UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN UTVÄRDERING 2010 LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN

Transkript

1 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN UTVÄRDERING 2010 LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN

2 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Sammanfattning 2.0 Bakgrund Register 3.0 Läkemedelsservice 3.1 Beskrivning av tjänsten Läkemedelsservice 3.2 Sjukhusgemensamma läkemedel 3.3 Avdelningar med Läkemedelsservice i dagsläget 4.0 Parametrar för utvärdering av Läkemedelsservice 5.0 Resultat 5.1 Påverkan på kostnadsutvecklingen 5.2 Förändring i antal läkemedel och lagervärde 5.3 Påverkan på läkemedelskassation 5.4 Enkätsvar från sjuksköterskor på avdelningar med Läkemedelsservice 5.5 Tidsåtgång för sjuksköterskan 6.0 Slutsatser och förslag till åtgärder 7.0 Referensförteckning Bilaga 1. Avtal om Läkemedelsservice Bilagor: Bilaga 2. Uppföljningsparamterar för utvärdering av läkemedelsservice Bilaga 3. Kostnad för revisitionsläkemedel på landstingsnivå Bilaga 4. Läkemedelsutvecklingen per sjukhus och per avdelninge redovisat från samt kommentarer. Bilaga 5. Fördjupad analys av läkemedelskostnader Sunderby sjukhus Bilaga 6. Sammanställning av enkät angående Läkemedelsservice, hösten 2010

3 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Sammanfattning Läkemedelsservice innebär att sjukhusapoteket sköter vårdenheternas läkemedelsförråd. Sjukhusapoteket bidrar med kompetensstöd och samordning av läkemedelshanteringen på sjukhusets vårdenheter bl.a. genom att apotekspersonalen reviderar bassortimentet och beställer läkemedel till vårdenheten. Ett mindre antal vårdenheter har sedan 2003 anlitat sjukhusapoteket för Läkemedelsservice. Under 2008 utvärderades tjänsten för sammanlagt sjutton avdelningar på länets sjukhus, i rapporten Läkemedelsservice på länets sjukhus utvärdering 2008 [1]. Utvärdering 2008 visade på totalt 15 % färre läkemedel i avdelningsförråden med Läkemedelsservice och en minskning av lagervärdet. En positiv påverkan på läkemedelskostnaden kunde noteras med minskad ökningstakt alternativt kostnadsminskning på flera vårdavdelningar. Ett bredare införande av tjänsten beslutades för att kunna bedöma långsiktig påverkan på ekonomi, patientsäkerhet och miljö. Detta genomfördes under första halvåret 2010 då totalt 42 av sjukhusens läkemedelsförråd anslöts till tjänsten (se utdrag från avtal i bilaga 1). Samverkansgruppen har under 2010 noterat minskade läkemedelskostnader för de enheter som har tjänsten läkemedelsservice. Kostnaderna för beställda läkemedel som bedömts påverkas av tjänsten har under 2010 minskat med ungefär 1 miljon kronor vilket motsvaras av 1,3% av läkemedelskostnaden för dessa läkemedel. Antal läkemedelssorter (varunummer) i läkemedelsförråden har minskat med 8% och värdet på de lagrade läkemedlen i förråden har minskat med 10%. Läkemedelsservice har också haft en positiv inverkan på läkemedelskassationen. Resultat från mätningar visar på en minskande trend för Slutsatsen är dock inte säkerställd p.g.a. olika mätmetoder. En enkät till sjuksköterskor på alla sjukhus (hösten 2010) visar att vårdpersonalen i stort sett är mycket nöjda med tjänsten. De resultat som uppnåtts under 2010 är en trolig samverkanseffekt av sjukhusapotekets tjänst läkemedelsservice, införande av sällanläkemedelsförråd, system för gemensamma läkemedel och ett intensifierat sortimentsarbete i landstinget under senare år. Sammantaget har dessa åtgärder en positiv inverkan på sjukhusens läkemedelskostnad. Samverkansgruppen för länets läkemedelsförsörjning förespråkar fortsatt arbete enligt denna försörjningsmodell för läkemedel, se 6.0 Slutsatser och förslag till åtgärder. Inför beslut om tjänsten Läkemedelsservice ska fortsätta bör landstinget utöver effekten på läkemedelskostnad och miljö även väga in vinsten av mer sjukskötersketid för patientomvårdnad samt kostnaden för tjänsten Läkemedelsservice Bakgrund Läkemedelsförsörjning är en vårdnära process som säkerställer att läkemedel finns tillgängligt när sjukvården behöver det. Apoteket Farmaci AB sköter landstingets läkemedelsförsörjning till och med Läkemedelsförsörjningen innefattar logistik, vissa kunskapstjänster och läkemedelstillverkning. Detta uppdrag utförs via företagets sjukhusapotek som finns placerade i anslutning till länets fem sjukhus. Sjukhusapoteket bedrev fram till 2010 läkemedelsförsörjningen på ett traditionellt apoteksbaserat arbetssätt genom att man på sjukhusapoteken tog emot beställningar från vårdavdelningarna expedierade och levererade till vårdavdelningarna som packade in läkemedlen i respektive läkemedelsförråd.

