vägplanen: upphöjd vall, murar och plantering av träd i marktäckande underplantering, se figur 6.2. Karaktär

Transkript

1 vägplanen: upphöjd vall, murar och plantering av träd i marktäckande underplantering, se figur 6.2. Under projekteringen har flera alternativ för utformning avvägts men valts bort: 1) upphöjd vall med lägre mur uppe på vall i kombination med träd, 2) lägre vall med plank och träd. Motiv för alternativ som valts bort har varit högre anläggnings- och skötselkostnader, känslighet för klotter samt svårighet att samordna gestaltning av plank/murar med utformning av bro/hållplatstak samt övrig utformning av plank och fasader inom handelsområde. Karaktär Busshållplatser ska avskiljas mot E18 med upphöjda trädplanteringar. Som träd väljs smalkroniga träd som trivs i den hårt utsatta vägmiljön. Huvuddelen av marken kring träden föreslås utföras med marktäckande buskar eller högre buskar som skydd för trädens stammar vid etablering. Resterande mark föreslås utföras med gräsyta. På västra sidan av E18 ska utformningen anknyta till en stadsmässig karaktär. Figur 6.3 visar exempel på där hållplatslägen är markerade med betongsten och på smalkroniga träd i trånga gaturum. Figur 6.4 visar exempel på hållplats utrustad med väderskydd City 90 som finns längs E18 idag. Gestaltningsprogram 29

2 På östra sidans skyddsbarriär av E18 utförs trädplantering liksom på västra sidan. Även på den cirka 1,8 meter breda refugen mellan busshållplats och av- och påfartsramp för E18 finns möjlighet att utföra en plantering. Syftet med denna refugplantering är att ge väntande människor ytterligare en grönskande och mildrande avskärmning i den hårdgjorda och hårt trafikerade miljön. Detta syfte bör ställas mot arbetsmiljö- och skötselaspekter. Då hastigheten är begränsad till 60 km/h i området och ena sidan av refugen utgörs av busshållplatser bör en skötselextensiv plantering kunna utföras. Olika valmöjligheter till utförande finns, se vidare under planteringar och figur 6.13, sidan 37. På övriga ytor öster om E18 är syftet med gestaltningen att anknyta till det öppna odlingslandskapets karaktär. I mellanrum mellan bussslingor utförs mjuka terrängmodelleringar som anläggs med ängsvegetation samt mindre partier med vegetation som efterliknar befintlig vegetation på åkerholmar i landskapet. Nya planteringar ska utföras med hänsyn till trafiksäkerhet och siktförhållanden. Hållplatslägen ska markeras med avvikande markbeläggning gentemot anslutande gator och bussramper belagda med asfalt, exempelvis betongsten, se figur 6.3. Busshållplatser/ perronger ska utformas tillgänglighetsanpassade med taktila och kontrasterande ledstråk och markeringar samt upphöjda kantstöd. Eventuellt tillkommande väderskydd samt sittbänkar, papperskorgar och utrustning för reklamtidningar mm ska samordnas med övrig utrustning som finns längs E18 motorvägshållplatser, se figur 6.4. Placering och val av utrustning ska ske enligt RiTill. Av- och påfartsramper Av- och påfartsramper utformas i syfte att göra så lite intrång i omgivande mark samt att i största möjliga mån följa befintliga vägslänters utformning. Norrgående befintlig avfartsramp breddas och bankslänt utformas med 1:2 slänt och räcke. Norrgående befintlig påfartsramp breddas och bankslänt utformas liksom befintlig slänt med lutning 1:5 och räcke där höjden överstiger två meter. Nya av-och påfartsramper till E18 motorvägshållplatser, i områdets norra del, utfomas som 1:2 på bank och i skärning 1:4 samt med ytterslänter med en lutning på 1:2,5 i syfte att minimera intrång, se figur 6.5, nedan. Figur 6.5 visar typsektion för E18 nya motorvägshållplatser av- och påfarter 30 Gestaltningsprogram

