ARBETSPLAN GESTALTNINGSPROGRAM Gång- och cykelväg Åbergstorp-Sävast, väg 588

Transkript

1 ARBETSPLAN GESTALTNINGSPROGRAM Gång- och cykelväg Åbergstorp-Sävast, väg 588 Boden kommun, Norrbottens län Utställelsehandling Objekt:

2 Titel: Arbetsplan Gestaltningsprogram, Gång- och cykelväg Åbergstorp-Sävast, Väg 588 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Teresa Wigren, Trafikverket Upprättad av: Ramböll Sverige AB. Distributör: Trafikverket, Box 809, , Luleå, telefon:

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSKAPSANALYS MÅL UTFORMNING LANDSKAPSPLANER

4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Projektet omfattar området mellan Sävast och Åbergstorp i Bodens kommun, Norrbotten, en sträcka som mäter ca 3km. Sävast ligger ca 8 km söder om centrala Boden och sträcker sig mellan väg 97 och västerut mot Luleälven. Åbergstorp ligger mellan Sävast och Boden längs väg 588. Det saknas en trygg och säker lösning för gående och cyklister som vill färdas på sträckan. Landsvägen är kurvig och har tidvis dålig sikt. Vägrenen är mycket smal eller obefintlig. Hastigheten på sträckan är 50km/h. Mellan Åbergstorp och Sävast ligger Hornsberg och Källdal. Hornsberg har exploaterats senaste åren och består idag av en blandning av nybyggda enfamiljshus och ett fåtal gårdar, I Källdal återfinns främst fritidshus. Trafikverket har beslutat att anlägga en ny gång- och cykelväg från Åbergstorp till Sävast, där befintligt gång- och cykelvägsnät ansluter. Syftet med detta är att skapa en trafiksäker väg för oskyddade trafikanter som bor längs sträckan. Projektet omfattar hela sträckan från Åbergstorp till Sävast med ett kortare uppehåll förbi Hornsdal där en ny gc-väg byggts i samband med exploateringen av det nya bostadsområdet. 4 Bild 1. Översikt. Projektområdet är markerat med röd streckad linje.

5 1:2 Mål Målet med projektet är att Öka trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter längs väg 588, Sävastvägen. Öka gång- och cykeltrafiken mellan Åbergstorp och Sävast. Förbättra tillgängligheten för fotgängare och cyklister att nå målpunkter inom och i anslutning till projektområdet. Skapa säkra övergångar för oskyddade trafikanter som ska passera väg 588 inom projektområdet. Målet med projekteringen är att: Anpassa den nya gång- och cykelvägen till omgivande natur- och kulturlandskap Utforma säkra, funktionella och estetiskt tilltalande passager över väg 588 och Kryddvägen Ansluta den nya gång- och cykelvägen till det befintliga gångoch cykelnätet i Sävast. 1:3 Gestaltningsprogrammet Programmet är en del av arbetsplanen och ligger till grund för fortsatt projektering. Det ska ses som ett hjälpmedel och en metod i arbetet med att utforma vägmiljöer på ett estetiskt tilltalande sätt. Gestaltningsprogrammet är ett dokument där riktlinjer för gestaltningen i projektet formuleras och redovisas på ett samlat sätt. För att möjliggöra handlingsfrihet och kreativt arbete vid projekteringen håller gestaltningsprogrammet en översiktlig nivå. Beroende på projektets typ kan gestaltningsprogram se mycket olika ut vad gäller innehåll och inriktning. Detta program för väg 588 är en del i arbetsplanen. Till grund för gestaltningsprogrammet ligger förstudien Gång- och cykelväg Åbergstorp Sävast (Trafikverket, 2009) och platsbesök. I nästa skede kommer detaljprojektering och bygghandlingar att upprättas. Syftet är att de riktlinjer som tas fram i detta skede skall ligga som grund för vägens fortsatta utformning och projektering. Gestaltningsprogrammet ska därför finnas tillgängligt för alla projektörer och avstämning ska ske vid aktuella samgranskningar 1.4 Olika perspektiv Trafikantperspektiv Trafikantperspektivet utgår från hur vägen och det omgivande landskapet eller stadsbygden uppfattas för den som färdas på vägen. En god resa har inslag av att trafikanten upplever både vägen och dess omgivningar på ett positivt sätt, till exempel genom att bjuda på vackra utblickar och en omsorgsfullt utformad miljö. Detaljer i vägrummets utrustning eller ytskikt ska harmoniera med varandra och med omgivningen. En viktig aspekt från trafikantperspektivet är att orienterbarheten ska vara god, vilket bidrar till ett mer trafiksäkert körbeteende. Med hjälp av utblickar och landmärken kan trafikanten känna igen sig och i god tid fatta beslut om vägval. Ofta är tätortsnära vägmiljöer händelse- och informationsrika, med en mängd skyltar och andra företeelser som kan verka avledande på trafikantens uppmärksamhet. 5

