Foto: Kristofer Lönnå produktion Bolagsverket, januari 2010 AD /2009. Årsredovisning 2009

Transkript

1 Foto: Kristofer Lönnå produktion Bolagsverket, januari 2010 AD /2009 Årsredovisning 2009

2 Innehållsförteckning 1 Inledning...1 Inteckningsbrevsregistret 1 Penningtvättsregistret 1 Registret över europeiska grupperingar för territoriellt samarbete 1 E-delegationen 1 Verksamt.se 2 Projekt för att utveckla myndighetsstyrning 2 Värdegrund 2 Internationellt arbete 2 Verkets ekonomiska utfall 2 2 Verksamhetsresultat Intäkter och kostnader per verksamhetsdel Bolagsverkets organisation Bolagsverkets serviceåtagande Verksamhetsdel Företagsregistrering Ärenden registrerade inom sju arbetsdagar Andelen avslutade ärenden inom sju arbetsdagar Försäljningsverksamheten Förseningsavgifter Övrig information kring verksamhetsdel Företagsregistrering Elektroniskt inlämnade ärenden Kötid för registreringsärenden Näringsförbud och personliga konkurser Inkomna årsredovisningar Telefonförfrågningar Kvalitet Undersökning av kundnöjdhet Synpunkter och klagomål Kvalitet i registreringsprocessen Effektivare konkurshanteringsprocess Verksamhetsdel Finansiering av likvidatorer Kvalitet Verksamhetsdel Företagsinteckningar Kvalitet Verksamhetsdel Kungörelser Kvalitet Publicerade kungörelser, uppdelade på ingivningssätt 21 4 Redovisning av kompetensförsörjning Mål och återrapporteringskrav Återrapportering Kompetensinventering, analys och planering Kompetensstrategi 22

3 Kompetensåtgärder Medarbetarundersökning Bolagsverkets värdegrund Redovisning av analys och bedömning 24 5 Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Resultat och underskrift Sammanställning över väsentliga uppgifter...39

4 1(39) 1 Inledning Denna årsredovisning utgör en redovisning och återrapportering för år Bolagsverket har under året fått ansvaret för tre nya register, inteckningsbrevsregistret, penningtvättsregistret och registret över europeiska grupperingar för territoriellt samarbete. Inteckningsbrevsregistret Bolagsverket är inskrivningsmyndighet för företagsinteckningar och från och med den 1 mars 2009 ny myndighet för inteckningsbrevsregistret. Registret med elektroniska företagsinteckningar har tidigare funnits hos Lantmäteriet. Inteckningsbrevsregistret innehåller information om alla elektroniska inteckningsbrev och inteckningsbrevsinnehavare. Bolagsverket har också öppnat en ny e-tjänst för hantering av elektroniska företagsinteckningar. Tjänsten används av banker och andra kreditgivare som utfärdar företagsinteckningar. Penningtvättsregistret En ny lag som ska förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism trädde ikraft den 15 mars Lagen innebär bland annat att företag och personer som bedriver viss typ av näringsverksamhet är skyldiga att anmäla sig till ett nytt register hos Bolagsverket. Verksamhet som omfattas av anmälningsskyldighet är redovisning och revision, skatterådgivning, viss juridisk rådgivning, försäljning och rådgivning i samband med bildande av bolag samt sådan verksamhet där det kan förekomma kontant betalning till ett belopp som motsvarar minst euro. Länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne är tillsynsmyndigheter för de företag och personer som ska registreras hos Bolagsverket. Bolagsverket ska underrätta tillsynsmyndigheterna om vilka som registreras i registret. Registret över europeiska grupperingar för territoriellt samarbete Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) är en gruppering inom EU som ska främja samarbete över nationsgränserna. EGTS gör det möjligt för samarbetsgrupperingar att genomföra territoriella samarbetsprojekt som medfinansieras av EU eller att vidta territoriella samarbetsåtgärder på medlemsstaternas initiativ. Bolagsverket har från den 1 augusti 2009 ansvaret för registret över europeiska grupperingar för territoriellt samarbete. E-delegationen Under 2009 har E-delegationen lämnat förslag till en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). Behoven hos medborgare och företag ska styra utvecklingen av e-tjänster. Bättre tekniska och rättsliga förutsättningar ska underlätta för myndigheterna att utveckla gemensamma e-tjänster. En ny reglerad ordning ska öka spridningen av e-legitimationer och användningen av e-tjänster. I förslaget har Bolagsverket utpekats som utvecklingsansvarig myndighet för företagssektorn kommer att innebära ett stort arbete med samordning, samverkan, behovsfångst samt utveckling av basinformationstjänster. E-delegationen har också pekat på några prioriterade utvecklingsområden där Bolagsverket ingår som en del i processen, vilket kan komma att innebära ett omfattande utvecklingsarbete för Bolagsverket.

