Dagvattenutredning för Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33

Transkript

1 Version 1: Revisionsdatum: Upprättad av: Jonas Olofsson Roll/funktion: Biträdande handläggare Granskad/beslutad av: Ellen Walger Roll/funktion: Kvalitetsansvarig Uppdragsnr Geosigma: Dagvattenutredning för Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33

2 2(36) Dagvattenutredning Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33 Uppdragsledare: Jonas Robertsson Handläggare: Jonas Olofsson och Mattias Eskilsson Granskare Ellen Walger Datum Utgåva/Status Första versionen Framsida: Foto på Nynäshamn 2:33

3 3(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Uppdragsbeskrivning Förutsättningar Tidigare utredningar Dagvattenpolicy för Nynäshamns kommun Dimensionering Koordinat- och höjdsystem Miljökrav på recipienten för dagvattnet Miljökvalitetsnorm för vatten Nynäshamns kommuns bedömning av recipienten Bedömning av reningskrav enligt dagvattenpolicyn Nulägesbeskrivning Natur och kulturintressen Jordarter, geoteknik och grundvatten Avrinningsområdet Markavvattningsföretag Befintliga ledningar Beräknade flöden för nuläget Markanvändning Flödesberäkningar Framtida utformning Beräknade flöden för utbyggd detaljplan Markanvändning Flödesberäkningar Föroreningsberäkningar Dagvattenhantering Höjdsättning Materialval Svack-/infiltrationsdiken Torrdammar Bedömning av den föreslagna dagvattenhanteringen... 31

4 4(36) 9. Slutsats Fortsatt arbete/ytterligare utredningar Referenser med bra referenslitteratur Skriftliga Internet... 33

5 5(36) Sammanfattning Geosigma har på uppdrag av Nynäshamns kommun utrett hur exploateringen av fastigheterna Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33 kan komma att påverka dagvattenflöden i området. Dagvattenutredningen har utgått från lokala markförhållanden och beräkningar av dimensionerande flöde samt bedömt möjligheterna att tillämpa LOD. Med hjälp av beräkningsverktyget StormTac har även föroreningsberäkningar gjorts. I och med exploateringen av fastigheten Nynäshamn 2:32 kommer flödena öka från 89 l/s till 184 l/s vid ett dimensionerande 10-årsregn medan flödena ökar från 4,2 l/s till 20,1 l/s för fastigheten Nynäshamn 2:33. Detta utan föreslagna dagvattenåtgärder. Föroreningsbelastningen kommer enligt beräkningarna öka för samtliga föroreningar i och med exploateringen utan föreslagna åtgärder. Vattenförekomst Nynäshamn, som är områdets recipient, är klassad som mindre känslig enligt Nynäshamns dagvattenpolicy. Enligt policyn ska dagvatten som uppkommer vid industriområden genomgå viss rening innan det släpps ut recipienten. Med hänvisning till policyn och den ökade föroreningsbelastning som uppstår till följd av exploateringen rekommenderas en kombination av lösningar för Nynäshamn 2:32 och en enskild dagvattenlösning för Nynäshamn 2:33. För Nynäshamn 2:32 föreslås svack- och infiltrationsdiken i kombination med en större grönyta. För Nynäshamn 2:33 föreslås en torrdamm. Om föreslagna lösningar implementeras bedöms miljökvalitetsnormerna inte påverkas av den tänkta exploateringen trots att vissa av de studerade föroreningarna ökar något. Vid mindre och medelstora regn bedöms en stor del av dagvattnet inom planområdet infiltrera i marken vilket innebär ytterligare en förbättring gällande flödes- och föroreningssituationen. Den tänkta exploateringen bedöms därför inte utgöra någon risk för recipienten eller befintligt dagvattennät.

6 6(36) 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Nynäshamn håller på att ta fram en ny detaljplan för området i figur 1:2 och Geosigma har fått i uppdrag att utreda hur exploateringen kommer att påverka dagvattenflöden i området. Dagvattenutredningen ska utifrån lokala markförhållanden och beräkningar av dimensionerande flöde göra en bedömning av möjligheter att tillämpa LOD. Men hjälp av beräkningsverktyget StormTac ska även föroreningsberäkningar göras. Utredningsområdets läge i Nynäshamn ses i figur 1:1. Planens syfte är att möjliggöra en exploatering av fastigheterna Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33 samt möjlighet att skapa en trafikplats väster om Nynäshamn 2:33. Inom fastighet 2:32 planeras för en försäljningsverksamhet av fritidsprodukter med tillhörande uppställningsplatser, parkeringar och utställningsytor. Inom fastigheten Nynäshamn 2:33 planeras för en automatstation för bränsle. Figur 1:1. Utredningsområdets lokalisering i Nynäshamn.

7 7(36) Figur 1:2. Området som ska utredas med omgivning Uppdragsbeskrivning Dagvattenutredningen ska klarlägga höjdsättning och metodval för den avledning, fördröjning och eventuell rening som blir en konsekvens av exploateringen inom planområdet. Utredningen ska ge underlag för att jämföra och värdera olika handlingsalternativ avseende dagvatten. Dagvattenutredningen ska Redovisa vilka ytor som krävs för att hantera dagvatten inom detaljplanen och tillkommande dagvatten från omkringliggande områden. Redovisa förslag på lösningar som är möjliga att genomföra i praktiken (till exempel storlek på dagvattenmagasin, fungerande höjdsättning och att det är geotekniskt möjligt). Redovisa var vattnet tar vägen vid extrema regn (100-årsregn) utan att skada byggnader.

