Landstingstyrelsens rapport

Transkript

1 Landstingsfullmäktige den 15 april 2015 Landstingstyrelsens rapport Akut vårdplatsbrist på Sunderby sjukhus... 2 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården... 2 Flera av länets sjukhus högt i Dagens Medicins ranking... 2 Löpande kvalitetssäkring av den fysiska vårdmiljön... 2 Uppdrag för utveckling av Glesbygdsmedicin... 3 Patienthotellet... 3 Läkemedel... 4 Hälsobokslut 2014 Miljöredovisning 2014 Bilagor 1

2 Akut vårdplatsbrist på Sunderby sjukhus Sunderby sjukhus har den 10 februari gått upp i förstärkningsläge på grund av att sjukhuset har stor brist på vårdplatser. Det innebär att den lokala krisledningen på sjukhuset följer läget extra nogsamt. Transporterna förstärks så att patienter från Sunderby sjukhus kan få vård vid andra sjukhus i länet och översyn görs om det finns planerade operationer som kan ställas in. Sjukhuset har en längre tid haft ett ansträngt vårdplatsläge. Det beror både på brist på sjuksköterskor, men också på att sjukhuset har många utskrivningsklara patienter som kommunerna ska ta hand om. Under 2014 hade sjukhuset i snitt 26 utskrivningsklara patienter dagligen, som egentligen var kommunernas ansvar. Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården Riksrevisionen har beslutat att inleda en huvudstudie om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården i landet. Granskningsrapporten beräknas bli publicerad i oktober Bakgrunden är att hälso- och sjukvårdens problem med kompetensbrist blir allt tydligare. Det handlar om ökande kostnader för inhyrd personal, stängda avdelningar och i vissa fall allvarliga vårdskador. Samtidigt är det ett komplext område med många aktörer, såväl stat och landsting som lärosäten. Kompetensförsörjningsproblematiken är således en sammansatt och långsiktig fråga inom vården. Riksrevisionens utgångspunkt för huvudstudien är att se problem ur ett övergripande perspektiv där också statens förutsättningar att bidra till en bättre kompetensförsörjning står i centrum. Det handlar i hög grad om aspekter som landstingen inte kan lösa själva utan som är beroende av dels utbildningssystemet, dels vad som sker i andra landsting och regioner. Flera av länets sjukhus högt i Dagens Medicins ranking Piteå älvdals sjukhus hamnade på en hedervärd andraplats i kategorin mindre sjukhus när Dagens Medicin rankade sjukhusen i landet Till grund för rankingen är uppgifter hämtade från Öppna jämförelser och nationella patientenkäter samt mätningar av vårdrelaterade infektioner, följsamhet till hygienregler och hur vårdgarantin uppfylls. Även väntetider på akuten och överbeläggningar ingår i bedömningen. Fler av länets sjukhus återfanns bland topp tio i sjukhusrankingen. Kiruna sjukhus blev sexa i kategorin mindre sjukhus och Sunderby sjukhus hamnade på en niondeplats i kategorin mellanstora sjukhus. Löpande kvalitetssäkring av den fysiska vårdmiljön Jag har initierat ett projekt för löpande kvalitetssäkring av den fysiska vårdmiljön i landstinget. Bakgrunden är att landstinget har en tydlig process för utformande av den fysiska miljön i samband med nybyggnation och större ombyggnationer. Däremot är det inte lika tydligt hur god kvalitet upprätthålls i våra vårdmiljöer. Sjukvården påverkas av ständiga förändringar som i sin tur påverkar behovet och utformningen av vårdens lokaler och dess vårdmiljö. 2