3 Släntavrundningar utförs med radie 10. Detta ger en mjuk anslutning till omgivande mark och övergången från ytterslänt till befintlig mark blir så osynlig som möjligt. Karaktär Samtliga slänter ska anläggas med avbaningsmassor alternativt gräsbesås i syfte att minimera påverkan på landskapsbilden och minimera intrycket av en teknisk anläggning. Bussväg, Vaxholmsslingan, östra sidan om E18 Bussvägen går på bank mot E18 och utformas med 1:2 slänter för att möta befintligt dike mot E18. Mellan Vaxholmsslingan och påfartsramp mot E18 finns ett omkring 20 meter brett område som utformas mjukt välvt och modullerat, se figur 6.7, sidan 32, samt avsnittet terrängmodelleringar, sidan 35. Under projekteringen har en alternativ utformning med dike avvägts men valts bort. Motiv för valt alternativ med terrängmodellering är att det ökar trafiksäkerheten, minskar kostnader för räcke, ger en bättre landskapsanpassning samt minskar anläggningens tekniska karaktär. Karaktär Samtliga slänter ska anläggas med avbaningsmassor alternativt gräsbesås i syfte att minimera påverkan på landskapsbilden. Delar av terrängmodellerat område planteras med genomsiktliga träddungar främst i anslutning till området för perronger och cykelparkering. Figur 6.6 visar sektion 1/050 över E18 (strax norr om trafikplats Arninge) samt fortsättning österut med norrgående påfartsramp, bussväg för Vaxholmsslingan med cykelväg samt ingående delar i järnvägsplanen för Roslagsbana. Öster om detta syns den dagvattendamm som ingår i vägplanen. Gestaltningsprogram 31

4 Väg 274 mot Vaxholm Väg 274 mot Vaxholm breddas mot norr och en refug med varierande bredd anläggs mellan körfälten. Vägens norra bankslänt utförs liksom befintlig slänt i lutning 1:2. Syfte är att göra så litet intrång i omgivande mark som möjligt och få anläggningen att rymmas inom befintligt vägområde. Karaktär Refugen mellan körfält hårdgörs. Materialval för beläggning av refuger och kantstöd bör samspela med den lantliga omgivningen. Här kan kostnads- och underhållseffektiva material som asfalt och betong med fördel användas. Samtliga slänter ska anläggas med avbaningsmassor. Bergsskärning En befintlig lägre bergsskärning finns på västra sidan av södergående av- och påfartsramp mot E18. Då bergsskärningens höjd är låg (som högst cirka fyra meter) föreslås bergsskärningen läggas som en jordslänt, 1:2. En släntavrundning med radie 10 utförs för en mjuk anpassning mot befintlig mark. Karaktär Slänterna utförs med avbaningsmassor samt kompletterande landskapsplanteringar i slänternas övre delar. Syftet är att minska vägrummets dominans, se figur 6.15 under avsnittet planteringar. Cirkulationsplats En cirkulationsplats anläggs i anslutning till nuvarande korsning med södergående av- och påfartsramper för E18 och väg 264 Arningevägen. Cirkulationsplatsen är belägen mellan ett höjd- och skogsparti på E18 västra sida. På sikt kommer området att förändras och bli mer bebyggt då Arninge handelsområde byggs ut. Cirkulationsplatsen kommer att utgöra en av portarna in mot Arninge handelsområde. En befintlig cirkulationsplats är belägen väster om planerad ny cirkualtionsplats, och utgör port mot handelsområdet i dagsläget. Figur 6.7 visar typsektion för bussväg, Vaxholmsslingansamt terrängmodellering som utförs i mellanrummet mot norrgående påfartsramp. Karaktär Från E18 är den nya cirkulationsplatsen det första trafikanterna möter, hastigheten kan vara hög och trafikanterna behöver uppmärksammas på platsen och stadens närhet. För övriga trafikanter som kommer från Vaxholm 32 Gestaltningsprogram

5 blir detta den första entrén till Arninge handelsområde. Utformningen av cirkualtionsplatsen ska syfta till att annonsera platsen och sänka hastigheten. Trafikanterna ska uppmärksammas på stadens närhet genom en stadsmässig utformning i och kring cirkulationsplatsen. Ett exempel på detta är när kantstöd från anslutande ny gata från handelsområdet följer med ut till Arningevägens sidokurvor och refuger. Materialvalet bör anknyta till material vid befintlig cirkulationsplats mot Arninge handelsområde och Kundvägen. Här är cirkulationsplatsen anlagd med granitsten i överkörningsbara ytor och med granitkantstöd. Gestaltningen av rondellmitt ska utformas med hänsyn till god arbetsmiljö. En upphöjd rondellmitt annonserar platsen. Rondellmitt kan gestaltas med en kombination av hårdgjord yta (marksten, block eller grus) i kombination med lägre vegetation och med låg underhållsintensitet. Gång- och cykelvägar Med utgångspunkt att resecentrumet ska knyta ihop områden öster och väster om E18 anläggs en 3,25 meter bred gång- och cykelväg längs väg 264 och på befintlig bro över E18. Gångoch cykelvägen möjliggör för cyklister på Vaxholmsvägen att på en separerad bana ta sig över E18 och förbi den signalreglerade korsningen med bussramper. Figur 6.8 visar exempel på utformning av cirkulationsplats med en kombination av hårdgjorda material som betongoch granitsten i refuger och på överkörningsbara ytor samt skötselextensiv sedumplantering i rondellmitt. En tre meter bred gång-och cykelväg anläggs även från Vaxholmsvägen längs Vaxholmsslingans bussväg. Gång- och cykelvägen angör den cykelparkering som anläggs i anslutning till busshållplatsen på E18 östra sida. Karaktär Gång- och cykelbanorna följer intilliggande vägs geometri och avskiljs från vägen med kantsten. Ytan beläggs med asfalt liksom Gestaltningsprogram 33

