När förvaltning och skola samverkar skapas nya möjligheter. GRÖNA FAKTA 4/2003 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

Transkript

1 När förvaltning och skola samverkar skapas nya möjligheter När förvaltare, entreprenörer och lärare pratar med varandra är det lättare att förstå varandra, lösa problem och skapa nya möjligheter. I Uppsala och Lund har ett annorlunda samarbete tvärs över traditionella förvaltningsgränser stimulerat skolgårdsutvecklingen. I Uppsala prövas nya rutiner vid skötselupphandling, och i Lund har en gemensam målsättning i sju punkter för skola, teknisk förvaltning och fastighetsägare tagits fram. Petter Åkerblom och Titti Olsson GRÖNA FAKTA 4/2003 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

2 Barn och ungdomar har rätt till utvecklande miljöer, inte bara säkra miljöer. Om detta ska kunna förverkligas måste kommunikationen bli bättre mellan förvaltare, entreprenör och skola. Utomhusmiljön runt skolor och förskolor efterfrågas alltmer som pedagogisk resurs. Detta betyder både nya investeringsbehov och förändringar i drift och underhåll. I England, Australien, USA och andra länder diskuterar allt fler lärare, skolledare, förvaltare och beslutsfattare vikten av att satsa på fungerande utomhusmiljöer för barn och ungdomar. Inte bara för rast och lek, utan också som "levande klassrum". Hur kan man anpassa förvaltning av skolgårdar och förskoletomter för att bättre till mötesgå kraven på utvecklande utomhusmiljöer? Helheten betyder mest Hur skötsel och förvaltning av offentliga utemiljöer ska organiseras har sedan länge handlat om att välja egen regi eller olika beställare-utförare-modeller. Även formerna för skötselupphandling har diskuterats. I Gröna Fakta På spaning efter nya förvaltningsformer (nr 8/2001) framgår det att förvaltning av parker, bostadsgårdar, kyrkogårdar och skolgårdar har utvecklats var för sig. Målet med att renodla olika verksamheter har varit att uppnå enhetlig och tydlig ansvarsfördelning och finansiering. Men att separera och renodla fungerar inte alltid i praktiken, enligt författarna. De menar att sökandet efter nya och fungerande förvaltningsformer handlar om att hitta olika aktörer, fånga upp lokala behov och förutsättningar. Med ledning av detta kan sedan insatser och arbetsformer anpassas, där alltså samverkan är en nyckelfaktor. För enskilda brukare på det lokala pla- net till exempel lärare och elever är det helhetsupplevelsen som är det viktigaste. Inte de enskilda verksamhetssektorerna i sig. Splittrat ansvar för skolgården praktiken är ansvaret för utemiljön runt skolor och förskolor fördelat på åtminstone två olika förvaltningar, se figuren ovan. Skolförvaltningen eller motsvarande lägger ut utbildningsuppdrag på olika pedagogiska institutioner (offentliga skolor, förskolor, friskolor eller andra privata alternativ). Fastighetsägaren (den kommunala fastighetsförvaltningen, fastighetsbolaget eller motsvarande) handlar upp yttre fastighetsskötsel (skolgården) av kommunala eller privata entreprenörer. Trots att skolgården är ett gemensamt ansvar är den fortlöpande dialogen ofta begränsad mellan de bägge beställarna, entreprenörerna och brukarna. Kanske beror det på att fastighetsägaren inte förstår de pedagogiska möjligheter som denne kan bidra till genom att anpassa skötseln eller förändra rutinerna för skötselupphandlingen. Kanske beror det på att skolförvaltningen inte betraktar skolgården II

3 GRONA FAKTA 4/2003 som ett pedagogiskt rum och ställer krav på den på samma sätt som man gör på klassrum, slöjdsalar, bibliotek och andra resurser inomhus. Kanske ser både fastighetsförvaltare och skolförvaltning i första hand skolgården som en plats för rekreation och fri lek, och inte som en undervisningsresurs (mer än för idrott). Och kanske är det därför som skolförvaltningens krav på utemiljön avgränsas till en säker lekmiljö. Så används utemiljön i skolan Även lärare har ibland svårt att se att det är skolundervisning de sysslar med när de är utomhus med sina elever. Forskningen visar dock att det handlar minst lika mycket om