4. Mål. Övergripande gestaltningsmål för trafikplatsen. Vägens inre och yttre rum

Transkript

1 4. Mål Vägens inre och yttre rum Övergripande gestaltningsmål för trafikplatsen Vägens inre och yttre rum handlar om trafikantens närmiljö respektive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för vägens utformning kan skilja sig åt beroende på om man vänder sig inåt eller utåt i vägrummet. Målen för vägens inre rum relateras till trafikantperspektivet. Här eftersträvas en tydlig och konsekvent utformning som underlättar orienterbarheten och samspelar med trafiksäkerhetsaspekter. Det inre rummet präglas av den utrustning som är nödvändig i vägrummet; stödmurar, bullerskydd, räcken, belysning och skyltar. Några av dessa element påverkar också omgivningen, exempelvis vänder sig bullerskydd även mot vägens yttre rum. Vägens yttre rum relateras till åskådarperspektivet. Målet med utformningen av det yttre rummet är att anpassa vägen till stadens och landskapets värden och struktur. En så tilltalande miljö som möjligt ska skapas för betraktaren vid sidan av vägen. Ett påtagligt element som påverkar vägens yttre rum är de broar som ses från omgivningen men även skärningar och bankar är synliga inslag av vägen. Övergripande mål Trafikplatsens geometriska utformning och gestaltning ska anpassas till omgivande landskaps- och byggnadskaraktär. Trafikplatsen vid E18 ska upplevas som en väl utformad första utpost till och annonsering av Bro tätort. Den nya anslutningsvägen från trafikplatsen ska anpassas som en naturlig förlängning av Kockbackavägen. Utformningen ska medverka till en anpassning av körsätt och hastighet som krävs i en tätort med blandad trafik. Gestaltningsprinciper Intrång och visuell påverkan på det öppna kulturlandskapet söder om E18 och naturreservatet norr om E18 ska minimeras. För trafikanten på E18 ska hela trafikanläggningen med bro och slänter bli ett tydligt landmärke längs vägsträckningen som på ett naturligt sätt kan utnyttjas för att annonsera tätorten. Intrång och visuell påverkan på det öppna landskapsrummet söder om E18 ska minimeras. Vid anslutningen till befintliga Kockbackavägen ska vägen ändra karaktär till huvudgata in mot tätort. Gestaltningsprogram

2 Trafikplatsen och bron blir väl synliga på långt håll för trafikanter på E18 och utgör en entré mot Kockbacka och Bro. E1 8 m ot Skogsbevuxet område och solitära träd påverkas av droppe och ramper. En kö p in Utformning av bro och trafikplats ska syfta till att förstärka entrén genom en genomtänkt arkitektonisk utformning som strävar efter luftighet och genomsiktlighet. g Anläggningen terränganpassas för bästa möjliga placering och minsta påverkan på vegetation. umskapande skogsbryn skall fortsättningsvis utgöra ett markant inslag i landskapsbilden. Ingrepp minimeras och kompenseras med ny vegetation. NO Trafikplatsen blir ett nytt element i landskapet med ramper som ligger nio meter över omgivande mark. Odlingsmark delas upp och riskerar igenväxning. E18 toc kh olm Behåll eller återskapa rumsavgränsande vegetation mot E18 Vegetationsområde minskar. Område som bevaras riskerar påverkas under byggtid samt efteråt genom vindfällen. Östvästliga stråk för såväl gående, cyklister som vilt bryts av Kockbackavägen. Vägen blir en kraftig barriär med hög andel fordon och hög hastighet. n ge vä ka c a kb c Ko pi kö En en äg sv ng Karta sammanfattar konsekvenser och mål för utredningsområdet 16 Gestaltningsprogram ts umsavgränsande brynvegetation påverkas. Trafikplatsen terränganpassas i möjligaste mån. Åtgärder för fortsatt möjlighet att bruka odlingsmarken prioriteras i syfte att behålla det öppna landskapsrummet med vidsträckta utblickar och inslag av åkerholmar. Skogsbryn ska fortsättningsvis utgöra en skyddande men något genomsiktlig, ridå mot bebyggelse. Ingrepp minimeras och åtgärder planeras för bevarande och utvecklande av vegetationen. mo Kockbackavägen och dess sidoområde utformas från droppe till befintlig Kockbackaväg så att hastighet och barriärverkan minskar. Planskild passage samordnas i lämpligt läge för rekreation, vilt och brukare av odlingsmark. Konsekvenser Mål för utormning. För vidare gestaltningsprinciper och åtgärder, se kapitel Utformning (under arbete).

3 5 Utformning Under denna rubrik beskrivs generella utformningsprinciper för de olika områdena inom vägprojektet som har en visuell påverkan på den färdiga anläggningen. De övergripande målen har utgjort grunden för dessa olika utformningsprinciper som diskuterats och föreslås. De ska tillsammans åstadkomma en samordnad helhet för trafikplatsen. Utformningsprinciperna kommer att arbetas in i vägplanen och utgör grunden för vidare bearbetning i byggskedet. I byggskedet kommer entreprenören att stå för den tekniska lösningen inom ramen för de gestaltningsmässiga och tekniska begränsningar som Trafikverket kommer att beskriva vid upphandling av totalentreprenaden. I vissa fall redovisas förslag på åtgärder som ligger utanför Trafikverkets åtagande (område som övergår till kommunen som framtida väghållare) alternativt finansieras inom en annan budget än vägplanen (framtida drift- och underhållsaspekter). Dessa redovisas som rekommenderade åtgärder. Vägen och dess sidoområden Utgångspunkten vid arbetet med vägens plan och profil har varit att Kockbacka trafikplats ska göra så litet visuellt och fysiskt intrång som möjligt. Vägens slänter Av- och påfartsramper som går på bank på E18 södra sidan, ska utformas med slänter utan räcke och med en släntavrundning på cirka 10 meter. Detta ger en mjuk anslutning till omgivande mark och övergången från ytterslänt till befintlig mark blir så osynlig som möjligt. Släntutformningen uppfyller även geotekniska krav på stabilitet. Denna släntutformning fortsätter sedan vidare längs Kockbackavägen till anslutning av befintlig väg som har samma typ av släntutformning. Även på norra sidan av E18 ska ramperna utformas med slänter. En avvägning har gjorts avseende att minimera intrånget i skogsmarken och utföra slänterna med 1:3-1:2 och med räcken. Då man som mest kan spara fyra meters intrång på en kort sträcka har valet gjorts att utföra slänter utan räcke. Motivet är att intrånget inte blir så mycket större och att man slipper inslag av korta räckessträckor (även en kostnadsaspekt). 1:10 1:6 1:2,5 Bilden visar typsektion för Kockbackavägen. Vänster sida i bild visar vägen på bank med bankdiken i öppen mark och med bullerplank. Yttersida av bankdike har en en flack lutning, 1:10, som är odlingsbar. Höger sida i bild visar vägen i skärning genom skogsmark. Vegetationen som visas är befintlig vegetation utanför vägområdet, som rekommenderas gallras enligt avsnitt ekommenderade skötselåtgärder - Vegetation i ett långsiktigt perspektiv sid Prickad linje illustrerar befintlig mark. Gestaltningsprogram

4 ekommenderad åtgärd - rekreationsstig Med utgångspunkt att minska Kockbackavägens barriärverkan och inte leda oskyddade trafikanter upp på vägen visas hur en framtida rekreationsstig kan anläggas i anslutning till och under den planerade landskapsbron. Stigen förläggs i anslutning E18 till vegetationsgränser och åkerholmar i syfte att smälta in i landskapet och inte spilttra brukningsytor i onödan. ekreationsstigen fastställs ej inom ramen för vägplanen. Bergsskärningar Inga större bergsskärningar är aktuella inom området. De mindre bergsklackar som är aktuella i slänterna tas bort och utförs som jordslänter. Bilden visar typsektion för avfartsramp från Enköping på E18 södra sida. Bilden illustrerar hur vegetationen söder om rampen har utvecklats efter drygt 10 år med rekommenderade föreslagna skötselinsatser enligt avsnitt planteringar sid Vänster i bild ses område mellan ramp och E18. Prickad linje illustrerar befintlig mark. E 18 Bilden visar sektion för avfartsramp från Stockholm på E18:s norra sida. Till vänster om ramp visas mark och vegetation som ska sparas inom vägområdet och vegetation som ska gallras enligt avsnitt Befintlig vegetation sid 20. Prickad linje illustrerar befintlig mark. 18 Gestaltningsprogram

5 Landskapsanpassning Terrängmodelleringar Terrängmodelleringar kan om möjlighet finns utnyttjas för att bättre passa in och förankra väganläggningen i landskapet. ekommenderade terrängmodelleringar Om överskott på massor finns inom projektet eller kan tillförskaffas genom närliggande projekt kan terrängmodelleringar utföras på strategiska platser som ligger utanför vägområdet. Avtal med markägare måste då upprättas för åtkomst till aktuellt område. Målsättningen är att mildra intrycket av höga, tekniska bankar och föreslås utföras på: Platser där människor rör sig i landskapet, exempelvis i anslutning till landskapsbron. Slänterna föreslås utföras med en varierande lutning från till 1:10 och ansluter naturligt och mjukt till befintlig mark med en släntavrundning på 10 meter. Dagvatten Anläggningar i syftet är att utjämna, reglera och rena dagvatten kommer att anläggas inom projektet. Anläggningarna ska anpassas för att smälta in i omgivande landskap. ening av dagvatten ska utföras som vegetationsklädda slänter/diken. Öppna diken ska anläggs med avbaningsmassor för att få en naturlig vegetation att etablera sig i dikeskanter. Vägdiket på västra sidan av Kockbackavägen mellan sektion 0/160 0/410 ska utföras bredare för att fungera som utjämningsmagasin. Diket ska utföras oregelbundet i plan med en dikesanvisning i mitten och lite översilningsytor runt om. Syftet är att undvika känslan av ett brett och rakt dike. Släntbeklädnad Beklädnad av vägens slänter, bankar och vägdiken ska utföras genom sådd eller med anläggning av avbaningsmassor. Målet är att förankra väganläggningen i landskapet och mildra dess visuella påverkan. Inga slänter täckta med krossmaterial får förekomma inom området. I första hand används avbaningsmassor där man tar tillvara platsens naturliga fröbank och organismer. Vägdiken ska gröngöras ända fram till stödremsan för att minimera den upplevda vägbredden. Avbaningsmassor: Det översta mullhaltiga jordlagret (rikt på mikroogranismer och fröer) som tas bort vid anläggandet av ny väg. Användandet av avbaningsmassor underlättar en spontanetablering av naturlig flora. Massor från skogsmark ska återanläggas inom skogsmarksområde och massor från öppen mark inom områden för odlingsmark/öppen mark. Anläggning med avbaningsmassor ger en snabb etablering av naturlig växtlighet i slänter. Foto från pågående bygge av E4 söder om Sundsvall. Gestaltningsprogram

6 Planteringsytor De planteringar som ska utföras ska vara av sådant slag att de har en god tillväxt och kräver en begränsad skötselåtgärd. Vid fortsatt projektering ska såväl skötsel som arbetsmiljöperspektivet vägas in vid val av detaljutformning. Planteringarna utförs som naturlika planteringar. Målet med dessa planteringar är att i så stor utsträckning som möjligt minska de negativa ingrepp som anläggningen ger, exempelvis i anslutning till de höga bankarna för av- och påfartsramper söder om E18. Planteringarna är viktiga för att ge en visuell avskärmning av E18 från närliggande bostäder och för anläggningens förankring mot befintlig mark. Planteringarna utförs naturlika där artvalet ska utgå från växter som kan tänkas vara naturligt förekommande i området. Befintlig vegetation Av- och påfartsramperna norr om E18 samt delar av nya Kockbackavägen passerar ett större skogsområde med befintlig uppvuxen skog, vilket innebär att viss avverkning av vegetation inom vägområdet längs vägens sträckning kommer att ske i byggskedet. Ur trafikantperspektiv är det viktigt att de nya bryn som uppstår behandlas på ett genomtänkt sätt. Gallringsåtgärder inom vägområdet under byggtiden ska utföras i syfte att återskapa flerskiktade bryn. Gallring och uppstamning av vegetation ska utföras även längs Kockbackavägen i syfte att uppnå en mer gestaltad huvudgata in mot tätort samt förbättra siktförhållanden (upptäcka vilt). Inom vägområdet finns ett par ekar och en tall med biologiskt och estetiskt värde. Ekarna kan komma att bli landmärken på platser intill vägen. Träden ska sparas och skyddas under byggtiden genom föreskrivet skydd och vite. Åtgärder ska vidtagas så att skador på stam och rotsystem ej uppstår. Vid uppfyllning/ förhöjning av mark över ekarnas rotsystem ska man söka efter lämpliga tekniska lösningar för att säkerställa gasutbytet mellan marken och atmosfären. Byggtrafiken ska begränsas till några få stråk i området för att minimera markskadorna. Även delar av den långsmala åkerholmen i anslutning till landbron kommer påverkas under byggtiden. Mark och vegetation på den del av åkerholmen som ligger inom vägområdet ska sparas och skyddas. Den del som hamnar utanför vägområdet får ej beträdas under byggtiden. Bild visar befintlig ek vid avfartsramp mot Enköping. Eken ska sparas och skyddas under byggtiden. 20 Gestaltningsprogram

