E-mobbning. En studie om vad det är. E-bullying A study of what it is. Oskar Moberg

Transkript

1 E-mobbning En studie om vad det är E-bullying A study of what it is Oskar Moberg Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Lärare mot fritidshem, uteliv, hälsa, identitet Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Christian Tyrfelt Examinnator: Anders Broman 8 juni 2014

2 Abstract The purpose of this work is to investigate what students in grades 4 to 6 at a school in southern Värmland know about cyber bullying. It also aims to find out whether there is or has been any cyber bullying in grades 4-6 at the school. The issues at work are what do cyber bullying? Is there a difference between cyber bullying in the different grades? (4-6 grades) Are their differences in cyber bullying when it comes to sex? And there is no connection between the mental bullying and cyber bullying? The material for the work was collected through a questionnaire survey conducted with students in grades 4 to 6. The survey was conducted anonymously, they were asked what sex it was and what grade they are in. I was present in each class who did the survey. The survey consisted of 8 pieces of questions, ask 1,2,4,5 and 6 were contention issues while question 3, 7 and 8 were partially open questions. The result shows that the majority do not know what cyber bullying is. It also suggests that students do not think there is any connection between mental bullying and cyber bullying. Keywords: Cyber bullying, survey, school

3 Sammanfattning Syftet med arbetet är att undersöka vad elever i årskurs 4 till 6 på en skola i södra Värmland vet om e-mobbning. Syftet är också att få veta om det förekommer eller har förekommit någon e-mobbning i årskurserna 4 till 6 på skolan. Frågeställningarna i arbetet är vad innebär e-mobbning? Är det skillnad på e-mobbning i de olika årskurserna? (4-6 årskurs) Är det skillna på e-mobbning när det gäller kön? Samt finns det något samband mellan den psykiska mobbningen och e-mobbning? Materialet till arbetet samlades in genom en enkätundersökning som gjordes med eleverna i årskurs 4 till 6. Enkätundersökningen genomfördes anonymt, de fick svara på vilket kön det var samt vilken årskurs de går i. Jag var närvarande i varje klass som gjorde enkätundersökningen. Enkätundersökningen bestod av 8 stycken frågor, fråga 1, 2, 4, 5 och 6 var påstående frågor medans fråga 3, 7 och 8 var delvis öppna frågor. I resultatet framkommer det att majoriteten inte vet vad e-mobbning är. Det framkommer även att eleverna inte tror att det finns något samband mellan psykisk mobbning och e-mobbning. Nyckelord: E-mobbning, enkätundersökning, skolan

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Disposition Litteraturöversikt 7 2. Metod Urval Datainsamlingsmetod Avgränsningar Genomförande Studiens tillförlitlighet Källkritik Teoretiska utgångspunkter Om mobbning Om e-mobbning Resultat Vad innefattar e-mobbning? Är det skillnad på e-mobbning i de olika årskurserna? (4-6 årskurs) Är det någon skillnad på e-mobbning när det gäller kön? Finns det något samband mellan den psykiska mobbningen och e-mobbning? Sammanfattning Analys/Diskussion Slutsatser 25 Referenser Bilaga 1 Enkätundersökningen

5 1. Inledning När jag började lågstadiet så var jag som vilken vanlig pojke som helst. Men det skulle ändra på sig allt efter att åren gick. För i årskurs 3 märkte jag att jag började se sämre och sämre och en dag så klev jag in i skolan med glasögon. Klasskamraterna accepterade det tills jag började årskurs 6. Då började mobbningen p.g.a. mina glasögon. Även på högstadiet i årskurs 8 och 9 så mobbades jag p.g.a. min klädsel. Däremot jag har aldrig varit med om e-mobbing, utan just e-mobbning är något som har kommit upp under de senaste åren. Detta har gjort att det är något som jag skulle vilja jobba med i framtiden. Det är en av anledningarna till att jag valde att skriva om det och vad som kan göras mot e-mobbning. Hur ser det ut i skolorna, hur stor är e-mobbningen t.ex. Jag har även varit med och sett hur arbetet mot mobbning går till på en skola. Det var under en av mina VFU-perioder (VFU = verksamhetsförlagd utbildning) som jag fick vara med min handledare på ett trygghetsmöte. Det var intressant och se hur de gick tillväga när det hade kommit upp ett fall och hur de gjorde när de misstänkte att det kunde pågå ett fall. 1.1 Bakgrund Första året på universitet så läste jag boken Vår demokratis värdegrund, skriven av Hans Albin Larsson 2004, då fastnade jag för det grundläggande värdet och förståelse och medmänsklighet som ska finnas i skolan. Det är klart att det finns i skolan men hur kommer det sig då att det finns mobbning när det står i skollagen att människor blir kränkta, både i och utanför skolans väggar. Det kvittar om det är män, kvinnor eller barn som blir kränkta eller kränker. Det är aldrig okej att göra något som gör att de svaga och utsatta blir ännu svagare och ännu mer utsatta. Fungerar det från början i skolan så har eleverna med sig den värdegrund som gör att det inte sker någon mobbning/kränkning. Mobbning består av medvetna handlingar, så som knuffar, slag, ord samt text. Det är en aktiv handlig och inte en olyckshändelse som det kan ses i många fall och mobbningen förekommer inte bara i de svenska skolorna utan runt om i hela världen. 4

