Dagvattenutredning för Nynäshamns kommun

Transkript

1 Dagvattenutredning för Nynäshamns kommun Version: 1, Upprättad av: Carolina Åckander, Geosigma Roll/funktion: Bitr. handläggare Granskad/beslutad av: Ellen Walger, Geosigma Roll/funktion: Kvalitetsgranskare Uppdragsnr. Geosigma:

2 2(24) Dagvattenutredning Reningsverket Uppdragsledare: Jonas Robertsson Handläggare: Carolina Åckander och Mattias Eskilsson Granskare: Ellen Walger Datum Utgåva/Status Första versionen Framsida: Foto på Reningsverket, Nynäshamn

3 3(24) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Uppdragsbeskrivning Förutsättningar Tidigare utredningar Dagvattenpolicy för Nynäshamns kommun Dimensionering Koordinat- och höjdsystem Miljökrav på recipienten för dagvattnet Miljökvalitetsnorm för vatten Nynäshamns kommuns bedömning av recipienten Bedömning av reningskrav enligt dagvattenpolicyn Nulägesbeskrivning Natur och kulturintressen Jordarter, geoteknik och grundvatten Avrinningsområdet Markavvattningsföretag Befintliga ledningar Beräknade flöden för nuläget Markanvändning Flödesberäkningar Framtida utformning Beräknade flöden för utbyggd detaljplan Markanvändning Flödesberäkningar Föroreningsberäkningar Dagvattenhantering Höjdsättning Materialval Svackdiken och skålformade grönytor Bedömning av den föreslagna dagvattenhanteringen Slutsats Fortsatt arbete/ytterligare utredningar Referenser Skriftliga Internet... 24

4 4(24) Sammanfattning Geosigma har på uppdrag av Nynäshamns kommun utrett hur exploateringen av ett utökat reningsverk kan komma att påverka dagvattenflöden i området. Dagvattenutredningen har utgått från lokala markförhållanden och beräkningar av dimensionerande flöde samt bedömt möjligheterna att tillämpa LOD. Med hjälp av beräkningsverktyget StormTac har även föroreningsberäkningar gjorts. I och med exploateringen kommer flödet öka med ca 30 % vid ett dimensionerande 20-årsregn och årsmedelflödet ökar med ca 6 %. Föroreningsbelastningen kommer, enligt beräkningarna, öka i och med exploateringen. Vattenförekomst Nynäshamn, som är områdets recipient, är klassad som mindre känslig enligt Nynäshamns dagvattenpolicy. Enligt policyn ska dagvatten som uppkommer vid industriområden genomgå viss rening innan det släpps ut recipienten. Med hänvisning till policyn, kraven att inga miljökvalitetsnormer får försämras och den ökade föroreningsbelastning som uppstår till följd av exploateringen rekommenderas att dagvattenhantering anläggs inom området för att minska belastningen på recipienten. Denna lösning skulle exempelvis kunna utgöras av svackdiken som anläggs längs Oljehamnsvägen som hanterar vatten som uppkommer i den norra delen av området. För att omhänderta dagvatten från områdets södra delar kan ett svackdike eller skålformad grönyta anläggas nedanför slänten söder om byggnaden och innan grusplanen. Föreslagna dagvattenlösningar kan anläggas i samband med andra arbeten för att vara mer kostnadseffektiva.

