Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd
|
|
- Robert Gustafsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A research environment at Jönköping University Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping
2 Förskolan skyddar och stödjer Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar mot ohälsa. Pedagogisk kvalitet handlar om personalens lyhördhet och didaktiska kompetens Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre Barn som går i förskola är mer vana vid skolaktiviteter
3 Svensk förskola Nästan alla barn går på förskola Fri lek tillmäts stor betydelse Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög Relativt små grupper jämfört med andra länder Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum Mycket tid tillbringas utomhus Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att personalen kan beta miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns egna initiativ Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder Många barn har annat hemspråk än svenska
4 Förskolans uppdrag Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) 2.2 Utveckling och lärande Arbetslaget ansvara för: Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. 2.4 Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för: Föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan [ ]. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet [ ] Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de barn som behöver särskilt stöd. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ansvarar för: Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjliget att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.
5 Förskolans uppdrag Enligt skollagen ska förskolan uppmärksamma enskilda barns utveckling och ge adekvat stöd 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges stöd som deras speciella behov kräver. (SFS 2010:800) Hur uppmärksammar förskolan enskilda barns psykiska utveckling? Vilket stöd ges till barn som i behov av särskilt stöd?
6 Välbefinnande hos små barn Välbefinnande hos små barn, vad är det? Ohälsa, vad är det? Relationen mellan välbefinnande och ohälsa
7 Indikatorer på välbefinnande (Ryan & Deci, 2001; Seligman & Csikzentmihalyi, 2000) Hedonistiskt perspektiv: Välbefinnande i form av lycka och välbehag, tillfredsställelse ofta kortsiktig njutning? livskvalitetsmått välbefinnande självkänsla Eudaimoniskt perspektiv: När man gör något som känns värt att göra ofta ett långsiktigt välbefinnande? bemästringsmotivation engagemang självtillit (self efficacy)
8 Hur definieras eudaimoniskt grundade begrepp i litteraturen? Begrepp DEFINITION I ICF - Involvering i livssituation Ålder Eudamoniskt - att göra något värt göra Bemästringsmotivation Engagement Självtillit Självbestämmande Inkl. begreppet autonomi Delaktighet Egenmakt En psykologisk kraft hos en individ att, på ett fokuserat och ihärdigt sättlösa ett probelm som är utmanande för honom/henne(morgan et al, 1990) Den tid barn tillbringar med att på utifrån utvecklingsnivån, interagera med omvärlden på ett adekvat sätt(mcwilliam & Bailey, 1992) Den tillit man har till sin egen förmåga att klara en situation/lösa en uppgift på ett dakevat sätt (Bandura, 1977) Att agera som den främsta orsaken till de val och de beslut man fattar för att ha ett gott liv utan onödig påverkan från andra (Wehmeyer, 1996) Involvering i livssituationer(icf, 2001) genom att delta i de situationer livet erbjuder samt genom att vara aktivt engagerad i de aktiviteter man deltar i (Granlund, 2013) Den process genom vilken individer bemästrar och får kontroll över sina liv och deltar på ett demokratiskt sätt i samhällets aktiviteter (Zimmerman & Rappaport, 1988) Små barn Barn och ungdomar Ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Vuxna
9 Utveckling och delaktighet Mänsklig utveckling sker genom en process där barnet deltar I över tid mer och mer komplext samspel med personer, föremål och symboler i den närmaste omgivningen För att vara effektivt måste samspelet ske relativt regelbundet över längre tidsperioder. Sådant samspel kallas proximala processer (Bronfenbrenner & Morris, 1998 in Bronfenbrenner & Evans, 2000). Att vara i situationer som uppmuntrar till sådant samspel är en förutsättning för utveckling Barns aktiva engagemang i aktiviteter är en ögonblicksbild av sådant samspel
10 Svårigheter med att bedöma psykisk hälsa hos barn Utvecklingsförändringar det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande t ex stereotypier Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika uttryck i olika åldrar hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar? Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt beteende vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?
11 Behov av särskilt stöd hos små barn Punktprevalens: Personalen angav antal barn iåldern1 till 6 år på avdelningen som hade svårigheter med språk, samspel med vuxna respektive andra barn, hyperaktivitet, störande beteende, blyghet, syn, hörsel eller medicinska problem. Enligt personalen hade17.3% (n = 1574) barn behov av särskilt stöd för att fungera på förskolan, varav 3,7% var formellt identifierade och 13,6% endast identifierats av personalen. De två gruppernas svårighetsgrad i kamratsamspel gick inte att särskilja I observationer. Båda gruperna hade svårare än barn med typisk funktion Språkproblem rapporterades för 70.9% av de formellt identifierade barnen och för 65.9% av barnen identifierade av personal. Andra vanliga problem var problem i kamratsamspel samt uppmärksamhet, 54.8% och 53.2% av de formellt identifierade barnen samt 59.6% and 48.8% av barnen identifierade av personal. (Lillvist, A. (2010). Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care. Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special support Prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica 99, )
12 Att barnet är närvarande Är barnet i samma aktiviteter som andra barn Lika ofta? Lika länge? I samma sammanhang? Är samma personer närvarande i aktivteterna som för andra barn Bara barn? Bara vuxna? Barn och vuxna?
13 Children Observation in Preschool. (Farran,2003) Verbal Nej Ja Lyssnar Till vem, Lärare, Barn, Grupp, Sig själv, Ingen Kontext Samling, Bord, Dockhörna, Kök, Fantasi, Utomhus, Närhet Lärare Ensam, Barn, Grupp, Typ av samspel Parallel Associativ Samarbete, Ensam, Inget, Åskådare Typ av aktivitet Social Inget Fantasi Sekventiell, Inte sekventiell Engagement Högt, medelmåttigt, lågt Material Läs/skriv, Spel/leksaker Bild Drama Inget Lärares kommunikation Initiera barn Svara barn Initiera grupp Svara grupp Inget Lärares typ av kommunikation Uppmuntra/kommentera Socialt samspel Instruktion Sjunga Läsa Tillsägelse Inget
14 Resultat (Luttropp & Granlund, 2010) Det är fler likheter än skillnader, 33 av 45 koder samma nivå (85 %). Barn i behov av särskilt stöd finns I samma aktiviteter som andra barn och är lika engagerade som andra barn Skillnader: Barn i behov av stöd finns oftare närmare en vuxen och samspelar sällan med andra Lärare pratar oftare med, och initierar oftare samspel med barn i behov av särskilt stöd Aktiviteterna är mindre sociala och mindre samarbetsinriktade Barn i behov av särskilt stöd deltar oftare i strukturerade aktiviteter och sällan i fri lek
15 Engagemang (CEQ) I det här formuläret är vi intresserade av att veta i vilken grad barnet är aktivt engagerat i olika situationer som förekommer i förskolan. Kryssa för det svarsalternativ vid varje påstående som bäst överensstämmer med hur barnet brukar göra. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa endast för ett alternativ vid varje påstående. Beteende 1. Tittar eller lyssnar på vuxna Exempel: Vid samlingen följer barnet med och verkar förstå vad man pratar om 1. Leker med vuxna som tar initiativ till lek Exempel: Barnet är med i leken när någon i personalen vill leka med barnet 1. Försöker få vuxna att göra saker Exempel: Barnet försöker få en personal att hämta ner en bok från hyllan 1. Försöker få andra barn att göra saker Exempel: Barnet försöker få ett annat barn att vara med och gunga 1. Leker med leksaker Exempel: När barnet har tillgång till leksaker är det intresserat och leker med dem 1. Försöker göra klart saker trots att det tar lång tid Exempel: Barnet vet hur man lägger enkla pussel, och fortsätter tills det är klart 1. Pratar om saker som hänt eller ska hända Exempel: Barnet pratar om när man var på biblioteket sist. Händelsen ska ha inträffat minst ett dygn tidigare. 1. Prövar nya sätt att leka med saker Exempel: Barnet vet redan hur man får en boll att rulla och försöker studsa bollen istället 1. Leker på ett sätt som motsvarar barnets mognadsnivå Exempel: Barnet som gör de flesta andra saker (t ex äter, klär sig) på en 2 årings mognadsnivå leker också på ett sätt som motsvarar en 2 åringsmognadsnivå Händer nästan aldrig Händer ibland Händer ganska ofta Händer mycket ofta
16 Förskollärarens upplevelse av samspel med barnet I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. Påstående 1. Barnet påbörjar samspelet 1. Barnet avslutar samspel på lämpligt sätt 1. Barnet svarar på min kommunikation 1. Barnet förstår vad jag menar 1. Barnet kommenterar eller visar intresse för det jag gör 1. Barnet kan rikta min uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet stannar tillräckligt länge i en aktivitet/situation 1. Barnet bestämmer innehåll i samspelet 1. Barnet avgör hur länge vi skall sysselsätta oss med ett material, en lek, ett ämne 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet 1. Jag svarar på barnets kommunikation 1. Jag förstår vad barnet menar 1. Jag använder ett språk som är lämpligt för vårt samspel 1. Jag kommenterar eller visar intresse för det barnet gör 1. Jag kan rikta barnets uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll 1. Jag vet hur jag skall hålla kvar barnets koncentration på det vi sysselsätter oss med tillsammans 1. Jag bestämmer innehåll i samspelet (vad vi kommunicerar om) 1. Jag engagerar mig i aktiviteter och anv. material som passar för barnets ålder, utvecklingsnivå och intressen 1. Jag anpassar min kommunikation efter barnets tempo 1. Jag vet vilken situation som lockar barnet till samspel och kan vid behov skapa sådana situationer
17 Påstående Barnets samspel med andra barn I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. 1. Barnet påbörjar samspel med andra barn 1. Barnet avslutar samspel med andra barn på ett lämpligt sätt 1. Barnet svarar på andra barns kommunikation Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet förstår vad andra barn menar 1. Barnet visar intresse för det andra barn gör 1. Barnet kan rikta andra barns intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Barnet stannar tillräckligt länge i aktivitet/lek tillsammans med andra barn 1. Barnet säger ifrån till andra barn 1. Barnet förstår när andra barn säger ifrån 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet med andra barn 1. Barnet fullföljer samspel med andra barn 1. Andra barn svarar på barnets kommunikation 1. Andra barn förstår vad barnet menar 1. Andra barn visar intresse för det barnet gör 1. Andra barn kan rikta barnets intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Andra barn anpassar sitt tempo i samspelet med barnet
18 Uppvisar barn i förskolor högt engagemang (mår de bra) i förskolans aktiviteter? (Gustafsson et al, in prep.) Barns engagemang skattades av personalen utifrån en fyrgradig skala: 1= händer nästan aldrig, 2= händer ibland, 3= händer ofta och 4= händer nästan alltid. Frågorna handlade om barnets förmåga att stanna kvar i en aktivitet, barnets ihärdighet vid problemlösning, koncentrationsförmåga, fantasiförmåga och flexibilitet. Mer än 80% procent av barnen skattades i genomsnitt ha ett högre engagemang än 2 på skalan, dvs händer ibland. Barns som skattades högt i engagemang skattades också ofta högt i hur samspelet med kamraterna fungerade. Barn som bedömdes ha svårigheter i samspel med kamrater och/eller lärare eller bedömdes vara hyperaktiva skattades generellt lägre i engagemang. Att barn har lågt engagemang ökar inte sannolikheten för speciella åtgärder pga beteendeproblem
19 Mått på beteendeproblem Styrkor och svårigheter (SDQ Sve) Var vänlig kryssa för det alternativ som du tycker passar bäst Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Ej relevant 1. Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor 1. Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge 1. Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående 1. Delar gärna med sig till andra barn (t ex godis, leksaker, pennor) 1. Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör 1. Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv 1. Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar 1. Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad 1. Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig 1. Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig 1. Har minst en god vän (kamrat) 1. Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem 1. Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd 1. Vanligtvis omtyckt av andra barn 1. Lättstörd, tappar lätt koncentrationen 1. Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt otrygg 1. Snäll mot yngre barn 1. Säger ofta emot vuxna 1. Blir retad eller mobbad av andra barn 1. Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, barn) 1. Kan stanna upp och tänka sig för innan hon/han gör olika saker 1. Kan vara elak mot andra 1. Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn 1. Rädd för mycket, är lättskrämd 1. Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga
20 Relationen välbefinnade och ohälsa hos små barn Sambanden mellan välbefinnande operationaliserat som engagemang och ohälsa, operationaliserat som hög poäng på mått på beteendestörning varierar ngt över tid vid mätning en gång /år men är i genomsnitt Ohälsa relativt stabilt över tid, gäller speciellt raseriutbrott, plötsliga förändringar i humör, kan inte sitta stilla, samt trött som alla har samband över.40 Vanligast förekommande symptomen: Kan inte koncentrera sig, tål inte att vänta trotsig, samt krävande/pockande på uppmärksamhet. Tretton procent av barnen hade utvecklingsförseningar, språkförsening vanligast. Även engagemang relativt stabilit (Almqvist, L. (2006) Children s health and developmental delay: positive functioning in everyday life. Örebro: Dissertation, Örebro Studies in Psychology, 8)
21 Vardagspåverkan (från SDQ supplement) Sammantaget tycker du att detta barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor? Nej Ja, små svårigheter Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter Om du svarade Ja, var vänlig besvara de följande frågorna: Hur länge har svårigheterna funnits? Mindre än 1 månad 1 5 månader 6 12 månader Mer än 1 år Oroas eller lider barnet av sina svårigheter? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? I FRI LEK Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket I ORG. SITUATIONER I RUTINER Är svårigheterna en belastning för dig eller för barngruppen som helhet? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket
22 Hur många barn i förskolan som skattats ha beteendeproblem får någon slags specifik insats eller hjälp? Av barnen som kartlades vid tp 1 hade 203 (av 663) ngn form av beteendeproblem, enligt svaren på minst en av delskalorna i SDQ. Av dessa 203 barn är det ca 70% (142) som inte anses lida av sina problem. Beteendeproblem är relativt stabila över tid enligt personalens skattningar. Svårigheter i vardagen är relativt stabila över tid. Speciella åtgärder kan göras under handledning av någon expert utanför förskolan, t ex BHV, BUP eller habilitering. Speciella åtgärder kan också beslutas av personalen själva och genomföras utan handledning från en utomstående expert. Av de 18 barn för vilka man får handledning av någon expert utanför förskolan (8% av samtliga med beteendeproblem) är 16 identifierade formellt som barn i behov av särskilt stöd. För 56 av de 203 barnen med beteendeproblem (26%) genomför personalen speciella åtgärder på eget initiativ utan handledning.
23 Insatser för små barn på förskolan Enskilda professionella på förskolan: Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang på samtidigt och över tid Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de: Uppmuntrar och följer barns initiativ Prata mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar Ge språkmodeller, ge tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö Uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper Erbjuder många olika varierade aktiviteter Organisering av förskolan Andelen personal med förskollärarutbildning Personalomsättning Andelen barn i behov av särskilt stöd Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay. Sandberg, A., Lillvist, A., Björck Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) Special support in preschools in Sweden Preschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57, Norling, M., & Almqvist, L. (2014). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children s engagement in Swedish preschools
24 Skyddande insatser i förskolan forts Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd: Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd Anpassning av vuxens agerande närmare, mer instruktion individualiserade rutiner Smågrupper Planerade stunder med barn som är lekmotorer (Björck Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) teacher s view of Educational support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1, )
25 Vilka problem har barnen som får stöd 700 stöd? Antal barn som får stöd av totala antalet barn Number of grey zone boys Number of grey zone boys receiving support
26 Vilka instanser ger barnen stöd? Frekvensen stöd, antal respondenter som anger olika alternativ Community team Child health care Sociual services Habilitation services Child psychiatry
27 Vad ökar sannolikheten att barnen får särskilda åtgärder? Att ett barn skattas ha beteendeproblem ökar bara till en liten grad sannolikheten barnet erhåller särskilda åtgärder. Totalt ca 80 barn erhåller åtgärder När det gäller åtgärder som genomförs under handledning av expert utanför förskolan är det framförallt att barnet stör fri lek (OR 17.45) och/eller stör rutiner (OR 2.74) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder. När det gäller åtgärder som personalen genomför på eget initiativ utan handledning är det framförallt att barnet är berättigat till modersmålsundervisning (OR 19.18), att barnet oroas eller lider av sina svårigheter (OR 4.90) samt att barnet stör gruppen (OR 2.45) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder.
28 Vilka åtgärder gör man? Åtgärder med handledning Åtgärder utan handledning Anpassning av förskolemiljön 3 16 Anpassning av den fysiska miljön 1 6 Anpassning av den psykosoc. miljön 2 10 Individuellt stöd 3 a 24 Stöd i lekaktiviteter 0 7 Lyhördhet för barnets behov 1 10 Språkstöd 2 8 Samarbete 8 b 6 a Samarbete med föräldrar 1 2 Samarbete med kollegor 0 2 Samarbete med externa team 8 b 2 a Särskild uppmärksamhet av personal Uppmärksammar positivt beteende 1 2 Personalen håller sig nära barnet 6 21 Uppmärksammar negativt beteende 4 17 b a= görs mer sällan än förväntat b= görs oftare än förväntat
29 Förskolepersonalens uppfattning av samverkan med föräldrar Här fyller ni i hur ni ser på samverkan med föräldrarna till barnet. Påstående Stämmer inte alls Stämmer i liten utsträckning Stämmer ganska bra Stämmer helt 1. Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet 1. Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar 1. Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna 1. Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker 1. Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar
30 Samverkan med föräldrar Påstående Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar Procent pers. som instämmer helt Om åtgärder görs med handledning från utomstående expert upplevs samverkan mer positivt. Samverkan upplevs inte mer positivt om åtgärder görs på personalens eget initiativ
31 Mina grundantaganden Problem definieras delvis utifrån sin kontext Problem går i stim Negativa för mycket problem har alltid en positiv för lite motsats Alla problem har flera förklaringar För att lösa ett problem måste man ta hänsyn till flera förklaringar
32 Åtgärdscirkeln Problem Metod Problemförklaring Mål
33 Vad är problemet målet? Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater samspelar funktionellt med kamrater Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens styr uppmärksamhet, normal intelligens Barnet har diagnosen ADHD barnet har ingen diagnos Barnet har en hjärnskada barnet har ingen hjärnskada Barnet lever i en social utsatt miljö barnet lever i en stimulerande miljö
34 Problem formuleras utifrån sin kontext Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater i förskole/skolsituationen Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens jämfört med andra barn Barnet har diagnosen ADHD uppfyller diagnoskriterierna Barnet har en hjärnskada hjärnans funktion/struktur avviker Barnet lever i en social utsatt miljö barnet påverkas av sin hemomgivning i negativ riktning
35 Typer av problem Något det finns för lite av Något som inte finns som borde finnas Något det finns för mycket av Något som inte borde finnas/förekomma
36 Problemförklaringar Något som förklarar att problem finns. Förklaringarna kan ligga i personen, i omgivningen eller i både och. Oftast finns fler förklaringar. Det som kan vara problem på en nivå kan vara förklaring på en annan nivå
37 Problem Barnet har svårigheter i samspel Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Förklaring Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Missbrukande mamma
38 Problemval styr åtgärdscirkelns mål Problem Problem i klassrumskontext Ingen diagnos Inga extra resurser Mål Mål i klassrumskontext Utredd för diagnos Har extra resurser
39 Problemförklaring styr åtgärd Problemförklaring Gör inte klart uppgift Har svårt styra uppmärksamhet ADHD Åtgärd strukturera uppgift tydlig instruktion, modalitet etc medicinering
40 Mål Tydligt formulerade och utvärderingsbara Positivt formulerade Möjliga nå på kort tid Viktiga att nå för inblandade personer
41 Åtgärder måste genomföras för att ha en effekt Åtgärder bör bygga på de förklaringar som finns till problemen Flera förklaringar flera åtgärder Åtgärder måste passa i den kontext de ska genomföras Åtgärder ska vara enkla att utföra och helst bygga på det som redan görs Alla behöver inte göra lika så länge det man gör har samma effekt Åtgärder måste ha snabba effekter för att man ska fortsätta genomföra dem
42 Problem i åtgärdsarbete Problemet otydligt formulerat vet ej hur förändring ska märkas Mål och metod blandas ihop tror att målet är nått när metoden är gjord Problemglidning, problemförklaring blir problem når inte målet Nivåbyte av problem från individ i kontext till individ
43 Instrument och struktur i utredning Instrument och förfaringssätt i utredning styrs av det syfte utredningen har Problem i vardagsfungerande utredningen måste täcka in person, samspels och miljöfaktorer i den kontext problemet förekommer Barnet behöver extra resurser utredningen måste täcka in de kriterier som finns för att få resurser, alt vilka resurser behövs utifrån vardagsproblemet? Barnets problem kan bero på diagnos utredningen måste undersöka om barnets agerande, egenskaper etc motsvarar diagnoskriterierna
44 Vilket individuellt stöd behöver barnen för att fungera bättre? Stöd i att påbörja aktivitet och socialt samspel? Stöd i att genomföra aktivitet och socialt samspel? Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel?
45 Hur ska stödet se ut? Uppmärksamma barnens egna initiativ Utvidga barnens tankar och språk (scaffolding) Beta miljön Nalle Puh principen Undvik instruktion Resurser ska ge stöd utan att dominera aktiviteter Involvera andra barn som terapeuter
46 Vad behöver göras? Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin vardag Se till att en naturlig koppling finns mellan de instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer där barnen finns Fokusera stödet på de problem i vardagsfungerande som identifieras Ge personalen handledning mer konkret Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i att definiera problemen mats.granlund@hhj.hj.se
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merBeteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan
Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen
Läs merPsykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö
A research environment at Jönköping University Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö Förskolebarns psykiska hälsa Studiedag 20 februari, 2012 Mats Granlund Bakgrund Psykiska hälsa
Läs merMadeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Läs merJönköping University
Jönköping University Forskning inom CHILD: Livssituationer och åtgärder för barn som är i behov av särskilt stöd Barn och funktionshinder Barn i förskola och skola Barn och hälsa Lärande och kommunikation
Läs merSDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet Cosmos asyl-och integrationshälsan
Läs mer3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:
3-ÅRSENKÄT Välkommen till BVC! Inför 3-årsbesöket ber vi er att besvara ett antal frågor om er och ert barns situation. Syftet med detta är att kunna anpassa besökets innehåll efter det som är aktuellt
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merThe Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)
The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över
Läs merKupolstudien.se. Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma. Pappa.
Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma Styvmamma Fostermamma Pappa Styvpappa Fosterpappa Annat, vad? 2. Vem bor du med under större delen
Läs merKupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma. Pappa.
Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma Styvmamma Fostermamma Pappa Styvpappa Fosterpappa Annat, vad? 2. Vem bor du med under större delen
Läs merKupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn som deltar i Kupolstudien? Mamma.
Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare 1. Vilken relation har du till ditt barn som deltar i Kupolstudien? Mamma Styvmamma Fostermamma Pappa Styvpappa Fosterpappa Annat, vad? 2. Vem bor du med
Läs merPsykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI
Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI Berit Gustafsson, Distriktssköterska, Barnsjuksköterska Steg 1 Psykoterapi Vårdenhetschef BUP Höglandet Doktorand Linköping TUTI - Projektets
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merTidig upptäckt - tidig insats (TUTI)
Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI) Mats Granlund 1,2,3,6, Lena Almqvist 1,4,5, Per Gustafsson 7, Berit Gustafsson 1,7, Marie Golsäter 1,3, Marie Proczkowska 7, Madeleine Sjöman 1,2,4 1 CHILD, 2 Institutet
Läs merEnkät till vårdnadshavare
Enkät till vårdnadshavare Så här fyller du i enkäten Enkätsvaren registreras maskinellt, därför är det viktigt att de är ifyllda på rätt sätt. Använd en bra penna med svart eller mörkblå färg. Undvik blyertspenna.
Läs merKupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL VÅRDNADSHAVARE kupolstudien.se Enkät till vårdnadshavare Så här fyller du i enkäten Enkätsvaren registreras maskinellt, därför är
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merLOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Läs merFormulär för konsultation och uppföljning i SAGA
Formulär för konsultation och uppföljning i SAGA Version 4 2016-04-14 Formulä r fo r konsultätion och uppfo ljning Det här formuläret används i bland annat SAGA-teamen vid konsultationer och uppföljningar
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merLikabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014
Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merFörskole-/familjedaghemsenkät 2015
Förskole-/familjedaghemsenkät 205 Resultatet från undersökningen kommer att användas för att förbättra kvaliteten på förskolor och familjedaghem i Göteborg. Besvara frågorna utifrån dina upplevelser som
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merLena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation
Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse
Läs merFörskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merArbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merBlåbärets Kvalitetsredovisning
Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna
Läs merFörslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs merLikabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA
1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
Läs merVälkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merEntreprenöriellt lärande vid Mälardalens
Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merLikabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Läs merKvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)
Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merFormulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.
A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merLokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen
Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen. Verksamheten Förskolan Solstrålen har fyra avdelningar: Maskrosen Tussilago Smörblomman Gullvivan I vår verksamhet arbetar vi utifrån
Läs merArbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merKvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:
Läs merVår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merVi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Läs merInkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser, ILTI
Inkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser, ILTI Specialpedagogiskt forskningsnätverk Ett nätverk för forskare, studenter och yrkesverksamma 3 Inkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser - ILTI
Läs merDelaktighet för vuxna med utvecklingsstörning
Delaktighet för vuxna med utvecklingsstörning Patrik Arvidsson, Mikael Thyberg, Mats Granlund Särvuxpedagogernas rikskonferens Jönköping 1 oktober, 2010 Delaktighet vad säger WHO? (Se fotnot sidan 18 i
Läs merTrakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merHällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande
Läs merUtdrag ur FN:s barnkonvention
Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merFlik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:
Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling och handlingsplan för jämställdhet Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska även en plan mot kränkande
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Anden Förskolan Andens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kompassen Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2010) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Läs merLikabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merArbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merÄlandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling
Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 20171127 1 Älandsbro förskola vision Alla barn, vårdnadshavare och personal ska känna sig trygga och respekterade för den de
Läs mer