7 ekommenderade skötselåtgärder - Vegetation i ett långsiktigt perspektiv Såväl befintlig, nyplanterad som spontanetablerad vegetation är en resurs att vårda långsiktigt. Hur skötseln av vegetationsytor i den yttre vegetationszonen utförs (se bild bredvid), kan få avgörande betydelse för upplevelsen av vägen och dess anpassning till landskapet. Denna yttre vegetationszon omfattas inte av Trafikverkets Standardbeskrivning av Drift, varför en separat skötsel- och driftbudget föreslås tas fram för de vegetationsytor som anges i tabell 1 (följande sida). Denna skötsel omfattas i ett första skede inom ramen för garantitiden inom entreprenadarbetet för att sedan kunna övertas av Trafikverkets drift och underhåll. Yttre vegetationszon Yttre vegetationszon Inre vegetationszon Inre vegetationszon SBD Tilläggsarbete utöversbd SBD (Trafikverkets Standardbeskrivning Drift) SBD (Trafikverkets Standardbeskrivning Drift) Tilläggsarbete utöver SBD SBD Exempel på luftig, genomsiktlig trädridå i sidoområdet. Bild hämtad från Trafikverkets Växtlighet i vägmiljö 2 m x meter 10 meter Markägarens ansvar Vägområde, Trafikverkets ansvar Vägområde, Trafikverkets ansvar Markägarens ansvar Bild visar vegetations- och skötselytor i vägens sidoområde. Bild hämtad från Trafikverkets växtlighet i vägmiljö 10 meter x meter 2 m Gestaltningsprogram

8 Vegetationsyta Syfte Mål Kommentar Nedre del av bank/rampslänter i öppen mark (södra sidan om E18) Mildra intrycket av dominanta slänter ur åskådarperspektiv, men samtidigt medge utblickar i landskapet för trafikanterna. Luftig, genomsiktlig trädridå. ekommenderad åtgärd, yttre vegetationszon. Nedre delen av bank/rampslänter i skogmark (norra sidan om E18) Laga de sår som väganläggningen ger och återskapa en naturlig brynkaraktär. Flerskiktade bryn/vegetation, dvs vegetation i olika höjder. ekommenderad åtgärd, yttre vegetationszon. Kockbackavägen genom skogområde. Ge ett välskött och en tätortsnära karaktär samt förbättra siktmöjligheter då vägen bryter befintliga viltstråk. Luftig, genomsiktlig trädridå. ekommenderad åtgärd. Upplands Bro kommun kommer vara väghållare för Kockbackavägen, åtgärden kan hamna på privat markägares mark varför avtal/samråd måste ingås med aktuell markägare. Trianglar mellan E18 och ramper, södra sidan Åstadkomma en naturlik, öppen ängskaraktär Ängsyta ekommenderad åtgärd, inreoch yttre vegetationszon. Trianglar mellan E18 och ramper, norra sidan Bevara skogskaraktären på E 18 norra sida. Flerskiktade bryn/vegetation, dvs vegetation i olika höjder. ekommenderad åtgärd, inreoch yttre vegetationszon. Mittremsa på E18 Lyfta fram och förstärka vyn mot bro och trafikplats för trafikanter på E18. Luftig, genomsiktlig trädridå alternativ ängsyta. ekommenderad åtgärd, inre vegetationszon. Tabell 1 visar för vilka ytor som omfattar den yttre vegetationszonen och för vilka en separat skötsel- och driftbudget föreslås tas fram utöver Trafikverkets Standardbeskrivning av Drift. Detta görs inte inom vägplanen. 22 Gestaltningsprogram