4 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Vårdenheternas sjuksköterskor är de som traditionellt sköter läkemedelshantering och delar av läkemedelsförsörjningen. Läkemedelshantering är de processer inom sjukvården där läkare, sjuksköterska och annan sjukvårdspersonal hanterar läkemedel som ska administreras till patient för behandling. Läkemedelshantering innefattar huvudmomenten ordination iordningställande administrering uppföljning kassation. Utöver läkemedelsförsörjning, till läkemedelsförrådet, tillkommer övriga arbetsmoment i förrådet såsom sortimentsplanering, sortimentskontroll och inventering. Dessa uppgifter genomförs och samordnas av en eller två av enhetens sjuksköterskor, s.k. läkemedelsansvariga sjuksköterskor. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan får i Läkemedelsservice stöd av sjukhusapoteket. Läkemedelsservice är en ny modell för läkemedelsförsörjning som innebär att sjukhusapoteket sköter vårdenheternas läkemedelsförråd. Sjukhusapoteket bidrar med kompetensstöd och samordning av läkemedelshanteringen på sjukhusets vårdenheter bl.a. genom att apotekspersonalen (i samverkan med vårdenheten) reviderar bassortimentet och beställer läkemedel till vårdenheten. Läkemedelsservice har sedan flera år bedrivits i andra landsting såsom exempelvis Region Skåne, Gävleborg, Värmland, Västernorrland och Västerbotten. I Region Skåne s upphandling av Läkemedelsservice har man nyligen tecknat avtal med Vårdapoteket AB att utföra tjänsten. I Norrbotten har ett mindre antal vårdenheter haft tjänsten läkemedelsservice sedan 2004 och då anlitat respektive lokalt sjukhusapotek för detta. Under 2008 utvärderades tjänsten för sammanlagt sjutton avdelningar på länets sjukhus, i rapporten Läkemedelsservice på länets sjukhus utvärdering 2008 [1]. Under 2010 ökade antalet förråd med läkemedelsservice till totalt 42 stycken. I samband med detta intensifierades sortimentsarbetet med optimering av logistiken och utökad styrning via koppling till landstingets bassortiment [7] och användning av upphandlade läkemedel. Ett system för sjukhusgemensamma läkemedel infördes på samtliga sjukhus i samband med införandet av Läkemedelsservice under år Systemet ökade möjligheterna för vårdenheterna att låna läkemedel av varandra. Utöver det sjukhusgemensamma förrådet för sällanläkemedel på Piteå sjukhus, som tillskapades 2008, upprättades även sjukhusgemensamma förråd på Gällivare och Sunderby sjukhus. Utvärdering 2010 beskriver hur Läkemedelsservice påverkar sjukhusens läkemedelsförsörjning och läkemedelshantering. Utvärderingen ska också besvara frågan om Läkemedelsservice har effekt på landstingets läkemedelskostnader Läkemedelsservice 3.1. Beskrivning av tjänsten Läkemedelsservice Personal från sjukhusapoteket finns via tjänsten Läkemedelsservice regelbundet på sjukhusets vårdavdelningar. Syftet med Läkemedelsservice är att öka kostnadseffektivitet, patientsäkerhet och miljöanpassning i sjukhusens läkemedelsförsörjningsprocess. En närmare beskrivning av tjänsten finns i bilaga 1. Varje vårdenhet har en namngiven farmacevt som ansvarig för att enhetens läkemedelsförsörjning fungerar. Farmacevten är närmaste kontaktperson till sjukhusapoteket och utvecklar tillsammans med läkemedelsansvarig sjuksköterska avdelningens dagliga hantering av läkemedel. Tjänsten innebär att bl.a. att personal från sjukhusapoteket inventerar läkemedelsförråden, beställer och plockar in läkemedlen i förrådshyllorna. Målet är att

5 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN restnoteringar av läkemedel i avdelningens bassortiment inte skall uppstå och att vårdenhetens bassortiment ska följa landstingets bassortiment, läkemedelsupphandlingen samt läkemedelskommitténs rekommendationslista. Sjukhusapoteket har även på vissa vårdenheter ansvarat för narkotikakontroll och infattning av narkotiska läkemedel Sjukhusgemensamma läkemedel Landstinget har under 2010 infört ett system för sjukhusgemensamma läkemedel och sortimentsoptimering på alla länets sjukhus, kallat Låna läkemedel. Systemet för sjukhusgemensamma läkemedel innebär att sjuksköterskan har möjlighet att låna läkemedel från alla avdelningars läkemedelsförråd, inklusive sjukhusgemensamma läkemedelsförråd på sjukhuset. Förteckningar och lagersaldo över sjukhusens läkemedelsförråd finns lättåtkomliga på landstingets insida. Sjukhusapoteket uppdaterar inom ramen för Läkemedelsservice förteckningarna över de väsentliga läkemedelsförrådens bassortiment. Lagersaldot i de sjukhusgemensamma sällanläkemedelsförråden sköts via registreringar i ett datasystem. På Sunderby och Gällivare sjukhus sköter sjukhusapotekets personal de sjukhusgemensamma förråden, inventerar och fyller på med sällanläkemedel som använts på vårdavdelningarna. På Piteå sjukhus sköter två sjuksköterskor från division medicin det sjukhusgemensamma sällanläkemedelsförrådet Avdelningar med Läkemedelsservice i dagsläget I dagsläget, mars 2011, har 42 avdelningar på sjukhusen i Norrbotten läkemedelsservice. Detta inkluderar de två sjukhusgemensamma sällanläkemedelsförråden på Gällivare och Sunderby sjukhus. Tabell a) Vårdenheter med läkemedelsservice (LmS) Sjukhus Enhet Införande av LMS Sunderby sjukhus IVA 57 Mars 2008 Avd 33 April 2010 Akutmottagningen April 2010 Operation: Modul A, B, C, 2004 och 2008 D, E, UVA Avd 31 April 2010 Avd 32 April 2007 Avd 41 Maj 2010 Avd 51 Maj 2010 Avd 61 Maj 2010 Avd 42 Avd 42/43 startades i maj 2010, Avd 42 blev eget förråd feb 2011, dvs separerades från avd 43 Avd 43 Avd 52 Maj 2010 Avd 53 Maj 2010 Avd 63 April 2010 Avd 35 Mars 2010 Avd 46 April 2010 Avd 47 April 2010 Avd 48 April 2010 Maj 2010 Avd 43 separerades från avd 42 feb 2011

6 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Avd 49 Mars 2010 Gällivare BB gyn/förlossningen Februari 2006 Med.rehab 2007 juni 2008? Avd 6 Kirurgen Maj 2008 IVAK Juni 2007 Avd 8 September 2008 Kiruna IVAK Maj 2008 Medicinsk rehabilitering Augusti 2008 Gemensam vårdenhet Oktober 2008 Kalix IVAK Januari 2007 Avd 2 Avd 2 och 3 slog samman lm förråden under De hade haft LMS sedan augusti 2008 respektive november 2008 Rehab 2009 Piteå Älvdals Sjukhus IVAK Augusti A Mars B Mars A Februari B Mars B Mars 2010 OP Mars Parametrar för utvärdering av Läkemedelsservice Samverkansgruppen för länets läkemedelsförsörjning, bestående av representanter från landstinget och Apoteket Farmaci AB, har beslutat om en utvärdering av läkemedelsservice på de enheter som haft tjänsten under hela eller delar av år Sammanställning av utvärderingsparametrar finns beskrivna i bilaga 2. Enkätsvar från sjuksköterskor om hur de upplevde Läkemedelsservice finns sammanställt i bilaga 3. Förändring av antal läkemedel, lagervärde före och efter införandet av Läkemedelsservice, se punkt 5.2. Läkemedelskostnad per sjukhus och per avdelning redovisas halvårsvis från 2005 och t.o.m. första halvåret 2008 i bilaga 5. Påverkan på kassation av läkemedel redovisas i bilaga Resultat 5.1. Påverkan på kostnadsutvecklingen Läkemedelskostnaden för de läkemedel som påverkas av Läkemedelsservice har ökat varje år med cirka 5% fram till 2010 då Läkemedelsservice infördes brett och en kostnadsminskning noterades för första gången. Kostnaden för 2010 blev en miljon kronor lägre än kostnaden Det innebär en kostnadsminskning på 1,3% för dessa läkemedel. Läkemedelskostnaden för rekvisitionsläkemedel sammantaget har ökat ända sedan 80-talet. Under 2000-talet har ökningstakten oftast legat på närmare 10% årligen. De senaste åren har