5 5(24) 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Nynäshamn håller på att ta fram en ny detaljplan för Nynäshamns reningsverk och Geosigma har fått i uppdrag att utreda hur exploateringen kan komma att påverka dagvattenflöden i området. Utredningsområdets läge visas i figur 1:1. Dagvattenutredningen ska utifrån lokala markförhållanden och beräkningar av dimensionerande flöde göra en bedömning av möjligheter att tillämpa LOD. Men hjälp av beräkningsverktyget StormTac ska även föroreningsberäkningar göras. Arbetet med att ta fram en ny detaljplan för Nynäshamns kommuns reningsverk startade i april 2014 och planförslaget var ute på samråd juni till augusti Planens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av kommunens avloppsreningsverk, ARV och säkerställa dess verksamhet. I detaljplanen inryms även reningsverkets befintliga anläggning. För att säkerställa mark för en kommande utbyggnad av avloppsreningsverket behövs det skyddszoner för lukt- och bakteriespridning både inom och utanför verksamheten. Därav planläggs skydd av berg söder och väster om ARV. Reningsverket ska i framtiden rena avloppsvatten från samtliga av kommunens invånare, vilket kan kräva en anläggning upp till cirka personekvivalenter. Personekvivalenter anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Verket ska även ha möjlighet att ta hand om svart- och gråvatten från fartyg. Svartvatten är avloppsvatten från toaletter och gråvatten är avloppsvatten från duschar och kök på fartyget. Tillstånd för utökad verksamhet prövas enskilt av Länsstyrelsen när reningsverket behöver byggas ut och prövas då inte i detaljplanen.

6 Figur 1:1. Utredningsområdets lokalisering i Nynäshamn. 6(24)

7 7(24) 1.2 Uppdragsbeskrivning Dagvattenutredningen ska klarlägga höjdsättning och metodval för den avledning, fördröjning och eventuell rening som blir en konsekvens av exploateringen inom planområdet. Utredningen ska ge underlag för att jämföra och värdera olika handlingsalternativ avseende dagvatten. Dagvattenutredningen ska Redovisa vilka ytor som krävs för att hantera dagvatten inom detaljplanen och tillkommande dagvatten från omkringliggande områden. Redovisa förslag på lösningar som är möjliga att genomföra i praktiken (till exempel storlek på dagvattenmagasin, fungerande höjdsättning och att det är geotekniskt möjligt). Redovisa var vattnet tar vägen vid extrema regn (100-årsregn) utan att skada byggnader. 2. Förutsättningar 2.1 Tidigare utredningar Följande utredningar har tagits fram som ligger till grund för detta arbetet med utbyggnaden av reningsverket: 1. MKB för detaljplan för Lamellen1, Kalvö 1:13 m.fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn. Tyréns, daterat Översiktlig naturinventering till detaljplan för nytt reningsverk. Nynäshamns kommun, daterat Dagvattenpolicy för Nynäshamns kommun Dagvattenpolicyn i Nynäshamns kommun är antagen i kommunfullmäktige och gäller från Dagvattenpolicyn omfattar riktlinjer och ansvarsområden för dagvattenhantering inom kommunen. Den grundläggande policyn lyder: Dagvattnet ska i första hand hanteras lokalt och helst infiltreras i marken på platsen där nederbörden faller. Om detta inte är möjligt ska vattnet samlas upp så att flödet utjämnas och fördröjs. Förorenat dagvatten från exempelvis större vägar, större bostadsområden, parkeringsplatser och industriområden ska renas innan det rinner vidare till recipient eller infiltreras. Föroreningskällorna ska minimeras.

8 8(24) Grundläggande riktlinjer är: bevara den naturliga vattenbalansen avrinningen från en tomt/markområde bör inte öka efter exploatering jämfört med före undvika översvämningar förhindra förorening av dagvattnet rena förorenat dagvatten Dagvattenpolicyn ger även en vägledning för reningskrav utifrån dagvattnets förväntade föroreningsgrad och recipientens känslighet. Dagvattnets föroreningsinnehåll klassificeras som lågt, måttligt respektive högt. Dagvattenpolicyn innehåller också en mycket översiktlig klassning av känsligheten hos olika recipienter i kommunen, där recipienterna klassificeras som, mindre känslig, känslig eller mycket känslig. Reningsbehovet för dagvatten avgörs sedan av en sammanvägning av föroreningshalter och känslighet. Enligt policyns schablonmässiga föroreningshalter är dagvatten från industriområden måttligt förorenat. Om industriområdet omfattar miljöfarlig verksamhet behöver en klassificering göras utifrån den specifika verksamheten. 2.3 Dimensionering Vid dimensionering har säkerhetsnivån för tät bostadsbebyggelse enligt P110 använts. Säkerhetsnivå för skador vid översvämningar uttrycks som återkomsttid för nederbörd eller vattennivå i sjöar och vattendrag. Dagvattenledningar dimensioneras för hjässnivå (fullt rör) och trycklinje i marknivå, alltså med 5 års återkomsttid för regn vid fylld ledning och 20 års återkomsttid för trycklinje i marknivå, se tabell nedan. Tabell 2.1. Utdrag från P110 sidan 40, minimikrav vid dimensionering av nya dagvattensystem På grund av klimatförändringar kommer nederbördsintensiteten att öka och därför ska dimensionerande regn ökas med en klimatfaktor. Utifrån det senaste kunskapsläget enligt SMHI har klimatfaktorn valts till 1,25 för regn eftersom varaktighet uppskattats till 10 minuter. Vatten som inte får plats i ledningssystemet ger upphov till marköversvämning och ska kunna hanteras på markytan utan att skador uppkommer på byggnader och

9 9(24) anläggningar. Det styr utformning och höjdsättning av mark och byggnader. Säkerhetsnivån för marköversvämning med skador på byggnader är återkomsttid 100 år. Vid extrema regn, så som ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden där planområdets dagvattenlösning inte kommer att vara tillräcklig för att omhänderta allt dagvatten. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvatten kan transporteras via sekundära avrinningsvägar vidare ut på närliggande lokalgator etc., och att lågpunkter där dagvatten kan ansamlas undviks. Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar har gjorts enligt bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation som senare korrigerats i en rättningslista (Errata till P110): V = 0,06 (i(t regn ) t regn K t rinn K t regn + K2 t rinn ) (Ekvation 2) i(t regn ) där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m 3 /ha red), t rinn är områdets rinntid, t regn är regnvaraktigheten och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s ha red). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3. V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas. Enligt Nynäshamns kommun finns inga krav på fördröjning inom planområdet utan dagvattensystemet kommer enligt uppgift kunna hantera eventuellt ökade flöden som uppstår i samband med exploatering av området. Enligt Nynäshamns dagvattenpolicy däremot så ska flödena efter exploatering inte överskrida flödena för befintlig markanvändning. 2.4 Koordinat- och höjdsystem I Nynäshamn gäller referenssystem i plan: SWEREF , höjd: RH Miljökrav på recipienten för dagvattnet Recipienten för dagvattnet från Nynäshamns avloppsreningsverk är enligt Vattenmyndigheten benämnd som vattenförekomst Nynäshamn. I Nynäshamns kommuns dagvattenpolicy är recipienten benämnd Mysingen Miljökvalitetsnorm för vatten EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft år 2000 och har implementerats i svensk lagstiftning. Direktivet syftar till att åstadkomma en bra vattenkvalitet och en långsiktigt hållbar användning av vatten beslutade vattendelegationerna i

10 10(24) respektive vattendistrikt för första gången om miljökvalitetsnormer (MKN) för ytoch grundvatten. Förvaltningsplan och åtgärdsprogram togs också fram. Miljökvalitetsnormer, MKN, uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015, om inte undantag meddelats i form av tidsfrist till 2021 eller mindre stränga krav, och att statusen inte får försämras. Nya tidsfrister går i 6-års cykler och de senaste beslutade MKN är från februari För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns MKN för kemisk och kvantitativ status. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, kemiska och hydrologiska parametrar. Exempel på kemiska parametrar som ingår är näringsämnen och ph. Nuvarande situation jämförs med ett ursprungligt tillstånd för varje parameter som är unik för varje vattenförekomst. Resultatet för de olika parametrarna vägs sedan samman i en övergripande status för vattenförekomsten. Information om vattenförekomsternas miljökvalitetsnormer finns i databasen VISS. Dagvattnet från detaljplaneområdet för avloppsreningsverket är inte anslutet till kommunens ledningsnät idag, förutom ett litet område i södra delen som har dagvattenledningar till vattenförekomst Nynäshamn. Vattenförekomst Nynäshamn (SE ) är klassad av Vattenmyndigheten till Måttlig ekologisk status på grund av bland annat övergödning, Uppnår ej god kemisk status på grund av kvicksilver och PBDE samt God kemisk status utan överallt överskridande ämnen det vill säga om man undantar kvicksilver och PBDE. Vattenförekomstens kvalitetskrav är Måttlig ekologisk status 2027 och God kemisk ytvattenstatus, med mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. Vattenförekomsten visas i figur 2.1 Figur 2.1. Vattenförekomst Nynäshamn, (VISS, 2017). Planområdets ungefärliga placering markeras med röd rektangel.

11 11(24) Nynäshamns kommuns bedömning av recipienten Nynäshamns kommun har i dagvattenpolicyn 2010 tagit fram en egen recipientklassificering för 14 havsvikar, sjöar och vattendrag i kommunen. Där bedöms dess värde och känslighet för påverkan av dagvattenutsläpp. Recipienten för dagvattnet från avloppsreningsverket i Nynäshamn är Mysingen. Enligt kommunens dagvattenpolicy är Mysingen klassad som mindre känslig Bedömning av reningskrav enligt dagvattenpolicyn Nynäshamns kommuns bedömning är att reningskravet för dagvatten i området bedöms enligt tabell 1 i dagvattenpolicyn utifrån recipientklassificering och markanvändning (föroreningshalt). Dagvattnets föroreningshalt på avloppsreningsverkets detaljplaneområde vid exploatering enligt förslaget klassas som måttliga enligt dagvattenpolicyn (industriområde). För detta krävs enligt dagvattenpolicyn en viss rening av dagvattnet när det förs till en recipient som är klassad som mindre känslig. Det är främst dagvatten som passerat väg- och parkeringsytor som blir förorenat och som bör renas, helst genom infiltrering i grönyta så att föroreningar kan fastläggas i marken och inte följer med dagvattnet ut till recipienten. Enligt Geosigmas bedömning bör dagvatten genomgå viss rening innan det förs till recipienten i enlighet med Nynäshamns dagvattenpolicy.

12 12(24) 3. Nulägesbeskrivning Nynäshamns avloppsreningsverk är lokaliserat i den nordöstra delen av Nynäshamns tätort. På fastigheten finns flera byggnader som inrymmer olika delar av dagens reningsverk, samt en kontorsbyggnad. Alla anläggningar utom SBR-anläggningen är inbyggda. SBR-anläggningen består av fyra öppna bassänger. Inom större delen av området är marken hårdgjord. Allt dagvatten från de hårdgjorda ytorna samlas upp och avleds till fjärden Mysingen. Väster om fastigheten finns en kulle som fungerar som skydd för lukt, buller och insyn. Den nya delen av reningsverket placeras söder om den nuvarande fastigheten. Större delen av detta område är naturmark men det finns också byggnader där det tidigare förekommit verksamhet i form av lätt industri, se figur 3:1. Figur 3:1. Översikt med den befintliga markanvändningen. Beräkningar har utförts på områdes som markeras med gul streckad linje. Planområdet utgörs av röd linje. Närmaste bostadsbebyggelse ligger cirka 250 meter från reningsverket. Alldeles söder om tomtgränsen till den nya delen av reningsverket finns ett område med verksamheter och kontor som ingår i planområdet. Ytterligare lite längre söderut finns en restaurang. Väster om anläggningen och öster om väg 73 finns idag verksamhet i form av upplag för båtar med mera.

13 13(24) 3.1 Natur och kulturintressen Kustplan Kustplanen för Nynäshamn och Haninge kommuner antogs av kommunfullmäktige i maj Planområdet ligger i anslutning till kustplanens område. Kustplanen anger att kommunen ska verka för att miljöbelastningen på kustområdena ska minska. Vattenområden norr om planområdet är ett påverkat område. Vattenskyddsområde Planområdet ligger inte inom vattenskyddsområde. Riksintresse Planområdet är av riksintresse för högexploaterad kust och för rörligt friluftsliv. Väg 73 som ligger väster om planområdet är av riksintresse för kommunikationer. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom eller i direkt anslutning till planområdet. 3.2 Jordarter, geoteknik och grundvatten Geoteknik Planområdet består av berg och morän, grundläggningsförhållandena bedöms därmed som goda. Jordarter Enligt jordartskartan (figur 3:2) består planområdet av mestadels berg med eventuellt tunt ovanliggande jordlager. I svackan mellan norra och södra delen finns ett område med grusigt svallsediment. I den nordvästra delen av planområdet finns ett mindre område med sandig morän. Den norra delen av området avser det befintliga reningsverket och området kring det fram till den topografiska vattendelaren som löper genom området och den södra delen avser de tre södra byggnaderna, grusplanen och området kring det.