6 Underlag till Vägplan. E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum intilliggande väg. Kanstöd bör utföras med ett stadsmässigt material, som granit, då den ena gång- och cykelvägen ansluter till den nya cirkulationsplatsen som är en ny första port mot Arninge, medan den andra ansluter till resecentrum på E18 östra sida. Cykelparkering En cykelparkering anläggs i direkt anslutning till perrongen för busshållplatser på E18 östra sida. Syftet är att de cyklister som angör resecentrum från Vaxholsmvägen ska få en så gen förbindelse som möjligt till resecentrum. Karaktär Markmaterial på cykelparkeringen väljs i syfte att avspegla funktion, tex röreslestråk och område för parkeringsplatser. Utrustning och cykelställ ska samordnas med utrustning på E18 västra sida i syfte att åstadkomma en samordnad helhetsgestaltning. Figur 6.9 visar exempel från Malmö södra station där del av cykelparkeringen har utrustats med dubbla våningsställ. Markmaterialet varierar beroende på funktion och platsen är utrustad med informationsskyltar. 34 Gestaltningsprogram

7 Landskapsanpassning Terrängmodelleringar Inom projektet beräknas ett överskott av massor. Genom dessa massor kan terrängmodelleringar utföras på strategiska platser för en bättre landskapsanpassning av anläggningen. Målsättningen är att mildra intrycket av höga, tekniska bankar. Exempel på områden där terrängmodelleringar ska utföras: Område mellan norrgående påfartsramp till E18 och bussväg, Vaxholmsslingan. Området föreslås utföras som mjukt välvda kullar där höjden kan variera något i längsled. Målsättningen är ett mjukt böljande naturligt område. Slänterna föreslås utföras med en varierande lutning från 1:4 till 1:10 som ansluter naturligt och mjukt till sidoområde för Vaxholmsslingan och norrgående påfartsramp. Terrängmodelleringen syftar även till en mer trafiksäker utformning; på sätt kan en utformning med bussramp på bank och räcke kan undvikas. Område mellan Roslagsbanans perrong och bussperrong på E18 östra sida. Här föreslås att anläggningarnas tekniska slänter på ett naturligt, mjukt sätt anpassas till och möter varann. En viss utfyllnad kan vara möjlig där utrymme finns. Område norr om E18 östra perrong. Området kan utformas som svagt upphöjd mark som planteras med en genomsiktlig gles dunge. Vegetationen anläggs som ersätting för den befintliga åkerholme som måste tas bort genom projektet. Siktförhållanden för busstrafik ska säkerställas. Dagvatten Anläggningar i syfte att fördröja och rena dagvatten kommer att anläggas inom projektet. Rening av dagvatten kan utföras som vegetationsklädda slänter/diken och/ eller som damm. Det övergripande målet oavsett typ av lösning är att anläggningarna anpassas för att smälta in i omgivande landskap eller stadslandskap och utformas med hänsyn till såväl ett åskådarperspektiv som ett trafikantperspektiv. Figur 6.10 och Bilderna visar exempel på två dammar med olika karaktär. Överst en landskapsanpassad damm med jordslänter, nedan en teknisk damm med makadamslänter. I Arninge ska landskapsanpassning av dagvattendamm ske enligt principen i bild ovan. Gestaltningsprogram 35

