EXAMENSARBETE. Uppföljning på kassation av läkemedel i Norrbottens Läns Landsting. Enesa Coric Anneli Nielsen. Luleå tekniska universitet

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2009:10 HV Uppföljning på kassation av läkemedel i Norrbottens Läns Landsting Enesa Coric Anneli Nielsen Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 2009:10 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--09/10--SE

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET UPPFÖLJNING PÅ KASSATION AV LÄKEMEDEL I NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING A Follow-up on discarded drugs at hospitals in Norrbotten County Council Enesa Coric & Anneli Nielsen Handledare Eva Pettersson Maj 2009 I

3 II

4 Sammanfattning Bakgrund: Läkemedelskostnaderna ökar för varje år, och i Norrbottens Läns Landsting uppgick de under förra året till 152 miljoner kronor. Föregående år gjordes en kassationsstudie i Norrbottens Läns Landsting vilken visade på kostnader för kasserade läkemedel inom landstingets slutenvård. Detta är en uppföljningstudie. Syfte: Syftet med studien är att: 1) Beräkna kostnaderna för kasserade läkemedel inom slutenvården i Norrbottens läns landsting genom inventering av samtliga läkemedelsförråd. 2) Samla och beräkna mängd och kostnader för kasserade läkemedel som under en veckas tid har lämnats in till apoteket vid Sunderby sjukhus från sjukhusavdelningarna. 3) Jämföra resultaten med den tidigare studien. Metod: En deskriptiv studie över kassationen inom slutenvården i Norrbottens Läns Landsting där det skedde en inventering av läkemedelsförråd på de fem sjukhusen i Norrbotten. Denna studie omfattade även ett mindre sidoprojekt, en veckokassation på Sunderby sjukhus. Under den inventerades alla läkemedel som lämnats in under en veckas tid till Apoteket vid Sunderby sjukhus. Efter inventeringarna skedde en fiktiv prissättning i ATS (Apotekets Terminal System), för att sedan kunna räkna ut den totala kassationskostnaden. Resultat: Totalt inventerades 85 läkemedelsförråd på sjukhusen i Norrbotten. Den sammanlagda summan för de kasserade läkemedlen uppgick till kronor, vilket motsvarar 0,91 % av det genomsnittliga läkemedelsinköpet per kvartal. Jämfört med förra året visade detta på en minskning med 0,22 procentenheter. Veckokassationen uppgick till ett värde på kronor. Om det skulle vara ett genomsnittligt värde på en veckokassation skulle detta motsvara en årskassation på kronor, vilket är 1,63 % av årsinköpet för Sunderby Sjukhus. Detta är en minskning från förra årets 2.91 % Slutsats: Kassationskostnaderna har minskat från föregående år. Det kan tyda på att läkemedelshanteringen har skötts bra. Veckokassation visade en onödig kostnad då mycket av de kasserade läkemedlen fortfarande kunde användas. III

5 Förkortningar och Förklaringar ATC-Kod Anatomic Therapeutic Chemical classification system. ATCkoden uppdelas i 14 huvudgrupper, beroende på var i kroppen läkemedlen verkar. Huvudgrupperna delas därefter in i undergrupper utefter deras terapeutiska egenskaper och kemiska sammansättning. Läkemedelsservice Apoteket Farmaci tar det fulla ansvaret för läkemedelshantering och hela läkemedelsförrådet. Tjänsten innebär att rätt preparat lagerförs, beställs och packas upp samt att läkemedelskommitténs rekommendationer följs och att utbytespreparat används. ATS Apotekets Terminal System. Ett datasystem som dagligen används av Apoteket AB för att utföra till exempel receptexpeditioner och rekvisitioner till slutenvården. AIP Apotekets InköpsPris, Bassortiment De läkemedel i läkemedelsförråd som används regelbundet av avdelningen, eller som kan behövas för akut behandling. Svanssortiment De läkemedel i läkemedelsförråd som sällan används. IV

6 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte Metod Studiedesign Urval Datainsamling Analys och statistik Veckokassation Tillstånd Resultat Inventering av läkemedelsförråd i Norrbottens läns landsting Läkemedelsförråd utifrån deras ordning Läkemedelsförråd utifrån dess servicetyp Resultat av veckokassation Diskussion Huvudresultat Läkemedelsförråd utifrån deras ordning Läkemedelsförråd utifrån deras servicetyp Veckokassation Svagheter och styrkor med studien Slutsats Tackord Referenser Bilagor Bilaga A Bilaga B Bilaga C Information till berörda avdelningar om läkemedelskassation i Norrbottens Läns Landsting...20 Tillstånd att genomföra studien...21 Sammanställning av kassationskostnader i Sunderby sjukhus...22 Bilaga D Sammanställning av kassationskostnader i Gällivare sjukhus...23 Bilaga E Sammanställning av kassationskostnader i Kalix sjukhus...24 Bilaga F Bilaga G Sammanställning av kassationskostnader i Kiruna sjukhus...24 Sammanställning av kassationskostnader i Piteå sjukhus...25 Bilaga H Loggpapper...26 V