skolkunskaper när man är ute jämfört med i klassrummet. För att fler pedagoger ska vara ute oftare, skulle de ha glädje av den kompetens som finns hos förvaltare och entreprenörer. Forskning visar att deras kunskaper är eftertraktade. För att förstå hur olika platser används, eller kan användas, i olika pedagogiska aktiviteter kan tankemodellen nedan användas. Den visar fyra generella aspekter på hur olika platser utnyttjas och vilka slags aktiviteter som äger rum i och utanför skolhuset. Observera att lärare och elever har rollen som förvaltare när de odlar eller på andra sätt tar ansvar för och sköter levande växter. Din kompetens behövs! Som lärare är man gärna utomhus bara man insett de pedagogiska möjligheterna. Men man saknar till exempel kunskaper om hur man hanterar växter. Därför lever många odlingsprojekt i skolan farligt och riskerar att läggas ned. I Petter Åkerbloms LIC-avhandling Trädgård i skolan skola Tankemodell över var pedagogiska aktiviteter äger rum och vad som kännetecknar dem. Fyra kvalitativt åtskilda karaktärer. Ur Åkerblom, P. (2003) Trädgård i skolan - skola i trädgården. En skolgårdsmiljö mitt i staden som förändrats i samarbete med Lunds Naturskola och kommunens tekniska förvaltning. Vårfruskolans skolgård i Lund är inte bara en lek- och rastyta utan också ett pedagogiskt rum. Foto: Mikael Risedal. i trädgården framkommer det att pedagoger efterfrågar förstärkning av 'grön kompetens" i skolan. Barn och vuxna behöver detta lika mycket som de idag alldeles självklart och naturligt för att verksamheten ska fungera har tillgång till uppvärmda skolbyggnader, white boards, datorer, fungerande vatten, avlopp och el. Detta har de tillgång till utan att själva behöva engagera sig i att få det att fungera, men när utomhusmiljön ska tas i anspråk är det annorlunda. Då får de i regel ordna de fysiska förutsättningarna själva. Förvaltare och entreprenörer kan stimulera utomhusaktiviteter i skola och barnomsorg genom att utnyttja den "gröna kompetens" de redan har. Det handlar kanske bara om att synas mer på skolan, prata mer med barn och vuxna och att den vägen tydliggöra den roll man har för omsorgen om deras utemiljö. På så sätt kan man stimulera till ökat ansvarstagande för den gemensamma utomhusmiljön. Samtidigt kan förvaltning i dialog med brukarna fungera som en metod för fortlöpande miljöförbättring, design och utveckling av pedagogiska verksamheter. Utvidgat riskbegrepp gäller Barnsäkerhetsdelegationen lade i februari 2003 fram sitt delbetänkande om barns rätt till säkra och utvecklande miljöer. För dem som arbetar med barns och ungdomars utomhusmiljöer är det extra intressant att barns rätt till utvecklande miljöer betonas: Miljöer som vuxna skapat för barn och ungdomar måste analyseras utifrån ett utvidgat riskbegrepp, menar Bodil Långberg, huvudsekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen. Det betyder att faktorer i miljön som utgör risker för ohälsa och skador är lika viktiga som arbetet med att beakta risker i form av begränsade utvecklingsmöjligheter. Detta innebär en starkare fokusering än tidigare på hur tillgången på utvecklande miljöer för barn och ungdomar kan säkerställas. Hittills har det skadeförebyggande arbetet prioriterats. Barns rätt till utvecklande miljöer har tidigare riskerat att komma i kläm när barns rätt till säkra lekmiljöer diskuterats. I Gröna Fakta 4/2000 "Risk för lek" görs ett försök att visa att säkra och utvecklande miljöer inte är varandras motsatser. III

4 GRONA FAKTA 4/2003 Gemensamma mål för skötseln När pedagoger och förvaltare börjar tala med varandra händer det saker i skolgårdsutvecklingen. I Lund har det resulterat i en målbeskrivning gemensam för flera förvaltningar. I Uppsala har nya rutiner införts i upphandling av skolgårdsskötsel. Ska skolgårdsutvecklingen lyckas måste de som på olika sätt ansvarar, använder eller intresserar sig för skolgården mötas och tala med varandra. Att skapa tid och utrymme för detta var huvudtanken bakom projekt Pedagogik och förvaltning i samverkan som 2002 genomfördes i Lund respektive Uppsala under ledning av Movium. De som deltog i projekten var företrädare för två-tre skolor/förskolor per kommun, samt respektive barn-, skol- och utbildningsförvaltning, teknisk förvaltning, fastighetsförvaltning och skötselentreprenörer. Syftet var att studera befintliga rutiner för planering, förvaltning och upphandling av skolgårdsskötsel. Syftet var också att etablera ett forum i respektive kommun där förvaltare, lokala entreprenörer, lärare och andra intressenter kunde diskutera olika möjligheter för samverkan inom ramen för gällande resursramar. Målet var att utveckla och presentera konkreta handlingsalternativ för hur man i dialog med brukarna kan kombinera pedagogiska och förvaltningstekniska mål, möjligheter och begränsningar. I april 2002 genomfördes en framtidsverkstad i respektive kommun. Där tog deltagarna ställning till vad just de ansåg vara de största problemen med skolgårdarna, dess skötsel och användning. Tack vare den gemensamma problembilden kunde deltagarna göra en gemensam framtidsvision. Framtidsverkstäderna landade i ett handlingsprogram med ca konkreta aktiviteter i respektive kommun. Dessa skulle påbörjas eller avslutas inför den uppföljande halvdagsträff som genomfördes under hösten ett halvår senare. I båda kommunerna drog deltagarna slutsatsen att det är på den enskilda skolan eller förskolan som potentialen till förändring finns oavsett varifrån initiativen kommer. De menade också att om samverkan mellan förvaltare, entreprenör och skolpersonal ska fungera så måste de inblandade kunna erbjudas: kompetensutveckling (teori + praktik) för skolpersonal, men även för andra berörda inom till exempel fastighetsföraltningen nansiellt stöd till lokala projekt farenhetsutbyte i lokala nätverk sammanhållande kraft i kommunen; en "spindel i nätet". Att hjälpas åt i anläggning och skötsel är att förena miljöförbättring, kompetensutveckling och pedagogik. Förvaltare och entreprenörer är viktiga resurser i skolgårdssammanhang. Foto: Petter Åkerblom. IV

5 Lunds sju punkter GRÖNA FAKTA 4/2003 När vi väl träffade varandra förstod vi att vi har samma mål vi vill allihop att skolgårdarna ska vara bra miljöer, säger Eva Persson, Naturskolan i Lund. Framtidsverkstaden i Lund 2002 resulterade i att ett forum för skolgårdsfrågor startades. "Samverkansgruppen för Lunds skolgårdar", som det kallas, har tagit fram ett förslag till måldokument för kommunens skolgårdar. Där står det att skolgården ska vara en plats som visar att skolan tar sitt ansvar för utemiljön, den ska fungera som elevernas frirum, som pedagogisk resurs och vara en tillgång för stadsdelen. Den ska dessutom vara en säker och hälsosam plats och gynna den ekologiska mångfalden. Dokumentet har behandlats av berörda nämnder. Kommunstyrelsen har beslutat att målen ska arbetas in i de olika nämndernas planering och riktlinjer inom till exempel skol- och förskoleplanering, lokalförsörjningsprogram, skötsel- och grönstrukturplanering. För närvarande (maj 2003) pågår arbetet med att implementera målen på olika nivåer i den kommunala tjänstemannaoch politikerorganisationen. En halvdagsutbildning med inbjudna representanter för de flesta kommunala verksamheter genomfördes andra veckan i maj Lunds Naturskola ansvarade för arrangemanget som vände sig till politiker, chefer, mellanchefer, skolledare, intendenter med flera. Av 300 inbjudna nappade 69 på erbjudandet varav en tredjedel politiker. Utbildningen genomfördes på en av kommunens skolor och bestod av information om utevistelsens betydelse för hälsa och välbefinnande, information om vilken roll skolgården spelar för barn och ungdom, deltagande i en utomhuslektion samt presentation och genomgång av de sju mål för kommunens skolgårdsutveckling som samverkansgruppen tagit fram. Deltagarna guidades också runt bland skolgårdens problem och möjligheter. Utbildningen avslutades med en diskussion under ledning av stadsträdgårdsmästare Lars Jacobsson, chef på park- och naturkontoret, tekniska förvaltningen. Det är verkligen roligt att vi kommit så långt med våra mål. Skolgården är en otroligt viktig plats för vårt uppväxande släkte, säger Lars Jacobsson. Utbildningen blev en mötesplats för folk som inte tidigare kände till varandra. Politiker och skolledare var positiva och ville prioritera fortsatt arbete med skolgårdsutvecklingen. När detta skrivs arbetar en liten grupp med representanter från förvaltningarna vidare med var sitt spår. Park och naturkontoret ska tillsammans med berörda skolförvaltningar och Lundafastigheter fortsätta utveckla skötselplaner för skolgårdarna. Naturskolan kommer att arbeta vidare med de pedagogiska projekten tillsammans med skolorna. Arbetet ska fa ta tid. Det handlar om att förändra attityder och värderingar. På så sätt är samverkansgruppen övertygad om att nya förutsättningar för ökade resurser till skolgårdsutvecklingen kan tillskapas. En intressant detalj är att det som började med initiativ underifrån, från personal på enskilda skolor och förskolor, i och med kommunstyrelsens beslut nu sanktioneras från två håll; både uppifrån och nerifrån. Det är bra förutsättningar för att driva processen vidare och få skolgårdsfrågan förankrad på ett bredare plan, menar Lars Jacobsson. Målbeskrivning Lunds skolgårdar Förslaget till målbeskrivning för skolans och förskolans utemiljö har tagits fram av representanter för tekniska förvaltningen, kommundelsförvaltningarna, natursko- Ian, lärarna och Lundafastigheter. Den består av sju punkter (här redigerade och förkortade): Helhetstänkande Utemiljön ska vara en plats som visar att skolan/förskolan bryr sig om den yttre miljön. Helhetssyn och långsiktighet ska genomsyra utformning, utveckli ng och förvaltning. Genom estetiskt tilltalande miljöer visas omsorg om barnen. Demokrati Barnen ska vara delaktiga i planering och utveckling av utemiljön. På så sätt blir utemiljön en plats som går att påverka, och att deras tankar och ideer tas på allvar. Funktion Utemiljön ska ha plats för olika behov med hänsyn till barnens ålder och utveckling. För att fungera för lek och idrott, lugn och ro, fantasi, och kreativitet, måste tillräckliga ytor säkerställas. Utemiljön ska vara anpassad för barn med funktionshinder. Pedagogik Utemiljön ska vara en pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt och uteklassrum. I elevernas arbete på skolgården ökar förståelsen för miljön och omsorgen om den. En tillgång för stadsdelen Utemiljön ska samordnas med övriga offentliga friytor och fungera även efter skoldagens slut. Vid planering är det viktigt att tillgänglighetsaspekten beaktas. Ekologisk mångfald Utemiljön ska erbjuda upplevelser av natur och ekologiska sammanhang. Kretsloppstänkandet ska tydliggöras och en strävan vara att gynna den ekologiska mångfalden. En säker och hälsosam plats Utemiljön ska uppmuntra barnens lek, kreativitet och fantasi utan säkerhetseller hälsorisker. Arbetsmiljölagen ska beaktas och efterlevas. Trafiken till skoloch förskolefastigheter ska planeras med särskild omsorg om barnens säkerhet och hälsa. V

6 Det bästa var att träffa folk från andra branscher. Idag förstår man varandra bättre tack vare de nya kontakter man fick under projektträffarna. Det är det samlade intrycket från projektet i Uppsala. En konsekvens av projektet är att fastighetskontoret börjat diskutera skolgårdarnas funktion och betydelse. När vi på den tekniska sidan förstod skolgårdens pedagogiska möjligheter förstod vi samtidigt att skolgården inte bara är ett rum för rast och lek. Den består av flera olika rum och vi har ansvar för dem alla, menar Christer Eklind, projektledare på Fastighetskontoret, Uppsala kommun. Tio fria timmar per år Christer Eklind är initiativtagare till att upphandlingen av nya skötselavtal i Uppsala kommun idag delvis sker på ny grund (se faktaruta). Ökad förståelse och kunskap om varandras behov har resulterat i att skötselavtalen revideras genom att förstärka dialogen mellan brukare och entreprenör. Där så är möjligt ska delar av skolgården upplåtas som "pedagogiska rum" som skolan i huvudsak ska kunna ta ansvar för och sköta om. I avtalet mellan entreprenör och uppdragsgivare finns möjlighet till "reglerbar tid". Det innebär att skolan kan få disponera entreprenören för insatser som ligger utanför den traditionella basskötseln upp till 10 timmar per skola och år. Det är alltså skolan som beslutar vad som ska göras under dessa timmar. Skolgården en lokalfråga Ett skolgårdsprogram för Uppsala kommun håller på att arbetas fram. Där föreslår fastighetskontoret att skolgården ska betraktas som en lokal på samma sätt som andra lokaler i lokalförsörjningsplaneringen. Så är det inte idag. Därför vill fastighetskontoret bidra med ett underlag till lokalförsörjningsplaneringen av utemiljöerna vid kommunens skolor och förskolor. Upphandling av skolgårdsskötsel i Uppsala kommun. Utdrag. AF2.154 Övriga förutsättningar Dialog ska ske med resp. skolas trädgårdsansvarige inför kommande åtgärder. Skötselsamordning ska göras med beställaren och respektive skola vid två tillfällen per år. Skötselsmöte sker dessutom övriga månader med beställaren. Skötselprotokoll överlämnas en gång per månad till beställaren. Checklista förs av entreprenören och förvaras hos entreprenören. För skolan disponibel tid om max 10 arbetstimmar/skola ingår som reglerbar tid utöver grundavtalet. Arbetet avser skolgårdsytor som skolan anlägger och sköter själv. VI

7 GRONA FAKTA 4/2003 Vaksalaskolans skolgård är typisk för innerstadsskolgårdar. I ett samarbetsprojekt mellan fastighetskontor, skola och entreprenör ska skolgården byggas om. Projektet samarbetar med naturskola, fritids- och naturförvaltningen och SLU. Foto: Petter Åkerblom. Skolgårdsprogrammet föreslås bygga på långsiktighet, flexibilitet och ändamålsenlig utemiljö och upprättas utifrån barnets behov av lärande, kreativitet, upplevelser, rörelse, vila och trygghet. Det ska visa hur flickors och pojkars samt olika åldrars behov tillgodoses. Det ska också innehålla en konsekvensanalys av hur hänsyn tagits till samhällsmålen tillgänglighet, trygghet, delaktighet och inflytande samt miljö och hälsa. Skolgårdsprogrammet ska också redovisa åtgärder för skolgårdens olika rum, som man delar in i fyra olika slags rum; entreer, trafikföring, pedagogiska rum respektive platser för lek och idrott. För skötselns del anges att den ska utföras i nära samarbete mellan fastighetskontoret, entreprenören och skolan. Skolan ska till exempel fortlöpande informeras om vad, hur och när skötsel ska utföras. Vaksalaskolan nästa steg Fastighetskontoret tar 2003 ett steg till i processen i samband med att Vaksalaskolans skolgård ska rustas upp. Det är en kulturminnesmärkt stenstadsskola med hårt trafikerade omgivningar och en mycket liten skolgård i förhållande till antalet elever. På skolan går cirka 600 elever i 20 klasser. Skolgården är ca kvadratmeter stor. I arbetet med att förändra skolgården deltar elever, skolpersonal (lärare, rektor och vaktmästare), entreprenör, personal från fastighetskontoret och fritids- och naturkontoret, en pedagog från Uppsala naturskola, den kontrakterade skolgårdsprojektören samt två forskare från SLU. Förändringsprocessen startade på allvar med en framtidsverkstad med två träffar i april och maj Syftet var att förankra förändringsprocessen bland personal och elever och att ge projektörern inspiration till gestaltningen. Dennes skisser kommer att stämmas av bland elever och vuxna som träffas på nytt i slutet av augusti. I september beräknas ombyggnationen starta. Allt ska inte färdigställas under hösten. Skolgården ska byggas om i flera steg även under Viss utbildning av skolans personal kan komma att ingå i byggkostnaderna. Genom att pröva visionen om en grönskande häck längs en av de hårt trafikerade vägarna längs skolgården prövar elever och vuxna vilken höjd som fungerar bäst. I arbetet med tyg och snören väcktes tanken på andra alternativ än att plantera en häck - ett plank eller mur kanske skulle vara mer slitagetåligt? Bild från temadagen på Vaksalaskolan i maj Foto: Petter Åkerblom. VII