8 8(36) 2. Förutsättningar 2.1. Tidigare utredningar Följande utredningar har tagits fram som ligger till grund för detta arbete: 1. MKB för detaljplan för Lamellen1, Kalvö 1:13 m.fl. Utbyggnad av reningsverket i nordöstra Nynäshamn. Thyréns, daterat Översiktlig naturinventering till detaljplan för nytt reningsverk. Nynäshamns kommun, daterat Översiktlig miljöteknisk markundersökning Nynäshamn 2:32, Nynäshamns kommun. GRAP 17129, Geosigma, daterat Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Nynäshamn 2:34, Tekniskt PM 1, NCC Property Development AB, daterat Dagvattenpolicy för Nynäshamns kommun Information från Nynäshamns kommun: Dagvattenpolicyn i Nynäshamns kommun är antagen i kommunfullmäktige och gäller från Dagvattenpolicyn omfattar riktlinjer och ansvarsområden för dagvattenhantering inom kommunen. Den grundläggande policyn lyder: Dagvattnet ska i första hand hanteras lokalt och helst infiltreras i marken på platsen där nederbörden faller. Om detta inte är möjligt ska vattnet samlas upp så att flödet utjämnas och fördröjs. Förorenat dagvatten från exempelvis större vägar, större bostadsområden, parkeringsplatser och industriområden ska renas innan det rinner vidare till recipient eller infiltreras. Föroreningskällorna ska minimeras. Grundläggande riktlinjer är: bevara den naturliga vattenbalansen avrinningen från en tomt/markområde bör inte öka efter exploatering jämfört med före undvika översvämningar förhindra förorening av dagvattnet rena förorenat dagvatten Dagvattenpolicyn ger även en vägledning för reningskrav utifrån dagvattnets förväntade föroreningsgrad och recipientens känslighet. Dagvattnets föroreningsinnehåll klassificeras som lågt, måttligt respektive högt. Dagvattenpolicyn innehåller också en mycket översiktlig klassning av känsligheten hos olika recipienter

9 9(36) i kommunen, där recipienterna klassificeras som, mindre känslig, känslig eller mycket känslig. Reningsbehovet för dagvatten avgörs sedan av en sammanvägning av föroreningshalter och känslighet. Enligt policyns schablonmässiga föroreningshalter är dagvatten från industriområden måttligt förorenat. Om industriområdet omfattar miljöfarlig verksamhet behöver en klassificering göras utifrån den specifika verksamheten Dimensionering Vid dimensionering har säkerhetsnivån för gles bostadsbebyggelse använts. Säkerhetsnivå för skador vid översvämningar uttrycks som återkomsttid för nederbörd eller vattennivå i sjöar och vattendrag. Dagvattenledningar dimensioneras för hjässnivå (fullt rör) och trycklinje i marknivå, alltså med 2 års återkomsttid för regn vid fylld ledning och 10 års återkomsttid för trycklinje i marknivå, se tabell nedan. Utdrag från P110 sidan 40, minimikrav vid dimensionering av nya dagvattensystem På grund av klimatförändringar kommer nederbördsintensiteten att öka och därför ska dimensionerande regn ökas med en klimatfaktor. Utifrån det senaste kunskapsläget enligt SMHI har klimatfaktorn valts till 1,25 för regn eftersom varaktighet uppskattats till 10 minuter. Vatten som inte får plats i ledningssystemet ger upphov till marköversvämning och ska kunna hanteras på markytan utan att skador uppkommer på byggnader och anläggningar. Det styr utformning och höjdsättning av mark och byggnader. Säkerhetsnivån för marköversvämning är återkomsttid 100 år. Vid extrema regn, så som ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden där planområdets dagvattenlösning inte kommer att vara tillräcklig för att omhänderta allt dagvatten. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvatten kan transporteras via sekundära avrinningsvägar vidare ut på närliggande lokalgator etc., och att lågpunkter där dagvatten kan ansamlas undviks. Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs med bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation: V = 0,06 (i(t r ) t r K t rinn + K2 t rinn ) (Ekvation 1) i(t r )

10 10(36) där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m 3 /ha red), t rinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s ha red). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3. V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas Koordinat- och höjdsystem I Nynäshamn gäller referenssystem i plan: SWEREF , höjd: RH Miljökrav på recipienten för dagvattnet Recipienten för dagvattnet från planområdet är enligt Vattenmyndigheten benämnd som vattenförekomst Nynäshamn. I Nynäshamns kommuns dagvattenpolicy är recipienten benämnd Mysingen Miljökvalitetsnorm för vatten EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft år 2000 och har implementerats i svensk lagstiftning. Direktivet syftar till att åstadkomma en bra vattenkvalitet och en långsiktigt hållbar användning av vatten beslutade vattendelegationerna i respektive vattendistrikt för första gången om miljökvalitetsnormer (MKN) för ytoch grundvatten. Förvaltningsplan och åtgärdsprogram togs också fram. Miljökvalitetsnormer, MKN, uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015, om inte undantag meddelats i form av tidsfrist till 2021 eller mindre stränga krav, och att statusen inte får försämras. Nya tidsfrister går i 6-års cykler och de senaste beslutade MKN är från december För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns MKN för kemisk och kvantitativ status. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, kemiska och hydrologiska parametrar. Exempel på kemiska parametrar som ingår är näringsämnen och ph. Nuvarande situation jämförs med ett ursprungligt tillstånd för varje parameter som är unik för varje vattenförekomst. Resultatet för de olika parametrarna vägs sedan samman i en övergripande status för vattenförekomsten. Information om vattenförekomsternas miljökvalitetsnormer finns i databasen VISS. Dagvattnet från planområdet är inte anslutet till kommunens ledningsnät idag, utan avleds ytligt eller infiltrerar i marken.

11 11(36) Vattenförekomst Nynäshamn (SE ) är klassad av Vattenmyndigheten till Måttlig ekologisk status på grund av bland annat övergödning, Uppnår ej god kemisk status på grund av kvicksilver och PBDE samt God kemisk status utan överallt överskridande ämnen det vill säga om man undantar kvicksilver och PBDE. Vattenförekomstens kvalitetskrav är Måttlig ekologisk status 2027 och God kemisk ytvattenstatus, med mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. Vattenförekomsten visas i figur 2:1. Figur 2:1. Planområdets recipient, vattenförekomsten Nynäshamn. Planområdets ungefärliga placering markeras med en svart cirkel Nynäshamns kommuns bedömning av recipienten Nynäshamns kommun har i dagvattenpolicyn 2010 tagit fram en egen recipientklassificering för 14 havsvikar, sjöar och vattendrag i kommunen. Där bedöms dess värde och känslighet för påverkan av dagvattenutsläpp. Recipienten för dagvattnet från avloppsreningsverket i Nynäshamn är Mysingen. Enligt kommunens dagvattenpolicy är Mysingen, klassad som mindre känslig.