6 I runda tal uppskattar vi någonstans mellan 1 till 10 procent av skolbarnen i Sverige upplever sig mobbade. (Skolverket, 2009 s.29) Under min tid på universitet så har det framkommit att e-mobbning är en av de saker, när det gäller arbete med och mot mobbning i skolan, som knappt nämns i undervisningen. Dels för att det är ett nytt fenomen och att det inte har kommit ut mycket forskning om det här i Sverige. Men det är ett allt större växande problem i skolan och fler och fler forskar om det. Den forskning som finns i Sverige handlar om nätmobbning som idag är e-mobbning. Men tekniken har utvecklats och gett mobbarna nya möjligheter att kränka personer. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken kunskap eleverna i en skola i södra Värmland, årskurs 4-6 har om e-mobbning samt ta reda på hur vanligt förekommande e- mobbning är i de olika årskurserna på den skolan. 1.3 Frågeställningar Frågeställningarna i denna uppsats är följande: Vad innebär e-mobbning? Är det skillnad på e-mobbning i de olika årskurserna? (4-6 årskurs) Är det någon skillnad på e-mobbning när det gäller kön? Finns det något samband mellan den psykiska mobbningen och e-mobbning? 1.4 Disposition I inledningen finns en kort introduktion till ämnesvalet och i bakgrundsdelen presenteras bakgrunden till varför arbetet handlar om just mobbning och varför fokus har hamnat på e- mobbing. Samt kort om vad mobbing kan innebära. 5

7 Syftesdelen tar även upp att syftet kommer att undersökas i form av en enkät och hur resultatet kommer att redovisas längre fram. Därefter följer frågeställningarna som ska försöka besvaras under arbetets gång. Sedan följer en litteraturöversikt där litteraturen pressenteras som ligger till grund för uppsatsens teoretiska del. Efter det så kommer metoddelen där de olika metoderna presenteras och förklaras. Därefter följer urvaldelen som tar upp var undersökningen genomfördes samt varför. Datainsamlingsmetoden följer därefter och där presenteras det hur studien har fått in data samt hur undersökningen är skapad. Sedan följer avgränsningar där det tas upp vad som kommer att behandlas det som är för intresse för undersökningen. Efter det kommer genomförande där genomförandet av undersökningen presenteras samt därefter kommer studiens tillförlitlighet att presenteras där tillförlitligheten presenteras. Sista delen i metoddelen är källkritik där det tas upp vilken kritik som riktas mot litteraturen. Nästföljande del i arbetet är teoridelen och där tas det upp vad tidigare forskning säger om mobbning och e-mobbning. Först presenteras vad som kommer i tredje delen av arbetet. Sedan följer tidigare forskning om mobbning för att sedan avslutas med vad tidigare forskning säger om e-mobbning. Efter det följer resultatdelen där kommer resultaten på frågeställningarna att presenteras. De presenteras fråga för fråga, vissa med hjälp av olika cirkeldiagram. Första frågeställningen som besvarar är: Vad innebär e-mobbning? Därefter följer: Är det skillnad på e-mobbning i de olika årskurserna? Och efter det kommer: Är det skillnad på e-mobbning när de gäller olika kön? Och slutligen: Finns det något samband mellan den psykiska mobbningen och e- mobbning? Resultatdelen avslutas sedan med en sammanfattning. Därefter följer analys och diskussionsdelen där resultaten och teorin diskuteras och analyseras. Sedan avslutas arbetet med en del som heter slutsatser. Där presenteras det om jag har fått svar på mitt syfte eller inte, och varför inte i så fall. 6

8 1.5 Litteraturöversikt I följande avsnitt presenteras den litteratur som ligger till grund för uppsatsens teoretiska del. Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet? är en bok att ha som grund till ett arbete som ska handla om e-mobbning. Nu tar inte den här boken just e-mobbning som ett specifikt kapitel men det finns med i bakgrunden genom hela boken. En del av boken handlar om nätmobbning som idag har döpts till e-mobbning men det är ett återkommande samtalsämne genom hela boken. Boken Utstött en bok om mobbning av Christina Thors är också en bok att ha som grund men här tas inte e-mobbningen upp lika mycket. Utan här är det den fysiska och psykiska mobbningen som står i fokus och hur det ser ut. Skolverket har gett ut boken På tal om mobbning och det som görs som är ganska lik Christinas bok. Men här tar de upp vad de olika organisationerna, t.ex. Friends, gör med att få bort mobbningen från skolorna. Den här boken är användbar i olika sammanhang, för den ger en insyn på hur de olika mobbningsprogrammen fungerar som finns i skolorna. Just Friends har gjort en lite handbok som de döpt till Schysst på nätet. Här är det mycket fokus på e-mobbning och vad unga gör på nätet. Den är till för pedagoger och föräldrar som vill lära sig mer om vad som sker på nätet. Även Telia är med och ger ut denna handbok. Hans Albin Larsson har gett ut boken Vår demokratis värdegrund. Boken tar den upp demokrati och värdegrund som berör skolan. Den relaterar till skollagen när det ges exempel men annars är det inte så mycket som är kopplat till skolan i den. Det är bra för pedagoger som vill jobba med det. 7