7

8 1 Introduktion Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården ökar för varje år. De har mer än fördubblats under perioden 2001 till Dessa kostnader kommer att fortsätta att öka och ökningstakten beräknas vara kring 10 % under år 2008 och 2009 [1]. Orsaken till att kostnaderna har ökat under denna period har varit överföringar från förmåner till rekvisition samt introduktionen av dyra preparat för till exempel behandling av cancer samt immunosuppressiva [1]. En liknande modell ses i Norrbottens läns landsting. Enbart kostnaderna för läkemedel inom verksamheten under år 2008 uppgår till 152 mkr, vilket är en ökning med drygt 5 procent jämfört med Läkemedel för behandling av cancer, gula fläcken samt immunosuppressiva läkemedel har visat sig stå för den största kostnadsökningen [2]. När det gäller att se antalet kasserade läkemedel och kostnader för dessa är bilden sådan att värdet för den totala kassationen av läkemedel i Sverige beräknas vara mellan 1 och 2 miljarder kronor per år. Detta värde är för de läkemedel som har återlämnats för destruktion till Apoteken inom öppenvården. Orsakerna till detta är framför allt: ny ordination, dödsfall, mer utskrivet läkemedel än vad som behövdes samt att behandlingen avslutats på grund av biverkningar [3]. Orsakerna till kassation inom slutenvård skiljer sig inte så mycket från föregående. Det finns ett mindre antal studier på detta. En är studien som gjordes vid länssjukhuset i Halmstad [4] och en annan studie handlar om kassation av läkemedel i Norrbottens Läns Landstings slutenvård [5]. I studien som gjordes vid Halmstads sjukhus beräknades kostnader för kasserade läkemedel och resultaten visade att 6 % av de inköpta läkemedlen år 2004 kasserades. Läkemedelsinköpet detta år var kronor från sjukhusapoteket och de kasserade läkemedlen uppgick till värdet 2 miljoner kronor. Detta värde beräknades utifrån vikten på kasserade läkemedel under fyra veckors period, vilken motsvarade 74 kg. Priset togs fram med hjälp av Apotekets Terminal System, ATS, och ett genomsnittligt pris för 1 kg 1

9 kasserade läkemedel uppgick till 2100 kronor. Orsakerna till kassationen enligt en enkät i studien visade sig vara att: läkemedlet är för gammalt eller har passerat hållbarhetsdatum, att läkemedelsförpackningarna är för stora, att få patienter använder läkemedlet, att patienterna har åkt hem och vårdades inte längre på avdelningen samt att flera synonym/generika har beställts [6]. Studien som gjordes år 2008 inom Norrbottens läns landstings slutenvård visade på ett mindre värde för kostnaderna av kasserade läkemedel. Dessa motsvarade 1,13 % av den genomsnittliga inköpskostnaden per kvartal 2007 för de inventerade förråden. En bedömning som gjordes utifrån det som kasserades under en vecka på Sunderby sjukhus visade på en ungefärlig årlig kassation på 2,5 miljoner kronor. Att minska kostnader för överblivna läkemedel är alltid positivt. För att reducera den onödiga kostnaden för kasserade läkemedel har läkemedelskommittén i sina riktlinjer för läkemedelskassation beskrivit skötselanvisningar för läkemedelsförråd [7]. Det är inte bara viktigt utifrån ett hälso- och patient säkerhets perspektiv utan också från miljöperspektiv. Apoteket AB:s fyra förbränningsanläggningar brände totalt 875 ton läkemedel under ett år [8]. Dessa kasserade läkemedel kommer både från allmänheten via apoteken och från slutenvården. Läkemedlens syfte är att göra nytta för kroppen men de kan orsaka allvariga skador om de hamnar i fel händer eller i naturen [9]. 2 Syfte Syftet med denna studie var att: - Beräkna kostnaderna för kasserade läkemedel inom slutenvården i Norrbottens läns landsting genom inventering av samtliga läkemedelsförråd. - Samla och beräkna mängd och kostnader för kasserade läkemedel som under en veckas tid har lämnats in till apoteket vid Sunderby sjukhus från sjukhusavdelningarna. - Jämföra resultaten med den tidigare studien. 2

10 3 Metod 3.1 Studiedesign Denna studie är en deskriptiv studie över kassationen inom slutenvården i Norrbottens läns Landsting. Denna studie gjordes på samtliga sjukhus i Norrbotten - Sunderbyn, Gällivare, Piteå, Kalix och Kiruna. Parallellt med denna studie gjordes även en studie över veckokassationen på Sunderby sjukhus. I den sammanställdes de läkemedel som under en veckas tid återlämnats till Sjukhusapoteket Sunderbyn för kassation. 3.2 Urval Norrbottens läns landsting tog ett beslut om att genomföra en uppföljningsstudie för kassation av läkemedel inom slutenvården i Norrbotten för Studien utfördes mellan vecka 14 och vecka 17, 2009 i läkemedelsförråden på de 5 sjukhusen i Norrbotten. Eftersom det var önskvärt att alla resultat i denna studie skulle vara jämförbara med förra årets studie, genomfördes studien under samma period. I den mån det har varit möjligt har samma förråd som inventerades i den föregående studien inventeras även i denna studie. Samma kundlistor som användes föregående år har även använts i denna studie. Apotekspersonalen på respektive sjukhusapotek har verifierat den redan existerande listan över läkemedelsförråd som varit aktuella för inventering. Det har ibland inte varit möjligt att inventera precis samma förråd, då en del förråd på sjukhusavdelningarna slagits ihop med andra förråd. Inventeringen var känd endast av sjukhusapoteken vid respektive sjukhus, samt av samverkansgruppen för läkemedelsförsörjning och landstingets divisionschefer i styrgrupp läkemedel. I den mån det var möjligt har inventeringen skett oannonserat. Ibland krävdes dock ett besök på avdelningen/mottagningen för att sedan återkomma, då läkemedelsförrådet har funnits i ett undersökningsrum som varit upptaget under vårat besök. På Sunderby sjukhus i Luleå med sina 441 vårdplatser inom 12 divisioner/enheter[10] inventerades 40 läkemedelsförråd, vilket är ett förråd mer än föregående år, detta eftersom de i den studien uteslöt ett förråd då det precis hade ändrat från bokstavsordning till ATCordning, vilket innebar att alla gamla läkemedel hade rensats ut. 3

