Bolagsverket. Årsredovisning 2008

Transkript

1 Bolagsverket Årsredovisning 2008

2 BOLAGSVERKET ÅRSREDOVISNING INLEDNING 1 2. VERKSAMHETSRESULTAT OCH ORGANISATION INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHETSGREN BOLAGVERKETS ORGANISATION 7 3. RESULTATREDOVISNING OCH ÅTERRAPPORTERING VERKSAMHETSGREN FÖRETAGSREGISTRERING Övergripande mål Återrapportering Delmål Registrering Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder Andel ärenden åtgärdade enligt uppsatt mål, fördelade på register Samtliga inkomna och avslutade ärenden Inkomna elektroniska ärenden Redovisning av antalet inkomna årsredovisningar Delmål Telefonförfrågningar Måluppfyllelse Delmål Beställningar Måluppfyllelse VERKSAMHETSGREN FINANSIERING AV LIKVIDATORER Mål Återrapportering Måluppfyllelse VERKSAMHETSGREN FÖRETAGSINTECKNINGAR Mål Återrapportering VERKSAMHETSGREN KUNGÖRELSER Mål Återrapportering Redovisning Måluppfyllelse och volymutveckling kungörelser Antal kungörelser Publicerade rättelsekungörelser, uppdelade på orsaker Publicerade kungörelser, uppdelade på ingivningssätt ORGANISATIONSSTYRNING Mål sjukfrånvaro Återrapportering UPPDRAG Elektronisk kommunikation vid konkurshantering Återrapportering REDOVISNING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Återrapportering Kompetensinventering, analys och planering Kompetensstrategi Kompetensåtgärder Medarbetarutbildning Redovisning av analys och bedömning RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING 24 8 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 25

3 AD 12-22/ RESULTAT OCH UNDERSKRIFT SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 36

4 38 AD 12-22/ (36) Bolagsverket årsredovisning Inledning Denna årsredovisning utgör en redovisning och återrapportering för Bolagsverkets verksamhetsområde utgörs av fyra verksamhetsgrenar; Företagsregistrering, Finansiering av likvidatorer, Företagsinteckningar och Kungörelser. I den dominerande verksamhetsgrenen Företagsregistrering, ingår såväl registreringsverksamhet som service- och uppdragstjänster. Bolagsverket har under 2008 arbetat med att införa en ny modell för verksamhetsplanering. Modellen bygger på balanserade styrkort. I detta arbete har Bolagsverket också gått igenom och omformulerat visionen och de övergripande målen för verksamheten. Arbetet med de balanserade styrkorten har pågått under hela året och kommer att avslutas först under andra kvartalet av Den nya vision som Bolagsverket formulerat, är att myndigheten ska vara den bästa myndigheten för företagande. Den tidigare visionen att bli en myndighet utan väntetider, d.v.s. att det på sikt inte ska finnas några köer alls för myndighetens kunder, har i stället formulerats som ett av de övergripande målen. Nya kontorslokaler Efter ett och ett halvt års projektering och byggande av Fastighetsaktiebolaget Norrporten med entreprenörer och en lång planering från Bolagsverkets sida, kunde myndigheten i november flytta in i helt nya kontorslokaler i anslutning till Sundsvalls inre hamn. Därigenom kunde Bolagsverkets personal, som varit placerad på tre olika adresser i Sundsvall samlas under samma tak. Lokalerna, som har mycket hög standard, bygger helt på kontorslandskap, vilket skapar hög flexibilitet. Bolagsverkets arbete med elektroniska ärenden och uppbyggnaden av ett elektroniskt arkiv, innebär att behovet av tillgänglighet till myndighetens pappersarkiv successivt har minskat och i samband med flytten till nya kontorslokaler flyttades myndighetens arkiv till Arkivcentrum Nord som är ett samarbete mellan Landsarkivet i Härnösand och ett antal andra offentliga institutioner. Endast en mindre mängd pappershandlingar förvaras numera i Bolagsverkets lokaler. Bolagsverkets ekonomi Bolagsverkets verksamhetsresultat visar för 2008 ett underskott, som huvudsakligen beror på särskilda kostnader som uppstod i samband med avvecklingen av de äldre kontorslokalerna. En närmare redogörelse för dessa kostnader finns i not 6 till resultaträkningen. Den 1 oktober införde Bolagsverket för första gången en differentiering av avgiften mellan ärenden som lämnas in i pappersformat och de som lämnas in som elektroniska ärenden. Det blev något dyrare att fortsätta att använda pappersformatet och samtidigt billigare att lämna in ärenden elektroniskt. Någon nämnvärd påverkan på de samlade avgiftsintäkterna hann dock inte noteras under det sista kvartalet av Utveckling av informationsteknologin Under 2008 har Bolagsverket genomfört flera investeringar inom IT-området jämfört med tidigare år. Med tanke på de investeringar som är kopplade till Bolagsverkets flytt har myndigheten varit återhållsam med investeringar under 2006 och En del av investeringarna