9 2. Metod De olika metoderna som kommer att användas i uppsatsen är en enkätundersökning samt att det kommer vara med en litteraturstudie. Enkätundersökningen har gått till genom ett besök på en skola i södra Värmland och fått träffa elever som går i årskurs 4-6. Litteraturen till denna uppsats har hittats med hjälp genom att söka efter vissa mobbningstermer på Skolverkets hemsida och även frågat vissa personer som jobbar med att stävja mobbning, vilken litteratur de rekommenderar. Dessa begrepp, som vi kallar sökord, kan vi använda oss av för att hitta litteratur som mer exakt leder oss i den riktning vi önskar. (Patel 2003 s.43). De olika sökorden var mobbnig, kränkning, e-mobbning och sökningen skedde, som jag nämnt tidigare, på Skolverkets hemsida samt på sökmotorn Enkätundersökningsmetoden är vald för att få fram vad eleverna vet om e-mobbning på ett anonymt tillvägagångssätt. Metoden kommer även få fram skillnader mellan könen och de olika åldrarna som finns i årskurserna. Det som talar för en enkätundersökning är att det blir tydliga svar inom vissa frågor men det tar lång tid att sammanställa alla undersökningar. Däremot har Friends släppt en handbok som heter Schysst på nätet (2008), som är ganska aktuell inom ämnet e-mobbning. Där det finns delar som kan används i teoridelen ur just den boken. 2.1 Urval Undersökningen genomfördes i en kommun med drygt invånare. Kommunen finns i Västsverige och har flera skolor. Den skolan jag har valt har F-6 årskurser (F står för förskoleklass och siffran för vilken årskurs som är den högsta på skolan. Det betyder att skolan har klasser från förskoleklass ända upp till årskurs 6) och finns belägen i kommunens största stad. På skolan där undersökningen är genomförd går det ungefär 150 elever. Elevurvalet önskades, av författaren, vara årskurs 4-6 på skolan och det godkändes av både lärarna och rektorn. Anledning till att denna skola valdes är att undertecknad har en god relation till lärarna/pedagogerna och likaså till eleverna som går där. 8

10 Samtliga elever som genomförde undersökningen fick en kort presentation av undersökningens syfte innan de började och en kort sammanfattning efteråt. I årskurs 4 och 5 var det två klasser och i årskurs 6 var det en klass. Totalt var det 85 elever som svarade på undersökningen. Det var 35 killar och 50 tjejer, i fråga om bortfall så är det 5 elever som var sjuka eller frånvarande. 2.2 Datainsamlingsmetod Studien har utförts i enkätform för att få ett större material vid sammanställningen än vid intervjuer. Enkätens form är också anonym vilket kan påverka elevernas ärlighet i svaren. Anonymiteten kan även göra att eleverna inte är ärliga, utan svarar på skoj bara för att. Frågorna har undertecknad tagit fram själv och formulerats så att det ska passa de olika åldrarna som finns i undersökningsgruppen. Enkäten är skapad sådan att den möjliggör olika jämförelser mellan årskurserna och kön i resultat. Fråga 1, 2, 4, 5 och 6 är påståenden som den svarande skall ta ställning till. Dessa påståenden är slutna där ingen möjlighet till kommentar finns. Fråga 3, 7 och 8 är delvis öppna frågor. I dessa frågor finns två svarsalternativ: ja och nej. Till dessa frågor finns möjlighet att kommentera, motivera och ge exempel. Frågornas innehåll berör all mobbning, dvs. den psykiska och fysiska mobbningen och e- mobbning. En av frågorna berör mobbningsarbetet på skolan, hur det fungerar och ser ut. Det finns även grundfrågor om deltagarnas kön och hur långt de har kommit i sin skolgång. 2.3 Avgränsningar I detta examensarbete kommer enbart att behandlas det som är av intresse för undersökningen, och denna är också uppsatsens huvuddel. Följaktligen kommer fokus att hamna på e- mobbningen. Enkäten frågar inte efter elevernas bakgrund till mobbning utan enbart om de har blivit mobbade eller kränkta. I undersökningen kommer som sagt ingen bakgrundsinformation om eleverna att inhämtas som föräldrars födelseland, socioekonomiska bakgrund eller medlemskap i föreningar/politiska partier. 9

11 2.4 Genomförande Genomförandet gick till så att författaren till denna uppsats åkte till skolan och genomförde undersökningen i de olika klasserna som hade önskats och godkänts av rektor och lärare. Lärare och rektor kontaktades via telefon och mejl. Innan enkäten delades ut förklarades det att den ingick som en del i ett examensarbete på lärarutbildningen vid Karlstad universitet och att enkäten fokuserade först och främst på e-mobbning men även fenomenet mobbning kom att beröras. Vidare informerades att eleverna fick välja om de vill göra den, därför det var helt frivilligt samt att det genomfördes helt anonymt. Det informerades även att andra människor skulle ta del av resultatet från undersökningen men inga namn skulle nämnas, likaså skolans namn skulle inte nämnas. Istället skulle uttrycket en skola i södra Värmland att användas. För eleverna informerades att enkäten bestod av åtta frågor som skulle besvaras så ärligt som möjligt och att de skulle genomföra den enskilt samt om de hade någon fråga så var det bara att räcka upp handen så skulle de få hjälp. Vissa av elevernas frågor gick inte att svara på för då hade det varit någon annan som hade svarat på frågorna åt dem. Eleverna fick den tid som de behövde för att svara på alla åtta frågor, vissa gjorde det på två minuter medans andra tog 15 minuter på sig. Alla elever satt i klassrum och genomförde undersökningen. 2.5 Studiens tillförlitlighet Den tillförlitlighet som enkätundersökningen har byggt på en förutsättning. Att eleverna har varit ärliga när de har svarat, som kan vara svårt att bevisa genom en enkätundersökning. Det hade varit lättare att få ärliga svar genom t.ex. en intervju men då hade det inte varit anonymt. Reliabiliteten blir låg eftersom studien bara bygger på en förutsättning. Varför det är både och kommer att tas upp under analys/diskussiondelen av uppsatsen. Eftersom eleverna inte behövde uppge namn i enkäten så kan resultaten bli tvivelaktiga, då de kan har svarat falskt. 10