8 Damm utformas med en centralt meandrande bäckfåra och omgivande översilningsbara slänter. En viktig aspekt är att anläggningen utformas i syfte att åstadkomma en vattenspegel. Risken för torrlagda dammar ska minimeras. Detta åstadkommes med den meandrande bäckfåran. Bäckfåran ska utföras med makadam/grus och med inslag av natursten. Syftet är dels att åstadkomma erosionsskydd, dels att efterlikna ett naturligt utseende som syns vid de tillfällen då bäcken ej är vattenfylld, se exempelbild figur De översilningsbara bäck- och dammslänterna ska utföras med varierande flacka släntlutningar med inslag av mindre kullar och natursten. Dessa anläggs för att ge förutsättningar för olika biotoper och möjlighet till ökat antal växter och djur i och kring dammanläggningen. Dammen ska anläggas med avbaningsmassor eller gräsbesås. Makadam/grus får endast anläggas i anslutning till bäckfåran samt inoch utloppsrör som erosionsskydd. In- och utloppsrör ska döljas genom inslag och anläggning av natursten. Vegetationsklädda diken ska anläggas med avbaningsmassor likt omgivande mark. Där möjlighet finns kan med fördel slänterna flackas ut för en mjuk anslutning mot omgivande mark eller angränsande vägslänter. Släntavrundningar och släntavslutningar ska utföras med minst radie 10. I botten av diken kan visst inslag av makadam och natursten få förekomma, dels för att åstadkomma ett varierat, naturligt uttryck, dels för att minska erosionsrisk. Figur Bilden visar exempel på hur botten av ett dike kan anläggas med natursten och makadam/grus för att åstadkomma ett varierat naturlikt intryck. Planteringar De planteringar som ska utföras ska vara av sådant slag att de har en god tillväxt och kräver en begränsad insats vid skötseln. Vid fortsatt projektering ska såväl skötsel som arbetsmiljöperspektiv vägas in vid detaljutformning och val av arter. Planteringarna ska vara robusta och lättskötta på lång sikt. Planteringsytor som ska utföras visas på karta 7.1, sidan 42) samt i i ett begränsat utsnitt i figur 6.1, sidan 31. Följande typer av karaktärer/planteringsytor ska utföras : Parkplanteringar med buskar och träd ska utföras på upphöjd skyddsbarriär/vall mellan E18 och busshållplatser samt i den 1,8 meter breda refugen öster om E18. På skyddsbarriär/ vallar föreslås trädrader planteras i en yta med lägre, marktäckande buskar. Buskarter ska väljas för snabb etablering så planteringsytan sluter sig snabbt och ger ett färdigt utseende. Detta minimerar framtida skötselinsatser. Vid val av art och placering ska hänsyn tas till trafiksäkerhet och omgivande byggnader/ bro. Parkplanteringar på skyddsbarriären ska samrådas med kommunen så de samspelar med eventuella framtida anslutande kommunala planteringsytor. 36 Gestaltningsprogram

9 På den breda refugen har en avvägning gjorts avseende utförande av planteringar eller beläggning av hårdgjort material. Att ge väntande människor ytterligare en grönskande och mildrande avskärmning i den hårdgjorda och hårt trafikerade miljön har ställts mot arbetsmiljö- och skötselaspekter. Då hastigheten är begränsad till 60 km/h i området och ena sidan av refugen utgörs av busshållplatser bör en skötselextensiv plantering kunna utföras. Olika valmöjligheter till utförande finns, se figur Naturlika planteringar ska utförsa på terrängmodellering mellan norrgående påfartsramp till E18 och bussväg, Vaxholmsslingan på E18 östra sida. Målet med dessa planteringar är att efterlikna den åkerholmsvegetation som förekommer naturligt i området samt att i så stor utsträckning som möjligt minska vägens dominans. Växtmaterial ska väljas för snabb etablering och i syfte åstadkomma ett färdigt intryck av planteringarna inom en snar framtid. Vid val av art och placering ska hänsyn tas till trafiksäkerhet samt utblickar ut i det öppna landskapet i öster. Landskapsanpassade planteringar: Målet med dessa planteringar är att i så stor utsträckning som möjligt minska de negativa ingrepp som anläggningen ger, exempelvis i anslutning till de höga bankarna för ny bussväg, Vaxholmsslingan samt södergående av- och påfartsramp vid Trafikplats Arninge. Detta sker i första hand med avbaningsmassor från närliggande område. Även planteringar av landskapsplantor kan förekomma på valda platser där höga bankar eller stora skärningar förekommer. Växtmaterialet ska efterlikna naturligt förekommande arter i närområdet. Inga slänter täckta med krossmaterial får förekomma inom området. Figur 6.13 visar exempel på två alternativa utformningar med planteringar i refugen mellan busshållplats och av- och påfartramper på E18 östra sida. Figur Anläggning med avbaningsmassor ger en snabb etablering av naturlig växtlighet i slänter. Foto från pågående bygge av E4 söder om Sundsvall. Gestaltningsprogram 37

