förhållanden, vilka redovisats i denna rapport. Sid. 12 (19)

13 2.3 Diskussion om avledning till dikningsföretaget Dikningsföretaget är dimensionerat för att klara avrinningen 0,6 liter per sekund och hektar (l/s,ha). Detta är en extremt låg avrinning som medför att området översvämmas ofta och länge. I framtiden blir mossen troligtvis översvämmad under längre perioder än i dag på grund av förändringen av klimatet. Vattennivån kommer kanske ändå inte att stiga så mycket eftersom det blir stora ytor som översvämmas. Ett dagvattenmagasin som ligger högre än det översvämmade området töms på några dagar och kommer att vara tomt när det fortfarande är översvämmat inom Allerums mosse. Figur 19 visar den yta som översvämmas vid olika vattennivåer. Vattendjupet visas med en blå färg som blir mörkare när vattendjupet ökar. Arealer som översvämmas och vattenvolymer som bidrar till översvämningen redovisas längre fram i detta kapitel. Gränsen till det invallade området så som det valts i figuren kan avvika något från det verkliga läget. Figur 19. Figuren visar områden som översvämmas vid olika vattennivåer i Allerums mosse. Mörkare blå färg innebär större vattendjup. Det invallade området visas inte som en översvämmad yta. Sid. 13 (19)

14 Tabell 2 visar hur stor volym som leds bort från mossen vid en tömning som motsvarar 0,6 l/s,ha från ett avrinningsområdet som är 484 ha. Tömningen har satts till det flöde som dikningsföretaget är dimensionerat för. Tabell 2. Avrinning från Allerums mosses (484 ha = m 2 ) om utflödet är 0,6 l/s, ha. Avrinning från Allerums mosse [m] Utflöde [l/s, ha] Utflöde [l/s] Utflöde [m3/tim] Utflöde [m3/dygn] Utflöde från 484 ha 0, Åtgärder avseende utloppsledningen Utloppsledningens status behöver kontrolleras med avseende på rotinträngning mm. Det är viktigt att utloppet har ett bra skydd mot igensättning och att det regelbundet sker en kontroll av utloppsgallret. Tabell 3 visar hur stor vattenvolym som översvämmar Allerums mossen vid en viss vattennivå samt hur lång tid det skulle ta att tömma denna volym med ett utflöde enligt tabell 2. Lantmäteriet laserscanning över Helsingborg har använts för räkna fram volymerna. Laserscanningen beskrivs i bilaga 1. Området som översvämmas och vattendjup visas i figur 19. Tiden för att tömma mossen är mycket osäker eftersom utflödet inte är uppmätt. Tabell 3. Översvämningsvolym i Allerums mosse som funktion av vattendjupet. 1) Vattennivå i Allerums mosse [m] Vattenvolym som översvämmar [m 3 ] Ackumulerad vattenvolym som översvämmar [m 3 ] Area som översvämmas [ha] Ackumulerad area som översvämmas [ha] Ungefärlig tömningstid med tömning enl. tab. 3 [dygn] Under +36, ,0 22,0 2,5 36,0 36, ,4 40,4 5 36,2 36, ,7 59,1 9 36,4 36, ,0 74, ,6 36, ,6 90, ,8 37, ,2 106,9 30 1) Data från laserscanning i höjdsystemet RH2000, se bilaga 1. Tabell 3 visar att volymen vatten som bidrar till översvämningen och arean som svämmas över ökar relativ mycket per decimeter som vattennivån stiger. Allt regn som faller på den yta som är översvämmad kommer direkt att bidra till översvämningen. Dessutom kommer vattnen från en del av angränsande områden att nå mossen snabbt. Vid nivån +36,9 är det ungefär en kvadratkilometer som blir översvämmad. Avvattning från denna kvadratkilometer blir i princip lika stor som avrinningen från en motsvarande yta som är asfalterad. Vattenvolymen i mossen ökar med m 3 när vattennivån stiger från +36,6 till +36,8 och med m 3 när nivån stiger från +36,8 till 37,0. Tillsammans är detta lika stor volym som den som finns vid en översvämning upp till +36,6. Det finns därmed en stor potential att skydda befintlig bebyggelse genom att valla in byggnader och pumpa bort vatten som finns innanför invallningen. Tabell 3 visar även att avrinningen tar lång tid när vattennivån i mossen stiger till nivåer högre än +36,0. I framtiden kan klimatförändringen medföra att avrinningen tar ännu längre tid. Det kan komma nya perioder med hög nederbörd innan vattennivån hunnit sjunka till normal nivå. Sid. 14 (19)