12 Stämmer verkligen svaren eller har eleverna skrivit osanning? Det är det svåra med en anonym enkätundersökning. Är svaren pålitliga eller påhittade? Även om det inte har varit ärliga så har det framkommit ett resultat och frågan blir då istället, har jag fått svar på det jag vill? Det var vissa elever som inte förstod vissa frågor direkt men efter lite förklaring så förstod de. Under genomförandet så var det vissa elever som pratade mer och vissa satt tysta, detta berodde på vad de höll på med för arbete innan jag kom in i klassrummet. 2.6 Källkritik Den största kritiken som kan riktas mot min litteratur är att den inte är aktuellare än Det gör att forskningen som är med i uppsatsen är inte i från 2010 och fram tills att uppsatsen blev färdig har jag ingen forskning ifrån. Böckerna som används är bara skrivna av svenska författare och det minskar synen på forskning från andra länder. Det ska även nämnas att e- mobbningen inte har någon stor plats i de böcker som används i uppsatsen. Åt andra sidan så är inte forskningen så aktuellt som nämns tidigare. Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet? har en vinklad form av informationen om nätmobbning bara ger en grundlig information att stå på. Det är även så att den informationen räckte kanske 2009, nu är det annorlunda. För som samhället ser ut idag så sker inte mobbningen bara via internet utan via andra olika saker, så som mobilapplikationer som finns i mobiltelefoner och i surfplattor samt meddelanden via mobiltelefoner och surfplattor. 11

13 3. Teoretiska utgångspunkter I den här delen av uppsatsen kommer jag att behandla olika teorier och tidigare forskning som berör mobbningen med mest fokus på e-mobbning. Först så kommer jag att gå in på vad mobbning är och hur det kan se ut i skolorna. Sedan kommer fokusen över på e-mobbning och slutligen så ska allt knytas ihop. 3.1 Om mobbning Mobbning vad är det? Det är en bra fråga som många ställer sig. Mobbning uppfattas på olika sätt beroende på vilket perspektiv man utgår ifrån. (Skolverket 2009 s.17). De olika perspektiven beror på om det är ur en elevs synvinkel eller en vuxens synvinkel. När det gäller vuxnas synvinkel på mobbning så kan den vara ur olika perspektiv den med, beroende på om den vuxne är förälder, pedagog eller forskare. Detta är en kort beskrivning av mobbning som Skolverket (2009) tar upp i sin bok. Just mobbning är en form av kränkande handling som genomförs genom slag, knuffar, ord, olika meddelande mm. Det är en så kallad aktiv handling men det behöver inte bara vara genom slag, knuffar och ord som den kränkande handlingen sker. Utan det kan t.ex. vara att offret blir utfryst, förstörande av egendom och liknande handlingar. Det finns alltid en förövare och ett offer. Ibland kan det vara flera förövare och mobbningen ses alltid som negativ. Men för att det ska räknas som mobbning så ska kränkningarna ske flera gånger under en viss tid. Oftast kan offret känna sig svagare än utövaren/utövarna och ibland är det så. En bidragande faktor till det är att oftast är, det flera utövare mot ett offer. Något som kännetecknar ett offer är att de är mer ängsliga och osäkra än andra elever i vardagen. Något som kännetecknar en utövare är att de ofta är impulsiva och har ett starkt behov att dominera över andra elever. I alla klasser finns det de elever som är ängsliga och de som ses som lite tuffare. Men bara för att någon elev verkar ängslig så behöver inte den vara ett mobboffer. Utan den kanske har en jobbig situation i hemmet som påverkar skolan eller någon liknande situation. Det kan vara många olika faktorer som gör att en elev är ängslig och osäker i skolan. Likaså kan det vara med utövaren/utövarna, det kan vara en situation i hemmet som gör att de känner ett behov att dominera över andra elever. Detta skriver Thors(2009) i sin bok. 12

14 När mobbning tas upp så är det oftast två olika former av mobbning som nämns. Ibland delas mobbningen in i psykiska eller fysiska handlingar. (Skolverket 2009 s.18). Dessa två är de vanligaste formerna av mobbning. Den fysiska mobbningen är aktiva handlingar genom slag, knuffar mm. Den psykiska mobbningen är aktiva handlingar genom ord, utfrysning mm. Som motstånd mot den fysiska och psykiska mobbningen finns det mobbningsprogram. Det är olika program som skolorna kan ta till som hjälp för att förebygga mobbning men skolorna kan också göra egna program utifrån de olika programmen som finns. De kan då ta de olika bitarna som de tycker är användbara i de olika programmen och sätta ihop det till ett eget. Vissa av programmen är förebyggande mot mobbning och andra är mer åtgärdande program, samt att det finns program som både förbygger och åtgärdar (Skolverket 2009). Två av de lite mer kända program heter Farstametoden och Friends. Farstametoden är framtagen av en mellanstadielärare på 80-talet. Farstametoden är riktat mot att förebygga och att åtgärda mobbningen. Friendsmetod är skapad av grundaren Sara Damber som har skapat det efter egna upplevelser. Friendsmetod är bara inriktad på att förebygga mobbning, här är det mer värdegrundsarbete än i Farstametoden (Friends 2008). 3.2 Om e-mobbning Nu ska fokus läggas på e-mobbning även kallad nätmobbning. Kommer att gå till så att jag förklarar e-mobbning lite kort och sedan presentera vad tidigare forskning har tagit upp om just e-mobbning för att slutligen knyta ihop det i en sammanfattning med den vanliga mobbningen. 13