10 Avbaningsmassor: Det översta mullhaltiga jordlagret (rikt på mikroogranismer och fröer) som tas bort vid anläggandet av ny väg. Användandet av avbaningsmassor underlättar en spontanetablering av naturlig flora. Massor från skogsmark ska återanläggas inom skogsmarksområde och massor från öppen mark inom områden för odlingsmark/öppen mark. Befintlig vegetation Av och påfartsrampen väster om E18 passerar ett större skogsområde med befintlig uppvuxen skog, vilket innebär avverkning av vegetation i vägens sträckning när rampen breddas och bergsskärningen läggs i jordslänt. Ur trafikantperspektiv är det viktigt att de nya bryn som uppstår behandlas på ett genomtänkt sätt. Gallringsåtgärder förseslås i syfte att återskapa flerskiktade bryn. I anslutning till norrgående påfartsramp öster om E18 och längs E18 östra sida samt längs Ullnaån i anslutning till dagvattendamm finns dungar av uppvuxen vegetation som mildrar anläggningens dominans i landskapet, se figur 6.6, sidan 31. Denna vegetation är viktig att bevara. Gallring och uppstamning av vegetationen bör utföras för ett mer ordnat intryck. Figur 6.15 visar hur landskapsanpassade planteringar med en kombination av avbaningsmassor och landskapsplantor kan utföras i skärningsslänten för av- och påfartramper på E18 västra sida. 38 Gestaltningsprogram

11 Utrustning Belysning Ny kompletterande vägbelysning är aktuell inom vägplanen. Ny belysning ska väljas utifrån en helhetssyn för såväl resecentrum som handelsområde samt utifrån befintlig belysning och planerade förändringar. Belysningen av området ska bidra till en mänsklig skala liksom låg energiförbrukning. En mänsklig skala innebär god belysning längs exempelvis gångoch cykelstråk. Vägbelysningen kan delas in i två grupper och föreslås enligt nedan: Cirka 10 meter hög eftergivlig stolpe med dubbel- eller enkelarm. Utförs på ramper och kompletterar befintlig belysning på E18 och ramper. Cirka fem meter hög parkstolpe utan arm. Placeras i ytterkant av gång- och cykelväg samt ytterkant av vändslingor för bussar i anslutning till busshållplatser. I syfte att rensa vägrummet visuellt från linjer och intryck föreslås armaturer enkla till sitt uttryck, och som fästs till stolpar utan arm. område. Stolphöjderna kan justeras något i syfte att samordna stolphöjder och undvika olika stolphöjder beroende på om de står inom kommunalt planområde eller vägområde. På hållplatser och perronger kan lägre stolparmaturer (cirka fem meter) komma att behövas som komplement till allmänbelysning från bro och trapphus, omgivande vägbelysning samt belysning i väderskydd. Den förstärkta belysningen ska vara placerad i förhållande till vegetation och övrig omgivning så att hållplatsen upplevs som trygg. Förstärkt belysning ska finnas vid informationstavlor och vid andra punkter där det finns behov. Belysningen ska: inte vara bländande. Ljuskällan ska var avbländad mellan 0 och minst 30 grader mot horisontalplanet. inte vara uppåtriktad från golv/mark i gångstråk. fungera förstärkande på kontraster och oönskade skuggbildningar ska undvikas. cirka 10 meter cirka fem meter Val av armaturer ska samordnas med anslutande gator och vägar inom Arninge handels- Figur 6.16 visar principer för stolphöjder. Gestaltningsprogram 39

12 Underlag till Vägplan. E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum BEFINTLIG BELYSNING Längs E18, väg 264 (Arningevägen, väg 274 (Vaxholmsvägen). Enkelriktad i vägkant eller dubbelriktad belysningsarm i mittremsa på fackverksstolpe. Längs Kundvägen och Saluvägen. Dubbelriktad belysningsarm i mittremsa. FÖRSLAG NY BELYSNING Cirka 10 meter hög eftergivlig stolpe med dubbel- eller enkelarm. Utförs på ramper och kompletterar befintlig belysning på E18 och ramper. Cirka fem meter hög parkstolpe utan arm. Placeras i ytterkant av gång- och cykelväg samt ytterkant av vändslingor för bussar i anslutning till busshållplatser. Förslaget visar en översikt för ny belysning inom vägplanen. Övriga gator, perronger och områden kommer även belysas och en samordning mellan Trafikverket, SL och kommun ska ske. Södra delen av Saluvägen. Dubbelriktad belysning i gräsremsa och på parkering. Bilderna visar befintliga förhållanden Karta 6.1 med bilder visar en översikt över befintlig belysning i området samt förslag på ny kompletterande belysning inom vägplanen. Ny belysning ska samordnas med angränsande belysning på kommunala gator och perronger. 40 Gestaltningsprogram

