Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd"

Transkript

1 A research environment at Jönköping University Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping

2 Förskolan skyddar och stödjer Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar mot ohälsa. Pedagogisk kvalitet handlar om personalens lyhördhet och didaktiska kompetens Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre Barn som går i förskola är mer vana vid skolaktiviteter

3 Svensk förskola Nästan alla barn går på förskola Fri lek tillmäts stor betydelse Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög Relativt små grupper jämfört med andra länder Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum Mycket tid tillbringas utomhus Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att personalen kan beta miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns egna initiativ Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder Många barn har annat hemspråk än svenska

4 Förskolans uppdrag Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) 2.2 Utveckling och lärande Arbetslaget ansvara för: Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. 2.4 Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för: Föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan [ ]. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet [ ] Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de barn som behöver särskilt stöd. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ansvarar för: Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjliget att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.

5 Förskolans uppdrag Enligt skollagen ska förskolan uppmärksamma enskilda barns utveckling och ge adekvat stöd 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges stöd som deras speciella behov kräver. (SFS 2010:800) Hur uppmärksammar förskolan enskilda barns psykiska utveckling? Vilket stöd ges till barn som i behov av särskilt stöd?

6 Välbefinnande hos små barn Välbefinnande hos små barn, vad är det? Ohälsa, vad är det? Relationen mellan välbefinnande och ohälsa

7 Indikatorer på välbefinnande (Ryan & Deci, 2001; Seligman & Csikzentmihalyi, 2000) Hedonistiskt perspektiv: Välbefinnande i form av lycka och välbehag, tillfredsställelse ofta kortsiktig njutning? livskvalitetsmått välbefinnande självkänsla Eudaimoniskt perspektiv: När man gör något som känns värt att göra ofta ett långsiktigt välbefinnande? bemästringsmotivation engagemang självtillit (self efficacy)

8 Hur definieras eudaimoniskt grundade begrepp i litteraturen? Begrepp DEFINITION I ICF - Involvering i livssituation Ålder Eudamoniskt - att göra något värt göra Bemästringsmotivation Engagement Självtillit Självbestämmande Inkl. begreppet autonomi Delaktighet Egenmakt En psykologisk kraft hos en individ att, på ett fokuserat och ihärdigt sättlösa ett probelm som är utmanande för honom/henne(morgan et al, 1990) Den tid barn tillbringar med att på utifrån utvecklingsnivån, interagera med omvärlden på ett adekvat sätt(mcwilliam & Bailey, 1992) Den tillit man har till sin egen förmåga att klara en situation/lösa en uppgift på ett dakevat sätt (Bandura, 1977) Att agera som den främsta orsaken till de val och de beslut man fattar för att ha ett gott liv utan onödig påverkan från andra (Wehmeyer, 1996) Involvering i livssituationer(icf, 2001) genom att delta i de situationer livet erbjuder samt genom att vara aktivt engagerad i de aktiviteter man deltar i (Granlund, 2013) Den process genom vilken individer bemästrar och får kontroll över sina liv och deltar på ett demokratiskt sätt i samhällets aktiviteter (Zimmerman & Rappaport, 1988) Små barn Barn och ungdomar Ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Vuxna

9 Utveckling och delaktighet Mänsklig utveckling sker genom en process där barnet deltar I över tid mer och mer komplext samspel med personer, föremål och symboler i den närmaste omgivningen För att vara effektivt måste samspelet ske relativt regelbundet över längre tidsperioder. Sådant samspel kallas proximala processer (Bronfenbrenner & Morris, 1998 in Bronfenbrenner & Evans, 2000). Att vara i situationer som uppmuntrar till sådant samspel är en förutsättning för utveckling Barns aktiva engagemang i aktiviteter är en ögonblicksbild av sådant samspel

10 Svårigheter med att bedöma psykisk hälsa hos barn Utvecklingsförändringar det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande t ex stereotypier Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika uttryck i olika åldrar hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar? Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt beteende vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?