3 Modern vårdforskning har visat på miljöns betydelse för att främja hälsa, välbefinnande och tillfrisknande. Idag finns evidens för att en god vårdmiljö bidrar till mindre lidande för patienten samt kortare vårdtider. Målet med projektet är att löpande och systematiskt arbeta med den fysiska vårdmiljön i landstingets verksamheter. Verksamheterna erbjuds verktyg som underlättar en förbättring/förändring av miljön vid exempelvis ombyggnationer och/eller verksamhetsförändringar. Den fysiska vårdmiljön utgörs av samspelet mellan omvårdnad, arkitektur, design och kultur varför alla dessa perspektiv ska finnas representerade i projektet. Ett seminarium med presentation av projektets resultat kommer att genomföras hösten Uppdrag för utveckling av Glesbygdsmedicin Med utgångspunkt från dokumentet Vård och omsorg i glesbygd som fastställdes av Norrlandstingens regionförbund i maj 2014 ska en handlingsplan utarbetas för genomförande av aktiviteter för den fortsatta utvecklingen. Jag har utsett divisionschefen för Närsjukvård, Ylva Sundkvist, som processägare och som processledare Elisabeth Eero. En handlingsplan ska upprättas med följande innehåll: En definition av vilka hälsocentraler som avses som glesbygdshälsocentraler En inventering och lägesbeskrivning var landstinget befinner sig, gärna med utfångspunkt från dokumentet Vård och omsorg i glesbygd Med utgångspunkt från kartläggningen föreslå prioriterade aktiviteter för 2015 Västerbottens läns landsting har lagt in frågan om samers hälsa i sin glesbygdssatsning. Processledaren ska göra en motsvarande inventering av vad Norrbottens läns landsting gör inom detta område för senare ställningstagande om detta bör ingå i landstingets utvecklingsarbete Patienthotellet Från starten den 8 september 2014 har gästflödet stadigt ökat från att det har varit runt 30 gäster under vardagen och 10 under helgen, till i dagsläget cirka 60 under vardagen och upp till 45 under helgen. Antalet medicinska insatser som vårdpersonalen utför ökar i takt med antalet gäster. Andelen patienter är störst från länssjukvården, som utgör cirka 65 procent av alla patienter. De flesta av dessa är från allmänkirurgin och kvinnosjukvården därnäst från ortopedin. Resterande cirka 35 procent är från närsjukvården som internmedicin, infektion, hud och lungkliniken. En mindre grupp gäster är anhöriga till patienter som vårdas på Sunderby sjukhus. Antalet patienter väntas öka med fler patientgrupper på hotellet. I patientflödet inför operation kommer patienthotellet att bidra med ett bättre flöde. Väntetiderna för patienter med tjocktarmscancer kommer att förkortas genom att patienter under utredningstider bor på patienthotellet. 3

4 Läkemedel För beslut om landstingsövergripande läkemedelsfrågor har landstingsdirektören tillsatt styrgrupp läkemedel på delegation. Styrgruppen tar landstingsövergripande beslut i de processer som finns beskrivna i landstingets läkemedelsstrategi. Strategin och årlig handlingsplan finns i VIS men kan även nås på insidan via Läkemedelsportalen. Lägesrapport från senaste styrgruppsmötet Den nationella processen för ordnat införande av nya läkemedel har startat den 1 januari Processen har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med representanter från samtliga landsting och regioner. Processen med tillhörande organisation har redan prövats genom att piloter med nya läkemedel har genomförts under förra året. Ett av dessa pilotprojekt är det pågående införandet av de nya effektiva läkemedlen för behandling av hepatit C. Målet med den nationella processen är att ändamålsenliga och kostnadseffektiva läkemedel ska användas och att patienterna ska få tillgång till dessa läkemedel utan onödig väntan. Landstingen ska också införa nya läkemedel mer lika över landet. Processen kommer att bidra till en ökad framförhållning i landstingets planerings- och budgetarbete och det finns också möjligheter till bättre priser genom att landstingen verkar som en gemensam upphandlande aktör. Ett aktuellt exempel är att landstinget nu har tecknat ett avtal om lägre pris för läkemedlet Xtandi. Det är ett av de nya läkemedlen för behandling av prostatacancer som kommer att få ökad användning i länet. Den nationella processen samordnas med regionala och lokala funktioner för införande av nya läkemedel. I landstinget drivs processen lokalt via styrgrupp läkemedel som länkar det nationella med den regionala och lokala införandeprocessen. Läs mer på insidan under läkemedelsportalen och landstingets riktlinjer läkemedel: Landstingets kostnader för läkemedel har sammantaget ökat med 47 miljoner kronor (6 procent) under 2014 jämfört med Några läkemedelsgrupper som ökat under året har varit TNF-alfahämmare med 10 miljoner kronor, läkemedel mot (FAP) skelleftesjukan 8 miljoner, hepatit C 9 miljoner samt läkemedel mot cancersjukdomar med 7 miljoner kronor. TNF-alfa-hämmare är den grupp som kostar landstinget mest pengar under 2014, närmare 100 Mkr vilket motsvarar mer än en tiondel av landstingets totala läkemedelsbudget på 830 miljoner. Dessa läkemedel har mycket bra effekt på exempelvis många patienter med reumatiska sjukdomar, vilket gör att många som tidigare varit svårt sjuka nu kan leva ett bra liv. Dessa läkemedel, liksom många andra, bidrar till minskade samhälls- och sjukvårdskostnader. Våren 2014 kom nya riktlinjer från läkemedelsmyndigheterna om att patienter som får intravenös tillförsel av läkemedel innehållande järn behöver övervakas. Styrgruppen beslutade i samband med detta att alla intravenösa järn-läkemedel skulle rekvireras till vårdenheterna och ges utan kostnad till patient. Detta för att öka säkerheten men också för att komma till rätta med den olikhet som finns inom länet. På en del orter och kliniker har patienten fått betala dessa läkemedel själv via uthämtning med recept på apotek. På andra ställen har patienten fått läkemedlet gratis i samband med 4

5 infusionstillfället på kliniken. Styrgruppen har nu följt upp beslutet och kontakt kommer nu att ta kontakt med de verksamheter som fortfarande förskriver intravenöst järn på recept. 5