13 Räcken Räcken kommer dels att anläggas som vägräcke samt som räcke på muren vid skyddsbarriären. Vid val av vägräcken ska dessa i första hand ansluta till och harmonisera till befintliga räcken. Målet är ett samordnat helhetsintryck. Det räcke som fästs på muren för skyddsbarriären har till funktion att skydda muren för påkörningsskador eller plogskador. En räckestyp väljs med ett utseende som passar i stadsnära miljöer, har enkla och rena linjer och som inte tar så stor visuell plats i vägrummet. Vid möten mellan olika räcken ska omsorg läggas om anslutningar och avslutningar. Stängsel Viltstängsel finns idag längs E18. Placeringen av viltstängsel påverkar i hög grad trafikantens upplevelse av vägrummet. Då viltstängsel kommer att anpassas efter den nya anläggningen eftersträvas ett harmoniskt intryck och viltstängsel anpassas så man slipper knyckar upp och ner eller i sidled. Skyltar Trafikskyltar i vägrummet syftar till att ge trafikanten information, leda trafiken och förbättra trafiksäkerheten. Placeringen av dessa skyltar ska följa de regelverk och normer som finns. Dessutom bör följande aspekter väga in i de fall det förekommer visst spelrum vid placeringen av dessa skyltar: Skyltarnas placering ska undvika platser för viktiga utblickar från vägen, exempelvis i anslutning till öppet landskapsrum och passager över broar. Skyltarna bör placeras med vegetation som bakgrund. Informations- och vägvisningsskyltar i anslutning till busshållplatser och perronger syftar till att underlätta för resenärer att orientera sig samt få information om sin resa. Dessa skyltar ska samordnas med kommuen och SL samt uppfylla gällande riktlinjer i RiTill. Gestaltningsprogram 41

14 7. Karta åtgärder Landskapsanpassade planteringar i form av avbaningsmassor alternativt landskapsplantor i djupa skärningar eller på höga bankar. Rondell och refuger gestaltas. Cykelväg avskiljs med kantsten längs Vaxholmsslingans bussväg och cykelparkering anläggs i anslutning till perrongen öster om E18. Bro för resecentrum, ingår i detaljplan, se bilaga Byggnadsverk Parkplanteringar med buskar och träd på skyddsbarriärer och i refug (buskar). Markmaterial, utrustning och vägvisning inom området för resecentrum samordnas med kommun och SL. Befintlig mark/vegetation behålls och skyddas under byggtiden Damm landskapsanpassas i sin utformning. Terrängmodelleringar och naturlika genomsiktliga trädplanteringar i dungar. Enstaka lägre och genomsiktliga naturlika planteringar, samråds med SL. Karta 7.1 sammanfattar landskaps- och gestaltningsåtgärder för Arninge resecentrum. För utförligare beskrivningar se text och illustrationer i gestaltningsprogrammet. Prick-streckad svart linje visar vägplanens område (inklusive befintligt vägområde) och gräns mot Täby kommun (väster om E18) och SL (öster om E18). 42 Gestaltningsprogram