11 Behov av särskilt stöd hos små barn Punktprevalens: Personalen angav antal barn iåldern1 till 6 år på avdelningen som hade svårigheter med språk, samspel med vuxna respektive andra barn, hyperaktivitet, störande beteende, blyghet, syn, hörsel eller medicinska problem. Enligt personalen hade17.3% (n = 1574) barn behov av särskilt stöd för att fungera på förskolan, varav 3,7% var formellt identifierade och 13,6% endast identifierats av personalen. De två gruppernas svårighetsgrad i kamratsamspel gick inte att särskilja I observationer. Båda gruperna hade svårare än barn med typisk funktion Språkproblem rapporterades för 70.9% av de formellt identifierade barnen och för 65.9% av barnen identifierade av personal. Andra vanliga problem var problem i kamratsamspel samt uppmärksamhet, 54.8% och 53.2% av de formellt identifierade barnen samt 59.6% and 48.8% av barnen identifierade av personal. (Lillvist, A. (2010). Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care. Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special support Prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica 99, )

12 Att barnet är närvarande Är barnet i samma aktiviteter som andra barn Lika ofta? Lika länge? I samma sammanhang? Är samma personer närvarande i aktivteterna som för andra barn Bara barn? Bara vuxna? Barn och vuxna?

13 Children Observation in Preschool. (Farran,2003) Verbal Nej Ja Lyssnar Till vem, Lärare, Barn, Grupp, Sig själv, Ingen Kontext Samling, Bord, Dockhörna, Kök, Fantasi, Utomhus, Närhet Lärare Ensam, Barn, Grupp, Typ av samspel Parallel Associativ Samarbete, Ensam, Inget, Åskådare Typ av aktivitet Social Inget Fantasi Sekventiell, Inte sekventiell Engagement Högt, medelmåttigt, lågt Material Läs/skriv, Spel/leksaker Bild Drama Inget Lärares kommunikation Initiera barn Svara barn Initiera grupp Svara grupp Inget Lärares typ av kommunikation Uppmuntra/kommentera Socialt samspel Instruktion Sjunga Läsa Tillsägelse Inget

14 Resultat (Luttropp & Granlund, 2010) Det är fler likheter än skillnader, 33 av 45 koder samma nivå (85 %). Barn i behov av särskilt stöd finns I samma aktiviteter som andra barn och är lika engagerade som andra barn Skillnader: Barn i behov av stöd finns oftare närmare en vuxen och samspelar sällan med andra Lärare pratar oftare med, och initierar oftare samspel med barn i behov av särskilt stöd Aktiviteterna är mindre sociala och mindre samarbetsinriktade Barn i behov av särskilt stöd deltar oftare i strukturerade aktiviteter och sällan i fri lek

15 Engagemang (CEQ) I det här formuläret är vi intresserade av att veta i vilken grad barnet är aktivt engagerat i olika situationer som förekommer i förskolan. Kryssa för det svarsalternativ vid varje påstående som bäst överensstämmer med hur barnet brukar göra. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa endast för ett alternativ vid varje påstående. Beteende 1. Tittar eller lyssnar på vuxna Exempel: Vid samlingen följer barnet med och verkar förstå vad man pratar om 1. Leker med vuxna som tar initiativ till lek Exempel: Barnet är med i leken när någon i personalen vill leka med barnet 1. Försöker få vuxna att göra saker Exempel: Barnet försöker få en personal att hämta ner en bok från hyllan 1. Försöker få andra barn att göra saker Exempel: Barnet försöker få ett annat barn att vara med och gunga 1. Leker med leksaker Exempel: När barnet har tillgång till leksaker är det intresserat och leker med dem 1. Försöker göra klart saker trots att det tar lång tid Exempel: Barnet vet hur man lägger enkla pussel, och fortsätter tills det är klart 1. Pratar om saker som hänt eller ska hända Exempel: Barnet pratar om när man var på biblioteket sist. Händelsen ska ha inträffat minst ett dygn tidigare. 1. Prövar nya sätt att leka med saker Exempel: Barnet vet redan hur man får en boll att rulla och försöker studsa bollen istället 1. Leker på ett sätt som motsvarar barnets mognadsnivå Exempel: Barnet som gör de flesta andra saker (t ex äter, klär sig) på en 2 årings mognadsnivå leker också på ett sätt som motsvarar en 2 åringsmognadsnivå Händer nästan aldrig Händer ibland Händer ganska ofta Händer mycket ofta

16 Förskollärarens upplevelse av samspel med barnet I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. Påstående 1. Barnet påbörjar samspelet 1. Barnet avslutar samspel på lämpligt sätt 1. Barnet svarar på min kommunikation 1. Barnet förstår vad jag menar 1. Barnet kommenterar eller visar intresse för det jag gör 1. Barnet kan rikta min uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet stannar tillräckligt länge i en aktivitet/situation 1. Barnet bestämmer innehåll i samspelet 1. Barnet avgör hur länge vi skall sysselsätta oss med ett material, en lek, ett ämne 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet 1. Jag svarar på barnets kommunikation 1. Jag förstår vad barnet menar 1. Jag använder ett språk som är lämpligt för vårt samspel 1. Jag kommenterar eller visar intresse för det barnet gör 1. Jag kan rikta barnets uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll 1. Jag vet hur jag skall hålla kvar barnets koncentration på det vi sysselsätter oss med tillsammans 1. Jag bestämmer innehåll i samspelet (vad vi kommunicerar om) 1. Jag engagerar mig i aktiviteter och anv. material som passar för barnets ålder, utvecklingsnivå och intressen 1. Jag anpassar min kommunikation efter barnets tempo 1. Jag vet vilken situation som lockar barnet till samspel och kan vid behov skapa sådana situationer

17 Påstående Barnets samspel med andra barn I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. 1. Barnet påbörjar samspel med andra barn 1. Barnet avslutar samspel med andra barn på ett lämpligt sätt 1. Barnet svarar på andra barns kommunikation Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet förstår vad andra barn menar 1. Barnet visar intresse för det andra barn gör 1. Barnet kan rikta andra barns intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Barnet stannar tillräckligt länge i aktivitet/lek tillsammans med andra barn 1. Barnet säger ifrån till andra barn 1. Barnet förstår när andra barn säger ifrån 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet med andra barn 1. Barnet fullföljer samspel med andra barn 1. Andra barn svarar på barnets kommunikation 1. Andra barn förstår vad barnet menar 1. Andra barn visar intresse för det barnet gör 1. Andra barn kan rikta barnets intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Andra barn anpassar sitt tempo i samspelet med barnet

18 Uppvisar barn i förskolor högt engagemang (mår de bra) i förskolans aktiviteter? (Gustafsson et al, in prep.) Barns engagemang skattades av personalen utifrån en fyrgradig skala: 1= händer nästan aldrig, 2= händer ibland, 3= händer ofta och 4= händer nästan alltid. Frågorna handlade om barnets förmåga att stanna kvar i en aktivitet, barnets ihärdighet vid problemlösning, koncentrationsförmåga, fantasiförmåga och flexibilitet. Mer än 80% procent av barnen skattades i genomsnitt ha ett högre engagemang än 2 på skalan, dvs händer ibland. Barns som skattades högt i engagemang skattades också ofta högt i hur samspelet med kamraterna fungerade. Barn som bedömdes ha svårigheter i samspel med kamrater och/eller lärare eller bedömdes vara hyperaktiva skattades generellt lägre i engagemang. Att barn har lågt engagemang ökar inte sannolikheten för speciella åtgärder pga beteendeproblem

19 Mått på beteendeproblem Styrkor och svårigheter (SDQ Sve) Var vänlig kryssa för det alternativ som du tycker passar bäst Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Ej relevant 1. Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor 1. Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge 1. Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående 1. Delar gärna med sig till andra barn (t ex godis, leksaker, pennor) 1. Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör 1. Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv 1. Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar 1. Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad 1. Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig 1. Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig 1. Har minst en god vän (kamrat) 1. Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem 1. Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd 1. Vanligtvis omtyckt av andra barn 1. Lättstörd, tappar lätt koncentrationen 1. Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt otrygg 1. Snäll mot yngre barn 1. Säger ofta emot vuxna 1. Blir retad eller mobbad av andra barn 1. Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, barn) 1. Kan stanna upp och tänka sig för innan hon/han gör olika saker 1. Kan vara elak mot andra 1. Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn 1. Rädd för mycket, är lättskrämd 1. Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga

20 Relationen välbefinnade och ohälsa hos små barn Sambanden mellan välbefinnande operationaliserat som engagemang och ohälsa, operationaliserat som hög poäng på mått på beteendestörning varierar ngt över tid vid mätning en gång /år men är i genomsnitt Ohälsa relativt stabilt över tid, gäller speciellt raseriutbrott, plötsliga förändringar i humör, kan inte sitta stilla, samt trött som alla har samband över.40 Vanligast förekommande symptomen: Kan inte koncentrera sig, tål inte att vänta trotsig, samt krävande/pockande på uppmärksamhet. Tretton procent av barnen hade utvecklingsförseningar, språkförsening vanligast. Även engagemang relativt stabilit (Almqvist, L. (2006) Children s health and developmental delay: positive functioning in everyday life. Örebro: Dissertation, Örebro Studies in Psychology, 8)

21 Vardagspåverkan (från SDQ supplement) Sammantaget tycker du att detta barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor? Nej Ja, små svårigheter Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter Om du svarade Ja, var vänlig besvara de följande frågorna: Hur länge har svårigheterna funnits? Mindre än 1 månad 1 5 månader 6 12 månader Mer än 1 år Oroas eller lider barnet av sina svårigheter? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? I FRI LEK Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket I ORG. SITUATIONER I RUTINER Är svårigheterna en belastning för dig eller för barngruppen som helhet? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket

22 Hur många barn i förskolan som skattats ha beteendeproblem får någon slags specifik insats eller hjälp? Av barnen som kartlades vid tp 1 hade 203 (av 663) ngn form av beteendeproblem, enligt svaren på minst en av delskalorna i SDQ. Av dessa 203 barn är det ca 70% (142) som inte anses lida av sina problem. Beteendeproblem är relativt stabila över tid enligt personalens skattningar. Svårigheter i vardagen är relativt stabila över tid. Speciella åtgärder kan göras under handledning av någon expert utanför förskolan, t ex BHV, BUP eller habilitering. Speciella åtgärder kan också beslutas av personalen själva och genomföras utan handledning från en utomstående expert. Av de 18 barn för vilka man får handledning av någon expert utanför förskolan (8% av samtliga med beteendeproblem) är 16 identifierade formellt som barn i behov av särskilt stöd. För 56 av de 203 barnen med beteendeproblem (26%) genomför personalen speciella åtgärder på eget initiativ utan handledning.

23 Insatser för små barn på förskolan Enskilda professionella på förskolan: Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang på samtidigt och över tid Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de: Uppmuntrar och följer barns initiativ Prata mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar Ge språkmodeller, ge tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö Uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper Erbjuder många olika varierade aktiviteter Organisering av förskolan Andelen personal med förskollärarutbildning Personalomsättning Andelen barn i behov av särskilt stöd Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay. Sandberg, A., Lillvist, A., Björck Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) Special support in preschools in Sweden Preschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57, Norling, M., & Almqvist, L. (2014). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children s engagement in Swedish preschools

24 Skyddande insatser i förskolan forts Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd: Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd Anpassning av vuxens agerande närmare, mer instruktion individualiserade rutiner Smågrupper Planerade stunder med barn som är lekmotorer (Björck Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) teacher s view of Educational support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1, )

25 Vilka problem har barnen som får stöd 700 stöd? Antal barn som får stöd av totala antalet barn Number of grey zone boys Number of grey zone boys receiving support

26 Vilka instanser ger barnen stöd? Frekvensen stöd, antal respondenter som anger olika alternativ Community team Child health care Sociual services Habilitation services Child psychiatry

27 Vad ökar sannolikheten att barnen får särskilda åtgärder? Att ett barn skattas ha beteendeproblem ökar bara till en liten grad sannolikheten barnet erhåller särskilda åtgärder. Totalt ca 80 barn erhåller åtgärder När det gäller åtgärder som genomförs under handledning av expert utanför förskolan är det framförallt att barnet stör fri lek (OR 17.45) och/eller stör rutiner (OR 2.74) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder. När det gäller åtgärder som personalen genomför på eget initiativ utan handledning är det framförallt att barnet är berättigat till modersmålsundervisning (OR 19.18), att barnet oroas eller lider av sina svårigheter (OR 4.90) samt att barnet stör gruppen (OR 2.45) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder.

28 Vilka åtgärder gör man? Åtgärder med handledning Åtgärder utan handledning Anpassning av förskolemiljön 3 16 Anpassning av den fysiska miljön 1 6 Anpassning av den psykosoc. miljön 2 10 Individuellt stöd 3 a 24 Stöd i lekaktiviteter 0 7 Lyhördhet för barnets behov 1 10 Språkstöd 2 8 Samarbete 8 b 6 a Samarbete med föräldrar 1 2 Samarbete med kollegor 0 2 Samarbete med externa team 8 b 2 a Särskild uppmärksamhet av personal Uppmärksammar positivt beteende 1 2 Personalen håller sig nära barnet 6 21 Uppmärksammar negativt beteende 4 17 b a= görs mer sällan än förväntat b= görs oftare än förväntat

29 Förskolepersonalens uppfattning av samverkan med föräldrar Här fyller ni i hur ni ser på samverkan med föräldrarna till barnet. Påstående Stämmer inte alls Stämmer i liten utsträckning Stämmer ganska bra Stämmer helt 1. Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet 1. Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar 1. Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna 1. Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker 1. Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar

30 Samverkan med föräldrar Påstående Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar Procent pers. som instämmer helt Om åtgärder görs med handledning från utomstående expert upplevs samverkan mer positivt. Samverkan upplevs inte mer positivt om åtgärder görs på personalens eget initiativ

31 Mina grundantaganden Problem definieras delvis utifrån sin kontext Problem går i stim Negativa för mycket problem har alltid en positiv för lite motsats Alla problem har flera förklaringar För att lösa ett problem måste man ta hänsyn till flera förklaringar

32 Åtgärdscirkeln Problem Metod Problemförklaring Mål

33 Vad är problemet målet? Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater samspelar funktionellt med kamrater Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens styr uppmärksamhet, normal intelligens Barnet har diagnosen ADHD barnet har ingen diagnos Barnet har en hjärnskada barnet har ingen hjärnskada Barnet lever i en social utsatt miljö barnet lever i en stimulerande miljö

34 Problem formuleras utifrån sin kontext Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater i förskole/skolsituationen Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens jämfört med andra barn Barnet har diagnosen ADHD uppfyller diagnoskriterierna Barnet har en hjärnskada hjärnans funktion/struktur avviker Barnet lever i en social utsatt miljö barnet påverkas av sin hemomgivning i negativ riktning

35 Typer av problem Något det finns för lite av Något som inte finns som borde finnas Något det finns för mycket av Något som inte borde finnas/förekomma

36 Problemförklaringar Något som förklarar att problem finns. Förklaringarna kan ligga i personen, i omgivningen eller i både och. Oftast finns fler förklaringar. Det som kan vara problem på en nivå kan vara förklaring på en annan nivå

37 Problem Barnet har svårigheter i samspel Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Förklaring Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Missbrukande mamma

38 Problemval styr åtgärdscirkelns mål Problem Problem i klassrumskontext Ingen diagnos Inga extra resurser Mål Mål i klassrumskontext Utredd för diagnos Har extra resurser

39 Problemförklaring styr åtgärd Problemförklaring Gör inte klart uppgift Har svårt styra uppmärksamhet ADHD Åtgärd strukturera uppgift tydlig instruktion, modalitet etc medicinering

40 Mål Tydligt formulerade och utvärderingsbara Positivt formulerade Möjliga nå på kort tid Viktiga att nå för inblandade personer

41 Åtgärder måste genomföras för att ha en effekt Åtgärder bör bygga på de förklaringar som finns till problemen Flera förklaringar flera åtgärder Åtgärder måste passa i den kontext de ska genomföras Åtgärder ska vara enkla att utföra och helst bygga på det som redan görs Alla behöver inte göra lika så länge det man gör har samma effekt Åtgärder måste ha snabba effekter för att man ska fortsätta genomföra dem

42 Problem i åtgärdsarbete Problemet otydligt formulerat vet ej hur förändring ska märkas Mål och metod blandas ihop tror att målet är nått när metoden är gjord Problemglidning, problemförklaring blir problem når inte målet Nivåbyte av problem från individ i kontext till individ

43 Instrument och struktur i utredning Instrument och förfaringssätt i utredning styrs av det syfte utredningen har Problem i vardagsfungerande utredningen måste täcka in person, samspels och miljöfaktorer i den kontext problemet förekommer Barnet behöver extra resurser utredningen måste täcka in de kriterier som finns för att få resurser, alt vilka resurser behövs utifrån vardagsproblemet? Barnets problem kan bero på diagnos utredningen måste undersöka om barnets agerande, egenskaper etc motsvarar diagnoskriterierna

44 Vilket individuellt stöd behöver barnen för att fungera bättre? Stöd i att påbörja aktivitet och socialt samspel? Stöd i att genomföra aktivitet och socialt samspel? Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel?

45 Hur ska stödet se ut? Uppmärksamma barnens egna initiativ Utvidga barnens tankar och språk (scaffolding) Beta miljön Nalle Puh principen Undvik instruktion Resurser ska ge stöd utan att dominera aktiviteter Involvera andra barn som terapeuter

46 Vad behöver göras? Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin vardag Se till att en naturlig koppling finns mellan de instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer där barnen finns Fokusera stödet på de problem i vardagsfungerande som identifieras Ge personalen handledning mer konkret Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i att definiera problemen

Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan

Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö

Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö A research environment at Jönköping University Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö Förskolebarns psykiska hälsa Studiedag 20 februari, 2012 Mats Granlund Bakgrund Psykiska hälsa

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Jönköping University

Jönköping University Jönköping University Forskning inom CHILD: Livssituationer och åtgärder för barn som är i behov av särskilt stöd Barn och funktionshinder Barn i förskola och skola Barn och hälsa Lärande och kommunikation

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI

Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI Berit Gustafsson, Distriktssköterska, Barnsjuksköterska Steg 1 Psykoterapi Vårdenhetschef BUP Höglandet Doktorand Linköping TUTI - Projektets

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI)

Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI) Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI) Mats Granlund 1,2,3,6, Lena Almqvist 1,4,5, Per Gustafsson 7, Berit Gustafsson 1,7, Marie Golsäter 1,3, Marie Proczkowska 7, Madeleine Sjöman 1,2,4 1 CHILD, 2 Institutet

Läs mer

Enkät till vårdnadshavare

Enkät till vårdnadshavare Enkät till vårdnadshavare Så här fyller du i enkäten Enkätsvaren registreras maskinellt, därför är det viktigt att de är ifyllda på rätt sätt. Använd en bra penna med svart eller mörkblå färg. Undvik blyertspenna.

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL VÅRDNADSHAVARE kupolstudien.se Enkät till vårdnadshavare Så här fyller du i enkäten Enkätsvaren registreras maskinellt, därför är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Formulär för konsultation och uppföljning i SAGA

Formulär för konsultation och uppföljning i SAGA Formulär för konsultation och uppföljning i SAGA Version 4 2016-04-14 Formulä r fo r konsultätion och uppfo ljning Det här formuläret används i bland annat SAGA-teamen vid konsultationer och uppföljningar

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Delaktighet för vuxna med utvecklingsstörning

Delaktighet för vuxna med utvecklingsstörning Delaktighet för vuxna med utvecklingsstörning Patrik Arvidsson, Mikael Thyberg, Mats Granlund Särvuxpedagogernas rikskonferens Jönköping 1 oktober, 2010 Delaktighet vad säger WHO? (Se fotnot sidan 18 i

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad

Läs mer

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Köpings kommun Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Läsår 2015 2016 Administratör: Anita Öhlén, Karin Osbäck, Madeleine Nord, Sara Tilly 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Förskolechef i samråd med personalen

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Lokal Arbetsplan för VALEN

Lokal Arbetsplan för VALEN Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för VALEN 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Anden Förskolan Andens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer