Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

Transkript

1 KS Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten

2 Gestaltningsprogrammet utgör underlag för planering, bygglov och projektering av bebyggelse och anläggningar inom planområdet för bostäder på Skiffervägen, Hunstugan 1:129. I programmet ges vägledning åt det som inte regleras i detaljplanen. Synpunkterna på gestaltningen ska uttrycka exploatörens och kommunens gemensamma målsättning i utformningen av husen och marken. Gestaltningsprogrammet, som består av två delar - hus och mark, vänder sig till: Kommunens politiker och tjänstemän Byggherrar, exploatörer, byggkonsulter och byggentreprenörer Husägare och boende Husdelen Utgångspunkter Området vid Skiffervägen har fina kvaliteter som kan tas till vara för att få ett attraktivt bostadsområde. Terrängen är kuperad, skogsbevuxen och stiger från vägen åt söder och öster. Trädbeståndet består av lövblandskog med inslag av ek, lönn, björk, asp och tall. Höjdskillnaderna mot befintligt småhusområde i öster ger förutsättningar för en god anpassning av den nya bebyggelsen i två våningar. Den föreslagna bebyggelsen öppnar sig åt väster mot befintliga idrottsanläggningar. I norr finns en bilväg som angör området. Mot söder ansluter ett befintligt gång- och cykelvägnät mot skolan. Den fortsätter längs idrottsområdet som en motions- och promenadslinga. Det nya bostadsområdet föreslås bebyggas med 13 radhus i två våningar. Husens karaktär Småskaligheten och terränganpassning är viktiga målsättningar för bebyggelsens utformning. Byggnaderna skall placeras och utformas så att dessa målsättningar uppnås. Bebyggelsen föreslås i detaljplanen som sammanbyggda enbostadshus i två våningar. Radhusens volymer delas upp i en kompaktare bostadsdel och avslutas mot grannhuset med en carport eller ett garage. Ovanpå dessa kan en vinterträdgård uppföras med olika utförande och användning. Utrymmet kan i vissa fall även utgöra en expansionsdel för bostadsanvändning. Husen bör byggas för liten energianvändning och solinfall från söder bör kunna avskärmas. Entréerna bör markeras och tydliggöras. Takfot, gavlar, fönster och entréer bör utformas med särskild omsorg. Komplementbyggnader och plank skall anpassas till bostadshusens gestaltning. Bostadsbebyggelsens karaktär ska präglas av ett enhetligt utseende och de enskilda grupperna bör byggas ut i ett sammanhang. Variation i bebyggelsen uppnås dels genom att volymerna varierar genom terränganpassning och dels genom utskjutande byggnadsdelar på båda sidor av husen. 2

3 Gestaltningen av ett eventuellt miljöhus ska anpassas till den övriga bebyggelsen. Skiss Efem arkitekter Fasadutformning och färgsättning Byggnaderna skall ha en ljus och lätt karaktär vilket skall avspeglas i utformningen och färgsättningen. Fasaderna delas upp genom att bostadsdelen får en tätare karaktär och garagedelen med ovanliggande vinterträdgård en öppen utformning. Bostadsdelens fasad skall utföras med träpanel. Vinterträdgården utförs med pergola- och spaljékaraktär. Färgsättningen av fasaderna kan varieras mellan radhusgrupperna. En sammanbyggt grupp skall dock ha samma färg. Accenter kan användas för att markera vinterträdgården och balkongräcken. Takutformning Taklutningen bör vara låg och understiga 30 grader. På långsidorna kan ett mindre taksprång tillåtas medan det på husgavlarna inte bör finnas. Samma takutformning bör gälla för de utskjutande byggnadsdelarna. En enhetlig takbeläggning och takform skall användas. Takbeläggningen skall vara slätplåt i grå färgton. Taklandskapet, ventilation och säkerhetsdetaljer m.m. skall utformas med omsorg och ges samma färg som takbeläggningen. Ventilationsanordningar utformas som karaktärsfulla skorstenar. Markdelen Gatans utformning Gatan skall utformas som en gemensam miljö för både bilar och människor. 3

4 Personbilar ska kunna ta sig fram till de enskilda husen, sophämtning ska kunna ske vid miljöhuset, snöskottning ska kunna utföras, räddningsfordon ska kunna ta sig fram och transportfordon ska kunna nå varje hus. Gatan ska dimensioneras för framkomlighet för körtrafik samtidigt som den ska fungera som en miljö för oskyddade trafikanter. Den är en del av Stenkullens gång- och cykelvägnät och ingår dessutom i ett motionsspår. Närheten till skola och idrottsplats innebär att många barn rör sig i området. Man kan också förvänta sig att gatan kommer att bli en oorganiserad del av de boende barnens lekmiljö. Här kommer barn att hoppa hage, göra sina första stapplande försök på inlines och skateboard på det släta underlaget. Gatans utformning ska spegla dessa olika funktioner genom en detaljerad utformning som förmedlar småskalighet och därmed uppmuntrar till låga bilhastigheter. Gatan ska avgränsas med kantsten på båda sidor. Vid infarterna till de enskilda husen ska kantstenen vara försänkt. I söder ansluts kantstenen mot stödmuren. Avvattning av gatan sker med brunnar. Gatan beläggs med asfalt, 4,25 meter bred. På gatans västra sida läggs en 1,25 meter bred gångyta i nivå med asfalten. Gångytan beläggs med avvikande men körbart material som även skall fungera som en del av motionsslingan. Sektion genom gatan Gångytan blir ingen fredad zon för oskyddade trafikanter eftersom den får nyttjas för möten mellan större fordon samt för bilar som backar ut från husen. Gångzonen är avsedd att i första hand förmedla småskalighet, bromsa körhastigheter samt för att undvika att fordon parkeras på gatan. 4