11 På Piteå Älvdals sjukhus i Piteå med sina 118 vårdplatser inom 14 enheter/divisioner [10] inventerades 9 läkemedelsförråd jämfört med förra årets 10 inventerade förråd, detta på grund av en hopslagning. På Kiruna sjukhus med sina 45 vårdplatser inom 10 enheter [10] inventerades 7 förråd, vilka är samma som inventerades förra året. På Gällivare sjukhus med sina 100 vårdplatser inom 7 [10] enheter inventerades 16 förråd vilket även gjordes föregående år. På Kalix sjukhus med 64 vårdplatser i 18 enheter [10] inventerades 13 läkemedelsförråd, vilka är samma som inventerades förra året. Riktlinjer för vilka varor som skulle inventeras följdes av tidigare riktlinjer så att uppföljningen skulle överensstämma så bra som möjligt. Inventeringen omfattade humanläkemedel. Produkter som inte räknades in var vätskor (natriumklorid, glukos, infusioner), produkter som används för att tillföra läkemedel till kroppen, exempelvis vaselin eller lösningsmedel samt de läkemedel som är patientbundna och därmed inköpta av privatkund. Läkemedel som fanns i medicinkoppar som till exempel lösa tabletter och kapslar medräknades inte heller då utgångsdatum inte kunde avläsas samt att dessa skulle vara väldigt svåra att identifiera och sedan prissätta. 3.3 Datainsamling För att registrera de preparat som hittats vid inventeringen användes loggpapper (se bilaga H). Preparat som fördes in i loggarna var humanläkemedel som antingen passerat utgångsdatum eller som hade en månad eller kortare hållbarhetstid kvar. Vid inventeringen plockades alla preparat som passerat utgångsdatum ner på en anvisad plats för att sedan kunna kasseras av personal på avdelningen. De läkemedel som hade en månad eller kortare hållbarhetstid kvar markerades med en klisterlapp som upplyste om kort hållbarhet för att sedan läggas tillbaka på sin plats. Dessa läkemedel kontrollerades en gång innan de fördes in i loggen. När ett preparat med passerat utgångsdatum hittades lades det åt sidan för att, när inventeringen av förrådet var avklarat, återigen kontrolleras innan det fördes in i loggen. För att säkerställa att rätt preparat registrerades med rätt datum kontrollerades alltid varan dubbelt. För plastburkar som varit brutna med tabletter eller kapslar i, har mängden läkemedel uppskattats eller, i vissa fall räknats för hand. Då 4

12 läkemedlen har funnits i blisterkartor räknades antalet alltid för hand. På loggpappret registrerades även vilken avdelning, vilket datum då inventeringen skett, vilken ordning de använt i förrådet (ATC, eller alfabetisk ordning), samt om förrådet använder sig av Läkemedelsservice från apoteket. Loggarna från inventeringarna fördes in i Microsoft Excel 2002 efter varje dags inventering. Alla original har arkiverats. För att få fram kostnaden för varorna användes ATS. En fiktiv rekvisition för slutenvård skapades och prissatsen är då Apoteket Inköpspris, AIP. I samband med prissättningen kontrollerades även logg-originalen mot den inskrivna datan. Alla preparat har kontrollerats en extra gång under prissättningen, så att rätt vara fått rätt pris. Prissättningen sattes med två decimalers noggrannhet. Priserna för de varor som tillverkats av Apotekets Produktion & Laboratorium, APL, söktes i deras priskatalog. Då varunummer eller fabrikant och förpackningsstorlek saknats har den billigaste varan som överensstämt med produktens beredningsform och styrka valts. 3.4 Analys och statistik För att kunna jämföra sjukhusens kassation med varandra användes procentsatser uträknade på sjukhusens kassationskostnad gentemot deras inköp per kvartal under året Inköpskostnaderna för läkemedel inom slutenvård år 2008 togs fram via Apoteket AB:s statistiksystem Xplain. De värden som togs fram dividerades med fyra för att få fram ett genomsnittligt kvartalsvärde för respektive läkemedelsförråd, sedan beräknades procentsatserna. Detta gjordes för varje förråd, varefter ett medelvärde beräknades för respektive sjukhus. 3.5 Veckokassation Förutom inventeringen av läkemedelsförråd på sjukhusen inventerades de läkemedel som lämnats in för destruktion till Sjukhusapoteket Sunderbyn under en veckas tid. De 5