5 2(39) Verksamt.se Bolagsverket har under året fortsatt samarbetet med andra myndigheter för att göra det enklare för medborgare och företagare att starta och driva företag genom att samordna viss information, service och vissa tjänster mellan myndigheterna. Bolagsverket arbetar tillsammans med Skatteverket och Tillväxtverket med uppbyggnaden av en förtagarportal verksamt.se. I den första versionen av portalen finns det företagsinformation och e-tjänster för registrering av enskild firma. Målet är att fler myndigheter ska engageras och att den framtida portalen ska kunna stödja företagaren under hela cykeln från start till avveckling. I takt med att verksamt.se utvecklas kommer den nuvarande e-tjänsten foretagsregistrering.se att fasas ut. Projekt för att utveckla myndighetsstyrning Regeringen beslutade den 13 december 2007 att tillsätta ett projekt inom Regeringskansliet i syfte att med utgångspunkt i företagarens vardag utveckla regeringens styrning av berörda myndigheter. En utvecklad styrning förbättrar regeringens arbete med att göra det enklare och lönsammare att driva företag. Bakgrunden till projektet är bland annat regelförenklingsarbetet och en utveckling av e-förvaltningen. Mellan januari och september 2009 har en försöksverksamhet bedrivits på Bolagsverket i syfte att pröva en metod för att förbättra myndighetens service utifrån ett medborgar- och företagarperspektiv. Försöksverksamheten kopplades till hur regeringens styrning bör utformas för att ge myndigheten förutsättningar att förkorta handläggningstiderna och ytterligare förbättra sin service. Projektet leddes av Finansdepartementet och samordnades i en projektgrupp bestående av Näringsdepartementet, Statskontoret, Tillväxtverket och Ekonomistyrningsverket. En rapport utifrån försöksverksamheten (dnr Fi 2007/9781) lämnades till regeringen i september. Värdegrund Under året har det tagits fram en gemensam värdegrund för Bolagsverket. Samtliga medarbetare har varit involverade i arbetet. Verkets värdegrund beskriver vad vi tycker är viktigt och hur vi ska agera mot varandra och mot kunderna. Värdegrunden beskrivs med orden kompetens, engagemang och kundnytta. Internationellt arbete Under det svenska EU-ordförandeskapet, arrangerade Bolagsverket en konferens den 5 november 2009 under rubriken Cross Border Business Information Sharing. Deltagandet var relativt högt med ett 70-tal representanter för europeiska företagsregister från ett trettiotal länder samt från NACAO, Bolagsverkets motsvarighet i Kina. EBR:s (European Business Register) organisation har under året utvidgats och omfattar nu 24 europeiska medlemsorganisationer. Av dessa deltar 18 organisationer i det praktiska informationsutbytet, medan återstående står i begrepp att åstadkomma de praktiska anpassningar som krävs för såväl leverans till, som distribution från, detta nätverk. Verkets ekonomiska utfall Bolagsverkets verksamhetsresultat för 2009 visar ett överskott. Året har dock präglats av den lågkonjunktur som råder. Registreringsintäkterna har varit betydligt lägre än budgeterat, även i jämförelse med föregående år. Detta beror dels på en minskad ärendevolym, dels på att andelen elektroniskt inlämnade ärenden ökar. Avgiften för elektroniskt inlämnade ärenden är lägre än för inlämning av ärenden på papper. Kostnaderna har som en konsekvens fått hållas till ett minimum. Det har inneburit att vissa utvecklingsarbeten har fått omprioriteras och senareläggas. Verksamhetsresultatet är av den anledningen mycket bra.

6 3(39) 2 Verksamhetsresultat 2.1 Intäkter och kostnader per verksamhetsdel Verksamhetsresultat för respektive verksamhetsdel 2007 Drift Drift Drift (disp.) (disp.) (disp.) Belopp i tkr Uppbörd (ej disp.) Uppbörd (ej disp.) Verksamhetsdel Företagsregistrering Registreringsverksamheten Intäkter Kostnader Försäljningsverksamheten Intäkter Kostnader Uppbörd (ej disp.) Förseningsavgifter Intäkter Kostnader Resultat Företagsregistrering Verksamhetsdel Finansiering av likvidatorer Intäkter Kostnader Resultat Finansiering av likvidatorer Verksamhetsdel Företagsinteckningar Intäkter Kostnader Resultat Företagsinteckningar Verksamhetsdel Kungörelser Intäkter Kostnader Resultat Kungörelser Bolagsverket totalt Intäkter Kostnader Resultat I beloppet ingår tkr avseende kostnader för registreringsverksamhetens kungörelser i PoIT. 2 Av den totala intäkten för verksamhetsdel kungörelser tkr utgör tkr intäkter av verkets egna kungörelser.

7 4(39) Eftersom verksamhetsdelen Företagsregistrering är den största till omfattning av myndighetens verksamhetsdelar, bär den också merparten av myndighetens kostnader. Denna verksamhetsdel har en underindelning bestående av registreringsverksamhet, försäljning och förseningsavgifter. Försäljningsdelen står för huvuddelen av det positiva resultat som verksamhetsdelen uppvisar. Verksamhetsdelen Finansiering av likvidatorer hade under verksamhetsåret 2009 mycket högre kostnader än tidigare på grund av att konjunkturläget medförde att ett stort antal bolag trädde i likvidation. Verksamhetsdel Företagsinteckningar visar på ett positivt resultat, till stor del beroende på minskade direkta kostnader. Verksamhetsdelen Kungörelser fortsätter att visa ett positivt resultat. Förklaringen till detta är precis som för verksamhetsåret 2008 att Bolagsverkets egna kungörelser, på grund av gallringsförfaranden, varit höga. De externa intäkterna inom denna verksamhetsdel är på motsvarande nivå som för verksamhetsåret Bolagsverket har i dagsläget ingen möjlighet att fördela kostnaderna på en mer detaljerad nivå avseende prestationer. I verkets övergripande styrkort för 2010 anges att en förstudie angående tidredovisning ska genomföras. Tidredovisning kan komma att möjliggöra en mer detaljerad kostnadsredovisning i framtiden. 2.2 Bolagsverkets organisation Under 2009 genomfördes en rad organisationsförändringar på verket. En enhet för verksamhetsutveckling skapades under generaldirektören. Informations- och försäljningsverksamheten som tidigare tillhört utvecklingsavdelningen bildade en egen avdelning, informations- och försäljningsavdelningen. Beställningscentralen som var en del av ärendemottagningen flyttade till informations- och försäljningsavdelningen. Dessutom flyttade ärendemottagningen som tillhört registeravdelningen till den administrativa avdelningen som då bytte namn till verksamhetsstödsavdelningen. Bolagsverket Generaldirektör Annika Bränström Verksamhetsutvecklingsenheten Överdirektör/direktör Registeravdelningen Juristavdelningen Verksamhetsstödsavdelningen Utvecklingsavdelningen Informations- och försäljningsavdelningen