5 Belysning ska vara typ parkarmatur och inte koffertarmaturer som annars är vanlig i gatumiljöer. Armaturerna ska vara avskärmade så att ljuset riktas mot gatan. Stolphöjd ska vara 3,5 till 4,0 meter. Belysningsstolparna kan med fördel placeras på västra sidan gatan där ljuset reflekteras på gångytan. Lämpliga armaturer från Poulsen, Fox Design och Ateljé Lyktan Tomtmarken avgränsas med låg häck för att ytterligare betona gatans småskalighet. Det är dock viktigt att häcken inte hindrar fri sikt för bilarna som kör in och ut från tomtmarken. Gatans höjdsättning ska ansluta väl till anslutande höjder. I söder ska övergången mellan gata och befintlig gång- och cykelväg utformas handikappvänligt. I gatans sydvästra ände behövs en stödmur mot idrottsplatsen där höjdskillnaden uppgår till drygt en meter. Visuellt är det fördelaktigt med en platsgjuten mur med fallskydd och vägräcke monterat ovanpå. Överkant stödmur bör dras upp till 10 cm ovan gatunivån. Stödmurens avslutning får studeras särskilt för att se om muren bör ha en horisontell överkant eller inte. 5

6 Sektion genom stödmuren mot bollplanen Tomtmarkens utformning Höjdsättning på husen ska premiera en bekväm anslutning mot gatan. Höjdskillnaden mellan gata och husens färdiga golvnivå bör därmed inte överstiga 50 cm. På baksidan husen bör marken luta utåt från husfasad till foten på slänten upp mot anslutande mark. På husens framsida bör garageuppfart och gångförbindelse fram till entré beläggas med avvikande men körbart material för att betona ytornas dubbla funktion som gång- och köryta. Mot gatan avgränsas tomtmark med häck som nämns ovan med samma busksort för hela området. I anslutning till häcken placeras brevlåda samma typ för hela området. Husnummer placeras helst på husfasader. Exempel på brevlådor med enkel utformning 6

7 Avgränsning mellan individuella tomter behövs inte av gestaltningsskäl. Om sådana avgränsningar önskas är det fördelaktigt utseendemässigt med en samordning, och då är häckar att föredra framför staket. Som ledstjärna bör husens förgårdar ha ett samordnat utseende medan trädgårdssidorna får utformas individuellt. Höjdskillnaden mellan tomtmark och anslutande mark tas upp med en 5:1 sprängkant. Om berget skulle visa sig vara av dålig kvalitet är det fördelaktigt med en utformning som ger ett mer naturligt intryck än en tätsömn. Där tomtmark ansluter mot fastighet 1:82 får sprängning ske försiktigt. Vid behov får en stödmur uppföras vid tomtgränsen för att hindra att mjuka massor rinner ner över sprängkanten. Fallskydd anordnas vid tomtgränsen i samråd med ägaren till 1:82. Stödmur med fallskydd behövs också mot gångstigen i områdets nordöstra hörn. Sektion genom schaktkanten mot fastighet 1:82 Vid foten på schaktkanten ordnas en 1,5 meter bred planteringsyta för att mildra det visuella intrycket av höjdskillnaden. Ytan ska luta 1:2 och på så sätt dölja cirka 75 cm på sprängkanten. Planteringen bör även innehålla självklättrande klätterväxter som med tid täcker resten av sprängkanten. Där så bedöms nödvändigt ska ett enkelt fallskydd ordnas ovanpå. Vid foten på den lutande planteringsytan ordnas ett avskärande dike för ytvatten från ovanstående mark samt för avvattning av tomterna. 7

8 Gemensamma grönytor Naturmarken i öster städas från skräp, nedfallna grenar, döda träd, osv. Platsen kan fungera som samlingspunkt men bör inte förses med belysning. Grönytan väster om gatan har stor betydelse för bostäderna även om denna ligger utanför planområdet. Denna grönskärm bör städas upp och förstärkas som tydlig gräns mellan det småskaliga bostadsområdet och den stora, öppna idrottsplatsen. Medverkande Vid upprättande av gestaltningsprogrammet har deltagit arkitekterna Eva Tenow och Siegfried Huber samt landskapsarkitekt Cris Delisle från Arkitekterna Krook & Tjäder i Göteborg. SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Henrik Ohlson planarkitekt Elisabet Börlin tf planchef 8