15 Tabell 4 visar antal byggnader av olika typ som ligger lågt enligt figurerna De byggnader som redovisas i mittersta spalt är de som löper störst risk att bli översvämmade. Byggnaderna som listas i den sista spalten har eventuellt ett bättre skydd mot översvämning genom att vattnet pumpas bort från området som kan betraktas som ett invallningsföretag (eventuellt finns det brister i invallningen enligt figur 10). Det är dock oklart till vilken nivå det finns ett skydd. Tabell 4. Översvämningsvolym i Allerums mosse som funktion av vattendjupet. 1) Vattennivå i Allerums mosse i höjdsystemet RH2000 [m] 1) 2) Antal byggnader utanför invallningen på nivåer enligt figurerna ) 2) Antal byggnader inom område som avvattnas genom pumpning på nivåer enligt figur ,0 1*K +36,5 1*K +36,6 1*V + 1*E + 1*K 1*K +36,7 1*K 1*B + 2*K +36,8 1*B + 1*K 1*E + 1*K +36,9 1*E + 1*K +37,0 1*E + 1*K +37,1 1*E 1*B + 2*E + 1*K +37,2 1*B + 1*E + 1*K 1*B 1) Data från laserscanning i höjdsystemet RH2000, se bilaga 1. 2) Typ av lågt liggande byggnad där B=bostad, V=verksamhet, E=ekonomibyggnad och K=komplementbyggnad. 1* avser 1 byggnad och 2* avser 2 byggnader. Byggnadernas kategori har hämtats från Helsingborgs stads kartdatabas. Inom det område som inte är ett invallningsföretag finns det enligt tabell 4 en komplementbyggnad på vardera nivåerna +36,0, +36,6, +36,7 och +36,8. De finns en byggnad för verksamhet och en ekonomibyggnad på +36,6. Den lägsta byggnaden för bostäder ligger på +36,8. Alla angivna höjder har tagits från laserscanningen och det kan skilja någon decimeter från den verkliga nivån. Vid en översvämning efter den 5 juli 2007 var vattennivåerna mycket höga inom Allerums mosse. Före den 5 juli kom det under 19 dagar i genomsnitt 8,2 millimeter regn per dygn vid en nederbördsmätare i Helsingborg. Under 12 månader före den 5 juli 2007 kom det upp emot mm regn. Detta motsvarar ungefär 50 procent mer än under ett medelår. Det lägst belägna bostadshuset ligger inom område 1. Vattennivån var bara någon decimeter från att nå upp till golvnivån (muntlig information från ägaren Agne Persson under hösten 2007). Denna information kan tolkas som att vattennivån kan ha nått upp till mellan cirka +36,5 och +36,7 i RH Jerry Nilén äger fastigheten inom område 2. Hans bedömning är att vattennivån den 5 juli 2007 var cirka 4 decimeter under den byggnad som ligger lägst (muntlig kommunikation ). Enligt figur 13 ligger denna byggnad på cirka +36,6. Denna information kan tolkas som att vattennivån kan ha nått upp till cirka +36,2 i RH De två uppgifterna om vattennivåer i Allerumsmosse den 5 juli 2007 skiljer cirka 4 decimeter. Genomsnittsvärdet är +36,4. Vid +36,4 är den volym som översvämmar mossen cirka m 3 och det tar cirka två veckor att avleda denna volym. Tömningstiden blir längre om det kommer mer regn under denna tid. Det finns ingen möjlighet att förbättra situationen för lågt belägna fastighet genom att minska tillflödet till Allerums mosse och det finns ingen möjlighet att öka utflödet från Allerums mosse. Den enda möjlighet som återstår är att öka säkerheten genom att valla in byggnader och pumpa bort dräneringsvatten och eventuellt ytvatten innanför invallningen. Sid. 15 (19)

16 Åtgärder för att kartlägga avrinningsdynamiken i Allerums mosse Det skulle vara en bra åtgärd om dikningsföretaget kontinuerligt mäter mängden nederbörd samt vattennivån i mossen under perioder med översvämning. Underlaget kan användas för att: utvärdera extrema situationer, bedöma utflödet från mossen (är det 0,6 l/s,ha?) och bedöma behovet av att valla in byggnader och pumpa bort vatten. Tabell 5 visar hur stor regnvolym som motsvaras av antal mm regn som faller på hela avrinningsområdet. Ett regn på 150 mm ger ungefär samma volym som finns inom mossen vid en översvämning till +37,0 i höjdsystemet RH2000. Hela regnvolymen kommer dock inte ner till Allerums mosse direkt. Tabell 5 har tagits fram för att man ska förstå förhållandet mellan nederbörd och volymer. Det tar dock i den verkliga situationen olika lång tid för nederbörden att rinna ner till mossen. Tabell 5. Volym regn på avrinningsområdet (484 ha = m 2 ) vid olika nederbördsmängder. Nederbörd på avrinningsområdet Jämnt fördelad nederbörd på avrinningsområdet [mm] Volym regn på avrinningsområdet [m 3 ] Nederbörd på 484 ha Nederbörd på 484 ha Nederbörd på 484 ha Nederbörd på 484 ha Nederbörd på 484 ha Tabell 6 visar hur nederbörd på det nya planområdet bidrar till översvämningen vid olika kombinationer av nederbördsmängd och vattennivå i mossen. Tabell 6. Det nya planområdets bidrag till översvämningen vid olika mängder nederbörd och olika nivåer för översvämningen. OBS beräkning med mycket stora nederbördsmängder. Nivå i mossen Påverkan av 100 mm regn på planområdet Påverkan av 300 mm regn på planområdet Nivå för översvämning Översvämmad areal [ha] Volym som översvämmar [m 3 ] 1) Volym från planområdet vid 100 mm regn [m 3 ] Procent av översvämning [%] Höjning av vattennivån [mm] 1) Volym från planområdet vid 300 mm regn [m 3 ] Procent av översvämning [%] Höjning av vattennivån [mm] < +36, ,6 7, ,7 21,3 +36,2 40, ,3 3, ,8 11,6 +36,4 59, ,7 2, ,1 7,9 +36,6 74, ,4 2, ,3 6,3 +36,8 90, ,3 1, ,9 5,2 +37,0 106, ,2 1, ,6 4,4 1) Data från tabell 2. Det behövs en kontroll av hur invallningsföretaget påverkas av dagvattenflödet från den nya exploateringen. Det är detta förhållande som styr hur mycket flödet behöver utjämnas och var volymen för fördröjning ska placeras. Den volym som placeras i eller vid planområdet utjämnar flödet, förbättrar vattnets kvalité samt minskar storleken på ledning eller diken som ska leda bort vatten från planområdet. Det behöver utredas om pumparnas kapacitet ska ökas, om dikets kapacitet behöver ökas eller om det behövs ytterligare volym i magasin före pumparna. Sid. 16 (19)

