Trötthet. Sömn och trötthet. Longitudinal correlation with subjective health. Utveckling och samband. Trötthet & ålder/kön

Transkript

1 -9-3 Trötthet Sömn och trötthet Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Obenägenhet / oförmåga att fortsätta att utföra en aktivitet som pågått under en längre tid Fysisk trötthet (mjölksyra, neuronrekrytering, atp) Sömnighet (EEG/EOG) Emotionell / kognitiv trötthet (skattningar) Utveckling och samband Longitudinal correlation with subjective health Fatigue Sleepiness Sleep TST r=.3*** r=.9** r=.3 Headache, infection, pain Daily ratings - weeks; N= Longitudinal correlation pattern Trötthet & ålder/kön Sleepiness Nervousness r=. Stress r=.7 Fatigue r=.** Subj health r=.9** Fatigue Nervousness r=.1 Stress r=.3* Sleepiness r=.** Subj health r=.** Y Variables 3 3 Män Kvinnor Bivariate Line Chart 199 Bivariate Line Chart 199 Of tröttm1- Of tröttm- Of tröttm- Of tröttm Column 1 Y Variables Column 1 Of tröttk1- Of tröttk- Of tröttk- Of tröttk+ Daily ratings - weeks; N= 1

2 -9-3 Difficulties sleeping Sömn, trötthet, ångest, hälsa Män Men Kvinnor 7- Women 1 Bivariate Line Chart Y Variables Column 1 d ängslan d sömnbesv d ofta trötth d Hälsa (SCB/ULF, 3) ULF Sömnbesvär - trötthet Wound-up & Mental fatigue workday/day off 1 Regression Plot 7 Percieved Activation Mental Fatigue Workday Day off Workday Day off d ofta trötth 3 BO 1 BO ULF d sömnbesv Y = -,17 +,793 * X; R^ =, Time of day Time of day Sleepiness in burnout Change in disturbed sleep and fatigue Fatigue - new cases 7 3 aw Sleepiness - workday bt 7 3 Sleepiness - day off *** ** ** * aw bt BO BO Development of disturbed sleep Increased Decrased Time of day Time of day Figure 1. Sleepiness (KSS) during the workday and the day off after the EEG recordings. ***=p<.1, **=p<.1, *=p<. WOLF N= 1 3 OR & Ci

3 -9-3 Development of disturbed sleep Change in disturbed sleep and sleepiness Increased Decrased Sleepiness - new cases OR & Ci A comparison of sleepiness from d h sleep different studies kss BO burnout patients morning work day work weekend stress insomniacs week 1 Time BO night shift ob-impaired sleep - EU Sömnfysiologi Sweden Finland France United Kingdom Belgium Luxembourg Greece Germany Netherlands Spain Denmark Italy Austria Ireland Portugal 1 1 Costa et al SALTSA proj q.3 Does your work affect your health, or not? (if yes) how does it affect your health?sleeping problems Störd sömn ett stort problem i livet Problem Sleep Day Work % Very great.9% Rather great 19.7% Moderate Not a problem Does not occur N= Represen -tativt sample 7 Sleep Stage Sömnens förlopp REM Återhämtning Time since retiring 3

4 -9-3 Hjärnanvändning och sömn Stor energiåtgång för att driva hjärnans inlärning u mer man använder en viss hjärnstruktur, desto mer av energiförrådet tas i anspråk Sänkta energinivåer ger sänkt ämnesomsättning och därmed lägre arbetskapacitet En trött hjärna rekryterar fler celler för att klara ett jobb och förbrukar därmed ännu mer energi Reduced metabolism Nofzinger et al 3 Brain deactivation after sleep loss Balkin et al Areas important for cognition Vad händer under sömn? +Tillväxthormon, testosteron, mm i -Kortisol, thyroideahormon, adrenalin, mm +Immunsystemet +ATP (i CNS) -Adenosin Kortisol GH Adrenalin Born 99 The sleep mechanism Vad händer under sömn1 Clifford Saper

5 -9-3 SD and IL- sd Minsta nödvändiga sömn? Runt 7 timmar för genomsnittspersonen Vid tim ackumulerar sömnunderskottet långsamt Vid tim ökar underskottet fortare - men man kan alltid kompensera genom att sova 7- timmar på helgen Vgontzas et al Kort sikt Reducering av uppbyggande processer Ökning av nedbrytande processer Långsammare hjärna Trötthet, reducerad uppmärksamhet Sämre minne, dramatiskt sämre exekutivfunktion efter 3 timmars vakenhet (två veckor med halv sömn) Sämre moraliskt omdöme Nestämdhet På längre sikt Ökad risk för Hjärt-/kärlsjukdom (ökade blodfettnivåer) Diabetes II (sämre glukosclearance) Depression (trögare serotoninreceptorer) Utbrändhet (aktiverat immunsystem?) Smärtkänslighet (aktiverat immunsystem) Sjukfrånvaro Död (teoretiskt) Changes in work demands and disturbed sleep Disturbed sleep - new cases Stress & sömn Developmen in work demands Increased Decrased 1 1,, 3 OR & Ci

6 -9-3 Development of immersion Change in commitment and disturbed sleep Increased Decrased Disturbed sleep - new cases 1 1,, 3 3,, OR & Ci 3 Min Anticipation of alarm Machine officers on call - 1st cycle without calls * * Free On Call St St REM st1 Torsvall & Åkerstedt 19 HR: 1±3 vs ±3, p>. Anticipation of early rising - air crew Rising 3-h Shorter sleep er sleep efficiency Increased heart rate Controlled for bedtime, time of rising, sleep duration SWS Air crew Sleep efficiency (%) and low stress/worries at bedtime Sleep eff P<.1 WASO % of SPT WASO% P<. Kecklund et al 199 Åkerstedt et al subm SWS latency (min) 3 Stress/worries at bedtime 3 SWS latency P<. 1 1 Kvinna, 1 Man, utbränd/ stress Man, 3 insomniker Stress/utbrändhet 1 R R R R R Åkerstedt et atl subm

7 -9-3 Polysomnography in burnout Ekstedt et al (in press) burnouts n=3 controls n=1 F-value Bedtime (h) 1.3±1.1 3.±..9 Time of rising (h) 7.±.1.3±.1 3. TST (min) 39±1 39±1. Sleep efficiency (%) ±.1 91±. 17.*** Sleep onset latency (min) ± 1±1.* SWS latency (min) 7±7 1±1.1 REM latency (min) 1±1 ± 7.** Wake (min) 79±9 3± 11.** Stage 1 (min) ±3 1±.* Stage (min) 1±9 ±7.93 Stage 3+ (min) ± 73±7 1.** REM (min) 9± 117±7 3. Tot # awakenings 1±. 13±.9. # arousals/h 1±1 1±1 7.** n.s.=non significant effect. Degrees of freedom; 1/1, TST= total sleep time, SWS= slow wave sleep, REM= rapid eye movement Arousals / h 1 1 Change in arousals Before After Decrease in arousals and posttreatment fatigue Stresseffekten på sömnen Stressen ger höjd ämnesomsättning Insomnandet tar då längre tid Sömnen hindras från att nå tillräckligt djupt - vi ligger närmre väcknivån Man vaknar lättare Sömnstörningen ger ökad oro för nästa sömn, osv. Med litet otur kan man permanenta en ond cirkel - stressystemet blir uppreglerat Ekstedt et al, in prep Avverkad och kommande stress Avverkad stress förbättrar sömnen - Sömnen blir djupare ju mer man använder hjärnan - vissa delar av hjärnan sover därför djupare än andra Problemet är morgondagens stress - den påverkar sömnen negativt - negativ förväntan och ältande En längre tid med sömnstörning ger en risk för permanentning av sömnstörningen och här finns kopplingen till kronisk insomni, utbrändhet och depression 7

8 -9-3 Var går gränsen för subjektivt störd sömn? Gränser En månad & minst 3 dagar i veckan: Trötthet / sänkt funktion dagtid + endera: > timmars sömnunderskott >3 minuters insomningstid > uppvaknanden > minuter vaken under natten Objektivt störd sömn? Mindre än tim TST Sömneffektivitet < % Arousaltäthet > 1/tim Frånvaro av Stadium 3+ (SWS) Vet man att man sover? Man vet inte att man sover om man inte sover minst 1-3minuter Man vet inte att man vaknat om man inte är vaken minst minuter h/night for days Återhämtning/reglering Minutes é é é é é SWS é é é é REM é B p1 p p3 p p r1 r r3 r7

9 -9-3 Varför blir sömnen som den blir? Behov och optimal placering styr sömnen Vakenhetsbalansen Vakentid och sömnlängd Hjärnanvändning dygnsrytmfas Stress/fysiologisk aktivering (+droger) Behandling går ut på att Öka sömnbehovet (reducerad sovtid, fysisk aktivitet) Reduktion av fysiologisk aktivering (avspänning, stimulus-kontrolltekniker, drogreduktion, stressbegränsning, miljökontroll) Optimal dygnsinplacering 9