5 38 AD 12-22/ (36) är i vanlig ordning utbyte av äldre utrustning samt utökning som en följd av det utvecklingsarbete som bedrivs inom Bolagsverket. En ökande datamängd har gjort att lagringskapaciteten behövt kompletteras såväl i huvudanläggningen som i den alternativa anläggningen. Bolagsverket har i samband med flytten bytt plattform för telefoni och utrustat de nya lokalerna med ny AV-utrustning och arbetsplatsutrustningar såsom datorer, skärmar och skrivare. Elektroniska tjänster En ledstjärna och ett av Bolagsverkets övergripande mål är att vara en e-myndighet, vilket innebär att all nyutveckling av publika tjänster bygger på elektroniska lösningar. I samma takt som lagstiftningens anpassas, utvecklar och tillhandahåller Bolagsverket elektroniska tjänster för företag och andra kunder. Det är dock inte bara inom områden där det krävs stödjande lagstiftning, som det elektroniska tjänsteutbudet ökar. Även de traditionella informationskanalerna utökas och förbättras. Efterfrågan på manuellt producerade bevis av olika slag fortsätter att minska, främst till följd av att den information som dessa produkter innehåller, i allt större utsträckning är tillgänglig via Näringslivsregistret på Bolagsverkets webbplats med möjlighet att ladda ned bevis och andra dokument. För att öka tryggheten för företagen och minska möjligheten att bl.a. postadresser falskeligen ändras i brottsliga syften, införde Bolagsverket under året en aviseringsrutin med hjälp av e-post. Det företag som önskar kan registrera sin e-postadress hos Bolagsverket och får så snart ett ärende som hör till företaget diarieförts, omedelbart ett e-postmeddelande om detta. I syfte att förenkla kontakterna mellan Bolagsverket och kunderna har myndigheten under året inlett ett försök med att för vissa ärendekategorier ersätta de skriftliga meddelanden och förelägganden som går ut, med att handläggaren ringer upp företaget eller dess ombud för att reda ut vad som saknas eller behöver ändras. Detta förfarande har fått stor uppskattning och Bolagsverket kommer under 2009 att utvärdera försöket för att se hur det kan utvidgas och föras in permanent. Bolagsverkets elektroniska tjänster fortsätter att användas i allt högre utsträckning av myndighetens kunder. Under 2008 har två nya e-tjänster tagits i bruk: Företagsärenden för ombud (anmälningsärenden anseende lagerbolag) - Anmälan om nya lagerbolag - Kontrollera saldo på depositionskonto SMS-tjänst (uppgift om ett bolags status m.m.) Förenklat uppgiftslämnande I september gav regeringen Bolagsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till att minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. Syftet ska vara att minska de administrativa kostnaderna för företag. Utgångspunkten för arbetet är att företagen bara ska behöva lämna en uppgift en gång till statliga myndigheter, och att möjligheten till återanvändning av uppgiften ska tas tillvara. Arbetet bedrivs i samråd med andra statliga myndigheter såsom Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Statistiska centralbyrån (SCB), Skatteverket, Jordbruksverket, Försäkringskassan och Datainspektionen. Även Näringslivets Nämnd för regelförenklig (NNR) deltar i arbetet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 april 2009.

6 38 AD 12-22/ (36) Elektroniska företagsinteckningsbrev Under året har ett utvecklingsarbete pågått för att möjliggöra s.k. elektroniska företagsinteckningsbrev. De skriftliga företagsinteckningsbrev som i dag utfärdas ska ersättas av ett elektroniskt företagsinteckningsbrev och registreras i ett särskilt register, företagsinteckningsbrevsregistret. I företagsinteckningsbrevsregistret ska det också kunna registreras uppgift om vem som är inteckningsbrevsinnehavare. Bolagsverket ska som företagsinteckningsmyndighet också föra inteckningsbrevsregistret. Kommunikationen med registret kommer att kunna ske elektroniskt. Det kommer också att bli möjlig att ge in ansökan om företagsinteckning till inskrivningsmyndigheten elektroniskt. Reglerna om detta träder i kraft den 1 mars 2009 då också de nya tjänsterna tas i drift. Samverkan med andra myndigheter Bolagsverket har under året fortsatt samarbetet med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Nutek, Skatteverket, Tullverket och Verva för att göra det enklare för medborgare och företagare att starta och driva företag genom att samordna viss information, service och tjänster mellan myndigheterna. En viktig del av detta samarbete som pågått under året, där Bolagsverket tillsammans med Nutek och Skatteverket arbetat tillsammans, är uppbyggnaden av en förtagarportal - Mitt Företag/Verksamt. I den första versionen av denna portal kommer det att finnas företagarinformation och e-tjänster för registrering hos Bolagsverket och Skatteverket. Firmagranskning Åtgärder för att effektivisera verksamheten som ett resultat av en processöversyn som gjordes under 2007, har genomförts. Exempelvis är granskningen av firmaförslag mot de internationella varumärkesregistren effektivare och driftssäkrare. Resultatet av en aktivitet, som kallats "Firma 08", har dessutom inneburit en förändrad praxis vid granskning av och beslut i firmaärenden i syfte att öka antalet godkända firmor. Kötider För att följa upp kötider för registreringsärenden tar Bolagsverket veckovis ut uppgifter ur det elektroniska ärendefördelningssystemet för fyra ärendekategorier (se figur nedan). Kategorierna är signifikanta för ärendevolymerna generellt och diagrammet visar den längsta tid som gått innan handläggning påbörjats. 35 Arbetsdagar Kötider 2008 vid utgången av varje vecka JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 30 Nybildningar/Firmaändringar 25 Kapitalärenden Företrädarärenden Stadgeärenden Mål enl RB Vecka nr