17 Åtgärder Det behöver utredas vilken kapacitet som invallningsföretagets pumpar har och hur invallningsföretaget ska fungera i framtiden för att kunna bedöma: behovet av att utjämna flödet från det nya planområdet, var volymen för fördröjning ska placeras, kapaciteten på ledning eller dike för dagvattnet från planområdet till mossen, behovet av att öka pumparnas kapacitet, behovet av att öka kapaciteten på diket fram till pumparna samt behovet av att öka volymen på magasin före pumparna. Sid. 17 (19)

18 Bilaga 1 (1/2) Principer för redovisade tematiska höjdkartor med höjdsteg 1 dm respektive 2 dm Principen för de tematiska höjdkartor som finns med i detta underlag visas i de två figurerna nedan. Kartorna baseras på höjddata har tagits fram med hjälp av laserscanning från flygplan. Fakta om laserscanningen har hämtats från denna referens (digital, läst ): och geografiskinformation/hojddata/produktbeskrivningar/pm_metadatabilaga.pdf Fakta om laserscanningen: Kvalitén på höjddata påverkas av skillnader i själva laserskanningen, skillnader i terrängen samt tidpunkten för skanningen (årstid). Den uppmätta noggrannheten i höjd och plan i den nya höjdmodellen jämfört med de stödpunkter som mätts in på marken visar att för de 107 kontrollerade områdena är den genomsnittliga höjdnoggrannheten ca 5 cm på plana hårdgjorda ytor. Under vegetationssäsong däremot måste användare vara uppmärksamma på att höjdmodellens noggrannhet påverkas negativt av i första hand låg tät buskvegetation, växande grödor och örter. Inverkan av detta slag är ofta av lokal karaktär och kan även variera under vegetationssäsongen. A. Höjdsteg 1 dm Höjdkartor princip De färgade höjdkartorna bygger på följande princip (se även exemplet till höger): 5 färger 4 nyanser av varje färg varje nyans täcker 1 dm 5 färger * 4 nyanser * 1 dm 2 m efter var annan meter återkommer samma färgschema från blått till lila en färg med sina fyra nyanser motsvara 4 dm Så här kan man tänka för att lättare förstå höjdschema (läs från botten): osv Blått återkommer i nästa dimension Lila = himmel =högre Brunt = trädstam = högre Grönt = gräset = högre Gult = stranden = högre Blått = vatten = lägst På några bilder visar förklaringen inte de aktuella höjderna, men det finns då inskriva höjder som man kan utgå från. Sid. 18 (19)

19 Bilaga 1 fortsättning (2/2) Principer för redovisade tematiska höjdkartor med höjdsteg 1 dm respektive 2 dm B. Höjdsteg 2 dm Höjdkartor princip De färgade höjdkartorna bygger på följande princip (se även exemplet till höger): 5 färger 4 nyanser av varje färg varje nyans täcker 2 dm 5 färger * 4 nyanser * 2dm 4 m efter var fjärde meter återkommer samma färgschema från blått till lila en färg med sina fyra nyanser motsvara 8 dm Så här kan man tänka för att lättare förstå höjdschema (läs från botten): osv Blått återkommer i nästa dimension Lila = himmel =högre Brunt = trädstam = högre Grönt = gräset = högre Gult = stranden = högre Blått = vatten = lägst På några bilder visar förklaringen inte de aktuella höjderna, men det finns då höjdkurvor eller inskriva höjder som man kan utgå från. Sid. 19 (19)