15 Nätmobbning är ett begrepp som har figurerat i media i allt större utsträckning under talet. (Dunkels 2009 s.72). Eftersom vårt samhälle idag är så tekniskt utvecklat så använder vi oss av datorer, mobiltelefoner och surfplattor för att hålla kontakten med andra människor. Vilket kan vara positivt för många men samtidigt så får mobbarna en ny möjlighet att kränka sina offer. När man läser om e-mobbning så är det inte det ordet som används, utan forskarna kallar det för nätmobbning. Det är precis samma sak, e-mobbning och nätmobbning men e- mobbningen innefattar mer saker. Så som sms och andra meddelanden som kan skickas via mobiltelefoner. Vilket återigen gör att offren inte blir av med sina mobbare för de kan när som helst få ett sms med en kränkning (Dunkels 2009). Den fysiska och psykiska mobbningen kan eleverna bara bli utsatt för i skolan när de träffar utövaren men via e-mobbning så kan de bli mobbade när som helst. Med sms, mms och mejl kan man mobba vem man vill, när man vill. (Friends 2008 s. 6). Som offer blir du aldrig av med mobbarna, de följer med dig vart du än går. Inte just fysiskt då utan genom mobilen eller datorn. Det är de som gör e-mobbning så jobbigt att mobbarna kan när som helst skicka ett sms till sitt offer med kränkande text eller bild. Många kan vara rädda för internet, just för att det är så stort och det finns så mycket. Det är både elever och lärare som inte vet vad som sker på internet. Internet har många bra och många dåliga sidor men det som är svårt är att veta vilka som är bra och vilka som är dåliga. Så det kan vara så att vissa inte vet att de blir mobbade eller mobbar, för de har sett eller hört att ens kompisar gör så (Friends 2008; Dunkels 2009). Något som skiljer e-mobbningen mot den övriga mobbning är att utövaren oftast tror att han/hon är anonym. De tror att offret inte kan ta reda på vem det är som skickar kränkningarna. Men varje gång något kommer ut på internet så kan det spåras. Allt som läggs ut på nätet kan spåras till den IP-adress som skickat informationen, bilden, texten. (Friends 2008 s. 6). Det går alltid att ta reda på vem det är som har skickat kränkningen och på det sättet få reda på om den personen går på offrets skola t.ex. Skolorna arbete med att förebygga mobbning ska även innefatta e-mobbning lika mycket som det innefattar psykisk och fysik mobbning. Friends (2009) skriver i sin handbok att e-mobbningen ska förebyggas med de andra anti-mobbningsarbtet och likabehandlingsarbetet (Friends 2009). 14

16 Det är viktigt att lärare och pedagoger vet om hur internet fungerar och vad som finns där. För annars kan eleverna komma in på olika saker som de inte ska vara och inte får. Det är även bra i ett förebyggande syfte mot mobbning att lärare och pedagoger vet vad som sker på internet. För att kunna få bukt med e-mobbningen krävs kunskap om hur internet fungerar och att man är uppdaterade med de senaste e-medier som används av både barn och vuxna (Friends 2009). Den digitala kommunikationen förändrar möjligheten att mobba. (Thors 2009 s.145). Det är samma här som Dunkels (2009) tar upp i sin bok att den digitala utvecklingen gör det möjligt att mobba på ett helt nytt ställe. Det är även så att allt som läggs ut på internet kan nästan alla se och det försvinner aldrig när det väl har lagts ut. Många som jobbar med mobbning vet inte hur de ska förhålla sig till e-mobbning. Just för att utvecklingen av internet och mobiltelefoner går fort framåt. Det blir då viktigt för de som forskar om mobbning att de börjar intressera sig av internet och se vilka möjligheter som finns där. Eftersom mobbarna hittar nya sätt att mobbas på via internet så måste det gå att hitta sätt att förebygga och motverka mobbningen på internet (Thors 2009; Dunkels 2009). En avgörande skillnad mellan mötesplatser på internet och skolmiljön är att aktörerna i högre utsträckningen befinner sig frivilligt på nätet. (Dunkels 2009 s.75) Precis som Elza säger så är det helt frivilligt att befinna sig på internet, men i dagens samhälle så är det nästan omöjligt att inte befinna sig där med all teknik som finns. Det är tekniken som är den stora boven till att e-mobbning har blivit så stort och fortfarande växer. Ungdomar, särskilt flickor, som vi har varit i kontakt med beskriver hur kommunikationen och eventuella intriger från skoldagen fortsätter hemma via internet. (Thors 2009 s.148) Två flickor har en diskussion i skolan, då är det lätt med hjälp av dagens teknik att fortsätta den efter skolan. Det kan även vara så med psykisk mobbning, att den pågår i psykisk form i skolan men efter skolan sker den via e-mobbning. Det kan vara ett samband mellan psykisk mobbning och e-mobbning, att den psykiska mobbningen fortsätter efter skolan fast i form av e-mobbning istället. 15