7 38 AD 12-22/ (36) Kvalitet Bolagsverket har en ambition att tillhandahålla sina tjänster och produkter med så hög kvalitet som möjligt. Begreppet kvalitet kan dock belysas och mätas på olika sätt. Ett mått är hur väl myndigheten når och vidmakthåller de mål som regeringen satt upp och de mål som myndigheten själva formulerat. Som framgår av denna årsredovisning har Bolagsverket i stor utsträckning nått dessa mål. Dock ger denna måluppfyllelse inte ensamt något entydigt svar på hur Bolagsverkets kunder uppfattar kvaliteten i de tillhandahållna tjänsterna. Bolagsverkets erfarenhet säger att det viktigaste samlade kvalitetsmåttet för kunderna är en snabb service såsom korta kötider, snabb handläggning tillsammans med ett positivt bemötande. Det är också ur kvalitetssynpunkt viktigt att de tjänster som Bolagsverket levererar är korrekta och rättsäkra och därmed skapar trygghet hos kunden. Därför är andelen rättelser av registreringsfel också en del i kvalitetsbedömningen Det är självklart att sådana fel i Bolagsverkets register där Bolagsverket är källan till felet måste hållas på ett minimum. Ett kontinuerligt arbete pågår inom registreringsverksamheten för att få ner antalet rättelser av registeringsfel till Bolagsverkets interna mål (1,0 procent av antalet registerhändelser). Inom de register där ärendevolymerna är störst ligger korrigeringsprocenten mellan 1,3 och 2,6 procent. Tillgänglighet till information Bolagsverket förmedlar information till näringsliv och allmänhet på ett flertal sätt. Huvudkanalen är den publika webbplatsen, där det finns nyheter, kontaktuppgifter och information om företag, föreningar, årsredovisningar, företagsinteckningar, produkter, tjänster, utbildningar samt om vad Bolagsverket registrerar. Via webbplatsen är det också möjligt att starta företag, söka information om svenska och europeiska företag, beställa t.ex. registreringsbevis eller andra produkter samt kontrollera om ett ärende eller en årsredovisning har kommit in. På webbplatsen finns det även möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på Bolagsverkets verksamhet och information. Myndigheten har även via andra kanaler och forum en väl utvecklad samverkan med kunder, bransch- och företagarorganisationer samt andra myndigheter. Grundläggande information om Bolagsverket och de tjänster som myndigheten tillhandahåller finns på webbplatsen även på engelska språket och kontaktinformation finns numera även på 14 ytterligare språk. Utöver webbplatsen tillhandahåller Bolagsverket e-tjänster för informationssökning, elektroniska nyhetsbrev samt ett stort antal trycksaker i form av informationsbroschyrer och informationsblad. Dessutom förmedlas även muntlig information via telefon samt på mässor, seminarier, utbildningar och andra evenemang som t.ex. kunddagar och vid studiebesök hos Bolagsverket. Bolagsverkets kontaktkommitté Ett systematiserat sätt att utbyta synpunkter och erfarenheter mellan Bolagsverket och myndighetens kunder är den kontaktkommitté som funnits i myndigheten ett antal år. Kommittén som träffas två gånger per år består av representanter från stora kundombud (Standardbolag AB, Leif Malmborg AB), Advokatsamfundet, FAR SRS och Bankföreningen. På mötena får Bolagsverket tillfälle att presentera pågående och kommande förändringar i verksamheten och få kommitténs synpunkter på dessa, samtidigt som representanterna kan informera om problem och annat som de kunnat iaktta rörande Bolagsverket och myndighetens tjänster.

8 38 AD 12-22/ (36) Internationellt samarbete Informationsnätverket European Business Register (EBR) har under 2008 utökat möjligheterna till företagsinformation från andra länder genom att bolagsregistren i Serbien, Makedonien, Slovenien, Jersey och Luxemburg anslutits till nätverket. Sedan 2002 har Bolagsverkets generaldirektör ingått i styrelsen för den Europeiska Ekonomiska Intressegruppering i Bryssel, som styr EBR-samarbetet. Det delvis EU-finansierade projektet BRITE (Business Registers Interoperability Throughout Europe), som leds av EBR med totalt 19 medverkande parter från 9 medlemsländer har fortsatt under året. Projektet har som mål att skapa tekniska, legala och semantiska förutsättningar för företagsregistreringsorganisationer i Europa att utbyta information mellan varandra när företag vill verka gränsöverskridande. Bolagsverket ansvarar för ett delprojekt som avser flyttning av företagens säten mellan länder och gränsöverskridande fusioner. Arbetet har pågått under hela 2008 och kommer att avslutas under 2009.

9 38 AD 12-22/ (36) 2. Verksamhetsresultat och organisation 2.1 Intäkter och kostnader för respektive verksamhetsgren Verksamhetsgren (VG) Drift (disp.) Uppbörd (ej disp.) Drift (disp.) VG Företagsregistrering Intäkter Kostnader Uppbörd (ej disp.) Förseningsavgifter Intäkter Kostnader Resultat VG Finansiering av likvidatorer Intäkter Kostnader Resultat 0 0 VG Kungörelser (Post- och Inrikes Tidningar) Intäkter Kostnader Resultat VG Företagsinteckningar Intäkter Kostnader Resultat Bolagsverket totalt Intäkter Kostnader Resultat I beloppet ingår tkr som avser kostnader för VG Företagsregistrerings egna kungörelser i PoIT. 2 Av den totala intäkten för PoIT Tkr utgör tkr intäkter från egna kungörelser.

10 38 AD 12-22/ (36) Eftersom verksamhetsgren Företagsregistrering är den dominerande till omfattning av myndighetens verksamhetsgrenar så bär den också merparten av myndighetens kostnader. Bland de faktorer som haft störst inverkan till det negativa utfallet är främst de ökade kostnader som myndigheten haft med avseende på flytten till nya lokaler och ökade kungörelsekostnader i samband med gallringsförfarandet i handelsregistret. Att verksamhetsgren Kungörelser påvisar ett så kraftigt positivt resultat beror på att Bolagsverkets egna kungörelser har varit betydligt mer omfattande än vad Bolagsverket kunnat förutse till stor del på grund av de gallringsförfaranden som nämns i avsnitt Verksamhetsgren Företagsinteckningar påvisar ett svagt positivt resultat för Redan under 2007 visade verksamhetsgrenen ett förbättrat resultat jämfört med tidigare år beroende på de nya avgifterna avseende expedititionsavgifter som trädde i kraft den 1 april Bolagverkets organisation Bolagsverket har under 2008 arbetat i nedanstående organisation. Vid utgången av året var 529 personer anställda, fördelade enligt nedan. Organisation Kvinnor Män Totalt GD/verksledning Registeravdelning Utvecklingsavdelning Administrativ avdelning Juristavdelning Summa Andel 78,1 % 21,9 % Bolagsverket Insynsråd GD ÖD Register- Utvecklings- Administrativ Juristavdelning avdelning avdelning avdelning I Bolagsverkets insynsråd ingår fem personer (se under Tilläggsupplysningar och noter).

11 38 AD 12-22/ (36) 3. Resultatredovisning och återrapportering Bolagsverket ska med sin verksamhet stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. För att uppnå detta ska Bolagsverket säkerställa goda grundläggande förutsättningar inom i första hand näringslivet och ett enkelt regelverk för företagande. Detta visar sig i krav på korta handläggningstider och att efterfrågad information ska tillhandahållas på ett omedelbart och säkert sätt. Nedan redovisas de verksamhetsmål som regeringen satt upp och hur väl dessa mål har uppfyllts under Återrapporteringskraven enligt regelringsbrevet framgår nedan och Bolagsverkets redovisning lämnas under respektive verksamhetsgren. Intäkter och kostnader för samtliga verksamhetsgrenar framgår av avsnitt Verksamhetsgren Företagsregistrering Verksamhetsgrenen Företagsregistrering innefattar delarna registrering, telefonförfrågningar och beställningar till kundservice. Produktionen inom verksamhetsgrenen bedrivs inom registeravdelningen. Även delar av juristavdelningen och ekonomienheten ingår i registreringsprocessen Övergripande mål Bolagsverket ska tillhandahålla effektiva och ändamålsenliga system för registrering av företag samt arbeta för att förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap genom ändamålsenlig och kvalitativ information och service Återrapportering Bolagsverket ska i årsredovisningen redovisa väntetiden för ärenden inom företagsregistrering. Rapporteringen i årsredovisningen ska avse de senaste två budgetåren och omfatta måluppfyllelse, volymutveckling och en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att hantera de grupper av ärenden som inte handlagts inom angivna tidsfrister Delmål Registrering I ett ärende som är färdigt för registrering, antingen genom att det kom in till Bolagsverket i ett sådant skick eller genom att det senare har kompletterats, ska registrering ske senast inom sju arbetsdagar efter det att ärendet blev färdigt för registrering. I ett ärende som först måste kompletteras innan registrering kan ske, ska beslut om sådan komplettering fattas senast inom sju arbetsdagar efter det att ärendet kom in till Bolagsverket Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder I regeringens mål för registreringsverksamheten står det att väntetiden högst ska vara sju arbetsdagar. Med väntetid menas den tid som går från det att Bolagsverket tar emot en anmälan eller ansökan till dess kunden får ett besked från myndigheten. Det kan antingen vara att

12 38 AD 12-22/ (36) registrering skett eller ett meddelande om att komplettering måste komma in innan registrering kan göras. Väntetiden består på så sätt både av den tid som kunden får vänta innan handläggning påbörjas (kötid) och den tid som krävs för att åstadkomma det som anmälan eller ansökan gäller (handläggningstid). Handläggningstiden är normalt den mindre delen av väntetiden vilket innebär att den väsentligaste faktorn för snabb genomströmning är kötiden. Måluppfyllelsen inom verksamhetsgren Företagsregistrering, redovisas i tabell nedan, som den andel i procent av alla ärenden under året, inom respektive register och grupp av ärenden, som antingen registrerats direkt eller efter komplettering inom sju arbetsdagar (första delen av målet). Tabellen visar också andelen beslutade förelägganden inom sju arbetsdagar (andra delen av målet). En jämförelse med föregående år finns också redovisad. För att nå de uppsatta målen ska teoretiskt samtliga procenttal uppgå till 100 procent den sjunde arbetsdagen. Ett utfall 95 procent (svarta siffror i tabellen) måste dock anses fullt tillfredställande och 90 procent (blå siffror) som mycket bra. Ärendegrupper där andelen understigen dessa procenttal, är angivna i röd färg. Som framgår av tabellen är det endast i ett fåtal fall som målet är nått även om väntetiderna ändå är korta. Med några få undantag har måluppfyllelsen för 2008 förbättrats jämfört med Särskilt glädjande är att väntetiden för nybildade aktiebolag har förbättras avsevärt. I syfte att förbättra måluppfyllelsen inom verksamhetsgrenen Företagsregistrering har registeravdelningens personal under året arbetat övertid sju lördagar, en söndag och ett antal vardagskvällar. Bolagsverket har även anställt en del nya handläggare, främst inom enheten starta. Bemanningen i frontoffice har minskats under året på grund av färre inkommande telefonsamtal, vilket i sin tur har medfört att fler personalresurser har arbetat med ärendehandläggning Andel ärenden åtgärdade enligt uppsatt mål, fördelade på register 3 Ärendegrupp Aktiebolagsregistret Åtgärd 2006 (%) 2007 (%) (%) 2008 Förändring jmf med 2007 Totalt inom 7 dgr Nybildningsärenden Registrering 63,8 71,4 90,0 18, Komplettering 44,4 52,0 73,9 21, Ändringsanmälan Registrering 75,8 77,6 84,0 6, Handelsregistret Komplettering 56,6 60,3 75,8 15, Totalt för Aktiebolagsregistret 67,9 70,6 81,6 11, Nybildningsärenden Registrering 51,6 53,6 72,0 18, Komplettering 31,5 32,9 61,5 28, Ändringsanmälan Registrering 77,0 75,1 88,4 13, En ny beräkningsmetod för registreringsärenden infördes Siffrorna för 2006 räknades om enligt den nya metoden för att vara jämförbara med åren därefter.

13 38 AD 12-22/ (36) Ärendegrupp Föreningsregistret Åtgärd 2006 (%) 2007 (%) (%) 2008 Förändring jmf med 2007 Totalt inom 7 dgr Komplettering 57,6 63,5 77,6 14, Totalt för Handelsbolagsregistret 57,2 59,9 77,1 17, Nybildningsärenden Registrering 73,3 88,6 91,5 2, Komplettering 64,6 76,1 82,9 6, Ändringsanmälan Registrering 87,8 76,6 74,8-1, Filialregistret Komplettering 81,2 73,1 76,9 3, Totalt för Föreningsregistret 83,9 76,4 76,5 0, Nybildningsärenden Registrering 95,1 95,7 96,1 0, Komplettering 85,3 80,0 93,9 13, Ändringsanmälan Registrering 94,3 89,7 96,3 6, Komplettering 89,3 90,6 96,5 5, Totalt för Filialregistret Bank- och försäkringsregistret 90,5 87,4 95,4 8, Nybildningsärenden Registrering 92,9 100,0 94,7-5, Komplettering 93,1 85,4 83,3-2, Ändringsanmälan Registrering 94,2 94,8 90,2-4, Försäkringsförmedlare Komplettering 93,6 90,6 93,7 3, Totalt för Bank- och försäkringsregistret 93,9 92,9 91,2-1, Nybildningsärenden Registrering 99,7 99,7 99,5-0, Komplettering Ändringsanmälan Registrering 94,3 75,7 85,7 10, Europeiska bolag (SE, SCE) Komplettering 85,4 93,1 86,8-6, Totalt för Försäkringsförmedlare 95,9 84,0 88,5 4, Nybildningsärenden Registrering - 50,0 50,0 0,0 2 1

14 38 AD 12-22/ (36) Ärendegrupp Åtgärd 2006 (%) 2007 (%) (%) 2008 Förändring jmf med 2007 Totalt inom 7 dgr Komplettering ,0-4 3 Ändringsanmälan Registrering 100,0 100,0 100,0 0,0 2 2 Komplettering Totalt för Europeiska bolag 100,0 75,0 75,0 0, Samtliga inkomna och avslutade ärenden Ärendegrupp Förändring jämfört med 2007 (antal) Förändring jämfört med 2007 (%) Inkomna Nybildningsärenden ,8 Övriga ärenden ,1 S:a ,7 Avslutade Nybildningsärenden ,2 Övriga ärenden ,5 S:a ,5 Efterfrågan på nybildningsärenden har minskat under 2008 för såväl aktiebolag som handels- och föreningsregisterobjekt jämför med föregående år. Nyregistreringarna i föreningsregistret har sjunkit med hela 30 procent. Produktionen har motsvarat efterfrågan och väntetiderna har minskat kontinuerligt. Den stora ökningen av posten övriga ärenden enligt tabellen ovan beror på att Bolagsverket för att öka kvaliteten i myndighetens register under året har genomfört en intensiv genomgång av handels- och föreningsregistret. Med stöd av handelsregisterlagstiftningen har myndigheten initierat ett gallringsförfarande i registren avseende sådana företag som inte länge driver verksamhet. Bolagsverket har i detta sammanhang skickat ut ett stort antal förfrågningar till främst enskilda näringsidkare som inte haft kontakt med Bolagsverket på 10 år. Som ett resultat av detta har Bolagsverket kunnat avföra drygt företag ur registren på grund av uteblivet svar. I de fall företagen svarat och angivit att företaget ska avregistreras leder det till ett vanligt avregistreringsärende. Dessa händelser registreras som ett gallringsärende när förfrågningen skickas ut och som ett avförd/avregistreringsärende när företaget tas bort ur registret. Detta medför att totalt antal övriga ärenden är betydligt högre 2008 än tidigare år. De är dock inte mått på en exceptionellt ökad extern efterfrågan.

15 38 AD 12-22/ (36) Inkomna elektroniska ärenden Andelen elektroniskt inlämnade ärenden fortsätter att öka, även om en nedgång kunde noteras under första halvåret av Elektroniskt inkomna ärenden Antal Januari Juli 2007 Januari Juli 2008 Januari Juli Redovisning av antalet inkomna årsredovisningar 2008 Register 2006 Antal 2007 Antal Antal Förändr jmf m budget (%) Förändr jmf m 2007 (%) Aktiebolagsregistret ,4 3,4 Handelsregistret ,2-3,1 Föreningsregistret ,3 Filialregistret ,3-1,8 Bank- och försäkringsregistret ,0 Europeiska bolag (SE, SCE) , Delmål Telefonförfrågningar Vid förfrågningar till kundservice ska en kontakt med handläggare ha erhållits inom 45 sekunder i 85 procent av alla fall Måluppfyllelse Förfrågningar via telefon är fortfarande en omfattande verksamhet inom Bolagsverket, trots utvecklingen av myndighetens e-tjänster. Det totala antalet telefonsamtal uppgick under året till , eller i genomsnitt ca samtal varje arbetsvecka. Genomsnittlig samtalstid var under året 135 sekunder. Antalet samtal har minskat jämfört med 2007, huvudsakligen på grund av att kötiderna för nybildade företag har varit betydligt kortare under 2008.

16 38 AD 12-22/ (36) Andelen samtal som besvarats inom den tid som satts som mål uppgick i genomsnitt för hela året till 86,0 procent. Därmed har målet för verksamhetsgrenen nåtts Förändring 2008 jmf med 2007 (%) Totalt antal samtal ,7 Samtal/arbetsvecka ,1 Genomsnittlig samtalstid (sek) ,2 Andel besvarade inom 45 sek (%) 84,0 84,0 86, Delmål Beställningar Av inkomna beställningar ska expediering ha skett senast påföljande arbetsdag i 95 procent av alla fall Måluppfyllelse Enligt tabellen nedan framgår att antalet beställningar som kommer in till Bolagsverkets beställningscentral fortsätter att minska. Jämfört med förgående år med ca 4 procent, men jämfört med 2006 med drygt 12 procent. En förklaring till detta är att fler av Bolagsverkets kunder utnyttjar möjligheten att ladda ned dokument från Bolagsverkets webbplats. Bolagsverket har sedan lång tid inte haft några problem med att nå målet i denna del av verksamhetsgrenen och inte heller under Förändring 2008 jmf med 2007 (%) Inkomna beställningar ,1 Expedierade beställningar ,2 Expedierade efter 1 dag ,0 Andel expedierade efter 1 dag (%) 95,3 97,0 97,1 0,1 4 Andelen besvarade samtal 2006 avser 80 % inom 30 sek.

17 38 AD 12-22/ (36) 3.2 Verksamhetsgren Finansiering av likvidatorer Mål Bolagsverket ska handlägga ansökningar om finansiering av likvidatorer inom fjorton arbetsdagar förutsatt att ärendet är färdigt för registrering Återrapportering Bolagsverket ska i årsredovisningen redovisa väntetiden för ärenden rörande finansiering av likvidatorer. Rapporteringen i årsredovisningen ska avse de senaste två budgetåren och omfatta måluppfyllelse, volymutveckling och en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att hantera de grupper av ärenden som inte handlagts inom angivna tidsfrister Måluppfyllelse Bolagsverket har mycket kort tid till förfogande för att betala ut begärd ersättning, men klarar ändå av det i de flesta ärenden, vilket innebär att målet i huvudsak är uppfyllt. I de ärenden där utbetalning inte kunnat göras inom 14 arbetsdagar är det fråga om begäran om ytterligare ersättningar eller annan korrespondens mellan likvidatorn och Bolagsverket. Bolagsverkets anslag för 2008 för finansiering av likvidatorer i samband med likvidation av företag där företag saknar egna medel, har under året belastats med totalt tkr. Anslaget uppgick till tkr. Antalet ansökningar från likvidatorer avseende ersättning från staten för likvidationsuppdrag har under de senaste åren pendlat kring ett tusental. En viss ökning under 2008 kan noteras jämfört med föregående år (se tabell nedan). Tid för utbetalning Antal Procent Antal Procent Antal Procent Inom 14 arbetsdagar , , ,8 Mellan 15 och 21 arbetsdagar 50 5,4 55 5,5 42 4,0 Fler än 21 arbetsdagar 67 7,2 58 5,8 54 5,2 Totalt , , ,0 Ett viktigt mått på kvalitet inom verksamhetsgrenen är att alla ärenden rörande ersättning till likvidatorer handläggs så snart de kommit in till myndigheten och att medel finns tillgängliga för utbetalning till likvidatorer som är berättigade till dem. Verksamheten med ersättning till likvidatorer är organisatoriskt integrerad i registeravdelningen och dess kostnader särredovisas i den interna uppföljningen inom myndigheten enligt avsnitt 2.1

18 38 AD 12-22/ (36) 3.3 Verksamhetsgren Företagsinteckningar Mål Bolagsverket ska i ärenden rörande företagsinteckningar fatta beslut under den arbetsdag som följer närmast efter den inskrivningsdag ärendet kom in Återrapportering Bolagsverket ska i årsredovisningen redovisa väntetiden för ärenden rörande företagsinteckningar. Rapporteringen i årsredovisningen ska avse de senaste två budgetåren och omfatta måluppfyllelse, volymutveckling och en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att hantera de grupper av ärenden som inte handlagts inom angivna tidsfrister Måluppfyllelse Målet är att alla företagsinteckningsärenden ska beslutats under den arbetsdag som följer närmast efter den inskrivningsdag ärendet kom in. Som framgår av tabellen nedan beslutas drygt 96 procent av ärendena enligt målet. Även om målet formellt inte uppnåtts är utfallet ändå mycket tillfredställande. År Väntetid företagsinteckningsärenden Arbets Ärenden Dagar -dagar Antal % Antal % , , , , ,3 7 2, , , ,3 10 4, , , ,4 8 3, ,3 1 0,4 Den sedan några år minskande efterfrågan på gravationsbevis beror till stor del på att kunder ringer och får den information om inteckningar som finns i gravationsbevisen. Volymutveckling inteckningsärenden Ärenden Jmf 2008 mot 2007 % Nya inteckningar ,7 Gravationsbevis ,8 Särskilt gravationsbevis ,3 Övriga ärenden ,8 Summa: ,6 Företagsinteckningsmyndigheten utgörs av en del av en sektion inom registeravdelningen och dess kostnader särredovisas i den interna uppföljningen inom Bolagsverket (se ovan avsnitt 2.1).

19 38 AD 12-22/ (36) 3.4 Verksamhetsgren Kungörelser Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) är det svenska officiella kungörelseorganet. PoIT innehåller kungörelser från myndigheter och andra som enligt lag eller förordning ska kungöra i PoIT för att informationen ska komma till allmänhetens kännedom. I PoIT kungörs också sådant som regleras av vissa bolagsordningar, stadgar eller liknande förordnanden. Från och med 1 januari 2007 upplät Svenska Akademien utgivningsrätten av PoIT till Bolagsverket som gjort om den från en papperstidning till en webbtjänst. Kungörelserna uppdateras varje vardag utom midsommarafton, julafton och nyårsafton. Kungörelserna är tillgängliga dygnet runt utan kostnad och är sökbara på webbplatsen i två år från kungörelsens publiceringsdatum med undantag för arvskungörelser, som är sökbara i sex år. Arbetet med PoIT utgör en särskild verksamhetsgren inom Bolagsverket och bedrivs av en redaktionsgrupp på tre personer inom marknads- och informationsenheten Mål Bolagsverket ska elektroniskt offentliggöra de uppgifter som enligt lag eller förordning ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar Återrapportering Bolagsverket ska i årsredovisningen redovisa arbetet med det elektroniska kungörandet med avseende på volymer, kvalitet och förhållandet mellan manuella och elektroniskt ingivna annonsmanus Redovisning Måluppfyllelse och volymutveckling kungörelser 2007 var det första året som Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) gavs ut av Bolagsverket i den nya formen som en webbtidning, därför finns det endast statistik för två år Antal kungörelser Publicerade kungörelser Förändring 2008 jmf med 2007 (%) 2007 (%) 2008 (%) Bolagsverkets kungörelser ,5 91,5 92,1 Publicerade via webbformulär ,2 6,9 7,3 Manuellt publicerade kungörelser ,0 1,6 0,6 Totalt ,5 100,0 100,0 Det totala antalet kungörelser har ökat med knappt 38 procent jämfört med Bolagsverkets kungörelser har ökat med 39 procent och övriga med 27 procent.