14 14(24) Figur 3:2. Jordartskarta med uppgifter från SGUs kartvisare (SGU, 2017). Svart linje visar en ungefärlig planområdesgräns. Jorddjup Enligt jorddjupskartan (figur 3:3) är jordlagren inom utredningsområdet mellan 0-10 m. Figur 3:3. Jorddjupskarta med uppgifter från SGUs kartgenerator (SGU, 2017). Röd linje visar den ungefärliga planområdesgränsen.

15 15(24) 3.3 Avrinningsområdet Terrängen inom området är kuperad. Dagvattnet avvattnas idag till stor del genom naturlig avrinning till vattenförekomst Nynäshamn. I södra delen av planområdet finns dagvattenledningar som mynnar ut i vattenförekomst Nynäshamn och vid platsbesöket noterades även brunnar och utlopp i områdets norra del. Området saknar enligt beställaren lågpunkter och instängda områden och större delen sluttar svagt mot vattenförekomst Nynäshamn. Flödesriktningar utifrån områdets topografi redovisas i figur 3: Markavvattningsföretag Det finns inga markavvattningsföretag inom planområdet. 3.5 Befintliga ledningar Avledningen av dagvatten delvis sker genom öppen avrinning men även dagvattenledningar. Dagvattenledningar Ø betong, som leds till vattenförekomst Nynäshamn, finns i områdets södra del och redovisas i figur 3:4. Vid platsbesök noterades även flera brunnar i planområdets norra del som tros vara kopplade till utlopp vid oljehamnsvägen som avgränsar området norrut. Figur 3:4. Flödesriktningar (blå pilar) och befintliga dagvattenledningar (gröna streck) inom planområdet.

16 16(24) 4. Beräknade flöden för nuläget 4.1 Markanvändning Området består av hårdgjord mark, klippig naturmark, byggnader, reningsbassänger och till viss del grönytor. Areor för den befintliga och den planerade markanvändningen redovisas i tabell 4.1. Vid flödesberäkningarna har endast reningsverkets verksamhetsområde beräknats eftersom det är inom det som förändringen i markanvändning kommer ske. Enligt Nynäshamns kommun kommer de hårdgjorda ytorna att öka med 50 % inom ett 20-årsperspektiv och arean för bassängerna beräknas att bli tre gånger så stor och det är denna information som utgjort grunden för beräkningarna av den planerade markanvändningen. Vedertagna avrinningskoefficienter från Svenskt Vattens publikation P110 har använts där det är möjligt. Bassängerna ger inte upphov till något flöde så där har avrinningskoefficienten satts till 0. För den klippiga naturmarken har avrinningskoefficienten för berg i dagen med inte för stark lutning använts. Tabell 4.1. Markanvändning för befintlig och planerad markanvändning inom reningsverkets verksamhetsområde, samt avrinningskoefficienter och den reducerade arean. Markanvändning Befintlig (ha) Planerad (ha) φ 1 Red area 2 (ha) befintlig Red area 2 (ha) planerad Tak 0,48 0,37 0,90 0,43 0,34 Klippig naturmark 5,09 4,66 0,30 1,53 1,40 Grönyta 0,02 0,02 0,10 0,00 0,00 Hårdgjort 0,87 1,31 0,80 0,70 1,04 Bassänger 0,08 0,19 0,00 0,00 0,00 Summa 6,55 6,55 2,66 2,78 1 Avrinningskoefficient 2 Reducerad area = area x avrinningskoefficient 4.2 Flödesberäkningar Flödesberäkningar har utförts i 3 steg: a) Flöde för säkerhetsnivå 1 ledning fylld upp till hjässan b) Flöde för säkerhetsnivå 2 trycklinje i markyta. c) Flöde för säkerhetsnivå 3 marköversvämning upp till kritisk nivå för byggnad vid 100-årsregn. Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q dim = i(t r ) φ A f (Ekvation 1)