13 läkemedel som inventerades var de som lämnats in under vecka 14, Vid inventeringen registrerades alla läkemedel, oavsett utgångsdatum. De läkemedel som låg lösa i blisterark utan ytterförpackning registrerades in med en notering om att de var lösa. Läkemedel som inte har registrerats var: personbundna läkemedel, de lösa tabletter och kapslar som lämnats in i de fem stora returburkar samt en 3-litersdunk, som ingick i det inlämnade materialet. Tidsåtgången för att räkna, identifiera och prissätta dessa skulle troligen inte vara rimligt i förhållande till den kostnadsbild som dessa eventuellt skulle ge. 3.6 Tillstånd Ett tillstånd från Styrgrupp läkemedel i Norrbottens Läns Landsting utfärdades så att denna studie kunde bli praktiskt genomförbar (se Bilaga B). Vid varje inventeringstillfälle visades ett informationsblad (se Bilaga A) samt tillståndet upp för ansvarig person. Vid frågor om inventeringen kunde handledare för studien - Eva Pettersson nås, eller någon ur Landstingets samverkansgrupp för läkemedel, där några representanter för enhetscheferna från varje sjukhus finns med. 4 Resultat 4.1 Inventering av läkemedelsförråd i Norrbottens läns landsting. Inventeringen av 85 läkemedelsförråd tog 3 veckor att genomföra. Under de tre veckorna hittades 927 rader, där varje enskilt fynd av ett varunummer har räknats in, oavsett mängd eller förpackningsstorlek. Utav dessa hade 582 rader passerat utgångsdatum, och 345 rader hade 1 månad eller kortare hållbarhetstid kvar. Baserat på AIP uppgick den totala kostnaden för kasserade läkemedel från länets fem sjukhus till kronor. De preparat som hade passerat utgångsdatum gav en säker kassationskostnad på kronor, och de som hade 1 månad eller mindre hållbarhet kvar gav en osäker kassationskostnad på kronor (se bilaga C, D, E, F, G). 6

14 Det genomsnittliga läkemedelsinköpet per kvartal för alla sjukhus var kronor. Det innebär att 0,91 % av det som köps in kasseras. Värdena för de kasserade läkemedlen för respektive sjukhus kan ses i Tabell 4-1 och Figur 4.1 Tabell 4-1 Sammanställning av kassationskostnader i Norrbottens Läns Landsting (april 2009). Sjukhus: Utgångsdatum < 1 månads Totalt (kr) Kvartalsutfall Procentsats (%) passerat(kr) hållbarhet (kr) (kr) Sunderbyn , , , , Gällivare 5 947, , , , Piteå 8 456, , , , Kiruna 2 127, , , , Kalix 9 325, , , , Totalt: , , , , ,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% Sunderbyn Gällivare Kalix Kiruna Piteå Figur 4.1 Totala procentuella värdet för kassationskostnader mot genomsnittliga kvartalskostnader under 2008 för respektive sjukhus. 7

15 Förra året var värdet för de kasserade läkemedlen kronor, och läkemedelsinköpet per kvartal var ,02 kronor. Procentsatsen blev 1,13 %. Detta ger en minskning på 0,22 procentenheter, till detta års fördel. Förra året var värdet för de kasserade läkemedlen på Sunderby sjukhus 0,83 % av de kostnader som varit avsedda för läkemedelsinköp för Jämfört med årets resultat visade sig en ökning med 0,33 procentenheter. På Gällivare sjukhus var förra årets värde 3,46 %, vilket ger en minskning med 2,97 procentenheter. Även i Piteå, Kiruna och Kalix sjukhus har värdena minskat. Resultaten för dessa sjukhus visade en minskning i kostnad för kasserade läkemedel på 0,74 procentenheter i Piteå, 0,06 procentenheter i Kiruna och 0,69 procentenheter i Kalix (se Figur 4.2). 4,00% 3,50% 3,46% 3,00% 2,50% 2,00% 1,95% ,50% 1,00% 0,50% 1,26% 1,16% 1,00% 0,94% 0,83% 0,49% 1,44% 0,70% 0,00% Sunderbyn Gällivare Kalix Kiruna Piteå Figur 4.2 Jämförelse av procentuell kassationskostnad för 2008 och 2009 för respektive sjukhus 8

16 4.1.1 Läkemedelsförråd utifrån deras ordning De olika läkemedelsförråden som inventerades hade sina varor placerade i ATC-ordning eller i alfabetisk ordning. För att kunna se eventuell skillnad i kassation mellan dessa förrådstyper togs en medelprocentsats ut av kassationskostnaden mot den genomsnittliga kvartalskostnaden för Detta gjordes för samtliga förråd som inventerades. De 33 förråd med ATC-ordning fick medelvärdet 2,27 %. De övriga 52 förråden med alfabetisk ordning fick medelvärdet 1,77 %. Antalet förråd som använder ATC-ordning har ökat från 15 förråd ifjol till 33 förråd i år. Förra året fanns en skillnad mellan ATC-förråd och alfabetisk ordning på 0,37 procentenheter. I år är skillnaden 0,5 procentenheter (se Figur 4.3). 6.00% 5.00% 4.97% 4.60% 4.00% 3.00% 2.27% ATC Alfabetisk ordning 2.00% 1.77% 1.00% 0.00% Figur 4.3 Jämförelsen av procentuell kassationskostnad mellan förråden med ATC- och alfabetisk ordning under 2008 och

17 4.1.2 Läkemedelsförråd utifrån dess servicetyp På sjukhusen finns förråd med Läkemedelsservice, samt förråd som inte använder sig av den tjänsten. För att kunna se eventuell skillnad i kassation mellan dessa förrådstyper togs ytterligare en medelprocentsats ut, men denna gång utifrån dess servicetyp. De 23 förråd med Läkemedelsservice (anestesin på Sunderby sjukhus har 5 olika moduler som i studien registrerades som ett enda förråd) fick medelvärdet 1,08 % i läkemedelskassation relaterad till den genomsnittliga kostnaden per kvartal. Förråden utan Läkemedelsservice, 66 till antalet, fick medelvärdet 2,23 % Förra året var värdet 3,77 % för de 8 förråd som hade Läkemedelsservice. För de 77 förråd som inte använde tjänsten låg medelvärdet på 4,03 %. Förra året fanns en skillnad på 0,26 procentenheter till Läkemedelsservices fördel. I år ligger den siffran på 1,15 procentenheter (se Figur 4.4). 4.50% 4.00% 3.77% 4.03% 3.50% 3.00% 2.50% 2.00% 2.23% Med läkemedelsservice Utan läkemedelsservice 1.50% 1.08% 1.00% 0.50% 0.00% Figur 4.4 Jämförelsen av procentuell kassationskostnad mellan förråden med- och utan Läkemedelsservice under 2008 och

18 4.2 Resultat av veckokassation Figur 4.5 Bild över veckokasserade läkemedel på Sunderby sjukhus (vecka 14,2009). Under vecka 14, 2009 inkom kasserade läkemedel till Sjukhusapoteket Sunderbyn till ett värde av kronor (se Figur 4.5 och Tabell 4 2). Om denna kostnad skulle visa en genomsnittlig veckokassation på sjukhuset skulle detta motsvara en årlig kassation på kronor (1,84 % av Sunderby sjukhus läkemedelsinköp under år 2008). 46,43 % av kostnaden utgörs av läkemedel som har passerat utgångsdatum och de resterande 53,70 % var läkemedel som ännu inte har passerat utgångsdatum. Tabell 4-2 Sammanställning av inventerat material från veckokassation (Sunderby sjukhus, v.14). Antal Värde Vara: varunummer [ SEK} Produkter med ytterförpackning som passerat utgångsdatum Produkter med ytterförpackning som ej passerat utgångsdatum Lösa tabletter i blister som passerat utgångsdatum Lösa tabletter i blister som ej passerat utgångsdatum Totalt:

19 5 Diskussion 5.1 Huvudresultat Alla resultat som framkommit i denna studie har jämförts med förra årets resultat, vilket bland annat var ett av syftena i denna studie. Det har i den mån det varit möjligt inventerats i samma förråd, genomfört alla mätningar under samma period som ifjol, samt insamlat data för veckokassation under nästan samma tidsperiod som förra årets veckokassation. Riktlinjerna som följdes i denna studie överensstämde i stora drag med förra årets riktlinjer. Vid insamlingen av data för studien hittades många lösa tabletter och kapslar som inte togs med i beräkningarna. Dessa uteslöts då det skulle vara alltför svårt att bedöma utgångsdatum på dem, samt att de skulle vara alltför svåra att identifiera korrekt och därmed prissättas. Det är svårt att veta när läkemedlen har blivit inköpta, därför valdes kvartalsutfallet för 2008 för att kunna relatera kassationskostnader mot inköpskostnader. Därför kan kostnaderna betraktas som eventuella kostnader för just året Om man gör en jämförelse visar resultaten att det har skett en minskning i mängden av kasserat läkemedel. Man ser även en minskad kostnad för de kasserade läkemedlen vilket ger en positiv bild på skötseln och hanteringen av läkemedel i förråden. En faktor som kan ha bidragit till detta kan vara att det i förra årets studie rensades läkemedelsförråden ut på de läkemedel som har passerat utgångsdatum för flera år sedan. Då hittades det bland annat läkemedel som passerat utgångsdatum före år 2006 till ett värde av ca kronor, samt läkemedel som passerat utgångsdatum under år 2006 till ett värde av ca kronor. Denna studie har, med ett eller två undantag, endast hittat läkemedel med passerat utgångsdatum under 2008 eller Veckokassationen uppgick till ett värde på kronor. Om det skulle vara ett genomsnittligt värde på en veckokassation skulle detta motsvara en årskassation på kronor, vilket är 1,63 % av årsinköpet för Sunderby Sjukhus. Detta är en minskning från förra årets 2.91 % Det enda sjukhuset som inte visat på en minskning har varit Sunderby sjukhus. En möjlig anledning till detta kan vara att de mindre sjukhusen lättare kan hantera problem med överblivna läkemedel än det är möjligt på ett stort sjukhus. Sunderbyn är det största 12