17 I en studie från år 2008, Unga och Medier, rapporteras att 18 procent av flickorna mobbas på nätet eller via mobilen. Flickor verkar vara mer utsatta i interaktioner på nätet vad gäller mobbning men också vad gäller oönskade sexuella tilltal. (Skolverket 2009 s.21) Skolverket tar upp att flickor är mer utsatta på internet eller via mobilen än vad pojkar är. Det som inte framgår är om det är andra flickor som mobbar eller om det är pojkar som utför det. Det är en skillnad på e-mobbning när det gäller kön, att det oftare är flickor som är offer. Om jag ska försöka knyta ihop allt nu så är det så att den psykiska mobbningen och e- mobbningen är väldigt lika när det gäller ord och meddelanden. Medan e-mobbningen inte kan jämföras fysiskt med fysisk mobbning men varje meddelande eller bild gör minst lika ont som ett slag eller en knuff. Det som har framgått i forskningen är om det är skillnad på om det är flickor eller pojkar som är den ledande gruppen inom e-mobbningen. Det är alltså mer flickor som blir utsatta för e-mobbning än pojkar. Förhoppningsvis kommer min undersökning att kunna styrka det och visa hur det ser ut, när det gäller e-mobbning, på den skolan jag var på och gjorde undersökningen. Om det är samma resultat som i tidigare forskningen eller om det ser annorlunda ut. 16

18 4. Resultat I resultatdelen kommer resultatet från enkätundersökningen att redovisas. Totalt var det 85 elever som svarade på enkätundersökningen, 35 pojkar och 50 flickor och alla som genomförde enkäten svarade anonymt. Frågeställningarna kommer även att repeteras så det blir tydligt om jag fick svar på dem eller inte. För att göra det tydligt kommer frågeställningarna utgöra underrubriker i resultatdelen. Frågeställningarna i denna uppsats är följande: Vad innebär e-mobbning? Är det skillnad på e-mobbning i de olika årskurserna? (4-6 årskurs) Är det någon skillnad på e-mobbning när de gäller olika kön? Finns det något samband mellan den psykiska mobbningen och e-mobbning? 4.1 Vad innebär e-mobbning? E-mobbning är en uppdaterad form av nätmobbning. E-mobbning sker via datorer, mobiltelefoner och surplattor. Det är en slags psykiskmobbning fast via meddelanden och bilder. Meddelandet kan innehålla t.ex. kränkningar eller hot mot en person. Även bilden kan vara kränkande och hotande för personen. Kränkningarna kan bestå av olika meddelanden eller så kan det vara ett falskt rykte som sprids via internet. Det är tyvärr få som anmäler att de blir mobbade via internet, mobiltelefoner eller liknande. De svar som elever har på vad e-mobbning är att det är mobbning via internet. En elev skrev att det var näthat och en annan när man lägger ut bilder på andra. Här följer ett cirkeldiagram som visar resultatet på hur många elever som visste vad e- mobbning är. 17

19 Figur 1 E-mobbning JA E-mobbning NEJ Figur 1. Procentuellfördelning på hur många elever som visste vad e-mobbning är. Av 85 elever så var det 24 % som vet vad e-mobbning är och 76 % som inte vet vad e- mobbning är. Det blir totalt 21 elever, 7 pojkar och 14 flickor som vet vad e-mobbning är. Det kan tyckas både och att det är så få elever på den skolan som undersökningen genomfördes som vet vad e-mobbning är. Det som är att de inte rör sig i de kretsarna där mobbningen finns på internet. Samtidigt som de kanske ser mobbning via internet men inte vet vad det är, utan tror att det är så det ska vara på internet. 4.2 Är det skillnad på e-mobbning i de olika årskurserna? (4-6 årskurs) Det jag har lyckas kommit fram till med min undersökning är att eleverna i årskurs 4 har en bättre syn på vad e-mobbning är än vad årskurs 5 och 6 har. I årskurs 4 är det 10 elever som vet vad e-mobbning är. I årskurs 5 och 6 är det 11 elever tillsammans, uppdelat på 6 elever i årskurs 5 och 5 elever i årskurs 6. Det ser ut så här om det skulle visas i ett cirkeldiagram. 18

20 Figur 2 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Figur 2. Antal elever i varje årskurs som vet vad e-mobbning är. När resultatet visas på vilka det är som har blivit utsatta för mobbning så är det en årskurs som sticker ut från de andra och det är årskurs 5. I årskurs 5 hittar jag två av tre fall e- mobbning och det är även här det förekommer mest psykisk mobbning också. Det tredje fallet e-mobbning har skett i årskurs 6 och alltså inget i årskurs 4. Något mer som skiljer sig är vart offren blev utsatta för mobbningen. De två offren i årskurs 5 blev det via det sociala nätverket Facebook och sms. Medan offret i årskurs 6 blev utsatt för mobbning via mobilapplikationen KIK och et annat socialt media. Det framgick inte av undersökningen vilket annat socialt media det var. KIK är en applikation som kan laddas ner till mobilen och som man kan skicka meddelanden och bilder via. 4.3 Är det någon skillnad på e-mobbning när de gäller olika kön? Det jag fick fram via min undersökning är att på skolan i södra Värmland så var det två flickor och en pojke som hade varit utsatta för e-mobbning. En skillnad som var mellan flickorna och pojken var att flickorna hade varit utsatta för psykisk mobbning också. Det är även så att fler flickor på skolan i södra Värmland har varit utsatta för mobbning och då handlar det om psykisk mobbning. Men som sagt har bara två flickor som har varit utsatta för e-mobbning. Medans pojken endast har varit utsatt för e-mobbning och ingen annan form av mobbning. 19

21 4.4 Finns det något samband mellan den psykiska mobbningen och e- mobbning? Eleverna på skolan i södra Värmland fick frågan om de tror att det finns något samband mellan e-mobbning och psykisk mobbning. Av 85 elever så var det 22 stycken som anser att det finns något samband mellan den psykiska mobbningen och e-mobbning. Det är 25 % av eleverna som deltog i undersökningen. De 22 elever som anser att det finns ett samband mellan de två olika mobbningsformerna fick beskriva kort vad de anser sambandet vara. Det samband som de flesta av eleverna skrev ner var att det är samma ord i den psykiska mobbningen som i e-mobbningen. Således det du säger det skriver du i meddelandena. Nedan följer ett cirkeldiagram som visar den procentuella fördelningen. Figur 3 Tror det finns samband Tror inte det finns samband Figur 3. Procentuell fördelning bland eleverna om det finns ett samband mellan psykiskmobbning och e-mobbning. 20

22 4.5 Sammanfattning På den skolan i södra Värmland som enkätundersökningen genomfördes så är det 24 % av eleverna i årskurs 4-6 som vet vad e-mobbning är. Det är även så att eleverna i årskurs 4 vet mer om e-mobbning än vad eleverna i årskurs 5 och 6 gör. Det är även i årskurserna 5 och 6 vi hittar fall av e-mobbning. I årskurs 5 är det två flickor som har blivit utsatta och i årskurs 6 är det en pojke. Det som skiljde de tre olika fallen åt var att flickorna hade varit utsatta för psykisk mobbning utöver e-mobbningen och att flickorna gick i årskurs 5. Pojken hade bara varit utsatt för e- mobbning och gick i årskurs elever anser att det finns ett samband mellan psykisk mobbning och e-mobbning. Den främsta förklaringen till det var att det är samma ord i meddelandena som man använder när man säger något elakt. Eleverna fick även svara på en fråga om de vet hur skolan jobbar med att motverka mobbning. Det är en tredjedel av de tillfrågade eleverna som vet hur skolan jobbar med att motverka mobbning. 21

23 5. Analys/Diskussion Här i analys/diskussionsdelen så kommer mitt resultat och den teori som tas upp att analyseras/diskuteras. Det kommer att kretsa runt mina frågeställningar precis som i tidigare delar. I resultatet har det kommit fram att det har förekommit e-mobbning i två av tre årskurser, årskurs 5 och årskurs 6. I årskurs 4 har det inte förekommit någon e-mobbning och det är fler elever i årskurs 4 som vet vad e-mobbning är än vad det är i årskurs 5 och årskurs 6. Det gör det intressant för håller det i sig att eleverna i årskurs 4 inte drabbas av e-mobbning eller någon annan form av mobbning när det går i årskurs 5 och årskurs 6. Då kommer de att ha en human syn på hur de ska behandla sina medmänniskor och lära det vidare i livet. För det är något som är viktigt, så som du lär i skolan så kommer du även att lära ut till dina barn. Tar teorin upp något av detta? Det som tas upp är att det är skillnad mellan de olika könen när det gäller e-mobbning. Det är oftare flickor som blir utsatt för e-mobbning. Även mitt resultat visar på det, då det är två flickor och en pojke som har blivit utsatta för e-mobbning. Det är så att flickor oftare än pojkar fortsätter en diskussion via sociala medier eller andra tekniska hjälpmedel när det har slutat skolan för dagen. Det som mitt resultat tar upp är att de två flickorna som har varit utsatta för e-mobbning även har varit psykiskt mobbade. Medans pojken inte har varit utsatt för någon annan form av mobbning. Det har även förekommit både psykisk och fysisk mobbning på skolan i södra Värmland, det är mer psykisk än fysisk mobbning på skolan. Men ingen av de fallen har haft koppling till e-mobbning. En fråga som då kan ställas är om är det vanligare med psykisk mobbning än fysisk mobbning? Dunkels (2009) tar upp att forskarna måste intressera sig för vad som sker på internet och vilka möjligheter som internet skapar. Nu är Dunkels bok från 2009 så det har förhoppningsvis hänt en del med forskningen. Men eftersom tekniken hela tiden utvecklar nya möjligheter att ta kontakt med andra människor. Så måste forskningen hela tiden förnyas för att följa med i utvecklingen. 22

24 Teorin tar även upp att både vi vuxna och eleverna måste lära oss om internet, hur det ska användas på rätt sätt och hur det ska användas för att förebygga e-mobbning. Friends tar upp detta i sin handbok (2009). Kan vi förbygga psykisk och fysisk mobbning måste vi kunna förbygga e-mobbning. Det kan vi med hjälp av olika handböcker och att vi vuxna intresserar oss vad eleverna gör på internet. Visa att vi bryr oss när de sitter vid datorn i skolan och i hemmet. I resultatet så är det några elever som anser att den psykiska mobbningen och e-mobbning har ett samband. Det är 25 % av eleverna som anser att det finns ett samband och det främsta sambandet är att det är samma ord som används. Alltså de ord du säger för att kränka någon kan du också skriva i ett meddelande. Vad är då värst? En kränkande kommentar eller ett kränkande meddelande? En kommentar går att glömma men ett meddelande kommer att finnas kvar på nätet för evigt. För om en bild eller ett meddelande läggs ut eller skickas via internet så finns den kvar där för alltid. Och på internet så kan fler se det än vad de är personer som hör en kränkande kommentar. Sen finns det de som blundar för det de ser på internet, även att de stänger av öronen när det hör något kränkande. De är rädda för att bli inblandade i något de inte vill. Som tidigare har nämnts här i analys/diskussionsdelen så styrker mitt resultat en del i teorin. Att det oftare är flickor som är utsatta för e-mobbning. Frågan är om resultatet hade blivit desamma om undersökningen hade genomförts på en annan skola i södra Värmland. Säg att det varit fler pojkar som hade blivit e-mobbade, hur hade det sett ut? Det finns säkert de skolor som har att det är vanligare med pojkar som är utsatta för e-mobbning och mobbning överlag. Det kan tyckas både och att det är så få elever på den skolan som undersökningen genomfördes som vet vad e-mobbning är. Det som är att de inte rör sig i de kretsarna där mobbningen finns på internet. Samtidigt som de kanske ser mobbning via internet men inte vet vad det är, utan tror att det är så det ska vara på internet. 23