20 38 AD 12-22/ (36) Publicerade rättelsekungörelser, uppdelade på orsaker Orsaker till rättelser i PoIT Fel i Bolagsverkets registrering av kungörelsen Fel i kundens uppgifter till kungörelsen Antal publicerade rättelser Procent (%) av publicerade rättelser Procent (%) av totala antalet publicerade kungörelser ,6 1, ,1 2,6 0,6 1) 0,3 Fel i Bolagsverkets register , ,3 2) 0,7 Totalt ,0 100,0 0,3 3) 0,6 Antalet rättelsekungörelser har ökat kraftigt, från till Huvuddelen av dessa utgörs av rättelser som gjorts i kungörelser från Bolagsverkets register, en ökning från till Huvudorsaken till detta är att den gallring (se ovan) som pågår i handels- och föreningsregistret, innebär i många fall återföranden i registret med åtföljande kungörelse. När det gäller övriga rättelser gjordes 43 rättelser efter fel gjorda av Bolagsverket, jämfört med 125 rättelser under Antalet fel av externa ingivare var 90 stycken, att jämföra med 92 under Publicerade kungörelser, uppdelade på ingivningssätt I diagrammet nedan ses en tydlig utveckling att fler och fler kungörelser lämnas in via PoIT:s webbtjänst. Diagrammet visar totalt antal publicerade kungörelser exklusive Bolagsverkets kungörelser. Med Bolagsverkets kungörelser exkluderade, utgör andelen elektroniskt inlämnade kungörelser 93 procent, att jämföras med 2007, då 81 procent utgjordes av elektroniskt inlämnade kungörelser. 5 Bastalen för totala antalet publicerade kungörelser är 1) manuellt diarieförda eller inkomna från externt webbformulär, 2) Bolagsverkets egna publikationer, 3) alla publicerade kungörelser oavsett källa

21 38 AD 12-22/ (36) 3.5 Organisationsstyrning Mål sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland de anställda på Bolagsverket ska under 2008 minska till 6 procent. Bolagsverket ska verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjukfrånvaron på längre sikt Återrapportering Bolagsverket kan för 2008 redovisa en sjukfrånvaro på 4,6 procent. Bolagsverket har därmed nått målet för 2008 men fortsätter arbetet med att ytterligare minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron minskade från 5,6 procent för 2007 till 4,6 procent för Den långa sjukfrånvaron över 60 dagar har minskat med 1,2 procentenheter medan den korta sjukfrånvaron visar en mindre ökning över tid. Kvinnorna har fortfarande den största sjukfrånvaron men skillnaden mellan könen minskar. Sjukfrånvaron visar en minskande trend under året och det finns anledning att tro att den kommer att fortsätta att minska under Bolagsverket har under fler år haft som prioriterat mål att sänka sjuktalen och sjukfrånvaron har minskat med 40 procent sedan 2004 tack vare en mängd förebyggande och efterverkande åtgärder. Ett systematiskt och utvecklat rehabiliteringsarbete i samarbete med företagshälsovården har gett effekt. Bolagsverket har en väl utbyggd friskvård vilket är ett viktigt instrument för att minska sjukfrånvaron. Syftet är att skapa god hälsa, hälsomedveten personal och förbättra den totala arbetsmiljön. Bolagsverket har hälsodiplomerats av Korpen vilket är ett bevis på ett medvetet och strukturerat hälsoarbete. 3.6 Uppdrag Elektronisk kommunikation vid konkurshantering Bolagsverket ska bistå Kronofogdemyndigheten i dess uppdrag avseende elektronisk kommunikation inom konkurshantering. Uppdraget syftar till att förenkla den administrativa hanteringen kring konkurser Återrapportering Bolagsverket har tillsammans med Kronofogdemyndigheten och Domstolsverket utrett möjligheterna till ett system för elektronisk kommunikation inom konkurshantering. Utgångspunkten för arbetet har varit att förenkla den administrativa hanteringen kring konkurser. Förslaget ska lämnas till regeringen i början av 2009.

22 38 AD 12-22/ (36) 4. Redovisning av kompetensförsörjning Mål och återrapporteringskrav Enligt Förordning (2005:797) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), ska Bolagsverket redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål Återrapportering Kompetensinventering, analys och planering Kvalificerade och kompetenta medarbetare är en viktig framgångsfaktor för att Bolagsverket ska nå sina mål. Grunden för kompetensförsörjningen är verksamhetens mål i regleringsbrevet, verksamhetsplaneringen och de balanserade styrkorten samt en inventering av den nuvarande kompetensen. Under hösten 2008 har en kompetensförsörjningsprocess definierats och beskrivits, där tydlig koppling mellan kompetensmål och verksamhetsmål har fokus. Kompetensförsörjningsprocessen säkerställer att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på både kort (1-2 år) och lång sikt (3-5 år). För att ge kompetensfrågan rätt fokus och förutsättningar finns två nya forum; kompetensstyrgrupp och utbildningsråd. Kompetensstyrgruppen ska på en övergripande, strategisk nivå definiera kompetensbehovet på både kort och lång sikt med tydlig koppling till verksamheten. Gruppen ska även upprätta strategi och handlingsplan för att säkra rätt kompetensförsörjning genom att hyra in, rekrytera, avveckla, kompetensväxla eller kompetensutveckla. Medlemmar är avdelningschefer, chef för personalenheten och utbildningssamordnare. Utbildningsrådet ska planera, prioritera och samordna kommande utbildningssatsningar mot verksamheten, projekt och övriga aktiviteter för att verksamheten ska fungera så bra som möjligt. Framförhållning är ett nyckelord. Medlemmar är utbildningssamordnare och representanter från varje avdelning. Bolagsverket inventerar årligen alla roller, kompetenser och nivåer utifrån de krav som verksamheten ställer för att nå uppsatta mål. Alla utvecklingsplaner registreras i ett verktyg, Kompetensportalen, som ger ett redskap för en strukturerad kompetensplanering. Bolagsverkets mål är att alla medarbetare ska ha en utvecklingsplan registrerad i Kompetensportalen. Under 2008 registrerades färre utvecklingsplaner än under 2007 vilket ger anledning att återigen driva ett aktivt informationsarbete bland cheferna. Bolagsverkets personalomsättning för 2008 var cirka tio procent. Personalomsättningen har ökat under senare år och det är troligen den goda arbetsmarknadssituationen inom regionen som är orsaken. Den rekrytering som genomfördes var i stort sett ersättningsrekrytering för att kunna hålla målen. Eftersom det fanns ett stort utbud av kompetenta sökande var det inga större svårigheter att rekrytera Kompetensstrategi Bolagsverkets strategi har varit att all den kompetens som behövs för att driva en effektiv verksamhet ska finnas samlad i myndigheten utom inom vissa områden där det behövs spetskompetens i mindre omfattning. Under 2008 flyttades dock alla arkivhandlingar till Landsarkivet i Härnösand som arkiverar och vårdar Bolagsverkets arkivmaterial. Det är ett långsiktigt strategiskt beslut inom kompetensområdet då efterfrågan på pappershandlingar kommer att minska i den takt elektroniska ingivningen ökar och Landsarkivet har den höga