20 sjukhuset och hade generellt sett mycket större förråd än vad de andra sjukhusen har, vilket kan vara en av orsakerna till att mer läkemedel med passerat utgångsdatum har hittats där. Det är inte ovanligt att läkemedel beställs för en enskild patient som sedan inte visar sig ha önskad effekt. I en sådan situation blir läkemedlen oftast oanvändbara och de kasseras så småningom. Vid Piteå Älvdals sjukhus har sällan använda läkemedel i avdelningarnas läkemedelsförråd blivit förflyttade till ett gemensamt förråd, ett så kallat svansförråd, för hela sjukhuset. Vid en sådan ihopslagning inventerar man alla förråd, detta kan vara en anledning till att mängden kasserade läkemedel har minskat. På Gällivare sjukhus har en stor minskning skett. Anledningen till förra årets höga värde var att det då kasserades några få mycket dyra preparat på en av sjukhusets vårdavdelningar vilket ger utslag i liten studie som denna. På Sunderby Sjukhus fanns en avdelning där 60,14 % av kvartalsutfallet kasserades. I det förrådet kasserades ett väldigt dyrt preparat, vilket kan vara orsaken till den höga procentsatsen (se Bilaga C). Även i Kalix fanns en avdelning med ovanligt hög procentsats, 26,50 %. Denna avdelning hade däremot en väldigt låg inköpskostnad, och detta jämfört med kassationskostnaden ger en hög procentsats (se Bilaga E) Läkemedelsförråd utifrån deras ordning Läkemedelsförråd med ATC ordning har ett antal fördelar jämfört med förråden som har alfabetisk ordning. Några exempel på det är: minskad förväxlingsrisk, mindre synonymer samt vardaglig farmakologisk fortbildning för sjuksköterskan. De exemplen ger i sin tur en ökad patientsäkerhet, minskad kapitalbindning, mindre kostnader för kasserade läkemedel samt en bättre miljö. [11] Då även förra årets resultat visade högre kassationskostnader i läkemedelsförråd med ATC ordning kan man antyda att ATC-ordning på läkemedel fortfarande är svårt att behärska ute på avdelningarna. En anledning till att förråden med ATC ordning ändå har en högre kassation kan vara att dessa förråd oftast är ganska stora med ett stort antal preparat. I större förråd blir det svårare att hålla reda på samtliga preparats utgångsdatum. 13

21 5.1.2 Läkemedelsförråd utifrån deras servicetyp Läkemedelsservice är en tjänst som tillhandahålls av Apoteket farmaci AB och innehåller stöd i metod, logistik och information. Denna tjänst omfattar endast bassortimentet i läkemedelsförråd. Under första året som läkemedelsservice fanns bidrog läkemedelsservice till att det fanns 15 % mindre läkemedel i förråden på de olika avdelningarna i Norrbottens Läns Landsting. Det kan leda till en minskad kostnad för läkemedelsinköp samt till eventuell minskad kassation av de läkemedel som sällan används. Den sparar även dyrbar tid som sjukhuspersonalen kan ägna sig åt att vara med patienter då de inte behöver sköta beställning eller infattning av läkemedel till förråden. I en tidigare studie har det visat sig att ca 32 sjukskötersketimmar per månad används till den icke-patientnära läkemedelshanteringen. [12] Resultaten i denna studie med skillnaden 1,15 procentenheter till läkemedelsservices fördel, tyder på att denna tjänst är bra för att minska onödig kassation. Dessutom tillhörde de flesta läkemedel som har kasserats till svanssortimentet. Liknande tendenser kan ses i både i förråden med och utan läkemedelsservice. 5.2 Veckokassation Den uppskattade årskassationen blev kronor. Detta räknat i procent motsvarar 1, 63 % av Sunderby sjukhus läkemedelsinköp under Förra året var detta värde 2,91 %. Detta ger en minskning med 1,27 procentenheter. Studien i Halmstad visade att 6 % av de inköpta läkemedlen kasserades [6]. Denna studie visar en tydlig nedgång i kostnad. Även det antal varunummer som har hittats, 181 rader i år, var något mindre jämfört med de 228 rader som hittades ifjol. Det visade sig att 53,57 % av det som inventerades under veckokassationen var läkemedel som ännu inte hade passerat utgångsdatum Det har visat sig att kostnaden för lösa tabletter i blisterark som ännu inte har passerat utgångsdatum är större än för de som har passerat utgångsdatum. Åtgärder till att minska dessa kostnadsförluster är att använda engångsförpackningar, där utgångsdatum tydligt syns. Denna studie har inte påvisat om kostnaderna skulle ändras med en sådan åtgärd. 14

22 5.3 Svagheter och styrkor med studien Denna studie visar på hur kassationen kan se ut, och det finns en viss osäkerhet i och med att man inte vet om de preparat med 1 månad eller mindre hållbarhet kommer att användas eller inte. De utgör alltså en osäker kostnad, då man inte vet hur mycket av läkemedlen som kommit till användning för patienter, eller hur mycket som kommer att kasseras. En del läkemedel gick inte att prissätta, eftersom de inte kunde hittas i ATS, detta på grund av att de utgått ur sortimentet. Detta ger en något lägre kassationskostnad än den reella. Att detta skulle påverka resultatet som helhet är inte särskilt troligt då det inte var särskilt många läkemedel som inte kunde prissättas. Under veckokassationen, och även under inventeringen hittades många lösa tabletter (till exempel de fem fulla returburkarna som fanns i veckokassationen) som inte kunde identifieras eller ses utgångsdatum på. Dessa har inte räknats eller prissatts, men även dessa utgör förstås en kostnad som inte räknats in i resultatet. Förra året räknades även material för att tillföra kroppen läkemedel, såsom vaselin in. Det har inte gjorts i denna studie, då det inte är ett läkemedel. Det är inte särskilt troligt att detta påverkar resultatet, då detta inte var en stor del av det som har kasserats. Däremot ger detta en mer sann bild av själva läkemedelskassationen. Inventeringen har, i den mån det har varit möjligt, skett oannonserat. Ibland har inventeringen skett vid senare tillfälle på grund av att förrådet har funnits i ett undersökningsrum som varit upptaget. Vid dessa tillfällen har vi återkommit vid ett senare tillfälle. Risken att detta skulle påverka resultatet, och på så sätt trigga en städning av förrådet, är minimal, då det vid inventeringen har funnits läkemedel att kassera i dessa förråd. Vid inventeringen av förråden finns givetvis den mänskliga faktorn att ta hänsyn till, detta även vid inskrivningen av data. Men genom dubbelkontroller av två olika personer har detta minskat risken för feltolkningar. En uppföljningsstudie med syftet att undersöka hur ett svanssortimentsförråd för hela sjukhuset påverkar kassationskostnaderna kan vara relevant. En sådan studie skulle kunna visa ändringar i kostnader och därmed betydelsen av en sådan åtgärd. 15

