Arbetsplan. Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar. Utställelsehandling

Transkript

1 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer

2 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Objektnummer: Utgivningsdatum: Maj 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Riggert Anderson Författare: Konsortiet Förbifart Stockholm Foton: Trafikverket, Författarna Layout: Konsortiet Förbifart Stockholm Tryck: Arkitektkopia Distributör: Trafikverket, Sundbyberg, Telefon ,

3 INNEHÅLL INNEHÅLL FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 7 ANALYS 13 FEM GESTALTNINGSPRINCIPER 17 VÄGARKITEKTUR 21 TEKNIKBYGGNADER 53 TRAFIKPLATSER 59 Kungens kurva 60 Lovö 70 Vinsta 80 Hjulsta 88 Akalla 100 Häggvik 112 KÄLLOR 130 MEDVERKANDE 131 BILAGA E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 3

4 FÖRORD Trafikverket har ett miljöansvar för såväl den statliga väghållningen som för hela vägtransportsektorns utveckling. I detta ansvar inbegrips också hänsyn till den visuella, kulturella och ekologiska miljön. Föreliggande gestaltningsprogram för Förbifart Stockholm är framtaget för att tillgodose nämnda områden inom vårt miljöansvar. Förbifart Stockholm avser att åstadkomma en bättre miljö, öka tillgängligheten och förbättra förutsättningar för Stockholmsregionens utveckling. Syftet med det framtagna gestaltningsprogrammet är att skapa förutsättningar för omsorg om vägmiljöns gestataltning. I denna ambition har Trafikverket också knutit det regionala skönhetsrådet till arbetet med Förbifart Stockholm. Trafikverket Maj 2011 Riggert Anderson Projektchef Mats Broman Funktionsansvarig vägarkitektur 4 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen FÖRORD

5 Trafikplatser I detta avsnitt görs en mer detaljerad beskrivning av Förbifart Stockholms trafikplatser. Under Förutsättningar beskrivs kort vad det är för plats idag och eventuella framtidsplaner. Utmaningarna beskriver faktorer och problem som gestaltningen har som roll att lösa. Strategier beskriver typer av lösningar som är aktuell för de identifierade utmaningarna. I Analys fördjupas beskrivningen av platsen. Gestaltningsnycklarna förklarar arkitektoniska och fysiska lösningar som krävs. Konkreta åtgärder är en fördjupad beskrivning av gestaltningsnycklarna. I Kritiska faktorer för gestaltningen beskrivs vilka konsekvenser eller problem som följer om gestaltningsnycklarna inte uppfylls.

6 AKALLA Förutsättningar En öppen dalgång mot norr med spridd vegetation. Bostadsområde och verksamhetsområde avgränsar i söder, Hanstareservatets höjd avgränsar mot öster. En kraftledningsgata går längs Akallavägen och fortsätter upp mot Häggvik. Utmaningar Fysisk barriär för oskyddade trafikanter. Visuella konsekvenser för boende, buller vid bostäder. Höga bergskärningar, eventuellt i kombination med stödmur. Djupt tråg. Strategier Förbättra kommunikationen mellan bostäder och Järvafältet. Omsorgsfull gestaltning av tråget både sett inifrån och utifrån. Integrera trafikplatsen i omgivningen med terrängmodelleringar och vegetation. Trafikplats Aklalla, före. 100 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen

7 TRAFIKPLATSER Järvafältet Hägerstalund Motocrossbana Akalla Trafikplats Akalla, efter. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Hansta naturreservatet Hanstavägen 101 Viktig gång- och cykelpassage behålls och förläggs på tunneltaket. Förbifart Stockholm ligger nedsänkt i tråg. Lokalnätet kopplar till Förbifart Stockholm via överliggande cirkulationsplats. Hanstavägen rätas ut och möter cirkulationen i rät vinkel. Stora ekar sparas och skyddas under byggtiden.

