Circadianska rytmer och sömn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Circadianska rytmer och sömn"

Transkript

1 Circadianska rytmer och sömn Apotekarprogrammet HT2013 Henrik Seth Neurovetenskap och fysiologi De flesta djur uppvisar ett eller flera cykliska (återkommande) beteenden Circannuella rytmer Hibernerning Reproduktion Påverkan på den circadianska melatonin sekretionen Circadianska rytmer Hormonsecretion Metabolism Kroppstemperatur Vaken/sömncykeln

2 Circadianska rytmer Centralklockan i nucl. suprachiasmaticus (SCN)

3 Den molekylära klockan är baserad på fördröjd negativ återkoppling Komplex interaktion bland clockgener och dess transkriptionsfaktorer

4 Klockan drar sig om den inte justeras Det tredje ögat Melanopsin receptor

5 SCN-cellerna signalerar rytm både elektriskt och humoralt Högre frekvens av aktionspotentialer på dagen Mängden spänningskänsliga kalciumkanaler (L-typ) är dubbelt så hög på dagen Reverseringspotentialen för GABA A är mer depolariserad pådagen Glucocorticoider αtgf (Transforming growth factor) Prokineticin 2 Humorala faktorer: Melatonin SCN preggl symp. ggl cervicale sup corpus pineale -max syntes på natten Melatonin Utsöndras av talgkottkörteln (pineal gland) under mörker Exogent Melatonin inducerar sömn i människan

6 Sleep is the readily reversible state of reduced responsiveness to and interaction with the environment Varför sover vi?

7 Alla behöver sömn Flugor behöver det Fåglar behöver det Fiskar behöver det Katter behöver det» Vi behöver det Sömnlängd Ungefär 60% av befolkningen faller inom en sömnlängd på 6,5-8,5tim 40% faller utanför detta! variation i Clockgenerna Det viktiga är att man känner sig utvilad!

8 Mäta sömn -EEG Electroencefalogram Extracranial non-invasive Intracranial invasive Multiarray local field potentials experimentell! Rytmgenerator i Thalamus Interaction mellan thalamocorticala (glutamat) och thalamoreticulära neuron (GABA) Moduleras av Acetylcholine, Noradrenalin, 5- HT, Adenosin

9 Effekter av modulatoriska transmittorer på thalamusceller NREM (SWS) och REM NA, 5-HT, Histamin Höga Låga Mycket låga Ach Hög Låg Hög Orexin Hög Låg Låg Energikonsumtion Hög Lite lägre Hög Hobson (2005) Nature 437:1254

10 Sömncykel Förhållander mellan SWS (NREM) och REM förändras med åldern

11 Interaktion mellan circadianska och homeostatiska komponenter Process C Bestämmer när sömnen skall infalla utifrån circadianska processerkontrollerade av SCN tex Clockgenerna Sociala signaler Process S Homeostatiskt driven med ett ökat behov av sömn efter förlängd vakenhet Adenosine? Baron Constantin von Economo Studerade patienter med en virus infektion som han kom att kalla encephalacitis lethargica Patienterna drabbades av abnormala sömnmönster Post mortem studier gav Economo en föraning om vad som var fel

12 Vakenhet förmedlas via de modulatoriska transmittorsystemen Saper et al (2005) Nature 437:1257 LC Locus Coeruleus BF Basal forebrain LH Lateral Hypothalamus VLPO VenteroLateralPreOptic TMN - TuberoMammillary Nucl LDT/PPT LateroDorsal- and PeduncoPontine Tegmental nucl De modulatoriska transmittorsystemen hämmas av GABA/Galanin från celler i VLPO i hypothalamus Saper et al (2005) Nature 437:1257

13 Orexin-innehållande celler i lat hypothalamus aktiverar de modulatoriska transmittorsystemen och stabiliserar switchen mellan sömn/vakenhet Saper et al (2001) TINS 24:726 Adenosine inducerar sömn

14 Lokal mikrosömn in animals kept awake beyond their normal sleep time, populations of neurons in different cortical areas can suddenlty go offline in what resembles the off times during NREM Vyazovskiy et al (2011) NATURE Varför sover vi? Adaptivt Restorativt Energimetabolism Immunförsvaret Neuronal plasticitet och inlärning

15 Energi metabolism Ghrelin Leptin? ANS Melatonin? Glucocorticoids Födosök och upptag energi metabolism - Lipidmetabolism Insulin resistans -> Metabolic syndrome Immunförsvaret Inflammation påverkar sömnmängd och kvalitet och sömnrestriktion ökar dödligheten till följd av blodförgiftning (sepsis) - Reciprokt Flera faktorer såsom leukocytmängd eller cytokininuttrycket påverkas av sömn och då Clockgen uttrycket Potentiellt via en rubbad HPA-axel Stress Melatonin

16 Synaptisk plasticitet och inlärning Tidigare upplevelser återuppspelas under sömnen

17 Kontextbaserad inlärning Re: Two stage model of memory Neocortex Hippocampus

18 Tvåmekanismer (hypoteser) för minnesbildning/konsolidering under sömn 1, Synaptic homeostatsis 2, Active system consolidation Nedreglering - Synaptisk homeostas Tononi and Cirelli (2013) Scientific American, Margret et al (2011) Nat neurosci

19 Konsolidering Att SWS och REM sker i en följd är viktigt

20 Rekommenderad läsning Generell översikt The circadian control of sleep S.P. Fisher, R.G. Foster and Stuart N. Pierson (2013) Clock genes and sleep D. Landgraf, A Shostak och H. Oster (2012) Sleep and Arousal: Thalamocortical mechanisms D.A. McCormick och T. Bal (1997) Sömn och minne The memory function of sleep S. Diekelmann och J. Born (2010) Hippocampal sleep feature: relations to human memory function M. Ferrara, F. Moroni, L. de Gennaro och L. Nobili (2012) Sleep and waking modulate spine turnover in the adolescent mouse cortex S. Maret, U. Faraguna, A. B. Nelson, C. Cirelli och G. Tononi (2011) Sömn och metabolism Circadian Clocks and Metabolism B. Marcheva, K.M. Ramsey, C.B. Peek, A. Affinati, E. Maury och J. Bass (2013)

Circadianska rytmer och sömn. Apotekarprogrammet HT2014 Henrik Seth Neurovetenskap och fysiologi

Circadianska rytmer och sömn. Apotekarprogrammet HT2014 Henrik Seth Neurovetenskap och fysiologi Circadianska rytmer och sömn Apotekarprogrammet HT2014 Henrik Seth Neurovetenskap och fysiologi De flesta djur uppvisar ett eller flera cykliska (återkommande) beteenden Circannuella rytmer Hibernerning

Läs mer

Circadianska rytmer och sömn. Apotekarprogrammet HT2015 Henrik Seth Neurovetenskap och fysiologi

Circadianska rytmer och sömn. Apotekarprogrammet HT2015 Henrik Seth Neurovetenskap och fysiologi Circadianska rytmer och sömn Apotekarprogrammet HT2015 Henrik Seth Neurovetenskap och fysiologi De flesta djur uppvisar ett eller flera cykliska (återkommande) beteenden Circannuella rytmer Hibernerning

Läs mer

Biologiska Rytmer och Sömn

Biologiska Rytmer och Sömn Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet

Läs mer

Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner

Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför sover vi (bort) 1/3 av livet? Sömnfysiologi Sömn -brist på vakenhet Aristoteles

Läs mer

Teorier och hypoteser om sömnens funktion. Martin Ulander Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin

Teorier och hypoteser om sömnens funktion. Martin Ulander Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin Teorier och hypoteser om sömnens funktion Martin Ulander Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin Sleep and watchfulness, both of them, when immoderate, constitute disease. Hippokrates, läkekonstens

Läs mer

Sömn -fysiologi, reglering och effekt på hälsa

Sömn -fysiologi, reglering och effekt på hälsa Sömn -fysiologi, reglering och effekt på hälsa Mirjam Ekstedt KTH & Karolinska Institutet 070-31 85 691 mirjam.ekstedt@ki.se Sömnstörningar ökat under 30 år % Kvinnor % 50 30 Män 40 30 20 10 25 20 15 10

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Om sömn och sömnsvårigheter hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar

Om sömn och sömnsvårigheter hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar Om sömn och sömnsvårigheter hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar Mirjam Ekstedt, Professor, sömnforskare, Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet mirjam.ekstedt@ki.se 070-3185

Läs mer

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013 Smak- och luktsinnet 9 sept 2013 Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont)

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

SÖMN OCH SÖMNSTÖRNINGAR. Tiina Paunio Professor i psykiatri Psykiatriska kliniken Helsingfors universitet

SÖMN OCH SÖMNSTÖRNINGAR. Tiina Paunio Professor i psykiatri Psykiatriska kliniken Helsingfors universitet SÖMN OCH SÖMNSTÖRNINGAR Tiina Paunio Professor i psykiatri Psykiatriska kliniken Helsingfors universitet SÖMN OCH SÖMNSTÖRNINGAR SÖMN KLINISK UNDERSÖKNING AV SÖMN INSOMNI HYPERSOMNI PARASOMNI SÖMN VAD

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Narkolepsi, från grekiskans narke (=sömn/avdomning) och lepsis (=anfall) Symtomen för narkolepsi kända sen slutet av 1880-talet

Narkolepsi, från grekiskans narke (=sömn/avdomning) och lepsis (=anfall) Symtomen för narkolepsi kända sen slutet av 1880-talet Narkolepsi Andreas Thoft, Matilda Svensson, Mattias Seth, Louise Wedberg, Linnea Sjödahl, Lisa Swanberg, Sofia Rokkones, Olivia Samuelsson, Paulina Sager Inledning Narkolepsi, från grekiskans narke (=sömn/avdomning)

Läs mer

Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola 2010 10 12. Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad

Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola 2010 10 12. Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola 2010 10 12 Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad Teman Homeostas jämvikt Tonår Ätande Dygnsrytm, sömn, stress

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Typer av oregelbundna arbets-der. säkerhet och mekanismer. Två studier av sjövakter. Problemet 2014-11- 10

Typer av oregelbundna arbets-der. säkerhet och mekanismer. Två studier av sjövakter. Problemet 2014-11- 10 14-11- 1 Typer av oregelbundna arbets-der A3 Arbets-der, sova och vara vaken vid fel -d sömn, trö3het, Klinisk neurovetenskap, Karolinska ins-tutet säkerhet och mekanismer Stressforskningsins-tutet, Stockholms

Läs mer

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon

Läs mer

Reproduktions- Immunologi

Reproduktions- Immunologi Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Hållbara arbetstier vid skiftarbete

Hållbara arbetstier vid skiftarbete Arbetstider, sömn, trötthet, Hållbara arbetstier vid skiftarbete säkerhet och mekanismer Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet Om oss Startade 1958 vid Karolinska institutet Adrenalin som stressindikator

Läs mer

Från receptorpotential till aktionspotential

Från receptorpotential till aktionspotential Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Kosten Kroppen Klockan Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning 1 Innehåll Introduktion Den biologiska rytmen Skola Skiftarbete Äta när och hur ofta? 2 Förr

Läs mer

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens Fysiologi 1 Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för

Läs mer

Nobelförsamlingen har idag beslutat att. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år skall delas lika mellan

Nobelförsamlingen har idag beslutat att. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år skall delas lika mellan Nobelförsamlingen har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2017 skall delas lika mellan Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer

Läs mer

Farmakologins ABC. disposition

Farmakologins ABC. disposition Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, specialist i barn och ungdomspsykiatri Linda.Halldner@ki.se

Läs mer

Visst påverkar ljuset hur vi mår

Visst påverkar ljuset hur vi mår Visst påverkar ljuset hur vi mår Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10 45-65

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer: KOD: TENTA Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Biologisk psykologi Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2016-04-02 Tillåtna hjälpmedel: Inga Max poäng: 24 p Väl godkänd: 19

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Att sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar. Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet

Att sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar. Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet Att sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet Sov Gott!! Om sömn Ungdomar och social jetlag Hur kan vi sova bättre I

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

känslan av att vakna utvilad

känslan av att vakna utvilad känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora

Läs mer

Fannie Vestermark Jenny Palo-Salminen Jennifer Härdfeldth Paulina Kolmodin

Fannie Vestermark Jenny Palo-Salminen Jennifer Härdfeldth Paulina Kolmodin Fannie Vestermark Jenny Palo-Salminen Jennifer Härdfeldth Paulina Kolmodin Nicoholson & Pettersson Science 2012 Interaktioner mellan tarmfloran och värden Tarmfloran reglerar flera av kroppens signalvägar

Läs mer

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet Relative Energy Deficiency in Sports (RED-S) Psychological Reproductive

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet

Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet SMOLTPRO- Aim - Research on sustainable smolt production - Develop ecologically and ethically sound methods for supplementary rearing of salmonids Kompensationsodlad

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?

Läs mer

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Trötthet. Sömn och trötthet. Longitudinal correlation with subjective health. Utveckling och samband. Trötthet & ålder/kön

Trötthet. Sömn och trötthet. Longitudinal correlation with subjective health. Utveckling och samband. Trötthet & ålder/kön -9-3 Trötthet Sömn och trötthet Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Obenägenhet / oförmåga att fortsätta att utföra en aktivitet

Läs mer

Fisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson

Fisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson Fisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson erik.h.petersson@slu.se Grupp Arter globalt Arter Sverige Lansettfiskar 20 1 Pirålar 77 1 Nejonögon 41 2 Broskfiskar 1030 26 Kvastfeningar

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1 Hans Smedje 2014-01-30 2014-01-30 hsmed2014 1 Övergripande disposition Om sömn och barns hälsa, särskilt den psykiska Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-30

Läs mer

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Abstrakt Kan det vara så att den beslutsfattande hjärnan är något som vi kan påverka själva, om vi blir medvetna om

Läs mer

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD Irritable Bowel Syndrome (IBS) Smärtor från magen i kombination med förändrade avföringsvanor Drabbar upp till 20 % av befolkningen

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student 2009-09-10

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student 2009-09-10 Den virtuella katten Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp Namn på student 2009-09-10 Sammanfattning Syfte: Att undersöka vilken effekt ett antal farmakologiskt aktiva substanser

Läs mer

Ischemi/reperfusion T3

Ischemi/reperfusion T3 Ischemi/reperfusion T3 Lena Jonasson Ischemi obalans O 2 supply/demand Stabil angina OBS! Koronarflödesreserv Instabil angina/icke-sthöjningsinfarkt ST-höjningsinfarkt Aterotrombos - repetition Substrat/agonist/ligand

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats Han har eget rum. Litet. På markplan. Det händer inget i hans rum. När inget händer finns tiden då? Väggar

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7

1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 2 Frågan om somnambulism, och särskilt sexsomni, har blivit aktuell på senare

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2008-11-05, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng: 34p

Läs mer

Den anpassningsbara hjärnan efter stroke

Den anpassningsbara hjärnan efter stroke Den anpassningsbara hjärnan efter stroke Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & IMB (fysiologi) Umeå Center for Functional Brain Imaging (UFBI) Studera hjärnans funktionella organisation med fmri Kartläggning

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neuronens Fysiologi 3 Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler G-protein kopplade receptorer G-protein kopplade

Läs mer

Membran-Nervcells-fysiologi-II

Membran-Nervcells-fysiologi-II Membran-Nervcells-fysiologi-II Apotekarprogrammet-HT-2014 En kortikal pyramidcell; cellkropp + dendriter Bengt Gustafsson Repetition nervcell-bioelektricitet-jonkanaler (ingår ej i skrivningen) Presynaptisk

Läs mer

Hur undersöka? Aktuella frågor. Farmakologiska och ickefarmakologiska.

Hur undersöka? Aktuella frågor. Farmakologiska och ickefarmakologiska. Farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsinsatser vid sömnstörningar och neuropsykiatriska tillstånd Stockholm mars 2018 Farmakologiska och ickefarmakologiska..börjar med analys av problemet!

Läs mer

O M T E N T A M E N S S K R I V N I N G ( t e n t a m e n I I )

O M T E N T A M E N S S K R I V N I N G ( t e n t a m e n I I ) Apotekarprogrammet (MAPTY / F2 APO), T5-6 Farmakologi, sjukdomslära läkemedelskemi FSL 561, HT 2013 O M T E N T A M E N S S K R I V N I N G ( t e n t a m e n I I ) Lördag 29 mars 2014, kl 09.00-15.00 Lokal:

Läs mer

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 27

Läs mer

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR Magdalena Grundin Leg Arbetsterapeut Närhälsan Gibraltar Rehabmottagning 2018-03-05 1 Sömnbesvär symtom på stress, ångest, depression, psykos Fysiska orsaker Tex smärta,

Läs mer

Finns det ett orsakssamband mellan serotoninnivåer och obesitas?

Finns det ett orsakssamband mellan serotoninnivåer och obesitas? Finns det ett orsakssamband mellan serotoninnivåer och obesitas? Biologisk psykologi, 5 p, HT 2004 Handledare Lennart Högman Psykologiska institutionen Stockholms universitet Åsa-Helena Nilsson Abstract

Läs mer

Hjärnbruket 2012-08-09

Hjärnbruket 2012-08-09 forskaren antingen ett varmkorvstecken eller ett tecken för ingen mat forskarna antingen ett varmkorvstecken respektive ett tecken för ingen mat Forskaren gav tecken för korv:. Båda hundarna visade stor

Läs mer

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt

Läs mer

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet Forskningsområden - Reparativ neurobiologi Blodcellers

Läs mer

Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap

Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap inriktn. Omvårdnad Varför behöver vi sova? Sömn kan ses

Läs mer

PGSA. www.skane.se/utvecklingscentrum

PGSA. www.skane.se/utvecklingscentrum G gera lanera tudera Göra rbetsgång i förbättringsarbete Uppföljning över tid - Mätningar Tester G - Mätningar yfte Förbättringsmål - Mått Kartläggning - Mätningar roblem/förbättringsområde TI Vi mäter

Läs mer

Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter

Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter Göteborg 12 mars 2016 Christina Bader-Johansson MSc, MSc 2 deprimere (lat.)= trycka ner Global burden of disease Major depression 1.plats (1997)

Läs mer

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University

Läs mer