23 6 Slutsats Man kan se en positiv trend i hanteringen av kasserade läkemedel inom slutenvården i Norrbottens Läns Landsting. Att det har skett en minskning i kassation med 0,22 procentenheter ger en god förutsättning för en fortsatt bra läkemedelshantering. I den här studien har man kunnat se den positiva betydelsen av att det finns läkemedelsservice på en del sjukhusavdelningar. Detta då det finns en skillnad med 1,15 procentenheter till läkemedelsservices fördel jämfört med de förråd som inte använder sig av tjänsten. Veckokassationskostnaden blev kronor, vilket, om det skulle motsvara en genomsnittlig veckokassation skulle betyda att 1,63 % av det som köps in till sjukhuset kasseras. En stor del av det som kasserats hade ännu inte passerat utgångsdatum, och fanns i obrutna förpackningar, vilket är en onödig kassation. 16

24 7 Tackord Vi vill tacka våran handledare Eva Pettersson, för en bra planering av vårt arbete, samt för goda råd och tålamod vid rapportskrivningen. Vi vill även tacka all personal på alla sjukhusapoteken i Norrbotten, för den hjälp och stöd fått under våra besök samt medlemmar i samverkansgruppen och styrgruppen för läkemedel i Norrbottens Läns Landsting som möjliggjorde denna studie. Slutligen vill vi tacka all trevlig sjukhuspersonal för det fina bemötande vi fått ute på era avdelningar och mottagningar. 17

25 Referenser [1] Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos; [Hämtad ] tillgängligt via: [2] Norrbotten Läns Landsting, Årsredovisning 2008; [hämtad ] tillgängligt via: %20Externt.pdf [3] Hulter Åsberg Kerstin, Läkartidningen; 2004 [hämtad ] tillgängligt via: [4] Fant Henrik; Kassation av antibiotika; Uppsala Universitet 2005 [hämtad ] tillgängligt via: [5] Nordlinder, Pauline; Thurfjell, Lena; Kassation av läkemedel i Norrbottens läns landsting 2008 [hämtad ] tillgängligt via: [6] Törnquist Marie; Kasserade läkemedel från Länssjukhuset i Halmstad; Göteborgs Universitet 2005; [hämtad ] tillgängligt via: halmstad.pdf [7] Norrbotten Läns Landsting webb sida [hämtad ] tillgängligt via: /NORRBOTTENS-LAKEMEDELSKOMMITTE/XLakemedelshantering-/73- Kassation/ [8] Västra Götelandsregionen Läkemedel och miljö [hämtad ] tillgänglig via: [9] Håll Sverige rent; överblivna läkemedel, [hämtad ] tillgängligt via: [10] Norrbotten Läns Landstings webb sida [hämtad ] tillgängligt via Norrbotten/ [11] Norrbottens läkemedelskommitté: Behandlingsbladet; februari 2008 [hämtad ] tillgängligt via: bladet/behandlingsbladet_2_2008.pdf 18

26 [12] Norrbottens Läns Landsting & Apoteket Farmaci; Läkemedelsservice på sjukhusens vårdavdelningar - en utvärdering [hämtad ] tillgängligt via: %A9/L%C3%A4kemedelsf%C3%B6rs%C3%B6rjningNll/Utv%C3%A4rdering%20 L%C3%A4kemedelsservice%20NLL.pdf 19

27 Bilagor Bilaga A. Information till berörda avdelningar om läkemedelskassation i Norrbottens Läns Landsting Kassation av läkemedel i Norrbottens läns landsting Information till berörda avdelningar Vi, Anneli Nielsen och Enesa Coric är två receptariestudenter som gör ett examensarbete om kassation av läkemedel i Norrbottens läns landsting. Det är en C-uppsats som vi gör under perioden 30/3 27/5. Det huvudsakliga syftet med studien är att se hur mycket läkemedel som kasseras inom slutenvården i Norrbotten samt kostnaden för dessa. Förra året gjordes en likadan studie av två andra receptariestudenter, och vi kommer i år att göra en uppföljning av denna studie. För att få ett underlag till vårt arbete kommer vi att inventera läkemedelsförråden i Norrbottens läns landsting. Utifrån dessa resultat, samt övrig tillgänglig litteratur inom området, kommer vi att skriva en rapport kring området kassation. Det vi kommer att titta på är eventuellt utgångna preparat samt preparat med kortare hållbarhet än en månad. Vi kommer att skriva in dessa i en kassationsjournal för att sedan kunna sammanställa den totala kassationen av läkemedel. Vi bifogar vårat tillstånd från landstinget för att genomföra denna studie, se nästa sida. 20