15 8. Måluppfyllelse Nedan ges en sammanställning över hur de uppställda gestaltningsmålen i kaptitel 5 uppfylls i projektet. MÅL Arninge resecentrum ska utformas utifrån omgivande framtida karaktär för Arninge - Ullna stadsdel. Gestaltningsnivån för resecentrum ska motsvara målbilden för FÖP Arninge - Ullna. Resecentrum är områdets kommunikativa nod och utformas som en karaktärsbyggnad som annonserar Arninge- Ullna mot E18. Resecentrum och dess kringanläggningar ska anpassas till omgivningen för minsta möjliga intrång. Utformningen ska ta hänsyn till åtgärdsförslag i FÖP för Arninge-Ullna. Resecentrumet ska knyta ihop områden öster och väster om E18. Exempelvis innebär detta att befintliga och planerade rekreationsstråk skall behållas och utvecklas i möjligaste mån, samt att gång- och cykelvägar anläggs i anslutning till eller skilt från övrigt trafiknät. Angöring för cyklister ska kunna ske på avsedda platser i närheten av resecentrum. Trafikanter på E18 och Roslagsbanan ska ges en lugn och harmonisk resa där utformningen underlättar möjligheten att orientera sig i förhållande till omgivningen. Exempelvis ska utrustning och andra element ges en samordnad gestaltning med anslutande sträckor på E18 och Roslagsbanan. Trafikanter ska erbjudas utblickar över det storskaliga öppna landskapet österut i Arninge. I utformningsarbetet ska ett långsiktigt och hållbart perspektiv beaktas vid exempelvis val av utförande och material. Framtida drift- och underhållsmöjligheter är viktiga förutsättningar för projekteringen. UTVÄRDERING Vägplanen medverkar till detta genom en genomtänkt gestaltning av hållplatser, skyddsbarriärer, terrängmodelleringar och planteringar. Bron som ligger i kommunens detaljplan har getts en medveten gestaltning som karaktärsbyggnad. Vägplanen omfattar relativt små ytor. Utformningen har till stor del styrts av krav på funktion, samordning med järnvägsplan och detaljplan. Möjligheten till landskapsanpassning och gestaltning har begränsats. Målet infrias till viss del via ny gc-koppling över E18 längs Vaxholmsvägen. Gc-väg på E18 östra sida anläggs längs Vaxholmsslingan och angör en cykelparkering vid östra busshållplatsen. På E18 västra sida ansvarar kommunen för cykelparkeringar i anslutning till entrén till bron för resecentrum. Dock kommer inte cykeltrafik att tillåtas på bro för resecentrum och bron överbryggar inte Roslagsbanan med möjlighet att ta sig hela vägen över Roslagsbanan mot öster. Nya vägdelar och skyltning kan inverka negativt på trafikantupplevelse. Däremot föreslås en enhetlighet avseende utrustning. Växtlighet på skyddsbarriärer ramar in vägrummet och tonar ner tekniska detaljer och störande inslag. Utblickar mot öster och ut i det öppna landskapet bibehålls till viss del. Drift och underhåll har varit en avgörande faktor i val av utformning. Målet går till fullo att utvärdera vid fortsatt detaljprojektering. Motverkar målet i hög grad Motverkar målet Ingen förändring Verkar för målet Verkar i hög grad för målet Gestaltningsprogram 43

16 9. Rekommendationer för fortsatt arbete Motorvägshållplatser och skyddsbarriär mot E18 Avslutning av skyddsbarriär med mur och vall detaljstuderas avseende anslutning till omgivande mark. Vid eventuell höjd- eller längdjustering av skyddsbarriär ska en avvägning ske utifrån möjlighet till utblickar över odlingslandskap i öster, gestaltningsuttryck samt framtida skötsel och underhåll. Val av markmaterial i refuger, kantsten samt vid hållplatslägen samordnas med planerat markmaterial inom kommunens och SL angränsande planer. Utformning och val av utrustning på busshållplatser/perronger ska detaljutformas i samråd med SLoch kommunen. Cirkulationsplats Utformning/gestaltning samråds med Täby kommun för samordning av materialval och för att åstadkomma en sammanhållen gestaltning av porten mot Arninge. Cykelparkering Utformning detaljstuderas och utrustning samt markmaterial samordnas med cykelparkeringar inom handelsområde för ett gemensamt formspråk i området. Terrängmodellering Terräng- och markmodelleringar ska detaljstuderas och samordnas SL då områden för eventuella terrängmodelleringar ligger i anslutning i gränsen mellan respektive planer. Dagvatten, diken och trummor Projektering av diken ska utföras så de ansluter väl till omgivande terräng. Trumöppningar ska snedskäras alternativt utföras med trumöga som anpassas till släntlutningen. Projektering av dagvattenlösningar ska detaljstuderas och en variation av släntlutningar utföras för god landskapsanpassning. Planteringar Inarbeta drift- och underhållsaspekter vid val av växtbädd och ytskikt. Disponera avbaningsmassor inom projektet. Beskriv krav på hantering och upplag av avbaningsmassor och att massor från skogsjord respektive jorbruk/gräsytor ska skiljas åt. Föreslaget växtmaterial ska väljas så det uppfyller god tillväxt och kräver en begränsad insats vid skötseln. Växtmaterial ska dessutom uppfylla fordringarna enligt Gröna näringens Riksorganisation Kvalitetsregler för plantskoleväxter, senaste upplagan. Val av växtmaterial på skyddsbarriärer görs i samråd med kommunen samt samordnas med utformningen av kommunala planteringsytor i anslutning till resecentrum. Skötselanvisningar ska utföras för planteringar och sparad vegetation, minst omfattande garantitiden. Befintlig vegetation Markera vegetation som ska sparas och skyddas under byggtiden. Föreskriv skyddsåtgärder för vegetationen, tex stängsel, inbrädning och skydd av rotzon. Gäller tex befintlig vegetation och mark mellan E18 och norrgående påfartsramp på östra sidan. Belysning Placering, val av belysning och stolphöjder ske i samråd med kommunen och SL för bästa 44 Gestaltningsprogram

