Gestaltningsprogram Vägplan E18 Enköping-Stockholm, Trafikplats Kockbacka Stockholms län. Samrådshandling Objekt:

Transkript

1 Gestaltningsprogram Vägplan E18 Enköping-Stockholm, Trafikplats Kockbacka Stockholms län Samrådshandling Objekt:

2 Titel: Gestaltningsprogram. Vägplan E18 Enköping-Stockholm, Trafikplats Kockbacka Utgivningsdatum:Samrådshandling Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Fredrik Emmot, Trafikverket, Sundbyberg, Uppdragsansvarig: Helena Brämerson Gaddefors, amböll Sverige AB Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon: Samrådshandling

3 Innehåll 1. Inledning...4 Bakgrund...4 Vägprojektet...5 Projektetes mål...5 Vad är ett gestaltningsprogram Förutsättningar...6 Den utbyggda trafikplatsen...6 Nationella mål...6 egionala mål...6 Kommunala mål...6 Olika perspektiv...8 Trafikantperspektivet...8 Åskådarperspektivet...8 Omgivande landskap och bebyggelse...9 Landskapet en introduktion...9 Geologiska förutsättningar...9 Det kulturpåverkade landskapet...10 Upplevelsen av dagens landskap...11 Framtida förändringar Analys Mål...15 Vägens inre och yttre rum...15 Övergripande gestaltningsmål trafikplatsen Utformning...17 Vägen och dess sidoområde...17 Vägens slänter...17 Gång- och cykelstig...18 Bergsskärningar...18 Landskapsanpassning...19 Terrängmodellering...19 Dagvatten...19 Planteringar...19 Befintlig vegetation...20 Vegetation i ett långsiktigt perspektiv...20 Byggnadsverk...22 Gemensamma utformningskarv för broarna 22 Bro över E Landbro för Kockbackavägen...24 Bullerskärmar...24 Utrustning...25 äcken...25 Stängsel...25 Skyltar Karta åtgärder eferenser...27 Samrådshandling

4 1 Inledning Bakgrund Den pågående utbyggnaden av Kockbacka med flera exploateringsområden leder till ökat transportbehov. Detta förstärker problem som redan finns då den ökade fordonstrafiken leder till förvärrade framkomlighetsproblem på Enköpings- och Granhammarsvägen. Situationen för oskyddade trafikanter utmed dessa vägar försämras också i takt med ökad fordonstrafik. Trafikplats Bro Trafikplats Kockbacka Planeringen av förbättrad infrastruktur måste följa den expansion som sker i övrigt i samhället om inte den regionala utvecklingen ska hämmas, vilket kan bli följden om inte vägar och kollektiva färdmedel utvecklas i takt med att behovena ökar. Planeringen av en ny trafikplats förväntas bidra till att möta det ökade transportbehovet i området. Trafikplats Brunna Översiktskarta över Orienteringskarta utredningsområdet. E18 Enköping Stockholm Trafikplats Kockbacka Vägplan Samrådshandling Samrådshandling

5 Vägprojektet En ny trafikplats mellan Kungsängen och Bro skulle ge avsevärda förbättringar i trafiksituationen för parallellvägnätet till E18. Trafikverket avser att upprätta en vägplan som behandlar trafikplatsen och den del av Kockbackavägen som ligger utanför lagakraftvunnen detaljplan för Kockbackaområdet (Nr 0282). Vägplanen omfattar alltså en zon mellan E18 och Enköpingsvägen i anslutning till Kockbackaområdet Projektets mål Projektets övergripande mål är att förbättra befintligt transportsystem och samtidigt främja regional utveckling. Åtgärder vidtas för att minimera miljöpåverkan. Projektet har också ett antal nedbrutna delmål som är kopplade till de transportpolitiska delmålen. En betydelsefull del för projektet är funktionsmålet tillgänglighet. Ytterligare en anslutning till E18 gör att tätortens regionala tillgänglighet för motorfordonstrafik förbättras. Anslutningen innebär ökad tillgänglighet för medborgare och näringslivets transporter. Trafikplatsen och dess ramper ska utformas med god orienterbarhet. Utformningen ska säkerställas mot de krav enligt VGU avseende framkomlighet, komfort och trafiksäkerhet. Det ska finnas möjlighet att skapa ett gångoch cykelvägnät till och från närliggande målpunkter. Vad är ett gestaltningsprogram? Ett gestaltningsprogram är ett hjälpmedel och en metod i arbetet med att utforma vägmiljöer på ett estetiskt tilltalande sätt. Syftet är att identifiera frågor om arkitektur och formgivning i vägprojekten så att de blir vägledande i det fortsatta arbetet. Metoden bidrar till att komma fram till och förmedla en samsyn för alla inblandade på hur vägen ska se ut. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till hur vägen upplevs både av trafikanten och av utanförstående betraktare, inte minst av dem som bor och arbetar i vägens närhet. Samrådshandling

6 2 Förutsättningar Den utbyggda Trafikplatsen Vid arbetet med utformningen av Trafikplats Kockbacka är utgångspunkten att ta hänsyn till och väga samman de uppsatta mål som finns nationellt, regionalt och lokalt. Samspelet mellan åskådarperspektiv och trafikantperspektiv är också viktiga förutsättningar som projektmedarbetarna arbetar med och som varit föremål för bedömningar, prioriteringar och avvägningar. Nationella mål Transportpolitiska mål 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen enligt regeringens förslag i Funktionsmål tillgänglighet Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Övergripande transportpolitiskt mål propositionen Mål för framtidens resor och transporter. Två huvudmål: funktion och hänsyn stödjer det övergripande målet som skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (det övergripande målet är oförändrat). Landskapskonventionen Sverige har undertecknat den europeiska landskapskonventionen, vilken är en regional naturvårdskonvention för Europa med syfte att slå vakt om och erkänna betydelsen av det omgivande landskapet. Konventionens parter erkänner att landskapet betyder mycket som uttryck för en mångfald av natur- och kulturarv och för att skapa identitet. För att slå vakt om landskapet och då även det s k vardagslandskapet områden som saknar speciella naturvärden men som är viktiga för människors närmiljö behövs riktlinjer för skydd, förvaltning (skötsel) och planering. egionala mål UFS I landstingets regionplan (UFS) finns fyra grundläggande regionala mål formulerade. Kursiv text redovisar det som berör Trafikplats Kockbacka: En öppen tillgänglig region En ledande tillväxtregion år En region med god livsmiljö år 2030: Stockholmarna ska ha ren luft, rent vatten och en trygg och vacker miljö. En resurseffektiv region år 2030: egionens struktur, bebyggelse, transportsystem, gröna kilar, utbildning och teknisk försörjning ska göra det möjligt att använda våra resurser effektivt och ta vår samlade potential till vara. Utsläppen av växthusgaser och förorenade ämnen ska vara låga. Kommunala mål I Uppland-Bro kommun finns Översiktsplan Planen antogs av Kommunfullmäktige 15 december med vissa tillägg. 6 Samrådshandling

7 Nedan beskrivs kommunstyrelsens direktiv för den nya översiktsplanen (KS beslut ). Kursiv text redovisar det som berör Upplands-Bro ska vara en tillväxtkommun. Kommunens utbyggnad ska i första hand ske i eller i anslutning till tätorterna Bro och Kungsängen. Detta för att använda och utveckla befintlig teknisk infrastruktur, kollektivtrafik och närservice. I Upplands-Bro ska man också kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mera enskilt. Bro och Kungsängens centrum ska utvecklas. Upplands-Bro ska fortsätta vara en grön kommun. Tätortsnära grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. Möjligheter till närrekreation och friluftsliv ska utvecklas. Trafikplatsen vid Kockbacka pekas ut som avgörande för utvecklingen av Bro samhälle. Den behövs för tillkomsten av nya bostadsområden, men också för den nuvarande trafiken som får ledas i omvägar för att komma ut på E18, med förhöjda olycksrisker i tätorten och sämre miljö som följd. Den är mycket viktig för en stor del av den tunga trafik som idag går på Enköpingsvägen och Granhammarsvägen istället för på E18 som är mer trafiktålig. Kommunen har även en Grönplan, oktober 2008, där man har tagit fram mål, riktlinjer och åtgärdsförslag för att utveckla den tätortsnära grönstrukturen i kommunen. Följande åtgärdsförslag i Grönplanen berör Trafikplats Kockbacka: Lejondalsstråket: Detta är det viktigaste grönstråket för friluftslivet i Bro. Stråket mot Hällkana friluftsområde bör förtydligas och de rekreativa värdena utvecklas. Anlägg separat gång- och cykelbana i grön miljö där stråket går utmed trafikerad väg. Vegetation och sittplatser höjer det rekreativa värdet utmed stråket. Föreslagna åtgärder i arbetsplanen för Trafikplats Kockbacka ska vara förenliga med de uttalade kommunala målen. Karta från Upplands-Bro Grönplan. Grönstreckad linje är grönstråk som ska utvecklas alt nyanläggas. öd ring markerar läget för befintlig port under E18 öster om planerad Samrådshandling

8 Olika perspektiv Trafikantperspektiv Trafikantperspektivet utgår från hur vägen och det omgivande landskapet eller stadsbygden uppfattas för den som färdas på vägen. En god resa har inslag av att trafikanten upplever både vägen och dess omgivningar på ett positivt sätt, till exempel genom att bjuda på vackra utblickar och en omsorgsfullt utformad miljö. Detaljer i vägrummets utrustning eller ytskikt ska harmoniera med varandra och med omgivningen. En viktig aspekt från trafikant-perspektivet är att orienterbarheten ska vara god, vilket bidrar till ett mer trafiksäkert körbeteende. Med hjälp av utblickar och landmärken kan trafikanten känna igen sig och i god tid fatta beslut om vägval. Ofta är tätortsnära vägmiljöer händelseoch informationsrika, med en mängd skyltar och andra företeelser som kan verka avledande på trafikantens uppmärksamhet. För att minimera förekomsten av skyltar längs vägar är en samordning mellan kommun och trafikverk önskvärd. Genom exempelvis en reglering i kommunens detaljplan kan framtida skyltar minimeras i tätortsnära områden. Åskådarperspektiv Vägen och dess anläggningar uppfattas också av personer som vistas inom vägens påverkansområde. Hur dessa personer uppfattar vägen brukar beskrivas som ett åskådarperspektiv. Även vägens påverkan på natur- och kulturmiljö kan ingå i åskådarperspektivet, liksom påverkan på rekreation och friluftsliv. Därför är det viktigt att veta hur ett område används: rörelsestråk och målpunkter, lokal orienterbarhet, befintliga natur- och kulturvärden, och andra eventuella estetiska värden. 8 Samrådshandling

9 Omgivande landskap och bebyggelse Landskapets karaktär utgör en sammanfattning av dess naturgivna förutsättningar, dess historiska och nuvarande användning samt hur vi som betraktare tolkar naturen, byggda delar, mönster, strukturer och spår i landskapet. Landskapet en introduktion Landskapet i området är en del av Mälardalens sprickdalslandskap med tydliga riktningar av höjdryggar och dalgångar i nord-sydlig riktning. Höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt är ca 30 meter. Området är kuperat och omväxlande och kan beskrivas som ett småbrutet, småskaligt mosaiklandskap med höjdryggar och öppna åkrar och ängar i nordsydlig riktning. Höjdpartierna är i sina högsta delar bevuxna med barrskog. De lägre partierna är till större del brukade och delvis sanka. I åkermarken förekommer ett mindre antal åkerholmar eller liknande, med en vegetation bestående av buskar och blandskog. I de lägre delarna och i brynen finns ett större inslag av lövträd. Brynvegetationen är väl utvecklad inom större del av gränszonen mellan skog och åker. Geologiska förutsättningar Det svenska landskapet har under hundratals miljoner år formats av olika geologiska processer. De stora landskapsformer som vi kan se idag och som ofta är utformade i berggrunden, är mycket gamla. Det jordtäcke som överlagrar berggrunden är betydligt yngre. Urberget består i Mälardalen till största delen av gnejs och granit. Urbergsskölden har under årmiljonernas lopp utsatts för vatten och vind som gjort att den vittrat. För cirka 600 miljoner år sedan återstod till slut en enda stor slätt. Denna slätt har legat både över och under havets yta genom tiderna. Under de senaste 2,5 miljoner åren har vårt landskap drabbats av nedisningar ett 20-tal gånger. Det är framför allt processer under och efter den senaste istiden som har format Sveriges jordarter. För ungefär år sedan, när den senaste istiden hade smält undan, var hela Mälardalens landområden nedpressade under havets yta. (Högsta kustlinjen (HK), är den nivå dit havet nådde som högst under eller efter den senaste istiden.) Närmaste fastland var Kilsbergen i norr och Kolmården i söder. Genom landhöjningen har landet därefter lyfts och stora delar av Sverige utgörs följaktligen av områden som tidigare legat under vatten. Landhöjningen pågår än idag och är i Mälardalen cirka 4 mm per år. Mälaren var en havsvik fram till 1200-talet. När öarna började sticka upp över vattenytan svallade vågorna ur det tjocka moräntäcket. På höga partier finns därför bara de största blocken kvar och berget går ofta i dagen. Ju längre ner för bergssluttningen man kommer ju finare blir materialet som avlagrats. Stora mängder lera och silt avsattes på de djupast belägna bottnarna. De finkorniga sediment som avsattes i samband med inlandsisens avsmältning kallas glaciala, medan de sediment som avsatts därefter kallas postglaciala. De öppna, brukade partierna i området är uppbyggda av glacial och postglacial lera. Samrådshandling

10 Det kulturpåverkad landskapet Kulturlandskapet kan ses som ett växelspel mellan naturen och människan, där framförallt landskapets topografi, jordarter och vatten har utgjort de primära förutsättningarna för kulturlandskapet och är grunden för hur marken har nyttjats av människan genom tiden. Dessa förutsättningar och dess konsekvenser såsom jordmån, solläge, tillgång till vatten och möjlighet till bra färdvägar avgör hur marken har använts. Generationer av pragmatiskt och ekonomiskt bruk har format det landskap vi ser, upplever och brukar idag. Dess form och innehåll har till stor del uppstått genom ett optimerat ekonomiskt nyttjande av de grundläggande förutsättningarna på platsen. För omkring år sedan drog sig inlandsisen 1 tillbaka från Mälardalen. Det nuvarande Upplands-Bro låg då helt under vatten. Under stenåldern ( fkr-1700 fkr) stod strandlinjen omkring 30 meter högre än idag. Lejondalssjön var då en vik av Östersjön. Vid den långsmala åkerholmen, söder om föreslagen avfartsramp söder om E18, har ett lösfynd från stenåldern hittats. Inte förrän under bronsåldern (1700 fkr-500 fkr)hade så mycket land höjt sig ur havet att Upplands-Bro fick en fast befolkning. Större delen av dagens åkermark låg fortfarande under vatten. Lejondalssjön övergår under den här perioden till att bli en stor insjö. De två fornlämningar i form av stensättningar som ligger norr om E18 vid föreslagna ramper kan vara från bronsåldern alternativt järnåldern. Under järnåldern (500 fkr-1000 ekr) sker en gradvis förämring av klimatet och bosättningarna blir mer permanenta. Jordbruket får en ökad betydelse och gårdar byggs för att användas under längre tider. Bosättningarna ligger under den här tiden i anslutning till den bästa åkermarken. I anslutning till vattendrag och sjöar lämnade vattnet efter sig mer bördiga sedimentjordar. Marken odlades så småningom upp och används än idag till stor utsträckning som jordbruksmark. Under medeltiden (100 e Kr-1500 e Kr) utvecklas jordbruket ytterligare och Sverige kristnas av missionärer. Under medeltiden byggdes troligen Bro kyrka. När byväsendet var fullt utvecklat, under vikingatid och tidig medeltid, hade jordbruket en organisation som bestod och som präglade landskapet ända fram till I landskapet finns synliga historiska spår. Norr om E18 finns en stensätting (brons- alternativt järnålder) på en tidigare betad kulle. Den brukade åkern ingår i Lejondals natureservat. I området finns gott om promenad- och cykelvägar. Här går Upplands-Broleden norr om E18. Sträckningen av vägen finns utmärkt på historiska kartor. 10 Samrådshandling

11 1800-talet. Markerna var under denna tid uppdelade i åkermark, ängsmark och utmarker. Upplands-Brobygden var länge en strategisk centralbygd. De goda sjöförbindelserna och närheten till olika tiders huvudorter t ex Birka, Sigtuna, Uppsala och Stockholm har gynnat uppkomsten av stora herrgårdar i området. Än idag präglar herrgårdskulturen landskapet med sina alléer, parkskogar och stora sammanhängande åkrar. Ängs- och hagmarker återfinns på flera platser i Upplands-Bro kommun, men försvinner allt mer p g a ändrad markanvändning. Upplands-Brobygden förlorade sin centrala plats först när Stockholm stärkte sin betydelse som huvudstad under 1600-talet. Den viktiga landsvägen mellan huvudstaden och Bergslagen gick då igenom nuvarande Upplands-Bro. Under den nyare tiden (1500 e Kr och framåt) har jordbruket fortsatt stor betydelse i området för att på sikt delvis omvandlas till nybyggnadsområden för bostäder. I häradskartan från år 1860 har bebyggelsecenter tillkommit i Sandhagen, Fredriksberg och Svartkärret. Samtliga av dessa finns kvar idag. Upplevelsen av dagens landskap Dagens äldre bebyggelsen i höjdlägena är kopplade till hävden och utgör i dag viktiga inslag i landskapet. Bebyggelsen ger information om områdets historiska bruk. Området har genom tillkomst av bebyggelse, järnvägar och vägar förändrats starkt sedan förra sekelskiftet, men främst sedan talets expansion. De tillkommande vägarna, då främst motorvägen (E18) Enköpingsvägen samt järnvägen utgör tydliga stråk och barriärer i landskapet. Den moderna bebyggelsen kring Bro ligger till större del inom tidigare åker och betesmark. Huvuddragen med vegetation i höjdpartier och odlad mark i de lägre, kvarstår dock. E18 ligger sin sträckning, i stora delar på bank, högre än omgivande åkermark. I skogspartier ligger vägen i huvudsak i bergskärning. Vid en studie av historiska kartmaterial kan delar av dagens vägsystem urskiljas. Enköpingsvägens sträckning återfinns lätt. Delar av vägsystemet samt bebyggelse kan också urskiljas. De odlade ytorna överensstämmer väl med dagens. E18 och tillkommande bebyggelse har dock markant förändrat och brutit av det tidigare odlingslandskapet, där stråk och riktningar gick i dalgångar och främst med målpunkter längs Enköpingsvägen och Mälarens vattenleder. En besvärande faktor som stör naturupplevelsen är det markanta buller från E18 samt den barriär som motorvägen utgör. Bland annat finns de bästa möjligheterna till utblickar över landskapet främst inom de bullerstörda delarna kring E18. Bullernivåer kring 45 dba, ett mått på god vistelsemiljö i utpekade rekreationsområden, uppnås på ett avstånd av meter från vägen (55 dba uppnås upp till 300 meter från E18). Landskapet är omväxlande och upplevs som intressant att vistas i. örelsemönstren i landskapet följer de naturgivna formerna i nordsydliga stråk. Skogspartierna är omväxlande och relativt öppna. Skogspartiernas öppenhet och ett omfattande stigsystem gör att det går lätt att röra sig inom området vare sig man går, springer eller tar sig fram på hästrygg. Stigar och stråk återfinns i skogspartier och då främst längs skogsbrynen, i gräns mellan Samrådshandling

12 brukad mark och skog. Det går även att röra sig längs brukningsvägar, stigar och vid passager inom de öppna brukade partierna. De delar av området som idag inte är bebyggt, eller enligt kommunens nuvarande planer inte ska bebyggas inom en nära framtid, kommer framgent i ännu större utsträckning än idag att utgöra målpunkter för rekreation och friluftsliv. Väster om Kockbackavägen är området planerat för småhusbebyggelse. Flertalet av de planerade/ nybyggda villorna ligger på tidigare åker och betesmark. Framtida förändringar Områdets karaktär kommer, oavsett om en ny trafikplats byggs, att ha en annan karaktär än i dag i och med att en så pass omfattande bebyggelse kommer att ske inom området. Tillkommande låg villabebyggelse kommer att ligga inom idag odlade områden. Delar av området utgörs av produktionsskog som kommer att avverkas. Delar av odlingsmarken ligger redan idag i träda och det finns risk för att ytterligare områden kommer att tas ur produktion och bebyggas. E18 är ett tydligt stråk i området. Då den passerar åkermarken för den planerade trafikplatsen ligger den på bank, högre än omgivande mark. Vägen är också en barriär, såväl visuellt som för rekreation och vilt. 12 Samrådshandling

13 Gestaltningsprogram i vägplan för Up lan ds -B rol e E1 8 de n Teckenförklaring m ot En kö p Skogsmark, vegetationsklädda åkerholmar NO in g Öppen mark Öppen, odlad mark, tydligt avgränsat landskapsrum Bebyggelse planerad eller nybyggd DP 1 Kockbacka Bebyggelse, nyare (1960-tal till nutid). Bebyggelse, äldre E18 mo ts örelsestråk, gående och cyklister mm örelsestråk, gående toc kh olm Solitära träd, ekar örelsestråk, vilt Åkerholme Bergsskärning Befintlig planterad bullervall En in n ge vä gs ion Landskapskarta - förutsättningar alt cy ke ls Naturreservat n ge vä ka p kö e g Siktlinjer ac kb c Ko Port under väg Uplands- Broleden Fornlämning/område, ungefärligt läge. Även undersökta och borttagna forn lämningar (vid E18) visas för förståelsen av det historiska landskapet. Borttagna fornlämningar Äldre vägsträckningar (redovisade i kartor från 1807 tom 1951) trå k Samrådshandling

14 Gestaltningsprogram i vägplan för 3 Analys KATA LANDSKAPSANALYS Up lan d vägport s- B ro viktig för rekreation lede n och småvilt TAFIKANTUPPLEVELSE En utblick kortare än tre sekunder hinner inte trafikanten uppfatta. Istället blir det ett flimmer/ störning. En likartad sträcka bör helst vara mellan 0,51,5 minuter för att därefter växla. En färd mer än fyra minuter i samma omgivning, tex skog blir monoton och uppmärksamheten skjunker. E1 8 m ot rekreations- och strövområde kring Lejondalssjön En kö p g 7 sek E18 passerar det öppna landskapsrummet på cirka meter hög bank två 5 sek enl. dansk forskning: Michael Varming åkerholmar värdefulla för landskapsbild och biologisk spridning Det tar knappt en minut att köra på E18 från väst till öst på kartan. Sträckan ingår i en helhetssträcka av omväxlande karaktär. Öppen, odlad mark, tydligt avgränsat landskapsrum värdefull skogsridå mot E18 från naturreservat och öppet landskapsrum Bebyggelse planerad eller nybyggd DP 1 Kockbacka Bebyggelse, nyare (1960-tal till nutid). Bebyggelse, äldre E18 Öppen mark 2 sek Skogsmark, vegetationsklädda åkerholmar NO in Teckenförklaring mo ts örelsestråk, gående och cyklister mm örelsestråk, gående toc kh olm Solitära träd, ekar örelsestråk, vilt gångport viktig för rekreation och småvilt Åkerholme Bergsskärning Befintlig planterad bullervall STÅK OCH MÅLPUNKTE Port under väg Uplands- Broleden Vägar för gående och cyklister fyller behovet att röra sig inom området, men även mot målpunkter längre bort, ex friluftsområde, ridskola, skolor och centrum Siktlinjer Naturreservat en äg av gångport ck a viktig för gående b ck och cyklister Ko En p kö n ge vä gs ion Karta sammanfattar områdets brister och kvaliteter. alt cy 14 Samrådshandling ke ls trå k Borttagna fornlämningar Äldre vägsträckningar (redovisade i kartor från 1807 tom 1951) in e g Fornlämning/område, ungefärligt läge. Även undersökta och borttagna forn lämningar (vid E18) visas för förståelsen av det historiska landskapet. ridskola vid Enköpingsvägen