23 38 AD 12-22/ (36) kompetens som långsiktigt krävs inom området. Bolagsverket bedriver ett intensivt projektarbete för att utveckla systemen mot kompletta e-tjänster och det är projektens art och behov som styr konsultinköpen. Under sommaren 2008 hyrdes konsulter in för att arbeta som handläggare med telefoniarbete, vilket resulterade i att Bolagsverket kunde nå ett bättre resultat än tidigare somrar då den del av personalen som inte hade semester kunde koncentrera sig på ärendehandläggningen Kompetensåtgärder Bolagsverket driver en mängd kompetensutvecklingsåtgärder och nedan anges några åtgärder som har haft speciell betydelse för att uppnå målen i regleringsbrevet. Bolagsverket har som mål att bli och utveckla sig som en e-myndighet och har under några år bedrivit ett projekt inom området Arbetsmiljö och hälsa i IT-stött arbete. Som en fortsättning på detta arbete har utbildning i design för systemförvaltare hållits under Bolagsverket beställde också en utbildning i data- och systemkunskap för e-myndigheter motsvarande 7,5 poäng vid Mittuniversitetet. Kursens mål var att ge systemförvaltare och projektledare teoretisk och praktisk kunskap att kunna jobba som kontaktyta mellan beställare och systemutvecklare på en e- myndighet. Bolagsverket har haft samverkansavtal under många år men för att nya medarbetare och chefer skulle få kunskap om samverkan skapades en interaktiv utbildning i samverkan som alla medarbetare har haft tillgång till via intranätet. Samverkan syftar till att medarbetarnas delaktighet i beslutsprocessen ökar och att alla inblandade därmed också känner ett större ansvar för och delaktighet i fattade beslut. Samverkan underlättas med den ytterligare kunskap man fått i och med den nya utbildningen. Registeravdelningen har gjort en plan för att kompetensutveckla sina medarbetare så att alla handläggare ska kunna alla ärendetyper som är förekommer inom enheten. Detta för att bidra till minskad sårbarhet och ökad flexibilitet. Den översyn av registreringsprocessen som genomfördes under 2007 har resulterat i åtgärder som gett effekt på målen. Ett arbete med att skapa en enhetlig praxis i firmaärenden har gett handläggarna större tryggare i sina beslut och därmed en snabbare handläggning av denna ärendetyp. Samtidigt har ett kompetensutvecklingsarbete genomförts så att alla behärskar hela handläggningsprocessen av denna typ av ärende. En ny organisation och en effektivare schemaläggning för frontoffice tillsammans med en grundlig kompetensutveckling har medfört att Bolagsverket nått målen för telefonförfrågningar under Medarbetarutbildning Bolagsverket har under 2008 genomfört en utbildning för alla medarbetare under sammanlagt tre dagar. Utbildningens syfte var att varje medarbetare skulle få insikt och förståelse för hur jag som medarbetare genom mitt agerande bidrar till att skapa en effektiv och professionell organisation. Dessutom var en bärande tanke att en djupare kunskap om den egna drivkraften och grupputveckling ökar den individuella tryggheten för att bättre kunna möta framtida förändringar. Utbildningen genomfördes i etapper både med arbetskamrater i den egna sektionen och tillsammans med andra medarbetare i organisationen. I samband med utbildningen erbjöds också coachning till cheferna. Utbildningen mottogs positivt och en ytterligare utvärdering kommer att göras i samband med den medarbetarundersökning som kommer att genomföras under hösten Redovisning av analys och bedömning Den framtida kompetensförsörjningen ska säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på både kort och lång sikt. Bolagsverket har en jämn åldersspridning med en medelålder på 42 år och inga betydande pensionsavgångar under de

24 38 AD 12-22/ (36) närmaste åren. Bolagsverkets mest prioriterade mål är att hålla korta kötider för kunderna och en fortsatt kompetensutveckling kopplat till detta mål är mycket viktig. Snabbare handläggning med bättre kvalitet och bättre vägledning till kunderna så att de elektroniska tjänsterna kan användas på ett optimalt sätt kräver att den generella IT-kompetensen bland handläggarna ökar. Den intensiva utvecklingen av systemen, som syftar till att ge automatiserad ärendehantering och attraktiva system för kunderna, kräver mer och mer utvecklingsresurser inom myndigheten och på sikt kommer en växling att ske från handläggande personal till IT-personal. Att utveckla användbara och funktionella IT-verktyg är en framgångsfaktor för att tillhandahålla god arbetsmiljö för de anställda. Det internationella arbetet kan komma att utvidgas under kommande år vilket ställer krav på bred kompetens inte minst språklig. Den stora satsning på medarbetarskap som Bolagsverket genomförde under 2008 ska kopplas till ett framtida arbete att ta fram myndighetens värderingar och hitta former för att leva efter dessa värderingar.

25 38 AD 12-22/ (36) 5. Resultaträkning Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Summa uppbördsverksamhet Årets kapitalförändring

26 38 AD 12-22/ (36) 6. Balansräkning Tillgångar Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Periodavgränsningsposter 19 Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa tillgångar Kapital och skulder Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Årets kapitalförändring Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Skulder Lån i Riksgäldskontoret Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Förskott från uppdragsgivare och kunder Periodavgränsningsposter 26 Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa kapital och skulder Ansvarsförbindelser Inga Inga