8 5(39) 3 Resultatredovisning Nedan redovisar och kommenterar Bolagsverket verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och vad som angetts i regleringsbrevet för verksamhetsår Bolagsverkets serviceåtagande Bolagsverket ska enligt regleringsbrevet på sin webbplats, i ett serviceåtagande, ange de mål i form av leveranstider som gäller företagsregistreringar, företagsinteckningar och ärenden om ersättning till likvidatorer. Serviceåtagandet lyder: Bolagsverket ska registrera ett företag inom sju arbetsdagar betala ut ersättning till likvidatorer inom fjorton arbetsdagar registrera företagsinteckningar senast nästa arbetsdag vara vänliga, hjälpsamma och serviceinriktade vara professionella och kompetenta i vår handläggning av alla ärenden ge tydliga och begripliga besked lyssna till och ta vara på synpunkter på våra tjänster och vår myndighetsutövning svara snabbt på synpunkter och klagomål. 3.2 Verksamhetsdel Företagsregistrering Ärenden registrerade inom sju arbetsdagar Mål enligt serviceåtagandet: registrera ett företag inom sju arbetsdagar. Målet baseras på att det är ett komplett ärende som lämnas in med en firma som kan godkännas. Om ärendet inte är komplett måste en kommunikation ske med kunden. Idag är det endast 60 procent av inlämnade firmaförslag där förstahandsvalet godkänns. Under 2009 har mängden inkomna ärenden minskat inom i princip alla register i jämförelse med Det är främst nybildningsärenden inom aktiebolags-, handels- och föreningsregistren som har minskat. Konkurser inom aktiebolagsregistret har ökat. Den minskade efterfrågan har fått till följd att verket ser över sin personalstyrka, dels på grund av den minskade belastningen, dels av ekonomiska skäl.

9 6(39) Andelen avslutade ärenden inom sju arbetsdagar Ärendegrupp Aktiebolagsregistret Volym reg Andel inom 7 dgr % Volym reg Andel inom 7 dgr % Volym reg Andel inom 7 dgr % Jmf mot 2008 Volym % %-enh Nybildningsärenden % % % -12% 11% Firmaärenden % % % - 9% 5% Bolagsordningsärenden % % % - 7% 10% Styrelse- och revisorsärenden % % % - 1% 5% Kapitalökningsärenden % % % - 2% 6% Fusionsärenden % % % - 6% 1% Konkursärenden % % % 18% 0% Likvidationsärenden % % % 1% -4% Tillståndsärenden % % % 11% 9% Övriga ärenden % % % - 11% -11% Summa % % % - 5% -4% Handelsregistret Nybildningsärenden % % % -6% 8% Firmaärenden % % % -2% 9% Övriga ärenden % % % -16% 1% Summa % % % -14% 0% Föreningsregistret Nybildningsärenden % % % -23% 3% Firmaärenden % % % -32% -12% Övriga ärenden % % % -24% -16% Summa % % % -24% -15% Filialregistret Bank- och försäkringsregistret Registret över försäkringsförmedlare Europabolagsregistret (SE, SCE) % % % -2% -1% % % % -22% 7% % % % -20% 2% 7 71 % 5 40 % % 340% 24% 3 För att öka informationsvärdet presenteras tabellen på ett annat sätt än i tidigare årsredovisningar. Statistiken över antalet avslutade ärenden 2007 och 2008 är uttagen vid en annan framställningstidpunkt och kan skilja sig något från tidigare presenterat antal.

10 7(39) Måluppfyllelsen inom respektive ärendekategori redovisas i föregående tabell. En jämförelse finns också för de två sista åren. Procentsiffror i fetstil anger de ärendekategorier där 90 procent eller mer, har registrerats inom sju arbetsdagar. För att nå de uppsatta målen ska samtliga procenttal uppgå till 100 procent den sjunde arbetsdagen. Ett utfall som är större eller lika med 90 procent måste dock anses tillfredställande. Måluppfyllelsen har i vissa delar förbättrats jämfört med Trots det är det bara inom några kategorier av ärenden som målet att avsluta ärendet inom sju arbetsdagar har nåtts Försäljningsverksamheten Bolagsverkets interna mål är att expediera beställningar inom verksamhetsdelen Företagsregistrering senast påföljande arbetsdag i 95 procent av alla fall Inkomna beställningar Expedierade efter 1 dag Andel exp. efter 1 dag (%) 97,0 97,1 96,2 Beställningar av företagsinformation från våra register kan göras på telefon och på webbplatsen bolagsverket.se där företagsfakta, bevis och andra produkter enkelt kan beställas via e-tjänster som Företagsfakta, Näringslivsregistret och EBR. Under 2009 hämtades information ur våra register i form av registerutdrag via Näringslivsregistret vid 3,3 miljoner tillfällen. Verket sålde drygt kopior av inskickade handlingar och knappt registreringsbevis under 2009, varav 83 procent var registreringsbevis i elektronisk form. Bolagsverket har som registreringsmyndighet för företag i Sverige även en fortbildande verksamhet i form av kurser och seminarier. Verket har anordnat ett tjugotal kurser under 2009 där 764 personer deltagit. Som man kan se i tabellen ovan har målet att expediera beställningar senast påföljande arbetsdag nåtts i 95 procent av alla fall Förseningsavgifter De aktiebolag som inte skickar in bolagets årsredovisningshandlingar till Bolagsverket inom rätt tid måste betala en förseningsavgift. Avgiften är olika beroende på om bolaget är privat eller publikt och ökar ju längre förseningen varar. Privata bolag som inte lämnat in årsredovisningen inom sju månader efter räkenskapsårets utgång får betala en avgift på kronor (beslut 1). Om inte årsredovisningen lämnats in efter ytterligare två månader beslutas om en andra avgift på kronor (beslut 2). Efter ytterligare två månader beslutas om en tredje avgift på kronor (beslut 3). För publika bolag är avgiften dubbelt så hög. Tabellen nedan visar utfallet för de olika förseningsavgifterna. Jmf med 2008 Beslut % Beslut % Beslut % Summa %

11 8(39) Övrig information kring verksamhetsdel Företagsregistrering Elektroniskt inlämnade ärenden Ärendegrupp Aktiebolagsregistret Volym inl Andel e-inl % Volym inl Andel e-inl % Volym inl Andel e-inl % Jmf mot 2008 % %- enh Nybildningsärenden , , ,6-6,8 19,3 Firmaärenden , , ,7-7,7 15,0 Bolagsordningsärenden , , ,2-8,0 4,7 Styrelse- och revisorsärenden , , ,1-2,1 3,0 Kapitalökningsärenden , , ,0 62,8-0,2 Fusionsärenden , , ,0-4,5 0,0 Konkursärenden , , ,0 18,3 0,0 Likvidationsärenden , , ,0 2,0 0,0 Tillståndsärenden 312 0, , ,0 10,3 0,0 Övriga ärenden , , ,4-12,4 2,6 Summa , , ,6-5,5 5,3 Handelsregistret Nybildningsärenden , , ,1-1,0 14,3 Firmaärenden , , ,2 0,7 13,8 Övriga ärenden , , ,0-15,3 1,3 Summa , , ,8-12,8 4,4 Föreningsregistret Nybildningsärenden , , ,6-20,2 18,4 Firmaärenden 668 0, , ,5-27,6-0,5 Övriga ärenden , , ,4-24,9 5,4 Summa , , ,3-24,7 6,0 Filialregistret Bank- och försäkringsregistret Registret över försäkringsförmedlare Europabolagsregistret (SE, SCE) , , ,0 1,6 0, , , ,0-21,1 0, , , ,0-33,3 0,0 10 0,0 6 0,0 22 0,0 266,7 0,0