28 Bilaga B. Tillstånd att genomföra studien 21

29 Bilaga C. Sammanställning av kassationskostnader i Sunderby sjukhus Tabell C-1 Sammanställning av kassationskostnader i Sunderby sjukhus (3 till 18 april 2009) Förråd Hållbarhet utgått(kr) < 1 månads hållbarhet (kr) Totalt (kr) Kvartalsutfall 2009 Procentkvot 1 19,82 21,33 41, ,53 0, ,02 77,17 93, ,87 0, , , , ,96 5, , , , ,02 0, , , , ,61 11, , , , ,71 2, , , , ,70 3, , , , ,05 1, , , , ,96 60, ,12 455,22 724, ,66 0, ,89 0, ,95 0, ,14-160, ,91 0, , , ,29 0, ,82 904, , ,24 0, ,45 878, , ,56 0, , ,26 0, ,23 50,45 289, ,28 0, ,65 49, ,55 0, ,18 842, ,15 1, ,01-306, ,39 0, , , , ,95 0, ,71 120, , ,90 1, ,85 116, , ,84 0, , , , ,12 0, , , , ,71 2, ,83 384,54 624, ,15 0, , , , ,92 1, ,06-29, ,59 0, , , , ,68 8, ,88 95, , ,05 0, ,93-471, ,91 1, ,09 8,95 77, ,08 0, ,40-266, ,27 1, ,98-385, ,41 0, ,00-384, ,07 1, ,60 384, , ,63 5, ,52 2, , ,11 0, ,68 0,00 3, ,43 0, ,45 348, ,12 1, , , , ,54 4,04 Summa: , , , ,08 1,16 22

30 Bilaga D. Sammanställning av kassationskostnader i Gällivare sjukhus Tabell D-1 Sammanställning av kassationskostnader i Gällivare sjukhus (21 och 24 april 2009) Förråd Hållbarhet < 1 månads Kvartalsutfall Totalt utgått(kr) hållbarhet (kr) 2008 Procentkvot ,26 0, , ,43 1, ,03 713,72 754, ,81 0, , ,01 0, ,18 8, , ,72 0, ,47 10, ,90 0, ,53 0,00 169, ,16 0, ,72 627,52 800, ,07 1, , , ,82 4, , ,26 0, , , , ,45 3, , , , ,12 0, , ,89 0, , , , ,23 0, ,71 20,64 28, ,66 0, ,83 553, , ,14 2, , ,95 0,00 Summa: 5 947, , , ,59 0,49 23

31 Bilaga E. Sammanställning av kassationskostnader i Kalix sjukhus Tabell E-1 Sammanställning av kassationskostnader i Kalix sjukhus (16 april 2009) Förråd Hållbarhet < 1 månads Totalt Kvartalsutfall Procentkvot utgått(kr) hållbarhet (kr) ,90 569, , ,40 0, ,51 2, , ,29 1, , , , ,73 26, , , , ,38 0, ,98-101, ,35 0, ,00 139,96 287, ,48 0, ,56 23,27 91, ,00 6, ,14 621, , ,40 1, ,32 49,11 341, ,78 0, , , , ,19 6, , , ,61 0, ,31-87, ,14 0, ,76-51, ,97 1,27 Summa: 9 325, , , ,70 1,26 Bilaga F. Sammanställning av kassationskostnader i Kiruna sjukhus Tabell F-1 Sammanställning av kassationskostnader i Kiruna sjukhus (20 april 2009) Förråd Hållbarhet < 1 månads Totalt Kvartalsutfall Procentkvot utgått(kr) hållbarhet (kr) , , ,42 8, , , , ,51 3, , ,73 0, ,69 869, ,51 0, , , ,73 0,70 6 2,32-2, ,59 0,08 7 0,00 158,03 158, ,88 0,22 Summa: 2 127, , , ,36 0,94 24

32 Bilaga G. Sammanställning av kassationskostnader i Piteå sjukhus Tabell G-1 Sammanställning av kassationskostnader i Piteå sjukhus (15 april 2009) Förråd Hållbarhet < 1 månads Totalt Kvartalsutfall Procentkvot utgått(kr) hållbarhet (kr) ,53 0,00 426, ,59 0, ,61 835, , ,68 0, ,80 24, ,33 0, ,72 50, ,23 0, , ,55 0, ,07 388, , ,56 1, , ,63 0, , , , ,00 1, , , , ,41 1,64 Summa: 8 456, , , ,97 0,70 25

33 Bilaga H. Loggpapper Tabell H-1 Logg som används vid inventeringen av läkemedelsförråd Sjukhus/avdelning: Datum för inventering: Total kostnad för kasserade läkemedel: Antal varunr. Totalt: Total kostnad för lm med 1 månads hållbarhet: ATC / A-Ö Utgår datum Utgått Varunummer Produkt Styrka Förpacknings storlek Antal Hela Antal Delar Total antal Pris per Total förpackning pris Orsak till kassation/ anmärkning 26

34 27