WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

Transkript

1 S U N D B Y B E R G WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

2 ITGymnasiet har funnits i snart nog två decennier. Genom åren har skolan genomgått många förändringar i alla delar av organisationen. För två år sedan startade skolan upp läsåret med ett i stort sett nytt kollegium. Vi var ny personal i samtliga roller på skolan; skolledning, lärare, administration och elevhälsoteam. Sedan dess har mycket hunnit komma på plats. Vi har kunnat dra nytta av de i kollegiet med lång erfarenhet och god kännedom om skolans historia. Samtidigt har vi fått nya insikter och orken att bygga någonting gemensamt från grunden genom alla nya kollegor. Arbetet har varit både utmanande och tungt, det har krävts många, långa timmar av oss alla. Utvecklingstakten har varit hög och redan första läsåret fick vi tydlig bekräftelse på vårt arbete genom markant ökade resultat i både mjuka och hårda resultat. Vi var medvetna om att vi under läsåret inte kunde vänta oss samma raska utvecklingskliv. Många gånger under läsåret har det istället känts som om vi tagit ett steg fram och två steg tillbaka. Nötandet, granskandet och repetitionerna av våra arbetssätt och arbetsverktyg har dock gett resultat. I uppföljning ser vi att vi har byggt en stabil grund att stå på och bygga vidare från. Ramarna för vårt arbete är tydliga och vi har högt i tak när det gäller både ambition och lyhördhet. Läsåret kommer vi fokusera på att finslipa våra befintliga arbetssätt. Vårt fortsatta arbete är långsiktigt och förutsättningarna för det är goda. Vi har en organisation som delar en gemensam elevsyn och målsättning. Vi har en lärarkår som systematiskt och målmedvetet arbetar för att utveckla och utmana den egna och varandras undervisning. Vi har en skolledning med god inblick i, och förståelse för, skolans styrkor och utvecklingsområden. Vi har en administration och elevhälsa där tydliga processer stödjer vårt huvudsakliga uppdrag och verksamhet; att bedriva undervisning av hög kvalitet.

3 ITGymnasiet Sundbyberg

4 ITGymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala ITföretag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på ITGymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé ITGymnasiet erbjuder ITprofilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision ITGymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en ITprofilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa ITrelaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på ITGymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på ITGymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans och näringslivets krav?

5 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs och resultatanalyser, en webbaserad brukar och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier ITGymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte ITGymnasiet hur det gått för de elever som gick ut ITGymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp

6 ITGymnasiet Sundbyberg 2.1 Historik ITGymnasiet Sundbyberg var den första skolan inom ITGymnasiet Sverige AB och startade sin verksamhet i Kista 1998, då under namnet ITGymnasiet Kista. I början av millennieskiftet flyttade skolan sin verksamhet till Rissne i Sundbyberg och bytte namn till ITGymnasiet KistaRissne, vilket senare kom att bli ITGymnasiet Sundbyberg i samband med att skolan firade sitt tioårsjubileum. Under 2010talet har skolans elevtal minskat i takt med krympande elevkullar. Läsåret väntas skolans elevtal vända och öka. 2.2 Program ITProgrammet El och energiprogrammet inriktning Dator och kommunikationsteknik. IT Design Estetiska programmet inriktning estetik och media. IT Teknik Teknikprogrammet inriktning informations och medieteknik. Antal elever 186, könsfördelning 14 kvinnor 172 män. Fördelningen per program: IT Teknik; 106 elever (6k/100m), ITProgrammet; 55 elever (3k/52m), IT Design; 24 elever (5k/19m). 2.3 Elever Utbildningarnas inriktning gör att majoriteten av skolans elever är av manligt kön. Den ojämna könsfördelningen delar vi med motsvarande gymnasieutbildningar på både nationell och lokal nivå, där både el och energiprogrammet samt teknikprogrammet har övervägande andel elever av manligt kön. En stor andel av skolans elever delar ett gemensamt intresse för informationsteknologi och då framförallt datorspel. Vidare studier och framtida yrkesutgångar ligger bland annat inom mjukvaruutveckling, systemvetenskap, nätverksadministration och säkerhet, digital formgivning och spelutveckling. Upptagningsområdet är framförallt västerort i Stockholm, men spridningen bland elevernas hemkommuner är stor. Från Södertälje och Nynäshamn i söder till UpplandsBro och Håbo i norr. Skolan har en stor blandning av kulturell och etnisk bakgrund hos både elever och personal.

7 2.4 Personal och organisation Skolan ledningsgrupp utgörs av rektor, biträdande rektor och två stycken förstelärare. Biträdande rektor innehar även tjänst som specialpedagog (50%) och arbetsleder skolans elevhälsoteam (EHT). EHT inkluderar utöver rektor och biträdande rektor/specialpedagog, en kurator (2040%) och en skolsköterska (20%). Skolläkare och psykolog har anlitats på timmar enligt avtal. Skolans pedagogiska personal är indelad i lärlag som leds av förstelärare och biträdande rektor. Undervisande personal och EHT träffas två timmar per vecka och arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete. Arbetet sker både i helgrupp och uppdelat i de mindre lärlagen beroende på aktuell fråga och fokus. Av 15 anställda undervisande lärare saknar fyra lärarlegitimation. Alla fyra genomgår lärarutbildning eller kompletterande pedagogisk utbildning. Tre av dessa är yrkeslärare och omfattas inte av legitimationskravet. Funktioner som vaktmästare, tekniker och SYV har tilldelats personal med nedsättning i ordinarie uppdrag. Skolan har haft en administrativ tjänst på motsvarande 80%. Matsalen har bemannats av ett måltidsbiträde inhyrd via ett bemanningsföretag. 2.5 Lokaler Skolans har stora lokaler om en räknar på antalet kvadratmeter per elev. Lokalerna renoverades under 2013 och är ombyggda för att passa skolans behov. Förutom vanliga undervisningssalar finns laborationssalar för ämnena biologi, kemi, fysik, medie och estetiska kurser, samt för el och nätverksämnen. Utöver detta har skolan ett ensemblerum och ett nyinvigt spelrum. Idrottslektionerna är förlagda till Råstaparkhallen dit eleverna tar sig med lokalbuss som avgår i nära anslutning till skolan. Skolmat serveras varje dag i egen matsal. Vid lunchen har eleverna tillgång till en altan där de kan äta skolmaten när vädret så tillåter. Skolan har bibliotek, studiehall och en aula. Aulan används både för undervisning och vid större samlingar samt vid nationella prov. Studiehallen inrymmer både studieplatser och uppehållsyta för eleverna. 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål ITGymnasiet Sundbyberg ska erbjuda norra Stockholms bästa ITprofilerade utbildningar. Vi ska bedriva undervisning av hög kvalitet och vara en skola där alla elever blir sedda och känner sig välkomna.

8 Elevhälsoteamet (EHT) består av biträdande rektor 50%, specialpedagog 50%, kurator 2040% samt skolsköterska 20%. EHTmöte hålls varje vecka enligt fast dagordning, vilken innehåller punkterna förebyggande, främjande och åtgärdande arbete. EHT arbetar kontinuerligt med att utveckla elevhälsoarbetet på skolan. Input till förbättringsarbetet sker via både kvantitativa och kvalitativa utvärderingar i personal och elevgrupp. EHT följer även upp och utvärderar sitt eget arbete inom gruppen. Låg närvaro och bristande studiemotivation bedöms vara de främsta orsakerna till låg måluppfyllelse och betygspoäng på skolan. Det främjande och förebyggande elevhälsoarbete har under läsåret därför främst syftat till att främja tillgängliga lärmiljöer samt att öka elevernas närvaro. I uppstart av läsåret har stor vikt lagts på att förankra skolans arbete för likabehandling och god elevhälsa både hos personal och elever. Skolans specialpedagog har under läsåret lett kompetensutveckling inom specialpedagogik och elevhälsa för all undervisande personal. Arbetet har varit tidskrävande men upplevs av både EHT och undervisande personal som givande. En grundad förståelse och ett gemensam språk ger oss bättre förutsättningar att samverka kring och främja god elevhälsa. Konsulterande specialpedagog har uppdragits till återkommande fortbildningstillfällen, även de med fokus på tillgängliga lärmiljöer, ledning och stimulans.

9 Regelbundna avstämningar av måluppfyllelse (EWS) har använts för att rikta insatser och resurser till de klasser, undervisningsgrupper och individer som så behövt. EHT har deltagit i analys av EWS och där bidragit med sina respektive kompetenser i utveckling och utvärdering av anpassningar. Med syfte att möjliggöra mer kvalitativ analys har arbetsgången kring EWS reviderats under läsåret. Det har skapat möjlighet till fördjupande analyser på både vertikal (undervisningsgrupp/tillgängliga lärmiljöer) och horisontell (mentorsgrupp/individ) nivå. Skolan har en tydlig arbetsgång och ansvarsfördelning för att arbeta åtgärdande kring frånvaro. Arbetsgångens första steg åligger mentor. Fortgår frånvaron kopplas elevhälsoteamet in och en kartläggning av orsaker bakom frånvaron samt en utredning om behov av särskilt stöd genomförs. För att avlasta mentorernas ansvar och för att ytterligare förebygga frånvaro har skolans administratör uppdragits att ringa elever som uteblir från lektion. Åtgärden är tidskrävande men upplevs ha gett gott resultat för flera elever. Rutinen för sjukanmälan har reviderats under läsåret i och med att möjligheten för myndiga elever att sjukanmäla sig själva i Schoolsoft har plockats bort. Eleverna måste i stället ringa till skolans administratör inom en angiven tidsram. I båda de beskrivna åtgärderna bedöms den personliga och regelbundna kontakten främja närvaron och minska sjukanmälningar grundande i lättja eller av morgontrötthet. Utifrån resultatet i elevenkäten utökades tjänsten för skolans administratör för att inrymma uppdrag som klassassistent för den av skolans klasser med lägst upplevd arbetsro. Ytterligare en klassassistent anställdes under våren för att förbättra studieron i en av skolans klasser samt att ge extra stöd åt elever i klassen som var i behov av detta. Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/

10 Arbetet att skapa en gemensam förståelse och språk för vårt elevhälsoarbete hos samtlig personal upplevs ha gett resultat. Ett ökat ägandeskap för både främjande, förebyggande och åtgärdande insatser har utvecklats under läsåret. Likabehandling och värdegrundsfrågor har lyfts upp som prioriterade områden i planering av undervisning. Ansvaret har fördelats till samtliga undervisande lärare. Vid uppföljning framkommer att undervisande lärare i el, nätverk och datorteknik önskar kompetensutveckling för att med trygghet kunna arbeta med frågorna i undervisningen. I de kurser där likabehandling och värdegrund har prioriterats upplevs arbetet ha gett en ökad medvetenhet hos eleverna. Samtidigt som skolans personal känner ägandeskap för elevhälsoarbetet måste EHT inkluderas i skolans pedagogiska verksamhet. Detta med syfte att nå ökad upplevd tillgänglighet till EHT, samt för att erbjuda handledning till undervisande lärare. Läsåret har gett förutsättningar för EHT att närvara på lektioner och vid pedagogisk mötestid/kollegialt lärande. Lektionsbesöken har gett lite effekt och behöver struktureras ytterligare för att fylla önskad funktion. Önskvärt är att EHTs närvaro på lektionerna kan ske så pass ofta att det fungerar som en naturlig del av elevernas lärmiljö. Rutiner och åtgärder vid upprepad/långvarig frånvaro har reviderats under läsåret. De främjande och förebyggande insatserna för att främja närvaro har enbart gett begränsad effekt. Under läsåret har EHT arbetat med att kartlägga orsaker bakom låg närvaro hos våra elever. Arbetet behöver fortsätta under Ett ökat samarbete med externa samhällsfunktioner har utvecklats, däribland med hemkommun, BUP och socialtjänst. För elever med omfattande frånvaroproblematik krävs samverkande insatser från både skola, hemkommun och vårdnadshavare. Samarbetet är i stor utsträckning beroende på de enskilda handläggarna i varje hemkommun och stadsdel. Vi ser stora skillnader i våra förutsättningar att hjälpa elever som riskerar att bli hemmasittande beroende på i vilken hemkommun/stadsdel de bor. Organisationen för EHT bedöms ha goda förutsättningar att fungera väl. Under läsåret har kontinuiteten blivit lidande i samband med föräldraledighet i gruppen. Då kurator och skolsköterska båda har relativt liten tjänsteomfattning har behovet av en tydlig arbetsledning varit stort. Biträdande rektor tillika specialpedagog planerar och prioriterar bland aktuella ärenden och fördelar därefter ansvaret inom EHT både på kort och lång sikt. Arbetssättet förenklar kommunikationen och arbetsfördelningen inom EHT. Under läsåret har administrationen runt och genomförandet av skolsköterskans hälsosamtal i årskurs 1 förbättrats. Det har gett oss möjlighet att i större utsträckning använda den övergripande informationen som framkommit i samtalen i vårt arbete att utveckla anpassningar och stöd på organisation, klass och gruppnivå.

11 Kuratorns och skolsköterskans arbete förläggs till skoldagar då de har bäst möjlighet att vara tillgängliga för eleverna. Det innebär att enbart kurator och specialpedagog deltar regelbundet i skolans pedagogiska mötestid/kollegiala lärande. Mer tid frigörs på så sätt för mer regelbundna lektionsbesök och närvaro med/bland eleverna. Syftet är att nå ökad upplevd tillgänglighet till EHT hos både elever och lärare samt erbjuda handledning till undervisande lärare och på så sätt främja tillgängliga lärmiljöer. Frånvaro är som tidigare nämnts en av de främsta orsakerna till låg måluppfyllelse. Under läsåret fortsätter arbetet med att utveckla en väl fungerande arbetsgång för kartläggning av orsaker bakom frånvaro. Kartläggning görs som en del i utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Målet med kartläggning är att utarbeta snabbare och mer effektiva åtgärder vid frånvaro, samt att utveckla de främjande och förebyggande insatserna för ökad närvaro. Som beskrivits ovan är förutsättningarna för samarbete med elevernas hemkommuner mycket olika från kommun till kommun. Genom att etablera personliga kontakter inom kommunerna har vi kunnat expediera ärenden som annars skulle blivit liggande på hög i väntan på återkoppling. Det arbetet fortsätter även under läsår Samarbetet inom EHT behöver struktureras ytterligare under nästa läsår då det upplevs ha blivit lidande under läsåret pga personalomsättning i samband med föräldraledighet. Även rutiner och verktyg för dokumentation inom EHT behöver effektiviseras. Skolläkarens och skolpsykologens roll och funktion i det främjande och förebyggande arbetet behöver utvecklas så att det i högre utsträckning gynnar det långsiktiga arbetet.

12 Skolans rektor, APLsamordnare (20%), administratör, yrkeslärare och berörda mentorer på El och energiprogrammet är alla aktiva i arbetet med APL. En gång per termin har ett regionalt programråd hållits där systerskolor i vår region samverkat för större genomslag. APLperioderna förläggs över hela veckor under årskurs 2 respektive 3. I årskurs 1 erbjuds eleverna sk. jobbskuggning ute på arbetsplatser där elever i senare årskurser genomför sin APL. I början av läsåret hålls en APLdag, en kickoff där representanter från näringslivet kommer för att bygga förväntan och intresse kring APL. Årskurs Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever ITprogrammet Lokal APLsamordnare arbetar med att skapa och förvalta goda kontakter med företag som kan erbjuda APLplatser av hög kvalitet. I detta arbete ingår kartläggning av arbetsmiljö, riskbedömning och kvalitetssäkring. Samtliga handledare ute på arbetsplatserna introduceras till och erbjuds möjlighet att genomföra Skolverkets handledarutbildning. Under läsåret har förläggning av centralt innehåll gjorts utifrån varje enskild arbetsplats förutsättning. Vid behov revideras förläggningen under APLperiodens gång. Orsaker till revision är ofta oförutsedda förändringar på arbetsplatsen. Genomförande av trepartssamtal samt den löpande kontakten med eleven under APLperioden fördelas mellan mentor, undervisande yrkeslärare och APLsamordnare.

13 Arbetsplatsernas olika storlek och tekniska förutsättningar gör att förläggning av samma kurser/delar av kurser är svårt att genomföra för samtliga elever i en och samma klass. Fram till och med läsåret vi arbetat med att arbetsplats"förlänga" centralt innehåll snarare än förlägga. Med det åsyftas att allt centralt innehåll förläggs till skolan, men att delar av utvalda kursers fördjupas ute på APL. På så sätt har jag som rektor kunnat säkerställa att alla elever erbjuds undervisning i alla kurser och i allt centralt innehåll. Undervisande lärare har genom detta kunnat planera sin undervisning och säkerställa insamling av bedömningsunderlag. Till läsåret har huvudman gett direktivet att gå från individuell förlängning av det arbetsplatsförlagda lärandet till gemensam förläggning av centralt innehåll för hela klasser/årskurser. Som tidigare beskrivit arbetar skolan för att höja studiemotivation och närvaro hos eleverna. APL kan, rätt utförd vara en framgångssaga utan motstycke, vilket vi vid flera tillfällen sett exempel på. För vissa elever blir dock APL ett avbrott i skolterminen då de väljer att utebli helt från arbetsplatsen. Skolans kraftmedel för att tvinga elever till att delta i APL är i princip obefintliga. Ett indraget studiebidrag pga frånvaro utgör inte något egentligt problem för eleverna, då de i många fall inte uppburit studiebidrag på mycket länge. Frånvaro under APL följer samma typ av utredande och åtgärdande arbetsgång som vid annan skolfrånvaro. Eleverna kan sägas sakna egentliga incitament för att delta i APL då vi genom skolförlagd undervisning säkerställer att de kan uppnå godkända betyg. Att gå från förlängning till förläggning av centralt innehåll kan vara ett sätt att göra närvaro vid APL en förutsättning för att klara utbildningen. Det står dock i konflikt med vårt uppdrag att erbjuda eleverna flera olika sätt att redovisa sina kunskaper, samt att arbeta för ökad måluppfyllelse. För att främja närvaro krävs ett intensivt arbete där kvaliteten och attraktiviteten hos APLplatserna samt matchningen av elev och APLplats är viktiga delar. Vid uppföljning framkommer att inga av handledarna ute på arbetsplatserna slutfört Skolverkets handledarutbildning. Samtliga har fått information om den och ett flertal har påbörjat utbildningen. Incitamenten för att ta arbetstid till att genomgå utbildningen är för få.

14 Som beskrivits ovan behöver det centrala innehållet som arbetsplatsförläggs gå från att vara individuellt för varje enskild elev och arbetsplats, till att bli generellt för hela klasser/årskurser. Det förberedande arbetet inför APL, med tidig och tydlig information till elever, stöttning av elever i kontakten med arbetsplatsen samt att hålla informationen om arbetsplatser och handledare uppdaterad har brustit och behöver förbättras för att fungera tillfredsställande. Vidare behöver betygsättande yrkeslärares förutsättningar att följa elevernas kunskapsutveckling utvecklas ytterligare. I det arbetet behöver vi använda oss både av digitala verktyg, löpande kontakt med elev och handledare samt mer kvalitativa trepartssamtal. Som det framgår i analysen ovan är frånvaro under APL ett reellt problem. Konsekvenserna är inte bara att den enskilda eleven går miste om möjligheten att utveckla delar av de yrkesförmågor som APL:en är tänkt att ge. Kontakten med och tillgången till attraktiva APLplatser kräver mycket arbete. En illa genomförd APLperiod med frånvarande elever kan och har vid flera tillfällen kostat oss förtroendet till fortsatt samarbete. Under läsåret läggs ytterligare tyngd på det förberedande arbetet samt att under APL hålla tät och regelbunden kontakt med elev och handledare. Skolans lokala APLsamordnare kommer under läsåret inneha uppdrag som samordnare för ytterligare två skolor. Med den större omfattning på tjänsten finns förhoppningar om än mer kvalitativa APLplatser, ett mer systematiskt utvecklingsarbete och ett mer aktivt branschråd. Skolans rektor behöver i större utsträckning delta i bransch och programrådsarbetet. Under läsåret påbörjades ett arbete med att skapa internationella APLplatser. Det arbetet intensifieras under läsår 1718 med en handfull platser i Storbrittanien att fylla.

15 1. 2. Från förlängning till förläggning av centralt innehåll En APL i linje med huvudmannens direktiv APLsamordnare och yrkeslärare HT 2017 Efter respektive APLperiod, jan 2018/april 2018 Stödstrukturer inför och under APL, för både elev och lärare. Ökad tydlighet och effektivitet. Ökad nöjdhet och rek.grad. APLsamordnare, yrkeslärare och skolledning. Augokt 2017, janfeb.2018 Efter respektive APLperiod, jan 2018/april Regionalt APLsamarbete Ökad kvalitet på APLplatser och branschråd APLsamordnare Lars Nordin Löpande under läsåret Lokalt dec.2017, regionalt okt och jan Internationalisering av APL Ökad nöjdhet och rekommendationsgrad APLsamordnare, skolledning HT 2017 Jan

16 Kollegialt lärande 201/1 Skolans förstelärare och specialpedagog är del i ledningsgruppen. Detta ger ett tydligt pedagogiskt fokus på ledningsgruppens arbete. Två timmar per vecka har vigts åt pedagogiskt utvecklingsarbete/kollegialt lärande. Det arbetet leds av skolans två undervisande förstelärare samt specialpedagog tillika förstelärare. Under läsåret har ytterligare mötestid givits ämneslag/lärlag för att främja eget ansvar och upplevt ägandeskap för den pedagogiska utvecklingen. Arbetet har under läsåret haft två olika fokusområden; tillgängliga lärmiljöer och implementering av planeringsverktyget i Schoolsoft. För att främja tillgängliga lärmiljöer har följande aktiviteter skett: Specialpedagogisk kompetensutveckling för all undervisande personal. Regelbunden avstämning av måluppfyllelse (EWS) med efterföljande arbete i lärlag kring utveckling, implementering och utvärdering av anpassningar och stöd. Regelbundna auskultationer, både mellan lärare och med EHT. Gemensamt arbete med pedagogisk planering av kurser och arbetsområden. Formativ bedömning 201/201 Under läsåret har lärarna arbetat vidare efter de ramar som getts under tidigare år. Undervisande personal har arbetat med att tillsammans planera, genomföra och följa upp arbetsområden och enskilda lektionstillfällen. Fokus i samarbetet har varit ökad tillgänglighet samt utveckling av formativa arbetssätt och bedömning. Planeringsverktygets utformning, då främst uppdelningen av kurser i arbetsområden, har fungerat vägledande i arbetet. Implementeringen av Schoolsofts planeringsverktyg har dock tagit mer tid än väntat. Verktyget har lidit av många barnsjukdomar. Vi har vid flera tillfällen fått backa tillbaka och revidera vårt arbete för att få det att fungera med nya uppdateringar i mjukvaran och nya direktiv från huvudman. Arbetet har stundtals upplevts tungt och frustrerande. Men diskussionerna som kommit ur tragglandet upplevs ha bidragit till en ökad förståelse för pedagogisk planering och formativa arbetssätt.

17 Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Specialpedagogisk kompetensutveckling för all undervisande personal har skett både via en av huvudmannen utformad distansutbildning, samt genom återkommande workshops med konsulterande specialpedagog. Kursen har tagit mycket tid i anspråk. Detta trots att rektor och specialpedagog aktivt valt ut de mest relevanta delarna att fokusera på. Flera av skolans lärare som haft lärarutbildningen i färskt minne upplevde kursens innehåll som repetition. Syftet med kursen har varit att nå en gemensam förståelse och utveckla ett gemensamt språk kring specialpedagogik och elevhälsa. Vid uppföljning i personalgruppen och i ledningsgrupp upplevs syftet ha uppnåtts, men att det kvarstår arbete för att nå målet. Som tidigare beskrivits i kapitel 3 har arbetet med elevavstämning och efterföljande analys utvecklats under läsåret. Den nya arbetsgången upplevs ha gett mer kvalitativa analyser och åtgärder, samt bättre förutsättningar till odelat fokus på undervisningens utformning respektive enskilda elevers behov och förutsättningar. Även formen för auskultationer har reviderats efter uppföljning under läsåret. Personalen upplever arbetet som meningsfullt och givande, men att det ofta prioriteras ner till förmån för andra, mer brådskande uppgifter. EHT har varit ute på regelbundna lektionsbesök under hela läsåret. Detta med syfte att nå ökad upplevd tillgänglighet till EHT, samt för att erbjuda handledning till undervisande lärare. Positiv återkoppling på vårt arbete kan utläsas i elevenkäten där vi ökat på 8 av 10 frågor inom avsnittet undervisning. På ytterligare 1 av 10 frågor ligger vi kvar på samma resultat som förra året. Utvecklingsområden 201/201 En av styrkorna i vårt kollegiala lärande under föregående läsår har varit en flexibilitet och lyhördhet till verksamhetens behov. Även läsåret ska det vara vårt förhållningssätt. Vi kommer dela in läsåret i perioder, i vilka fokus för det kollegiala lärandet skiftar. Första perioden vigs åt att arbeta med pedagogisk planering, formativa arbetssätt samt ledning och stimulans. Det är ett fortgående arbete att diskutera och omdefiniera gränserna mellan ledning och stimulans, extra anpassningar respektive särskilt stöd. Hitintills i vårt arbete med att skapa tillgängliga lärmiljöer har vi fokuserat på anpassningar på organisations och gruppnivå för att minska behovet av individuella extra anpassningar och särskilt stöd. Till kommande läsår behöver vi titta närmare på ledning och stimulans. Eleverna inom en och samma undervisningsgrupp har ofta en stor spridning i förkunskap och förutsättningar. För att möta det behöver tid läggas på att utveckla arbetsområden och uppgifter "utan tak", där elever i behov av stöd utvecklar grundläggande kunskaper och elever i behov av extra utmaningar får just det. Period 2 inom vårt kollegiala lärande kommer fokusera på att främja arbetsron i klasserna. Att granska och utveckla ledarskapet i klassrummet är en central del i detta arbete. Efterföljande perioder lämnas öppna då vi, som tidigare nämnts, behöver kunna vara följsamma och lyhörda till uppkomna behov i verksamheten.

18 Även om mycket tid lagts på att gemensamt arbeta med Schoolsofts planeringsverktyg finns mer kvar att göra för att nå en skolövergripande konsensus och förståelse. Med ett nytt verktyg för elevavstämning i Schoolsoft kommer vi behöva lägga tid och tankar på det. Farhågan är att vi förlorar effektiviteten och flexibiliteten vår egenutvecklade EWS. Förhoppningen är att verktygets överskådlighet utvecklas under läsåret och kan komma att bli än mer användbart. Dokumentation av extra anpassningar har inte fungerat tillfredsställande, där behöver ytterligare arbete göras.

19 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % 92 25% 11% 61 2% 48% 60 8% 47% Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk % 20% 5% 0% 0% 7% 12% 12% 10% 16% 17% 80% 42% 59% Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Resultatet för de nationella proven är en sammanställning av samtliga delprov. De enskilda delprovens resultat redovisas inte. Har en elev inte genomfört ett eller flera delprov redovisas de sammanställda resultatet som ofullständigt, "saknas". En hög andel elever har inte genomfört alla delprov, vilket gör att provbetygen inte visar en representativ bild av elevernas kunskaper vid provtillfället.

20 I svenska är det en hög andel elever som inte genomfört det muntliga provet. Dessa elever har dock fått flera möjligheter under kursens gång för att redovisa motsvarande kunskaper. Vidare har många elever fått betyget F på det skriftliga delprovet pga bristfälliga källhänvisningar. Även detta har eleverna visat att de kan göra på ett korrekt sätt under kursen gång. I engelska ligger elevernas styrka främst i läs och hörförståelse medan bristerna generellt sett framträder i skriftlig framställning. Detta har varit tydligt tidigt under kursens gång och undervisande lärare har därför prioriterat skrivträning. Många av våra elever är ovana vid och har svårt för de långa nationella proven i engelska och svenska. Eleverna har under läsåret fått testa på att skriva under tidspress för att bekanta sig med provsituationen. I matematik 3c har 80% av eleverna ett högre slutbetyg än resultatet på de nationella proven. Majoriteten av de elever som fått högre slutbetyg än resultatet på de nationella proven fick betyget F på nationella provet och slutbetyget E. Det finns flera orsaker till skillnaderna som både bygger på undervisningens utformning och utformningen av de nationella proven. Undervisande lärare samlar löpande in bedömningsunderlag då hen testar delmomenten kontinuerligt under kursens gång. Läraren kommunicerar till eleverna vilka kunskapskrav de redovisat och vilka som kvarstår. I slutet av läsåret då nationella provet är förlagt hade de flesta eleverna redovisat kunskaper på samtliga kunskapskrav. Arbetssättet har varit uppskattat både av lärare och elever, men har medfört att framförallt eleverna som läst matematik 3c inte tog nationella provet på allvar. Likt de nationella proven i svenska och engelska, är proven i matematik flera timmar långa och har skapats av ämneskunniga vuxna vana vid denna typ av provsituation. Då det är svårt att få till längre provtillfällen under läsåret är eleverna ovana i provsituationen. Det ger dem sämre förutsättningar att hålla fokus och prestera på en nivå rättvisande för deras egentliga kunskaper. Att i högre utsträckning utforma undervisningen för att träna eleverna inför nationella proven skulle ske på bekostnad av vår strävan att arbeta formativt och med tillgängliga lärmiljöer.

21 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A 104 7% B 119 7% C % D % E % F % Streck 18 1% Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Likt förra läsåret har vi bedrivit ett intensivt arbete för ökad måluppfyllelse och andel elever som når sin gymnasieexamen. Andelen betyg F har ökat med 6 procentenheter från föregående läsår, men ligger i nivå med resultatet från två respektive tre läsår tillbaka. Den övervägande majoriteten betyg som sattes under läsår är betyget E. Hög frånvaro kvarstår som den enskilt viktigaste orsaken till låg måluppfyllelse och är därför ett av våra främsta fokus i fortsatt utvecklingsarbete. Det finns ett tydligt samband mellan frånvaro och måluppfyllelse. 85% av alla betyget F tillhör elever med en omfattande frånvaroproblematik. Samtliga av dessa elever har erbjudits stöd från skolans mentor, lärare och elevhälsoteam. Utredningar har genomförts och åtgärder utifrån behov av särskilt stöd har satts in. Regelbunden kontakt med elev, vårdnadshavare, hemkommun och socialtjänst har hållits. Av de 15% av betygen F som tillhör elever utan omfattande frånvaroproblematik utgörs knappt hälften av elever som medvetet valt att prioritera ner kursen. Religionskunskap 1 är den kurs som i särklass nedprioriterats framför andra. Det lämnar ca 8% av samtliga betygen F, dessa har alltså satts på elever utan omfattande frånvaro, och utan ett medveten nedprioritering av eleven. Givet de ovan beskrivna bedöms våra åtgärder och insatser i att stödja elever att nå godkända betyg, inom ramen för undervisningen, ha varit framgångsrika. Näst närvaro är bristande studiemotivation den främsta orsaken till skolans låga betygspoäng i jämförelse med nationell betygsnivå på respektive program. Både undervisande lärare och elever påtalar att många elever är nöjda med att nå betyget E och saknar motivation för att arbeta för högre resultat. Likt förra läsåret framträder lärarens förmåga att motivera eleven att lära sig mer som en av de viktigaste frågorna att arbeta vidare med. Under läsåret fortsätter därför vårt arbete att att identifiera och implementera motivationshöjande verktyg, för att ge eleverna ledning och stimulans att nå längre i deras kunskapsutveckling.

22 Kurs Animation 1 23%, Datorsamordning och support 25%, Digital kommunikationsteknik 29%, Elektromekanik 29%, Elektronik och mikrodatorteknik 26%, Film och tvkunskap 43%, Fysik 1a 23%, Idrott och hälsa 1 24%, Matematik 1a 36%, Medier samhälle och kommunikation 25%, Nätverkssäkerhet 20%, Religionskunskap 1 50%, Samhällskunskap 1a1 52%, Svenska 1 22%, Svenska som andraspråk 2 38%, Svenska som andraspråk 3 38%, Webbutveckling 2 20% Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: För samtliga ovanstående kurser är en hög frånvaro den främsta orsaken bakom låg måluppfyllelse. Elever som får betyget F har genomgående fler än en kurs där de inte uppnått godkända resultat. I kurserna Animation 1, Datorsamordning och support, Film och tvkunskap, Medier, samhälle och kommunikation och Nätverkssäkerhet har undervisningsgrupperna varit små med mellan 613 elever. Det räcker med att två elever får betyget F för att 20% ska uppnås. Samtliga elever som fått betyget F i dessa kurser har haft omfattande frånvaroproblematik. Två kurser sticker ut med mycket hög andel F, Religionskunskap 1 och Samhällskunskap 1a1. Båda kurserna återfinns bland kurser med låg måluppfyllelse även tidigare läsår. Religionskunskap 1 är som tidigare beskrivits en kurs som prioriteras ner av en hög andel elever. Kursen lästes under vårterminen för elever i årskurs 2 och 3. I årskurs 3 har eleverna räknat sina betygspoäng och konstaterat att de har råd att ta ett F utan att riskera sin examen, behörighet eller antagning till högre utbildningar. Beslutet har tagits tidigt under kursen och efterföljts av samtal med mentor och skolledning. För Samhällskunskap 1a1är samtliga F från en och samma klass på el och energiprogrammet. Det kan ställas i relation till att endast 7% av betygen för Samhällskunskap 1b är betyget F. Redan tidigare läsår har en tydlig skillnad synts mellan måluppfyllelse i yrkesprogram (samsam01a) respektive högskoleförberedande (samsam01b) program i ämnet samhällskunskap. Vi har från förra läsåret lyckats höja måluppfyllelsen för yrkesprogrammet i historia 1a1. Den kursen har det här läsåret lästs under höstterminen vilket gett undervisande lärare och elever möjlighet att pröva icke godkända kursbetyg under vårterminen. För samhällskunskap 1a1 har inte den möjligheten funnits. Undervisande lärare menar att eleverna behöver mer tid för att utveckla förståelse för och kunskaper i ämnena. Till läsåret kommer historia 1a1 och samhällskunskap 1a1 förläggas över hela läsåret. Detta med syfte ökad samverkan mellan kurserna, minska antalet enskilda examinerande uppgifter samt ge längre tid för eleverna att utveckla de färdigheter och kunskaper som krävs för att nå målen.

23 Delmål 1. Samtliga ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gyex). Delmål 2. ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Specialpedagogisk kompetensutveckling 201/1 201/1 2. Individuella handlingsplaner för elever. Gyex 87% 94% 3. Återhämtningstillfällen under läsåret. 4. Kollegialt lärande för ped. utveckling GBP 11,7 13,1 Resultat program 201/1 Program Gyex GBP Teknikprogrammet 89% 11,9 Estetiska programmet 100% 10,5 El och energiprogrammet 80% 11,5 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Resultatet på både delmål 1 och 2 har sjunkit från föregående år. Trots det bedöms aktiviteterna som genomförts i stort ha varit framgångsrika. Den elevgrupp som tog studenten i juni 2017 har i ovanligt hög utsträckning haft omfattande närvaroproblematik och genomgående lägre studieresultat än tidigare läsårs studenter. Sänkningen i måluppfyllelse på delmål 1 och 2 ger därför inte en rättvis bild av aktiviteternas effekt. Specialpedagogisk kompetensutveckling, med önskad effekt: Ökad tillgänglighet i lärmiljöer, ökad GYEX och måluppfyllelse. Se utförligare analys i kapitel 5. Som tidigare skrivits har elevernas nöjdhet gällande undervisningen ökat på 8 av 10 frågor i elevundersökningen. Däribland frågan "Lärarna anpassar undervisningen utifrån mina behov" och "Lärarna förklarar så att jag förstår"

24 Individuella handlingsplaner för elever, med önskad effekt: Ökad ansvar inför studiesituation och studieresultat. Ökad GYEX, GBP Utformningen på mallen för handlingsplanen har upplevts som för omfattande och krånglig av både mentorer och elever. Vid uppföljning av arbetsplanen i december 2016 fattades beslut om att aktiviteten skulle strykas. Varje mentor var därefter fri att själv välja form och sätt för att stärka elevernas eget ansvarstagande för sina studier. Endast en klass valde att fortsätta med den ursprungliga modellen. Framgångsfaktor för aktiviteten är att handlingsplanen används regelbundet redan från första dagen och att den upplevs som en central funktion i kommunikationen mellan mentor och elev. Önskvärt vore att ha ett liknande verktyg i Schoolsoft. Återhämtningstillfällen under läsåret, med önskad effekt: Förhindra prokrastinering i pågående kurser, ökad måluppfyllelse. Vid en handfull tillfällen har ordinarie schema brutits till förmån för sk. resursdagar. Då arbetar eleverna med uppgifter och kurser där de behöver mer tid och hjälp, alternativt fördjupa sina kunskaper för att nå högre betyg. Planering och prioritering för varje undervisningsgrupp och varje enskild elev sker utifrån aktuellt läge vid senast genomförd elevavstämning (EWS). Vi har provat olika sätt organisera resursdagarna. Dagarna bedöms fylla sin funktion för att erbjuda mer tid och stöd åt elever som behöver komma ikapp. Aktiviteten används bara i mycket liten utsträckning av elever som ska fördjupa sina kunskaper för att nå högre betyg. I slutet av läsåret genomfördes sk. Operation Slutspurt. Till skillnad från förra året bjöds samtliga årskurser in. Gemensam mötestid för personalen ströks till förmån för resurstid. Arbetet gav gott resultat och blev uppskattad av eleverna. Arbetet kräver dock en stor arbetsinsats och sker på bekostnad av personalens gemensamma mötestid. Efter vårterminens slut erbjöds prövning för de elever som fått betyget F. Kollegialt lärande för pedagogisk utveckling, med önskad effekt: Synliggjord lärandeprocess för eleverna, ökad måluppfyllelse. Se utförligare beskrivning av och analys kring aktiviteten i kapitel 5 under rubriken Formativ bedömning. I elevundersökningen kan en ökning utläsas på ett flertal frågor relevanta för aktiviteten, däribland "Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen" och "På min skola används digitala hjälpmedel i undervisningen på ett bra sätt". Målsättning andel elever som når gyex 201/201: TE: delmål 1: 100%, delmål 2: 14 EE: delmål 1: 100%, delmål 2: 12 ES: delmål 1: 100%, delmål 2: 14

25 På skolnivå har frågeområdet som berör undervisningens kvalitet i den årliga elevundersökningen fått ökat resultat de två senaste läsåren. Arbetet med att utveckla dessa områden är långsiktigt och det är först nu, läsåret som vi egentligen kan börja utläsa effekterna av insatserna som påbörjades till läsåret Våra avgångsklasser läsåret har ett lägre antal F med sig än förra läsårets avgångsklasser. Det ger oss bättre förutsättningar att nå högre måluppfyllelse det här läsåret än föregående. Detta kan delvis förklaras som ett resultat av vårt arbete under de senaste två åren. Men en stor del av förklaringen ligger dock utanför vår påverkan och räckvidd. Elevkullarnas sammansättning och de enskilda elevernas risk och skyddsfaktorer utanför skolan påverkar resultatet i mycket hög utsträckning. Detta skiftar från år till år och beror på yttre faktorer skolan inte kan påverka. Därför bör inte resultatet från ett läsår ställas i jämförelse med året innan för att utläsa insatsernas effektivitet. Inte heller bör ett läsårs resultat räknas upp för att ge målen för kommande år. Som tidigare beskrivits är bristande studiemotivation och låg närvaro de två främsta orsakerna till låga betygspoäng (GBP) respektive låg examensgrad (gyex). Läsåret kommer insatser främst behöva riktas mot en av skolans tre avgångsklasser. Klassen utmärker sig bland de övriga som den där eleverna har högst antal kurser med betyget F, högst frånvaro och lägst resultat i elevundersökningen. Till läsår förstärks och förtydligas mentorsskapet uppdrag i aktuell klass. Under läsåret har EHT arbetat med att kartlägga orsaker bakom låg närvaro hos våra elever. Arbetet behöver fortsätta under Målet med kartläggningen är att utarbeta snabbare och mer effektiva åtgärder. Ett ökat samarbete med externa samhällsfunktioner har utvecklats, däribland med BUP och socialtjänst. Samarbetet är i stor utsträckning beroende på de enskilda handläggarna i varje hemkommun och stadsdel. Alla fem delmål överlappar varandra. Aktiviteter som syftar till att öka andel elever som når gymnasieexamen förväntas även ha positiv inverkan på upplevd nöjdhet och rekommendationsgrad. På samma sätt förväntas en ökad upplevd trygghet och studiero bidra till ökad examensgrad, ökad trivsel och rekommendationsgrad. Trots det väljer vi att separera och renodla varje delmåls aktiviteter.

26 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Specialpedagogisk handledning för undervisande personal Ökad tillgänglighet i lärmiljöer, ökad GYEX och GBP. Undervisande lärare under ledning av konsulterande specialpedagog 1 gång/månad under läsåret. I personalgrupp dec. 17. NKI och NMI vt 18. Återhämtningstillfällen under läsåret. Förhindra prokrastinering i pågående kurser, ökad måluppfyllelse. Undervisande lärare, organiseras av skolledning. 1 gång/månad, samt i slutet av läsåret. I personalgrupp dec Kollegialt lärande: Ledning och stimulans Ökad upplevd studiemotivation och ökad betygspoäng. Undervisande lärare under ledning av förstelärare och EHT Löpande veckovis under läsåret I personalgrupp dec. 17. NKI vt 18. Utveckla arbetssätt för att främja och förebygga närvaro Ökad närvaro, ökad GYEX EHT, under ledning av biträdande rektor Snjezana Ninic Utarbeta HT 2017, implementera VT 2018 I EHT dec 2017, i personalgrupp vt

27 Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 201/201:kolans resultat: 201/20101/ Kursutvärderingar Samplanering av kurser Övriga resultat: 3. Studiebesök och externa kontakter/föreläsare Rekommendationsgrad: Trivsel: Internationella samarbeten och utbyten Studiemiljö: Undervisning: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: Kursutvärderingar, med syfte att nå "Ökat elevinflytande och ökad NKI". Utvärderingar har genomförts i mitten och i slutet av kurserna. Deras effekt på elevernas känsla av medbestämmande och möjlighet till påverkan är svår att mäta. Vid uppföljning i personalgrupp framkommer att resultatet från utvärderingarna behöver bearbetas med klasserna i högre utsträckning. Samplanering av kurser(för minskad uppgiftsfokus och ökad känsla av helhet. Ökad antal ämnesövergripande samarbeten.), med syfte att nå; "Ökad lust att lära sig mer, ökad måluppfyllelse och NKI". Efter elevundersökningen genomfördes intervjuer och seminarium med klassrepresentanter för att få fördjupad förståelse för resultatet. Vid dessa tillfällen uppger eleverna att de förstår och uppskattar syftet med en ökad samplanering. Samtidigt lyfts exempel på samarbeten mellan kurser vilka inte gynnat lusten att lära sig mer. Arbetet med fortsatt samplanering och vidareutveckling av tidigare projekt kommer prioriteras under början av läsår Ramar och riktlinjer för projekt och ämnesövergripande projekt kommer stärkas i det kollegiala lärandet. Studiebesök och externa kontakter/föreläsare, med syfte att nå "Ökad lust att lära, främja verklighetsförankrad, aktuell undervisning". Aktiviteten har inte genomförts som planerat och utfallet har skiftat stort mellan skolans klasser. Eleverna på el och energiprogrammet är de som i högst utsträckning tagit del av studiebesök och externa kontakter. Eleverna på teknikprogrammets årskurs 1 har inte tagit del av något studiebesök. I elevundersökningen sticker två klasser ut då de på samtliga frågeområden har lägst upplevd nöjdhet. Av de två klasserna är en den som som i särklass erbjöds flest studiebesök och externa kontakter under läsåret Någon effekt av aktivitetens inverkan på den klassens nöjdhet kan inte utläsas. Vid intervjuer och seminarium med elever framkommer dock en uttalad önskan för mer studiebesök och externa kontakter. Aktiviteten fortsätter till läsår men då med tydligare ramar och fördelning av resurser mellan program och klasser.

28 Internationella samarbeten och utbyten, med syfte att nå "Ökad lust att lära, främja verklighetsförankrad aktuell undervisning". Aktiviteten har inte genomförts i den utsträckning som planerat. Under läsåret har internationella samarbeten kring APL påbörjats. I övrigt har aktiviteten inte fullföljts. Till läsåret behöver uppdraget förtydligas för den personal som innehar ansvaret. Tydligare uppföljning under läsåret behövs. Målsättning 201/201: 75 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Vid intervjuer med eleverna framkommer att deras erfarenhet från hela skolgången vägs in i resultatet som redovisas i elevundersökningen. En ökning i nöjdhet, trivsel och rekommendation kommer därför ske långsamt, oavsett vilka aktiviteter som sätts in. Bryter en ner resultatet på klassnivå är det mycket stora skillnader mellan klasserna. Två klasser sticker ut negativt varav en klass är kvar på skolan till läsår För den klass som fortsätter på skolan har resultatet i elevundersökningen tagits i beaktning vid planering av tjänster och fördelning av resurser. De två föregående åren har det gått att utläsa en ökad upplevd nöjdhet på skolan som helhet. Det har tidigare även gått att se att nöjdheten generellt sett varit lägre i de högre årskurserna. I undersökningen läsår bryts den trenden. Istället framträder klasserna på det estetiska programmet genomgående vara långt mer nöjda än övriga klasser, oavsett årskurs. Som förklaring till det lyfter eleverna fram estetklassernas lilla storlek som en av flera viktiga faktorer.