7 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN kostnaderna för samtliga rekvisitionsläkemedel ökat med 9 miljoner kr år 2008 [3], 11 miljoner kr år 2009 [4] och 5,5 miljoner kronor år 2010[5]. Många faktorer, utöver Läkemedelsservice, påverkar naturligtvis läkemedelskostnaden. Här handlar det om sjukvårdens sortimentsarbete och sjukhusgemensamma läkemedelsförråd, avdelningsrutiner och organisationsfaktorer samt naturligtvis patientflödet och typ av patienter som läggs in på avdelningen. Läkemedelsservice infördes brett i landstinget, och framför allt på Sunderby sjukhus, under första kvartalet Statistik från Apoteket Farmacis s statistiksystem (Xplain, bilaga 4 och bilaga 5) och landstingets statistiksystem (Concise, bilaga 3) användes för att se effekter på läkemedelskostnaden. I statistikuppföljningen av Läkemedelsservice uteslöts i alla statistikuppgifter läkemedelsgrupperna med ATC-kod L och B ur analysen eftersom arbetsmetoderna i Läkemedelsservice inte i någon större grad påverkar hanteringen av läkemedlen i dessa ATCgrupper. I analyserna i bilaga 3 och 5 uteslöts även handelsvarorna med ATC X och Y. Dessa handelsvaror är föremål för särskild sortimentsstyrning som inte regleras av de insatser som redovisas i denna rapport. Landstingets statistik visar att läkemedelskostnaden (exklusive läkemedel med ATC-kod B och L) för de läkemedel som påverkas av Läkemedelsservice ökade varje år med cirka 5% fram till 2010 då en minskning för första gången noterades. Kostnaden för 2010 var en miljon kronor lägre än kostnaden Det innebär en kostnadsminskning på 1,3%. Apoteket Farmaci s statistik, som utöver läkemedel även inbegriper handelsvaror som beställs från sjukhusapoteken, visar att sjukhusens sammanlagda varukostnad ökade med SEK om man jämför andra halvåret 2009 med andra halvåret Varukostnaden för de enheter som hade läkemedelsservice minskade under samma period med SEK. För detaljer kring denna statistik se tabeller i bilaga 4, för uppdelning på sjukhus- och enhetsnivå. Motsvarande ökning av varukostnaden för läkemedel på Sunderby sjukhus, exklusive ATC B, L, X, Y (bilaga 5) visar en ännu tydligare trend, nämligen att sjukhusets avdelningar som anslöts till LmS under året minskade sin läkemedelskostnad med 1,1 Mkr. Övriga avdelningar på sjukhuset ökade samtidigt sin kostnad med 0,9 Mkr. Totalförändringen för hela sjukhuset blev för perioden en minskning med nästan kr. De flesta avdelningar med LmS minskade i kostnad medan majoriteten av de avdelningar som inte hade LmS ökade i kostnad under perioden. I bilaga 5 finns också en fördjupad analys över de avdelningar som ökade mest i kostnad. Analysen visar att de avdelningar som ökat mest i kostnad gjort det dels p.g.a. sällsynta sjukdomsfall som krävt beställning av ovanliga och kostsamma läkemedel under perioden. Ökad användning av läkemedel mot våt makuladegeneration, immunbristsjukdomar, infektioner och neurologiska rubbningar står som huvudorsaker till ökningen hos de enheter som ökat mest i kostnad. Här ser vi ingen skillnad på om läkemedelsförrådet varit anslutet till LmS eller inte Förändring i antal läkemedel och lagervärde Sortimentsbredden på lagerförda läkemedel i förråden på länets sjukhus minskade med 8% mellan åren 2009 och Lagervärdet minskade under samma period med 10%.

8 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Antal läkemedel och sortimentsbredd i läkemedelsförråden kan beskrivas i antal varunummer. Ett varunummer är ett läkemedel som behöver en särskild lagerplats i förrådet. Antalet varunummer har från 2009 till 2010 minskat från till (18%). Inräknas antalet varunummer i de tre sällanläkemedelsförråden, 1160 stycken (761 - Sunderbyn nov 2010, 88 Gällivare maj 2011, 311 Piteå maj 2011), får vi ändå en minskning från till , vilket motsvaras av 8%. Lagervärdet är en summering av inköpskostnad för den volym läkemedelsförpackningar som fanns i läkemedelsförrådet vid mättillfället. Lagervärdet minskade från SEK till SEK, vilket motsvarar en lagervärdesminskning med 14%. Inräknas lagervärdet i de tre sällanläkemedelsförråden, c:a kr (c:a kr - Sunderbyn nov 2010, kr Gällivare maj 2011, c:a kr Piteå maj 2011), får vi ändå en minskning från SEK till SEK, vilket motsvarar en lagervärdesminskning på 10% Påverkan på läkemedelskassation Två mer ingående studier av läkemedelskassationen har gjorts 2007 respektive 2008 [6]. Båda studierna visar på tendensen att förråd med läkemedelsservice kasserar mindre i relation till inköpskostnad av läkemedel. Föra att kunna göra olika jämförelser relaterades värdet av de kasserade läkemedlen till inköpskostnaden under ett kvartal för respektive år (Värdet av kasserade läkemedel (SEK)/Inköp per kvartal under respektive år (SEK) 2009 uppgick den sammanlagda summan för kasserade läkemedel i de inventerade förråden till SEK, vilket motsvarade 1,0 % av det genomsnittliga läkemedelsinköpet per kvartal. Jämfört med förra året visade detta på en minskning med 0,3 procentenheter. Veckokassationen uppgick till ett värde av SEK. Om det skulle vara ett genomsnittligt värde på en veckokassation skulle detta motsvara en årskassation på 1,7 miljoner SEK (2,5 miljoner SEK 2008). Merparten av läkemedlen i veckokassationen hade inte passerat utgångsdatum. Vi ville även se om det fanns några skillnader mellan läkemedelsförråd som använder sig av tjänsten Läkemedelsservice från Apoteket Farmaci AB och de som inte gör det, samt jämföra de läkemedelsförråd som har läkemedlen ordnade efter ATC jämfört med dem som då hade ABC. Båda undersökningarna visar att kassationen tenderar att vara lägre på de enheter som har tjänsten läkemedelsservice, se tabell b) [6]. Tabell b) Kassation på enheter med och utan läkemedelsservice. Förråd med läkemedelsservice Förråd utan läkemedelsservice 2008 Antal förråd 2008 Kassationsvärde per kvartalsutfall 2009 Antal förråd 2009 Kassationsvärde per kvartalsutfall 8 3,8 % 23 1,1 % 77 4,0 % 62 2,2 %

9 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Landstinget har ett uttalat mål att minska läkemedelskassationen med 50 % från Apoteket Farmaci tar hand om kasserat läkemedelsavfall från vården och skickar detta vidare för förbränning. Genom att följa antal kollin kasserade läkemedel som Apoteket Farmaci skickar till förbränning kan man få en mycket grov skattning av läkemedelsavfallet från sjukhuset då man antar att varje kolli väger 7,5 kg, se tabell c). Tabell c) Läkemedel som kasserats via sjukhusapoteken i Norrbotten. Läkemedlen utgör kasserade rekvisitionsläkemedel från vårdavdelningarna på länets sjukhus. År Antal ton 3,3 3,7 3,4 3,6 Under 2010 genomfördes tyvärr ingen studie av samma slag som 2008 och Orsaken till detta var bl.a. att receptarieutbildningen på Luleå Tekniska Universitet lades ned och vi lyckades inte rekrytera någon för detta examensarbete Samverkansgruppen ansåg att det fanns tillräckliga erfarenheter från Läkemedelsservice för att kunna dra slutsatsen att metoden nedbringar läkemedelskassationen. Under 2010 anslöts alla läkemedelsintensiva vårdenheterna till Läkemedelsservice (42 vårdavdelningar med en hanterad beställningsvolym om sammanlagt 75% av total hanterad volym). Fokus flyttades till att följa dessa enheters totala kassation eftersom det i tjänsten Läkemedelsservice ingår att Apoteket Farmaci för statistik över alla läkemedel som kasseras. Samverkansgruppen beslutade att följa kassationen utifrån en uppskattad läkemedelskostnad för de läkemedel som kasseras under en månad på enheterna med Läkemedelsservice. Resultatet av den mätningen, för september månad 2010 och mars månad 2011, visar att läkemedel till ett uppskattat värde av c:a tusen kronor kasseras på länets sjukhus under ett år tabell d). Tabell d) Den årliga kassationen av läkemedel extrapoleras utifrån kassationsvärde för september månad och dividerat med 0,75 för att täcka in hela beställningsvolymen. Vårdenheter anslutna till Läkemedelsservice (LmS) utgör underlag för analysen. Resultatet extrapoleras sedan till samtliga enheter utifrån den andel av den hanterade volymen som utgörs av beställningar från enheter knutna till LmS Sjukhus / månad sept 2011-mars SYS PÄS Gällivare Kalix Kiruna Summa avd. med LmS Beräknad årskostnad avd. med LmS Summa samtl. Avd

10 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Enkätsvar från sjuksköterskor på avdelningar med Läkemedelsservice Fyra enkätfrågor för uppföljning av läkemedelsservice mailades ut med en länk till frågor ställda i systemet Esmaker. Sammanlagt 113 sjuksköterskor besvarade enkäter och majoriteten av dessa arbetade på vårdenheter som har tjänsten Läkemedelsservice. Resultatet tolkas som att majoriteten av sjuksköterskorna är nöjda med Läkemedelsservice. Se bilaga 5. I Utvärdering 2008 tyckte sjuksköterskorna att innehållet i förråden i större utsträckning blev anpassat efter avdelningens behov och att det var ordning och reda i läkemedelsförråden. Man upplever en avlastning i arbetet och att man får hjälp med frågor kring läkemedelssortimentet. I enkäten för årets utvärdering var 65 % av sjuksköterskorna mycket nöjda eller nöjda med tjänsten. Sortimentet, bassortimentsarbetet och informationen var majoriteten också nöjda eller mycket nöjda med. Mellan 10-20% av de som svarat på frågorna kryssade vet ej. Det kan innebära att de inte kunde se någon skillnad eller att man inte riktigt vet vad Läkemedelsservice är Tidsåtgång för sjuksköterskan En mätning av hur mycket arbetad tid som sjuksköterskor ägnar åt läkemedelslogistik på vårdenheterna genomfördes i den första utvärderingen. Resultatet visade att ungefär 32 sjukskötersketimmar per månad ägnas åt den icke-patientnära läkemedelshanteringen. Det innefattade distributions- och hanteringsmoment knutet till läkemedelsförrådet samt uppföljning såsom exempelvis bassortimentsrevisioner. Om läkemedelsservice skulle införas uppskattades tidsbesparingen för vårdavdelningen till 19 sjukskötersketimmar per månad [1]. Inför denna utvärdering gjordes ingen ny tidsstudie då samverkansgruppen bedömde resultatet från den gamla tidmätningen som tillräckligt för att dra slutsatsen att Läkemedelsservice är tidsbesparande och ger sjuksköterskor mer tid för patientarbete Slutsatser och förslag till åtgärder Sjukhusapotekens tjänst Läkemedelsservice infördes brett i landstinget under Vi ser under 2010 minskade läkemedelskostnader för de enheter som har tjänsten läkemedelsservice. Det är ett trendbrott att för första gången få en kostnadsminskning på läkemedel som annars ökat varje år. Kostnaderna för beställda läkemedel som bedömts påverkas av tjänsten har under 2010 minskat med ungefär 1 miljon kronor vilket motsvaras av 1,3% av läkemedelskostnaden för dessa läkemedel. Antal läkemedelssorter (varunummer) i läkemedelsförråden har minskat med 8% och värdet på de lagrade läkemedlen i förråden har minskat med 10%. Tjänsten läkemedelsservice har också en positiv inverkan på läkemedelskassationen. Resultat från mätningar visar på en minskande trend för Slutsatsen är inte säkerställd p.g.a. att mätmetoderna skiljer sig åt för 2010 jämfört med föregående års mätningar. De resultat som uppnåtts är en trolig samverkanseffekt av sjukhusapotekets tjänst läkemedelsservice, införande av sällanläkemedelsförråd, system för sjukhusgemensamma läkemedel och ett intensifierat sortimentsarbete i landstinget. Sammantaget har dessa åtgärder en positiv inverkan på sjukhusens läkemedelskostnad och läkemedelsservice utgör i många delar en förutsättning för resultatet. Nya metoden för kassationsmätning i vården möjliggörs via Läkemedelsservice.