12 9(39) Andelen elektroniskt inlämnade ärenden fortsätter att öka. Detta beror dels på att avgiften är lägre om man lämnar in sitt ärende via Bolagsverkets elektroniska tjänster och dels på att kännedomen om de elektroniska tjänsterna ökar. Bolagsverket genomförde under 2009 kampanjen, Fördel e-tjänst, för att ytterligare öka allmänhetens kännedom om e-tjänsterna. Andelen elektroniskt inlämnade ärenden har ökat från 10 procent år 2008 till 15 procent år Störst andel elektroniskt inlämnade ärenden finns bland nybildningsärendena. Ett ökat användande av våra elektroniska tjänster har inte medfört någon enklare eller smidigare handläggning av dessa ärenden hos Bolagsverket. Många använder tjänsterna för att ta del av den lägre avgiften men lämnar in ofullständiga ärenden, vilket leder till komplettering i ett senare läge. För att tjänsterna ska nå önskvärt resultat med en enklare hantering hos verket arbetar vi med att lägga in fler kontroller i e-tjänsterna. Bolagsverket arbetar för att ytterligare förenkla och öka andelen elektroniskt inlämnande ärenden. En del i detta är att utveckla e-tjänsten Företagsärenden för ombud så att det blir lättare för ombuden att anmäla registreringsärenden elektroniskt. Den utbyggda e-tjänsten gör det möjligt för ombud att ombilda lagerbolag till privata aktiebolag. I grafen nedan kan man se hur antalet elektroniskt inlämnade ärenden ökat sedan Elektroniskt inkomna ärenden Antal Januari 2008Januari 2009Januari

13 10(39) Kötid för registreringsärenden Verkets övergripande mål är att inte ha några kötider. Diagrammet nedan visar hur kötiderna varierat under året. Kötiden är den tid som kunden får vänta innan handläggningen påbörjas. Den tid som krävs för att handlägga ärendet är normalt tämligen kort. I de fall kunden måste komplettera ärendet kan tiden bli längre. 35 Arbetsdagar Kötider 2009 vid utgången av varje vecka JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 30 Nybildningar/Firmaändringar 25 Kapitalärenden Företrädarärenden Stadgeärenden Enligt serviceåtagandet Vecka nr Näringsförbud och personliga konkurser Bolagsverket har ett register med personer som har näringsförbud och ett register med personer som gått i personlig konkurs. Vid utgången av 2009 fanns det näringsförbud registrerade, vilket är en ökning med fyra procent mot föregående år. Det fanns personliga konkurser registrerade, vilket är en minskning med tre procent mot föregående år. För båda registren har antalet avslutade registreringsärenden minskat mot föregående år, vilket framgår av tabellen nedan. Avslutade ärenden Jmf 2009 mot 2008 % Näringsförbud ,1 % Personliga konkurser ,3 %

14 11(39) Inkomna årsredovisningar Alla aktiebolag, och vissa andra företag, ska varje år skicka in sin årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. Det finns möjlighet att lämna in sina handlingar till Bolagsverket genom e-tjänsten Lämna årsredovisning. Handlingarna ska då vara upprättade i XBRL-format (en internationell XMLstandard för lagring, överföring och presentation av ekonomisk information). Idag finns det endast ett fåtal bokföringsprogram på marknaden som stödjer XBRL. Det gör att andelen elektroniskt inlämnade handlingar fortfarande är låg. Under 2008 lämnades 80 årsredovisningar in elektroniskt och 2009 lämnades 82 årsredovisningar in via Lämna årsredovisning. Register Inkomna handlingar Via Lämna årsredovisning Aktiebolagsregistret Handelsregistret Föreningsregistret Filialregistret Bank- och försäkringsregistret Europeiska bolag (SE, SCE) Summa Telefonförfrågningar Antal besvarade samtal Servicegrad 84 % 86 % Januari - Mars 85 % April-Dec 88 % Bolagsverkets interna mål var fram till april 2009 att 85 procent av alla telefonförfrågningar skulle besvaras inom 45 sekunder. Målet förändrades den 1 april till att 85 procent av telefonförfrågningar skulle besvaras inom 60 sekunder. Anledningen till förändringen var att kunna använda resurserna på ett mer effektivt sätt i ärendehanteringen. Verket har uppnått de uppsatta målen.

15 12(39) Kvalitet Mål enligt serviceåtagandet: vara vänliga, hjälpsamma och serviceinriktade vara professionella och kompetenta i vår handläggning av alla ärenden ge tydliga och begripliga besked. Bolagsverkets ambition är att tillhandahålla tjänster och produkter med så hög kvalitet som möjligt. Begreppet kvalitet kan dock belysas och mätas på olika sätt. Bolagsverkets erfarenhet säger att det viktigaste samlade kvalitetsmåttet för kunderna är snabb service med korta kötider och snabb handläggning tillsammans med ett positivt bemötande. Verket genomförde under året en kundundersökning som redovisas i avsnitt Det är ur kvalitetssynpunkt viktigt att de tjänster som Bolagsverket levererar är korrekta och rättsäkra och skapar trygghet hos kunden. Därför är andelen rättelser av registreringsfel också en del i kvalitetsbedömningen Det är självklart att fel i Bolagsverkets register där vi är källan till felet, måste hållas på ett minimum. Ett kontinuerligt arbete pågår inom registreringsverksamheten för att få ner antalet rättelser av registreringsfel till verkets interna mål (1 procent av avslutade ärenden). Bolagsverkets korrigeringar ligger på två procent av alla avslutade registreringsärenden, vilket är samma nivå som för Undersökning av kundnöjdhet Under hösten 2009 gjorde Bolagsverket en kundundersökning. Kunderna fick möjlighet att besvara frågor via knapptryckningar på telefon eller via e-post. Dels frågade personalen i frontoffice (integrerad telefonväxel och kundtjänst) och backoffice kunderna om de efter avslutat samtal ville vara med i en kundundersökning och svara på frågor om Bolagsverkets bemötande på telefon. Dels fick kunderna via e-post möjlighet att tycka till om startas handläggning. Frontoffice Under en dryg månad blev ca kunder tillfrågade om de ville delta i undersökningen. Nästan av kunderna tillvaratog möjligheten att besvara telefonenkäten. Det blev en svarsfrekvens på 70 procent, vilket är högt i sådana här undersökningar. Frontoffice fick i undersökningen ett betyg på 90 procent vilket är högre än branschgenomsnittets 85 procent. Sammanställningen på nästa sida visar att Bolagsverket har en hög uppklarningsprocent vid sitt första kundmöte. Den visar även att en del av kunderna upplever att Bolagsverket inte svarar snabbt nog. Den genomsnittliga väntetiden innan Bolagsverket svarar är ca 30 sekunder och är 14 procent bättre än branschgenomsnittet.