8 AKALLA Analys Trafikplatsen ligger i gränsen mellan stad och kulturlandskap. Den nya vägen betonar ytterligare denna gräns och blir en starkare barriär än den som Hanstavägen utgör idag. Bebyggelsen i Akalla ligger högt men påverkas i mindre grad av bullerstörningar tack vare Förbifart Stockholms nedsänkta läge. Förbifart Stockholms sträckning genom Akalla skapar djupa skärningar utmed naturreservaten Hansta och Järvafältet, dels som bergskärning utmed Hanstaskogen och dels i form av ett nedsänkt tråg genom Järvafältets kulturlandskap. Dessa skärningar utgör ett främmande element i landskapet och är en viktigt aspekt i gestaltningsarbetet. Gestaltningsnycklar Trafikplatsen utformas med tydlig geometerisk, stadsmässig form. Impedimentytor undviks. Förbindelser för gång- och cykeltrafikanter mellan bebyggelse och rekreationsområde värnas och stärks. Trågväggarna och tunnelmynning ges en medveten gestaltning gällande form och materialval. Mellan ramper och trågvägg/bergsskärning skapas svagt lutande avsatser för att släppa in mer ljus i tråget samt att minska intrycket av de höga väggarna. Tunnelmynningens storlek kräver extra omsorg i gestaltningen och samordning av belysning och annan vägutrustning. Terränganpassning och planteringar är en viktig aspekt i för att minimera Förbifart Stockholms påverkan på kulturlandskapet. Höga bergskärningar mellan Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg. De ska vara attraktiva både dag och natt. När Stockholms stad växer är det troligt att Akalla trafikplats kommer att ligga utmed en tydligare stadsfront. I denna gräns mellan stad och kulturlandskap är det mycket viktigt att gestaltningen av trafikplatsen ges en stadsmässig, sammanhållen form. Trafikplatsen ska kännas väl integrerad både med staden och kulturlandskapet. Illustration över trafikplats Akalla sett från cirkulationplats. Bergskärningen försvinner successivt för att avlsutas i en mjuk båge där Hanstaskogen möter dalgången. 102 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen

9 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Akalla traﬁkplats längdsektion A. Översiktskarta. Traﬁkplats Akalla, översiktt. A A N Gång- och cykelpassage Tunnelmynning Teckenförklaring Bergskärningar övergår i slänter innan cirkulationsplats. Ny gångbro vid Hanstaskogens entré hjälper till att minska barriäreffekterna av Förbifart Stockholm. Viktig gång- och cykelpassage ut till Hanstareservatet behålls och förbättras TRAFIKPLATSER

10 104 Norrifrån är Akalla den första tunnelsträckan (Akalla-Hästa) som bilisten möter. Det ska kännas trevligt och tryggt att åka in i tunneln vilket kräver att de höga trågväggar och den stora tunnelmynningen utformas med vackra material och en genomtänkt bearbetning. Även belysning och val av vegetation har en stor betydelse. För Konkreta åtgärder För att minska barriäreffekten för gångtraﬁkanter och cyklister placeras tunnelmynningen nära cirkulationsplatsen. Detta innebär att huvudentrén till naturreservatet från Akalla kan behållas i sitt beﬁntliga läge. En annan viktig aspekt är att buller från tunnelmynningen hamnar längre bort från bostadsbebyggelsen samt att trågets väggar inte blir lika höga. Då ramperna från cirkulationsplatsen inte hunnit ner i nivå med huvudkörbanan när tunneln börjar blir tunnelmynningen högre och bredare än övriga tunnelmynningar i Förbifart Stockholm. För att den stora tunnelmynningen ska kännas tilltalande och tydlig krävs extra omsorg i gestaltningen gällande t.ex. material och belysning. AKALLA 0 STAD LAND D Möjligt framtida scenario med en tydlig stadsfront. C N E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen att minska intrycket av höga stödmurar och för att få den nedsänkta körbanan att kännas luftig så utformas tråget med svagt lutande avsatser. På avsatserna planteras klätterväxter samt mindre grupper med träd, t.ex. björkar, liknande den vegetation som Illustrationsplan. B

11 TRAFIKPLATSER Vid bergskärningen utmed Hanstaskogen breddas avsats till 5 meter för att motverka känslan av ett trångt schakt. Sektion B: Ramper och huvudvägbana möter tunnelmynning på olika höjd. 10:1 Utmed stödmurarna är avsatserna så pass breda att det ges plats för enstaka trädgrupper. Minimum 3,6 meter. Sektion C: Breddningen av vägrummet signalerar entrén till cirkulationsplatsen i Akalla för bilisten som färdas från norr. Bergskärningen ovanför ramperna försvinnner gradvis och ersätts av slänter tills cirkulationsplatsen tar vid. finns på platsen. Där Förbifart Stockholm går in i bergskärning utmed Hanstaskogen breddas avsatserna för att motverka känslan av att åka i en smal och djup passage. Både trafikplatsens skala och placering är ett främmande inslag i landskapet. Det är därför mycket viktigt att Sektion D: Bergskärning utmed Hanstaskogens höjdrygg. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 105