25 När man läser om e-mobbning så är det inte det ordet som används, utan forskarna kallar det för nätmobbning. Det är precis samma sak, e-mobbning och nätmobbning men e-mobbningen innefattar mer saker. Så som sms och andra meddelanden som kan skickas via mobiltelefoner. Vilket återigen gör att offren inte blir av med sina mobbare för det kan när som helst få ett sms med en kränkning. 24

26 6. Slutsatser Här ska vi se om jag har fick svar på mitt syfte eller inte, och varför inte i så fall? Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken kunskap eleverna i en skola i södra Värmland, årskurs 4-6 har om e-mobbning samt ta reda på hur vanligt förekommande e-mobbning är i de olika årskurserna. I och med min enkätundersökning som genomfördes i en skola i södra Värmland så framkom det vilken kunskap eleverna i årskurs 4-6 hade om e-mobbning. Det visade sig vara 24 % av 85 elever som visste vad e-mobbning är. Det blir 21 elever, fördelat på 7 pojkar och 14 flickor. Den årskurs som visste mest om e-mobbning var årskurs 4. Där var det 10 elever som visste vad e-mobbning var. I årskurs 5 finns det två fall av e-mobbning, i årskurs 6 finns det ett fall av e-mobbning. De två fallen i årskurs 5 har skett på det sociala nätverket Facebook och via sms. Fallet i årskurs 6 skedde via en mobilapplikation som heter KIK samt via ett annat socialt media. I min undersökning framgick det inte vilket annat socialt media det var. KIK är en applikation som går att ladda ner till mobiltelefonen och kan användas till att skicka meddelanden och bilder via. I uppsatsen har det kommit fram att tidigare forskning nämner e-mobbning som nätmobbning. För litteraturen är inte så aktuell så e-mobbning har inte uppkommit ännu, men det är samma mobbning fast med ett annat namn. Det framkommer även att e-mobbning är ett stort begrepp som det kan forskars mer om och mer om innehållet i det. Samt att forskningen bara är gjord i Sverige vilket bara visar hur det ser/såg ut här. Jag tycker mitt syfte med uppsatsen har besvarats och det har framkommit via teorin och resultatet. Framförallt via resultatet har det framkommit hur det ser ut i skolan med e- mobbning och vilken kunskap eleverna har om det. För jag har fått bra svar på mina enkätfrågor även om vissa inte var så trovärdiga så har det gett resultat. 25

27 Referenser Dunkels, Elza. 2009, Vad gör unga på nätet? Kristianstad: Gleerups Utbildning Friends, Schysst på nätet Trydells Johansson, B & Svedner, P O, 2001, Examensarbetet i lärarutbildningen undersökningsmetoder och språklig utformning, Kunskapsförlaget i Uppsala AB Larsson, Hans Albin. 2004, Vår demokratis värdegrund Stockholm: Hjalmarson & högberg Skolverket, 2011, Lgr11, Stockholm: Fritzes kundservice Skolverket, På tal om mobbning och det som görs Stockholm: Fritzes kundservis Thors, C. Colnerud, G. Enochsson, A. Fors, Z. Gill, P. Granström, K. et al Utstött en bok om mobbning Stockholm: Lärarförbundet

28 Bilaga 1 Enkätundersökning Enkätundersökning om E-mobbning Enkätundersökningen genomförs helt anonymt och du väljer själv om du vill svara på frågorna. Jag vore tacksam om du svarar så ärligt som möjligt då detta är en del av en kandidatsuppsatts som skrivs av mig på Karlstads Universitet. Vissa av frågorna kommer ha olika svarsalternativ, andra frågor får du svara med egna ord. Är det något du undrar över så är det bara att räcka upp handen så hjälper jag dig. Varsågod och börja! Fråga 1 Kille Tjej Fråga 2 Vilken årskurs går du i? Fråga 3 Vet du vad E-mobbning är? Ja Nej Om du har svarat Ja, vänligen beskriv då kort vad E-mobbning är:

29 Fråga 4 Vilken tror du är den vanligaste formen av mobbning? Fysisk (Slag, knuffar, mm.) Psykisk (Ord) E-mobbning (Meddelanden via SMS, Facebook, mm) Annan form Fråga 5 Har du varit utsatt för mobbning? (Välj flera alternativ om det behövs) Ja, fysiskmobbning Ja, psykiskmobbning Ja, e-mobbning Nej Annan form Om du har svarat ja, e-mobbning fortsätt då på nästa fråga tack. Om du inte har svarat ja, e- mobbning gå då vidare till fråga 7 Fråga 6 På vilket sätt blev du mobbad? Facebook Sms Kik Annat Fråga 7 Tror du det finns något samband mellan psykiskmobbning o e-mobbing?

30 Ja Nej Om du har svarat Ja, vänligen beskriv då sambandet: Fråga 8 Vet du hur skolan jobbar med att motverka mobbning? Ja Nej Om du har svarat ja, ge då en kort beskrivning på hur arbetet med att motverka mobbning fungerar:. Tack för din medverkan! Oskar Moberg