16 13(39) Front jämfört med benchmark 29/9-20/ Backoffice - starta Drygt 400 kunder besvarade frågor om enheten startas (enhet inom registeravdelningen) bemötande på telefon. Även i det resultatet utmärker sig den höga uppklarningsprocenten. Det vill säga att 97 procent av kundens frågor har besvarats vid första kontakten med personalen i backoffice. Kunderna uppskattade även handläggarnas engagemang och gav dem ett högt betyg på 89 procent. Sammanfattning starta 29/9 20/

17 14(39) E-post - starta Utav tillfrågade kunder via e-post var det närmare som tog möjlighet att tycka till om startas handläggning. Högst betyg fick svarstiden där 69 procent av kunderna var nöjda. Sammanfattning e-post En mätning av kännedomen om och attityden till Bolagsverket genomfördes under året då verket deltog i Varumärkesbarometern en undersökning i Dagens Industri. Bolagsverket placerade sig på andra plats av 56 varumärken, både privata företag, kommuner och andra myndigheter. Kännedomen om Bolagsverket är hög bland läsarna av Dagens Industri. Nio av tio läsare känner spontant igen Bolagsverket och de flesta har en väldigt positiv syn på oss. Omdömen som lämnades var att vi har god service, är effektiva och har bra kvalitet Synpunkter och klagomål Mål enligt serviceåtagandet: lyssna till och ta vara på synpunkter på våra tjänster och vår myndighetsutövning svara snabbt på synpunkter och klagomål. Bolagsverket arbetar aktivt och strukturerat med att samla in synpunkter från kunder. Under året har vi fått in 782 synpunkter vilket är en ökning med 20,5 procent jämfört med 2008 samma period. Synpunkterna är uppdelande i klagomål, beröm och förslag, där den övervägande delen är klagomål. I de fall där kunden har begärt återkoppling uppskattar vi att kunden fått det inom tre arbetsdagar i 90 procent av fallen.

18 15(39) Inkomna synpunkter från till Det har inkommit 782 st synpunkter Synpunkterna är fördelade enligt följande Kategori Klagomål Beröm Förslag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Avgifter och priser 14 2% 2 0% 1 0% 17 2% Bemötande 5 1% 62 8% 1 0% 68 9% Blanketter 21 3% 7 1% 8 1% 36 5% Bolagsverket.se 18 2% 11 1% 4 1% 33 4% Diarieföring 12 2% 0 0% 0 0% 12 2% Elektroniska tjänster % 34 4% 63 8% % Gallring 24 3% 0 0% 2 0% 26 3% Handläggningstid 24 3% 8 1% 2 0% 34 4% Information 41 5% 18 2% 7 1% 66 8% Produkter 16 2% 1 0% 5 1% 22 3% Regelverk 8 1% 0 0% 1 0% 9 1% Registrering 26 3% 10 1% 8 1% 44 6% Tillgänglighet 6 1% 18 2% 2 0% 26 3% Övrigt 85 11% 11 1% 17 2% % Totalt % % % % Gallring Bolagsverket har genomfört en gallring av objekt i handelsregistret i enlighet med bestämmelserna i handelsregisterlagen. Reglerna innebär att Bolagsverket ska undersöka om en i handelsregistret registrerad näringsidkare fortfarande utövar någon verksamhet. Detta gäller då: näringsidkaren under de senaste tio åren inte har gett in någon anmälan till registret, och det kan antas att han har upphört med sin verksamhet, eller om näringsidkaren är ett handelsbolag och antalet registrerade bolagsmän är sedan minst ett år är mindre än två och det inte har registrerats någon uppgift om likvidation. När det gäller näringsidkare som inte varit i kontakt med Bolagsverket på tio år ska vi undersöka detta förhållande genom att skicka brev till den adress som finns registrerad för näringsidkaren i registret samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Om det två månader efter kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar inte framkommit att verksamheten fortfarande bedrivs eller att näringsidkaren avser att återuppta den, ska registreringsmyndigheten genast avföra näringsidkaren från registret. Bolagsverket har under 2009 skickat ut drygt brev med förfrågningar till näringsidkare (se nästa tabell) och ett stort antal av dessa har därefter kunnat avföras ur registret.