8 GRONA FAKTA 4/2003 Skolgården - språngbräda till naturen Att vara ute i skolan förbättrar ekvernas motorik, gör dem öppna, glada och nyfikna, stärker deras självförtroende och koncentrationsförmåga samt utvecklar deras personlighet. Av Titti Olsson Ute kan eleverna uppleva naturens mångfald och får många förstahandsintryck genom sina sinnen. Detta är fundamentet för allt bra lärande, menar Elisabeth Hurtig, grundskollärare i Lund, som i juli 2002 lade fram en magisteruppsats om utedagarna vid Lunds kommuns skolor. Utomhuspedagogik har legat Elisabeth Hurtig varm om hjärtat alltsedan hon började arbeta som lärare på 1970-talet. Hennes egen erfarenhet är att eleverna lär sig bättre utomhus. Den litteraturgenomgång hon gör i sin magisteruppsats visar att det finns stöd för utomhuspedagogiken hos många stora pedagoger och tänkare genom tiderna. Gripa för att begripa Naturskolan i Lund, som Elisabeth Hurtig studerat, är speciell på det sättet att den vänder sig direkt till lärare för att stimulera dem att arbeta utomhus tillsammans med sina elever. Naturskolan arbetar ofta på I Lunds kommun har skolgårdsprojekten bland annat resulterat i en betydande ökning av utomhusvistelsen inom ramen för den ordinarie pedagogiska verksamheten. Den omfattar idag ca elevutedagar per år. Foto: Mikael Risedal. skolgården med miljöförbättringsåtgärdcr av olika slag dammar, planteringar, asfaltmålningar, snickerier och andra temaverksamheter. Forskningen visar att en bra skolgård bidrar till att elever och lärare söker upp andra platser i naturen och kulturlandskapet oftare än om de har en tråkig skolgård. Elisabeth Hurtigs arbete visar att regelbundna utedagar har utvecklats under de senaste åtta åren i Lunds kommun och förekommer i dag på 26 skolor, i 102 klasser och når cirka 70 procent av alla elever i årskurs F-3 i kommunen. Det betyder totalt elevutedagar per läsår. På en av skolorna i studien, Klostergårdsskolan, är eleverna ute en gång i veckan. Verksamheten är upplagd i en miljötrappa i sex steg. Första steget handlar om att barnen ska känna sig trygga och tycka om att vara utomhus. De har roligt samtidigt som de gör observationer i en naturbok och fördjupar så småningom sina iakttagelser så att de förstår sambanden i naturen. Därefter kommer människans påverkan på naturen in. I det femte steget har eleven fått så mycket kunskap att hon/han är mogen att själv ta ställning i frågor som rör miljön. Sista steget är att se sin egen möjlighet att påverka. Klostergårdsskolan, som arbetar tematiskt, integrerar miljöarbetet i övrigt skolarbete. Skolan har bland annat en egen berättarplats vid Höje å som flyter nära skolan. Under utedagarna tillgodogör sig lärarna ett sätt att arbeta som de också tar med sig in och som handlar om att ge eleverna förstagångsupplevelser. Utomhuspedagogik handlar om att göra saker på riktigt, alltså i verkligheten, ute som inne. Men ingen verklighet är verkligare än den utomhus, säger Elisabeth Hurtig. De elever hon intervjuat visar stora kunskaper om naturen. De tycker om utedagarna och kan redogöra för hur och vad de lär, och varför det är viktigt att lära om naturen i naturen. De säger också att de kan ha nytta av denna lärandeprocess i framtiden. De är övertygade om att de lär bättre om de får lära av verkligheten. Av de svar Elisabeth Hurtig fått på sina frågor gör att hon drar slutsatsen att de har klättrat många steg i miljötrappan. Även om utedagarna upphör är jag övertygad om att barnen har fatt en grund som präglar dem för resten av livet, säger Elisabeth Hurtig. Lästips Barns rätt till säkra och utvecklande miljöer. Framtida huvudman. Barnsäkerhetsdelegationen, SOU 2003:13 På spaning efter nya förvaltningsformer, av Eva Delshammar, Tim Delshammar och Sten Göransson. Gröna Fakta nr 8/2001. Skolgården som klassrum. Året runt på Coombes School av Titti Olsson med flera. Runa Förlag och Movium, Stockholm Trädgård i skolan skola i trädgården. Om skolträdgårdens funktion och betydelse i ett plats- och lärandeperspektiv, av Petter Åkerblom, Movium Rapport nr 1:2003. Risk för lek!, av Åke Marhenke med flera. Gröna Fakta nr 4/2000. En svensk sammanfattning av Elisabeth Hurtigs arbete finns under Utedagar på Mer om projekt Pedagogik och förvaltning i samverkan i Uppsala och Lund finns på hemsidan