12 12(36) Bedömning av reningskrav enligt dagvattenpolicyn Nynäshamns kommuns bedömning är att reningskravet för dagvatten i området bedöms enligt tabell 1 i dagvattenpolicyn utifrån recipientklassificering och markanvändning (föroreningshalt). Dagvattnets föroreningshalt inom planområdet vid exploatering enligt förslaget klassas som måttliga enligt dagvattenpolicyn (industriområde). För detta krävs viss rening av dagvattnet enligt dagvattenpolicyn när det förs till en recipient som är klassad som mindre känslig. Det är främst dagvatten som passerat väg- och parkeringsytor som blir förorenat och som bör renas, helst genom infiltrering i grönyta så att föroreningar kan fastläggas i marken och inte följer med dagvattnet ut till recipienten. Takdagvatten anses inte förorenat så rening är inte nödvändig, endast fördröjning. Enligt Geosigmas bedömning bör dagvatten genomgå rening och fördröjning innan det förs till recipienten i enlighet med Nynäshamns dagvattenpolicy. 3. Nulägesbeskrivning Detaljplaneområdet är lokaliserat i den nordöstra delen av Nynäshamns tätort. Inom planområdet finns idag två fastigheter; Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33, se Figur 3:1. Inom Nynäshamn 2:32 finns idag endast ett fåtal provisoriska byggnader i form av baracker. Utöver dessa består marken av grus- och jordytor med viss växtlighet. Inom fastigheten Nynäshamn 2:32 finns idag väldigt få hårdgjorda ytor vilket innebär att dagvattenflödet och föroreningsbelastningen från området bedöms som mycket låg. Det dagvatten som bildas inom fastigheten, och som inte infiltreras i marken, avleds ytligt till fjärden Mysingen. Inom fastigheten Nynäshamn 2:33 finns idag ingen bebyggelse eller annan hårdgjord yta. Fastigheten består av ängsmark med viss andel träd och sly. Dagvattenflödet och föroreningsbelastningen från fastigheten på recipienten bedöms därför som mycket låg. Det dagvatten som bildas inom fastigheten, och som inte infiltreras i marken, avleds ytligt till fjärden Mysingen. Väster som bägge fastigheterna löper väg 73 och mellan fastigheterna finns ett naturområde som avses förbli oexploaterat.

13 13(36) Figur 3:1. Karta över planområdet med den befintliga markanvändningen som till stor del består av naturmark. 3.1 Natur och kulturintressen Kustplan Kustplanen för Nynäshamn och Haninge kommuner antogs av kommunfullmäktige i maj Planområdet ligger i anslutning till kustplanens område. Kustplanen anger att kommunen ska verka för att miljöbelastningen på kustområdena ska minska. Vattenområden norr om planområdet är ett påverkat område. Vattenskyddsområde Planområdet ligger inte inom vattenskyddsområde. Riksintresse Planområdet är av riksintresse för högexploaterad kust och för rörligt friluftsliv. Väg 73 som ligger väster om planområdet är av riksintresse för kommunikationer. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom eller i direkt anslutning till planområdet.

14 14(36) 3.2 Jordarter, geoteknik och grundvatten Grundvatten Detaljplaneområdet består av urberg och svallsediment med tämligen goda uttagsmöjligheter av grundvatten. Geoteknik Planområdet består främst av berg och morän, grundläggningsförhållandena bedöms därmed som goda. Jordarter Enligt jordartskartan (figur 3:2) består planområdet av berg med tunnare ovanliggande jordlager av morän, finsand och fyllning. Jorddjup Enligt jorddjupskartan (figur 3:3) är jordlagren inom utredningsområdet mellan 0-10 m. Figur 3:2. Jordartskarta med uppgifter från SGU:s kartgenerator (SGU, 2017). Svart streckad linje visar planområdesgränsen.

15 15(36) Figur 3:3. Jorddjupskarta med uppgifter från SGUs kartgenerator (SGU, 2017). Röd linje visar den ungefärliga planområdesgränsen. 3.3 Avrinningsområdet Avrinningsområdet som planområdet tillhör kan ses i figur 3:4. Fastigheten Nynäshamn 2:32 är något kuperad och idag infiltreras det mesta av nederbörden. I och med exploateringen kommer ytorna hårdgöras i större grad och den ytliga avrinningen kommer därmed öka. Både Nynäshamn 2:32 och Nynäshamn 2:33 avvattnas till recipienten Nynäshamn, se figur 3:4. Det finns inga dagvattenledningar i direkt anslutning till planområdet men de som finns inom närområdet till planområdet leder alla ner till vattenförekomsten Nynäshamn.

16 16(36) Figur 3:4. Avrinningsområdet som planområdet tillhör. Planområdenas placering är inom den röda cirkeln. 3.4 Markavvattningsföretag Det finns inga markavvattningsföretag inom planområdet. 3.5 Befintliga ledningar Avledningen av dagvatten från planområdet sker, när marken är mättad eller när regnets intensitet överstiger markens infiltrationsförmåga, genom öppen avrinning. De dagvattenledningar som är aktuella för påkoppling leder till vattenförekomsten Nynäshamn och är i betong med dimensionen Ø 400 för 2:32 och Ø 300 för 2:33. Påkoppling till kommunens dagvattennät kan endast ske om dagvattenpolicyn följs. Se figur 3:5 för möjlig påkoppling till det befintliga dagvattennätet samt flödesriktningarna för respektive ledning.