19 16(39) Gallring Handelsregistret Föreningsregistret Total Gallringsförfrågan där inga transaktioner i registret förekommit de senaste 10 åren Gallringsförfrågan där antalet bolagsmän är färre än två Summa Antal objekt som valt att stå kvar i registret Antal objekt som anmält att verksamheten har upphört Antal objekt som avförts, vid uteblivet svar inom två månader på gallringsförfrågan Antal objekt som återförts i registret efter gallring Kvalitet i registreringsprocessen Bolagsverket har under 2009 deltagit i en försöksverksamhet i syfte att pröva en metod för att förbättra myndighetens service utifrån ett medborgar- och företagarperspektiv. Försöksverksamheten kopplades till hur regeringens styrning bör utformas för att ge myndigheten förutsättningar att förkorta handläggningstider och ytterligare förbättra sin service. Projektet har arbetat bland annat med att mäta och minska så kallad onödig efterfrågan. Onödig efterfrågan uppstår när myndigheten inte tillräckligt väl förstår medborgarnas och företagarnas behov och situation. Det kan till exempel handla om att myndigheten har krångliga blanketter eller e-tjänster och att kunden därför återigen måste vända sig till verket för hjälp. Studier inom olika verksamheter visar att onödig efterfrågan kan generera merarbete för både myndigheten såväl som för medborgare och företag. Processen vid frontoffice och starta har varit under översyn i samband med det arbete som genomförts i försöksverksamheten. Inom frontoffice har mätningar gjorts beträffande onödig efterfrågan och en systembild (processkarta) med relevanta mätetal har tagits fram i syfte att analysera processen på starta. En rapport utifrån försöksverksamheten (dnr Fi 2007/9781) har lämnats till regeringen i september. Av rapporten konstateras att: Bolagsverkets sätt att organisera och styra sin kundtjänst är föredömlig och i enlighet med en systemsyn på verksamheten. Kundtjänsten (frontoffice) ger mycket bra service till verkets kunder. Kunskaperna om kundernas krav och förväntningar bör fördjupas. Den onödiga efterfrågan som uppmätts är i nivå med vad som är vanligt förekommande i tjänsteorganisationer. Den onödiga efterfrågan bör kunna minskas med bland annat bättre utformad information och bättre utformade e-tjänster. Det skulle leda till att färre kunder lämnar in ofullständiga eller felaktigt ifyllda ansökningar, att rätt avgifter betalas i rätt tid och att färre onödiga frågor hamnar hos frontoffice.

20 17(39) Den genomsnittliga handläggningstiden har minskat kraftigt de senaste 1,5 åren. Detta beror sannolikt på ett minskat antal inkomna ärenden i kombination med genomförda effektiviseringar av ärendeprocessen. Bolagsverket har för avsikt att arbeta vidare i dessa frågor Effektivare konkurshanteringsprocess Bolagsverket har medverkat i en utredning tillsammans med Kronofogden och Domstolsverket som syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra konkurshanteringsprocessen. Utredningen har visat att de inblandade myndigheterna och andra intressenter kan ha fördel av ett mer samlat och komplett konkursregister. Utredningen föreslår att Bolagsverket ska ansvara för det nya utökade konkursregistret. Bolagsverket har sedan tidigare konkursinformation i sina företagsregister och kungör konkurser. Dessutom ansvarar vi för det särskilda registret över fysiska personer och dödsbons konkurser. Förstudien överlämnades den 31 januari 2009 av Kronofogden till Finansdepartementet. Utredningen fortsatte under hösten 2009 med en fördjupad effektanalys med syfte att ta fram ett beställningsunderlag som ska vara grund för beslutet om ett genomförandeprojekt.

21 18(39) 3.3 Verksamhetsdel Finansiering av likvidatorer En likvidator har till uppgift att avveckla ett aktiebolag. Likvidatorn utses av Bolagsverket eller i vissa fall av tingsrätten. Om bolaget går i konkurs kan likvidatorn under vissa förutsättningar få ersättning från Bolagsverket för likvidationskostnaderna. Internt mål enligt serviceåtagandet: betala ut ersättning till likvidatorer inom fjorton arbetsdagar. Som framgår av tabellen nedan har en stor del av ansökningarna om ersättning till likvidatorer inte kunnat handläggas (beslutas) inom fjorton dagar. En anledning till detta är att volymen ärenden ökat väsentligt. Arbetsdagar Antal % Antal % Antal % Inom 14 arbetsdagar , , ,6 Mellan 15 och 21 arbetsdagar 55 5,5 42 4, ,5 Fler än 21 arbetsdagar 58 5,8 54 5, ,9 Summa , , , Kvalitet I och med att ansökningarna om ersättning till likvidatorer ökat så kraftigt (36 procent), fick Bolagsverket ansöka om utökat anslag hos regeringen under Detta gjordes i god tid för att säkerställa att utbetalningarna inte skulle försenas. Bolagsverket fick ett medgivande om överskridande i september. I hösttilläggsbudgeten beviljades för 2009 ett utökat anslag till tkr. 3.4 Verksamhetsdel Företagsinteckningar Bolagsverket är inskrivningsmyndighet för företagsinteckningar vilket innebär att vi handlägger ärenden som rör företagsinteckningar och andra uppgifter som ska föras in i företagsinteckningsregistret. Den 1 mars 2009 blev Bolagsverket också myndighet för inteckningsbrevsregistret. Inteckningsbrevsregistret innehåller information om alla elektroniska inteckningsbrev och om vilka som är inteckningsbrevsinnehavare. Mål enligt serviceåtagandet: registrera företagsinteckningar senast nästa arbetsdag.

22 19(39) Avslutade företagsinteckningsärenden Period Arbetsdagar Ärenden Dagar Antal % Antal % , , ,3 10 4,0 Summa , , , , ,4 8 3, ,3 1 0,4 Summa , , , , ,1 8 3, ,3 2 0,8 Summa , ,0 Bolagsverket registrerar 96 procent av alla företagsinteckningar senast nästa arbetsdag. För att nå det uppsatta målet ska dock 100 procent vara registrerade senast nästa arbetsdag. Ett utfall på större eller lika med 90 procent måste ändå anses tillfredställande. Volymutveckling företagsinteckningsärenden Ärenden Jmf 2009 mot 2008 % Nya inteckningar ,4 % Gravationsbevis ,9 % Särskilt gravationsbevis ,6 % Övriga ärenden % Summa ,8 % Kvalitet Bolagsverket har utvecklat Företagsinteckning - en ny e-tjänst för elektroniska företagsinteckningar. Tjänsten har möjliggjort en mer rationell hantering av företagsinteckningar för banker och kreditinstitut. Under 2009 anslöt sig 50 stycken användare till Företagsinteckning och i samband med att tjänsten startade konverterades inteckningar. Bolagsverket samarbetade vid övertagandet av inteckningsbrevsregistret med Lantmäteriverket, där de 42 kunder med elektroniska inteckningsbrev som ingått i Lantmäteriets försöksverksamhet följde med registerflytten. Under 2009 har konverteringar från papper till elektroniskt inteckningsbrev och nya elektroniska inteckningar gjorts gånger. Antalet transaktioner mellan innehavare och intecknare i tjänsten har gjorts gånger.

23 20(39) Varje konvertering från papper till elektroniskt inteckningsbrev och varje ny inteckning som görs elektroniskt handläggs av Bolagsverket. Konverteringar av inteckningsbrev och nya elektroniska inteckningar Konvertering från papper till elektroniskt Ny elektronisk inteckning Konvertering från elektroniskt till papper Verksamhetsdel Kungörelser Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) är det svenska, officiella kungörelseorganet. PoIT innehåller kungörelser från myndigheter och andra som enligt lag eller förordning ska kungöra i PoIT för att informationen ska komma till allmänhetens kännedom. I PoIT kungörs också sådant som regleras av vissa bolagsordningar, stadgar eller liknande förordnande. Antal kungörelser Jmf 2009 med 2008 Totalt antal publicerade kungörelser, därav: ,6 % Bolagsverkets egna kungörelser inkl. rättelser antal ,7 % procent 91,5 92,1 90,0 Manuellt publicerade kungörelser antal ,1 % procent 1,6 0,6 0,4 Publicerade kungörelser via webbformulär antal ,1 % procent 6,9 7,3 9,6

24 21(39) Kvalitet Orsaker till rättelser i PoIT Fel i Bolagsverkets registrering av kungörelsen Fel i kundens uppgifter till kungörelsen Antal publicerade rättelser Procent (%) av publicerade rättelser Procent (%) av totala antalet publicerade kungörelser ,6 1,2 2, ,1 2,6 4,1 0,6 0,3 0,3 Fel i Bolagsverkets register ,3 96,2 93,9 0,3 0,7 0,4 Totalt ,0 100,0 100,0 0,3 0,6 0,4 Andelen rättelser i Post- och Inrikes Tidningar har under 2009 varit fortsatt låg. Bolagsverket genomför årligen en undersökning av någon av verkets e-tjänster för att ta reda på hur nöjda kunderna är. Under 2009 gjordes undersökningen för e-tjänsten Post- och Inrikes tidningar. Web Service Index (WSI) för 2009 blev 64, vilket är en förbättring med två enheter i jämförelse med den senaste mätningen som gjordes 2007 då WSI var Publicerade kungörelser, uppdelade på ingivningssätt I diagrammet nedan ses en tydlig utveckling av att fler och fler kungörelser lämnas in via PoIT:s webbtjänst. Diagrammet visar det totala antalet publicerade kungörelser exklusive Bolagsverkets kungörelser. Med Bolagsverkets kungörelser exkluderade, utgör andelen elektroniskt inlämnade kungörelser 96 procent, att jämföras med 2008, då 93 procent utgjordes av elektroniskt inlämnade kungörelser. 4 Bastalen för totala antalet publicerade kungörelser är 1) manuellt diarieförda eller inkomna från externt webbformulär, 2) Bolagsverkets egna publikationer, 3) alla publicerade kungörelser oavsett källa

25 22(39) 4 Redovisning av kompetensförsörjning 4.1 Mål och återrapporteringskrav Mål och återrapporteringskrav: Enligt förordning (2000:605) 3 kap 3 FÅB ska Bolagsverket redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål Återrapportering Kompetensinventering, analys och planering Kvalificerade och kompetenta medarbetare är en viktig framgångsfaktor för att Bolagsverket ska nå sina mål. Grunden för kompetensförsörjningen är instruktionen, regleringsbrevet, de balanserade styrkorten, verksamhetsplaneringen samt en inventering av den nuvarande kompetensen. Kompetensförsörjningsprocessen säkerställer att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose behoven på både kort och lång sikt. För att ge kompetensfrågan rätt fokus och förutsättningar finns två forum; kompetensstyrgrupp och utbildningsråd. Kompetensstyrgruppen definierar på en övergripande, strategisk nivå kompetensbehovet på både kort och lång sikt med tydlig koppling till verksamheten samt upprättar strategi och handlingsplan för att säkra rätt kompetensförsörjning som att hyra in, rekrytera, avveckla, kompetensväxla eller kompetensutveckla. Medlemmar är avdelningschefer, chef för personalenheten och utbildningssamordnare. Utbildningsrådet planerar, prioriterar och samordnar kommande utbildningssatsningar så att verksamheten ska flyta så friktionsfritt som möjligt. Deltagare är utbildningssamordnare och representanter från varje avdelning. Bolagsverket inventerar årligen, i samband med utvecklingssamtalen, alla roller, kompetenser och nivåer som krävs för att nå uppsatta mål. Alla samtal och utvecklingsplaner registreras i verktyget Kompetensportalen som är ett redskap för en strukturerad kompetensplanering. Bolagsverkets mål är att alla medarbetare ska ha en utvecklingsplan registrerad i Kompetensportalen. Under 2009 registrerades fler utvecklingsplaner än under 2008 men målet är inte uppfyllt. Efter Bolagsverkets bildande har antalet anställda ökat varje år, men under 2009 skedde ett trendbrott då antalet anställda minskade. Minskningen har framför allt skett inom handläggarresurserna medan en viss ökning har skett inom IT. Minskningen av personal har skett genom naturlig avgång, utebliven förlängning av vikarier etc. Personalomsättningen för 2009 var cirka fyra procent vilket är betydligt lägre än under tidigare år Kompetensstrategi Bolagsverkets samverkan med andra myndigheter har ökat under året. De samverkansprojekt som bedrivs bland annat inom Verksamt.se bidrar till kompetensutveckling för de medarbetare som deltar. Myndigheterna inom Sundsvallsregionen arbetar aktivt med att utveckla nätverk inom olika områden för att kunna utbyta kunskap och erfarenheter för gemensam nytta.

26 23(39) Gemensamma utbildningar för nyanställda, inom arbetsmiljöområdet och utbildning för framtida nyckelpersoner har bedrivits tillsammans med SPV och CSN. Det har även lånats in resurs inom ett specialistområde från en annan myndighet för att täcka tillfälligt behov. Konsultinsatserna under året har bedrivits främst inom IT och har primärt syftat till att kapa toppar vid resursbehov under året samt för att tillföra specialistkompetens som saknats i verksamheten. Vi har också aktivt arbetat med att avveckla konsultberoende i delar av IT-verksamheten genom rekrytering och riktade kompetensutvecklingsinsatser för egen personal Kompetensåtgärder Bolagsverket driver en mängd kompetensutvecklingsåtgärder och nedan anges några åtgärder som har haft speciell betydelse för att uppnå målen. Registeravdelningen påbörjade 2008 en plan för att kompetensutveckla sina medarbetare. Den innebär bland annat att fler handläggare ska kunna flera olika ärendetyper som förekommer inom respektive enhet, vilket ger minskad sårbarhet och ökad flexibilitet. Det har gjorts stora utbildningsinsatser inom firmaområdet för att alla som handlägger firmaärenden även ska ha kompetens att bedöma firmafrågor. Detta bedöms på sikt ge effektivare firmagranskning med högre kvalitet. De personer som inte kan utvecklas inom sitt område omplaceras till andra ärendetyper. En kundbemötandeutbildning för de handläggare som sitter i frontoffice genomfördes under Vissa handläggare som tar emot engelska samtal har utbildats i engelska. Samtliga medarbetare på Bolagsverket har utbildats i våra e-tjänster. Att kunna hänvisa och guida kunderna är en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt mål att bli en e-myndighet. Bolagsverket bedriver ett intensivt projekt- och förvaltningsarbete och de främsta drivkrafterna är att öka användningen av våra e-tjänster, skapa en effektivare handläggningssituation för medarbetarna och säkra framtida utvecklingsinitiativ. Fokusområden under året har varit processförbättringar, nya metoder och modeller samt nya verktyg inom utveckling, förvaltning och IT-drift. Viss kompetensutveckling har även gjorts för att klara utökade uppdrag inom nya teknikområden Medarbetarundersökning 2009 Hösten 2009 genomförde Bolagsverket en arbetsklimatundersökning bland samtliga medarbetare. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur Bolagsverkets anställda upplever sina arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Resultatet mäts i form av ett nöjd-medarbetarindex, NMI och uppgick till 61 enheter på en hundragradig skala, vilket är en förbättring med hela nio enheter sedan den förra undersökningen Nivån är godkänd men indikerar att det finns förbättringspotential inom ett flertal områden. Samtliga avdelningar med jämförbara värden uppvisar en positiv utveckling av NMI. Medarbetarna upplever att de har tillgång till den information som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. De flesta har en klar bild av sina ansvarsområden och vet vad som förväntas av dem och hur de ska prioritera sina arbetsuppgifter för att nå uppsatta mål. Medarbetarna har stort förtroende för cheferna, men den närmaste chefens förmåga att ge återkoppling på arbetsresultatet kan förbättras. De områden som Bolagsverket avser att prioritera under kommande år är ledarskap och kompetensutveckling då dessa områden har en hög inverkan på NMI.

27 24(39) Bolagsverkets värdegrund Syftet med uppdraget att ta fram Bolagsverkets värdegrund, har varit att säkerställa att Bolagsverkets vision om att bli bästa myndighet för företagande ska uppnås. Uppdraget har utgått från styrkortet, medarbetarutbildningen och medarbetarundersökningen från Under 2008 genomförde Bolagsverket en stor utbildningsinsats för alla medarbetare. Utbildningens syfte var att ge medarbetarna insikt och förståelse för hur det egna agerandet bidrar till att skapa en effektiv och professionell organisation. Tanken var att en djupare kunskap om den egna drivkraften och om grupputveckling skulle öka den individuella tryggheten för att bättre kunna möta framtida förändringar. Medarbetarundersökningen 2007 påvisade bland annat att medarbetarna ansåg att Bolagsverket hade ett starkt förbättringsområde gällande att skapa en gemensam företagskultur. Arbetet med att ta fram Bolagsverkets värdegrund har bedrivits med en intern projektledare med stöd av en extern konsult. Alla medarbetare har i en strukturerad process varit delaktiga i framtagandet av värdegrunden. De värdeord som togs fram, kompetens, engagemang och kundnytta talar om hur vi vill vara mot varandra och mot kunderna. Orden beskriver vad vi tycker är viktigt och hur vi ska agera. Värdegrunden ska vägleda oss i alla beslut Redovisning av analys och bedömning Den framtida kompetensförsörjningen ska säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose behoven på kort och lång sikt. Då Bolagsverket har en jämn åldersspridning med en medelålder på 44 år och inga betydande pensionsavgångar under de närmaste åren, ser vi i dagsläget inte att åldersstrukturen kommer att påverka kompetensförsörjningen. Högre krav på effektivitet till minskade kostnader kommer på sikt leda till att vi blir färre medarbetare med mer kvalificerade och renodlade arbetsuppgifter då dessa samordnas och koncentreras. Den intensiva utvecklingen av systemen, som syftar till att ge automatiserad ärendehantering och attraktiva system för kunderna, kräver mer och mer utvecklingsresurser inom myndigheten och den växling, som aviserats under flera år, från traditionell handläggningskompetens till mer utredande och teknisk kompetens, påbörjades under Bolagsverkets mest prioriterade mål är att hålla korta kötider för kunderna och en fortsatt kompetensutveckling kopplat till detta mål är mycket viktig. Förutom åtgärder för snabbare handläggning och bättre kvalitet krävs förbättrad vägledning till kunderna så att de elektroniska tjänsterna kan användas på ett optimalt sätt, vilket samtidigt kräver att den generella IT-kompetensen bland handläggarna ökar. Det projekt för att utveckla myndighetsstyrningen som under 2009 bedrevs på Bolagsverket i finansdepartementets regi, visade att den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende som handläggs av två personer är 1,5 2 dagar längre än för ett ärende som handläggs av en person. Strategin att samtliga firmahandläggare ska vara bedömare kommer därför att ha en direkt påverkan på handläggningstiden. Den kundbemötandeutbildning som genomförts för frontoffice har tillsammans med en grundlig kompetensutveckling resulterat i ett mycket gott resultat på kundundersökningen. E-delegationen har föreslagit att Bolagsverket ska vara utvecklingsansvarig myndighet inom sektorn företag och företagande vilket kommer att ställa krav på andra och mer fördjupade kompetenser än vad vi har idag. Det internationella arbetet kan komma att utvidgas under kommande år, vilket ställer krav på bred kompetens både språklig och inom informations- och IT-säkerhet.