11 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Samverkansgruppen för länets läkemedelsförsörjning bedömer att om ovanstående åtgärder inte genomförts skulle kostnadsökningen på rekvisitionsläkemedel varit högre än den hittills varit. Vi förespråkar därför att landstinget fortsätter med denna försörjningsmodell för läkemedel. Vidareutveckling av försörjningsmodellen leder sannolikt till ytterligare samordningsvinster och effektiviseringar. Inför beslut om tjänsten Läkemedelsservice ska fortsätta bör landstinget, utöver effekten på läkemedelskostnad och miljö, även väga in vinsten av mer sjukskötersketid för patientomvårdnad samt kostnaden för utförandet av tjänsten Läkemedelsservice Anders Bergström, Norrbottens Läns Landsting Eva Pettersson, Apoteket Farmaci i samarbete med Läkemedelskommitténs kansli och Samverkansgruppen för länets läkemedelsförsörjning 7.0. Referensförteckning [1] Läkemedelsservice på sjukhusens vårdavdelningar utvärdering 2008 [2] Läkemedelsvärdering på sjukhusens vårdavdelningar utvärdering 2008 bilaga 6 sidan ) [3] Andersson Stig. Läkemedelsutvecklingen i Norrbotten 2008 Norrbottens Läkemedelskommittés hemsida [4] Andersson Stig. Läkemedelsutvecklingen i Norrbotten 2009 Norrbottens Läkemedelskommittés hemsida [5] Andersson Stig. Läkemedelsutvecklingen i Norrbotten 2010 Norrbottens Läkemedelskommittés hemsida [6] Coric Enesa, Nielsen Anneli. Uppföljning på kassation av läkemedel i Norrbottens Läns Landsting. Luleå Tekniska Universitet maj 2009 [7] Bassortiment Norrbottens Läns Landsting. Norrbottens Läkemedelskommittés hemsida. [8] Sammanställning av kasserade läkemedel från avdelningar med Läkemedelsservice på sjukhusen i Norrbotten. Kasserade läkemedel räknas under mars och september månad - sedan görs en årsberäkning efter dessa uppgifter. Se under Läkemedelshantering / kassation på Norrbottens Läkemedelskommittés hemsida.

12 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Utdrag ur avtalet mellan Norrbottens Läns Landsting och Apoteket Farmaci Bilaga 1 Avtal om Läkemedelsservice Rationell läkemedelsförsörjning för slutenvården i Norrbottens läns landsting Bakgrund Landstinget avser att med stöd av Apoteket Farmaci införa tjänsten Läkemedelsservice vid sjukhusen i Piteå, Sunderbyn, Kalix, Kiruna och Gällivare. Läkemedelsservice är ett arbetssätt som effektiviserar vårdens läkemedelshantering i läkemedelsförråden. Läkemedelsservice ger vårdpersonalen ökad kunskap om läkemedel med bl a ökad patientsäkerhet som resultat. Genom införande av läkemedelsservice i sjukvården frigörs tid. Förrådshållna läkemedel och kassation minskar. Ledningen för sjukvården ges genom läkemedelsservice möjlighet till en bättre kontroll och styrning över läkemedlens kostnadsutveckling och användning. Vätskehantering berörs ej av föreliggande avtal utan regleras i befintligt avtal om läkemedelsförsörjning inom Norrbottens läns landsting. Detsamma gäller för tillverkning av läkemedel vid Sunderby sjukhus. Detta avtal är ett underavtal till Avtal om drift av sjukhusapotek och närliggande tjänster som föreligger mellan parterna och som har förlängts att gälla fram till och med I avtalet om drift av sjukhusapotek och närliggande tjänster finns överenskommet att om Landstinget inför Läkemedelsservice under år 2009 på läkemedelsförråd motsvarande minst 75% av hanterad volym inom Landstinget totalt utgår nuvarande volymklausul från och med år Om Läkemedelsservice införs till denna nivå senare under avtalsperioden upphör volymklausulen tre månader senare. Om Läkemedelsservice under avtalsperioden avvecklas under motsvarande nivå återinförs volymklausulen tre månader senare. Landstingets kostnad för bastjänsten blir också lägre om avtal tecknas om Läkemedelsservice. Det sammanlagda värdet av slopad volymklausul och sänkt kostnad för bastjänsten uppskattas för år 2010 till ca kronor. Omfattning av tjänsten Läkemedelsförsörjningen via Läkemedelsservice ska enligt detta avtal omfatta minst 75% av hanterad volym i läkemedelsförråd på vårdenheter enligt förteckning i bilaga 1. Landstinget avgör vilka läkemedelsförråd som ska ingå i tjänsten. Flyttas läkemedelsförråd ut ur detta avtal upphör ersättning till och erbjudna tjänster från Apoteket Farmaci. Det omvända gäller om nytt läkemedelsförråd flyttas in i avtalet 2(6) Tre centrala läkemedelsförråd med 24 timmars tillgänglighet för sjukvården upprättas i Piteå, Gällivare respektive Sunderbyn. De centrala läkemedelsförråden innehåller dels sällanläkemedel för gemensam slutanvändning, dels ett servicelager av läkemedel från Apoteket Farmaci. Sällanläkemedel är de läkemedel som inte ingår i något avdelningssortiment men som beställts och tillfälligt använts av avdelningen/mottagningen. Dessa läkemedel lagerhålls för gemensam slutanvändning i centrala läkemedelsförrådet. Apoteket Farmaci ansvarar för att överblivna förpackningar flyttas från avdelningsförråden till centrala förrådet. Sällanläkemedlen ägs av Landstinget. Servicelagret består av läkemedel enligt en gemensamt överenskommen förteckning och kan

13 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN bestå av specialläkemedel och/eller läkemedel som alltid måste finnas tillgängliga vid oförutsett stor förbrukning etc. Apoteket Farmaci ansvarar för att detta lager fylls på enligt samma princip som avdelningssortimenten. Servicelagret ägs av Apoteket Farmaci. Ansvarig sjuksköterska dokumenterar uttag ur centrala förråden på mellan parterna överenskommet sätt. Apoteket Farmaci ansvarar för att upprätthålla aktuella förteckningar över befintligt sortiment av sällanläkemedel och servicesortiment. Landstinget ansvarar för att dessa görs tillgängliga på intranätet. Apoteket Farmaci bevakar hållbarheten på läkemedlen i centrala förråden samt ansvarar för att eventuella indragningar av aktuella läkemedel åtgärdas. Kostnaden för eventuellt svinn som uppstår i servicelagret debiteras Landstinget på angivet konto. Landstinget och Apoteket Farmaci samverkar kring rutiner och uppföljning för att så långt möjligt förebygga att svinn uppstår. Implementering En förutsättning för införandet av Läkemedelsservice vid sjukhusen i Norrbotten är att resurser finns att tillgå från båda parter så att överenskomna tidplaner kan hållas. Implementeringen föregås av särskild planering i nära samarbete mellan parterna. Farmacevtiskt stöd tillhandahålls för såväl förberedelsefasen som implementeringsarbetet med omstrukturering av läkemedelsförråden. I samband med implementeringen utbildas sjuksköterskorna i ATC-kodssystemet varav Apoteket Farmaci åtager sig att genomföra ca 20 utbildningstillfällen. För implementeringsarbetet erhåller Apoteket Farmaci en separat ersättning utöver månadskostnaden för skötseln av läkemedelsförråden. Åtagande för Apoteket Farmaci Följande arbetsuppgifter ingår i överenskommelsen om Apoteket Farmacis skötsel av läkemedelsförråd: Att medverka till att ett lokalt bassortiment tas fram per vårdenhet med Läkemedelsservice utifrån varje avdelnings/mottagnings särskilda behov Beställa läkemedel ur fastställt bassortiment till vårdenhetens läkemedelsförråd i aktuellt beställningssystem enligt rutin för respektive avdelning Kontroll och inplockning av leverans på rätt plats i läkemedelsförrådet Hållbarhetskontroll av läkemedel i läkemedelsförrådet en gång per månad 3(6) Underhåll av bassortimentslistor, som tillhandahålls i ATC-kodsordning Framtagning, uppsättning på förvaringsplats samt fortlöpande underhåll av streckkodsetiketter Omflyttningar i läkemedelsförrådet till följd av ändringar i bassortimentet Strukturera aktuella läkemedelsförråd och lagerplatser samt märka upp och uppdatera dessa enligt överenskommelse med avdelning/mottagning Ge aktuella avdelningar/mottagningar riktad sortimentsinformation kring enhetens bassortiment. Gäller t.ex. restinformation, styrkor, förpackningar, indragningar, avregistreringar och handhavande Initiera en årlig revision av avdelningens bassortiment Kontinuerligt uppdatera bassortimentet vid förändringar i varuregistret som t.ex. byte av varunummer eller ändring av förpackningsstorlek Vid behov utforma rutiner i samverkan med vården så att gällande säkerhetskrav uppfylls för hantering av narkotika och övriga läkemedel Efter överenskommelse dokumentera och kontrollräkna i narkotikajournal vid tillförsel av särskilda läkemedel Rapportera avvikelse i bassortimentet enligt gällande instruktion för bassortimentet i

14 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Landstinget Apoteket Farmacis samlade åtagande för Läkemedelsservice tillhandahålls via en av Apoteket Farmaci utsedd avdelningsfarmaceut som kontaktperson Landstingets åtagande Att Apoteket Farmaci kontaktas då avdelningen/mottagningen bedömer att förbrukningen av enskilda läkemedel kommer att bli onormalt hög (olyckor, epidemier etc.) Att snarast kontakta Apoteket Farmaci för åtgärd om akut brist i basförrådet riskerar att uppstå Att avdelningar/mottagningar med Läkemedelsservice gör eventuella beställningar utöver bassortimentet enligt gällande rutin Att avdelningar/mottagningar som inte omfattas av Läkemedelsservice har beställningsrutiner som möjliggör att ordinarie beställningar respektive leverans sker på med Apoteket Farmaci överenskomna beställningsdagar och leveransdagar Att divisionerna ansvarar för lokaler samt utrustning i läkemedelsförråden Att i samverkan med Apoteket Farmaci ta fram en tydlig ansvarsfördelning mellan sjuksköterskor, läkare och apotekspersonal samt dokumenterade rutiner per sjukhus Att utse en kontaktperson på respektive klinik/avd för anpassning/komplettering av bassortimentet till respektive avdelnings/mottagnings behov 4(6) Att avdelningar/mottagningar med Läkemedelsservice ska motsvara minst 75 % av den aktuella varuvolymen från Apoteket Farmaci inom landstinget totalt mätt som hanterad volym Att Apoteket Farmaci får tillträde till läkemedelsförråden Tillgång finns till aktuellt elektroniskt beställningssystem oavsett om det är Apoteket Farmacis eller Landstingets beställningssystem som används. Beställningssystemet ska kunna hantera streckkoder. Beslutsinstans inrättas inom Landstinget för godkännande och beslut vid förändring av bassortiment. Uppföljning Apoteket Farmaci ansvarar för en årlig inventering av lagervärde och antal varunummer i förråd som omfattas av Läkemedelsservice samt antecknar kassation av läkemedel en gång per månad per enhet och sjukhus enligt överenskommen rutin. För varje ny enhet som ansluts till tjänsten görs en inventering före start. Apoteket Farmaci kan på uppdrag av Landstinget följa ytterligare parametrar enligt överenskommelse mellan parterna och debiterar i förekommande fall timtaxa för detta arbete. Överlåtelse Avtalet kan inte överlåtas på tredje part utan skriftligt avtal parterna emellan. Avtalsperiod och införandeplaner Detta avtal gäller för perioden Avtalet förlängs till om inte parterna skriftligen påkallar omförhandling eller uppsägning senast 3 månader innan avtalstidens utgång. Implementeringen av tjänsten enligt förteckningen i bilaga 1 ska vara genomförd senast vilket förutsätter att arbetet kan igångsättas i januari 2010.

15 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Bilaga 2. Uppföljningsparametrar för utvärdering av läkemedelsservice Tidsstudie Inför Utvärdering 2008 genomförde ett antal enhetschefer tidsstudier över hur mycket sjukskötersketid som ägnades åt läkemedelsförsörjning på några vårdenheter [2]. Sammanfattningsvis visade tidsstudien att i medeltal 32 sjukskötersketimmar per månad ägnades till läkemedelsförsörjning där delmomenten utgjordes av inventering, beställning, mottagning och förrådsinfattning av basläkemedel. Vid införande av Läkemedelsservice konstaterade samverkansgruppen att vårdenheterna skulle uppnå en besparing på 19 timmar, d.v.s. 60% av sjukskötersketimmarna kunde frigöras till andra vårduppgifter. Kostnadseffektivitet Innan läkemedelsservice påbörjas görs analys av avdelningens läkemedelsförråd tillsammans med sjukhusapoteket. En uppföljande analys görs även en kortare tid efter uppstart. Avdelningar som varit igång minst ½ år genomgår uppföljande analys (bilaga 3). På landstingsnivå analyserades läkemedelskostnad per sjukhus, antal varurader samt sortimentsbredden i antal varunummer (bilaga 5) Uppföljningsparametrar som analyserats är på enhets-, sjukhus- och landstingsnivå: antal varunummer i och utanför bassortimentet före, direkt efter samt ett halvår efter införandet totalt ungefärligt lagervärde före, direkt efter samt ett halvår efter införandet Läkemedelskostnad per år. Uppgifter tas fram under en period som sträcker sig före och efter införandet av läkemedelsservice. Samverkansgruppen valde att räkna in kostnaden för alla ATC-koder utom B och L. Läkemedel med ATC-kod B utgörs huvudsakligen att vätskor som ingår i systemet men vätskevagnar och omfattas därmed till avgörande del inte av processerna i Läkemedelsservice. Läkemedel med ATC-kod L omfattas visserligen delvis av processerna i Läkemedelsservice. Volymerna är dock mycket små men kostnaden tvärtom mycket stor, inklusive en kostnadsökning eftersom det inom detta ATC-område på senare år kommit många nya dyra läkemedel. Uppföljningsparametrarna i bilaga 4. Läkemedelskostnaden för de läkemedel som påverkas av Läkemedelsservice ökade varje år med cirka 5% fram till 2010 då en minskning för första gången noterades. Kostnaden för 2010 var en miljon kronor lägre än kostnaden Det innebär en kostnadsminskning på 1,3%. Synpunkter från sjuksköterskor - Enkät Enkätfrågor för uppföljning av läkemedelsservice mailades ut med en länk till frågor ställda i systemet Esmaker. Sammanlagt 113 sjuksköterskor besvarade enkäter och majoriteten av dessa arbetade på vårdenheter som har tjänsten Läkemedelsservice. Resultatet tolkas som att majoriteten av sjuksköterskorna är nöjda med Läkemedelsservice. Se bilaga 5.

16 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Kassation Under ett antal år har ett forskningsprojekt genomförts tillsammans med Luleå Tekniska Universitet (LTU) och Apoteket Farmaci. Inom projektets ram har det genomförts inventering av utgångna läkemedel på samtliga större läkemedelsförråd i slutenvården. Dessutom har en analys av kasserade läkemedel genomförts på Sunderby sjukhus under en veckoperiod. Resultatet av dessa analyser finns i särskild rapporter (3,4). Under 2010 lades receptarieutbildningen på LTU och samverkansgruppen beslutade istället att följa upp läkemedelskassationen på de vårdenheter som har Läkemedelsservice. Resultaten av kassationsmätningarna med försök till analys presenteras i bilaga 6.

17 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Kostnad för rekvisitionsläkemedel på landstingsnivå Bilaga 3. Läkemedelskostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat enda sedan 80-talet främst p.g.a. att läkemedel allt mer kommit att utgöra en av sjukvårdens effektivaste metoder. Under 2000-talet har ökningstakten legat på närmare 10% varje år, med undantag för 2005 då det noterades en 20%-ig ökning p.g.a. en s.k. switch, då många läkemedel som förr förskrivits på recept överflyttades till att beställas till vårdenheterna via rekvisition. De senaste åren har kostnaderna för rekvisitionsläkemedel ökat med 9 miljoner kr år 2008 [3], 11 miljoner kr år 2009 [4] och 5,5 miljoner kronor år 2010[5]. En relativt låg ökning noteras alltså under 2010 trots att ett antal nya dyra rekvisitionsläkemedel kommit till användning under året. Ett tiotal läkemedel är en bidragande orsak till den ökning vi sett under 2010 och åren före. Under 2010 ökar dessa tio läkemedel med 13,5 miljoner kronor jämfört med Dessa läkemedel återfinns huvudsakligen inom ATCområde L och B. Här nedan återges de i fallande ordning räknat på kostnadsökning 2010: Ökning miljoner kr (AUP) Ökning % Produktexempel L04AB02 - infliximab 3,1 17,7 20,9 17,7 Remicade S01LA04 - ranibizumab 2,0 57,3 5,4 3,5 Lucentis L04AA23 - natalizumab 1,7 102,7 3,5 1,7 Tysabri L01XC07 - bevacizumab 1,4 98,2 2,8 1,4 Avastin V08AB02 - johexol 1,1 102,1 2,3 1,1 Omnipaque L04AA24 - abatacept 0,9 191,4 1,4 0,5 Orencia L01XX32 - bortezomib 0,9 35,7 3,4 2,5 Velcade L01BC07 - azacitidin 0,9 0,0 0,9 0,0 Vidaza L01BA04 - pemetrexed 0,7 38,2 2,7 2,0 Alimta B02BD08 - koagulationsfaktor viia 0,7 240,0 0,9 0,3 NovoSeven ATC-områdena L och B står för ungefär hälften av den totala kostnaden (c:a 165 miljoner kronor) för rekvisitionsläkemedel i länets sjukvård. Samverkansgruppen har valt att räkna in kostnaden för alla ATC-koder utom ATC B och ATC L. Läkemedel med ATC-kod B utgörs huvudsakligen att vätskor som ingår i systemet men vätskevagnar och omfattas därmed till avgörande del inte av processerna i Läkemedelsservice. Läkemedel med ATC-kod L omfattas visserligen delvis av processerna i Läkemedelsservice. Volymerna är dock mycket små men kostnaden tvärtom mycket stor, inklusive en kostnadsökning eftersom det inom detta ATC-område på senare år kommit många nya dyra läkemedel. Mål på landstingsnivå Högst 2 % kostnadsökning på rekvisitionsläkemedel Kostnadsökningen (undantaget läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, ATC-kod L samt läkemedel för blod och blodbildande organ, ATC-kod B) ska vara högst 2% per år t.o.m. år Statistik presenteras per sjukhus och avdelning kvartalsvis på läkemedelskommitténs uppföljningsportal. Resultat 2010: Förändring från 76,8 Mkr 2009 till 75,8 Mkr 2009 vilket innebär en kostnadsminskning med 1,3% jämfört med År Kostnadsförändring % , , , ,3 Norrbottens läkemedelskommitté Läkemedelskostnaden för de läkemedel som påverkas av Läkemedelsservice ökade varje år med cirka 5% fram till 2010 då en minskning för första gången noterades. Kostnaden för 2010 var en miljon kronor lägre än kostnaden Det innebär en kostnadsminskning på 1,3%. Notera att S01LA04 ranibizumab ingår i beräkningen av kostnaderna för uppföljningen av Läkemedelsservice. Detta läkemedel används i små volymer inom ögonsjukvården. Kostnaden är dock oproportionerligt stor i förhållande till volymen, precis som för många läkemedel inom ATC-omnråde L. Ranibizumab har ökat med 2 miljoner kronor år Trots denna ökning noteras alltså en minskad läkemedelskostnad. Detta antyder att Läkemedelsservice haft en ännu större effekt än vad denna uppföljningsparametern utvisar.

18 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Läkemedelskostnadsutvecklingen per sjukhus och per avdelning redovisat från , samt kommentarer Bilaga 4. Ungefär hälften av läkemedelskostnaderna för rekvisitionsläkemedel utgörs av kostnader för cytostatika och immunmodulerande läkemedel inom ATC-grupp L samt kostnader för vätskor inom ATC-grupp B. I de följande diagrammen utesluts dessa läkemedelsgrupper ur kostnadsanalysen eftersom arbetsmetoderna i Läkemedelsservice inte i någon större grad påverkar hanteringen av läkemedlen i ATC-grupp B och L. Kostnadsanalysen har dock med alla handelsvaror som beställs från sjukhusapoteken inom ATC-område X och Y. Läkemedelskostnaden har ökat på alla enheter sammantaget med SEK om man jämför andra halvåret 2009 med andra halvåret Läkemedelskostnaden för de enheter som har läkemedelsservice har under samma period minskat med SEK. Se tabell 4.1 för uppdelning per sjukhus. Tabell 4.1: Förändring i läkemedelskostnad, exklusive ATC-kod B och L men inkl Y och X, SEK. Sjukhus 2009-H H2 Förändring, samtliga enheter Förändring enheter med LMS Sunderbyn Gällivare Piteå Kalix Kiruna Totalt Kostnadsutveckling för sjukhusen inom Norrbottens läns landsting Exklusive ATC-grupp B och L, AIP exkl moms GÄLLIVARE SJUKHUS PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS KALIX SJUKHUS KIRUNA SJUKHUS SUNDERBYNS SJUKHUS Värdeaxeln till höger avser totalkostnaden för Sunderby sjukhus H H H H H H H H H H H H2 Kommentar: Den största kostnadsökningen sedan 2005 har skett på Sunderby och Gällivare sjukhus tätt följt av Piteå Älvdals Sjukhus. Sjukhuset i Kalix är det enda som har fått en minskad läkemedelskostnad, se tabell 4.2. Detta beror ff.a. på en minskad vårdtyngd på detta sjukhus. Tabell 4.2. Förändring i läkemedelskostnad i SEK sedan 2005 uppdelat per sjukhus. Sjukhus Läkemedelskostnad 2010-H H2 Sunderbyn Gällivare Piteå Kalix Kiruna Totalt

19 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Kostnadsutveckling Sunderby sjukhus inkl LMS-avdelningar Exklusive ATC-grupp B och L, AIP exkl moms SYS Akutmott SYS Avd 57 Intensivvård SYS Anestesi modul A SYS Anestesi modul B SYS Anestesi modul C SYS Anestesi modul D SYS Anestesi modul E SYS Avd 33 SYS UVA SYS Avd 31 Ortoped SYS Avd 53 Kärl/Gastro SYS Avd 53 Onkologenheten SYS Avd 51 Ögon/Öron/Uro/Käkkirurg SYS Avd 49 Gyn SYS Avd 63 Hematologi SYS Dialys/Nefromott SYS Avd 46 Hjärta/Kärl SYS Avd 47 Hjärtintensiv SYS Avd 35 Infektionssjukdomar SYS Avd 61 Lung/Endo/Gastro SYS Avd 42/43 Stroke/Paus allmän geriatrik SYS Avd 41 Reuma/Neuro SYS Avd 32 Psykiatrisk avd SUNDERBYNS SJUKHUS H H H H H H H H H H H H2 Värdeaxeln till höger avser totalkostnaden för Sunderby sjukhus. Kommentar: Läkemedelskostnaden för sjukhuset ligger i princip still sedan 2009 med endast SEK i kostnadsökning. Enheterna med läkemedelsservice har minskat sin läkemedelskostnad med hela 1.1 miljoner SEK under det senaste året. En trolig förklaring till nedgången är införandet av läkemedelsservice på bred front under våren I slutet av 2010 kom även arbetet med den sk Bunkern igång. Det är ett förråd för sällanläkemedel som etablerades på sjukhuset för att möjliggöra för enheterna att låna sällanläkemedel för att på så vis undvika onödiga beställningar och onödig kassation av läkemedel. Även detta har troligtvis bidragit till en minskad läkemedelskostnad. En fördjupad analys av kostnadsutvecklingen på Sunderby sjukhus finns i bilaga 5. Kostnadsutveckling för Gällivare sjukhus inkl LMS-avdelningar Exklusive ATC-grupp B och L, AIP exkl moms GVS Intesivvård GVS Antidotskåp GVS Avd 8 GVS Avd 6 GVS BB/Förlossninh GÄLLIVARE SJUKHUS Värdeaxeln till höger avser totalkostnaden för Gällivare sjukhus H H H H H H H H H H H H2 Kommentar: Gällivare sjukhus var med sina SEK det sjukhus som hade ökat sin läkemedelskostnad mest sedan Men enheterna med läkemedelsservice bidrog endast med SEK av denna kostnadsökning. Intensivvården är en verksamhet med stora fluktuationer i patientflöde med avseende på kvantitet och behandlingsbehov. Det innebär också en relativt fluktuerande läkemedelskostnad år från år. För IVAK på Gällivare sjukhus ser vi en tydlig ökning det senaste året samtidigt som sjukhusets totalkostnad ökar. BB/Gyn på Gällivare sjukhus har haft Läkemedelsservice sedan Här ses en initial minskning / stabilisering av läkemedelskostnaden i samband med införandet av Läkemedelsservice, vilken sedan håller i sig. Avd 6 och avd 8 har båda haft en kostnadsminskning sedan läkemedelsservice infördes.

20 UTVÄRDERING - LÄKEMEDELSSERVICE PÅ SJUKHUSEN I NORRBOTTEN Kostnadsutveckling PÄS inkl LMS-avdelningar Exklusive ATC-grupp B och L, PÄS Avd 3A Akut intern medicin/pava PÄS Avd 3B Akut intern medicin/rehab PÄS Avd 2A Stroke PÄS Avd 2B Neuro AIP exkl moms PÄS Avd 7B Ortoped PÄS OP PÄS Dagkirurgisk mottagning PÄS IVAK PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS H H H H H H H H H H H H Värdeaxeln till höger avser totalkostnaden för Piteå älvdals sjukhus. fördes. - Avd. 3A består sedan oktober 2007 av både avd. 7A och avd. 3A. - Kurvan för IVAK består enbart av IVA 2005 t.o.m 2007-H1, därefter av akutmottagningen, IVA och ambulansen sammanslaget (=IVAK). Kommentar: Piteå Älvdals Sjukhus har minskat sin läkemedelskostnad med SEK under det senaste året. Läkemedelsserviceavdelningarna har dock ökat sin kostnad med SEK. IVAK står för en ökning på SEK medan 2A och 7B har minskat sin läkemedelskostnad och övriga har i princip stått still under året. Som beskrivet tidigare är intensivvården en verksamhet med stora fluktuationer i patientflöde med avseende på kvantitet och behandlingsbehov. Det innebär också en relativt fluktuerande läkemedelskostnad år från år. Kostnadsutveckling för Kalix sjukhus inkl LMS-avdelnining Exklusive ATC-grupp B och L, AIP exlk moms Kalix Avd 2 Kalix Rehab Kalix IVAK KALIX SJUKHUS Värdeaxeln till vänster avser totalkostnaden för Kalix sjukhus H H H H H H H H H H H H2 Kommentar: Läkemedelskostnaden på Kalix sjukhus har stått still under det senaste året. Avdelningarna med läkemedelsservice har dock stått för en ökning med SEK. Av detta står Avd 2 för SEK. Avd 2 och avd 3 slog ihop sina förråd under 2010, vilket ger en