17 17(36) Figur 3:5. De befintliga dagvattenledningarna (grönt) och flödesriktningar (blå pilar). Föreslagna dagvattenledningar från planområdet har markerats med gul färg. 4. Beräknade flöden för nuläget 4.1 Markanvändning Planområdet utgör totalt 1,205 hektar fördelat över två separata områden. I nuläget består planområdet av en blandning av naturmark samt verkstadsverksamhet och diverse upplag. Naturmarken utgörs av ängsmark med ungskog och sly medan den övriga markanvändningstypen främst består av grusytor med viss växtlighet, varför StormTacs markanvändning Grusyta med träd valdes. I flödesberäkningarna har föreslagna avrinningskoefficienter enligt StormTac använts. Avrinningskoefficienter och areor för befintliga markanvändningstyper inom planområdets två områden presenteras i Tabell 4.1.

18 18(36) Tabell 4.1. Markanvändning, avrinningskoefficient och reducerad area för de två delområdena Area φ Atot (-) Reducerad Område Markanvändning φ (-) befintlig befintlig area (ha) (ha) 2:32 2:33 Grusyta med träd 0,30 0,9947 0,2984 Takyta 0,90 0,0161 0,31 0,0145 Skogs- och ängsmark 0,075 0,1942 0,075 0, Flödesberäkningar Dagvattenflödena för de två olika delarna av planområdet har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q dim = i(t r ) φ A f (Ekvation 2) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet (intensiteten minskar med en ökad varaktighet). Regnvaraktighet beskriver den tidsperiod under vilken ett dimensionerande regn pågår och ansätts vanligtvis utifrån områdets rinntid, vilket motsvarar den tid det tar för hela området att bidra till dagvattenutflödet. För områden med homogen markanvändning är det vid denna varaktighet som det dimensionerande flödet är som störst. För mer heterogena områden kan det största dimensionerande flödet uppstå vid andra regnvaraktigheter än då hela området bidrar till flödet. Då utgör denna varaktighet istället grunden för beräkning av det dimensionerande flödet. Den regnvaraktighet som resulterar i det största dimensionerande flödet kallas dimensionerande regnvaraktighet. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto, plankartor och iakttagelser vid platsbesök. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med

19 19(36) längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1,25. Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs med bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation: V = 0,06 (i(t r ) t r K t rinn K t regn + K2 t rinn ) (Ekvation 3) i(t r ) där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m 3 /ha red), t rinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s ha red). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3. V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas. Beräkningar av dimensionerande flöden har utförts för varje delavrinningsområde och för tre säkerhetsnivåer motsvarande återkomsttid för fylld ledning (2 år, säkerhetsnivå 1), återkomsttid för trycklinje i markyta (10 år, säkerhetsnivå 2) samt volym och flöde för marköversvämning vid 100-årsregn (säkerhetsnivå 3). I Tabell 4.2 visas beräknad dimensionerande regnvaraktighet, motsvarande regnintensitet samt dimensionerande flöde för respektive säkerhetsnivå och delavrinningsområde. Tabell 4.2. Beräknad dimensionerande regnvaraktighet, motsvarande regnintensitet och dimensionerande flöde för säkerhetsnivå 1, 2 och 3 för befintlig markanvändning. Resultaten redovisas för respektive delområde Nynäshamn 2:32 Nynäshamn 2:33 Återkomsttid 2 år fylld ledning t r (min) i(t r) (l/s ha) Q dim (l/s) 134,1 52,5 t r (min) i(t r) (l/s ha) Q dim (l/s) 134,1 2,4 10 år trycklinje i markyta ,9 89, ,9 4,2 100 år marköversvämning 488,7 191,2 488,7 8,9

20 20(36) 5. Framtida utformning Detaljplanen har som syfte att möjliggöra en etablering av en automatstation för drivmedel på den södra delen av planområdet, benämnd 2:33 samt att möjliggöra en etablering för försäljnings- och kontorsverksamhet på den norra delen av planområdet, benämnd 2:32. En skiss över framtida markanvändning visas i figur 5.1. I kapitel 6 studeras de bägge delområdena mer i detalj. Figur 5.1. Skiss över planområdets framtida markanvändning. 6. Beräknade flöden för utbyggd detaljplan 6.1 Markanvändning Den framtida markanvändningen beskrivs i text och tabell, se avsnitt 4.1. De föreslagna förändringarna av detaljplanen innebär att de befintliga områdena förtätas och expanderar till ytor som idag utgörs av främst naturmark samt grus- och jordytor. Detaljplanen innebär en större andel hårdgjorda ytor inom planområdet, vilket ger upphov till ökade dagvattenflöden. De beräknade areorna är baserade på ritningar och skisser från fastighetsägaren samt antagen framtida höjdsättning och avledning av dagvatten. Om den slutgiltiga markanvändningen ser annorlunda ut kommer detta påverka resultatet för avrinnings- och flödesberäkningarna.

21 21(36) Avrinningskoefficienterna har ansatts utifrån samma resonemang som för situationen för befintlig markanvändning, se kapitel 4.1. Det bör noteras att små förändringar i avrinningskoefficienterna kan ge relativt stora skillnader i dimensionerande flöde. De redovisade flödena bör därför främst ses som indikatorer på hur dagvattenflödet kan förändras vid den planerade markanvändningen. Avrinningskoefficienter och areor för befintliga markanvändningstyper inom planområdets olika delavrinningsområden presenteras i Tabell 6.1. Tabell 6.1. Redovisning av markanvändning, planerade areor och den reducerade ytan för de två delområdena. Area φ Atot (-) Reducerad Område Markanvändning φ (-) planerad planerad yta (ha) (ha) 2:32 2:33 Grusyta med träd 0,30 0,1676 0,0503 Takyta 0,90 0,4166 0,3749 Parkeringsyta 0,85 0,0738 0,0627 Kvartersgata 0,85 0,0358 0,64 0,0304 Uppställningsplats 0,40 0,0558 0,0223 Grusyta 0,40 0,2612 0,1045 Skogs- och ängsmark 0,075 0,0800 0,0060 Gräsytor 0,10 0,0336 0,36 0,0034 Takytor 0,90 0,0140 0,0126 Bensinstationsyta 0,80 0,0605 0, Flödesberäkningar Flödesberäkningarna för utbyggd detaljplan har beräknats på samma sätt som för nuläget, se avsnitt 4.2. Genom att i princip obebyggd naturmark exploateras ökar den reducerade arean för bägge delområdena av detaljplanen. En ökad hårdgörningsgrad innebär ökade flöden. I tabell 6.2 visas den beräknade dimensionerade regnvaraktigheten, motsvarande regnintensitet samt dimensionerande flöde för respektive säkerhetsnivå och delområde. I beräkningarna ingår ingen fördröjning inne på fastigheterna. Om fördröjande åtgärder genomförs reduceras de dimensionerande flödena.

