Tolvåkerskolans trivselenkät

Transkript

1 Tolvåkerskolans trivselenkät Sammanställning av Tolvåkerskolans trivselenkät Genomförd hösten 2016 av fritidsledare Mia Duvenette Tolvåkerskolan Bollvägen 8, Löddeköpinge

2 Innehållsförteckning Inledning s.3 Enkätfrågorna s.4 Resultatanalys s.5 Trivsel s.5 Otrygghet/trygghet s.5 Kränkningar och beteenden: s. 5 Vuxen att prata med s. 5 Sammanfattning s.6 Diagramresultat s. 7 2

3 Inledning Trivselenkäten gick ut till alla elever på Tolvåkerskolan under höstterminen Trivselenkäten ska belysa hur eleverna upplever sin skolsituation utifrån diskriminineringsgrunderna och diskrimineringslagen och ska ingå i en större kartläggning om hur personalen på skolan kan arbeta vidare med likabehandling och vad personalen kan utveckla i det pågående värdegrundsarbetet som fortgår på skolan. Tolvåkerskolan har en likabehandlingsplan där utgångspunkten är diskrimineringslagen som är följande: 1. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. ( :567) Kartläggning utgår från ett elevperspektiv med resultat från enkätundersökningen och även från övriga svar på frågor som elever har svarat på. En större granskningsrapport gjorde av Qualis maj 2014 där följande skrivs att Tolvåkerskolan ska förbättra sitt arbete på följande vis:... inom området Trygghet och trivsel. Skolan behöver fortsätta sitt arbete med värdegrundsledare för att fördjupa diskussionerna om värdegrunden. Vi upplever att det råder arbetsro, men enkätundersökningar visar att alla inte alltid är helt nöjda. Skolan behöver därför fortsätta arbetet med att analysera orsakerna och vidta åtgärder. Denna enkät är en del av det arbetet som personal på skolan fortsätter att arbeta med och utforma med fokus på likabehandling och analyserar varför det är så att vissa elever trivs och andra inte. Under hösten 2016 har skolan startat en likabehandlingsgrupp som tar hand om ärenden. Likabehandlingsgruppen består av lärare, specialpedagoger och fritidsledare som tillsammans med skolledningen har utformat likabehandlingsplanen. 3

4 Enkätfrågorna Ditt biologiska kön Svarsalternativ: Tjej, Kille Hur trivs du i skolan? Svarsalternativ: Bra, Mycket br, Så där, Dåligt, Mycket dåligt Denna plats känner jag mig mest otrygg på Svarsalternativ: Matsalen, Korridoren, Utanför skåpen, Rasthallen, Klassrummen, Jag känner mig inte otrygg, Övrigt: Denna plats känner jag mig mest trygg på Svarsalternativ: Matsalen, Korridoren, Utanför skåpen, Rasthallen, Klassrummen, Jag känner mig inte trygg, Övrigt: Upplever du att någon har retat dig i skolan? Svarsalternativ: Aldrig, Sällan, Ja, på skoj, Ibland, Ja Har du någon gång upplevt att du blivit utfryst av klasskamrater? Svarsalternativ: Aldrig, En gång, Flera gånger Har du någon gång blivit annorlunda behandlad på ett negativt sätt pga (kryssfråga) Svarsalternativ: Din könsidentitet/könsuttryck Ditt kön Din etniska bakgrund Din religion eller trosuppfattning Ditt funktionshinder Din sexuella läggning Din ålder Jag har inte blivit annorlunda behandlad pga något ovanstående Vilka okamratliga beteenden förekommer i din klass? Svarsalternativ: Verbala kränkningar såsom retningar, viskningar, fula ord Icke verbala såsom blickar, hånleende och utfrysningar Våld Hot Det förekommer bara kamratliga beteenden i min klass Övrigt Upplever du att du kan prata med någon vuxen på skolan om du känner dig utsatt? Svarsalternativ: Ja, Nej, Ja men jag gör det inte Vilken vuxen på skolan vänder du dig främst till vid kränkningar? Svarsalternativ: Mentorn 4

5 Annan lärare Skolkuratorn Sjuksköterskan Rektorn Fritidsledaren Övrig Resultatanalys Av de cirka 480 elever som går på skolan är det 335 elever som har svarat vilket ger ett svarsresultat på cirka 70%. 48,4% av svarsalternativen var från killar och 51.6% var från tjejer. Trivsel De flesta eleverna uttrycker att trivs bra eller mycket bra på skolan. De elever som uttrycker att de trivs väldigt dåligt har även svarat att de blir utsatta för dåligt bemötande av klasskamrater, att de inte har någon vuxen att prata med och att de blivit utsatta flera gånger för kränkande behandling som yttrar sig icke verbalt såsom blickar, fniss. Eleven skriver som övrig kommentar på om den pratar med någon vuxen på följande vis: Tycker inte någon bryr sig om mig och förstår Av de 6 elever som skrivit att trivs väldigt dåligt, uttrycker de att de inte känner sig trygga någonstans och att majoriteten känner att de kan prata med någon men att de inte gör det. Otrygghet/trygghet Majoriteten känner att de har en trygghet och upplever ingen otrygghet alls. De känner sig mest trygga i klassrummet. Där de känner sig mest otrygga är i korridoren och utanför skolan såsom Vid tunneln där det står elever och röker, Omklädningsrummen och mellan skåpen utanför sal 11 Andra elever uttrycker samtidigt att det inte är någon skillnad utan de känner sig lika trygga på alla platser och majoriteten känner att de känner sig trygga överallt och när de är med sina vänner. Kränkningar och beteenden De elever som känner att blivit retade upplever att det är på skoj. Det är inget allvarligt, typ är det en elev som skriver som svar. Majoriteten har aldrig känt sig utfrysta och majoriteten känner sig inte heller annorlunda behandlade på ett negativt sätt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. 71.6% känner att de aldrig blivit behandlade negativt medan de andra eleverna känner att de främst blivit dåligt behandlade utifrån sitt kön och utifrån sin ålder. Totalt är det cirka 31% som upplever att de blivit annorlunda behandlade på ett negativt sätt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Samtidigt upplever 37.6% att det förekommer verbala kränkningar såsom viskningar, retningar och fula ord medan 45.7% upplever att det inte förkommer några slags kränkningar alls. På övriga svar är det elever som uttryckt att det är pratigt och att det händer något smått ibland. Många har även svarat att det inte förekommer något alls. Vuxen att prata med Majoriteten känner att de kan prata med en vuxen och att det främst är mentorn de pratar med medan många andra känner att de kan prata med vuxna men att de inte gör det. Där uttrycker elever att det behövs inte eller att de inte vet vem de ska prata med eftersom det inte har behövts. Många 5

6 skriver också som övriga svar att de inte känner att de kan prata med någon alls. Sammanfattning De flesta elever känner att de trivs på skolan och att de känner en trygghet på skolan. Samtidigt måste arbetet mot verbala kränkningar fortsätta och utvecklas. Resultatet visar ett tydligt samband mellan kränkande behandling och hur en elev trivs i sin skolmiljö. Även om majoriteten upplever att de trivs bra finns det elever som uttrycker motsatsen. Att inkludera ungdomarna i det pågående arbetet är en vinst och fördjupa sig i just den här frågan. Att ta vara på att ungdomarna känner ett förtroende för sina mentorer kan vara en bra ingång och tillsammans med ungdomarna utforma en likabehandling som de själva känner att de kan inkluderas i. 6

7 Diagramresultat: 7

8 8

9 9

10 10