6 Åskådarperspektiv Vägen och dess anläggningar uppfattas också av personer som vistas inom vägens påverkansområde. Hur dessa personer uppfattar vägen brukar beskrivas som ett åskådarperspektiv. Även vägens påverkan på natur- och kulturmiljö kan ingå i åskådarperspektivet, liksom påverkan på rekreation och friluftsliv. Därför är det viktigt att veta hur ett område används: rörelsestråk och målpunkter, lokal orienterbarhet, befintliga natur- och kulturvärden och andra eventuella värden av estetisk eller symbolisk betydelse. Några av huvudfrågorna som detta gestaltningsprogram tar upp är: Hur ska vägen och dess sidoområden utformas för att anpassas till det omgivande landskapets förutsättningar och karaktär? Minsta möjliga intrång i omgivningen eftersträvas. (Åskådarperspektivet) Hur ska vägområdets möbler utformas: sidoräcken, trafikskyltar, belysning etc? (Trafikantperspektivet) Hur ska gång- och cykelvägen utformas för att trafikanterna ska uppleva den som tillgänglig, säker och trygg? (Trafikantperspektiv) Bild 2. Trafikantperspektivet är upplevelsen då man färdas på vägen 6

7 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Väg 588 är en länk mellan Sävast och Boden som ansluter till väg 97. Den skyltade hastigheten är 50km/h längs den aktuella sträckan och vägen är till största delen 6-6,5m bred. Befintlig belysning finns på södra sidan av väg 588 längs hela den aktuella sträckan. Kryddvägen är en lokal slinga som i öster och väster ansluter till projektets sträcka. 2.1 Omgivande landskap Väg 588 följer Luleälven och kantas av varierande skogs-och åkermark och bebyggelse. Vägen löper genom ett flackt landskap i Luleälvens dalgång, i gränszonen mellan tätort och landsbygd. I den västra delen av projektområdet går vägen längs uppodlade marker med spridd bebyggelse, m från Luleälven respektive Sävastån. Norr om vägen finns det mest blandskog. Älven och odlinglandskapet på södra sidan framträder på några ställen längs sträckan. Sävastån är dold av skog och fritidshustomter. Från Kryddvägens västra anslutning får man en utblick över Åberget och Åbergsfortet- ett riksintresse för kulturmiljövård. De geotekniska förhållandena i området består av älvsediment av sand och normalblockig morän. Det finns en gammal tjärn i direkt anslutning till vägen på norra sidan strax österut om kryddvägens västra anslutning. Där sluttar marken brant ner och marken är sank. Området är beväxt med ung lövskog som mestadels domineras av björk. Vägen korsas på ett ställe av en skoterled. 2.2 Sekvensindelning Området har tre tydliga landskapskaraktärer: Landsbygd I väster karaktäriseras området främst av häst- och fårhagar, ridhus på norra sidan av vägen. På södra sidan finns bebyggelse i form av villatomter och gårdar. Här är vägen kurvig och vägrummet varierar mellan öppet och slutet. Odlingsmark Området kring Hornsberg och Källdal karaktäriseras av uppodlad mark på södra sidan av vägen och skogsmarker på norra sidan. Vägrummet är öppet, i synnerhet mot söder och älven. Tätort Närmast kryddvägens östra anslutning börjar tätorten i Sävast. Här minskar vägrummet och avgränsas av bostadsbebyggelse på båda sidor. Bild 3. Väg 588 går genom landsbygden i Sävast Bild 4. Odlingslandskapet vid Källdal. 7

8 8 Figur 1. Landskapsanalys över projektområdet.

9 3. LANDSKAPSANALYS Landskapsanalysen sammanfattar områdets förutsättningar, kvalitéer och brister Brister: Ingen eller mycket smal vägren Sträckor med dålig sikt Kvalitéer: Varierande landskap odlingslandskap och landsbygd, öppet och slutet vägrum Vackra utblickar över Luleälven och landskapet Historisk förankring - utblick över Åbergfortet Kontakt med husdjur häst- och fårhagar, ridhus. Ny passage vid Kryddvägens västra anslutning mot väg 588. Bild 5. Korsningen vid kryddvägens västra anslutning med ny markerad och belyst passage. 9 Bild 6. En lucka i bebyggelsen som bjuder på utsikt över Luleälven. Bild 8. Hage nära vägen med ger kontakt med husdjur. Bild 7. Vägen är varierad med omväxlande öppet och slutet vägrum Bild 9. Vägen har tidvis dålig sikt, och vägrenen är mycket smal eller obefintlig.

10 4. MÅL Vägens inre och yttre rum handlar om trafikantens närmiljö respektive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för vägens utformning kan skilja sig åt beroende på om man vänder sig inåt eller utåt i vägrummet. Målen för vägens inre rum relateras till trafikantperspektivet. Här eftersträvas en tydlig och konsekvent utformning som underlättar orienterbarheten och samspelar med trafiksäkerhetsaspekter. Det inre rummet präglas av den utrustning som är nödvändig i vägrummet; stödmurar, räcken, belysning och skyltar. Vägens yttre rum relateras till åskådarperspektivet. Målet med utformningen av det yttre rummet är att anpassa vägen till stadens och landskapets värden och struktur. En så tilltalande miljö som möjligt ska skapas för betraktaren vid sidan av vägen. Ett påtagligt element som påverkar vägens yttre rum är tex. broar som ses från omgivningen. Övergripande gestaltningsmål: Projektets övergripande gestaltningsmål syftar till att beskriva vilken helhetslösning som eftersträvas med utformningen av gång och cykelvägen: Minsta möjliga intrång skall göras i omgivande landskap och på omgivande fastigheter Vägens attraktivitet sedd som anläggning i landskapet och som upplevelse för samtliga trafikantslag ska öka Vägmiljön ska vara lätt att orientera sig i Gg- vägens arkitektur ska vara anpassad till omgivande landskapsbild, vägens skala och funktion. Befintlig vegetation skall i möjligaste mån bevaras, särskilt befintliga stora träd nära vägen. Belysning, sedd som både trafiksäkerhetsåtgärd och identitetsskapande möjlighet, skall ses över. Utrustning, som belysningsstolpar, räcken samt markmaterial samordnas efter hela sträckan. All utrustning skall uppfylla såväl estetiska som tekniska och funktionella krav. Vägen skall upplevas som säker och trygg för samtliga trafikanter Vackra utblickar över älven, landskapet och Åbergsfortet skall utvecklas och bevaras. Utifrån dessa olika målgrupper har det formulerats övergripande gestaltningsmål för Väg 588, Gång och cykelväg Åbergstorp Sävast. 10

11 5. UTFORMNING Under denna rubrik beskrivs generella utformningsprinciper för de områden som har en visuell påverkan på den färdiga anläggningen. De övergripande gestaltningsmålen har varit grunden för de olika utformningprinciper som diskuterats för att åstadkomma en samordnad helhet för anläggningen. Utformningsprinciperna kommer att arbetas in i arbetsplanen och utgör därmed grunden för vidare bearbetning senare i bygghandlingsskedet. Väg 588 1:3 5.1 Vägar och sidoområden Gång- och cykelvägen Längs väg 588 mellan Åbergstorp och Sävast anläggs en gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen utformas för att göra minsta möjliga intrång på omgivande fastigheter och landskap. Utformningen varieras efter förutsättningarna på sträckan. Ytskiktet på gång- och cykelvägen blir asfalt och bredden 2.5 m när vägen löper avskild från vägen med ett dike (se Figur 2). Vid trånga passager löper gång- och cykelvägen avskild från vägen med en kantsten(se figur 3). Genom Åbergstorp breddas väg 588 på Figur 2. Gångvägen avskiljd från vägen med dike. Bredd 2.5m. Ny belysning på hela sträckan. Slänter utformas med lutning 1:2 till 1:3. Väg 588 1:3-1:2 Figur 3. Gångvägen avskiljd från vägen med kantsten. Bredd 2,5m. Ny belysning på hela sträckan. Slänter utformas med lutning 1:2-1:3. 11

12 östra sidan för att cykelvägen ska kunna inrymmas på befintlig vägkropp på västra sidan (se landskapsplan 1-3). Orsaken är att intrånget annars skulle bli alltför stort på flera fastigheter längs vägen. Sträckan anläggs i huvudsak utan sidoräcken, med undantag för när gång- och cykelvägen passerar en bäckravin i planområdets östra del. Gång- och cykelvägens slänter Vägens intrång i omgivningen skall minimeras. Släntlutningarna skall anpassas för att utnyttja så lite yta som möjligt. Slänter utformas övervägande med släntlutning på 1:2-1:3. För att få ett naturligare utseende på slänterna bör man återföra den avbanade ytjorden istället för att så in gräs där gång- och cykelvägen löper avskiljd från vägen med dike genom hag, äng och landskapsmiljö. På detta sätt återkommer de naturliga örterna och slänterna smälter in i landskapet. Där gång-och cykelvägen går genom tätortsmiljö, nära bebyggelsen, bör gräs sås in i slänterna. Busshållplatser I Åbergstorp byggs befintlig busshållplats om till en timglasformad hållplats. Syftet med detta är att sänka hastigheten på vägen och öka tillgängligheten på hållplatsen, samtidigt som man inte tar mark från omkringliggande fastigheter i anspråk. Korsningar och passager I nuläget finns en markerad passage över väg 588, vid Kryddvägens västra anslutning. Ytterligare en passage i plan över väg 588 anläggs vid Kryddvägens östra anslutning. Passagen ansluter befintligt gång- och cykelnät samt busshållplats till den nya cykelvägen. Syftet med passagen är att oskyddade trafikanter ska kunna korsa vägen på ett säkert vis, samt att göra korsningen tydligare och mer lättolkade för samtliga trafikanter. Passagen över väg 588 utformas som ett lågt farthinder. Hänsyn ska tas till tillgänglighet för funktionsnedsatta. Armaturerna ska vara riktade mot övergången. God synlighet är viktigt för att bilister ska kunna uppmärksamma passagen i god tid och anpassa farten. Bäckravinen Den nya gång- och cykelvägen kommer att passera över en bäck som avvattnar Hösjitjärnen, ca 750m norr om väg 588. Bäcken rinner i en mindre ravin och passerar i nuläget under väg 588 genom en trumma (se landskapsplan 6). Flödet i bäcken är tidvis högt, tex vid hög nederbörd och snösmältning. För att påverka bäckravinen så lite som möjligt dras gång- och cykelvägen upp på väg 588 där halva vägbanan byggs om till gc-väg som avskiljs mot vägbanan med kantsten. Vägräcke placeras mot bäckravinen på båda sidor om väg Vegetation Befintlig vegetation skall bevaras i största möjliga mån. Stora träd är värdefulla i vägmiljö, då de utgör landmärken och ger rumslighet åt vägen. Där stora träd står nära vägen skall rötter skyddas från skada av schakt och uttorkning mm under anläggningsskedet. Gestaltningsmålen anger att utblickar över älven och landskapet ska behållas och utvecklas. För att uppnå detta kan man försiktigt gallra vegetation som skymmer 12

13 utsikten. Gestaltningsmålen anger även att vägens attraktivitet sedd som anläggning i landskapet och som upplevelse för samtliga trafikantslag ska öka. Detta kan man bland annat åstadkomma genom fler och tydligare utblickar över landskapet och älven. Utblickar och landmärken ökar trafikantens möjlighet att orientera sig i omgivningen då det blir lättare att känna igen sig. För att underlätta återetablering av det naturliga örtskiktet vid vägkanterna används avbaningsmassor. Det vill säga att man återför det fältskikt som man banat av för att anlägga gång- och cykelvägen. Detta är en väl beprövad metod som lämpar sig väl på stora ytor. Massorna läggs ut i ett 5-10cm tjockt lager. För att AVBANINGSMASSOR: Det översta mullhaltiga jordlager (rikt på mikroorganismer och fröer) som tas bort vid anläggandet av en ny väg. Användandet av avbaningsmassor underlättar en spontanetablering av naturlig flora. Det är viktigt att avbaningsmassor lagras på rätt sätt, under rätt förhållanden och tid. denna metod skall fungera är det viktigt att avbaningsmassorna lagras på rätt sätt, och inte längre än en månad. På sommaren kortare tid, då risken för torka är större. I tätortsnära miljöer kan man komplettera med pluggplantor för ett snabbare resultat. Där gång- och cykelvägen passerar nära inpå fastigheter kommer den på vissa sträckor att påverka vägnära vegetation, såsom t.ex. häckar. I de fall där man för anläggningen måste av Gång- och cykelvägen måste ta ner häckar eller gårdsträd på tomtmark får fastighetsägaren en ekonomisk ersättning för detta. 5.3 Utrustning Belysning Målet med belysning är att ge en god visuell ledning och överblickbarhet liksom trygghet för alla trafikantslag. Befintliga belysningsstolpar och armaturer på aktuell vägsträcka längs väg 588 rives. Gång- och cykelvägen förses med nya belysningsstolpar på hela sträckan från Åbergstorp till Sävast. Stolphöjd skall anpassas till omgivningen och belysningens funktion. Belysningsarmaturerna ska vara anpassade för att minimera bländning och ljusförorening. Räcken Räcket vid bäckravinen skall vara utformat så att det uppfyller gällande krav för räcken längs gång- och cykelvägar. Skyltar Trafikskyltar i vägrummet syftar till att ge trafikanterna information, leda trafiken och förbättra trafiksäkerheten. Placeringen av skyltarna ska följa de regelverk och normer som finns. Dessutom bör följande aspekter vägas in i de fall det kan förekomma visst spelrum vid placering av dessa skyltar: Undvik platser för viktiga utblickar från vägen, såsom över älven eller landskapet. Skyltarna bör placeras med skog som bakgrund, där detta är möjligt. 13

14 14 6. LANDSKAPSPLANER

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 Trafikverket, Region Nord. Besöksadress: Sundsbacken 2-4, Luleå Telefon : , Texttelefon: