Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd"

Transkript

1 A research environment at Jönköping University Engagemang i förskolans aktiviteter för barn i behov av särskilt stöd Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping

2 Förskolan skyddar och stödjer Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar mot ohälsa. Pedagogisk kvalitet handlar om personalens lyhördhet och didaktiska kompetens Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre Barn som går i förskola är mer vana vid skolaktiviteter

3 Svensk förskola Nästan alla barn går på förskola Fri lek tillmäts stor betydelse Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög Relativt små grupper jämfört med andra länder Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum Mycket tid tillbringas utomhus Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att personalen kan beta miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns egna initiativ Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder Många barn har annat hemspråk än svenska

4 Förskolans uppdrag Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) 2.2 Utveckling och lärande Arbetslaget ansvara för: Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. 2.4 Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för: Föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan [ ]. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet [ ] Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de barn som behöver särskilt stöd. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ansvarar för: Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjliget att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.

5 Förskolans uppdrag Enligt skollagen ska förskolan uppmärksamma enskilda barns utveckling och ge adekvat stöd 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges stöd som deras speciella behov kräver. (SFS 2010:800) Hur uppmärksammar förskolan enskilda barns psykiska utveckling? Vilket stöd ges till barn som i behov av särskilt stöd?

6 Välbefinnande hos små barn Välbefinnande hos små barn, vad är det? Ohälsa, vad är det? Relationen mellan välbefinnande och ohälsa

7 Indikatorer på välbefinnande (Ryan & Deci, 2001; Seligman & Csikzentmihalyi, 2000) Hedonistiskt perspektiv: Välbefinnande i form av lycka och välbehag, tillfredsställelse ofta kortsiktig njutning? livskvalitetsmått välbefinnande självkänsla Eudaimoniskt perspektiv: När man gör något som känns värt att göra ofta ett långsiktigt välbefinnande? bemästringsmotivation engagemang självtillit (self efficacy)

8 Hur definieras eudaimoniskt grundade begrepp i litteraturen? Begrepp DEFINITION I ICF - Involvering i livssituation Ålder Eudamoniskt - att göra något värt göra Bemästringsmotivation Engagement Självtillit Självbestämmande Inkl. begreppet autonomi Delaktighet Egenmakt En psykologisk kraft hos en individ att, på ett fokuserat och ihärdigt sättlösa ett probelm som är utmanande för honom/henne(morgan et al, 1990) Den tid barn tillbringar med att på utifrån utvecklingsnivån, interagera med omvärlden på ett adekvat sätt(mcwilliam & Bailey, 1992) Den tillit man har till sin egen förmåga att klara en situation/lösa en uppgift på ett dakevat sätt (Bandura, 1977) Att agera som den främsta orsaken till de val och de beslut man fattar för att ha ett gott liv utan onödig påverkan från andra (Wehmeyer, 1996) Involvering i livssituationer(icf, 2001) genom att delta i de situationer livet erbjuder samt genom att vara aktivt engagerad i de aktiviteter man deltar i (Granlund, 2013) Den process genom vilken individer bemästrar och får kontroll över sina liv och deltar på ett demokratiskt sätt i samhällets aktiviteter (Zimmerman & Rappaport, 1988) Små barn Barn och ungdomar Ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Vuxna

9 Utveckling och delaktighet Mänsklig utveckling sker genom en process där barnet deltar I över tid mer och mer komplext samspel med personer, föremål och symboler i den närmaste omgivningen För att vara effektivt måste samspelet ske relativt regelbundet över längre tidsperioder. Sådant samspel kallas proximala processer (Bronfenbrenner & Morris, 1998 in Bronfenbrenner & Evans, 2000). Att vara i situationer som uppmuntrar till sådant samspel är en förutsättning för utveckling Barns aktiva engagemang i aktiviteter är en ögonblicksbild av sådant samspel

10 Svårigheter med att bedöma psykisk hälsa hos barn Utvecklingsförändringar det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande t ex stereotypier Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika uttryck i olika åldrar hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar? Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt beteende vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?

11 Behov av särskilt stöd hos små barn Punktprevalens: Personalen angav antal barn iåldern1 till 6 år på avdelningen som hade svårigheter med språk, samspel med vuxna respektive andra barn, hyperaktivitet, störande beteende, blyghet, syn, hörsel eller medicinska problem. Enligt personalen hade17.3% (n = 1574) barn behov av särskilt stöd för att fungera på förskolan, varav 3,7% var formellt identifierade och 13,6% endast identifierats av personalen. De två gruppernas svårighetsgrad i kamratsamspel gick inte att särskilja I observationer. Båda gruperna hade svårare än barn med typisk funktion Språkproblem rapporterades för 70.9% av de formellt identifierade barnen och för 65.9% av barnen identifierade av personal. Andra vanliga problem var problem i kamratsamspel samt uppmärksamhet, 54.8% och 53.2% av de formellt identifierade barnen samt 59.6% and 48.8% av barnen identifierade av personal. (Lillvist, A. (2010). Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care. Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special support Prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica 99, )

12 Att barnet är närvarande Är barnet i samma aktiviteter som andra barn Lika ofta? Lika länge? I samma sammanhang? Är samma personer närvarande i aktivteterna som för andra barn Bara barn? Bara vuxna? Barn och vuxna?

13 Children Observation in Preschool. (Farran,2003) Verbal Nej Ja Lyssnar Till vem, Lärare, Barn, Grupp, Sig själv, Ingen Kontext Samling, Bord, Dockhörna, Kök, Fantasi, Utomhus, Närhet Lärare Ensam, Barn, Grupp, Typ av samspel Parallel Associativ Samarbete, Ensam, Inget, Åskådare Typ av aktivitet Social Inget Fantasi Sekventiell, Inte sekventiell Engagement Högt, medelmåttigt, lågt Material Läs/skriv, Spel/leksaker Bild Drama Inget Lärares kommunikation Initiera barn Svara barn Initiera grupp Svara grupp Inget Lärares typ av kommunikation Uppmuntra/kommentera Socialt samspel Instruktion Sjunga Läsa Tillsägelse Inget

14 Resultat (Luttropp & Granlund, 2010) Det är fler likheter än skillnader, 33 av 45 koder samma nivå (85 %). Barn i behov av särskilt stöd finns I samma aktiviteter som andra barn och är lika engagerade som andra barn Skillnader: Barn i behov av stöd finns oftare närmare en vuxen och samspelar sällan med andra Lärare pratar oftare med, och initierar oftare samspel med barn i behov av särskilt stöd Aktiviteterna är mindre sociala och mindre samarbetsinriktade Barn i behov av särskilt stöd deltar oftare i strukturerade aktiviteter och sällan i fri lek

15 Engagemang (CEQ) I det här formuläret är vi intresserade av att veta i vilken grad barnet är aktivt engagerat i olika situationer som förekommer i förskolan. Kryssa för det svarsalternativ vid varje påstående som bäst överensstämmer med hur barnet brukar göra. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa endast för ett alternativ vid varje påstående. Beteende 1. Tittar eller lyssnar på vuxna Exempel: Vid samlingen följer barnet med och verkar förstå vad man pratar om 1. Leker med vuxna som tar initiativ till lek Exempel: Barnet är med i leken när någon i personalen vill leka med barnet 1. Försöker få vuxna att göra saker Exempel: Barnet försöker få en personal att hämta ner en bok från hyllan 1. Försöker få andra barn att göra saker Exempel: Barnet försöker få ett annat barn att vara med och gunga 1. Leker med leksaker Exempel: När barnet har tillgång till leksaker är det intresserat och leker med dem 1. Försöker göra klart saker trots att det tar lång tid Exempel: Barnet vet hur man lägger enkla pussel, och fortsätter tills det är klart 1. Pratar om saker som hänt eller ska hända Exempel: Barnet pratar om när man var på biblioteket sist. Händelsen ska ha inträffat minst ett dygn tidigare. 1. Prövar nya sätt att leka med saker Exempel: Barnet vet redan hur man får en boll att rulla och försöker studsa bollen istället 1. Leker på ett sätt som motsvarar barnets mognadsnivå Exempel: Barnet som gör de flesta andra saker (t ex äter, klär sig) på en 2 årings mognadsnivå leker också på ett sätt som motsvarar en 2 åringsmognadsnivå Händer nästan aldrig Händer ibland Händer ganska ofta Händer mycket ofta

16 Förskollärarens upplevelse av samspel med barnet I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. Påstående 1. Barnet påbörjar samspelet 1. Barnet avslutar samspel på lämpligt sätt 1. Barnet svarar på min kommunikation 1. Barnet förstår vad jag menar 1. Barnet kommenterar eller visar intresse för det jag gör 1. Barnet kan rikta min uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet stannar tillräckligt länge i en aktivitet/situation 1. Barnet bestämmer innehåll i samspelet 1. Barnet avgör hur länge vi skall sysselsätta oss med ett material, en lek, ett ämne 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet 1. Jag svarar på barnets kommunikation 1. Jag förstår vad barnet menar 1. Jag använder ett språk som är lämpligt för vårt samspel 1. Jag kommenterar eller visar intresse för det barnet gör 1. Jag kan rikta barnets uppmärksamhet mot ett gemensamt innehåll 1. Jag vet hur jag skall hålla kvar barnets koncentration på det vi sysselsätter oss med tillsammans 1. Jag bestämmer innehåll i samspelet (vad vi kommunicerar om) 1. Jag engagerar mig i aktiviteter och anv. material som passar för barnets ålder, utvecklingsnivå och intressen 1. Jag anpassar min kommunikation efter barnets tempo 1. Jag vet vilken situation som lockar barnet till samspel och kan vid behov skapa sådana situationer

17 Påstående Barnets samspel med andra barn I det här formuläret kryssar du det alternativ som du tycker stämmer bäst med påståendet till vänster, d v s endast ett alternativ per påstående är möjligt. 1. Barnet påbörjar samspel med andra barn 1. Barnet avslutar samspel med andra barn på ett lämpligt sätt 1. Barnet svarar på andra barns kommunikation Sällan Ganska sällan I 50% Ganska ofta Oftast 1. Barnet förstår vad andra barn menar 1. Barnet visar intresse för det andra barn gör 1. Barnet kan rikta andra barns intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Barnet stannar tillräckligt länge i aktivitet/lek tillsammans med andra barn 1. Barnet säger ifrån till andra barn 1. Barnet förstår när andra barn säger ifrån 1. Barnet anpassar sitt tempo i samspelet med andra barn 1. Barnet fullföljer samspel med andra barn 1. Andra barn svarar på barnets kommunikation 1. Andra barn förstår vad barnet menar 1. Andra barn visar intresse för det barnet gör 1. Andra barn kan rikta barnets intresse mot ett gemensamt föremål, aktivitet eller person 1. Andra barn anpassar sitt tempo i samspelet med barnet

18 Uppvisar barn i förskolor högt engagemang (mår de bra) i förskolans aktiviteter? (Gustafsson et al, in prep.) Barns engagemang skattades av personalen utifrån en fyrgradig skala: 1= händer nästan aldrig, 2= händer ibland, 3= händer ofta och 4= händer nästan alltid. Frågorna handlade om barnets förmåga att stanna kvar i en aktivitet, barnets ihärdighet vid problemlösning, koncentrationsförmåga, fantasiförmåga och flexibilitet. Mer än 80% procent av barnen skattades i genomsnitt ha ett högre engagemang än 2 på skalan, dvs händer ibland. Barns som skattades högt i engagemang skattades också ofta högt i hur samspelet med kamraterna fungerade. Barn som bedömdes ha svårigheter i samspel med kamrater och/eller lärare eller bedömdes vara hyperaktiva skattades generellt lägre i engagemang. Att barn har lågt engagemang ökar inte sannolikheten för speciella åtgärder pga beteendeproblem

19 Mått på beteendeproblem Styrkor och svårigheter (SDQ Sve) Var vänlig kryssa för det alternativ som du tycker passar bäst Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Ej relevant 1. Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor 1. Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge 1. Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående 1. Delar gärna med sig till andra barn (t ex godis, leksaker, pennor) 1. Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör 1. Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv 1. Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar 1. Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad 1. Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig 1. Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig 1. Har minst en god vän (kamrat) 1. Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem 1. Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd 1. Vanligtvis omtyckt av andra barn 1. Lättstörd, tappar lätt koncentrationen 1. Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt otrygg 1. Snäll mot yngre barn 1. Säger ofta emot vuxna 1. Blir retad eller mobbad av andra barn 1. Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, barn) 1. Kan stanna upp och tänka sig för innan hon/han gör olika saker 1. Kan vara elak mot andra 1. Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn 1. Rädd för mycket, är lättskrämd 1. Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga

20 Relationen välbefinnade och ohälsa hos små barn Sambanden mellan välbefinnande operationaliserat som engagemang och ohälsa, operationaliserat som hög poäng på mått på beteendestörning varierar ngt över tid vid mätning en gång /år men är i genomsnitt Ohälsa relativt stabilt över tid, gäller speciellt raseriutbrott, plötsliga förändringar i humör, kan inte sitta stilla, samt trött som alla har samband över.40 Vanligast förekommande symptomen: Kan inte koncentrera sig, tål inte att vänta trotsig, samt krävande/pockande på uppmärksamhet. Tretton procent av barnen hade utvecklingsförseningar, språkförsening vanligast. Även engagemang relativt stabilit (Almqvist, L. (2006) Children s health and developmental delay: positive functioning in everyday life. Örebro: Dissertation, Örebro Studies in Psychology, 8)

21 Vardagspåverkan (från SDQ supplement) Sammantaget tycker du att detta barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor? Nej Ja, små svårigheter Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter Om du svarade Ja, var vänlig besvara de följande frågorna: Hur länge har svårigheterna funnits? Mindre än 1 månad 1 5 månader 6 12 månader Mer än 1 år Oroas eller lider barnet av sina svårigheter? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? I FRI LEK Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket I ORG. SITUATIONER I RUTINER Är svårigheterna en belastning för dig eller för barngruppen som helhet? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket

22 Hur många barn i förskolan som skattats ha beteendeproblem får någon slags specifik insats eller hjälp? Av barnen som kartlades vid tp 1 hade 203 (av 663) ngn form av beteendeproblem, enligt svaren på minst en av delskalorna i SDQ. Av dessa 203 barn är det ca 70% (142) som inte anses lida av sina problem. Beteendeproblem är relativt stabila över tid enligt personalens skattningar. Svårigheter i vardagen är relativt stabila över tid. Speciella åtgärder kan göras under handledning av någon expert utanför förskolan, t ex BHV, BUP eller habilitering. Speciella åtgärder kan också beslutas av personalen själva och genomföras utan handledning från en utomstående expert. Av de 18 barn för vilka man får handledning av någon expert utanför förskolan (8% av samtliga med beteendeproblem) är 16 identifierade formellt som barn i behov av särskilt stöd. För 56 av de 203 barnen med beteendeproblem (26%) genomför personalen speciella åtgärder på eget initiativ utan handledning.

23 Insatser för små barn på förskolan Enskilda professionella på förskolan: Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang på samtidigt och över tid Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de: Uppmuntrar och följer barns initiativ Prata mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar Ge språkmodeller, ge tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö Uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper Erbjuder många olika varierade aktiviteter Organisering av förskolan Andelen personal med förskollärarutbildning Personalomsättning Andelen barn i behov av särskilt stöd Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay. Sandberg, A., Lillvist, A., Björck Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) Special support in preschools in Sweden Preschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57, Norling, M., & Almqvist, L. (2014). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children s engagement in Swedish preschools

24 Skyddande insatser i förskolan forts Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd: Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd Anpassning av vuxens agerande närmare, mer instruktion individualiserade rutiner Smågrupper Planerade stunder med barn som är lekmotorer (Björck Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) teacher s view of Educational support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1, )

25 Vilka problem har barnen som får stöd 700 stöd? Antal barn som får stöd av totala antalet barn Number of grey zone boys Number of grey zone boys receiving support

26 Vilka instanser ger barnen stöd? Frekvensen stöd, antal respondenter som anger olika alternativ Community team Child health care Sociual services Habilitation services Child psychiatry

27 Vad ökar sannolikheten att barnen får särskilda åtgärder? Att ett barn skattas ha beteendeproblem ökar bara till en liten grad sannolikheten barnet erhåller särskilda åtgärder. Totalt ca 80 barn erhåller åtgärder När det gäller åtgärder som genomförs under handledning av expert utanför förskolan är det framförallt att barnet stör fri lek (OR 17.45) och/eller stör rutiner (OR 2.74) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder. När det gäller åtgärder som personalen genomför på eget initiativ utan handledning är det framförallt att barnet är berättigat till modersmålsundervisning (OR 19.18), att barnet oroas eller lider av sina svårigheter (OR 4.90) samt att barnet stör gruppen (OR 2.45) som ökar sannolikheten att barnet erhåller åtgärder.

28 Vilka åtgärder gör man? Åtgärder med handledning Åtgärder utan handledning Anpassning av förskolemiljön 3 16 Anpassning av den fysiska miljön 1 6 Anpassning av den psykosoc. miljön 2 10 Individuellt stöd 3 a 24 Stöd i lekaktiviteter 0 7 Lyhördhet för barnets behov 1 10 Språkstöd 2 8 Samarbete 8 b 6 a Samarbete med föräldrar 1 2 Samarbete med kollegor 0 2 Samarbete med externa team 8 b 2 a Särskild uppmärksamhet av personal Uppmärksammar positivt beteende 1 2 Personalen håller sig nära barnet 6 21 Uppmärksammar negativt beteende 4 17 b a= görs mer sällan än förväntat b= görs oftare än förväntat

29 Förskolepersonalens uppfattning av samverkan med föräldrar Här fyller ni i hur ni ser på samverkan med föräldrarna till barnet. Påstående Stämmer inte alls Stämmer i liten utsträckning Stämmer ganska bra Stämmer helt 1. Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet 1. Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar 1. Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna 1. Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker 1. Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar

30 Samverkan med föräldrar Påstående Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar Procent pers. som instämmer helt Om åtgärder görs med handledning från utomstående expert upplevs samverkan mer positivt. Samverkan upplevs inte mer positivt om åtgärder görs på personalens eget initiativ

31 Mina grundantaganden Problem definieras delvis utifrån sin kontext Problem går i stim Negativa för mycket problem har alltid en positiv för lite motsats Alla problem har flera förklaringar För att lösa ett problem måste man ta hänsyn till flera förklaringar

32 Åtgärdscirkeln Problem Metod Problemförklaring Mål

33 Vad är problemet målet? Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater samspelar funktionellt med kamrater Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens styr uppmärksamhet, normal intelligens Barnet har diagnosen ADHD barnet har ingen diagnos Barnet har en hjärnskada barnet har ingen hjärnskada Barnet lever i en social utsatt miljö barnet lever i en stimulerande miljö

34 Problem formuleras utifrån sin kontext Barnet har svårigheter i samspelet med kamrater i förskole/skolsituationen Barnet har svårt att styra sin uppmärksamhet och låg intelligens jämfört med andra barn Barnet har diagnosen ADHD uppfyller diagnoskriterierna Barnet har en hjärnskada hjärnans funktion/struktur avviker Barnet lever i en social utsatt miljö barnet påverkas av sin hemomgivning i negativ riktning

35 Typer av problem Något det finns för lite av Något som inte finns som borde finnas Något det finns för mycket av Något som inte borde finnas/förekomma

36 Problemförklaringar Något som förklarar att problem finns. Förklaringarna kan ligga i personen, i omgivningen eller i både och. Oftast finns fler förklaringar. Det som kan vara problem på en nivå kan vara förklaring på en annan nivå

37 Problem Barnet har svårigheter i samspel Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Förklaring Barnet har svårt styra sin uppmärksamhet Barnet har ADHD Barnet har en hjärnskada Missbrukande mamma

38 Problemval styr åtgärdscirkelns mål Problem Problem i klassrumskontext Ingen diagnos Inga extra resurser Mål Mål i klassrumskontext Utredd för diagnos Har extra resurser

39 Problemförklaring styr åtgärd Problemförklaring Gör inte klart uppgift Har svårt styra uppmärksamhet ADHD Åtgärd strukturera uppgift tydlig instruktion, modalitet etc medicinering

40 Mål Tydligt formulerade och utvärderingsbara Positivt formulerade Möjliga nå på kort tid Viktiga att nå för inblandade personer

41 Åtgärder måste genomföras för att ha en effekt Åtgärder bör bygga på de förklaringar som finns till problemen Flera förklaringar flera åtgärder Åtgärder måste passa i den kontext de ska genomföras Åtgärder ska vara enkla att utföra och helst bygga på det som redan görs Alla behöver inte göra lika så länge det man gör har samma effekt Åtgärder måste ha snabba effekter för att man ska fortsätta genomföra dem

42 Problem i åtgärdsarbete Problemet otydligt formulerat vet ej hur förändring ska märkas Mål och metod blandas ihop tror att målet är nått när metoden är gjord Problemglidning, problemförklaring blir problem når inte målet Nivåbyte av problem från individ i kontext till individ

43 Instrument och struktur i utredning Instrument och förfaringssätt i utredning styrs av det syfte utredningen har Problem i vardagsfungerande utredningen måste täcka in person, samspels och miljöfaktorer i den kontext problemet förekommer Barnet behöver extra resurser utredningen måste täcka in de kriterier som finns för att få resurser, alt vilka resurser behövs utifrån vardagsproblemet? Barnets problem kan bero på diagnos utredningen måste undersöka om barnets agerande, egenskaper etc motsvarar diagnoskriterierna

44 Vilket individuellt stöd behöver barnen för att fungera bättre? Stöd i att påbörja aktivitet och socialt samspel? Stöd i att genomföra aktivitet och socialt samspel? Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel?

45 Hur ska stödet se ut? Uppmärksamma barnens egna initiativ Utvidga barnens tankar och språk (scaffolding) Beta miljön Nalle Puh principen Undvik instruktion Resurser ska ge stöd utan att dominera aktiviteter Involvera andra barn som terapeuter

46 Vad behöver göras? Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin vardag Se till att en naturlig koppling finns mellan de instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer där barnen finns Fokusera stödet på de problem i vardagsfungerande som identifieras Ge personalen handledning mer konkret Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i att definiera problemen

Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö

Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö A research environment at Jönköping University Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö Förskolebarns psykiska hälsa Studiedag 20 februari, 2012 Mats Granlund Bakgrund Psykiska hälsa

Läs mer

Jönköping University

Jönköping University Jönköping University Forskning inom CHILD: Livssituationer och åtgärder för barn som är i behov av särskilt stöd Barn och funktionshinder Barn i förskola och skola Barn och hälsa Lärande och kommunikation

Läs mer

Enkät till vårdnadshavare

Enkät till vårdnadshavare Enkät till vårdnadshavare Så här fyller du i enkäten Enkätsvaren registreras maskinellt, därför är det viktigt att de är ifyllda på rätt sätt. Använd en bra penna med svart eller mörkblå färg. Undvik blyertspenna.

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Köpings kommun. för Regnbågen. Läsår 2014 2015. Regnbågen 2014 09 19

Köpings kommun. för Regnbågen. Läsår 2014 2015. Regnbågen 2014 09 19 Köpings kommun Arbetsplan för Regnbågen Läsår 2014 2015 Regnbågen 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten styrs av

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Wender Utah Rating Scale (WURS) Wender Utah Rating Scale (WURS) WURS (Wender 1995) är ett hjälpmedel för en vuxen person att beskriva sitt beteende i barndomen. Innehåller 61 påståenden om barndomen. De på mallen markerade frågorna ger

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Köpings kommun Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Läsår 2014 2015 Heléna Henkel Inga Lill Alfredsson Anette Ericsson Elisabeth Larsson 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98 FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan I denna utgåva av läroplan för förskolan är samtliga

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Resultatredovisning för Test Testsson

Resultatredovisning för Test Testsson Normjämförelse Jämförelsegrupp: Pojkar - årskurs 4 Totalpoäng 10 Råpoäng Stanine 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Stanine 1 är ett mycket undergenomsnittligt värde som 4,0 % av jämförelsegruppen har. Redovisning av delskalor

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Förskola Dag & Natt LIKABEHANDLINGSPLAN. Rutiner och dokumentation

Förskola Dag & Natt LIKABEHANDLINGSPLAN. Rutiner och dokumentation Förskola Dag & Natt LIKABEHANDLINGSPLAN Rutiner och dokumentation Förskolan Dag & Natt 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och pedagogisk omsorg

Läs mer