Svar på motion (MP) om varje elevs rätt till skolgård

Transkript

1 UTDRAG 1 (3) Barn- och ungdomsnämnden 82 Svar på motion (MP) om varje elevs rätt till skolgård Dnr BUN 2013/0659 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Miljöpartiets motion om varje elevs rätt till skolgård. Bakgrund Motion har inkommit från Miljöpartiet som tar upp skolgårdens betydelse som främjare för lek, rörelse och lärande. Motionären pekar på att vid planerande och byggande av nya skolor samt befintlig skolmiljö bör stor vikt ägnas åt den byggda miljöns betydelse för barns lek och välbefinnande. En skolgård som inbjuder till fri lek är betydelsefull för likväl fysisk, social som mental hälsa. Skolgården är en viktig rekreationsyta och även pedagogisk resurs. Miljöpartitet vill se att riktlinjer tas fram som en garanti för barns lek och lärande utomhus oavsett huvudman. Miljöpartiet yrkar i sin motion att kommunfullmäktige ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden och barnoch ungdomsnämnden att göra en inventering/analys av Kalmars skolors utemiljöer, både kommunala och privata och redovisar eventuella åtgärder som skulle behövas. Yttrande Idag gör serviceförvaltningen regelbundna inventeringar och säkerhetsbesiktningar av kommunala skolors skolgårdar. En årlig besiktning utförs av serviceförvaltningen där ett besiktningsprotokoll upprättas som varje rektor får ta del av. Protokollet blir sedan ett underlag för kommande underhåll och utbyte av lekredskap. I samverkan med verksamhetsansvarig sker även planering och utveckling av skolgården som pedagogiskt uterum. Detta innebär att det redan idag finns ett system som hanterar kontroll, åtgärder, inventering och utveckling. För fristående skolor gäller att fastighetsägaren har ansvar för besiktning av lekredskap och åtgärder i skolgårdsmiljön i samarbete med ansvarig för fristående skola. Vid planering av ny skoltomt vägs en mängd olika faktorer in så som t ex skolgårdsyta utifrån planerad elevutveckling och åldersgrupp, yta som kan bebyggas i det korta respektive det längre perspektivet, möjlighet till framtida påbyggnadsyta, geografiskt läge, möjligheten för verksamheten att nyttja Anslaget på kommunens anslagstavla den 25 oktober 2013

2 2 (3) Barn- och ungdomsnämnden UTDRAG allmänna kringliggande grönytor m m. Här är det viktigt att en flexibilitet råder kring skolgårdens storlek för att inte hindra möjlighet till etablering av skolor i centrala delar av Kalmar eller i övriga delar av Kalmar tätort. Idag används landskapsarkitekt som konsulter vid planering av nya skolgårdsmiljöer för att säkerställa krav kring lämplig utemiljö. Detta innefattar kompetens kring lekutrustning, design av utmanande miljöer samt att gällande regelverk följs. För skolgård som finns på fristående skolor är detta en fråga för Skolinspektionen då de ansvarar för tillståndsgivande och tillsyn. Kommunen har endast yttranderätt i samband med ansökan om etablering. Ärendet är berett i samråd mellan barn och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Förvaltningskontorets förslag till beslut: Barn och ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen från (MP) om varje elevs rätt till skolgård. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag. 1. Jimmy Svensson (MP) föreslår att barn- och ungdomsnämnden ska besluta att återsända motionen till kommunfullmäktige med motiveringen att det inte är barn- och ungdomsnämnden som ska yttra sig över motionen. 2. Jonas Hellberg (S), med instämmande av Britt Dicksson (M), föreslår att barn- och ungdomsnämnden ska besluta enligt förvaltningskontorets förslag. 3. Patricia Vildanfors (MP) föreslår att barn- och ungdomsnämnden ska föreslå kommunstyrelsen att inhämta kunskap i ärendet från Samhällsbyggnadsnämnden. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla eller avslå Jimmy Svenssons förslag. Han finner att barn- och ungdomsnämnden avslår förslaget. Härefter frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla motionen eller förvaltningskontorets förslag. Han finner att barn- och ungdomsnämnden bifaller förvaltningskontorets förslag. Avslutningsvis frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla eller avslå Patricia Vildanfors förslag. Han finner att barn- och ungdomsnämnden avslår förslaget.

3 3 (3) Barn- och ungdomsnämnden UTDRAG Beslut Barn och ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen från (MP) om varje elevs rätt till skolgård. Sekreterare Iréne Jonsson Justeras Jonas Hellberg Ordförande Patric Vadman

4 UTDRAG 1 (2) Södermöre kommundelsnämnd 152 Motion (MP) om varje elevs rätt till skolgård Dnr SKDN 2013/0124 Handlingar Barn och ungdomsnämndens tjänsteskrivelse angående svar på motion (MP) om varje barns rätt till skolgård. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att i samråd med Södermöre kommundelsnämnd yttra sig till kommunfullmäktige. Förslag till beslut ska skickas till kommunledningskontoret senast den 25 november Motion har inkommit från Miljöpartiet som tar upp skolgårdens betydelse som främjare för lek, rörelse och lärande. Motionären pekar på att vid planerande och byggande av nya skolor samt befintlig skolmiljö bör stor vikt ägnas åt den byggda miljöns betydelse för barns lek och välbefinnande. En skolgård som inbjuder till fri lek är betydelsefull för likväl fysisk, social som mental hälsa. Skolgården är en viktig rekreationsyta och även pedagogisk resurs. Miljöpartitet vill se att riktlinjer tas fram som en garanti för barns lek och lärande utomhus oavsett huvudman. Miljöpartiet yrkar i sin motion att kommunfullmäktige ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsnämnden och Barnoch ungdomsnämnden att göra en inventering/analys av Kalmars skolors utemiljöer, både kommunala och privata och redovisar eventuella åtgärder som skulle behövas. Beslut Södermöre kommundelsnämnd antar Barn- och ungdomsnämndens remissvar som sitt. Sekreterare Ann-Christine Kittel-Olsson Anslaget på kommunens anslagstavla den Klicka här för att ange text.

5 2 (2) Södermöre kommundelsnämnd UTDRAG Justeras Elisabeth Gustafsson ordförande Niclas Lindberg

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Wolfgang Friedh BUN 2013/ Barn- och ungdomsnämnden Svar på motion (MP) om varje elevs rätt till skolgård Förslag till beslut Barn och ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen från (MP) om varje elevs rätt till skolgård. Bakgrund Motion har inkommit från Miljöpartiet som tar upp skolgårdens betydelse som främjare för lek, rörelse och lärande. Motionären pekar på att vid planerande och byggande av nya skolor samt befintlig skolmiljö bör stor vikt ägnas åt den byggda miljöns betydelse för barns lek och välbefinnande. En skolgård som inbjuder till fri lek är betydelsefull för likväl fysisk, social som mental hälsa. Skolgården är en viktig rekreationsyta och även pedagogisk resurs. Miljöpartitet vill se att riktlinjer tas fram som en garanti för barns lek och lärande utomhus oavsett huvudman. Miljöpartiet yrkar i sin motion att kommunfullmäktige ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden att göra en inventering/analys av Kalmars skolors utemiljöer, både kommunala och privata och redovisar eventuella åtgärder som skulle behövas. Yttrande Idag gör serviceförvaltningen regelbundna inventeringar och säkerhetsbesiktningar av kommunala skolors skolgårdar. En årlig besiktning utförs av serviceförvaltningen där ett besiktningsprotokoll upprättas som varje rektor får ta del av. Protokollet blir sedan ett underlag för kommande underhåll och utbyte av lekredskap. I samverkan med verksamhetsansvarig sker även planering och utveckling av skolgården som pedagogiskt uterum. Detta innebär att det redan idag finns ett system som hanterar kontroll, åtgärder, inventering och utveckling. För fristående skolor gäller att fastighetsägaren har ansvar för besiktning av lekredskap och åtgärder i skolgårdsmiljön i samarbete med ansvarig för fristående skola. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Wolfgang.Friedh@kalmar.se

7 BUN 2013/ (2) Vid planering av ny skoltomt vägs en mängd olika faktorer in så som t.ex. skolgårdsyta utifrån planerad elevutveckling och åldersgrupp, yta som kan bebyggas i det korta respektive det längre perspektivet, möjlighet till framtida påbyggnadsyta, geografiskt läge, möjligheten för verksamheten att nyttja allmänna kringliggande grönytor m.m. Här är det viktigt att en flexibilitet råder kring skolgårdens storlek för att inte hindra möjlighet till etablering av skolor i centrala delar av Kalmar eller i övriga delar av Kalmar tätort. Idag används landskapsarkitekt som konsulter vid planering av nya skolgårdsmiljöer för att säkerställa krav kring lämplig utemiljö. Detta innefattar kompetens kring lekutrustning, design av utmanande miljöer samt att gällande regelverk följs. För skolgård som finns på fristående skolor är detta en fråga för Skolinspektionen då de ansvarar för tillståndsgivande och tillsyn. Kommunen har endast yttranderätt i samband med ansökan om etablering. Ärendet är berett i samråd mellan Barn och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd Mats Linde Förvaltningschef Wolfgang Friedh Planeringssekreterare

8 MOTION om varje elevs rätt till skolgård Alla elever ska ha rätt till rörelse på rasten! Skolor och dess utemiljö ska utformas så att de främjar lek, rörelse och lärande. Vid planerandet och byggandet av nya skolor samt befintlig skolmiljö bör stor vikt ägnas åt den byggda miljöns betydelse för barns lek och välbefinnande. Enligt en granskning som SVT har gjort saknar alltfler elever i grundskolan en skolgård (SVT, 2013). Detta trots att kommunen enligt lag har möjlighet att ställa krav. I plan- och bygglagen (2010:900) står det; Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. (PBL, 8 kap. 9) Samma sak gäller om tomten är bebyggd (PBL, 8 kap 10). Friytan för att möjliggöra lek och utevistelse går med andra ord alltid först. En skolgård som inbjuder till fri lek är betydelsefull för likväl fysisk, social som mental hälsa. Den fria leken ger välbefinnande och glädje och fungerar avstressande utan prestationskrav. Skolgården är en viktig rekreationsyta, men utgör också en pedagogisk resurs. Utemiljön kan mycket väl vara en viktig del i lärandet och stöd i barnens kunskapsinhämtning kring olika ämnen. Falkenbergskolan och Vasaskolan i Kalmar ingår i en första nationell studie av skolgårdarnas betydelse för barnens hälsoutveckling (Barometern, 2013). I Kalmar finns en parkeringsnorm som anger hur mycket yta en bil behöver och hur många parkeringsplatser som ska reserveras per lägenhet, men det finns inga riktlinjer för vare sig storlek eller utseende för skolbarnens utemiljö. Det borde väcka en del tankar. För att finna nationella riktlinjer för skolgårdar måste vi gå tillbaka till 1979, Skolhushandboken (Skolöverstyrelsen, 1979). Riktlinjerna har därefter successivt urholkats och i dagsläget finns det ingen lag eller förordning som i mer detalj reglerar skolans utemiljö för grundskolor. Skolgårdens utformning är en fråga upp till skolans huvudman och samma regler gäller för fristående som kommunal verksamhet. Det har resulterat i att vi idag kan finna skolor där eleverna saknar en inspirerande utemiljö. I Kalmar kommuns ambition att minska barnfetma måste skolgårdarna anses vara en viktig resurs. Utöver skolgårdens storlek är utformningen, gårdens läge och sambandet med andra friytor viktiga aspekter. Vid skolor där det är trångt om yta går det att vara kreativ och finna lösningar. Vid skolor där privatägd markyta finns intill kan skolan upprätta nyttjandeavtal med markägaren. Det går också att integrera skolgården i ett bostadsområde/närområde så att den kan nyttjas av fler och på annan tid än skoltid. Skolgården är en mötesplats där vuxna, barn och ungdomar kan mötas över alla gränser och där engagemang, ansvar och stolthet kan spira. Kalmar kommun har investerat mycket i sina skolgårdar på senare tid, men vi vill se att riktlinjer tas fram så att vi får en garanti för våra barns lek och lärande utomhus oavsett huvudman.

9 Miljöpartiet yrkar på; - att kommunfullmäktige ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden och barn- och ungdomsnämnden att göra en inventering/analys av Kalmar skolors utemiljöer (både kommunala och privata) och redovisa eventuella åtgärder som skulle behövas - att kommunen upprättar riktlinjer som ställer krav på lämplig utemiljö som ska gälla vid skoletableringar (inför nyetablering och kontroll av befintliga skolområden) Patricia Vildanfors (MP) Referenser: Barometern, Skolgård viktig för barns framtida hälsa. ( ) Skolöverstyrelsen, Skolhushandboken en orientering om skolans lokaler och miljö SVT, Boverket: Sätt press på friskolorna (online). (Hämtad )