17 17(24) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. Även observationer vid platsbesöket har fungerat som underlag vid beräkningarna. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att en klimatfaktor på minst 1,25 för regn med varaktighet under en timme oberoende på vilken del av Sverige planområdet ligger. I denna utredning har varaktigheten satts till 10 minuter och en klimatfaktor på 1,25 har ansatts för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder. Volym och flöde som översvämmar marken avrinner naturligt ut i havet och inga beräkningar för nivåer etc. har gjorts i denna utredning. Vid ett 100-års regn underskattas sannolikt flödet något då samtliga ytor i praktiken beter sig som hårdgjorda och avrinningskoefficienter inte blir relevanta att använda. Det finns i dagsläget inga metoder för att justera avrinningskoefficienterna med hänsyn till ökade regnintensiteter så därför har angivna avrinningskoefficienter ändå använts. Flödesberäkningarna visar att dagvattenflödet i och med den förändrade markanvändningen kommer öka med ca 31 % för ett dimensionerande 20-årsregn, se tabell 4.2. Årsmedelflödet ökar med 5,8 %, från 0,69 l/s till 0,73 l/s. Tabell 4.2. Resultat från flödesberäkningar. Flöde (l/s) 5 år 20 år 100 år Befintlig Planerad Befintlig Planerad Befintlig Planerad Ökat dagvattenflöde Förändrat årsmedelflöde + 31 % 5,8 %

18 18(24) 5. Framtida utformning Nynäshamns kommun planerar för att kommunen ska ha ett stort reningsverk i Nynäshamn för att kunna ta emot cirka personekvivalenter där hantering av svart- och gråvatten från fartyg kan ingå. Det är tänkt att utbyggnaden sker stegvis under längre tid, vilket gör att detaljplanen ska vara flexibel för att kunna möta upp ny teknik vid etappvis utbyggnad. För reningsverkets utbyggnad kan vissa luktreducerande åtgärder krävas så som övertäckning, inbyggnad och rening av ventilationsluft med exempelvis biofilter. En principskiss på framtida utformning utifrån information från beställaren framgår i figur 5:1. Figur 5:1. Översikt av den planerade markanvändningen. Framtida bassängers placering och utformning kan komma att ändras. Beräkningar har utförts på områdes som markeras med gul streckad linje. Planområdet utgörs av röd linje.

19 19(24) 6. Beräknade flöden för utbyggd detaljplan 6.1 Markanvändning Den framtida markanvändningen beskrivs i avsnitt 4:1. De föreslagna förändringarna av detaljplanen innebär att det befintliga reningsverksområdet förtätas och expanderar till ytor som idag utgörs av främst naturmark. Detaljplanen innebär en större andel hårdgjorda ytor inom reningsverkets verksamhetsområde, vilket ger upphov till ökade dagvattenflöden. Trafikbelastningen inom området bedöms inte öka från dagens låga nivå enligt Nynäshamns kommun. 6.2 Flödesberäkningar För flödesberäkningar för den planerade markanvändningen hänvisas till tabell 4.1 i avsnitt 4:2. Inför utredningen har inga begränsning i utflödet angetts men om dagvattenflödet ska fördröjas till nuvarande nivåer krävs i så fall en fördröjningsvolym på 136 m Föroreningsberäkningar Beräkningar av föroreningshalter och mängder för nuvarande och framtida markanvändning har genomförts i programmet Storm Tac. Beräkningar av reningseffekt för de föreslagna åtgärderna samt beräknad koncentration och mängd efter exploatering redovisas. Tabell 6:1. Föroreningsberäkningar av koncentrationer och mängder för befintlig och planerad markanvändning samt efter rening i svackdike. Grönt innebär att halterna är lägre än vid befintlig markanvändning. Orange innebär högre halter än befintliga. Föroreningsbelastning Reningeffekt Ämne Enhet Befintlig Planerad Efter föreslagen rening (%) µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l kg/år Fosfor µg/l 160 3, ,1 82 1,9 54* Kväve µg/l * Bly µg/l 12 0, ,3 2,5 0, Koppar µg/l 18 0, ,46 8,1 0,19 59 Zink µg/l 89 1, ,4 23 0,52 78 Kadmium µg/l 0,52 0,011 0,58 0,013 0,082 0, Krom µg/l 4,8 0,1 5,3 0,12 3,1 0, Nickel µg/l 5,3 0,11 6 0,14 1,4 0, Kvicksilver µg/l 0,032 0, ,035 0,0008 0,018 0, * Suspenderad 63 µg/l substans Olja (mg/l) µg/l ,2 58 PAH (µg/l) µg/l 0,29 0,0062 0,35 0,0079 0,069 0, * Benso(a)pyren µg/l 0,038 0, ,045 0,001 0,009 0, * *Osäkra värden enligt StormTac

20 20(24) Enligt föroreningsberäkningarna ligger föroreningshalter och föroreningsmängder på en högre nivå efter exploateringen jämfört med befintlig markanvändning. Efter beräknade reningsåtgärder förväntas dock föroreningsbelastningen minska. Belastningen på recipienten blir således högre i och med exploateringen. 7. Dagvattenhantering I dagsläget leds dagvatten via ledningar till vattenförekomsten Nynäshamn utan fördröjning och rening. Även ytavrinning sker. Enligt dagvattenpolicyn från Nynäshamns kommun bör dagvatten från industriområden genomgå viss rening innan de släpps ut till en recipient som klassats som mindre känslig. Föroreningsberäkningarna tyder på att föroreningsbelastningen ökar i och med exploateringen och dagvatten bör därför renas innan det släpps till recipient för att minska belastningen på recipienten. För att hantera dagvatten som uppstår inom utredningsområdets norra delar skulle till exempel ett svackdike kunna anläggas längs Oljehamnsvägen. För att omhänderta vatten från områdets södra del skulle ett svackdike eller en skålformad grönyta kunna anläggas nedströms slänten söder om byggnaden och innan grusplanen där vatten kan tillåtas infiltrera i den mån det är möjligt. Jordarterna enligt jordartskartorna utgörs av grusiga svallsediment så viss infiltration bedöms möjlig. Figur 7:1. Boxmodell över föreslagen dagvattenhantering. Förslag på placering av dagvattenlösningar presenteras i figur 7:2.

21 21(24) Figur 7:2. Förslag på placering av dagvattenhantering i form av svackdiken och skålade grönytor. 7.1 Höjdsättning Området bör höjdsättas och utformas på ett sådant sätt att marköversvämning vid säkerhetsnivå 3 (vanligen 100-årsregn) inte skadar byggnader eller anläggningar. Det är viktigt att gator inom området höjdsätts lägre än fastighetsmarken så att vatten kan avrinna ytledes från fastigheten till gatan för att undvika översvämning och fuktskador på byggnader. Dagvatten som uppstår inom planområdet avrinner till stor del ut i vattenförekomsten Nynäshamn och inga lågpunkter finns enligt uppgifter från Nynäshamns kommun inom planområdet. Därmed bedöms risken att skador uppstår på byggnader i samband med ett extremregn enligt säkerhetsnivå 3 som liten. 7.2 Materialval För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända material som avger föroreningar är t ex takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar.

22 22(24) 7.3 Svackdiken och skålformade grönytor Ett svackdike kan både fördröja och rena dagvatten genom infiltration och upptag av växter. Ofta är diket uppbyggt av ett underliggande poröst lager med exempelvis makadam som överlagras av ett filtermaterial av sand eller liknande. Slutligen kan ett tunt lager matjord anläggas där växter sedan kan växa, dock måste det säkerställas att infiltration till de undre lagren är möjlig. Själva diket kan även fungera som en fördröjningszon och beroende på hur diket utformas kan olika volymer fördröjas. I botten av diket anläggs en dräneringsledning som dagvatten kan brädda till vid kraftiga regn. För att leda vatten till dräneringsledningen kan kupolbrunnar användas och om dessa placeras i slänterna på diket kan volymen som kan fördröjas i fördröjningszonen ökas ytterligare. Svackdikens utformning beskrivs ytterligare i figur 7:3. Figur 7:3. Schematisk bild som visar hur en kupolbrunn bör anläggas i förhållande till svackdiket. Avtappning till brunnen och ledningsnätet ska bara ske då ytan är täckt med vatten och ingen ytterligare infiltration är möjlig. (Källa: WRS) I det lösningsförslag som beskrivs i avsitt 7 ovan har svackdikena en gemensam area på ca 700 m 2 (ca 2,5 % av områdets reducerade area) och fördröjningszonen har antagits vara ca 15 cm. Mäktigheten på det underliggande lagret med makadam har antagits vara 20 cm och porositeten 30 %. Detta ger en total fördröjningsvolym på 147 m 3. Detta bedöms ge tillräcklig rening för att föroreningsbelastningen på recipienten inte ska öka. Det är möjligt att erforderlig rening kan uppnås med mindre dagvattenlösningar, men föreslagna lösningar bedöms som rimliga att genomföra i samband med en framtida utbyggnad och skulle kunna bidra till att minska belastningen på recipienten ytterligare. Vatten kan ledas till föreslagna dagvattenlösningar via öppen avledning i diken eller genom höjdsättning och/eller via ledningar. Det är främst dagvatten från vägar och andra hårdgjorda ytor som bedöms som förorenat så det är främst detta vatten som är i behöv av rening genom dagvattenhantering.

23 23(24) 8. Bedömning av den föreslagna dagvattenhanteringen I och med exploateringen förväntas föroreningsbelastningen på recipienten öka och någon form av dagvattenhantering bedöms vara nödvändig för att inte belasta recipienten. För att hantera dagvatten som uppkommer inom planområdets norra del rekommenderas att svackdiken anläggs längs Oljehamnsvägen. I den södra delen kan ett svackdike eller en skålformad grönyta anläggas mellan slänten ned från byggnaden och grusplanen. Dagvattenlösningarna föreslås anläggas i samband med andra arbeten som planeras för att vara mer kostnadseffektivt. Diket längs Oljehamnsvägen skulle förslagsvis kunna anläggas i samband med eventuella arbeten med vägen etc. Vid extrema regn, så som ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden där planområdets dagvattenlösning inte kommer att vara tillräcklig för att omhänderta allt dagvatten. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvatten kan transporteras via sekundära avrinningsvägar och att lågpunkter där dagvatten kan ansamlas undviks. 9. Slutsats För att inte ytterligare belasta recipienten med föroreningar och för att följa Nynäshamns policy om att dagvatten från industriområden ska genomgå viss rening innan det förs till recipient bör dagvatten hanteras inom planområdet. I dagsläget finns dagvattenledningar i den södra delen av området men ingen annan dagvattenhantering, och för att minska belastningen på recipienten skulle exempelvis svackdiken kunna anläggas enligt avsnittet ovan. Om föreslagna lösningar implementeras bedöms den tänkta exploateringen inte utgöra någon risk för recipienten eller befintligt dagvattennät. 10. Fortsatt arbete/ytterligare utredningar När dagvattenutredningen ska användas som underlag för system- och bygghandling kan ytterligare beräkningar behöva utföras, exempelvis utformning av dagvattenlösningar eller ytterligare dimensioneringsberäkningar.

24 24(24) 11. Referenser 11.1 Skriftliga Nynäshamns kommun, Dagvattenpolicy Gällande från Svenskt Vatten, Avledning av dag-drän- och spillvatten, Publikation P110 Mars 2016 Svenskt Vatten, Hållbar dag- och dränvattenhantering, Publikation P105, augusti Svenskt Vatten, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104 augusti 2011 Storm TAC version , se information om programmet på Vägverket 2004, Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Publikation 2004: Internet Nynäshamns kommun, Dagvattenpolicy Gällande från Dagvattenpolicy Olika intressen i form av exempelvis natur- kulturskyddade områden, vattenskyddsområden, strandskydd och markavvattningsföretag. Storm Tac Viss, Vatteninformationssystem Sverige