22 22(36) Tabell 6.2. Beräknad dimensionerande regnvaraktighet, motsvarande regnintensitet och dimensionerande flöde för säkerhetsnivå 1, 2 och 3 för planerad markanvändning Nynäshamn 2:32 Nynäshamn 2:33 Återkomsttid 2 år fylld ledning t r (min) i(t r) (l/s ha) Q dim (l/s) 134,1 108,1 t r (min) i(t r) (l/s ha) Q dim (l/s) 134,1 11,8 10 år trycklinje i markyta ,9 183, ,9 20,1 100 år marköversvämning 488,7 394,1 488,7 43,0 Enligt Nynäshamns kommuns dagvattenpolicy ska avrinningen vid dimensionerande regn inte öka till följd av en exploatering. För att detta krav ska uppfyllas krävs fördröjningsåtgärder inom bägge delområdena inom planområdet. Erforderliga fördröjningsvolymer inom de två delområdena, baserat på att anläggningarna ska kunna omhänderta överskottsvattnet vid ett 10-årsregn, visas i Tabell 6.3. Tabell 6.3. Beräknade erforderliga fördröjningsvolymer för de två delområdena, baserat på dimensionerande flöden för befintlig och planerad markanvändning för regn med återkomsttid 10 år Delområde Q dim, före (l/s) Q dim, efter (l/s) V (m 3 ) 2:32 89,1 183,8 55 2:33 4,2 20,1 12 Vid ett 100-årsregn kommer dagvattensystemen inte kunna omhänderta de flöden som uppstår. Dagvattnet behöver därför kunna avledas till ytor som kan tillåtas översvämmas vid denna typ av extrema nederbördshändelser. Exempel på sådana ytor är gatumark och obebyggda områden, prioriteringen är att skador på byggnader ska undvikas. För att få en uppfattning om vilka vattenvolymer som kan behöva omhändertas ytligt inom det aktuella planområdet har en översiktlig beräkning av översvämningsvolymer utförts. Beräkningen har gjorts genom att ta den totala dagvattenbildningen från ett 100-årsregn, med aktuella regnvaraktigheter, och dragit bort utflödet via dagvattensystemet samt de fördröjningsvolymer som föreslås inom planområdet. Resultatet av beräkningarna visas i Tabell 6.4. Tabell 6.4. Beräknade översvämningsvolymer som behöver kunna omhändertas på ett säkert sätt inom planområdet för regn med återkomsttid 100-år Delområde Översvämningsvolym (m 3 ) 2:32 241,4 2:33 44,9

23 23(36) De översiktliga beräkningarna för ett 100-årsregn visar att översvämningsvolymerna kommer bli betydligt större inom delområde 2:32 än 2:33 vilket är förväntat då delområde 2:33 är mindre. Från delområde 2:32 kan dagvattnet förväntas avrinna ytligt från höjderna och ned mot Oljehamnsvägen norr om planområdet. Dagvattnet kommer, med korrekt höjdsättning, ansamlas i gatumark och avrinna mot fjärden öst om planområdet. Från delområde 2:33 förväntas dagvattnet avrinna ytligt via gatumark söderut ner mot recipienten via Mysingsvägen/Skytten Hälls Väg. Översvämningsdjupet för varje delområde har beräknats genom antagandet att dagvattnet endast uppehåller sig inom fastighetens markytor. Dagvattnet som bildas på takytor förväntas avrinna ner till områdets markytor. Med dessa antaganden som grund kan det beräknade översvämningsdjupet anses vara i överkant då dagvattnet succesivt avrinner längs gatumark mot recipienten Mysingen, förutsatt att områdena är höjdsatta korrekt. De beräknade översvämningsdjupen för område 2:32 och 2:33 är 5,3 cm och 3,3 cm för 100-årsregnet. 6.3 Föroreningsberäkningar För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från StormTac v (Larm, 2000) använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Beräknade föroreningshalter utifrån schablonhalterna jämförs med riktvärden enligt Regionplane- och trafikkontorets (RTK) riktvärdesindelning för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient (Regionplane- och trafikkontoret, 2009). Enligt StormTac är säkerheten i schablonhalterna låg för flera av de använda markanvändningstyperna, även om säkerheten är hög för enskilda markanvändningar och föroreningar. Resultaten ska ses som en indikation snarare än som exakta värden. I StormTac redovisas osäkerheten i föroreningshalterna i form av standardavvikelser för respektive förorening och markanvändning. Denna redovisning för markanvändningstyperna inom det aktuella planområdet återfinns i Bilaga 1. I Tabell 6.5 redovisas även den beräknade årliga föroreningsbelastningen ut från de två delområdena innan dagvattnet passerar genom föreslagna anläggningar för rening och fördröjning. Inom bägge delområdena beräknas en ökning ske avseende samtliga studerade föroreningar, innan dagvattnet passerat genom föreslagna reningsåtgärder. Detta förklaras generellt av en ökad föroreningskoncentration men även det ökade årliga dagvattenflödet bidrar till en ökad belastning.

24 24(36) Tabell 6.5. Årliga föroreningshalter och föroreningsbelastningar från respektive delområde för befintlig och planerad markanvändning (exklusive föreslagna renande dagvattenåtgärder). Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningshalterna kan jämföras med *RTK:s riktvärden 1M (Regionplane- och trafikkontoret, 2009) för att ge en uppfattning om storleken på dagvattnets beräknade föroreningshalt. Rött = Belastningen överstiger befintlig belastning Ämne Föroreningsbelastning 2:32 2:33 Befintlig Planerad Befintlig Planerad Riktvärde* µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l Fosfor 66 0, , , , Kväve , , , , Bly 3,1 0,0085 4,8 0,022 1,9 0, ,016 8 Koppar 10 0, ,055 8,0 0, , Zink 23 0, , , , Kadmium 0,17 0, ,49 0,0023 0,11 0, ,2 0, ,4 Krom 1,6 0,0046 4,0 0,019 0,41 0, ,4 0, Nickel 1,4 0,0038 4,1 0,019 0,83 0, ,1 0, Kvicksilver 0,015 0, ,014 0, ,0043 0, ,029 0, ,03 Suspenderad substans , Olja 110 0, , , , PAH 0,59 0,0016 0,88 0, ,96 0, Benso(a)pyren 0,0038 0, ,013 0, ,033 0, ,03 I Tabell 6.5 ses att föroreningshalterna och föroreningsbelastningarna förväntas öka till följd av den planerade markanvändningen. Detta förklaras av att exploateringen innebär att obebyggd naturmark omvandlas till industriverksamhet som förväntas generera större utsläpp av föroreningar till dagvattnet samt öka dagvattenflödena.

25 25(36) Tabell 6.6. Årliga föroreningsbelastningen och halter i dagvattnet för befintlig markanvändning samt planerad markanvändning med renande åtgärder. Föroreningshalterna kan jämföras med *RTK:s riktvärden 1M (Regionplane- och trafikkontoret, 2009) för att ge en uppfattning om storleken på dagvattnets beräknade föroreningshalt. Rött =Halten eller belastningen överstiger befintlig halt/belastning. Grönt=Halten eller belastningen förbättras jämfört med befintlig halt/belastning. Ämne Föroreningsbelastning 2:32 Befintlig 2:32 Efter rening 2:33 Befintlig 2:33 Efter rening Riktvärde* µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l Fosfor 66 0, , , , Kväve , , , , Bly 3,1 0,0085 2,1 0,0096 1,9 0, , Koppar 10 0,029 7,6 0,035 8,0 0, , Zink 23 0, , , , Kadmium 0,17 0, ,22 0,001 0,11 0, ,77 0, ,4 Krom 1,6 0,0046 2,5 0,012 0,41 0, ,8 0, Nickel 1,4 0,0038 1,8 0,0084 0,83 0, ,8 0, Kvicksilver 0,015 0, ,012 0, ,0043 0, ,021 0, ,03 Suspenderad substans , , Olja (mg/l) 110 0, , , , PAH (µg/l) 0,59 0,0016 0,72 0, ,79 0, BAP 0,0038 0, ,010 0, ,028 0, ,03 7. Dagvattenhantering I dagsläget infiltrerar dagvattnet, alternativt leds från planområdet ytligt, förutsatt att markens infiltrationskapacitet överstigs. Transporten till vattenförekomsten Nynäshamn sker utan fördröjning och rening. Enligt dagvattenpolicyn från Nynäshamns kommun bör dagvatten från industriområden genomgå viss rening innan de släpps ut till en recipient som klassats som mindre känslig. Föroreningsberäkningarna tyder på att föroreningsbelastningen ökar i och med exploateringen och dagvatten bör därför renas innan det släpps vidare till recipienten.

26 26(36) Figur 7:1 Boxmodell över hur dagvattnet från olika markanvändning omhändertas. Färgerna anger rening och fördröjning. Nynäshamn 2:32 Nedan finns lösningsförslagen för fastigheten Nynäshamn 2:32 beskrivna. I tabell 7.1 och figur 7:2 visas dimensionerna och den föreslagna placeringen för de föreslagna dagvattenlösningarna. För fastigheten Nynäshamn 2:32 föreslås en kombination av tre olika dagvattenlösningar. En större grönyta som har potential att rena dagvatten, samt svack- och infiltrationsdiken. Svackdikena är uppbyggda med ett lågt medeldjup på 5 cm samt en växtbädd på 20 cm med en beräknad porositet på 20 %. Infiltrationsdikena som är placerade mitt i parkeringsytan är uppbyggd av en 30 cm växtbädd med 30 % porositet. Dessa har även en tom yta på 1 dm som kan magasinera vatten. De föreslagna dagvattenlösningarna kopplas till det befintliga dagvattennätet via kupolbrunnar. Den föreslagna grönytan inom fastigheten beräknas inte fördröja eller rena dagvattnet utan bidrar istället till att minska fastighetens avrinningskoefficient vilket medverkar till att minska mängden bildande dagvatten inom fastigheten. Fastigheten Nynäshamn 2:32 bedöms ha goda infiltrationsmöjligheter, vilken i praktiken innebär att det mesta av vattnet infiltrerar i marken under mindre och medelstora regn. Då markens infiltrationsförmåga bedöms som god påverkas föroreningsbelastningen på recipienten och flödesbelastningen på det befintliga dagvattennätet i mindre utsträckning än vad som är beräknat i denna rapport om vattnet tillåts infiltrera i marken. Inom fastigheten har dock en påverkan av såväl petroleumkolväten och PAH:er som metaller påträffats (Geosigma, 2017). Åtgärder, t.ex. schaktsanering, av de påträffade markföroreningarna kan komma att fodras inför en exploatering vilket även skulle underlätta dagvattensituationen. Om inga åtgärder utförs bör de föreslagna dagvattenlösningarna förses med en tät botten för att inte riskera att föroreningar sprids från området till grundvattnet och vidare till recipienten. Dagvattenlösningarnas placering är endast förslag och de kan även

27 27(36) placeras på andra platser inom fastigheterna. Viktigt är dock att dagvattnet leds till respektive dagvattenlösning för effektiv rening och fördröjning. Tabell 7.1. De föreslagna dagvattenlösningarnas djup, area och volym för fastigheten Nynäshamn 2:32 Fastighet 2:32 Åtgärd Medeldjup (m) Area (m 2 ) Volym (m 3 ) Grönyta Svackdike 0, Infiltrationsdike 0, Summa volym (m 3 ) Erforderlig volym (m 3 ) Figur 7:2 Lösningsförslag för fastigheten Nynäshamn 2:32. Nynäshamn 2:33 Nedan finns lösningsförslagen för fastigheten Nynäshamn 2:33 beskrivna. I tabell 7.2 och figur 7:3 visas dimensionerna och den föreslagna placeringen för de föreslagna dagvattenlösningarna. För fastigheten Nynäshamn 2:33 föreslås att en mindre dagvattendamm anläggs. Inom fastigheten råder platsbrist för dagvattenlösningar, samtidigt som reningsbehovet är stort. Dagvattendammen föreslås ta emot vattnet från oljeavskiljaren och eventuellt överskottsvatten från dagvattendammen leds via en kupolbrunn vidare till dagvattenätet. Fastighetens infiltrationsförmåga är osäker. Enligt SGU:s modellerade jordartskarta består området av berg samt fyllnadsmaterial vilkas infiltrationskapacitet beror bland annat på sprickighet och sammansättning.

28 28(36) Den föreslagna dagvattenlösningen inom fastigheten bör anläggas med öppen botten vilket ger möjligheten till infiltration av dagvattnet, vilket innebär att mängden föroreningar som belastar recipienten samt flödesbelastningen på det befintliga dagvattennätet minskar. Dagvattenlösningarnas placering är endast förslag och de kan även placeras på andra platser inom fastigheterna. Viktigt är dock att dagvattnet leds till respektive dagvattenlösning för effektiv rening och fördröjning. Tabell 7.2. De föreslagna dagvattenlösningarnas djup, area och volym för fastigheten Nynäshamn 2:33 Fastighet 2:33 Åtgärd Medeldjup (m) Area (m 2 ) Volym (m 3 ) Dagvattendamm 0, ,4 Oljeavskiljare 0,5 2 1 Summa volym (m 3 ) Erforderlig volym (m 3 ) 12,4 12 Figur 7:3 Lösningsförslag för fastigheten Nynäshamn 2: Höjdsättning Området höjdsätts och utformas på ett sådant sätt att marköversvämning vid säkerhetsnivå 3, 100-årsregn, inte skadar byggnader eller anläggningar. Det är viktigt att gator inom området höjdsätts lägre än fastighetsmarken så att vatten kan avrinna

29 29(36) ytledes från fastigheten till gatan för att undvika översvämning och fuktskador på hus. 7.2 Materialval För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända material som avger föroreningar är t ex takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. 7.4 Svack-/infiltrationsdiken Svackdiken kan utformas på många olika sätt men generellt är de grunda, breda kanaler med svagt sluttande sidor som är täckta med tät gräsvegetation. Ett svackdike kan både fördröja och rena dagvatten genom infiltration och upptag av växter. Ofta är diket uppbyggt av ett underliggande poröst lager med exempelvis makadam som överlagras av ett filtermaterial av sand eller liknande. Slutligen kan ett tunt lager matjord anläggas där växter sedan kan växa, dock måste det säkerställas att infiltration till de undre lagren är möjlig. Själva diket kan även fungera som en fördröjningszon och beroende på hur diket utformas kan olika volymer fördröjas. I botten av diket anläggs en dräneringsledning som dagvatten kan brädda till vid kraftiga regn. För att leda vatten till dräneringsledningen kan kupolbrunnar användas och om dessa placeras i slänterna på diket kan volymen som kan fördröjas i fördröjningszonen ökas ytterligare. Svackdikens utformning beskrivs ytterligare i figur 7:4. Figur 7:5 visar exempel på svackdikens utformning. Figur 7:4. Schematisk bild som visar hur en kupolbrunn bör anläggas i förhållande till svackdiket. Avtappning till brunnen och ledningsnätet ska bara ske då ytan är täckt med vatten och ingen ytterligare infiltration är möjlig. (Källa: WRS)

30 30(36) Figur 7:5 Exempel på svackdiken och utkastare till svackdiken. I det lösningsförslag som beskrivs i avsnitt 7 ovan har svackdikena för fastigheten Nynäshamn 2:32 en gemensam area på ca 522 m 2 och fördröjningszonen har antagits vara 5 cm. Mäktigheten på det underliggande lagret med makadam har antagits vara 20 cm och porositeten 20 % vilket resulterar i en fördröjningsvolym på 47 m 3. För Nynäshamn 2:32 föreslås även anläggningen av infiltrationsdiken i parkeringsytan. Dessa har en total area på 67 m 2 och fördröjningszonen föreslås vara 10 cm. Inom infiltrationsdikena har det underliggande lagrets mäktighet antagits vara 30 cm med 30 % porositet vilket resulterar i en fördröjningsvolym på 13 m Torrdammar En överdämningsyta eller torra dammar är nedsänkta gröna ytor som kan användas för att fördröja och rena dagvatten. Vid stora dagvattenflöden bildas en tillfällig vattenspegel som succesivt försvinner då tillrinningen avtar och vattnet infiltrerar ner genom markytan eller leds bort. Reningen sker framförallt genom att partikulärt bundna föroreningar sedimenterar i dammen. Om vattnet kan infiltrera genom markytan ökar reningsförmågan. Utformningen för överdämningsytor eller torra dammar liknar utformningen för svackdiken, dvs de är utformade som nedsänkta gröna ytor. Ytan kan utformas som en gräsmatta eller med en blandning av gräs och halvgräs där oljeföroreningar kan fastna och sedan brytas ner när ytan blir torr och exponeras för sol. Om marken är genomsläpplig kan tillfört vatten infiltrera ner genom marken vilket förbättrar anläggningens reningsförmåga. Som regel utrustas

31 31(36) torra dammar även med ett bottenutlopp som kan strypas, alternativt med en dräneringsledning under mark. Torra dammar avskiljer i första hand partikelbundna föroreningar. Om utloppet är kraftigt strypt kan förmågan att avskilja partikelbundna föroreningar bli nästan lika hög som en konventionell damm under de perioder anläggningen är vattenfylld. Om anläggningen töms genom att vattnet infiltrerar i marken kan även lösta föroreningar avskiljas. Under vintertemperaturer behövs i regel inte torra dammar men däremot under snösmältning. Är marken tjälad när smältvattnet tillförs fungerar inte infiltrationen och därmed inte heller reningen av lösta föroreningar. I figur 7:6 visas exempel på två olika typer av överdämningsytor. Figur 7:6. Exempel på torrdammar. Foto WRS. För fastigheten Nynäshamn 2:33 har en mindre torrdamm/överdämningsyta föreslagits med en yta på 57 m 2 och ett medeldjup på 0,2 m. Detta resulterar i en fördröjningsvolym på 11,4 m Bedömning av den föreslagna dagvattenhanteringen Efter planerad exploatering förväntas föroreningsbelastningen på recipienten öka jämfört med den nuvarande situationen. Marken inom planområdet utgörs idag av naturmark. Exploateringen kommer att innebära att den befintliga markanvändningen omformas från skogs- och ängsmark till bland annat verksamhet med drivmedel samt byggnader med tillhörande parkeringsytor. Sammantaget ökas planområdets avrinningskoefficient och naturmark ersätts av bland annat bensinstationsytor och parkeringar vilket innebär att dagvattenflödena och föroreningsbelastningen på recipienten ökas. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning både på befintligt dagvattensystem och på recipienten efter planerade förändringar av planområdet föreslås följande åtgärder: Nynäshamn 2:32 Dagvatten från takytor leds till svackdiken för rening, fördröjning och viss infiltration. Dagvattnet som bildas på parkeringen leds till infiltrationsdiken för rening, fördröjning och eventuell infiltration. Vid större regn hjälper en större

32 32(36) grönyta till att ta emot överskottsvatten från området. De olika dagvattenlösningarna ansluts sedan till det befintliga dagvattensystemet. Nynäshamn 2:33 Dagvattnet från de hårdgjorda ytorna samlas upp och går via en oljeavskiljare till en mindre dagvattendamm/överdämningsyta där vattnet renas, fördröjs och eventuellt infiltrerar. Utloppet förses med en kraftig strypning innan påkopplingen till det befintliga dagvattennätet. Vid extrema regn, så som ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden där planområdets dagvattenlösning inte kommer att vara tillräcklig för att omhänderta allt dagvatten. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvatten kan transporteras via sekundära avrinningsvägar och att lågpunkter där dagvatten kan ansamlas undviks. Då den befintliga föroreningsbelastningen är mycket låg, och i vissa fall till och med obefintlig, är det svårt att skapa dagvattenlösningar som minskar föroreningsbelastningen på recipienten för alla studerade föroreningar. Trots att vissa föroreningar förväntas öka, även efter föreslagna dagvattenlösningar, är föroreningsbelastningen så pass låg att miljökvalitetsnormerna inte bedöms påverkas. Recipienten för dagvattnet från planområdet är Mysingen. Enligt kommunens dagvattenpolicy är Mysingen, klassad som mindre känslig. Dagvattnets föroreningshalt inom planområdet vid exploatering enligt förslaget klassas som måttliga enligt dagvattenpolicyn (industriområde). För detta krävs viss rening av dagvattnet enligt dagvattenpolicyn när det förs till en recipient som är klassad som mindre känslig. Enligt VISS (länsstyrelsens vatteninformationssystem Sverige) kommer 60 % av den totala tillförseln av näringsämnen till vattenförekomsten Nynäshamn från omgivande vatten. Samtidigt bedöms den diffusa belastningens andel bli försumbar om enbart det direkta tillrinningsområdet tas i beaktande. Totalt ökar fosforbelastningen från planområdet med 0,19 kg per år och kvävebelastningen ökar med 2,32 kg vilket i sammanhanget kan anses vara en försumbar andel av recipientens totala näringsämnesbelastning. 9. Slutsats För att minimera belastningen på recipienten och för att följa Nynäshamns policy om dagvatten bör dagvattnet som uppstår inom planområdet fördröjas och renas. Då den nuvarande belastningen från planområdet är mycket låg är det svårt att skapa dagvattenlösningar som renar dagvattnet som uppkommer inom planområdet efter planerad exploatering ner till de nuvarande halterna. Om föreslagna lösningar implementeras bedöms miljökvalitetsnormerna inte påverkas av den tänkta exploateringen trots att vissa av de studerade föroreningarna ökar något. Vid mindre och medelstora regn bedöms en stor del av dagvattnet inom planområdet infiltrera i

33 33(36) marken vilket innebär ytterligare en förbättring gällande flödes- och föroreningssituationen. Den tänkta exploateringen bedöms därför inte utgöra någon risk för recipienten eller befintligt dagvattennät om föreslagna åtgärder följs. 10. Fortsatt arbete/ytterligare utredningar När dagvattenutredningen ska användas som underlag för system- och bygghandling kan ytterligare beräkningar behöva utföras, exempelvis utformning av dagvattenlösningar eller ytterligare dimensioneringsberäkningar. 11. Referenser med bra referenslitteratur Nedan finns bra referenser som kan användas. I utredningen ska endast de referenser som använts finnas med Skriftliga Geosigma, Översiktlig miljöteknisk markundersökning Nynäshamn 2:32, Nynäshamns kommun. GRAP 17129, NCC Property Development AB, Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Nynäshamn 2:34, Tekniskt PM 1, AB, Nynäshamns kommun, Dagvattenpolicy Gällande från Teknisk handbok för Nynäshamns kommun Svenskt Vatten, Avledning av dag-drän- och spillvatten, Publikation P110 Mars 2016 Svenskt vatten, Hållbar dag- och dränvattenhantering, Publikation P105, augusti Svenskt Vatten, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104 augusti 2011 Storm TAC version se information om programmet på Vägverket 2004, Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Publikation 2004: Internet Nynäshamns kommun, Dagvattenpolicy Gällande från Dagvattenpolicy

34 34(36) Teknisk handbok för Nynäshamns kommun Teknisk handbok för Nynäshamns kommun Olika intressen i form av exempelvis natur- kulturskyddade områden, vattenskyddsområden, strandskydd och markavvattningsföretag. Storm Tac Viss, Vatteninformationssystem Sverige

35 35(36) Bilaga 1 StormTac Resultat och osäkerheter

36 36(36) 2:32 2:33