17 möjliga anpassning till omgivande befintlig, alternativt planerad belysning. Belysning längs nyanlagda ramper och vägar samordnas med anslutande sträckor för att åstadkomma ett enhetligt utryck. Räcken Val av räcken detaljstuderas och väljs utifrån trafiksäkerhets- och gestaltningsaspekt. Stängsel Viltstängsels avslutningar och anslutningar mot broräcken detaljstuderas samt samråds med SL och eventuella stängsel för järnvägen. Skyltar Informationsskyltar i anslutning till busshållplatser och perronger ska samordnas med kommuen ocjh SL samt uppfylla gällande riktlinjer i RiTill. Gestaltningsprogram 45

18 10. Litteratur och referenser Föreskrifter och råd Vackrare Väg. Arkitektoniska kvalitetsfrågor i väghållningen Vägverket publikation 1997:88 Kvalitetsprogram för vägarkitektur. Vägverket publikation 1999:102 Gestaltningsprogram - En vägledning, Vägverkets Publikation 2001:65 Växtlighet i vägmiljö, Praktiska råd. Trafikverkets publikation 2011:140 RiTill - SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning, SL, AB Storstockholms lokaltrafik 2011 Planer och utredningar Förstudie Arninge resecentrum, Vägverket samrådshandling Juni 2010 Kvalitetsprogram Arninge handelsområde, Täby kommun utkast Översiktsplan , Täby kommun Publikationer Historisk landskapsanalys. För projektet Regional landskapsstrategi, Johanna Alton, Länsstyrelsen i Stockholms län Torp i Täby, Täby hembygdsförenings skrift nr 31, Johan Ljungdahl, Nils Frejd, Hans Åström Internet historia/36sid.pdf, Hägerneholms historia, Christina Bengtsson Fördjupning av översiktsplan Arninge - Ullna, Täby kommun Grönplan, Täby kommun Gestaltningsprogram

19 Underlag till Vägplan. E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Bilaga Byggnadsverk En cirka 140 meter lång bro kommer att byggas inom samverkansprojektet Arninge resecentrum. Bron markerar entrén till Täby både från Roslagsbanan och E18. Den sträcker sig med en huvudentré i väster vid Arninge torg, via plattform för södergående bussar ifrån Norrtälje och Vaxholm, över E18 till bussplattform för norrgående bussar till Norrtälje och Vaxholm fram till i öster plattform för Roslagsbanan. Brobyggnaden består av en bärande betongkonstruktion som skyddar mot explosionsrisken ifrån farligt gods. Betongen är vit infärgad. Ovanpå bron finns en lättbyggnad i stål och glas. Två alternativa gestaltningar av bron har tagits fram inom projektet. Alternativt kan bron utföras med partier av brungrå perforerad plåt eller med partier av vit beklädnad eller vitt infärgat glas som placeras för att skapa ett sammanhållande uttryck och samtidigt skärma av värmen från Figur B1. Flygbild visar alternativ med brunfrå perforerad plåt och nuvarande handelsområde med anlagt resecentrum. Bild: Ahlqvist & Almqvist Arkitekter. Gestaltningsprogram 47

20 solen. På den norra sidan där solen inte behöver skärmas av är bron inte beklädd utan har ett öppet uttryck med glaspartier. Den avskärmande gestaltningen kommer igen i de nedtrappande entrébyggnaderna till plattformarna och till Arninge torg. I ett första skede kan entrén till resecentrum bli fristående (se Figur B1) men diskussioner pågår mellan Täby kommun och berörd fastighetsägare om att bygga ihop Arninge station med angränsande handelsområde. Gångbron omfattas av Täby kommuns detaljplan och redovisas i vägplanen som en bilaga till GP med dess två alternativa gestaltningar. Figur B2. Vy från norrgående påfartsramp söder om bron. Alternativ med brungrå perforerad plåt och med bron ihopbyggd med angränsande handelsområde. Bild: Ahlqvist & Almqvist Arkitekter. 48 Gestaltningsprogram