12 AKALLA terränganpassning och vegetation följer en princip som tar vara på platsens förutsättningar och karaktär. Ån i slättlandskapet har genom tidens gång sakta skurit sig ner i terrängen. Enstaka träd och buskar grupperar sig ut med kanten och ned för de gröna slänterna. Förbifart Stockholms sträckning genom dalstråket kan liknas vid det sätt en å eller ett åkerdike tar sig igenom ett slättlandskap. Åns gröna slänter kantas av grupper med träd och buskar som följer den nedsänkta fåran. Sett i från marken är det främst dessa trädgrupper som talar om var ån går fram i landskapet. Även om vägens skala är en annan kan samma förhållningssätt vara av värde för gestaltning av vägens möte med landskapet. Genom att svagt höja terrängen vid kanterna av den nedsänkta vägbanan kan det visuella intrycket av vägen minimeras för dem som rör sig i kulturlandskapet. Dalstråkets befintliga vegetationskaraktär kan användas för att få en naturlig inpassning av Förbifart Stockholm. Liknande det sätt som vegetationen följer en bäckfåra kan platsens befintliga busk- och trädgrupper utökas till att rama in och följa Förbifart Trafikplatsen Akallas nedsänka vägbanor kan liknas vid ett stiliserat årum, där dalens befintliga trädgrupper på sina ställen klättrar ned mot trågets mitt. 106 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen

13 TRAFIKPLATSER Hågadalens meandrande å urskiljs genom vegetationen som följer årummets sträckning, Uppsala. Stockholms tråg. Vid tunnelmynningen mot söder skapas tätare planteringar för att minska det visuella intrycket av vägen från bostäderna. Det är dock viktigt att inte skära av hela dalstråket med planteringskorridorer utan behålla en visuell kontakt med hela dalgången och dess skala. Trågvägg Trafikplats Akalla Cirkulationsplats Ramp Förbifart Stcokholm Principsektion visar Förbifart Stockholms skärning mellan Hanstaskogens bergsterräng och dalgången. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Bergsskärning 107

14 AKALLA 1. Dalståkets befintliga vegetation koncentrerar sig främst runt dalens åkerdiken Vid en framtida utbyggnad av staden (här illustrerat enligt planerna för Järva 2030) kan vegetationen ges en mer formell utformning utmed den nya stadskanten. Ny vegetation följer samma struktur och riktning i landskapet som befintlig vegetation. Större planteringar runt tunnelmynningen knyter an till ursprungligt skogsbryn för att minska det visuella intrånget från bostäderna i Akalla. 108 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen

15 TRAFIKPLATSER Illustration över trafikplats Akalla sett från cirkulationplatsen. Gröna trågväggar och trädgrupper utmed och i tråget hjälper till att integrera trafikplatsen i landskapet. Kritiska faktorer för gestaltning Stor vikt ska läggas vid att minska barriäreffekten som uppstår på grund av Förbifart Stockholm genom att värna om och förbättra entréerna in till naturreservaten. De befintliga passager som försvinner på grund av den nya vägen ska ersättas med nya i det mest naturliga läget för gångtrafikanter och cyklister. De ska inte tvingas till omvägar för att ta sig ut i kulturlandskapet. Gestaltningen av trafikplatsen ska utformas på ett sådant sätt att anläggningen fungerar även i ett framtida sammanhang där stad och kulturlandskap möts tydligare än idag. Detta kräver att överblivna och odefinierade ytor undviks samt att de material som väljs åldras vackert. För att hantera ingreppet i landskapet och minska intrycket av de höga trågväggarna krävs en medveten gestaltning av material och vegetation. För Terrängen närmast trågets väggar höjs upp för att minska det visuella intrycket av vägen för dem som rör sig i landskapet. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 109

16 AKALLA Skiss på belysningsförslag. Ett sätt att arbeta med höga stödmurar är att använda en del av de staghål man får i betonggjutningen för infälld belysning. Dessa kan bilda ett raster med belysningspunkter som ökar i täthet ju närmare tunnelmynningen man kommer. (Liknande belysningsmönster kan även användas vid andra material). 110 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen

17 TRAFIKPLATSER att klätterväxter, träd och buskar ska klara av att växa och trivas i en tuff vägmiljö är det helt avgörande att de får goda förutsättningar i form av bra tillgång till näring, vatten och syre. Både i ett anläggningsskede men inte minst i den fortsatta skötseln. Konstbevattning i trågmiljön är ett måste. Den stora tunnelmynningen i Akalla kräver en samordning av alla ingående kompetenser för att mynningen ska fungera. Trots att ramp och huvudvägbana kommer in i tunneln på olika höjd ska vägutrustning och belysning sitta i samma nivå under tunneltaket för att mynningen ska kännas logisk och tilltalande. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med ar- Vy från norrgående ramp sedd från tunnelmynning. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen kitektonisk kvalitet. Olika möjligheter finns. Med ljussättning kan höga kvaliteter uppnås under den mörka delen av dygnet. Med olika typer av sprängning kan bergets färskiftningar och kvalitet lyftas fram. Exempel på material; råkilad granityta, Götatunneln. Exempel på material; bearbetad, infärgad betongyta, Göteborg. 111

18 TRAFIKVERKET. JUNI PRODUKTION:XXX. TRYCKERI: XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRTATION: XXX. Trafikverket, Sundbyberg, Besöksadress: Sundbybergsvägen 1, Solna Telefon : , Texttelefon: