20 08 Årsredovisning

Transkript

1 20 08 Årsredovisning

2 Året i korthet SKI/EPSI 2008 FINANSIELL INFORMATION Handelsbankens årsredovisningar, årsöversikter och delårsrapporter kan beställas från Handelsbankens webbplats: KALENDER april Delårsrapport januari mars april Årsstämma 21 juli Delårsrapport januari juni oktober Delårsrapport januari september 2009 ÅRSSTÄMMA (BOLAGSSTÄMMA) Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, ingång Royal, Stallgatan 4, Stockholm. Tid: Onsdagen den 29 april 2009 klockan Anmälan om deltagande Aktieägare som önskar delta i stämman ska: förda aktieboken senast torsdagen den 23 april Styrelsesekretariatet, Handelsbanken, Kungsträdgårdsgatan 2, Stockholm, telefon , eller via Internet senast torsdagen den 23 april 2009 klockan Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste dessutom, för att äga rätt att delta i stämman, begära att tillfälligt underrätta förvaltaren härom i god tid före den 23 april 2009, då sådan införing ska vara verkställd. Utdelning Styrelsen föreslår som avstämningsdag för utdelning tisdagen den Svenska Handelsbanken AB (publ) Organisationsnummer: Styrelsens säte: Stockholm This Annual Report is also available in English.

3 Innehåll Sidan VD-ord Styrka och stabilitet 8 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Handelsbanken i samhället Etik och socialt ansvarstagande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens utveckling 20 Utveckling per kvartal Aktien och ägarna FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Koncernen Balansräkning Koncernen ÖVRIGT Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport* Styrelsen Koncernledning Adresser 1

4 VD-ORD Förtroende och respekt - förligt redovisade längre fram i denna rapport. Men nyckeltalen Handelsbankens resultat: förtroende och respekt. God bankverksamhet kräver förtroende och respekt. Förtroende hos kunder, långivare och myndigheter. Respekt för risker, i synnerhet kreditoch likviditetsrisker. EFTERFRÅGAN ÖKAR som förtroende är svårare att räkna på och ge ett exakt värde. har och hur detta utvecklas, kan vara att se på i vilken omfattning våra kunder väljer att göra affärer med oss. Vår utlåning växte under 2008 väsentlig del av att vi med totalt 15 procent. Nyutlåning och ställda kreditlöften uppgick under andra halvåret till fick nya kunder i en 118,7 miljarder kronor. Totalt sett, har tillväxten i kreditrela- upplevt tidigare terade produkter i Handelsbanken aldrig tidigare varit så stor som under Även inlåning ökade under året och vår marknadsandel av den svenska hushållsinlåningen var vid årsskiftet 17,7 procent, en ökning med 1,7 procentenheter. Ökningen kan förklaras med bland annat nya produkter och ökad tillgänglighet men ökningen be- i en omfattning vi sällan upplevt tidigare. en så pass markant ökning av affärsvolymerna är ett uttryck för omvärldens förtroende för Handelsbanken. ÖKAD PRODUKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET För att möta den ökade efterfrågan från kunderna och samtidigt hålla kostnaderna i schack har arbetet med att öka produktiviteten fortsatt. Det program som påbörjades 2006, för att öka produktiviteten mätt i tid att möta kund, har sedan starten ökat vår tillgängliga tid för kundmöten med 40 procent. Vår bedömning är dock att potentialen för ytterligare produktivitetsförbättringar är stor. brutet försöka förbättra möjligheterna att göra affärer utanför 2

5 VD-ORD kontorstid, dels via vår Internettjänst men också via vår telefontjänst Handelsbanken Direkt, bemannad dygnet runt av erfarna banktjänstemän under ledning av en kontorschef. Vår tanke med detta är att även när kundens kontor är stängt, ska kunden kompetent hjälp. NÖJDARE KUNDER Om ökade affärsvolymer är ett sätt att mäta omvärldens förtroende för banken, kan nöjd kund vara ett annat. Svenskt Kvalitets- sökning av kundnöjdhet i alla de nordiska länderna. Genom att fråga bankkunder om hur de upplever kvaliteten på service och produkter, hur lojala och nöjda de är med sin bank, får det oberoende undersökningsinstitutet fram ett så kallat nöjd kund- Varje år sedan dess, har Handelsbanken haft de mest nöjda kun- I oroliga tider, då börser och konjunkturer viker, brukar också kundernas förtroende för sin bank minska. Handelsbankens nöjd kund-index däremot, ökade både bland privat- och företagskunder under EN DECENTRALISERAD UNIVERSALBANK Jag tror att ett sätt att bibehålla och förhoppningsvis också öka kundernas förtroende, är att vara konsekvent i sättet att driva bank. Handelsbanken har alltsedan starten 1871 bedrivits som en universalbank. Vår ambition är att alltid kunna möta våra kund- den eller affärsläge för företagskunden. För att hela tiden snabbt kunna anpassa oss efter olika kunders krav och önskemål har vi valt ett decentraliserat arbetssätt. Vår övertygelse är att de som sitter närmast kunden också känner kunden och dennes förutsätt- bättre kunskap om Ingen i banken har en ningar bäst. Ingen i banken har de lokala marknadsen bättre kunskap om de lokala marknadsförhållandena än våra kontorschefer. Därför tycker vi det är naturligt att också de flesta och viktigaste affärsbesluten tas på våra kontor. Denna höga grad av självständighet ger oss inte bara bättre kvalitet i kreditportföljen utan ökar också kontorets lokala förankring. intressant fenomen i nöjd kund undersökningarna är att påtagligt ofta kan en mindre lokal bank, med begränsat produktutbud, ha de mest nöjda kunderna. Vår ambition är därför att hela tiden bli mer lokala i vårt uppträdande. Detta ska dock kombineras med vår strävan att vara en heltäckande universalbank. Därför kräver vårt decentraliserade arbetssätt också starka centrala enheter. Detta säkerställer ett brett och konkurrenskraftigt utbud av produkter och tjänster. Våra självständiga, lokalt förankrade kontor har hela tiden tillgång till den stora bankens hela kompetens och styrka. CENTRAL KRAFT GER LOKAL STYRKA För att klara av att ta hand om affärer med institutioner och stora företag har vi samlat särskilda, högt specialiserade kompetenser i vår investmentbank och vår kapitalförvaltning. Den bärande tanken är att våra specialister på centrala affärsområden i samverkan med kontoren också förpackar sina avancerade tjänster i lite enklare, mer standardiserade lösningar, som sedan erbjuds bredare kundgrupper där affärspotentialen ofta är stor. Den intjäning som genereras i den institutionella affären är betydelsefull, men det är först investmentbanken och när denna kompetens erbjuds kunderna genom kontoren som ett större aktieägarvärde uppstår. respektive marknader Detta synsätt gäller inte enbart de mer värdepappersorienterade affärsområdena utan också de motparten. För framgång kräver detta att investmentbanken och kapitalförvaltningen är nummer ett på sina respektive marknader. STABILA FINANSER Vårt konsekventa sätt att driva bank bygger förtroenden hos våra kunder och vår omvärld. Detta ställer samtidigt höga krav på uppträda mer konsekvent. Handelsbanken håller därför en likviditetsberedskap, som relativt branschen, får anses vara hög. Under de senaste 18 månaderna har banken varje vecka varit nettoplacerare i den svenska interbankmarknaden. Under fjärde kvartalet valde banken också US-dollar fanns vid utgången av året placerade i utländska centralbanker. Vid årsskiftet hade Handelsbanken kortfristiga likviditetsreserver tillgängliga med full säkerhet inom 48 timmar på 300 miljarder kronor. 3

6 VD-ORD RESPEKT FÖR RISKER de risker som är förknippade med att driva bank. Förtroende och risker hänger ihop. Om allmänheten anser att riskerna i en bank är för stora så tappar allmänheten förtroende för banken och därmed försvinner successivt förutsättningarna Jag har aldrig hört talas om någon bank som gått omkull därför att de var för försiktiga i sin kreditgivning. Motsatsen däremot måste nog över tiden anses vara ett av de största hoten mot en banks långsiktiga överlevnad. Vår respekt för risker i allmänhet och kreditrisker i synnerhet i kombination med vår lönsamhet har bidragit till att de internationella ratinginstituten under 2008 valt att bekräfta de kreditbetyg man givit Handelsbanken under de senaste åren. Detta har verksamheten, är fortsatt god. Med detta sagt, vill jag påminna om att vi står i början av en siella aktörer på hårda prov, även Handelsbanken. TILLVÄXT I TURBULENS under 2007 tilltog i styrka och omfattning under Med relativt jämna mellanrum, kanske vart 15:e år, tycks många banker missbedöma risker i en sådan omfattning att man kan tala om en Dessa kriser kan till en del bero på att banksystemen tenderar att försöka växa snabbare än den reala ekonomin. Personligen - ning är istället banksystemet en stödfunktion till den reala ekonomin. Det vill säga sund bankverksamhet innebär att man går mycket goodwill kan ställa orimliga krav på tillväxt i den förvärvade rörelsen. Det är ett av skälen till varför Handelsbanken har valt organisk tillväxt som en grundläggande strategi. TILL SIST Avslutningsvis: under 2008 steg resultatet per aktie i Handelsbankens kvarvarande verksamhet med 1,77 kronor till 19,16 kronor, detta under ett år där förutsättningarna för att driva bank med stark tillväxt i kunder och volymer till stor del präglats av nöjdare kunder och efterfrågan på våra tjänster ökar. Mot bakgrund av detta vill jag tacka alla kollegor i banken, som alla på sitt sätt, under det gångna året arbetat för att vidmakthålla och stärka förtroendet för vår bank. Men förtroende är något mycket skört. Det tar lång tid att bygga upp, men kan raseras på ett ögonblick. Framför oss ligger nu också en lågkonjunktur som ingen ännu riktigt vet omfattningen av. Det enda som alla tycks överens om är att det kommer bli betydligt värre framöver. Så även om mycket gått bra hittills, kommer vi under det kommande året att få arbeta ännu hårdare, ännu mer för att varje dag vinna våra kunders förtroende. Vi kommer heller inte för ett ögonblick tappa respekten för de risker som är förknippade med vår verksamhet. Detta eftersom förtroende och respekt är inte bara nyckelord de är också en absolut förutsättning för goda nyckeltal i Handelsbanken. Stockholm i februari

7 IDÉ, ARBETSSÄTT OCH ORGANISATION Kontoret är banken HANDELSBANKENS IDÉ Handelsbankens idé är att utifrån kundens behov och baserat på en personlig relation, erbjuda privat- och företagskunder ett kom- Handelsbanken strävar inte efter att vara en massmarknadsbank utan gör affärer med de kunder som har ett starkare kassaflöde än den genomsnittlige bankkunden. Handelsbanken är en universalbank, det vill säga erbjuder ett Danmark, Finland, Norge och i Storbritannien. Dessa länder ser banken som hemmamarknader. ARBETSSÄTT Handelsbankens affärsverksamhet är starkt decentraliserad. Det innebär att alla affärsbeslut som rör den enskilde kundens relation tion och arbetssätt utgår från kontorens ansvar för enskilda kunder, inte från centrala avdelningars ansvar för produktområden eller marknadssegment. Koncernens viktigaste styrmedel är en väl förankrad företagskultur samt ett effektivt uppföljningssystem. Det är kontoret som är banken, därför görs inga centrala marknadsplaner eller marknadsföringskampanjer med bakgrund i centrala prioriteringar. Ingen vet bättre än det lokala kontoret vilka insatser som krävs i närområdet. Denna grundidé har Handelsbanken konsekvent och med framgång tillämpat i många år. KREDITPOLITIK Medan affärsbesluten är starkt decentraliserade är bankens kreditpolitik gemensam för hela koncernen och därför centraliserad. I Handelsbanken startar alltid kreditprocessen på kundansvarigt kontor. Vid större krediter tas beslut på regional eller central nivå beroende på kreditens storlek, men samtliga krediter kräver ett tillstyrkande av kontorschefen på kundansvarigt kontor. betalningsförmåga. Svag återbetalningsförmåga kan aldrig accepteras med argumentet att banken erbjudits goda säkerheter eller höga marginaler. Kravet på god kreditkvalitet åsidosätts aldrig för att nå hög kreditvolym. Handelsbanken är en relationsbank och är övertygad om syn är därför att behålla de beviljade krediterna i den egna balansräkningen och inte sälja krediterna vidare. SYNEN PÅ RISK affärer med hög risk även om ersättningen i det korta perspektivet är hög. Under en lång rad av år har detta resulterat i lägre kreditförluster och jämnare resultatutveckling än jämförbara banker. Under de senaste åren har banken aktivt tagit beslut som syftat till att minska risknivån. Försäljningen av SPP under hösten 2007 och försäljningen av delar av likviditetsportföljen i mars 2008 var ett led i detta arbete. Centrala avdelningar och staber Centrala affärsområden och produktägare Regionala huvudkontor Kontor KUND 5

8 IDÉ, ARBETSSÄTT OCH ORGANISATION ORGANISK TILLVÄXT För att uppnå och bibehålla hög lönsamhet krävs tillväxt. Handelsbanken växer dels genom att hela tiden göra fler och bättre affä- nya orter. Under de senaste åren har banken öppnat 129 nya kontor, varav 116 utanför Sverige. Organisk tillväxt innebär att Handelsbanken hela tiden växer men med låg risk och god kostnadskontroll. Som ett komplement till detta kan Handelsbanken genomföra förvärv av välskötta mindre banker under förutsättning att de enkelt kan integreras PRODUKTER I Handelsbanken står kunden i fokus inte enskilda produkter. Men nöjda kunder kräver att banken har ett brett utbud av produkter och tjänster av hög kvalitet. Sedan ett par år har banken därför förtydligat det ansvar centrala affärsområden och produktägare har för att ta fram konkurrenskraftiga produkter inom just sina områden. Kravställare är de rutinerade banktjänstemän som på kontoren dagligen möter kundens förväntan. De fyra centrala affärsområdena/produktägarna är: Kapitalförvaltning samt Handelsbanken Finans. ORGANISATION Oavsett var en medarbetare verkar i organisationen är syftet detsamma: att uppfylla kundens behov. För kunder med speciella behov kan kontoret delegera affärsansvaret till en regional enhet eller ett centralt affärsområde. Samspelet mellan kontor och centrala affärsområden/avdelningar skapar en dynamik i organisationen som gynnar kunden. 6

9 MÅL, MEDEL OCH UTFALL Medel för att uppnå målet samtidigt lägre kostnader än konkurrenterna. ÖVERGRIPANDE MÅL Företagsmål avkastning på eget kapital än det vägda genomsnittet för jämförbara banker i Norden och Storbritannien. Måluppfyllelse Handelsbankens räntabilitet efter schablonskatt för total verksam- för ett vägt genomsnitt av övriga stora nordiska banker var 10,6% - Räntabilitet på eget kapital % Handelsbanken Övriga nordiska banker* MEST NÖJDA KUNDER derna. Kvaliteten och servicen på koncernens tjänster ska därför minst motsvara och helst överträffa kundernas förväntningar. Nöjd kund-index, privatkunder i Sverige Index Utfall Handelsbanken hade även under 2008 de mest nöjda kunderna i Sverige både privat- och företagskunder när de fyra största från undersökningar i Danmark, Finland och Norge visade att Handelsbanken även hade de mest nöjda kunderna i Norden Handelsbanken SEB, Nordea och Swedbank MEST KOSTNADSEFFEKTIVA BANKEN Omkostnader Kostnadseffektiviteten ska vara högre än i jäm förbara banker. Utfall Handelsbankens omkostnader i relation till intäkter för kvarvar- Handelsbanken var därmed liksom tidigare år den av de stora börsnoterade nordiska bankerna som hade högst kostnadseffektivitet. Kostnader/Intäkter, exklusive kreditförluster % Handelsbanken Genomsnitt nordiska banker exkl Handelsbanken TILLVÄXT Antal nyöppnade kontor Riktlinjer Handelsbankens affär tar utgångspunkt i det lokala mötet med kunden. Det ter sig därför naturligt att öppna nya kontor på orter där banken inte tidigare varit verksam Utfall Under 2008 öppnade Handelsbanken totalt 28 nya kontor utanför Sverige. Genom förvärvet av Lokalbanken tillkom ytterligare 14 nya kontor i Danmark Sverige Utanför Sverige 7

10 STYRKA OCH STABILITET Stabila finanser och god likviditet KAPITAL Policy och 11%. Utfall Primärkapitalrelation % % 9% LIKVIDITET Året har präglats av den ansträngda likviditetssituationen på de till likviditet och har kontinuerligt varit nettoutlånare på den svenska dagslånemarknaden. Andelen lång upplåning har ökat säkert tillgängliga i likviditetsreserv, vilket täcker upplåningsbehovet över ett år utan ny marknadsupplåning. Nettoutlåningen i den svenska dagslånemarknaden 2008 mdkr v 1 v 52 KREDITFÖRLUSTER Över en konjunkturcykel utgör kreditförluster en betydande kostnad för en bank. Detta innebär att krediternas kvalitet aldrig får åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal. Utfall - Kreditförluster % 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00-0, Handelsbanken Övriga nordiska banker* RATING Handelsbankens rating var oförändrad hos de tre ratinginstitut som betygsätter banken. Ratingen var från Moody s Aa1 och stable outlook hos alla tre ratinginstitut. Såväl Standard & Poor s som Moody s bekräftade bankens rating under det fjärde kvartalet. Ingen annan nordisk bank har högre rating än Handelsbanken. Nordiska bankers rating Moody s Standard & Poor s Fitch Finansiell Långfristig styrka* Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Handelsbanken B AA- AA- SEB B- Aa2 A B AA- AA- Swedbank A Danske Bank B B- AA- 8

11 MARKNAD Utvecklingen på bankens hemmamarknader som hemmamarknader. Handelsbanken har inte några mål för volym varken i absoluta tal eller i form av marknadsandelar. Ambitionen är att vara den bank som bäst uppfyller kundens behov på varje ort där banken marknader. De största är kreditmarknaden och sparandemarknaden. HEMMAMARKNADER Handelsbankens hemmamarknader utgörs av de marknader där bankens 664 kontor inom regionbanksrörelsen erbjuder universal- - Norge och Storbritannien som hemmamarknader. Utanför hemmamarknaderna driver affärsområdet Handelsbanken International kontorsrörelse i bland annat Tyskland, Polen och Nederländerna. Sammantaget har Handelsbanken verksamhet i 22 länder och är därmed den nordiska bank som har verksamhet i flest länder. MARKNADSUTVECKLING SVERIGE för Handelsbanken. Utlåning Handelsbanken är genom Stadshypotek en av de ledande aktörerna på den svenska bolånemarknaden. Året präglades av fortsatt hög efterfrågan på bostadslån. Stadshypotek ökade sin utlåning till privatmarknaden med 9% eller 36 mdkr. Stadshypoteks andel av privatmarknaden i Sverige var oförändrad och uppgick till drygt 25%. Den totala utlåningen till hushåll i Sverige, det vill säga hypoteks- och bankutlåning, ökade med 12%. Handelsbankens mark- Handelsbanken har sedan ett par år tillbaka haft en mer försiktig ökningstakt. Därför har bankens marknadsandel av utlåningen sjunkit från 30% till 26%. Under det fjärde kvartalet stod Handelsbanken dock för över hälften av bankernas totala utlåning till företag i Sverige. Sparandemarknaden och uppgick per den 30 september 2008 till mdkr. Handelsbankens marknadsandel uppgick till 8,1% att jämföra med 8,2% per den 31 december iella sparande på bankkonton. Att ha pengar på konto i en trygg bank uppfattades som allt mer attraktivt, framför allt under andra i Handelsbanken som ökade hushållsinlåningen i Sverige med 27 mdkr. Därmed ökade Handelsbankens marknadsandel från 16,0% vid årets början till 17,7% per den 31 december MARKNADSUTVECKLING ÖVRIGA HEMMAMARKNADER Norden. Handelsbankens marknadsandelar på hemmamarknaderna utanför Sverige var störst i Finland, där bankens andel av utlåningen till företag var 14%. För den totala utlåningen var bankens marknadsandel cirka 8%. I Norge var marknadsandelen av utlåningen knappt 5% och andelen av utlåningen till företag var av inlåningen från hushåll i Danmark, Finland och Norge uppgick till 2 3%. HANDELSBANKENS ANDELAR PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige per 31 dec 2008 Utlåning till hushåll i Sverige per 31 dec 2008 Inlåning från hushåll i Sverige per 31 dec 2008 Den svenska sparandemarknaden per 30 sep 2008 Handelsbanken 26,1% Handelsbanken 23,0% Handelsbanken 17,7% Handelsbanken 8,1% 9

12 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Handelsbanken i samhället HANDELSBANKENS UPPGIFT Handelsbanken driver verksamhet på 461 platser i Sverige. Där- även ett rikstäckande kontorsnät i de övriga nordiska länderna. Handelsbanken vill erbjuda kunderna bättre service och ökad börjat med lördagsöppet för de kunder som behöver besöka ett bud av tjänster från enklare avgiftsfria bastjänster till mer avancerade lösningar. Som bank fyller Handelsbanken en viktig funktion i samhället nande lågkonjunkturen stora delar av samhället. Att vara en bank kunna göra affärer oavsett konjunktur och andra omvärldsfaktorer. Under fjärde kvartalet svarade Handelsbanken för drygt hälften av banksektorns nyutlåning till företag i Sverige. Mer än ett lån från Stadshypotek. Handelsbanken är övertygad om behovet av lokal närvaro. Grundidén med bankens sätt att arbeta är att beslut ska fattas så nära kunden som möjligt, även vid kreditgivning. Konkret innebär det att en kreditförfrågan behandlas och med få undantag beslutas av Handelsbankens kontor på den aktuella orten. Det är på det lokala bankkontoret som kännedomen om kundens förutsättningar är störst. Detta arbetssätt gör att Handelsbanken har en stark koppling till det lokala samhället. Med de resurser förutsättningar att även framöver kunna följa sina kunder, fortsätta arbetet med att skaffa nya kunder och erbjuda tjänster i hela det spektrum som kunderna efterfrågar. Handelsbanken tänker fortsätta ta sitt sitt ansvar på marknader där banken verkar. HANDELSBANKEN OCH SAMHÄLLSFORSKNING Handelsbanken lämnar bidrag till ekonomisk forskning genom två fristående forskningsstiftelser Jan Wallander och Tom Hedelius åren kommit att bli en av de viktigaste anslagsgivarna till ekono- rer. Under 2008 beviljades 146 anslag på tillsammans 137 mnkr. HANDELSBANKEN I DET LOKALA SAMHÄLLET Handelsbanken är en av de största aktörerna på den nordiska med en lokal förankring. Under de senaste åren har flera stora banker minskat antalet kontor. Den höga kostnadseffektiviteten gör att Handelsbanken kan behålla en lokal närvaro och därmed fortsätta fylla en funktion i det lokala samhället, även på orter där andra banker lagt ned sina lokalkontor. 10

13 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Etik och socialt ansvarstagande Handelsbankens etiska riktlinjer fastslår att verksamheten ska präglas av hög etisk standard. Medarbetare ska uppträda så att förtroendet för banken upprätthålls. De etiska riktlinjerna fast- självklar regel är att banken och de anställda ska följa de lagar och föreskrifter som på olika sätt reglerar verksamheten. Allmänna råd och uttalanden från Finansinspektionen och andra myndigheter ska beaktas vid utformning av rutiner och instruktioner. ÅTGÄRDER MOT PENNINGTVÄTT, FINANSIERING AV TERRORISM OCH EKONOMISK BROTTSLIGHET tänkas komma från brottslig verksamhet eller i affärer som med- verka i transaktioner som medhjälp till otillåten skatteplanering. Handelsbanken har interna instruktioner och ger medarbetare inom koncernen kontinuerlig information och utbildning ekonomisk brottslighet. Förhållande till kunderna behov, ekonomiska ställning och riskbenägenhet. Det är viktigt att medarbetaren försäkrar sig om att kunden förstår innebörden av de beslut han eller hon fattar. Handelsbankens råd ska vara det som är bäst för kunden, inte det som på kort sikt är bäst för banken. God affärssed, konsekvent agerande och rättvis behandling av kunder är honnörsord i Handelsbanken. Banken som kund Handelsbanken är köpare av varor och tjänster från svenska och banken uppträder som kund som när banken är leverantör av tjänster och produkter. För att undvika beroendeställning till kunder och leverantörer har banken regler för mottagande och givande av personliga gåvor samt för representation. ANSTÄLLDAS UPPTRÄDANDE Det är viktigt att en medarbetare i banken inte kan misstänkas marknaderna som han eller hon får i sin verksamhet. Alla anställda ska vara väl förtrogna med vad som gäller enligt insiderlagen och iaktta bankens regler beträffande egna och närståendes värdepappers- och valutaaffärer. Anställda ska, såväl privat som i tjänsten, avstå från affärstransaktioner som strider mot bankens regler frågor i vilka han, hon eller anhörig har ett personligt intresse och inte heller frågor för ett företag i vilket den anställde eller en ska också avhålla sig från affärer eller andra åtaganden som allvarligt kan äventyra den egna ekonomin. Anställda ska anmäla uppdrag utom banktjänsten för godkännande. Detta innefattar även bisysslor och uppdrag i föreningslivet. Arvoden från styrelseuppdrag för bankens räkning ska tillfalla banken. Sunt förnuft gäller även i etikfrågor. Om den anställde är osäker om tillämpning av bankens etiska riktlinjer och sammanhängande frågor ska den anställde ta kontakt med närmaste chef för att diskutera vad som är rätt. SOCIALT ANSVARSTAGANDE Handelsbankens framgångar på marknaden är beroende av såväl arbeta bottnar i en grundläggande människosyn som präglas av tilltro och respekt. Alla anställda har ett tydligt ansvar för sitt handlande såväl professionellt som i sociala och etiska frågor. Det är därför viktigt att affärsbeslut i banken kan försvaras även ur ett socialt och etiskt perspektiv. Mänskliga rättigheter Handelsbanken ställer sig bakom de principer som kommer till uttryck i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att banken strävar efter att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom det område som banken kan påverka och att banken försäkrar sig om att den inte är delaktig i brott mot mänskliga rättigheter. 11

14 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Nöjda kunder år efter år HANDELSBANKEN I TOPP VISAR MÄTNINGAR långsiktig lönsamhet är att ha de nöjdaste kunderna. Nöjda kunder stannar kvar och gör fler affärer. De är också de viktigaste ambassadörerna för att nå nya kunder. Mätningar av kundnöjdhet är därför mycket viktiga i Handelsbanken. Varje år genomför kundnöjdhet, som följer en europeisk standard. Sedan mätningarna startade 1989 har Handelsbanken i stort sett legat i topp varje år, både vad gäller privatkunder och företagskunder. Resultatet för 2008 visar att Handelsbanken fortsätter vara den storbank som har mest nöjda kunder i Sverige. Resultatet gäller både privat- och företagskunder. Handelsbanken är också den av storbankerna i Sverige där kundnöjdheten ökat mest och den enda banken som har mer nöjda företagskunder än under I Finland och Norge rankas Handelsbanken högst av privatoch företagskunder. I Danmark ligger banken i topp vad gäller nöjda privatkunder och på andra plats avseende företagskunder. KUNDEN I CENTRUM Att Handelsbanken har mest nöjda kunder är ett resultat av ett och råd eller vill göra affärer. Här är utökade öppettider på kontor, enkla elektroniska tjänster via Internet och personlig service via telefon viktiga medel. bild över kundens situation och ekonomiska förutsättningar. Mot bakgrund av detta kan rådgivaren och banken ge placeringsförslag som är anpassade till varje kunds behov, placeringshorisont och risknivå. Råd som tar hänsyn till kundens kunskap om och förståelse för den risk som är förknippad med varje instrument. Liksom inom andra områden är det kunden själv som fattar beslutet. inom placerings- och försäkringsområdet för att möta kundernas rade medarbetare ökat till nära 4 700, varav cirka arbetar inom den svenska kontorsrörelsen. MER TID FÖR KUNDEN Det program som lanserades år 2006 i den svenska kontorsrörelsen för att ge mer tid åt kundkontakter har hittills ökat den tillgängliga tiden med 40%. Programmets syfte är att förenkla kontorens administrativa arbete. Målet är att fram till år 2010 öka tiden för kundmöten med 50%. Förslagen till förenklingar kommer i första hand från medarbetare på kontoren och gäller inte minst vad som kan kallas vardagsrutiner, det vill säga arbetsuppgifter som återkommer ofta Det handlar till exempel om att se över rutiner, ta bort onödiga arbetsmoment och dokument samt förenkla och förnya instruk- lingspotential kommit in, varav 400 hittills är genomförda och resterande 150 är under bearbetning. All erfarenhet visar att mer tid med kunder ger mer affärer för banken och det stämmer också helt överens med ambitionen att fortsätta vara den bank som har de mest nöjda kunderna, enligt kommer på ett förtroendeskapande sätt. Handelsbanken tar kundklagomål på största allvar och har väl uppbyggda rutiner för detta. Kunder som inte är nöjda vänder sig i första hand till sitt särskild klagomålsansvarig som varje månad följer upp samtliga klagomål som kommit till banken. Kundnöjdhet privatkunder Norden Index 100 Kundnöjdhet företagskunder Norden Index Sverige Danmark Finland Norge 0 Sverige Danmark Finland Norge Handelsbanken Övriga banker Handelsbanken Övriga banker 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETENS UTVECKLING Verksamhetens utveckling Det gångna året präglades av ökad efterfrågan på bankens tjänster, särskilt in- och utlåningsprodukter, men också av en ökande Resultatet per aktie för kvarvarande verksamhet ökade med för allt av ökade in- och utlåningsvolymer i kombination med en fördelaktig upplåning. Räntabiliteten för kvarvarande verksamhet efter verklig skatt Nettoresultatet från avvecklad verksamhet uppgick till 187 mnkr INTÄKTER rörelsen utanför Sverige ökade räntenettot med 33% och i den svenska kontorsrörelsen ökade räntenettot med 17%. Medelvolymen utlåning till allmänheten ökade med 15% till håll var fortsatt stark, speciellt i Sverige där den ökade med 20% Provisionsnettot minskade med 950 mnkr till mnkr Såväl provisioner från kortverksamheten samt ut- och inlåningsprovisioner ökade med 8% under året. sin exponering mot amerikanska obligationer säkerställda med kreditkortsfordringar, vilket resulterade i en negativ resultatpåverkan på 767 mnkr. Den totala realiserade och orealiserade värdeförändringen i likviditetsportföljen uppgick för helåret till ränte- och valutahandeln. Realisationsvinster av engångskaraktär en skattefri realisationsvinst hänförlig till försäljningen av bank- kursförändringar i utländska enheter påverkade vidare resultatet KOSTNADER Kostnaderna ökade med 7% eller 861 mnkr till mnkr enheter av ökningen. med 96 mnkr till 327 mnkr. Totalt ökade kostnaderna i kontorsrörelsen utanför Sverige med 878 mnkr. Kontorsrörelsen utanför Sverige svarade för 7 procentenheter. Under 2008 minskade den positiva korridoreffekten vid beräkning av pensionskostnader enligt IAS 19 med 156 mnkr och upp- Avsättningar för resultatbaserade ersättningar minskade med Övriga administrativa kostnader ökade med 4% till mnkr den engångskostnad på 93 mnkr som uppstod i samband med separationen av förvaltarorganisationen efter försäljningen av SPP poster ökade de administrativa kostnaderna med knappt 2%. KREDITFÖRLUSTER svarande FORTSATT GOD LIKVIDITET Den internationella kreditmarknaden präglades under det gångna även under det fjärde kvartalet en god likviditet. Inflödet av inlåning var fortsatt starkt från såväl hushåll som kreditinstitut. medel på över 300 mdkr. Denna likviditet säkerställer bankens affärsverksamhet, även om kreditmarknaden skulle vara helt den svenska dagslånemarknaden. Handelsbanken har löpande kunnat emittera säkerställda obligationer på den svenska marknaden och emissionsvolymerna var som högst under det fjärde kvartalet. Andelen obligations- på den amerikanska interbankmarknaden har vidare skapat en attraktiv upplåning i USD, vilket sänkt kostnaden för bankens att förtidsinlösa ett evigt förlagslån uppgående till 275 mn pund. Marknadsvärdet på bankens likviditetsportfölj uppgick till 13

16 VERKSAMHETENS UTVECKLING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ORGANISK TILLVÄXT För att uppnå och bibehålla hög lönsamhet krävs tillväxt. Handelsbanken växer dels genom att hela tiden göra fler och bättre affä- nya orter. Under de senaste åren har banken öppnat 129 nya kontor, varav 116 utanför Sverige. Organisk tillväxt innebär att Handelsbanken hela tiden växer men med låg risk och god kostnadskontroll. Som ett komplement till detta kan Handelsbanken genomföra förvärv av välskötta mindre banker under förutsättning att de enkelt kan integreras KAPITALFRÅGOR Kapitalbasen, inklusive periodens vinst, uppgick till mnkr mnkr. Av primärkapitalet utgjordes mnkr av pri- primärkapitallån om mnkr, varav 200 mnkr var av så kallad icke-innovativ typ, vilket bidrog positivt med 0,2 procentenheter. Intjäningen bidrog positivt med 0,4 procentenheter och migration av kreditrisker påverkade primärkapitalrelationen negativt med 0,2 procentenheter under kvartalet. RATING Handelsbankens rating var oförändrad hos de tre ratinginstitut som betygssätter banken. Ratingen var från Moody s Aa1 och stable outlook hos alla tre ratinginstituten. Såväl Standard & Poor s som Moody s bekräftade bankens rating under det fjärde kvartalet. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Upplysningar om bankens mål och tillämpade principer för riskstyrning framgår av not K2. RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Inför årsstämman föreslår styrelsen inte några materiella förändringar i gällande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Gällande riktlinjer framgår av not K8 samt av bolagsstyrningsrapporten. 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Gemensamma värderingar skapar resultat NÄR HANDELSBANKEN REKRYTERAR SÖKER BANKEN PERSONER SOM DELAR BANKENS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Handelsbanken hade cirka medarbetare verksamma i 22 länder den 31 december Handelsbanken är starkt decentraliserad och bankens idé om hur en framgångsrik verksamhet ska bedrivas bygger i grunden på en tilltro och respekt för den enskilde individen. Det decentraliserade arbetssättet ger medarbetaren stor frihet, skapar delaktighet och möjlighet att påverka. Ungefär 30% av medarbetarna är anställda utanför Sve- ringarna. I takt med bankens fortsatta expansion internationellt ökar behovet av medarbetares kompetens i syfte att främja och stärka bankens företagskultur över nationsgränserna. Att arbeta i Handelsbanken handlar främst om mänskliga relationer. Det är medarbetarna som är banken, inte produkterna. arbetarna. För att behålla medarbetaren krävs det att rätt förut- - UTVECKLING AV MEDARBETARE I Handelsbanken har medarbetaren ansvar för den egna kompetensutvecklingen men även för att dela med sig av sin kompetens inom koncernen. Den viktigaste källan till ökad professionalism som förmågan att lösa de uppgifter medarbetarna möter i arbetet. Samtliga medarbetare ska delta i enhetens verksamhetsplanering för att skapa delaktighet i att nå uppsatta mål. Med utgångspunkt i verksamhetsplanen har medarbetaren och närmaste chef ett planerat och strukturerat planerings- och utvecklingssamtal, så kallat PLUS. I samtalet diskuteras hur medarbetaren bidrar till verksamhetens mål och vilka förutsättningar som behövs för att lösa uppgifterna. Utvecklingssamtalet ska resultera i en individuell handlingsplan som kontinuerligt följs upp. Den ligger sedan till grund för lönesamtalet mellan chef och medarbetare. Individuella lönesamtal är ytterligare ett uttryck för bankens ambition att decentralisera ansvar och befogenheter. JÄMSTÄLLDHET Oavsett bakgrund ser banken sina medarbetare som enskilda individer med egna särdrag, egna styrkor och ett eget sätt att kunden i centrum, gilla stort eget ansvar och vilja ta egna initia- nas lika förutsättningar för kvinnor och män att utvecklas inom koncernen. Målet är att andelen kvinnliga respektive manliga chefer ska motsvara den sammanlagda könsfördelningen i bank- Motsvarande siffra för det totala antalet medarbetare var 54% nor att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Handelsbanken subventionerar hem- och familjeservice till medarbetare i Sverige med barn under åtta år. Vid föräldraledighet i Sverige ersätts medarbetaren med 80% av lönen för den del som inte ersätts av Försäkringskassan. Vid föräldraledighet har medarbetaren samma rätt till löneutveckling som övriga anställda. Verksamhetsplanering Lönesamtal Individuell uppföljning Verksamhetsplan KUND Handlingsplan PLUS INTERN ARBETSMARKNAD roller men det är värderingarna som skiljer banken från konkur- - måste vara starka kulturbärare och av den anledningen rekryteras alla chefer i Sverige internt. För hela koncernen, inklusive de marknader där banken är relativt nyetablerad, var motsvarande och medarbetarens utveckling. 15

18 MEDARBETARE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Handelsbankens övergripande mål med arbetsmiljöarbetet foku- medarbetarna ska må bra, utvecklas och fungera optimalt. Det är ett långsiktigt mål som innehåller faktorer som balans i livet, tydlig och ärlig kommunikation, ha rätt kompetens för att kunna lösa uppgifter och hantera olika situationer i arbetet, att känna stolthet och tilltro samt respekt. Friskvårdsverksamheten är en viktig del av det hälsofrämjande arbetet och syftet är att aktivera medarbetarna. Stor vikt läggs vid att nå alla medarbetare och att stärka gemenskapen. Förutsättningar för ett lyckat resultat är regelbunden träning med individuellt anpassad träningsdos. Skatteverket. Handelsbanken har sedan 1919 en idrottsförening och som med sina medlemmar, är en av de största i sitt slag i Sverige. ÖKAD SÄKERHET Antalet rån mot banker ökade dramatiskt i Sverige under tillsammans med de andra stora bankerna i Sverige för att öka säkerheten kring kontanthanteringen. ARBETSVILLKOR OCH FACKLIGA RÄTTIGHETER Handelsbankens traditionellt goda fackliga relationer är en del av kulturen i Handelsbanken. Det förs en ständig dialog mellan fackliga företrädare och chefer om förändringar och nyheter som representerar många av de medarbetare som ska ta sig an de nya produkterna eller arbetssätten ger denna dialog en möjlighet till arbetstider med mera. I Handelsbanken ska alla individer med lika kompetens ha samma rätt till anställning, befordran, lön och kompetensutveckling oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. OKTOGONEN Handelsbanken har som mål att ha högre lönsamhet än jämför- ställda gör en bättre arbetsinsats än vad som är normalt för branschen i övrigt. Det är därför rimligt att de anställda får del av ett merresultat. Sedan 1973 har Handelsbanken, alla år utom två, avsatt en del av bankens resultat till ett resultatandelssystem för de anställda. Medlen förvaltas av Stiftelsen Oktogonen. bankskoncernen uppfyller målet att ha en högre räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt än ett vägt snitt av övriga börsnoterade nordiska och brittiska banker. Av merresultatet kan då en tredjedel sättas av till de anställda. Avsättningsbeloppet begränsas till 15% av utdelningen till aktieägarna. Om banken sänker utdelningen till aktieägarna ska ingen avsättning till vinstandelsstiftelsen ske. Varje anställd får lika stor del av det avsatta beloppet och systemet omfattar samtliga medarbetare i Norden och sedan intjäningsåret 2004 även medarbetarna i Storbritannien. Utbetalning kan ske när medarbetaren nått 60 års ålder. Avsättningen avseende resultatåret 2007 fastställdes av styrel- arbetat heltid i Sverige. av medlen placeras i Handelsbanksaktier. Oktogonen är bankens största aktieägare. Styrelsen för stiftelsen Oktogonen utses av den fackliga organisationen Finansförbundet. I bankens styrelse företräds de anställda av två stämmovalda ledamöter som representerar stiftelsen Oktogonen. Medelantal anställda Ålders- och könsfördelning Kvinnor Sverige Danmark Finland Norge Storbritannien Övriga världen Ålder Män Antal medarbetare

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖARBETE Miljöarbete en del av ansvaret HANDELSBANKENS MILJÖPOLITIK Handelsbanken ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt fören- - förbättringsarbete ger ofta dubbel effekt inte bara miljövinster utan även kostnadsbesparingar. Handelsbanken har undertecknat och följer frivilliga överenskommelser, till exempel Internationella Handelskammarens LOKALA ÅTGÄRDER SOM MINSKAR MILJÖPÅVERKAN Ansvaret för det praktiska miljöarbetet är decentraliserat i likhet med andra ansvarsområden i Handelsbanken. Varje chef har det primära ansvaret för miljöfrågorna inom sin enhet och vardagen för varje medarbetare ska genomsyras av ett miljötänkande. Inom varje regionbank och dotterbolag samt på det centrala Konkret miljöarbete består ofta i att ta många små steg som vart och ett för sig kan tyckas obetydliga, men som helhet bidrar till en bättre miljö. Här följer några exempel. Dialog förs kontinuerligt med bankens leverantörer för att driva på och utveckla miljöfrågor. För att underlätta kravställandet har en mall för leverantörsavtal tagits fram, med exempel på hur miljökrav kan ställas. skyltar med skyltar med dioder, vilket medför såväl lägre elförbrukning som längre drifttid. vilket minskar både pappersförbrukning och transporter. banken valt att subventionera miljöklassade bilar. Andelen miljöklassade tjänstebilar var 34% år 2008 jämfört med 21% föregående år. nettjänsten, där information kan arkiveras i tio år. Därigenom minskar pappersförbrukningen liksom behovet av transporter. heter följs och styrs kontinuerligt för att kunna minimera fastigheter är miljövänlig el. huvudkontorets fastigheter som komplement till att använda kylmaskiner och fjärrkyla. Frikyla innebär att banken tar ut kyla från Östersjöns vatten via värmeväxlare. behovet av resor. HANDELSBANKENS DIREKTA MILJÖPÅVERKAN Handelsbankens direkta miljöpåverkan utgörs i hög grad av förbrukning av energi, material, utrustning, resor och transporter. Sedan flera år mäter och redovisar banken de koldioxidutsläpp som den egna verksamheten genererar från transporter, el och värme. HANDELSBANKENS INDIREKTA MILJÖPÅVERKAN Miljöfrågor vid kreditgivning Miljöaspekter beaktas vid bedömning av kundernas återbetalningsförmåga i enlighet med Handelsbankens kreditpolicy. För limitkunder görs varje år en genomgång och analys i form av en affärsbedömning, där värdering av eventuella miljörisker är en del. Detta är särskilt viktigt vid bedömning av återbetalningsförmågan hos en kund som driver miljöfarlig verksamhet eller säljer produkter som kan medföra miljö- eller hälsorisker. Kunden ansvarar själv för hur verksamheten bedrivs, men återbetalningsförmågan och därmed bankens kreditrisk påverkas av kundens vilja eller förmåga att hantera dessa risker. Sparprodukter med etisk profil och miljöprofil Handelsbankskoncernen erbjuder möjlighet att spara i etiska och miljöinriktade produkter. Aktiefonderna Handelsbanken Sverige ningutifrån etiska kriterier med avseende på miljö, sociala och mänskliga rättigheter samt affärsetik. Under året emitterade banken vid tre tillfällen aktieindexobligationer med inriktning mot alternativ energi och miljö. Dessa placeringsalternativ var mycket populära. HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER Handelsbanken startade under 2008 handel med utsläppsrätter 2 växa i takt med att kunskap och förståelsen hos bankens kunder kring utsläppshandeln ökar. 17

20 5-ÅRSÖVERSIKT KONCERNEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5-årsöversikt Koncernen Redovisningsprinciperna beskrivs i not K1. Resultaträkning mnkr Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Riskresultat försäkring Övriga utdelningsintäkter Andelar i intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Administrationskostnader Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Skatter Årets resultat från kvarvarande verksamhet Årets resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt Årets resultat Varav tillhör Stamaktieägare Minoritet Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr* 19,16 17,39 16,99 16,98 14,55 efter utspädning 19,02 17,39 16,99 16,98 14,55 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr* 0,30 7,45 3, efter utspädning 0,29 7,45 3, Resultat per aktie, total verksamhet, kr* 19,46 24,84 20,41 16,98 14,55 efter utspädning 19,31 24,84 20,41 16,98 14,55 * Före utspädning. Balansräkning mnkr Tillgångar Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital In- och upplåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Efterställda skulder Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5-ÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET 5-årsöversikt Moderbolaget Redovisningsprinciperna beskrivs i not M1. Resultaträkning mnkr Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övriga administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatter Årets resultat Utdelning för året 4 364* * Enligt styrelsens förslag. Balansräkning mnkr Tillgångar Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital In- och upplåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Efterställda skulder Övriga skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen För egna skulder ställda säkerheter Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Övriga åtaganden

22 NYCKELTAL PER ÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nyckeltal per år Koncernens nyckeltal Resultat före kreditförluster, total verksamhet, mnkr Resultat före kreditförluster, kvarvarande verksamhet, mnkr Kreditförluster, netto mnkr Rörelseresultat, total verksamhet, mnkr Rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, mnkr Årets resultat från total verksamhet, mnkr Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mnkr Årets resultat från avvecklad verksamhet, mnkr Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, mnkr Balansomslutning, mnkr Eget kapital, mnkr Räntabilitet total verksamhet, verklig skatt, % 16,2 23,3 20,9 17,9 16,6 Räntabilitet total verksamhet, efter schablonskatt, % 15,0 20,9 19,7 17,8 16,4 Räntabilitet kvarvarande verksamhet, verklig skatt, % 16,0 16,3 17,4 17,9 16,6 Räntabilitet kvarvarande verksamhet, efter schablonskatt, % 14,7 15,9 17,1 17,8 16,4 Avkastning på totalt kapital, % 0,79 0,78 0,86 1,08 1,05 K/I-tal total verksamhet, % 44,1 40,5 42,1 41,6 42,8 K/I-tal total verksamhet, inkl kreditförluster, % 49,4 40,6 41,9 40,6 43,4 K/I-tal kvarvarande verksamhet, % 44,3 45,6 43,7 41,6 42,8 K/I-tal kvarvarande verksamhet, inkl kreditförluster, % 49,6 45,7 43,5 40,6 43,4 Kreditförlustnivå, % 0,11 0,00-0,01-0,03 0,02 Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 51,1 75,0 69,5 65,9 53,4 Andel osäkra fordringar, % 0,17 0,05 0,07 0,12 0,21 Kapitaltäckningsgrad, % enligt Basel II* 16,0 16,9 9,5 11,6 10,0 Primärkapitalrelation, % enligt Basel II* 10,5 10,6 6,8 7,6 7,6 Medelantal anställda, total verksamhet Antal kontor i Sverige Antal kontor i övriga Norden och Storbritannien Antal kontor i övriga världen Definitioner, se sidan 148. * Till och med år 2006 enligt Basel I. 20

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVECKLING PER KVARTAL Utveckling per kvartal Koncernens utveckling per kvartal mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 2007:4 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Riskresultat försäkring Övriga utdelningsintäkter Andelar i intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Administrationskostnader Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Skatter Periodens resultat från kvarvarande verksamhet Periodens resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt Periodens resultat Varav tillhör Stamaktieägare Minoritet Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr* 7,24 4,43 3,90 3,61 3,61 efter utspädning 7,09 4,36 3,89 3,61 3,61 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr* 0,07 0,08 0,08 0,07 6,68 efter utspädning 0,07 0,08 0,08 0,07 6,68 Resultat per aktie, total verksamhet, kr* 7,31 4,51 3,98 3,68 10,29 efter utspädning 7,16 4,44 3,96 3,68 10,29 * Före utspädning. 21

24 AKTIEN OCH ÄGARNA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Aktien och ägarna Handelsbanksaktien introducerades vid Stockholm Fondbörs 1873, vilket gör bankens aktie till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. Handelsbanksaktien är noterad på Stockholmsbörsen. Aktiekapitalet uppgick till mnkr, fördelat på 623,5 miljoner aktier. Aktien finns i två serier: A-aktien har en röst medan B-aktien har en tiondels röst. 98,1% av aktierna är av serie A. Vid årsstämman får ingen aktieägare rösta för mer än 10% av det totala antalet röster i banken. UTDELNING Handelsbankens policy är att utdelningen ska vara konkurrenskraftig i förhållande till övriga börsnoterade nordiska bankaktier. Styrelsen föreslår att årsstämman 2009 beslutar om en ordinarie utdelning för 2008 med 7,00 kronor (8,50). Det kompletta förslaget till vinstutdelning, framgår av vinstdispositionen på sidan 126. KURSUTVECKLNG Handelsbankens börsvärde uppgick per den 31 december 2008 till 79 mdkr (129). Den svenska aktiemarknaden sjönk under året med 42%, vilket betydde att 2008 blev det värsta börsåret på över 100 år. Stockholmsbörsens bankindex gick ned med 54%. Handelsbanksaktien var den nordiska bankaktie som klarade sig bäst under året och en av de fem bästa i Europa. Bankens A-aktie stängde på 126 kronor, en nedgång med 39%. Totalavkastningen, inklusive erhållen utdelning, uppgick till -36%. Kursutveckling 31 december december 2008 Index ÅTERKÖP AV AKTIER Vid årsstämman den 23 april 2008 beslutades att dra in de 4,8 miljoner A-aktier banken återköpt sedan bolagsstämman I samband med detta gjordes en fondemission, vilket ökade aktiekapitalet per aktie från 4,60 kr till 4,65 kr. Samtidigt bemyndigades bankens styrelse att återköpa maximalt 20 miljoner aktier fram till årsstämman Detta mandat utnyttjades dock inte under året. EMISSION AV KONVERTIBLA FÖRLAGSBEVIS I enlighet med bolagsstämmans beslut emitterade banken under andra kvartalet ett konvertibelt förlagslån på 2,3 mdkr riktat till koncernens anställda på marknadsmässiga villkor. Intresset var mycket stort och konvertibeln blev kraftigt övertecknad. Lånet har hybridstatus och kan omvandlas till aktier i Handelsbanken. Konvertering kan ske från den 1 juni 2011 till konverteringskursen 188,63 kronor, vilket motsvarar 110% av den genomsnittliga aktiekursen under perioden 6 12 maj Från den 21 maj 2013 finns möjlighet att konvertera till Handelsbanksaktier till konverteringskursen eller den då gällande börskursen om denna skulle vara lägre än konverteringskursen. ÄGARSTRUKTUR Handelsbanken har cirka aktieägare. De flesta av dessa, eller 62% av det totala antalet aktieägare, ägde färre än 501 aktier. De knappt 5% av aktieägarna vars innehav översteg aktier vardera, ägde tillsammans 90% av aktiekapitalet. Andelen utländska ägare uppgick till 30% (30). Två aktieägare har en ägarandel som överstiger 10%. Stiftelsen Oktogonen bankens vinstandelsstiftelse är bankens största ägare med ett innehav motsvarande 10,8% av rösterna SHB A AFGX Bank & Insurance AFGX De största svenska aktieägarna per 31 december 2008 Antal aktier % av röster % av kapital Stiftelsen Oktogonen ,8 10,6 Aktieutdelning Industrivärden ,6 10,4 Alecta ,5 3,4 Kronor 14 Swedbank Robur fonder ,4 3,4 AFA Försäkring ,2 2,2 Lundbergs med flera ,2 2,2 12 Handelsbankens fonder inkl XACT ,1 2,1 10 AMF med fonder ,9 1,9 SEB Investment Management ,6 1,6 8 Nordea Fonder ,4 1,4 6 4 Fjärde AP-fonden ,3 1,2 Andra AP-fonden ,2 1,2 Livförsäkrings AB Skandia ,0 1, Första AP-fonden ,8 0,8 Folksam/KPA/Förenade Liv ,7 0,7 Ordinarie utdelning Extra utdelning 2008 enligt styrelsens förslag. 22

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AKTIEN OCH ÄGARNA Handelsbanksaktien Resultat per aktie, kr 19,46 24,84 20,41 16,98 14,55 efter utspädning 19,31 24,84 20,41 16,98 14,55 Ordinarie utdelning per aktie, kr 7,00* 8,50 8,00 7,00 6,00 Extra utdelning per aktie, kr -* 5,00 Utdelningstillväxt, ordinarie utdelning, % -18* Börskurs A-aktien, 31 december, kr Högsta börskurs under året, kr ,5 174,5 Lägsta börskurs under året, kr , ,5 136,5 Kursutveckling, % Totalavkastning, % Direktavkastning, % 5,6* 6,5 3,9 3,6 3,5 Justerat eget kapital per aktie, kr 120,64 119,27 104,27 100,23 92,30 Börskurs/eget kapital, % Genomsnittlig dagsomsättning på börsen Serie A Serie B P/E-tal 6,5 8,3 10,1 11,6 11,9 Börsvärde, mdkr Antal aktier per 31 december, miljoner 623,5 628,3 649,0 669,6 693,4 varav utestående 623,5 623,4 634,2 656,5 669,6 * Utdelning enligt styrelsens förslag. Aktierna fördelade på aktieslag 31 december 2008 Aktieslag Antal % av kapital % av röster Snittkurser/ belopp återköpt Aktiekapital Serie A ,12 99, Serie B ,88 0, ,00 100, Handelsbanken har inte återköpt några aktier under året. Per den 28 maj 2008 har aktier av serie A dragits in. Aktiernas kvotvärde ökades samtidigt från 4,60 till 4,65 genom en fondemission. Genomsnittligt antal utestående aktier under 2008 var De största svenska aktieägarna 31 december 2008 Aktieinnehav Antal aktier Aktieägare Antal Antal i tal A-aktier Antal i tal B-aktier % av aktiekapitalet % av röster aktier ,7 1, aktier ,9 1, aktier ,3 5, aktier ,9 4, aktier ,2 86,3 Av Handelsbanken återköpta aktier Totalt ,0 100,0 23

26 SEGMENTINFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Segmentinformation mnkr Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige Capital Markets Övrig verksamhet Totalt 2008 Totalt 2007 Kapitalförvaltning Elimineringar Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Riskresultat försäkring Övriga intäkter Summa intäkter Varav internt Administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Räntabilitet, % 19,9 8,3 18,9 8,9 16,0 16,3 Tillgångar Skulder Övriga upplysningar Investeringar i icke finansiella tillgångar Medelantal anställda Interna intäkter och kostnader ingår i respektive resultatrad. De interna intäkterna består av räntor, provisioner och ersättningar för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Bland kostnaderna ingår de fördelningar av kostnader som sker internt inom koncernen avseende tjänster från affärsstödjande verksamheter. I segmentet Övrig verksamhet ingår Finansförvaltning samt Centrala huvudkontorets stabsavdelningar. Vidare ingår realisationsresultat, utdelningar samt intäkter och kostnader som inte kan hänföras till något specifikt segment. Räntabiliteten är för segmenten beräknad efter schablonskatt, medan den för hela koncernen är beräknad efter full skatt. 24

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN I SVERIGE Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen i Sverige består av sex regionbanker, Handelsbanken Finans verksamhet i Sverige och bankens hypoteksbolag Stadshypotek. I Handelsbanken utgår verksamheten från kontoren som har ansvar för bankens samtliga kunder. Regionbankerna drivs med lönsamhetsansvar med målet att leverera universalbankstjänster med bättre service och till lägre kostnader än jämförbara banker. Resultat per kvartal Kontorsrörelsen i Sverige mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Varav internt Administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Räntabilitet, % 22,0 20,0 19,3 17,5 19,9 21,8 Medelantal anställda Resultatutveckling Rörelseresultatet ökade med 1% till mnkr (9 869), till följd av högre räntenetto. Resultatet före kreditförluster ökade med 8% till mnkr (9 941). Intäkterna steg med 7% till mnkr (16 167) och förklaras helt av att räntenettot ökade med 17% till mnkr (11 462). Provisionsnettot minskade med 9% främst på grund av lägre aktiemarknadsrelaterade intäkter och uppgick till mnkr (3 616). Betalningsprovisionerna fortsatte att öka. Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde minskade till 459 mnkr (917) och består framför allt av ränteskillnadsersättningar och resultatet av valutaväxlingar. Kostnaderna ökade med 5% till mnkr (6 226) och K I-talet före kreditförluster förbättrades till 37,7% (38,5). Kreditförlusterna uppgick till -834 mnkr (-72) och förklaras framför allt av förluster i ett engagemang. Affärsutveckling Antalet bankkontor i Sverige var oförändrat 461 under året. Svenskt Kvalitetsindex redovisade i början av oktober hur nöjda kunderna i Sverige är med sina banker. Liksom tidigare år var Handelsbanken den av de stora bankerna som hade mest nöjda kunder, både avseende privat- och företagskunder. Handelsbanken förbättrade sin position i förhållande till de övriga stora bankerna i båda segmenten. Medelvolymen inlåning från hushåll ökade med 20% eller med 24 mdkr till 145 mdkr (121). Vid periodens utgång uppgick inlåningen från hushåll till 164 mdkr. Handelsbankens marknadsandel av hushållsinlåningen i Sverige ökade kraftigt från 16,0% vid årets början till 17,7% per sista december. Utlåningsvolymerna fortsatte att växa. Totalt växte medelvolymen utlåning med 10% till 930 mdkr (842). Medelvolymen företagsutlåning ökade med 10% till 472 mdkr (430) och medelvolymen bolån med 12% till 400 mdkr (358). Marginalen på bolånestocken uppgick under fjärde kvartalet till 0,51% (0,53). 25

28 KONTORSRÖRELSEN I SVERIGE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkning Affärsvolymer, Sverige Kontorsrörelsen i Sverige 31 december mnkr Förändring % Medelvolymer, mdkr Förändring % Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper 4 - Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Inlåning från allmänheten varav hushåll företag Utlåning till allmänheten* hushåll varav hypotekslån företag varav hypotekslån * Exklusive utlåning till Riksgäldskontoret. Under våren startade banken en enhet med ett samlat ansvar för kunderbjudandet till skogsägare och lantbrukare. Ett antal nya produkter riktade till dessa kundgrupper lanserades, till exempel en EU-kredit, ett unikt betalkort skräddarsytt för skogsägare och lantbrukare, terminshandel av råvaror och valutasäkring av EU-stöd. Satsningen resulterade i ökade affärsvolymer från denna kundgrupp. Handelsbanken Finans har ett heltäckande sortiment av finansbolagstjänster och arbetar genom bankens kontor och i finansieringssamarbete med återförsäljare och leverantörer. Handelsbanken Finans medelkreditvolymer ökade med 14% till 41 mdkr (36). I syfte att erbjuda bankens privatkunder en förbättrad service och tillgänglighet finns Handelsbanken Direkt. Kunden erbjuds här möjlighet till personlig service. Handelsbanken Direkt är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året. Erbjudandet är under ständig utveckling och kommer på sikt omfatta merparten av bankens produkter. Kortverksamheten fortsatte att växa. Såväl antalet kort som köpvolym per kort och antalet korttransaktioner ökade. Totalt ökade köpvolymen för Allkort, Bankkort och Företagskort med 11%. 26

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE Kontorsrörelsen utanför Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige består av regionbankerna i Danmark, Finland och Norge samt de två regionbankerna i Storbritannien. Dessa betraktas tillsammans med Sverige som bankens hemmamarknader. Principen är universalbankstjänster levererade med bättre service och till lägre kostnader i förhållande till jämförbara banker. I segmentet ingår också Handelsbanken International och Handelsbanken Finans verksamhet utanför Sverige. Resultat per kvartal Kontorsrörelsen utanför Sverige mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Varav internt Administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Räntabilitet, % 5,9 9,7 8,8 8,6 8,3 13,1 Medelantal anställda Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade till mnkr (2 640). Före kreditförluster förbättrades resultatet med 17% till mnkr (2 594). Intäkterna ökade med 22% till mnkr (6 081). Till följd av ökad expansionstakt steg kostnaderna med 25% till mnkr (3 487). Driftsunderskottet i de nya kontor inom regionbankerna utanför Sverige, som ännu inte gick med vinst uppgick till 373 mnkr (113). Medeltalet anställda ökade med 17% till (2 379). Affärsutveckling Handelsbanken hade 241 bankkontor (199) utanför Sverige. Under året öppnades 28 nya kontor. Genom förvärvet av Lokalbanken tillkom dessutom 14 nya kontor i Danmark. Medelvolymen utlåning i kontorsrörelsen utanför Sverige ökade med 32% till 433 mdkr (329). Företagsutlåningen steg med 38% till 313 mdkr (227) medan utlåningen till hushåll ökade med 17% till 120 mdkr (102). Inlåning från allmänheten ökade med 9% och uppgick till 144 mdkr (132). Balansräkning Kontorsrörelsen utanför Sverige 31 december mnkr Förändring % Utlåning till kreditinstitut* Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper* Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut* In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper* Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital * De ökade volymerna förklaras av flytt från Handelsbanken Capital Markets i New York och Singapore. 27

30 KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN I STORBRITANNIEN Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade till -62 mnkr (154). Resultatnedgången förklaras dels av att den ökade skillnaden mellan marknadsräntan och centralbankens basränta påverkade räntenettot negativt med cirka 180 mnkr, dels av att den fortsatta expansionen ökade kostnaderna med 120 mnkr. Resultatet före kreditförluster uppgick till 52 mnkr (202). Räntenettot minskade med 2% till 586 mnkr (597). Valutakursförändringar påverkade räntenettot negativt och i lokal valuta steg räntenettot med 10%. Tillgången till finansiering var fortsatt god men ökade skillnader mellan marknadsräntan, som styr bankens upplåningskostnad, och centralbankens basränta som i många fall styr kundräntan, påverkade räntenettot negativt. Denna effekt, vilken accentueras av centralbankens räntesänkningar, minskade räntenettot för helåret med cirka 180 mnkr. Banken arbetar aktivt med att minska denna effekt, genom att knyta större del av utlåningen till annan räntebas. Kostnaderna ökade med 21% till 690 mnkr (570) till följd av fortsatt expansion av kontorsnätet. Under samma period ökade personalstyrkan med 22% eller 88 medarbetare till 480 (392). Kreditförlusterna uppgick till -114 mnkr (-48). Affärsutveckling Medelvolymen utlåning steg med 38% till mn pund (3 497), där företagsutlåningen ökade med 39% och utlåningen till hushåll med 32%. Utlåningen till hushåll, som ökade med 194 mn pund, kunde nästan helt täckas av ökad inlåning från privatpersoner, vilken steg med 183 mn pund. Under året öppnades 14 nya kontor och därmed hade banken 56 kontor (42) i Storbritannien. KONTORSRÖRELSEN I DANMARK Den 15 september 2008 lade Handelsbanken ett publikt bud på Lokalbanken i Nordsjælland A/S. Under fjärde kvartalet avslutades förvärvet och från den 21 oktober 2008 ingår verksamheten i Handelsbankens danska kontorsrörelse. Banken har 208 medarbetare och 14 kontor i en mycket attraktiv del av Danmark och passar såväl geografiskt som kulturellt mycket bra in i Handelsbanken. Resultatutveckling Rörelseresultatet uppgick till 312 mnkr (641). Resultatet före kreditförluster minskade med 23% och uppgick till 343 mnkr (444). Exklusive Lokalbanken var nedgången 19%. Räntenettot steg med 133 mnkr eller 18%. Exklusive förvärvet och avgiften till den danska statsgarantin var ökningen 109 mnkr eller 15%. Omkostnaderna, exklusive Lokalbanken och statsgarantin, ökade med 14%. Kreditförlusterna uppgick till -31 mnkr, att jämföra med nettoåtervinningar om 197 mnkr föregående år. Affärsutveckling Medelvolymen utlåning ökade med 17% till 34,5 md dkr (29,6). Hushållsinlåningen steg med 10%. Exklusive omklassificering av pensionssparande på konto ökade inlåningen med 17%. Ytterligare ett kontor i Århusområdet öppnades under året. Med de 14 nya kontoren i Nordsjælland hade Handelsbanken därmed 54 kontor i Danmark (39). Vidare lanserades en private bankingtjänst. Enligt Dansk Kundeindex hade Handelsbanken Danmarks mest nöjda privatkunder. Inom företagssegmentet låg Handelsbanken på en andra plats. Kontorsrörelsen i Storbritannien mnkr Förändring % Kontorsrörelsen i Danmark mnkr Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Summa kostnader Kreditförluster, netto Rörelseresultat Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Summa kostnader Kreditförluster, netto Rörelseresultat Affärsvolymer, Storbritannien Medelvolymer, mn pund Affärsvolymer, Danmark Medelvolymer, md dkr Förändring % Förändring % Inlåning från allmänheten varav hushåll företag Utlåning till allmänheten varav hushåll företag Inlåning från allmänheten 21,1 21,5-2 varav hushåll 5,5 5,0 10 företag 15,6 16,5-5 Utlåning till allmänheten 34,5 29,6 17 varav hushåll 15,6 13,1 19 företag 18,9 16,

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE KONTORSRÖRELSEN I FINLAND Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade med 6% till 499 mnkr (531). Nedgången förklaras helt av högre kreditförluster. Resultatet före kreditförluster steg med 8% till 639 mnkr (593). Intäkterna ökade med 111 mnkr eller 9% till mnkr (1 295). Räntenettot växte med 19% till mnkr (892), främst till följd av fortsatt volymtillväxt. Kostnaderna ökade med 65 mnkr eller 9% till 767 mnkr (702). Personalkostnaderna ökade med 13% till följd av dels ökat antal anställda, dels avtalsenliga lönejusteringar. Den ökade personalstyrkan ska ses mot bakgrund av att banken under de senaste två åren öppnat nio nya kontor. I början av året produktionssattes ett nytt IT-system, vilket under första kvartalet gav högre ITkostnader än normalt. Affärsutveckling Medelvolymen utlåning till allmänheten ökade med 17% till mn euro (8 430), främst till följd av att utlåningen till företag växte med 20% till mn euro (5 726). Inlåningen från hushåll ökade med 15% till mn euro (1 056). Ett nytt kontor öppnades i Borgå och därmed hade Handelsbanken 45 kontor (44) i Finland. Handelsbankens verksamhet i Baltikum, som tidigare varit en del av den finska regionbanken, överfördes under tredje kvartalet till Handelsbanken International. I början av oktober presenterade EPSI hur nöjda de finska kunderna är med sina banker. Handelsbanken hade de mest nöjda kunderna på såväl privat- som företagsmarknaden och banken ökade avståndet gentemot branschsnittet. KONTORSRÖRELSEN I NORGE Resultatutveckling Rörelseresultatet ökade med 33% till mnkr (1 174). Räntenettot ökade med 42%, främst till följd av större affärsvolymer där medelvolymen utlåning ökade med 27%. Mot bakgrund av en förändrad fundingstruktur bör delar av det förbättrade räntenettot ses i kombination med det lägre nettoresultatet av finansiella poster. Provisionsnettot ökade med 22% till 329 mnkr (270), främst till följd av större omsättning av ränte- och valutainstrument. Den pågående satsningen inom placeringsområdet resulterade även i ökade aktiemarknadsrelaterade provisioner. Kostnaderna ökade med 19%. Under 2007 var personalkostnaderna 69 mnkr lägre än normalt till följd av en återföring av pensionskostnader i samband med nya pensionsregler i Norge. Vid utgången av året uppgick personalstyrkan till 577 medarbetare, vilket var en ökning med 10%. Affärsutveckling Medelvolymen utlåning ökade med 27% till 143,8 md nkr (112,8). Inlåningen ökade med 7% till 43,1 md nkr (40,4). Under fjärde kvartalet öppnades två nya kontor: i Bryne och i Mo i Rana. Därmed hade Handelsbanken 48 kontor (46) i Norge. Av de kontor som regionbanken hade vid ingången av fjärde kvartalet är det endast fem som ännu inte redovisar positivt resultat. EPSI:s undersökning i oktober av hur nöjda bankkunderna i Norge är visade att Handelsbanken fortfarande har de mest nöjda bankkunderna, såväl bland privat- som företagskunder. Kontorsrörelsen i Finland mnkr Förändring % Kontorsrörelsen i Norge mnkr Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Summa kostnader Kreditförluster, netto Rörelseresultat Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Summa kostnader Kreditförluster, netto Rörelseresultat Affärsvolymer, Finland Medelvolymer, mn euro Affärsvolymer, Norge Medelvolymer, md nkr Förändring % Förändring % Inlåning från allmänheten varav hushåll företag Utlåning till allmänheten varav hushåll företag Inlåning från allmänheten 43,1 40,4 7 varav hushåll 8,4 8,1 4 företag 34,7 32,3 7 Utlåning till allmänheten 143,8 112,8 27 varav hushåll 46,3 40,3 15 företag 97,5 72,

32 KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN INTERNATIONAL Handelsbanken International driver kontorsrörelse utanför bankens hemmamarknader, handelsfinansiering samt export- och projektfinansiering. Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade till 93 mnkr (253). Resultatet före kreditförluster ökade med 86% till 468 mnkr (251). Reservering för sannolika kreditförluster uppgick till -375 mnkr (2). Intäkterna ökade med 609 mnkr eller 56% till mnkr (1 087). Den ökade intjäningen förklaras främst av att räntenettot förbättrades med 482 mnkr. Affärsutveckling Handelsbanken hade 38 bankkontor och fyra representantkontor i 17 länder utanför Norden och Storbritannien. Under året öppnades tio nya kontor. I Tyskland öppnades tre nya kontor: Düsseldorf, Mannheim och Hannover. Därmed hade banken sju kontor i Tyskland. I Nederländerna öppnade banken två nya kontor: Amsterdam Zuid och Breda. Därmed hade banken fyra kontor i Nederländerna. I Polen öppnade banken fyra nya kontor: Krakow, Torun, Lublin samt Bydgoszcz. Därmed hade banken elva kontor i Polen. I Baltikum öppnade banken i maj ett kontor i Lettlands huvudstad Riga. Banken har sedan juni 2006 ett kontor i Estlands huvudstad Tallinn. Utlåningsvolymen uppgick till 181 mn euro i Estland och 3 mn euro i Lettland. Av exponeringen utgjordes 52% av statsrisker. I Litauen har Handelsbanken ingen utlåning. Därutöver har banken tre kontor i Spanien, två i Frankrike, två i Ryssland, samt ett vardera i Luxemburg, New York, Shanghai, Singapore, Hong Kong, Zürich och Wien. Under hösten ökade efterfrågan på Trade Finance produkter. Många kunder, som i sin verksamhet, gör affärer med utlandet sökte bankens hjälp med att säkra sina affärer. Handelsbanken International mnkr Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Summa kostnader Kreditförluster, netto Rörelseresultat Handelsbanken International Medelvolymer, mdkr Förändring % Inlåning från allmänheten 28,6 20,3 41 varav hushåll 4,5 4,2 7 företag 24,1 16,1 50 Utlåning till allmänheten 67,6 37,6 80 varav hushåll 3,5 2,7 30 företag 64,1 34,

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Handelsbanken Capital Markets Capital Markets är Handelsbankens investmentbank. Verksamheten omfattar aktie-, ränte-, råvaru- och valutahandel, strukturerade produkter, Cash Management, Corporate Finance, Debt Capital Markets samt ekonomisk- och finansiell analys. Antalet medarbetare uppgick till cirka i sex länder. Resultat per kvartal Capital Markets mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Varav internt Administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Räntabilitet, % 58,5 44,5 4,1-18,9 10,0 Medelantal anställda RESULTATUTVECKLING Rörelseresultatet ökade med 80% till mnkr (762). Intäkterna steg med 14% till mnkr (3 956). Ökningen av resultatet förklaras främst av förbättrad lönsamhet inom ränte- och valutahandeln. Kostnaderna minskade med 2% till mnkr (3 194). AFFÄRSUTVECKLING För att förbättra erbjudandet till företagskunder flyttades under året ansvaret för bankens betalningstjänster till Capital Markets. Resultatet för aktieverksamheten ökade betydligt trots att den totala omsättningen på de nordiska aktiemarknaderna minskade under perioden. Resultatmässigt har framför allt Sverige och Norge utvecklats starkt med stigande marknadsandelar. I New York ökade antalet kunder med 20% under året och 37% av courtageintäkterna genererades av affärer med kunder utanför Norden. Banken var fortsatt näst största aktör på Stockholmsbörsen. 31

34 HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkning Capital Markets 31 december mnkr Förändring % Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Enligt undersökningsföretaget Prospera rankar nordiska institutioner banken som delad etta avseende aktiehandel mellan nordiska länder. Enligt samma undersökningsföretag rankar nordiska institutioner också banken som näst bäst avseende aktiehandel i Sverige, Danmark och Finland. Tidskriften Global Finance utsåg dessutom Handelsbanken Capital Markets till Nordens bästa investmentbank. Perioden har präglats av en fortsatt försiktighet när det gäller köp och försäljning av företag. Handelsbanken var rådgivare i 22 offentliggjorda M&A transaktioner. Banken deltog i två nyemissioner och var störst i Norden på börsintroduktioner. Intresset för olika finansieringslösningar ökade och Capital Markets genomförde 53 obligationsemissioner till ett värde av 54 mdkr. Banken var också ledarbank för åtta syndikerade lån på totalt 6,4 md euro. Enligt undersökningsföretaget Prospera rankar svenska institutionella investerare Handelsbanken som bästa leverantör på kapitalmarknaden av kreditprodukter, vilket bland annat omfattar företagsobligationer och olika certifikat. Resultatet ökade markant för ränte- och valutahandeln. Kundaktiviteten steg generellt och osäkerheten på de finansiella marknaderna resulterade i ett ökat behov av olika riskhanteringsprodukter. Banken är ledande på att skapa olika publika investeringsbara valutaindex, som bland annat används till valutaobligationer. Satsningen på att erbjuda kontorsrörelsen fler kundanpassade tjänster fortgår. Global Finance utsåg Handelsbanken Capital Markets till Skandinaviens och Sveriges bästa valutabank. Banken är marknadsledande inom strukturerade produkter. Under året återtog banken positionen som största utgivare av kapitalskyddade placeringar i Sverige, med en marknadsandel på över 25% av den börsnoterade nyförsäljningen. Innovationstakten är fortsatt hög och bland annat har placeringar kopplade till valutamarknaden och till Capital Markets egna strategier på valutamarknaden utvecklats väl. För warrant- och certifikatmarknaden ökade omsättningen i Sverige och i övriga Norden under året till den högsta nivån någonsin. Banken behöll sin ledande position och marknadsandelen i Norden uppgick till 41% och i Sverige till 58%. Banken var fortsatt Sveriges ledande råvarumäklare. De stora rörelserna i råvarupriser har medfört att prissäkring blir allt viktigare för många olika företag. 32

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING Handelsbanken Kapitalförvaltning I segmentet ingår bankens kapitalförvaltning och Handelsbanken Liv. Kapitalförvaltningen omfattar Fondförvaltning, Diskretionär förvaltning och Nordiska depåtjänster samt stöd till kontorsrörelsen beträffande private banking, kapitalplacering, portföljsystem och stiftelseredovisning. Fokus för Handelsbanken Liv är att via bankens kontorsrörelse tillhandahålla förmögenhetslösningar, privat pensionssparande och avtalspensioner till privatpersoner. Resultat per kvartal Kapitalförvaltning mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Riskresultat försäkringar Övriga intäkter Summa intäkter Varav internt Administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Räntabilitet, % 20,3 4,8 7,6 2,7 8,9 17,1 Medelantal anställda Resultatutveckling Rörelseresultatet för segmentet Handelsbanken Kapitalförvaltning sjönk med 463 mnkr till 566 mnkr (1 029). Handelsbanken Liv minskade sitt resultat med 44 mnkr till 415 mnkr (459). Totalavkastningen blev -1,22% (+1,18) och därmed erhöll bolaget ingen avkastningsdelning (0). Kapitalförvaltningen, exklusive Handelsbanken Liv, minskade resultatet med 74% eller 439 mnkr till 152 mnkr (591). Affärsutveckling Den av Handelsbanken Kapitalförvaltning förvaltade volymen minskade under året med 29% till 167 mdkr (236). Totalt förvaltat kapital i koncernen uppgick till 207 mdkr (296). Balansräkning Kapitalförvaltning 31 december mnkr Förändring % Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Försäkringsskulder Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital

36 HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KAPITALFÖRVALTNING EXKLUSIVE HANDELSBANKEN LIV Resultatet minskade med 74% till 152 mnkr (591). Intäkterna föll med 22% till 955 mnkr (1 220), främst till följd av att en fallande förvaltningsvolym resulterade i lägre provisionsintäkter. Genomsnittligt förvaltad fondvolym minskade med 23% till 134 mdkr (175). Av resultatförsämringen på 439 mnkr förklaras vidare 93 mnkr av den engångskostnad som uppstod i första kvartalet i samband med separationen av förvaltarorganisationen efter försäljningen av SPP. Exklusive denna ökade kostnaderna med 13% eller 81 mnkr. Personalkostnaderna steg med 19% till 342 mnkr (287) och medelantalet anställda ökade med 7%. Handelsbanken Fonder Bankens fondbolag förvaltade vid utgången av perioden 96 fonder (95) till ett sammanlagt värde av 103 mdkr (169). Av volymminskningen på 66 mdkr svarar nettoutflöden för 25 mdkr. De största utflödena, eller 15 mdkr, skedde ur korta räntefonder där en del av volymen omplacerades till sparkonton. Utflödet ur bankens aktiefonder uppgick till 7 mdkr, varav 6 mdkr avser uttag av en institutionell placerare. Lägre marknadsvärden förklarar 41 mdkr av minskningen. Nettosparandet i Handelsbankens fonder på den svenska marknaden uppgick till -22 mdkr (-2). Under det fjärde kvartalet bröts dock den negativa trenden och under årets sista två månader var nettoflödet positivt om 2 mdkr. Av den samlade fondvolymen var 60% (64) placerat i aktiefonder, 29% (26) i räntefonder, 9% (8) i blandfonder och 2% (2) i hedgefonder. Börshandlade fonder Det förvaltade kapitalet i de börshandlade XACT-fonderna uppgick till 13 mdkr (12). Nettoflödena var positiva och uppgick till 4 mdkr. Under året introducerades två nya fonder på den norska marknaden, XACT Derivat Bull och XACT Derivat Bear, vars målsättning är att ge en avkastning som motsvarar 200% av förändringen i underliggande index. Volymerna och handeln i dessa fonder utvecklades väl. Banken förvaltade totalt elva noterade fonder under varumärket XACT, varav sju handlas på Stockholmsbörsen, tre på Oslobörsen och en på Helsingforsbörsen. Diskretionär förvaltning Den diskretionära förvaltningsvolymen minskade med 16% till 76 mdkr (90), varav 35% (49) var exponerade mot aktiemarknader och resten mot räntemarknader. Av det förvaltade kapitalet var 12 mdkr (23) placerade i Handelsbanken Fonder. För helåret uppgick nettoutflödena till 2 mdkr, medan nettoinflödet under årets två sista månader var positivt och uppgick till 3 mdkr. Totalt i koncernen uppgick det diskretionärt förvaltade kapitalet till 93 mdkr (109). Kapitalförvaltning exkl Handelsbanken Liv mnkr Förändring % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Summa kostnader Kreditförluster, netto - Rörelseresultat

37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING HANDELSBANKEN LIV Resultatutveckling Resultatet minskade till 415 mnkr (459). Resultatförsämringen förklaras främst av en lägre totalavkastning. Det latenta kapitaltillskottet uppgick till -51 mnkr, vilket är den främsta förklaringen till att det finansiella resultatet minskade med 22 mnkr. Totalavkastningen uppgick till -1,22% (+1,18). Bolaget erhöll därmed ingen avkastningsdelning (0). Administrationsresultatet minskade till 53 mnkr (125). Riskresultatet ökade till 215 mnkr (151). Resultatposten övrigt uppgick till 149 mnkr (163), varav räntekostnader reducerade resultatet med 72 mnkr (57). Kapitalbasen uppgick till mnkr. Kapitalbasen ska ställas i relation till erforderlig solvens som uppgick till mnkr, vilket innebar en solvenskvot på 1,3 (1,7). AFFÄRSUTVECKLING Förvaltat kapital minskade med 14% jämfört med föregående år och uppgick till knappt 54 mdkr (63), varav fond- och depåförsäkring svarade för 27 mdkr (35). Nyförsäljningen minskade med 4% och nettoflödet ökade med 20% jämfört med föregående år. Framför allt var det produkten Kapitalspar Depå som stod för den stora ökningen i nettoflöde och även i nyförsäljning. Nyförsäljningen av Kapitalspar Depå ökade med 31%. Premieinkomsten uppgick till mnkr (8 170). Försäkringsutbetalningarna uppgick till mnkr (5 238). Handelsbanken Liv Placeringstillgångar, genomsnittlig exponering i % Helår 2008 Jan jun 2008 Helår 2007 Noterade aktier Räntebärande Fastigheter Alternativa investeringar Summa Onoterade aktier, private equity, infrastruktur- och hedgefonder samt övrigt. Nyckeltal Helår 2008 Jan jun 2008 Helår 2007 Totalavkastning, % -1,22-5,27 1,18 Förvaltat kapital, mdkr, per ultimo varav fondförsäkring Solvenskvot, per ultimo 1,3 2,2 1,7 Delresultat mnkr Administrationsresultat Riskresultat Finansiellt resultat Övrigt Rörelseresultat

38 INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN Innehåll finansiella rapporter Koncernen Sidan Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Förändring i eget kapital 39 Kassaflödesanalys 40 Not K1 Redovisningsprinciper 42 Not K2 Risk- och kapitalhantering 50 Not K3 Räntenetto 64 Not K4 Provisionsnetto Not K5 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Not K6 Riskresultat försäkring 65 Not K7 Övriga intäkter Not K8 Personalkostnader Not K9 Övriga kostnader 68 Not K10 Kreditförluster Sidan Not K34 Avsättningar 85 Not K35 Övriga skulder 86 Not K36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not K37 Efterställda skulder Not K38 Specifikation av förändringar i eget kapital Not K39 Segmentinformation 87 Not K40 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser/ eventualförpliktelser och eventualtillgångar 88 Not K41 Övriga åtaganden 89 Not K42 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Not K43 Leasing Not K44 Upplysningar om närstående 90 Not K45 Kapitaltäckning 91 Not K46 Bedömningar och uppskattningar 94 Not K11 Not K12 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Avvecklad verksamhet 70 Not K13 Resultat per aktie 71 Not K14 Rörelseförvärv Not K15 Not K16 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder Not K17 Omklassificerade finansiella tillgångar 75 Not K18 Utlåning till kreditinstitut Not K19 Ut- och inlåning, allmänheten 76 Not K20 Räntebärande värdepapper 77 Not K21 Aktier och andelar 78 Not K22 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Not K23 Derivatinstrument 79 Not K24 Immateriella tillgångar 81 Not K25 Fastigheter och inventarier 82 Not K26 Övriga tillgångar Not K27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not K28 Skulder till kreditinstitut 83 Not K29 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Not K30 Emitterade värdepapper Not K31 Övriga tradingskulder 84 Not K32 Försäkringsskulder Not K33 Skatter 36

39 RESULTATRÄKNING KONCERNEN Resultaträkning Koncernen Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderinsprinciper återfinns i not K1, Redovisningsprinciper. Koncernen mnkr Ränteintäkter Not K Räntekostnader Not K Räntenetto Provisionsintäkter Not K Provisionskostnader Not K Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Not K Riskresultat försäkring Not K Övriga utdelningsintäkter Andelar i intresseföretags resultat Not K Övriga intäkter Not K Summa intäkter Administrationskostnader Personalkostnader Not K Övriga kostnader Not K Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Not K24, Not K Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Not K Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Not K Rörelseresultat Skatter Not K Årets resultat från kvarvarande verksamhet Årets resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt Not K Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt Årets resultat Varav tillhör Stamaktieägare Minoritet 0 - Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr* Not K13 19,16 17,39 efter utspädning Not K13 19,02 17,39 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr* Not K13 0,30 7,45 efter utspädning Not K13 0,29 7,45 Resultat per aktie, total verksamhet, kr* Not K13 19,46 24,84 efter utspädning Not K13 19,31 24,84 * Före utspädning. 37

40 BALANSRÄKNING KONCERNEN Balansräkning Koncernen Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper återfinns i not K1, Redovisningsprinciper. Koncernen mnkr TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K Utlåning till kreditinstitut Not K Utlåning till allmänheten Not K Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K Aktier och andelar Not K Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Not K Derivatinstrument Not K Återförsäkringstillgångar Immateriella tillgångar Not K Fastigheter och inventarier Not K Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar Not K Pensionstillgångar, netto Not K Tillgångar som innehas för försäljning Not K12-10 Övriga tillgångar Not K Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not K Summa tillgångar Not K SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Not K In- och upplåning från allmänheten Not K Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Not K Emitterade värdepapper Not K Derivatinstrument Not K Övriga tradingskulder Not K Försäkringsskulder Not K Aktuella skatteskulder Uppskjutna skatteskulder Not K Avsättningar Not K Övriga skulder Not K Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not K Efterställda skulder Not K Summa skulder Not K Minoritetsintresse 1 0 Aktiekapital Reserver Not K Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital

41 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL KONCERNEN Förändring i eget kapital Koncernen Koncernen mnkr Aktiekapital Säkringsreserv Verkligt värdereserv Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel Minoritet Totalt Ingående eget kapital Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not K Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not K Förändring omräkningsdifferens Not K Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital Årets resultat Summa förändringar före transaktioner med ägarna Utdelning Återköp av egna aktier Not K Innehav av egna aktier i handelslager Nedsättning av aktiekapital genom indragning Fondemission Eget kapital 31 december Ingående eget kapital Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not K Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not K Förändring omräkningsdifferens Not K Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital Årets resultat Summa förändringar före transaktioner med ägarna Utdelning Återköp av egna aktier Not K Innehav av egna aktier i handelslager Optionsdel av konvertibelt förlagslån Nedsättning av aktiekapital genom indragning Fondemission Förvärv av minoritetsintressen 1 1 Eget kapital 31 december

42 KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN Kassaflödesanalys Koncernen Koncernen mnkr LÖPANDE VERKSAMHET Rörelseresultat, total verksamhet varav inbetalda räntor varav utbetalda räntor varav inbetalda utdelningar Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet Kreditförluster Orealiserade värdeförändringar Av- och nedskrivningar Betalda inkomstskatter Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper och aktier Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Derivatinstrument, nettopositioner Korta positioner Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder Övrigt Kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv/avyttring av dotterföretag Förändring aktier Förändring räntebärande värdepapper Förändring materiella anläggningstillgångar Förändring immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Amortering av förlagslån Emitterade förlagslån Emission av konvertibelt skuldebrev Utbetald utdelning Återköp av egna aktier Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

43 KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN Förvärv av dotterföretag mnkr Den 20 oktober 2008 förvärvades aktierna i Lokalbanken i Nordsjaelland A/S. För ytterligare information om förvärvet hänvisas till not K14. Kassaflöde hänförligt till förvärvet redovisas nedan. Likvida medel Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 674 Löpande verksamhet Utlåning till kreditinstitut 562 Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper och aktier 124 Skulder till kreditinstitut -996 In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper -229 Derivatinstrument, nettopositioner -11 Övrigt -15 Investeringsverksamhet Aktier inom investeringsverksamheten 130 Immateriella anläggningstillgångar 378 Materiella anläggningstillgångar 266 Finansieringsverksamhet Förlagslån -115 Summa förvärvade tillgångar och skulder Utbetald köpeskilling Ökning av den löpande verksamhetens skulder 1013 Likvida medel i det förvärvade företaget 674 Påverkan på koncernens likvida medel 674 Definition av likvida medel Likvida medel definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker. 41

44 NOTER KONCERNEN Noter Koncernen K1 Redovisningsprinciper 1. LAG OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med de internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I koncernredovisningen tillämpas även RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets redovisningsprinciper framgår av not M1. Avgivande och fastställelse av koncernredovisningen Koncernredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 9 februari 2009 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER MED MERA I oktober 2008 genomförde IASB förändringar i reglerna om klassificering av finansiella instrument i IAS 39, med möjlighet till retroaktiv tillämpning från den 1 juli De förändrade reglerna är antagna för tillämpning av EU. De nya bestämmelserna tillåter vissa omklassificeringar av finansiella instrument från kategorin innehav för handelsändamål till kategorierna lån och kundfordringar samt innehav till förfall. De nya bestämmelserna har från och med den 1 juli 2008 tillämpats i koncernens finansiella rapporter för räkenskapsåret, se vidare under punkten 7 nedan. Effekten av omklassificeringen framgår av not K17. Tolkningsuttalandena IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna samt IFRIC 14 IAS 19 Begränsningen av förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan är antagna för tillämpning från och med räkenskapsåret. Inget av dessa tolkningsuttalanden har påverkat koncernens finansiella rapporter. I allt övrigt är koncernens redovisningsprinciper desamma som tillämpades i årsredovisningen Kommande regelverksförändringar Från och med det första kvartalet 2009 kommer IFRS 8 Segmentrapportering att tillämpas i koncernredovisningen. Enligt IFRS 8 ska identifiering och beräkning av rapporterbara segment ske utifrån samma principer som används för intern rapportering till företagsledningen i operativt styrnings- och uppföljningssyfte. Från och med första kvartalet 2009 kommer därför principerna för upprättande av extern segmentinformation i högre grad överensstämma med de principer som tillämpas internt. Det innebär bland annat att resultat per produktområde redovisas som en del av segmentinformationen. Övergången till IFRS 8 innebär inte någon förändring i jämförelse med nuvarande indelning och benämning på rapporterbara segment. Ändrade bestämmelser i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter kommer att tillämpas av koncernen från och med det första kvartalet Det innebär en förändring i presentationen av de finansiella rapporterna då sådana intäkter och kostnader som i enlighet med nuvarande redovisningsprinciper redovisas direkt i eget kapital (och som inte är ägartransaktioner) kommer att omfattas av en särskild redogörelse över Årets totalresultat. Rapporten över förändringar i eget kapital kommer utöver posten Årets totalresultat endast omfatta transaktioner med ägarna. Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsuttalanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2009 bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter. 3. KONCERNREDOVISNING OCH PRESENTATION Dotterföretag I koncernredovisningen har samtliga företag där Handelsbanken direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande (dotterföretag) konsoliderats fullständigt. Normalt anses bestämmande inflytande föreligga om Handelsbanken har mer än 50% av rösterna på årsstämma eller motsvarande. Bestämmande inflytande kan även föreligga i fall när ägarandelen understiger 50%, exempelvis då den ekonomiska innebörden av affärsförbindelserna mellan Handelsbanken och ett företag tyder på att Handelsbanken utövar ett bestämmande inflytande över företaget. Därför konsolideras fonder som Handelsbanken förvaltar i det fall: fonds sammanlagda andelar, eller innehav, överstiger 5% av fondens totalavkastning. Vid konsolidering redovisas koncernens ägda andel av fondens förmögenhet som aktier och andelar. Den del av fondens tillgångsmassa som tillhör övriga andelsägare redovisas i balansräkningen som Tillgångar respektive Skulder där kunden står värdeförändringsrisken. Dotterföretag konsolideras med tillämpning av förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen förvärvar företagets identifierbara tillgångar och tar över dess skulder och förpliktelser. Vid rörelseförvärv upprättas en förvärvsbalans där identifierbara tillgångar och skulder värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Anskaffningsvärdet utgörs av det verkliga värdet på samtliga tillgångar, skulder och emitterade eget, kapitalinstrument som lämnats som vederlag för nettotillgångarna i dotterföretaget. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och förvärvsbalansens identifierbara nettotillgångar redovisas som goodwill i koncernens balansräkning. Dotterföretagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör. Koncerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. 42

45 NOTER KONCERNEN Intresseföretag Som intresseföretag redovisas företag där Handelsbanken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande föreligger normalt när röstandelen i företaget uppgår till lägst 20% och högst 50%. Intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att innehavet inledningsvis tas upp till anskaffningsvärde. Därefter värderas intresseföretaget till ett värde motsvarande koncernens andel av nettotillgångarna. Eventuella utdelningar från intresseföretag minskar det redovisade värdet på innehavet. Resultatandelar i intresseföretag redovisas som Andelar i intresseföretags resultat på egen rad i koncernens resultaträkning. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet När en försäljning av en anläggningstillgång, en grupp av tillgångar (avyttringsgrupp) eller en verksamhet bedöms vara mycket sannolik görs en omklassificering i koncernens balansräkning till posterna Anläggningstillgångar som innehas för försäljning respektive Avvecklad verksamhet. En sådan omklassificering görs när beslut om försäljning fattats på behörig nivå i företagsledningen och arbetet med försäljningen påbörjats. Efter klassificeringen som tillgång som innehas för försäljning/verksamhet under avveckling värderas tillgången eller avyttringsgruppen med vissa undantag till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella nedskrivningar och efterföljande omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerad nedskrivning. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från verksamheten under avveckling. Tillgångar som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten. Nettoresultat efter skatt som härrör från avvecklad verksamhet, inklusive resultat från avyttringen av verksamheten, redovisas på en separat rad i resultaträkningen skilt från övriga resultatposter. Redovisat nettoresultat från avvecklad verksamhet härrör från försäljningen av SPP i december SEGMENTRAPPORTERING I segmentrapporteringen presenteras intäkter och kostnader uppdelade på dels rörelsegrenar, dels geografiska områden. En rörelsegren är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som tillhandahåller likartade tjänster och produkter och som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Rörelsegrenar, oberoende av geografisk placering, utgör den primära indelningsgrunden för segmentinformationen. Rörelsegrenarnas intäkter och kostnader presenteras brutto, innan elimineringar av interna transaktioner mellan segmenten. Från och med räkenskapsåret 2009 kommer koncernens principer för redovisning av segment att ändras. Se punkten TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Den funktionella valutan för koncernens verksamheter utomlands kan avvika från koncernens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som används i den ekonomiska miljö där verksamheten primärt bedrivs. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan på transaktionsdagen. Monetära poster samt tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde har värderats till den funktionella valutans avistakurs vid balansdagens slut. Omräkningsdifferenser hänförliga från icke-monetära poster som kategoriserats som finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning redovisas direkt i eget kapital. Så redovisas även valutakursdifferenser som avser monetära poster som utgör en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet. Övriga valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas i resultaträkningen. Omräkning av utländska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Vid omräkning av utländska etableringars (däribland filialers) balans- och resultaträkningar från funktionell valuta tillämpas dagskursmetoden. Det innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Eget kapital räknas om till kursen vid investerings- respektive intjänandetidpunkten. Resultaträkningen räknas om efter genomsnittskursen under året. Omräkningsdifferenser redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. 6. REDOVISNING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER I BALANSRÄKNINGEN En tillgång definieras som en resurs över vilken kontroll finns till följd av inträffade händelser och som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Tillgångar redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att tillfalla koncernen och när tillgångens värde eller anskaffningskostnad kan mätas tillförlitligt. Skulder är koncernens befintliga förpliktelser som till följd av inträffade händelser förväntas ge upphov till ett resursutflöde från koncernen. En skuld redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att koncernen, för att kunna uppfylla en befintlig förpliktelse, måste lämna ifrån sig en resurs med ett värde som kan mätas tillförlitligt. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i tillgångens avtalsmässiga villkor. Köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden redovisas på affärsdagen. Motsvarande gäller för derivat. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från tillgången upphör eller när samtliga risker och fördelar förknippade med tillgången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen upphör eller annulleras. Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncernens räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då bestämmande inflytande över den förvärvade enheten inträffar. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tidpunkt då transaktionen är lagligt fastställd. Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balansräkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing, se respektive separat avsnitt nedan. 7. REDOVISNING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER I värderingssyfte delas alla finansiella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 39 in i följande kategorier: 1. Lån och andra fordringar 2. Tillgångar som innehas till förfall 3. Tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen som värderade till verkligt värde via resultaträkningen 4. Tillgångar som är tillgängliga för försäljning 43

46 NOTER KONCERNEN K1 Forts Finansiella skulder delas in i värderingskategorierna: 1. Skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen som värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2. Övriga finansiella skulder Klassificeringen i balansräkningen är oberoende av värderingskategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balansräkningen. En uppdelning av de klasser av finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen med avseende på värderingskategori görs i not K16. Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen förs transaktionskostnader direkt till resultaträkningen vid anskaffningstillfället. För övriga finansiella instrument räknas transaktionskostnader in i det verkliga värdet. Lån och andra fordringar Tillgångar i kategorin Lån och andra fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga det diskonterade nuvärdet av alla framtida betalningar hänförliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens effektivränta vid anskaffningstillfället. Lån och fordringar prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare punkt 8. Nedskrivningar redovisas över resultaträkningen. Lån och fordringar redovisas därmed till sitt nettobelopp, efter avdrag för sannolika och konstaterade kreditförluster. Ränteskillnadsersättning avseende lånefordringar som återbetalas i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Tillgångar som innehas till förfall I kategorin tillgångar som innehas till förfall redovisas räntebärande tillgångar som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Tillgångar som kategoriserats som tillgångar innehavda till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas till förfall prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare punkt 8. Tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål Tillgångar och skulder som innehas för handel redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Räntor, utdelningar och andra värdeförändringar hänförliga till dessa instrument redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Derivat som inte är säkringsinstrument kategoriseras alltid som innehav för handel. Finansiella tillgångar och skulder som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen Valmöjligheten att kategorisera finansiella instrument som värderade till verkligt värde via resultaträkningen har tillämpats för finansiella tillgångar och skulder som inte innehas för handel men för vilka den interna förvaltningen och utvärderingen baseras på verkliga värden (till exempel tillgångar och skulder inom ramen för koncernens försäkringsverksamhet). Denna värderingsprincip har även tillämpats för att undvika inkonsekvens vid värderingen av tillgångar och skulder som utgör motpositioner till varandra och förvaltas på portföljbasis. Valmöjligheten att redovisa tillgångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen har tillämpats för finansiella instrument som redovisas i balansräkningen under Belåningsbara statsskuldförbindelser, Utlåning till allmänheten, Obligationer och andra räntebärande värdepapper, Akter och andelar, Skulder till kreditinstitut och Tillgångar/ Skulder där kunden står värdeförändringsrisken. Förändringar i verkligt värde på finansiella instrument som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Ränta hänförlig till utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde över resultaträkningen redovisas i räntenettot. Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Som finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning redovisas räntebärande tillgångar som inte innehas för handel, och för vilka det finns en aktiv marknad. Aktier och andelar som inte innehas för handel redovisas också som tillgängliga för försäljning. Finansiella tillgångar som kategoriserats som tillgängliga för försäljning värderas till verkligt värde i balansräkningen. Marknadsvärdesförändringar på tillgångarna redovisas direkt i eget kapital och förs mot resultatet först när tillgången realiserats eller när nedskrivning sker. Räntor hänförliga till denna kategori tillgångar redovisas i resultaträkningen. Detta gäller även valutakurseffekter hänförliga till monetära tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning sker när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare om nedskrivningar av finansiella tillgångar under punkt 8. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Utdelningar på aktier som kategoriserats som tillgängliga för försäljning redovisas löpande i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Omklassificering av finansiella instrument Förändrade marknadsvillkor för delar av koncernens verksamhet har framkallat ett behov av att anpassa ändamålet med vissa innehav till de nya förutsättningarna. Till följd härav omklassificerades delar av koncernens värdepappersportfölj från den 1 juli Omklassificeringen innebar att finansiella instrument flyttades från kategorin innehav för handel till kategorierna tillgängligt för försäljning respektive lånefordringar. Dessutom flyttades finansiella instrument som tidigare redovisades som tillgängliga för försäljning till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall. Vid omklassificeringstidpunkten värderades och redovisades tillgångarna till verkligt värde. För tillgångar som omklassificerades till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall utgjorde därmed det verkliga värdet utgångspunkten för den efterföljande beräkningen av upplupet anskaffningsvärde. Ackumulerade vinster och förluster på omklassificerade tillgångar som tidigare redovisats direkt i eget kapital periodiseras i räntenettot över tillgångarnas återstående löptid. Omklassificeringen har gjorts i syfte att åstadkomma en redovisning som bättre återspeglar koncernens syfte med innehaven. Omklassificering av finansiella instrument sker endast under exceptionella omständigheter. Se även not K17. Beräkning av verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplattform, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs för finansiella skulder. För innehav som består av riskpositioner som i hög grad balanserar varandra likställs det aktuella marknadspriset med balansdagens mittkurs. 44

47 NOTER KONCERNEN För finansiella instrument som saknar en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker. Teknikerna bygger i regel på jämförelser med nyligen genomförda transaktioner i samma eller motsvarande instrument, i den mån information om sådana transaktioner finns tillgänglig. Alternativt tillämpas värderingstekniker som i allt väsentligt bygger på variabler från observerbara marknader. I mer sällsynta fall används mer avancerade värderingsmodeller som delvis bygger på egna antaganden. Se även not K15 och not K16. I den mån transaktionspriset för finansiella instrument som innehas för handel skiljer sig från det verkliga värdet beräknat med tilllämpning av värderingstekniker som bygger på observerbara marknadsdata, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen i Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Återköpstransaktioner Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som säljs i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen under transaktionens löptid. Det sålda värdepappret redovisas därutöver utanför balansräkningen som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten. Värdepapper som köps i en repotransaktion redovisas på motsvarande sätt, det vill säga värdepappret tas inte upp i balansräkningen under transaktionens löptid. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut alternativt Utlåning till allmänheten. Värdepapperslån Värdepapper som lånats ut kvarstår i balansräkningen och redovisas därtill utanför balansräkningen som Ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp i balansräkningen, såvida de inte säljs, då ett värde motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde tas upp som skuld. Nettoredovisning av finansiella instrument Fordringar och skulder mot samma motpart som är kvittningsbara nettoredovisas i balansräkningen. Fordringar och skulder är kvittningsbara om det föreligger en legal rätt till kvittning och det finns en avsikt att reglera förpliktelsen netto eller samtidigt. Finansiella garantier och lånelöften Finansiella garantier är sådana förbindelser som kräver att utställaren gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga värdet på en utställd garanti motsvaras vid utfärdandet av den mottagna premien. Vid första redovisningstillfället redovisas den mottagna premien för garantin som förutbetald intäkt i balansräkningen. Därefter värderas garantin till det högsta av den periodiserade premien, och det belopp som representerar den förväntade kostnaden för att reglera den förpliktelse som garantin ger upphov till. Därutöver redovisas det totala garanterade beloppet hänförligt till utställda garantier som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Premier för köpta finansiella garantier redovisas som minskad ränteintäkt i räntenettot i den mån räntan på de skuldinstrument garantierna avser redovisas där. Övriga premier för köpta garantier redovisas i provisionsnettot. Lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen fram till den dag lånet betalas ut. Mottagna avgifter för lånelöften periodiseras över åtagandets löptid. För utlåning med framtida räntebindning betraktas den förtida räntebindningen som ett åtagande utanför balansräkningen fram till likviddagen. Sammansatta finansiella instrument Tydligt separerbara finansiella komponenter av tillgångar och skulder (exempelvis derivat) särredovisas i normalfallet. Så sker exempelvis i fråga om emitterade så kallade strukturerade produkter där derivatet lyfts ur värdkontraktet och redovisas till verkligt värde över resultaträkningen. Särredovisning sker inte i fråga om sammansatta finansiella instrument som innehas för handelsändamål samt sammansatta finansiella instrument där de ekonomiska egenskaperna och riskerna i instrumentets olika komponenter är likartade. Värdet av konverteringsrätten i emitterade konvertibla skuldebrev särredovisas som fritt eget kapital. Resterande del redovisas som efterställd skuld. 8. KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Lån och fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Individuell bedömning av nedskrivningsbehov avseende lånefordringar och andra fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde genomförs löpande av samtliga kund- och kreditansvariga enheter i koncernen. Nedskrivningsprövning görs i den mån det finns objektiva belägg för att en fordrans återvinningsvärde understiger dess bokförda värde. Sådana objektiva belägg kan exempelvis, beroende på omständigheterna, vara försenad eller utebliven betalning, konkurs, ändrad kreditrating eller nedgång i säkerheternas marknadsvärde. Vid nedskrivningsprövning beräknas fordrans återvinningsvärde genom en diskontering av estimerade framtida kassaflöden hänförliga från fordran och eventuella säkerheter med fordrans effektivränta. Är säkerheten en marknadsnoterad tillgång, görs värderingen av säkerheten med utgångspunkt i det noterade värdet, i annat fall görs värderingen med utgångspunkt i avkastningsvärdet eller på annat sätt uppskattat marknadsvärde. Säkerheter i form av fastighetsinteckningar, värderas på samma sätt som övertagna fastigheter. Nedskrivning görs om det beräknade återvinningsvärdet understiger bokfört värde och redovisas som Kreditförlust i resultaträkningen. Redovisad kreditförlust reducerar fordrans bokförda värde i balansräkningen. Utöver denna bedömning av individuella lånefordringar görs en gruppvis bedömning av dels individuellt värderade lånefordringar, dels homogena grupper av fordringar med likartad riskprofil, i syfte att identifiera nedskrivningsbehov som ännu inte kan fördelas på enskilda krediter. Om behov föreligger görs en gruppvis nedskrivningsprövning för fordringsgruppen. Nedskrivningar som redovisats för en grupp fordringar förs över till nedskrivningar avseende enskilda fordringar så snart det finns tillgänglig information om värdeminskning på individuell nivå. Periodens kreditförluster utgörs av konstaterade och sannolika förluster för beviljade krediter med avdrag för återvinningar. Konstaterade kreditförluster kan avse hela eller delar av fordringar och redovisas då det inte finns någon realistisk möjlighet till återvinning. Så är exempelvis fallet när konkursförvaltare lämnat uppskattning av utdelning i konkurs, när ett ackordsförslag antagits eller en fordran eftergivits på annat sätt. Belopp som efterges i samband med en omstrukturering av en fordran eller grupp av fordringar klassificeras alltid som konstaterad kreditförlust. I de fall kunden följer betalplanen för en kredit som sedan tidigare har klassificerats som konstaterad kreditförlust, sker en omprövning av förlustens storlek. Information om sannolika och konstaterade kreditförluster lämnas i not K10. 45

48 NOTER KONCERNEN K1 Forts Återvinningar består av dels återförda belopp på tidigare års konstaterade kreditförluster, dels återförda tidigare gjorda nedskrivningar för sannolika kreditförluster. En beräkning av återvinningsvärdet avseende sannolika kreditförluster genom diskontering av framtida kassaflöden innebär att återvinningsvärdet ökar när tidpunkten för betalning från kunden närmar sig. Därvid uppkommen skillnad i bokfört värde bokförs som en ränteintäkt. Värdering av egendom för skyddande av fordran Vid övertagande av egendom för skyddande av fordran värderas tillgången till verkligt värde. Därefter redovisas och värderas Övertagen egendom på motsvarande sätt som andra tillgångar av samma slag. Nedskrivning av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning Nedskrivning av Finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning görs när det finns objektiva belägg för att en eller flera förlusthändelser inträffat som har en inverkan på de förväntade framtida kassaflödena för tillgången. Vad avser räntebärande finansiella tillgångar utgör exempel på förlusthändelser som kan indikera ett nedskrivningsbehov en sannolik framtida konkurs, bevis för betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller bevis för bestående förändringar i marknaden för tillgången. För egetkapitalinstrument utgör en bestående och betydande nedgång i dess verkliga värde en indikation på nedskrivningsbehov. Vid nedskrivning förs en andel av den ackumulerade förlust som tidigare redovisats direkt mot eget kapital (motsvarande skillnaden mellan förvärvskostnaden för instrumentet och aktuellt verkligt värde efter avdrag på eventuell tidigare nedskrivning) till resultaträkningen. Tidigare gjorda nedskrivningar på skuldinstrument som kategoriserats som finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning återförs via resultaträkningen om tillgångens verkliga värde ökat efter nedskrivning och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningstillfället. Tidigare nedskrivningar på egetkapitalinstrument som kategoriserats som finansiella instrument tillgängliga för försäljning återförs inte. 9. SÄKRINGSREDOVISNING Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen. Vid säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring används derivat som säkringsinstrument, i huvudsak ränteswappar. Vid säkringar av valutarisker kopplade till nettoinvesteringar i utländska enheter används finansiella skulder i den utländska enhetens funktionella valuta som säkringsinstrument. Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder. Vid säkring av verkligt värde värderas såväl säkringsinstrumentet som den säkrade risken till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Säkring av verkligt värde tillämpas sedan tidigare för enskilda tillgångar och skulder. Från och med fjärde kvartalet 2008 görs även portföljsäkringar till verkligt värde avseende vissa utlåningsportföljer. Vid verkligt värde säkringar för portföljer av finansiella instrument marknadsvärderas den del av portföljen vars värde är exponerat för den säkrade risken. Det värde som är hänförligt till den säkrade delen av portföljen redovisas på en enskild rad i balansräkningen i anslutning till utlåning till allmänheten. Kassaflödessäkring tillämpas för att eliminera icke önskvärda exponeringar för variationer i kassaflöden hänförliga till förändringar i rörlig ränta på ut- och upplåning. Som säkringsinstrument för säkring av sådana ränterisker används ränteswappar. Vid kassaflödessäkringar värderas säkringsinstrumentet till verkligt värde. I den mån värdeförändringarna på swappen är effektiva, det vill säga motsvaras av kassaflöden hänförliga till den säkrade posten, redovisas de direkt i eget kapital. Ineffektiva delar av vinster och förluster på swappen redovisas i resultaträkningen. Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Lån i utländsk valuta som tagits upp för att säkra nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till kursen på balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser på sådana lån redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av säkringen redovisas i resultaträkningen. Mer information om säkringsredovisning lämnas i not K LEASING Koncernens leasingavtal är antingen finansiella eller operationella. Finansiella leasingavtal är sådana avtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av den leasade tillgången i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal betraktas som operationella leasingavtal. Merparten av de avtal där koncernen är leasegivare är finansiella leasingavtal. Sådana leasingavtal redovisas som utlåning vilket innebär att erhållna leasingavgifter redovisas som ränteintäkter och amorteringar. Hyresintäkter och kostnader som härrör från operationella leasingavtal redovisas som övriga intäkter/ kostnader. 11. FÖRSÄKRINGSVERKSAMHET Koncernens försäkringsverksamhet bedrivs i dotterbolaget Handelsbanken Liv. Verksamhetens produkter består främst av legala livförsäkringar i form av traditionell livförsäkring och fondförsäkring samt riskförsäkringar i form av sjukförsäkring och premiebefrielse. Klassificering och uppdelning av försäkringskontrakt I koncernredovisningen klassas sådana avtal som innehåller betydande försäkringsrisk som försäkring. Försäkringsrisken bedöms vara betydande om den försäkrade händelsen, i något scenario som har kommersiell innebörd för koncernen, innebär en förpliktelse att betala en ersättning som är betydande i jämförelse med den ersättning som skulle betalas ut om den försäkrade händelsen inte inträffat. Vid klassificeringen av avtal används 5% som gränsvärde för vad som utgör betydande försäkringsrisk. Avtal som inte överför betydande försäkringsrisk klassificeras som investeringsavtal. I regel innebär detta att försäkringar med återbetalningsskydd klassas som investeringsavtal och övriga avtal klassas som försäkringskontrakt. Samtliga försäkringsprodukter är konstruerade så att det går att särskilja vad som utgör försäkring och vad som består av sparande. Den finansiella komponenten i dessa produkter särredovisas från försäkringskomponenten. Redovisning av försäkringskomponenter i försäkringskontrakt Mottagen premie som avser kontrakt som i sin helhet klassats som försäkring redovisas som premiereserv i balansräkningen. Premier avseende försäkringskomponenter i kontrakt som delvis klassats som sparande regleras ur försäkringstagarens kapital i takt med att försäkringsrisk uppstår. Premieintäkter och utbetalda försäkringsersättningar avseende försäkringsavtal redovisas 46

49 NOTER KONCERNEN i resultaträkningen i nettoposten Riskresultat försäkring. Under denna post redovisas även årets förändring av koncernens försäkringsskulder. Balansposten Försäkringsskulder innehåller skulder som härrör från kontrakt som i sin helhet klassificerats som försäkring samt skulder som härrör från försäkringskomponenten i de kontrakt som har delats upp i en finansiell komponent och en försäkringskomponent. I posten ingår skulder för vid räkenskapsårets utgång inträffade men oreglerade skador, inklusive de beräknade framtida driftskostnaderna för att reglera dessa skador. Denna del av försäkringsskulderna består även av en reservering för inträffade men ännu ej inrapporterade skador. I posten ingår också en premiereserv, det vill säga en skuld för förskottsinbetalda premier. För beräkning av försäkringsskulder används antaganden och bedömningar om bland annat ränta, livslängd, hälsa och avgifter. Livslängdsantagandena varierar med hänsyn till när försäkringen tecknats och beaktar den förväntade framtida ökningen av livslängden. Även avgiftsantaganden beror på när försäkringen tecknats. Det innebär i huvudsak en avgift som är proportionell mot premien och en avgift som är proportionell mot livförsäkringsavsättningen. Tillämpade antaganden om de försäkrades framtida hälsa är baserade på internt genererad erfarenhet och varierar beroende på produkt. Koncernens försäkringsskulder genomgår regelbundet och minst årligen en prövning som beaktar nulägesbedömningar av alla uppskattade framtida kassaflöden hänförliga till ingångna försäkringsavtal. I den mån de redovisade försäkringsskulderna inte bedöms vara tillräckliga görs en ytterligare avsättning. Förändringen redovisas i resultaträkningen. Redovisning av investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt Inbetalningar och utbetalningar avseende kunders sparkapital som härrör från investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt redovisas som insättningar respektive uttag direkt i balansräkningen. Den från försäkringskontraktet separerade finansiella komponenten i traditionella legala livförsäkringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen som In- och upplåning från allmänheten. Dessa skulder har en årlig avkastningsdelning som innebär att försäkringsgivaren tilldelas en avtalad del av totalavkastningen på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, om denna avkastning under kalenderåret överstiger den garanterade räntan. Beräkningen görs ackumulerat för varje enskilt försäkringskontrakt. Det innebär att den villkorade återbäringen minskar i de fall avkastningen ett enskilt år understiger garantiräntan och vice versa. Den del av avkastningen som enligt modellen för avkastningsdelning tillfaller koncernen redovisas som provisionsintäkt. I det fall avkastningen understiger den per kontrakt garanterade avkastningen redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Tillgångar och skulder som härrör från fondförsäkringsavtal redovisas till verkligt värde i balansräkningen som tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken. Premieavgifter samt administrativa avgifter avseende investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt periodiseras och redovisas i resultaträkningen i posten Provisionsintäkter. Anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Återförsäkring Återförsäkrares andel av koncernens försäkringsskulder redovisas som Återförsäkringstillgångar i balansräkningen. 12. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Redovisning i balansräkningen En immateriell tillgång är en identifierbar, icke-monetär tillgång utan fysisk form. Immateriella tillgångar tas endast upp i balansräkningen om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som härrör från tillgången kommer att tillfalla koncernen och det går att beräkna anskaffningsvärdet på ett tillförlitligt sätt. Det innebär att internt upparbetade värden i form av goodwill, varumärken, utgivningsrätter, kundregister och liknande inte redovisas som tillgångar i balansräkningen. Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet löpande i de fall utgifterna avser underhåll av befintlig affärsverksamhet eller befintlig programvara som aktiverats. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av ny affärsverksamhet för befintlig programvara, aktiveras nedlagda utgifter från den tidpunkt det är sannolikt att ekonomiska fördelar kommer att uppstå som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter som härrör från lånekostnader aktiveras från den tidpunkt beslut har fattats om aktivering av utgifter för utveckling av immateriell tillgång. Vid ett rörelseförvärv hänförs förvärvspriset till värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i den förvärvade rörelsen. Bland dessa tillgångar kan även ingå sådana immateriella tillgångar som inte skulle ha tagits upp i balansräkningen om de förvärvats separat eller upparbetats internt. Den del av förvärvspriset som vid ett rörelseförvärv inte kan hänföras till identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod Immateriella tillgångar för vilka det går att fastställa en bedömd nyttjandeperiod är föremål för avskrivning. Avskrivningen sker linjärt över nyttjandeperioden. Normalt överstiger inte nyttjandeperioden fem år. Förvärvade varumärken och kundkontrakt bedöms dock ha en mycket lång nyttjandeperiod varför avskrivningstiden på dessa kan vara betydligt längre. Avskrivningstiden prövas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortlöpande vid indikation på att nyttjandeperioden kan ha ändrats. Nedskrivningar avseende immateriella tillgångar redovisas i de fall återvinningsvärdet understiger redovisat värde. Återvinningsvärdet beräknas som det högsta av tillgångens nyttjande- eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Prövning av nedskrivningsbehovet sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar redovisas direkt i resultaträkningen. En nedskrivning reverseras om det finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En återföring görs aldrig i högre utsträckning än att tillgångens redovisade värde efter återföring motsvarar det värde som skulle ha redovisats (med avdrag för avskrivningar) om inte någon nedskrivning hade gjorts. 47

50 NOTER KONCERNEN K1 Forts Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod För goodwill och vissa immateriella tillgångar betraktas ekonomisk livslängd och nyttjandeperiod inte som bestämbar vilket innebär att någon successiv avskrivning inte görs. Sådana tillgångar prövas istället årligen för nedskrivning i samband med bokslutet. En prövning av nedskrivningsbehovet görs även när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Med hänsyn till att det inte är möjligt att särskilja de kassaflöden som hänförs från goodwill från kassaflöden som hänförs från andra tillgångar, sker nedskrivningsprövning av goodwill på nivån kassagenererande enhet. En kassagenererande enhet är den minsta grupp tillgångar som ger upphov till inbetalningar som är oberoende av inbetalningar från andra tillgångar eller tillgångsgrupper. Väsentliga bedömningar och antaganden vid nedskrivningsprövning av goodwill framgår av not K24. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill återförs inte. 13. FASTIGHETER OCH INVENTARIER Koncernens materiella anläggningstillgångar består av fastigheter och inventarier. Med undantag av sådana fastigheter som utgör placeringstillgångar i försäkringsrörelsen värderas dessa tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. De planenliga avskrivningarna sker utifrån tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder. Normalt tillämpas en linjär avskrivningsplan. De bedömda nyttjandeperioderna prövas årligen. De materiella tillgångar som består av delkomponenter med olika bedömda nyttjandeperioder, indelas i olika kategorier med separata avskrivningsplaner. Sådan så kallad komponentavskrivning är normalt endast aktuellt avseende fastigheter. Som delkomponenter betraktas då sådana delar av fastigheten som har ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till det sammanlagda anskaffningsvärdet. Resterande delar av fastigheten skrivs av som helhet över den förväntade nyttjandeperioden. Persondatorer skrivs i regel av på tre år och investeringar i bankvalv och liknande lokalinvesteringar på tio år. Övriga inventarier skrivs normalt av på fem år. Nedskrivningsprövning av materiella anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivning görs i det fall återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart i resultaträkningen. En nedskrivning reverseras om det finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs aldrig i högre utsträckning än att tillgångens redovisade värde efter återföring motsvarar det värde som skulle ha redovisats om inte någon nedskrivning hade gjorts (med avdrag för avskrivningar). Fastigheter i försäkringsrörelsen Fastigheter som utgör placeringstillgångar i försäkringsrörelsen redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Denna värderingsmetod tillämpas i försäkringsrörelsen med hänsyn till att värdeförändringarna på fastigheterna är direkt kopplade till storleken på de finansiella åtagandena i försäkringskontrakten. 14. AVSÄTTNINGAR Posten Avsättningar består av resultatförda förväntade negativa utflöden av resurser från koncernen som är ovissa vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Avsättningar redovisas när koncernen till följd av en inträffad händelse har en legal eller informell förpliktelse som det är sannolikt att det kommer att krävas ett utflöde av resurser för att reglera. För att redovisning ska kunna ske måste det vara möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. Avsättningen värderas till det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Vid värderingen tas hänsyn till den förväntade framtida tidpunkten för reglering. I samband med avyttringen av SPP 2007 gjordes en avsättning för sådana omstruktureringsutgifter som är direkt betingade av avyttringen. Vid bokslutet kvarstår delar av denna avsättning. Reserven förväntas avvecklas i sin helhet under EGET KAPITAL En närmare redogörelse för de olika komponenterna inom eget kapital görs i not K38. Minoritetsintresse Minoritetsintresse utgörs av den andel av koncernens nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderföretaget. Minoritetsintresse redovisas som en separat andel av eget kapital. Redovisning av egna aktier Återköpta egna aktier redovisas inte som tillgång utan kvittas mot posten Balanserad vinst i eget kapital. 16. INTÄKTER Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att erhållas och dessa fördelar kan beräknas på tillförlitligt sätt. 17. RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i räntenettot i resultaträkningen, med undantag från ränteflöden som härrör från finansiella instrument som innehas för handelsändamål. I räntenettot redovisas även räntor hänförliga till derivatinstrument som säkrar poster vars ränteflöden redovisas i räntenettot. För att få ett räntenetto rensat från ränteflöden som härrör från finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och samtidigt åstadkomma en samlad bild av handelslageraktiviteten, redovisas samtliga ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel i resultatposten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. 18. PROVISIONSINTÄKTER OCH PROVISIONSKOSTNADER Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resultaträkningen som Provisionsintäkter respektive Provisionskostnader. Det innebär bland annat att courtage och olika former av förvaltningsavgifter redovisas som provisioner. Andra typer av intäkter som redovisas som provisioner är betalningsprovisioner och kortavgifter, premier avseende utställda finansiella garantier liksom provisioner i försäkringsverksamheten. Även positiv avkastningsdelning i försäkringsrörelsen redovisas som provision. Ränteliknande garantiprovisioner samt avgifter som utgör integrerade delar av finansiella instrument och därför räknas in i effektivräntan redovisas inte som provisioner. Courtage och andra avgifter som erhålles i samband med utförandet av en specifik handling periodiseras inte utan redovisas i sin helhet direkt i resultaträkningen. Övriga avgifter som tjänas in i takt med utförandet av en tjänst periodiseras över intjänandeperioden. 48

51 NOTER KONCERNEN 19. NETTORESULTAT AV FINANSIELLA POSTER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde samlar upp all den resultatpåverkan som uppstått vid en värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen, samt vid realisation av finansiella tillgångar och skulder. Mera specifikt redovisas här: och skulder. och skulder som vid första redovisningstillfället klassificerats som Tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, exklusive den del av värdeförändringen som redovisas som ränta. och skulder som har klassificerats som innehav för handel. handel, med undantag för sådana räntor som härrör från derivat som säkrar poster vars ränteflöde redovisas i räntenettot. cerats som innehav för handel. skulder som är föremål för säkringsredovisning i en säkring av verkligt värde, exklusive den del av värdeförändringen som redovisas som ränta. inte utgör ränteflöden, på de derivatkontrakt som säkrar andra finansiella tillgångar och skulder. som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. som säkrar nettoinvesteringar i utländska verksamheter. säga de förluster som uppstår när avkastningen på finansiella tillgångar i försäkringsrörelsen understiger den garanterade skulduppräkningen. 20. UTDELNINGAR Utdelningar på aktier som kategoriserats som tillgängliga för försäljning redovisas i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Utdelningar på aktier som kategoriserats som finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål redovisas i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Utdelningar på aktier i intresseföretag ingår inte i posten utdelningar i resultaträkningen. Redovisning av andelar i intresseföretags resultat framgår av punkten ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Personalkostnader Som Personalkostnader redovisas löner, pensionskostnader och andra former av direkta personalkostnader inklusive sociala kostnader, särskild löneskatt på pensionskostnader och andra former av lönebikostnader. Eventuella ersättningar i samband med avslutad anställning periodiseras över återstående tjänstgöringstid. Redovisning av pensioner Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs av dels avgiftsbestämda, dels förmånsbestämda planer. Som avgiftsbestämda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka koncernen betalar fastställda avgifter till en utomstående juridisk enhet och därefter saknar rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten saknar tillgångar för att fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som personalkostnad. Övriga planer för ersättning efter avslutad anställning redovisas som förmånsbestämda planer. Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension baserad på lön och anställningstid vilket innebär att arbetsgivaren bär alla väsentliga risker för fullgörandet av pensionsutfästelsen. För majoriteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen avskiljt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa. Som nettotillgång i balansräkningen redovisas den del av nettot av beräknade pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångarnas verkliga värde som kan tillgodoräknas koncernen i form av en minskning av framtida avgifter eller kontant återbetalning. Beloppet prövas årligen. Skillnaden mellan faktisk och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar samt skillnader i faktisk och beräknad pensionsskuld till följd av förändrade antaganden eller mot tidigare gjorda antaganden avvikande utfall benämns aktuariella vinster och förluster. Endast den del av oredovisade ackumulerade aktuariella vinster och förluster som överstiger det högre av 10% av nuvärdet av pensionsskulden och 10% av förvaltningstillgångarnas verkliga värde mätt vid rapportperiodens ingång förs till resultatet. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultatet linjärt under genomsnittlig återstående tjänstgöringstid. För koncernen innebär detta en periodisering av aktuariella vinster och förluster över 20 år. Den redovisade pensionskostnaden avseende förmånsbestämda planer utgörs av nettot av följande poster: + Intjänad pensionsrätt under året, det vill säga årets andel av den beräknade slutliga totala pensionsutbetalningen. Beräkningen av intjänad pensionsrätt utgår från en beräknad slutlön och är föremål för aktuariella antaganden. + Årets räntekostnad på grund av att nuvärdet av pensionsskulden har ökat under året då tiden till utbetalning minskat. För beräkning av årets räntekostnad används aktuell statsobligationsränta för en löptid motsvarande återstående tid till utbetalning av pensionsskulden. Från och med den tidpunkt åtagandet börjar betalas ut används real statsobligationsränta. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Den förväntade avkastningen bygger på en bedömning av den genomsnittliga avkastningen på den tillgångsmassa som hålls avskild för säkerställande av förmånsbaserade pensionsutfästelser. Tidshorisonten för bedömningen är relaterad till förpliktelsens hela löptid. Förväntad avkastning är reducerad med skatter och administrativa kostnader för förvaltning av tillgångarna. +/ Eventuell resultatförd del av aktuariella vinster och förluster. Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av koncernens förmånsbestämda planer är förenad med ett flertal bedömningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan på redovisade belopp. En utförligare beskrivning av dessa antaganden och bedömningar lämnas i not K8 och not K SKATTER Periodens skattekostnad utgörs av aktuell skatt samt uppskjuten skatt. Som aktuell skatt redovisas skatter som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds redovisade värde och dess skattepliktiga värde. Uppskjutna skatter värderas till den skattesats som bedöms vara tillämplig då posten realiseras. Effekter av förändrade skattesatser redovisas över resultaträkningen. 49

52 NOTER KONCERNEN K2 Risk- och kapitalhantering Handelsbankens förmåga att hantera risker och bedriva en effektiv kapitalhantering är avgörande för bankens lönsamhet. Bankens traditionellt låga risktolerans har visat sig över tiden och även ett år som detta i låga kreditförluster och en jämn resultatutveckling. Kreditförluster i procent av utlåning % 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00-0, Handelsbanken Övriga nordiska banker* * För perioden fram till och med 2000 ingår endast svenska banker. Bankens strikta förhållningssätt till risk innebär att banken medvetet undviker att delta i affärer med hög risk även om ersättningen för ögonblicket är hög. Den låga risktoleransen upprätthålls genom en stark riskkultur som är uthållig över tiden och som gäller på alla områden i koncernen. Kreditgivningen har en stark lokal förankring, där den nära kundrelationen verkar för låga kreditrisker. Marknadsrisker i bankens affärsverksamhet tas i allt väsentligt som ett led i att lösa kunders placerings- och riskhanteringsbehov. Likviditetssituationen i banken planeras så att affärsverksamheten inte begränsas när störningar inträffar på de finansiella marknaderna. Det strikta förhållningssättet till risk innebär också att banken kan vara en stabil och uthållig affärspartner till kunderna. Bankens syn på kundrelationerna visar sig också i att banken behåller krediterna i egen bok istället för att värdepapperisera och sälja dem vidare. Det bidrar både till god riskhantering och att en hög servicenivå bibehålls även när verksamheten utsätts för påfrestningar. Samma principer för bankens inställning till risk gäller i alla länder där banken har verksamhet och är vägledande i den fortsatta utlandsexpansionen. Under året har ett flertal aktiviteter genomförts för att ytterligare minska risknivån. Placeringsinriktningen på bankens likviditetsportfölj har förändrats till att främst bestå av statspapper, säkerställda obligationer och obligationer utgivna av banker med hög kreditvärdighet (AA-rating). I likviditetsportföljen återfinns också innehav i strukturerade kreditprodukter till ett värde av 12,5 mdkr (32,7). I övrigt är bankens exponeringar mot strukturerade kreditprodukter mycket begränsade, den totala exponeringen är lägre än 1 mdkr. Vidare har exponeringar mot andra banker med ifrågasatt kreditvärdighet aktivt dragits ner under året och interbankaffärer i allmänhet säkerställs i väsentligt högre utsträckning än tidigare. Året har präglats av den ansträngda likviditetssituationen på de finansiella marknaderna som drabbat banker överlag. Handelsbanken har haft god tillgång på likviditet och har kontinuerligt varit nettoutlånare på den svenska dagslånemarknaden. Finansieringen, såväl kort- som långfristig, har huvudsakligen skett på sedvanligt sätt och till priser som varit lägre än konkurrenternas. I slutet av året och i början av 2009 emitterade banken dessutom primärkapitallån. Problemtyngda finansiella institut har under året successivt dragit ned på sin kreditgivning på grund av ansträngda kapitalsituationer och bristande likviditet. Det har bidragit till ökat fokus på banksektorns kapacitet att möta företagens efterfrågan på krediter. Även i detta avseende har bankens situation varit tillfredsställande och kreditgivningen till kunderna har kunnat fortskrida. De emitterade primärkapitallånen stärker ytterligare bankens kapacitet att möta den stora efterfrågan på krediter. Handelsbanken är en universalbank och har därmed ett komplett utbud av olika bankprodukter. Därigenom uppkommer en rad olika risker som identifieras, mäts och hanteras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Risker i Handelsbanken Kreditrisk Marknadsrisk Likviditetsrisk Operativ risk Försäkringsrisk Fastighetsrisk Affärsrisk Beskrivning Kreditrisk är risken att banken ska drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. Marknadsriskerna härrör från förändringar i priser och volatiliteter på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk. Risken i en försäkrings utfall, som beror på den försäkrades livslängd eller hälsa. Risken i prisförändringar på bankens fastighetsinnehav. Risken för oväntade resultatförändringar som inte är hänförliga till de ovan beskrivna riskslagen. Bankens helhetssyn på sin risk- och kapitalhantering kan beskrivas i termer av fyra nivåer av riskkontroll och riskhantering: 1. Affärsverksamheten Banken präglas av en tydlig ansvarsfördelning där varje affärsenhet bär det fulla ansvaret för sina affärer och att riskerna hanteras. Den som bäst känner kunden och marknadsförutsättningarna har bäst möjlighet att bedöma risken och kan också på ett tidigt stadium agera om problem uppkommer. Varje kontor och varje resultatansvarig enhet bär ansvaret för att ta hand om eventuella uppkomna problem. En följd av detta är att det finns starka incitament till hög riskmedvetenhet och till försiktighet i affärsverksamheten. 2. Verksamhetsnära kontroll av riskerna Ansvarstagandet hos den som tar affärsbeslut kompletteras med en lokal kontroll av riskerna inom de olika affärsområdena och i regionbankerna. Det säkerställer att risktagandet inte blir för stort i den enskilda affären eller i den lokala verksamheten. Den verksamhetsnära riskkontrollen gör riskbedömningar, kontrollerar bland annat limiter och att de enskilda affärerna dokumenteras och utförs på ett sätt som inte medför okända risker. 3. Central kontroll av riskerna Den Centrala Kreditavdelningen förbereder beslut som fattas av styrelsen eller dess kreditkommitté. Centrala Kreditavdelningen säkerställer också att kreditbedömningarna sker på ett enhetligt sätt och att kreditgivningen sker i enlighet med den kreditpolicy styrelsen har beslutat om. Vidare ansvarar den Centrala Kreditavdelningen för identifiering av risker i alla större individuella engagemang och agerar stödjande och rådgivande till den övriga kreditorganisationen. 50

53 NOTER KONCERNEN Fyra nivåer av riskhantering Fyra nivåer av riskhantering Affärsverksamhet Verksamhetsnära riskkontroll Central riskkontroll Kapitalplanering Intern extern revision Den Centrala Riskkontrollen har till uppgift att identifiera, mäta, analysera och rapportera koncernens alla väsentliga risker. Den Centrala Riskkontrollen övervakar också att riskerna och riskhanteringen lever upp till bankens låga risktolerans. Vidare ansvarar Centrala Riskkontrollen för att det finns en väl avvägd lokal riskkontroll i affärsområdena och dotterbolagen, att risker mäts på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt och att bankens ledning löpande får rapporter och analyser om den aktuella risksituationen. 4. Kapitalplanering Om banken trots arbetet i de tre beskrivna nivåerna skulle råka ut för allvarliga förluster, håller banken ett kapital som ska säkerställa bankens fortlevnad även efter extrema händelser. Det är kapitalsituationen bedömd enligt det legala kapitalkravet, beräkningen av ekonomiskt kapital och stresstester som utgör grunden i kapitalplaneringen. Genom stresstester identifieras vilka åtgärder som behöver förberedas eller genomföras för att kapitaliseringen vid varje tidpunkt ska vara tillfredsställande. Utöver den formella riskorganisationen har den Centrala Finansavdelningen ansvar för att koncernen vid varje tidpunkt har en tillfredsställande likviditet och håller beredskap för att snabbt kunna stärka likviditeten vid behov. Likviditetssituationen rapporteras dagligen till CFO och regelbundet till bankens VD och styrelse. Utöver denna riskhantering granskar såväl interna som externa revisorer verksamheten. Att banken sedan länge har en väl fungerande riskhantering visar sig bland annat i att banken under lång tid haft lägre kreditförluster än konkurrenterna. Det kan huvudsakligen tillskrivas riskarbetet i affärsverksamheten och den verksamhetsnära riskkontrollen. Den ökade riskkänsligheten i beräkningen av kapitalkravet som följer av Basel II-regelverket ställer större krav på koncernens riskhantering och kapitalplanering. Dessa funktioner har under de senaste åren därför fått en förstärkt roll i koncernen. Banken har blivit godkänd för grundmetod i systemet med intern riskklassificering vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk och förbereder nu arbetet med att bli godkänd för avancerad metod. KREDITRISK Kreditrisk definieras som risken att banken ska drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. I bankens decentraliserade organisation bär kundansvarigt kontor det fulla kreditansvaret. Kontoren är ansvariga för kreditbeslut, men kreditlimiter beslutas på olika nivåer beroende på krediternas storlek. Banken är inte en massmarknadsbank utan är selektiv i kundurvalet och kredittagarna ska vara av hög kvalitet. Kvalitetskravet åsidosätts aldrig till förmån för högre kreditvolymer eller för att erhålla högre avkastning. Av den samlade Beslutandenivåer för krediter Andel av antal limiter Styrelsen Styrelsens kreditkommitté Andel av limitbelopp 8% 77% Andel av antal limiter Andel av limitbelopp Centrala Kreditavdelningen * 35% Regionbanker Kreditkommitté Kreditkommitté Kreditutskott 19% 57% Kontor Kreditkommitté utländska filialkontor Regionbanker Handelsbanken International Handelsbanken Finans Stadshypotek 4% * Flertalet av de krediter som lämnas av Stadshypotek beviljas på kontorsnivå i regionbanksrörelsen. 51

54 NOTER KONCERNEN K2 Forts limitvolymen för kreditexponeringar var 97% till kunder med en bedömd återbetalningsförmåga som var normal eller bättre än normal, det vill säga hade en riskklassificering mellan ett och fem i bankens tiogradiga skala för riskklassificering. Banken eftersträvar att vara en relationsbank och kontoren håller löpande kontakt med kunden vilket ger en djup förståelse för varje enskild kund och en kontinuerligt uppdaterad bild av privatkunden eller företaget. Denna kontakt gör också att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Det medför att banken i många fall kan agera snabbare, innan problemen har blivit stora, än som hade varit möjligt vid en mer centraliserad hantering av problemkrediter. Kontoret har också det fulla ekonomiska ansvaret för kreditgivningen. Kontoret hanterar således de problem som uppstår när en kund brister i betalningsförmåga och bär eventuella kreditförluster. Vid behov får kontoret stöd från det regionala huvudkontoret och från centrala avdelningar. Bankens arbetssätt leder till att alla som gör affärer förknippade med kreditrisk tillägnar sig ett väl etablerat synsätt för sådana risker. Detta synsätt utgör en viktig del av bankens kultur. RISKKLASSIFICERING Genom Handelsbankens interna riskklassificeringssystem mäts kreditrisken i all verksamhet på ett tillförlitligt och konsekvent sätt. Riskklassificeringen bygger på bankens interna rating, som grundar sig på kontorets bedömning av varje motparts återbetalningsförmåga. Ratingen bestäms av risken för finansiella påfrestningar och motståndskraften vid sådana påfrestningar. Metodiken och klassificeringen bygger på den ratingmodell som tillämpats av banken under ett stort antal år. Den interna ratingen är den viktigaste beståndsdelen i bankens modell för att beräkna kapitaltäckning enligt Basel II-regelverket (IRK-modellen). Ratingen är dynamisk, det vill säga den omprövas om det finns tecken på att motpartens återbetalningsförmåga har ändrats. I huvudsak görs klassificeringen av den som är ansvarig för att bevilja en kredit. Centrala Riskkontrollen genomför årligen en mera omfattande utvärdering av systemet och resultatet av utvärderingen rapporteras till styrelsen. Utvärderingen innefattar en årlig validering av de riskmått och modeller som tillämpas för riskklassificering. Dessutom sker en löpande kontroll för att säkerställa att risken mäts på ett tillförlitligt och konsekvent sätt. Internrevisionen granskar löpande riskklassificeringssystemet och dess användning. Hur banken beräknar, riskklassificerar och kvantifierar risker och validerar de modeller som används för beräkningarna har också varit en viktig del av den prövning som Finansinspektionen gjort i samband med godkännandet av bankens tillämpning av internratingmetoden. KVANTIFIERING AV KREDITRISKER För att kvantifiera bankens kreditrisker beräknas sannolikheten för att kunder ska fallera (probability of default, PD), hur stor exponering banken har om fallissemang inträffar (exposure at default, EAD) och hur stor andel av exponeringen som banken förlorar vid fallissemang (loss given default, LGD). Banken beräknar PD för små och medelstora företag samt för privatpersoner utifrån sin egen förlusthistorik. För stora företag och banker (institutexponeringar) beräknas PD med hjälp av såväl intern som extern data. För privatpersoner och små företag beräknas även EAD och LGD utifrån förlusthistoriken. PD-värdet uttrycks som ett procenttal, där ett PD-värde på 0,5% statistiskt betyder att en kredittagare av 200 väntas fallera inom ett år. En fallerad kredit betyder inte nödvändigtvis att banken drabbas av förluster eftersom det i de flesta fall finns säkerhet för exponeringen. Dessutom betyder ett fallissemang inte att det är uteslutet att motparten vid något tillfälle kommer att betala. För företagsexponeringar (stora och medelstora företag) översätts den interna ratingen direkt till en riskklass på en skala mellan 1 och 10. För privatpersoner och små företag används den interna ratingen i kombination med andra faktorer som till exempel betalningsskötsel för att placera varje exponering i en riskklass. Med riskklassificeringen som underlag får alla exponeringar ett PD-värde. För varje exponering ges också ett EAD- respektive ett LGD-värde som grundar sig på faktorer som typ av kredit och vilka säkerheter som finns för exponeringen. Riskmåtten används för prissättning av risk i den enskilda affären och vid beräkning av ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) och kapitalkrav. Nya krediter som bedöms ha högre risk än normalt avslås oavsett pris och oavsett vilka säkerheter som erbjuds. Den använda metoden medför att bankens historiska och låga förluster får en direkt inverkan på riskberäkningar och kapitalkrav, vilket bidrar till det för banken positiva utfallet av de nya kapitaltäckningsreglerna. För företagsexponeringar och institutexponeringar återges i diagrammet överst på nästa sida hur exponeringen fördelar sig mellan obligationer och andra räntebärande värdepapper respektive lån och övriga exponeringar. Diagrammen visar hur exponeringarna, exklusive fallerade krediter, fördelar sig mellan olika PD-intervall inom respektive motpartskategori. För de exponeringar som återfinns i ett visst intervall visas hur exponeringarna fördelar sig mellan lån, räntebärande värdepapper och övriga typer av exponeringar. Övriga exponeringar är till exempel derivat, garantier och kreditlöften. De PD-värden som används är de som tillämpas för den legala kapitaltäckningsberäkningen. Detta innebär att det finns betydande marginaler i form av konjunkturoch säkerhetsjusteringar i PD-värdena, vilket gör att de förlustnivåer som PD-värdena implicerar blir överskattade. Konjunkturjusteringarna grundar sig på bankens interna historik för åren 1985 till

55 NOTER KONCERNEN Andel av exponering per exponeringstyp, företag, exklusive fallerade krediter Andel av exponering, % Andel av exponering, % <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD Lån <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD Lån Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper Övriga produkter Andel av exponering per exponeringstyp, institut, exklusive fallerade krediter Övriga produkter SÄKERHETER När banken bedömer kreditrisken hos en viss kund bedöms i första hand kredittagarens återbetalningsförmåga. Enligt bankens kreditpolitik kan en svag återbetalningsförmåga aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda säkerheter. Säkerheter kan dock reducera bankens förlust väsentligt om kredittagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Krediter ska därför normalt vara betryggande säkerställda. Så är till exempel fallet med bostadsfinansiering till privatpersoner och krediter till fastighetsbolag. Det gäller även värdepapperskrediter, fakturabelåning, leasingavtal och många andra typer av finansieringar. Kredit utan säkerhet beviljas främst vid mindre krediter till privatpersoner och vid krediter till större företag med mycket god återbetalningsförmåga. I det senare fallet upprättas särskilda lånevillkor som ger banken rätt till omförhandling eller uppsägning om kredittagarens återbetalningsförmåga skulle försämras eller om villkoren på annat sätt bryts. Eftersom det som regel blir aktuellt att ta säkerheter i anspråk först sedan kredittagaren drabbats av allvarliga betalningssvårigheter inriktas värderingen av säkerheter på det värde de förväntas ha vid en obeståndssituation. För vissa tillgångar kan värdet påverkas avsevärt vid en obeståndssituation och vid en framtvingad försäljning. En stor del av utlåningen till kreditinstitut är så kallade omvända repor. En omvänd repa är en återköpstransaktion som innebär att banken repar in (köper) räntebärande värdepapper eller aktier med överenskommelsen att värdepappret ska säljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omvända repor betraktas av banken som säkerställd utlåning. Under speciella omständigheter kan banken köpa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd för lånefordringar, men detta förekommer inte inom bankens reguljära kreditgivning. KREDITRISKKONCENTRATIONER Handelsbankens kontor är starkt fokuserade på att etablera långsiktiga relationer med bra kunder som har hög kreditvärdighet. Om ett kontor identifierar en bra kund ska kontoret kunna göra affär med kunden oavsett om banken som helhet har en stor exponering mot den bransch som kunden representerar. Banken har därmed i sin kreditgivning inte något inbyggt hinder mot att få relativt stora exponeringar i enskilda sektorer. Banken följer och beräknar dock koncentrationsrisker mot olika typer av branscher, geografiska områden eller enskilda större exponeringar. Koncentrationsrisker fångas upp i bankens beräkning av ekonomiskt kapital för kreditrisker och i de stresstester som görs i den samlade kapitalbedömningen. På så sätt säkerställs att banken är väl kapitaliserad med hänsyn till koncentrationsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle bedömas vara för stora har banken både möjlighet och förmåga att reducera riskerna genom olika riskreducerande åtgärder. Kreditriskexponering mnkr Utlåning till allmänheten varav omvända repor Utlåning till kreditinstitut varav omvända repor Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Kreditlöften Certifikatsprogram Övriga åtaganden Garantiförbindelser, krediter Garantiförbindelser, övriga Dokumentkrediter Derivat Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa Av detta belopp består mnkr (4 210) av utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde via resultaträkningen. 2 Avser summa positiva marknadsvärden. Om rättsligt hållbara nettningsavtal beaktas uppgår exponeringen till mnkr (17 339). 53

56 NOTER KONCERNEN K2 Forts Geografisk fördelning Utlåning Åtaganden utanför balansräkningen mnkr Allmänheten Kreditinstitut Derivat Placeringar Garantier Övrigt Totalt Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Tyskland Polen Holland Övriga världen Summa Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad mnkr Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning efter beaktande av reserveringar Privatpersoner varav hypotekslån varav övriga lån säkerställda i bostad varav övriga lån privatpersoner Bostadsrättsföreningar Fastighetsförvaltning Tillverkningsindustri Handel Hotell- och restaurangverksamhet Shipping, person- och godstransport till sjöss Övrig transport och kommunikation Byggnadsverksamhet Elektricitet, gas och vatten Jordbruk, jakt och skogsbruk Övrig serviceverksamhet Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m Stat och kommun Övrig företagsutlåning Summa utlåning till allmänheten, före beaktande av gruppvis reservering Gruppvis reservering Summa utlåning till allmänheten Under 2008 gjordes en ny indelning av näringsgrenstillhörighet. Det har påverkat sektor- och branschfördelningen. Specifikation till Utlåning till allmänheten Fastighetsförvaltning mnkr Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning i Sverige Statligt ägda fastighetsbolag Kommunalt ägda fastighetsbolag Bostadsfastighetsbolag Övrig fastighetsförvaltning Total utlåning i Sverige Utlåning utanför Sverige Danmark Finland Norge Storbritannien Övriga länder Total utlåning utanför Sverige Total utlåning Fastighetsförvaltning

57 NOTER KONCERNEN Utlåning till allmänheten, säkerhet mnkr Bostadsfastigheter Jordbruksfastigheter Övriga fastigheter Stat, kommun och landsting Företagshypotek Borgen Blanco Övriga säkerheter Utlåning till allmänheten Inklusive bostadsrätter. Handelsbanken har, utöver bolån, en betydande utlåning till fastighetssektorn (343 mdkr). Med fastighetssektorn avses här alla företag som kreditbedöms som fastighetsbolag. Det är vanligt förekommande att koncerner verksamma i andra branscher har dotterbolag som förvaltar de fastigheter som koncernen bedriver sin verksamhet i, och även sådana fastighetsbolag anses här tillhöra fastighetssektorn. Den underliggande kreditrisken i sådana fall är således inte enbart fastighetsrelaterad. En övervägande del av fastighetsutlåningen sker till statliga fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag, bostadsrättsföreningar och annan bostadsrelaterad verksamhet där låntagarna genomgående har mycket hög kreditvärdighet. Inom kategorin icke bostadsrelaterad fastighetsverksamhet har kunderna ett gott driftsnetto och ett starkt kassaflöde. En stor del av utlåningen till fastighetssektorn är således till bolag med mycket låg sannolikhet för fallissemang. Bankens exponering mot fastighetssektorn finns specificerade i tabellerna till vänster. Utlåningen till fastighetssektorn är väldiversifierad såväl i Sverige som i utlandet. Antalet motparter med en exponering överstigande 1 mdkr är exempelvis en i Storbritannien och två i Norge. Vidare är fastighetsutlåningen av god kreditkvalitet. Andelen exponeringar som har en sämre rating än bankens normala risk (riskklass 5) är mycket låg, exempelvis uppgår denna andel i den brittiska verksamheten till mindre än 2%. MOTPARTSRISK Motpartsrisker uppkommer när banken har ingått derivatkontrakt, till exempel terminer, swappar eller optioner, med en motpart. Motpartsrisken är att betrakta som en kreditrisk, där exponeringens storlek styrs av marknadsvärdet på kontraktet. Om det finns ett positivt värde på kontraktet betyder ett fallissemang hos motparten en förlust för banken, på motsvarande sätt som för en kredit. Storleken på motpartsexponeringarna begränsas genom kreditlimitering i den ordinarie kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan variera kraftigt med anledning av prisförändringar på den underliggande tillgången. För att beakta risken för att exponeringen kan öka görs vid kreditlimiteringen tillägg till värdet på den aktuella exponeringen. Tilläggen beräknas med schabloner som beror av typen av kontrakt och kontraktets löptid. Exponeringarna beräknas och följs upp dagligen. Motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning, det vill säga kvittning av positiva och negativa värden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart. Banken har som policy att teckna nettningsavtal med alla motparter. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om att ställa säkerheter för nettoexponeringen, vilket ytterligare reducerar kreditrisken. Den finansiella turbulensen under 2008 medförde att säkerhetstagande blev väsentligt mycket vanligare. I huvudsak används kontanter som säkerhet för dessa transaktioner men även statspapper förekommer. Till följd av den höga andelen kontanter är koncentrationsriskerna i säkerhetsmassan begränsade. Handelsbankens motpartsrisker i derivatavtal, inklusive schablontillägg för potentiell framtida exponering, uppgick vid årsskiftet till mnkr varav mnkr avsåg andra banker och kreditinstitut. BETALNINGSRISK Betalningsrisker uppkommer vid transaktioner där banken fullgjort sina åtaganden i form av en valutaväxling, betalning eller en leverans av värdepapper och samtidigt inte kan kontrollera att motparten fullgjort sina åtaganden mot banken. Riskbeloppet är lika med beloppet för betalningstransaktionen. Betalningsriskerna ingår inte i respektive kunds kreditlimit. De omfattas istället av en separat limit. I normalfallet beviljas limiten för betalningsrisken samtidigt som kreditlimiten. I banken limiteras värdeförändringsrisk vid avistaaffärer som betalningsrisk medan värdeförändringsrisker i derivattransaktioner limiteras som kreditrisk. Handelsbanken är medlem i CLS (Continuous Linked Settlement), som är en global organisation vars syfte är att genomföra säkra valutaväxlingsaffärer. Genom medlemskapet kan banken genomföra valutaaffärer utan betalningsrisk för de valutor och med de motparter som är medlemmar av organisationen. Av antalet valutaväxlingar i interbankhandeln gick cirka 83% genom CLS. 55

58 NOTER KONCERNEN K2 Forts MARKNADSRISK Marknadsriskerna härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Affärsverksamhetens marknadsrisker uppstår huvudsakligen i Handelsbanken Capital Markets, på Centrala Finansavdelningen, i försäkringsrörelsen och i Stadshypotek. Marknadsrisker uppstår även inom regionbanksrörelsen men då i en begränsad omfattning. Marknadsriskerna i försäkringsrörelsen behandlas i ett särskilt avsnitt. De upplysningar om marknadsrisker som lämnas i detta avsnitt är således exklusive riskerna i Handelsbanken Liv. Banken har låg tolerans för förluster relaterade till marknadsrisker i affärsverksamheten. Risktagandet är därför begränsat och positioner tas i allt väsentligt endast som ett led i kundrelaterade affärer. Risktagandet kontrolleras genom att styrelsen fastställer mätmetoder och limiter för marknadsriskerna. Limiterna fördelas i koncernen av VD och CFO. Marknadsriskerna och utnyttjandet av limiterna rapporteras löpande till CFO, VD och styrelsen. Handelsbanken Capital Markets tar marknadsrisker genom att vara marknadsgarant (market maker) i ränteprodukter, valutor, aktieinstrument och råvaror. Marknadsriskerna uppstår också i andra kundrelaterade affärer, eller genom egna positioner på de finansiella marknaderna som i huvudsak är en följd av kundaffärer. Marknadsriskerna inom Centrala Finansavdelningen består främst av ränterisker och uppkommer i samband med upplåning för att finansiera bankens utlåningsverksamhet i bland annat Stadshypotek och regionbanksrörelsen. Vidare förvaltas en likviditetsportfölj med statsobligationer och obligationer med god kreditrating. Dessa värdepapper är belåningsbara i Riksbanken och andra centralbanker. Portföljen säkerställer både koncernens betalningar i den dagliga clearingverksamheten och är en del av bankens likviditetsreserv som med kort varsel kan användas i samband med likviditetsstörningar i marknaden. RISKMÄTNING Marknadsrisken mäts på flera sätt inom koncernen. I hög grad används olika matriser som visar effekten av fördefinierade förändringar i priser och volatiliteter. Exempel på sådana är effekten av ett parallellskift i avkastningskurvan för räntor och effekten av givna förändringar i priser och volatiliteter på aktier. Dessutom används Value at Risk (VaR). VaR uttrycker i kronor de förluster som kan uppstå i riskpositioner på grund av rörelser i underliggande marknader över en specificerad innehavsperiod vid en given konfidensnivå. VaR-metoden medför att olika riskslag som aktiekursrisk, ränterisk, valutakursrisk och råvaruprisrisk kan behandlas på ett enhetligt sätt och att de kan jämföras och aggregeras till en total marknadsrisk. RISKEN I HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS MÄTT SOM VaR För tradingportföljen i Handelsbanken Capital Markets beräknas VaR för de enskilda riskslagen och på portföljnivå med 99 procent konfidensnivå och innehavsperiod på en dag. Beräkningarna bygger på historisk simulering och mäter effekten på den aktuella portföljen, omvärderad med det senaste årets dagliga förändringar i räntor och priser. Den använda modellen implicerar att var hundrade handelsdag förväntas en förlust som överstiger VaR att inträffa. Eftersom VaR bygger på modellantaganden är det viktigt att fortlöpande verifiera modellens effektivitet. Av den anledningen utvärderas VaR regelbundet med så kallad backtestning. I sådana tester kontrolleras antalet dagar då den verkliga förlusten översteg VaR. Backtestningen utförs både på verkligt resultat och på hypotetiskt resultat. Det sistnämnda mäter utfallet om portföljen hade varit oförändrad under innehavsperioden. VaR för tradingportföljen i Handelsbanken Capital Markets var i genomsnitt 41 mnkr under året. VaR fluktuerade mellan som högst 86 och som lägst 18 mnkr. Beslutandenivåer och uppföljning av marknadsrisk Styrelsen beslutar om limiter per riskslag VD fördelar limiter på affärsområden CFO har löpande ansvar Central riskkontroll Lokal riskkontroll Capital Markets Handelsbanken Liv Finansavdelningen Övriga Riskkommitté Likviditetskommitté Värderingskommitté 56

59 NOTER KONCERNEN VaR för tradingportföljen Handelsbanken Capital Markets Total Aktier Räntor Valuta mnkr Genomsnitt Maximum Minimum Årsskiftet Vid två tillfällen under 2008 var det hypotetiska resultatet sämre än VaR. Det är i linje med de två till tre tillfällen som en VaRmodell med 99% konfidensnivå implicerar. VaR-modellen fångar inte in risker vid extrema marknadsrörelser. Beräkningarna kompletteras därför med regelbundna stresstester av tradingportföljerna. Portföljerna testas mot scenarier som grundar sig på händelser på de finansiella marknaderna under perioden Vid behov testas även portföljerna mot hypotetiska extrema händelser. Testerna under år 2008 visar att portföljerna som mest kunde förlora 149 mnkr med de givna positionerna och de historiska marknadshändelserna. Vid en jämförelse med VaR för de aktuella dagarna för de hypotetiskt värsta utfallen i stresstestet framgår att utfallet i stresstesterna varit upp till fyra gånger så stora som verkligt VaR. Value at Risk och hypotetiskt resultat 2008 tradingportföljen, Handelsbanken Capital Markets Mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Hypotetiskt resultat Value at Risk Värsta utfall i stresstest av tradingportföljen, Handelsbanken Capital Markets mnkr Värsta utfall scenario-test Genomsnitt 100 Maximum 149 Minimum 56 Årsskifte 70 RÄNTERISK Ränterisken uppstår främst inom Handelsbanken Capital Markets, Centrala Finansavdelningen och i utlåningsverksamheten. I den senare uppstår ränterisken som ett resultat av att utlåningen delvis löper med längre räntebindningstid än finansieringen. Denna risk elimineras till stor del genom att banken ingår avtal om ränteswappar. Generellt gäller att ränterisken i allt väsentligt tas i marknader som kännetecknas av god likviditet. Ränterisken mäts på olika sätt inom banken. I Handelsbanken Capital Markets tradingportföljer mäts risken som nämnts med VaR och flera andra riskmått som kompletteras med olika stresscenarier. För övriga enheter, och för den aggregerade ränterisken i koncernen, mäts ränterisken som effekten på verkligt värde vid ett kraftigt momentant parallellskift av samtliga räntor. Per den 31 december 2008 uppgick bankens ränterisk vid ett parallellskift uppåt av avkastningskurvan med en procentenhet till -709 mnkr (-861). Den icke-linjära ränterisken, exempelvis en del av risken i ränteoptioner, mäts och limiteras med fördefinierade stresscenarier som uttrycks i matriser. Det innebär att risken mäts som förändringar i underliggande marknadsräntor och volatiliteter. Den specifika ränterisken mäts och limiteras med känsligheten för förändringar i kreditspreadar. Den mäts med olika ratingklasser som grund och beräknas som marknadsvärdeförändring för sämsta utfall vid +/- en baspunkts parallellförändring av kreditspreadarna, skillnaden mellan det aktuella innehavets ränta och räntan på en motsvarande statsobligation, mot varje enskild motpart. Total specifik ränterisk uppgick vid årsskiftet till cirka 13 mnkr. Ytterligare ett mått på känsligheten för förändringar i marknadsräntan är räntenettorisken. I banken mäts den som effekten på räntenettot för nästkommande år vid en omedelbar parallell förskjutning av avkastningskurvan för samtliga valutor med en procentenhet. I bankverksamheten uppgick räntenettorisken per den 31 december 2008 till mnkr (1 205). Räntenettorisken beräknas genom att anta att alla räntebärande tillgångar, skulder och derivatinstrument som förfaller eller räntejusteras under den kommande tolvmånadersperioden, förnyas i ett ränteläge där räntan är en procentenhet högre. 57

60 NOTER KONCERNEN K2 Forts Räntebindningstider för koncernens tillgångar och skulder mnkr 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 5 år 5 år Totalt Tillgångar Utlåning Banker och andra finansinstitut Obligationer m m Summa tillgångar Skulder Inlåning Banker och andra finansinstitut Emitterade värdepapper Övriga skulder Summa skulder Poster utanför balansräkningen Skillnad mellan tillgångar och skulder inkl poster utanför balansräkningen Tabellen visar räntebindningstiden för koncernens ränterelaterade tillgångar och skulder per , rapporterade per affärsdag. Icke räntebärande tillgångar och skulder har exkluderats. AKTIEKURSRISK Bankens aktiekursrisk uppstår framför allt i bankens egna aktieinnehav och i Handelsbanken Capital Markets. Handelsbanken Capital Markets är market maker för strukturerade produkter vilket ger upphov till aktiekursrisk, såväl linjär som icke-linjär. I samband med dessa affärer, genererade av bankens kunder, uppkommer en viss egen positionstagning. Den är liten i omfattning och är begränsad av de limiter som bankens styrelse har beslutat. Banken limiterar och mäter aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets med matriser. Fördelen med metoden är att den fångar upp aktiekursrisken inklusive den icke-linjära risken på ett ändamålsenligt sätt. VaR och andra riskmått och stresscenarier används som ett komplement i mätningen av aktiekursrisken. Tabellen nedan visar risken i bankens aktiepositioner per den 31 december 2008, vid hypotetiska förändringar i underliggande priser och volatiliteter. Aktiekursrisk 31 december 2008 Förändring i volatilitet mnkr -25% 0% 25% Förändring i aktiepris % % VALUTAKURSRISK Bankens valutakursexponering uppstår främst till följd av kunddriven intradaghandel på de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handelsbanken Capital Markets. För valutakursrisken har styrelsen fastställt VaR-limiter. En viss valutaexponering uppstår även i den vanliga bankrörelsen som ett led i hantering av kundflöden. För dessa har styrelsen valt att allokera mindre positionslimiter. Valutakursrisken var -36 mnkr (-12), mätt som en påverkan av bankens resultat vid en förändring av valutakurserna med -5%. RÅVARUPRISRISK Exponering i råvarurelaterade instrument uppkommer till följd av kunddriven handel på de internationella råvarumarknaderna. Råvaruprisrisken utgör endast en liten del av bankens totala marknadsrisk. Handeln med råvaror bedrivs uteslutande inom Handelsbanken Capital Markets. Råvarurisk mäts som absolutsumman av risken för alla råvaror där banken har exponering. Detta innebär att risken blir lika stor om priset på råvaran stiger eller sjunker. Råvaruprisrisken var vid årsskiftet -16 mnkr (-30), mätt som den maximala förlusten vid prisförändringar på 20% i underliggande råvaror och volatilitetsförändringar på 35%. 58

61 NOTER KONCERNEN Handelsbankens nettoutlåning i SEK på den svenska dagslånemarknaden, genomsnitt per vecka Mnkr vecka Kreditförsäkringspremier på nordiska banker CDS 5Yr Senior Financials 10 jan 18 feb 11 mar 11 april 12 maj 10 jun 11 aug 03 sep 14 okt 03 nov 05 dec Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Dnb NOR Danske bank Källa: Goldman Sachs LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Den globala finansiella oron avspeglade sig under 2008 i högre räntor för lån mellan banker och ett ytterst begränsat utbud av finansiering på längre löptider. Handelsbanken har klarat sig väl under turbulensen. Banken har exempelvis kontinuerligt under året emitterat säkerställda obligationer. Samtidigt har banken bidragit med likviditet till de andra svenska bankerna genom att kontinuerligt vara en nettoutlånare på den svenska dagslånemarknaden. Bankens traditionellt låga risktolerans och förmåga att finansiera sig under turbulensen visar sig i en förhållandevis låg kreditförsäkringspremie, så kallad CDS-premie. Premien speglar normalt kreditrisken i ett företags underliggande tillgångar och används av investerare som en försäkring mot kreditrisken i företaget. Banken har en stor mängd in- och utgående kassaflöden varje dag. Gapet mellan in- och utgående kassaflöden begränsas med limiter. I syfte att parera skillnaderna mellan förväntade in- och utgående kassaflöden planerar banken sin likviditet bland annat genom att låna upp medel på de finansiella marknaderna. Likviditetsplaneringen bygger på en analys av kassaflöden för olika löptider oavsett valuta och en analys av kassaflödena i respektive valuta som banken har väsentliga åtaganden i. Generellt gäller att exponeringen tillåts vara större i valutor med hög likviditet än i valutor där likviditeten är låg. Gapanalysen kompletteras också med scenariotester där effekten på likviditeten stressas och analyseras under antaganden om till exempel kraftigt reducerade inlåningsvolymer, ett ökat utnyttjande av kreditlöften och att det inte går att finansiera sig på de finansiella marknaderna. Diagrammet nedan till vänster visar ett stresstest av kassaflöden under vissa antaganden. Till exempel antas att banken inte kan finansiera sig på de finansiella marknaderna samtidigt som 10% av inlåningen från allmänheten försvinner. Vidare antas att banken fortsätter att bedriva sin kärnverksamhet, det vill säga Stresstest av likviditeten i SEK inklusive likviditetsskapande åtgärder Kortfristig finansiering per marknad 2008 Mnkr USA 30% (25) Asien 2% (3) Sverige 33% (32) Europa 35% (40) Dec-08 Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 Maj-09 Jun-09 Jul-09 Aug-09 Sep-09 Okt-09 Nov-09 Dec-09 Jan-10 Avser genomsnittlig marknadsfördelning under 2008 för emitterade värdepapper med en återstående löptid under ett år samt finansiering från kreditinstitut. 59

62 NOTER KONCERNEN K2 Forts 2008 Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Avistainlåning från allmänheten Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut Emitterade värdepapper och förlagslån Korta positioner Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter Summa Derivat mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde Summa derivat utflöde Summa Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Avistainlåning från allmänheten Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut Emitterade värdepapper och förlagslån Korta positioner Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter Summa Derivat mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde Summa derivat utflöde Summa att den tidsbundna in- och utlåningen till hushåll och företag förlängs vid förfall. Samtidigt beaktas att Centrala Finansavdelningens likviditetsportfölj med full säkerhet kan ge ett omedelbart tillskott av likviditet genom belåning i centralbanker och att banken även i övrigt har betydande reserver som snabbt kan tas i anspråk. Banken har beredskap för att kunna bibehålla ett likviditetsöverskott i mer än tolv månader även utan någon ny upplåning på marknaderna. Trots att det varit långvariga störningar på de finansiella marknaderna har bankens betydande likviditetsreserv ökat under året. Reserven täcker behovet under lång tid även under betydligt mer extrema förhållanden än de som har varit. Likviditetsreserven består dels av tillgodohavande i centralbanker, dels av tillgångar som är omedelbart belåningsbara i centralbanker och som därmed med mycket kort varsel med säkerhet kan omvandlas till likviditet. Vid årets slut uppgick likviditetsreserven till drygt 300 miljarder kronor. Denna reserv täcker bankens likviditetsbehov i drygt ett år även om kreditmarknaden skulle vara helt stängd. Likviditeten planeras således för att banken ska kunna klara sig under ett helt år utan att låna upp nya pengar på de finansiella marknaderna. Banken eftersträvar för detta ändamål en väl diversifierad finansiering med avseende på valuta, marknad och produkt. Den kortfristiga upplåningen säkerställs genom certifikatprogram i Sverige, USA och Europa. Dessa program kompletteras med upplåning på den internationella interbankmarknaden. Den långfristiga upplåningen sker i huvudsak med emissioner av säkerställda obligationer i svenska kronor och utnyttjande av andra upplåningsprogram i banken. Den totala programvolymen uppgår till miljarder där 800 miljarder är outnyttjat. I den mån koncentrationen i upplåningsportföljen eller förfallostrukturen kan antas medföra för hög risk säkerställer Centrala Finansavdelningen att koncentrationen reduceras eller att balansräkningens förfallostruktur ändras. Förfallostrukturen på de långsiktiga skulderna förlängdes exempelvis innan krisen på de finansiella marknaderna bröt ut. Banken har också trots turbulensen på de finansiella marknaderna kontinuerligt emitterat värdepapper, företrädelsevis certifikat, obligationer och säkerställda obligationer. Obligationer och säkerställda obligationer har emitterats till ett belopp motsvarande cirka 190 miljarder kronor. I slutet av året och i början av 2009 emitterades också primärkapitallån. I tabellen ovan redovisas all avistainlåning som förfallande skuld inom en månad. Historiskt sett har denna inlåning varit mycket stabil över tiden och banken förväntar sig att en övervägande del av avistainlåningen finns tillgänglig under en betydligt längre period. Tabellen visar kreditlöften och outnyttjade räkningskrediter på den löptid de har enligt avtal. Totalt utestående belopp för dessa åtaganden representerar inte nödvändigtvis framtida finansieringsbehov. 60

63 NOTER KONCERNEN OPERATIV RISK Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk. Operativ risk förekommer i all verksamhet inom Handelsbanken och ansvaret för löpande identifiering, styrning och kontroll av risken är en tydlig och integrerad del av chefsansvaret på alla nivåer. Bankens decentraliserade arbetssätt främjar en kostnadsmedvetenhet som medför vaksamhet mot potentiella förlustrisker i dagliga rutiner och händelser. Utöver ansvaret för operativa risker hos respektive chef finns särskilt ansvariga för informationssäkerhet och fysisk säkerhet med rapporteringsskyldighet direkt till verkställande direktören. Centrala Riskkontrollen har det övergripande ansvaret för de metoder som används för att identifiera och kvantifiera operativa risker samt för att övervaka och rapportera dessa till ledningen och styrelsen. Som ett stöd för identifiering, hantering och bedömning av operativa risker har banken ett rapporteringssystem för operativa incidenter och förluster. Rapporterna granskas och ett stort arbete läggs ned på att händelsen inte ska upprepas. Utöver den löpande kontrollen av operativa risker utför alla huvudavdelningar, regionbanker och dotterbolag årligen en självutvärdering av operativa risker. Genomgången syftar till att identifiera operativa risker och att kvantifiera de förluster som kan uppstå. Efter genomgången föreslås åtgärder som ska vidtas för att reducera riskerna. En övergripande genomgång av koncernens operativa risker görs två gånger per år av cheferna för regionbanker, huvudavdelningar och dotterbolag. Utfallet av denna genomgång rapporteras till styrelsen. Nya, och större förändringar av, produkter, tjänster och ITsystem genomgår en riskanalys som omfattar operativ risk. För att hantera allvarliga störningar finns kris- och kontinuitetsplaner på plats i alla delar av koncernen. RISKER I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Risken i försäkringsrörelsen består främst av marknadsrisker och försäkringsrisker. Handelsbanken Liv har främst marknadsrisker och försäkringsrisker. Marknadsriskerna uppstår i förvaltningen av tillgångarna och att värderingen av bolagets åtaganden är känslig för ränteförändringar. De huvudsakliga marknadsriskerna i tillgångsförvaltningen är ränte- och aktiekursrisker. Försäkringsrisken är osäkerheten i en försäkrings utfall som beror på den försäkrades liv eller hälsa. Styrelsen i Handelsbanken Liv fastställer placeringsriktlinjer som anger ramarna för tillgångsförvaltningen och styr exponeringen i de olika tillåtna tillgångsslagen. Marknadsriskerna i Handelsbanken Liv följs dagligen upp genom att riskexponeringen stäms av i förhållande till ett av styrelsen i Handelsbanken angivet belopp. Vid sidan av detta följs också bolagets solvenssituation upp. Försäkringsrörelsen rapporterar sina marknads- och försäkringsrisker till försäkringsbolagets VD, Handelsbankens Centrala Riskkontroll och till bankens CFO och VD. Likviditetsrisken i försäkringsrörelsen är risken för att bolaget inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, eller att bolaget inte kan sälja värdepapper till acceptabla priser. Denna risk är begränsad genom att huvuddelen av placeringstillgångarna placeras i marknadsnoterade värdepapper med god likviditet. I Handelsbanken Liv beräknas VaR med 99,0% konfidensnivå och en månads innehavsperiod. Vid årsskiftet uppgick VaR till 543 (150) mnkr. Försäkringsriskerna inom Handelsbanken Liv uppkommer på grund av osäkerhet i antagandena om: En försäkring kan innehålla kombinationer av dessa fyra faktorer. Den ökade livslängden i Sverige får konsekvenser för försäkringsbolagets framtida åtaganden för pensionsförsäkringar. Om den verkliga dödligheten visar sig vara 10% lägre än de antaganden som Handelsbanken Liv använder vilken motsvarar 1,0 1,5 års förlängd livslängd, innebär det att nuvärdet av de framtida förlusterna uppgår till cirka 200 mnkr. För den stora delen av Handelsbanken Livs riskprodukter som försäkrar ekonomisk kompensation vid dödsfall är prissättningen ettårig och kan förändras ensidigt av bolaget från år till år. Ett felaktigt dödlighetsantagande kan därför korrigeras med relativt snabb verkan. När det gäller sjukförsäkringarna kan förändringarna vara större mellan åren vilket kan bidra till variation i riskresultatet. Även dessa premier kan dock i allmänhet justeras årligen vilket gör att bolaget kan kompensera sig för förändringarna. En betydande del av Handelsbanken Livs försäkringar är tecknade av mindre företag och privatpersoner. Någon riskkoncentration när det gäller försäkringsrisker, utöver att riskerna har sin tyngdpunkt i Sverige, finns inte. För ytterligare information om försäkringsrisker se årsredovisning för Handelsbanken Liv. 61

64 NOTER KONCERNEN K2 Forts HELTÄCKANDE RISKHANTERING GENOM MODELLEN FÖR EKONOMISKT KAPITAL Handelsbankens modell för beräkning av ekonomiskt kapital fångar i ett mått koncernens samlade risker och motsvarar det kapital som med en mycket hög sannolikhet ska täcka oväntade förluster eller värdeminskningar. Den Centrala Riskkontrollen har ansvaret för att bedriva en heltäckande bevakning av koncernens olika risker. Ett viktigt instrument i den bevakningen är bankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). Koncernperspektivet innebär att det ekonomiska kapitalet innefattar risker i försäkringsrörelsen och risker i bankens pensionsåtaganden. Beräkningen av ekonomiskt kapital görs med ett års tidshorisont och en konfidensnivå som speglar en acceptabel risknivå och önskad rating. Styrelsen har beslutat att beräkningen av ekonomiskt kapital ska göras på 99,97% konfidensnivå. EC utgör skillnaden mellan utfallet under ett genomsnittligt år med positivt resultat och god värdeutveckling av bankens tillgångar och den extrema chocken vid 99,97% konfidensnivå. I sammanräkningen av det ekonomiska kapitalet beaktas diversifieringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapitalbehovet för samtliga risker är således lägre än summan av kapitalbehoven för varje individuell risk för sig, eftersom riskerna delvis är oberoende av varandra. Det kapital och andra finansiella resurser som utgör en buffert som kan absorbera negativa utfall benämns tillgängliga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR). AFR är Handelsbankens eget kapital och en uppskattning av andra tillgängliga finansiella värden i och utanför balansräkningen med ett års tidshorisont. Koncernen arbetar med ett aktieägarperspektiv på risk- och kapitalsituationen. Modellen för ekonomiskt kapital som är en del i detta ska säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med kapital i förhållande till koncernens samtliga risker. En samlad bild ger förutsättningar för att optimera riskoch kapitalsituationen utifrån aktieägarens perspektiv. Utfallet från beräkningarna spelar en allt viktigare roll i den interna styrningen av banken och när nya affärer eller strukturförändringar övervägs. Kreditrisken är beräknad med hjälp av en simulering av utfall avseende fallissemang för koncernens samtliga motparter och exponeringar. Marknadsriskerna består förutom av tradingrisker, ränterisk i bankverksamheten, marknadsrisker i försäkringsrörelsen av risken för värdeförluster i egna aktieinnehav. De icke finansiella riskerna består av operativ risk, affärsrisk, fastighetsrisk och försäkringsrisk. Affärsrisken är relaterad till oväntade resultatförändringar som kan uppstå om till exempel efterfrågan eller konkurrensen förändras på ett oväntat sätt, med minskade volymer och pressade marginaler som följd. Fastighetsrisken fångar risken att de fastigheter som banken äger faller i värde. Risken i pensionsåtagandena består i huvudsak av risken för att de värden som finns inom ramen för tryggandet av bankens pensionsåtaganden ska minska. Huvuddelen av pensionsåtagandena finns i Sverige och tryggas där i en pensionsstiftelse och i en tjänstepensionskassa. EC uppgick vid årsskiftet till 60 (55) mdkr, där kreditriskerna står för den största förändringen under året. Den högre kreditrisken beror på en ökad kreditvolym och effekter av den pågående lågkonjunkturen. Kvoten mellan AFR och EC var vid årsskiftet 177% (215) vilket visar att banken är väl kapitaliserad i förhållande till sina totala risker. Sammanställning av AFR och EC inklusive diversifiering, 31/ mdkr AFR EC Kreditrisk Marknadsrisk Icke-finansiella risker Risk i pensionsåtaganden Den ovan redovisade risk- och kapitalsituationen är en ögonblicksbild, även om det i riskberäkningarna ingår säkerhetsmarginaler för variationer i konjunkturen. För en slutlig bedömning av koncernens kapitalbehov måste också hänsyn tas till den stress- och scenarioanalys som genomförs inom ramen för bankens kapitalplanering. 62

65 NOTER KONCERNEN KAPITALPLANERING Handelsbankens kapitalplanering syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har tillgängliga finansiella resurser och att kapitalet har rätt sammansättning. Kapitalbehovet är en funktion av koncernens förväntade utveckling, rörelseregelverket, Handelsbankens modell för ekonomiskt kapital och av stresstester. Målen för bankens kapital fastsälls löpande av styrelsen utifrån stresstester av primärkapitalet och EC. Primärkapitalrelationen i Basel II, som är det relevanta måttet för styrningen av banken, har av styrelsen fastställs till mellan 9 och 11%. Som en del av den proaktiva kapitalplaneringen finns en beredskaps- och handlingsplan med konkreta åtgärder som kan vidtas om banken behöver förbättra sin kapitalposition. Syftet med beredskaps- och handlingsplaneringen är att säkerställa att det finns ett varningssystem som upptäcker potentiella hot i ett tidigt skede och att koncernen är förberedd att skyndsamt kunna genomföra åtgärder om så måste ske. Årligen upprättas en långsiktig kapitalplan som syftar till att ge en övergripande bild av koncernens nuvarande kapitalsituation, en prognos över den förväntade kapitalutvecklingen och utfallet i olika scenarier. Dessa scenarier är utformade så att de väsentligt avviker från den förväntade utvecklingen och harmonierar således med koncernens låga risktolerans. Kapitalplanen innehåller också förslag på hur kapitalsituationen ska kunna behållas på en tillfredställande nivå i ett starkt negativt omvärldsscenario; både utifrån ett reglerings- och aktieägarperspektiv. Kapitalplaneringen är uppdelad i ett kort- och ett medel- till långsiktigt prognosarbete. Resultatet av den kortsiktiga analysen utgör grunden för de eventuella kapitaloperationer som genomförs och resultatet rapporteras löpande till CFO och vid behov till VD. Analysen utgår från ett försiktigt grundscenario med beslutspunkter i närtid om hur den befintliga intjäningsförmågan klarar av att bära olika volymförändringar, och vilka effekter som uppkommer av potentiella kapitaloperationer. MEDELLÅNGT TILL LÅNGSIKTIGT PROGNOSARBETE Den del av kapitalplaneringen som utgörs av medellånga till långsiktiga prognoser syftar till att säkerställa dels att de lagstadgade kapitalkraven uppfylls, dels att koncernens AFR vid varje tidpunkt med marginal täcker alla risker beräknade enligt modellen för ekonomiskt kapital. Syftet är att prognostisera den förväntade utvecklingen och bedöma huruvida bankens motståndskraft är tillfredställande i olika scenarier. Planeringsperioden är minst fem år och beaktar utvecklingen av hela koncernen. Även i detta prognosarbete utförs kontinuerligt scenario- och stresstester. Basen för kapitalprognosen är ett grundscenario som ges av den förväntade utvecklingen under de kommande fem åren beträffande resultat, volymtillväxt, finansiella antaganden som exempelvis kreditförluster samt utveckling på aktie-, fastighets- och räntemarknaden. Grundscenariot ställs sedan mot utfallen i ett antal konjunktur- och krisscenarion. Stresscenarierna har fastställts efter analys av de historiska sambanden mellan olika makroekonomiska variablers påverkan på de finansiella marknaderna och har valts utifrån de scenarion som kan förväntas påverka Handelsbanken mest negativt. KORTSIKTIGT PROGNOSARBETE Den del av kapitalplaneringen som utgörs av kortsiktiga prognoser på upp till ett års sikt är främst inriktad på att bedöma rådande resultatutveckling och utveckling av kapitalkravet. Prognosarbetet är nödvändigt för att löpande kunna anpassa kapitalbasens storlek och sammansättning. Kapitalplaneringen görs genom en löpande analys av volym-, risk- och resultatutvecklingen och genom bevakning av händelser som kan påverka kapitalbehovet och kapitalmängden. Det kortsiktiga prognosarbetet omfattar alla delkomponenter som utgör koncernens kapitalbas. I detta arbete ingår också att i ett kortsiktigt perspektiv utföra olika känslighetsanalyser av den förväntade utvecklingen av kapitalkravet och kapitalbasen för att vid behov vara beredd att påverka kapitalbasens storlek och sammansättning genom till exempel marknadsoperationer. 63

66 NOTER KONCERNEN K3 Räntenetto Ränteintäkter Kreditinstitut och centralbanker Allmänheten Belåningsbara stadsskuldförbindelser Räntebärande värdepapper Säkringsredovisade derivat Övriga ränteintäkter Summa ränteintäkter Varav ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Ränteintäkter enligt resultaträkning Räntekostnader Kreditinstitut och centralbanker Allmänheten Emitterade värdepapper Säkringsredovisade derivat Efterställda skulder Övriga räntekostnader Summa räntekostnader, inkl tradingrelaterade Varav räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Räntekostnader enligt resultaträkning Räntenetto Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar 113 mnkr (53). Totala ränteintäkter på tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning var mnkr (61 770). Totala räntekostnader på skulder bokförda till upplupet anskaffningsvärde var mnkr (37 655). K4 Provisionsnetto Courtage Fonder och depå Rådgivning Försäkringar Betalningar Ut- och inlåning Garantier Övrigt Summa provisionsintäkter Courtage, fonder och depå Betalningar Övrigt Summa provisionskostnader Provisionsnetto K5 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Tillgängligt för försäljning, realiserat varav aktier varav räntebärande värdepapper Säkringsredovisning Säkring av verkligt värde varav säkringsinstrument varav säkrad post Ineffektivitet på kassaflödessäkringar Ineffektivitet på säkringar av nettoinvesteringar -1-1 Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde Lån och fordringar varav förändring på grund av förändrad interbankränta Räntebärande värdepapper Finansiella skulder varav förändring på grund av förändrad interbankränta Lån och fordringar till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Vinst/förlust på dekomponerade försäkringskontrakt Trading, inkl tradingrelaterade räntor Summa Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde visar orealiserade och realiserade värdeförändringar avseende poster som helt eller delvis är beroende av marknadsvärdeförändringar. I nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde ingår en post om -102 mnkr (-147) som utgörs av orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument som värderas med hjälp av avancerade modeller som delvis baseras på egna antaganden. Dessa positioner motsvaras i allt väsentligt av motsatta positioner i noterade finansiella instrument och instrument som värderas med tekniker som bygger på officiella marknadspriser. Tillgängligt för försäljning Som Tillgängligt för försäljning redovisas realiserat resultat avseende sådana finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Ränta avseende dessa tillgångar redovisas i räntenettot. Säkringsredovisning På raden Säkring av verkligt värde redovisas nettoresultatet av orealiserade och realiserade marknadsvärdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder som ingår i säkringspaket. Ränteintäkter och räntekostnader avseende dessa instrument redovisas i räntenettot. Resultateffekten på den ineffektiva del av derivatkontrakt som används för säkring av kassaflöden redovisas på raden Ineffektivitet på kassaflödessäkringar. Resultateffekten på ineffektiva delar av säkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter redovisas på raden Ineffektivitet på säkringar av nettoinvesteringar. Ytterligare information om säkringsredovisning framgår av not K23, Derivatinstrument. Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde Under Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde redovisas orealiserade och realiserade värdeförändringar på sådana instrument som vid första redovisningstillfället klassificerats att värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Ränteintäkter avseende dessa instrument redovisas i räntenettot. Så länge det saknas objektiva belägg för att kreditrisken har förändrats utgör i regel den ursprungliga marginalen för kreditrisk en god indikator för estimering av kreditriskpremien under instrumentets löptid. Objektiva belägg för att en förändring i kreditrisk har skett är exempelvis försenad eller utebliven betalning, konkurs eller förändrad kreditrating. 64

67 NOTER KONCERNEN Lån, fordringar och finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Lån och fordringar till upplupet anskaffningsvärde består av realisationsresultat som uppstår vid förtidsinlöst utlåning. Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde innehåller realisationsresultat som genereras vid återköp av egna emitterade värdepapper. Sjukfrånvaro i Sverige 2008 dgr Trading Posten innehåller orealiserade och realiserade marknadsvärdeförändringar samt räntor avseende finansiella tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål ålder K6 Riskresultat försäkring Korttidssjuka män Korttidssjuka kvinnor Långtidssjuka män Långtidssjuka kvinnor Sjukfrånvaron i den svenska verksamheten uppgick till 3,3% (3,6). För män var den 1,9% (2,0) och för kvinnor 4,4% (4,9). Sjukfrånvaron i form av långtidssjukskrivningar sjönk till 1,6% (1,9). Premieinkomst Utbetalda försäkringsersättningar Förändring avsättningar oreglerade skador Övrigt Summa K7 Övriga intäkter Driftsöverskott övertagna fastigheter 0 1 Hyresintäkter Andra rörelseintäkter Summa K8 Personalkostnader Löner och arvoden Sociala avgifter Pensionskostnader * Avsättning till vinstandelsstiftelse Andra personalkostnader Summa Löner och andra ersättningar Styrelse, VD och vvd Sverige Norge -7-7 Finland -7-5 Danmark -6-4 Storbritannien -7-5 Luxemburg -2-2 Ryssland - -2 Shanghai -2 - Summa Övriga Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Luxemburg Tyskland USA Singapore Hongkong Polen Ryssland Övriga länder Summa Totalt * Uppgift om förmånsbaserade pensioner visas i tabellen Pensionstillgångar, netto. Medelantal anställda Män Kvinnor Könsfördelning, % Män Kvinnor Män Kvinnor Totala antalet medarbetare Chefer VD och vvd Styrelsen Styrelsen, inkl dotterbolag Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Luxemburg Tyskland USA Singapore Hongkong Polen Ryssland Övriga länder Summa

68 NOTER KONCERNEN K8 Forts PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ersättningsnivå för ledande befattningshavare revideras årligen enligt nedan beskrivna beslutsprocess. En huvudprincip i denna process är att ersättning endast ges i form av fast lön samt sedvanliga löneförmåner. Rörliga ersättningsformer som bonus eller tantiem förekommer ej. BESLUTSPROCESS AVSEENDE ERSÄTTNINGAR TILL DEN HÖGSTA LEDNINGEN Bankens styrelse har utsett ett särskilt ersättningsutskott bestående av tre styrelseledamöter, varav en utses till ordförande. Ersättningsutskottet sammanträder på kallelse av dess ordförande, och har haft till uppgift att: 1) bereda förslag till principerna och fastställa ramarna för vice verkställande direktörernas löner, förmåner och pensioner 2) bereda förslag avseende lön, förmåner och pensionsvillkor för verkställande direktören och chefen för revisionsavdelningen för beslut i styrelsen 3) årligen rapportera utfallet av sitt arbete till styrelsen. LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR Verkställande direktörens villkor och ersättningar Normalt består ersättning till verkställande direktörer i börsbolag av fyra delar: en fast lönedel, en rörlig lönedel, en pensionsavsättning och en del bestående av sedvanliga löneförmåner, såsom tjänstebil och liknande. I Handelsbanken förekommer inga rörliga lönedelar, som bonus, till verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare. Bankens verkställande direktör, Pär Boman, har under 2008 erhållit en fast lön om 7,4 mnkr (6,7), en pensionsavsättning om 3,5 mnkr (3,5) samt övriga löneförmåner om 0,4 mnkr (0,4). Totalt har ersättningen således uppgått till 11,3 mnkr (10,6 mnkr). Någon förändring av dessa nivåer har inte gjorts för Pär Boman har 58 års pensionsålder, under förutsättning att han kvarstår som VD fram till dess. Under dessa elva år tjänas pensionen, via avsättningarna, successivt in till att bli 65% av lönen omedelbart före pensionstidpunkten. Vid 2008 års utgång uppgår intjänad pension till 23% av 2008 års lön. Efter pension görs inga ytterligare avsättningar. Avgår VD tidigare upphör avsättningarna och intjänad pension läggs i så kallat fribrev. Externa arvoden, från exempelvis styrelseuppdrag i andra bolag, ska inbetalas till banken. Under 2008 har inga externa arvoden uppburits. Övriga ledande befattningshavares villkor Det finns inga avtal i banken om avgångsvederlag. Bankens tidigare styrelseordförande och VD Lars O Grönstedt har 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet år 75% av den fastställda pensionsmedförande lönen (för 2008 = kronor) och från 65 år 65%. Lars O Grönstedts pensionsförmåner intjänas i sin helhet i bankens pensionsstiftelse (se nedan). Bankens vice verkställande direktörer har lägst 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet år 65% av lönen omedelbart före pensionstidpunkten. Från och med 65 års ålder utgår ålderspensionen med 10% av årslönen upp till 7,5 prisbasbelopp. Härutöver tillkommer pension enligt allmän försäkring. På lönedel överstigande 7,5 prisbasbelopp utgår ålderspension med 65%. Pensionen för styrelsens förre ordförande, verkställande direktören och vice verkställande direktörer intjänas successivt under åren fram till pensionsåldern, och är fullt intjänad när fastställd pensionsålder uppnås. Banken belastas årligen för kostnaden i samma takt som intjäning sker. Intjänade utfästelser är oantastbara och tryggas i bankens pensionsstiftelse alternativt försäkras i bankens pensionskassa. Vid avgång före fastställd pensionsålder utfärdas fribrev på intjänad pension. Övriga ledande befattningshavares ersättningar Under 2008 avgick Lars O Grönstedt som ordförande i bankens styrelse och lämnade samtidigt sina uppdrag i bankens pensionsstiftelse, pensionskassa och personalstiftelse. Lön under uppsägningstiden som löper till och med april 2010 utgår med 8,3 mnkr per år, och utbetalas av bankens pensionsstiftelse. Under 2008 har till Lars O Grönstedt utgått ersättning och övriga förmåner från banken med 0,5 mnkr (1,5), varav övriga förmåner utgör 0 mnkr (0). Ersättning från banken avser styrelsearvode. Ersättning och förmåner inklusive lön under uppsägningstiden har utgått från bankens pensionsstiftelse med 8,3 mnkr (7,1), varav övriga förmåner utgör 0,4 mnkr (0,4). Total ersättning från banken och pensionsstiftelsen uppgick således till 8,8 mnkr (8,6), varav övriga förmåner 0,4 mnkr (0,4). Därutöver har från pensionsstiftelsen utbetalats 15,2 mnkr till en särskild pensionsavsättning för Lars O Grönstedts räkning. Styrelseledamöter som inte är anställda i banken har erhållit arvode enligt årsstämmans beslut. Arvodena framgår på sidan Styrelseledamöter som är anställda i banken erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av styrelseuppdraget. Till vice verkställande direktören Olle Lindstrand har ersättning och övriga förmåner utgått med 2,6 mnkr (2,3), varav övriga förmåner utgör 0,1 mnkr (0,1). Några externa arvoden har inte uppburits. Rörliga ersättningar utgår ej. Till övriga vice verkställande direktörer, 23 st (17), har ersättningar och övriga förmåner utgått med 70,7 mnkr (55,2), varav övriga förmåner utgör 4,6 mnkr (3,5). Externa arvoden levereras in till banken. Rörliga ersättningar utgår ej. Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare har, i likhet med alla andra medarbetare i banken, erhållit avsättning med en andel i Handelsbankens resultatandelssystem Oktogonen. En svensk andel motsvarade SEK (13 725). Pensionsförpliktelser Intjänad pensionsrätt under året har ökat pensionsförpliktelserna för verkställande direktören med 3,5 mnkr (3,5) och för vice verkställande direktören Olle Lindstrand med 0,8 mnkr (0,7). Intjänad pensionsrätt under året har ökat pensionsförpliktelserna för övriga vice verkställande direktörer, 23 st (17), med 22,5 mnkr (19,9). Intjänad pensionsrätt under året avseende förmånsbaserade samt premier avseende premiebaserade pensionslösningar för nuvarande och tidigare styrelse, verkställande direktörer samt vice verkställande direktörer uppgår i koncernen till 40,4 mnkr (37,9) och i moderbolaget till 33,8 mnkr (31,5). Pensionsförpliktelserna för samma krets uppgår till mnkr (1 687) i koncernen och mnkr (1 492) i moderbolaget. Antal personer som omfattas av dessa förpliktelser är 75 (71), varav 32 (32) är pensionärer. Förpliktelserna är täckta av bankens pensionsstiftelse. Samtliga ovan lämnade uppgifter om pensionsförpliktelser och intjänad pensionsrätt under året är beräknade enligt IAS

69 NOTER KONCERNEN Lån till ledande befattningshavare Lån till styrelse, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i banken eller koncernföretag uppgår i banken eller andra koncernföretag till 168,2 mnkr (133,4) och i moderbolaget till 112 mnkr (23). Pensionstillgångar, netto Följande avsättningar för pensionsförpliktelser har gjorts i balansräkningen Pensionsförpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder - - Balanserade aktuariella vinster (+)/förluster (-) Balanserade intäkter enligt övergångsregler - - Avsatt för pensioner Av avsatt till pensioner utgör mnkr (-4 386) pensionstillgångar och 0 mnkr (0) pensionsskuld. Pensionskostnader Pensioner intjänade under året Ränta på pensionsavsättning Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Inlösen pensionsskuld Avskrivning på balanserade intäkter - - Avskrivning på balanserade aktuariella vinster (-)/förluster (+) Pensionskostnader, förmånsbaserade planer Kostnader för förtida avtalspensioner Pensionskostnader, fonderade planer Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer Löne- och avkastningsskatt, övriga pensionskostnader Totala pensionskostnader Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande viktigare antaganden Diskonteringsränta, % 3,9 3,9 Förväntad löneökning, % 3,8 3,9 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % 7,0 7,0 Pensionsuppräkning, % 2,1 2,1 Inkomstbasbelopp, % 2,8 2,8 Personalomsättning, % 2,8 2,8 Förväntad återstående tjänstgöringstid, år 20,0 20,0 Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och avsättningar för pensionsåtaganden samt aktuariella nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna har utvecklats på följande sätt. Utbetalda medel till arbetsgivaren avser utbetalda medel för pensionskostnader som arbetsgivaren har haft. Pensionsförpliktelser Ingående balans Förmåner intjänade under året Räntekostnader Betalda förmåner Kostnader för förtida avtalspensioner - - Inlösen av pensionsförpliktelser Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder -3 2 Aktuariella vinster (-)/förluster (+) Kursdifferenser Utgående balans Förvaltningstillgångar Ingående balans Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Tillskjutna medel från arbetsgivaren Utbetalda medel till arbetsgivaren Utbetalda medel direkt till anställd Aktuariella vinster (+)/förluster (-) Kursdifferenser Utgående balans Avkastning på förvaltningstillgångar Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Aktuariella vinster (+)/förluster (-) Verklig avkastning Avsättning för pensionsförpliktelser Ingående balans Pensionskostnader, förmånsbaserade planer Betalda förmåner Tillskjutna medel från arbetsgivaren Kostnader för förtida avtalspensioner - - Inlöst pensionsskuld - - Kursdifferenser Utgående balans Aktuariella nettovinster/-förluster Ingående balans, aktuariella vinster (+)/förluster (-) Aktuariella vinster (-)/ förluster (+) att redovisa Aktuariella vinster (-)/förluster (+), inlöst pensionsskuld 0 0 Aktuariella vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser Aktuariella vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar Kursdifferenser 46-8 Utgående balans, aktuariella vinster (+)/förluster (-) Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier och räntebärande värdepapper med följande marknadsvärden på balansdagen: Aktier och andelar Räntebärande värdepapper m m Summa I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Svenska Handelsbanken AB (publ) med ett marknadsvärde om 402 mnkr (994) på balansdagen Pensionsplanerna är i Sverige, Norge, Storbritannien och Tyskland förmånsbaserade, vilket innebär att pension utgår med viss procent av slutlönen. Det finns inga planer för sjukvård efter avslutad anställning. Historik Pensionsförpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar Periodens aktuariella vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser varav erfarenhetsbaserade varav förändrade aktuariella antaganden Periodens aktuariella vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar varav erfarenhetsbaserade varav förändrade aktuariella antaganden Framtida kassaflöden Utfall 2008 Prognos 2009 Förväntade pensionsutbetalningar I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansförbundet respektive BAO och SACO-förbunden med 10% av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5 20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension. 67

70 NOTER KONCERNEN K9 Övriga kostnader Fastigheter och lokaler Externa datakostnader Kommunikation Resor och marknadsföring Köpta tjänster Materialanskaffning Andra omkostnader Summa C. GRUPPVIS VÄRDERADE HOMOGENA GRUPPER AV LÅNEFORDRINGAR MED BEGRÄNSAT VÄRDE OCH LIKARTAD KREDITRISK Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Varav kostnader avseende operationell leasing Minimileaseavgift Variabel avgift Summa Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Inget av de större leasingavtalen löper med variabel avgift. Kostnaden för det enskilt största leasingavtalet uppgick under 2008 till cirka 128 mnkr (126). Årets nettokostnad för kreditförluster (A+B+C) Övriga avsättningar Avsättning för garantiåtaganden Avsättningar för infriade garantier Kreditförluster, netto Såväl konstaterade som sannolika kreditförluster reducerar motsvarande fordringsbelopp på balansräkningens tillgångssida. Reserven för sannolika kreditförluster har ökat med 80 mnkr i koncernen i form av valutaomräkningsdifferens. Revision Konsultation Revisionskostnader Av årsstämman valda revisorer KPMG AB Ernst & Young AB Internrevision K10 Kreditförluster A. SPECIFIK RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Återförda under tidigare räkenskapsår genomförda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets reservering avseende sannolika kreditförluster Återfört på tidigare års konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar B. GRUPPVIS RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Avsättning/upplösning av gruppvis reservering Nedskrivningar Fordringar på kreditinstitut Fordringar på allmänheten Summa nedskrivningar Återföringar Fordringar på kreditinstitut - 0 Fordringar på allmänheten Summa återföringar Osäkra fordringar m m (Definitioner, se sidan 148) Osäkra lånefordringar Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar Osäkra fordringar, netto Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 51,1 75,0 Andel osäkra fordringar, % 0,17 0,05 Reserveringsgrad exkl gruppvisa reserveringar, % 42,2 63,2 Oreglerade men ej osäkra fordringar, mnkr Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, före omstrukturering, mnkr Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, efter omstrukturering, mnkr Osäkra fordringar som under året omklassificerats till normallån, mnkr Lånefordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som ger upphov till specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp även om delar täcks av säkerheter. Det innebär att reserveringsgraden ej beaktar erhållna säkerheter. För övriga definitioner se sidan

71 NOTER KONCERNEN Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner Bostadsrättsföreningar Fastighetsfövaltning Tillverkningsindustri Handel Hotell- och restaurangverksamhet Övrig transport och kommunikation Byggnadsverksamhet Elektricitet, gas och vatten Jordbruk, jakt och skogsbruk Övrig serviceverksamhet Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m Övrig företagsutlåning Summa Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2007 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner Bostadsrättsföreningar Fastighetsfövaltning Tillverkningsindustri Handel Hotell- och restaurangverksamhet Övrig transport och kommunikation Byggnadsverksamhet Elektricitet, gas och vatten Jordbruk, jakt och skogsbruk Övrig serviceverksamhet Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m Övrig företagsutlåning Summa Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Övriga Europa Nordamerika Asien Summa Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2007 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Övriga Europa Nordamerika Asien Summa * Bokfört värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar och reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för lånefordringar som värderas individuellt. 69

72 NOTER KONCERNEN K10 Forts Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2008 Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut mnkr Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna mer än 360 dagar Summa Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2007 Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut mnkr Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna mer än 360 dagar Summa K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Inventarier -3 1 Fastigheter Summa Här redovisas skillnaden mellan försäljningspris och kvarvarande värde på materiella och immateriella tillgångar. K12 Avvecklad verksamhet Avtalet om försäljning av SPP och vidhängande verksamhet slutfördes i allt väsentligt i december Den avvecklade verksamheten har från och med september 2007 redovisats separat från koncernens övriga verksamhet, i enlighet med IFRS 5. I enlighet med försäljningsavtalet ska viss verksamhet hänförlig från den avyttrade rörelsen kvarstå i Handelsbankskoncernen en period efter försäljningen. Nettoresultatet av denna verksamhet redovisas på särskild rad i koncernens resultaträkning. Resultatet består främst av nettot från den kapitalförvaltningsersättning Handelsbanken AB erhåller från SPP Livförsäkring AB samt nettot av den fondförvaltningsersättning Handelsbanken Fonder AB erhåller för de fonder som marknadsförs under namnet SPP. Den avvecklade verksamheten tillhörde det tidigare segmentet Pension & Försäkring som numera har upphört. Koncernens kvarvarande försäkringsverksamhet ingår i segmentet Kapitalförvaltning. Nedan följer en sammanställning av den avvecklade verksamhetens resultat- och balansräkningar. Resultaträkning mnkr Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Riskresultat försäkringar Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga administrativa kostnader Summa kostnader Rörelseresultat Skatter Löpande resultat från avvecklad verksamhet Reavinst vid avyttring Nettoresultat från avvecklad verksamhet Avyttringen av SPP Fonder AB slutfördes den 3 januari Balansräkning mnkr Utlåning till kreditinstitut - 2 Övriga tillgångar - 10 Summa tillgångar 1-12 Övriga skulder - 0 Eget kapital - 12 Summa skulder och eget kapital Varav interna fordringar på kvarvarande verksamhet Varav interna skulder till kvarvarande verksamhet. - - Kassaflödesanalys mnkr Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet

73 NOTER KONCERNEN K13 Resultat per aktie Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mnkr varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt Årets resultat från avvecklad verksamhet, mnkr varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt - - Årets resultat från total verksamhet, mnkr varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 623,3 624,2 Genomsnittlig utspädningseffekt antal aktier, miljoner 8,2 - Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, miljoner 631,5 624,2 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr * 19,16 17,39 efter utspädning 19,02 17,39 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr * 0,30 7,45 efter utspädning 0,29 7,45 Resultat per aktie, total verksamhet, kr * 19,46 24,84 efter utspädning 19,31 24,84 * Före utspädning. Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till stamaktieägarna, med det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier under perioden. I nämnaren har exkluderats bankens innehav av återköpta egna aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att i täljaren återlägga under perioden erlagda räntekostnader för konvertibla skuldebrev, samt att justera nämnaren med genomsnittligt antal tillkommande aktier vid antagen konvertering. K14 Rörelseförvärv Den 20 oktober 2008 förvärvades aktierna i Lokalbanken i Nordsjælland A/S. Lokalbanken har sedan 1917 bedrivit traditionell bankverksamhet på norra Själland. Vid förvärvet bestod rörelsen av 14 bankkontor samt ett huvudkontor beläget i Hilleröd. Köpeskillingen om 998 mnkr erlades kontant. Övriga kostnader direkt hänförliga till förvärvet består av advokatarvoden, externa informationskostnader samt andra administrativa kostnader. Av tabellen nedan framgår hur förvärvspris och övriga förvärvskostnader fördelade sig över förvärvade tillgångar och skulder i Lokalbanken vid förvärvet. Tabellens nedre del visar redovisade och verkliga värden på Lokalbankens tillgångar och skulder. Den goodwill som uppstod vid förvärvet består främst av synergieffekter med Handelsbankens etablerade verksamhet i Danmark, personalrelaterade resurser, varumärken samt värdet av geografisk närvaro i det område där Lokalbanken bedriver verksamhet. Utöver goodwill identifierades vid förvärvet en kundrelaterad immateriell tillgång vars värde går att mäta tillförlitligt och som därför redovisas separat från goodwill. Redovisningen av förvärvet var vid räkenskapsårets slut ännu inte slutgiltigt fastställd, vilket kan komma att påverka redovisade värden. mnkr Förvärvspris 998 Kostnader direkt hänförliga till förvärvet 15 Summa anskaffningsvärde Verkligt värde redovisade nettotillgångar 675 Identifierbara immateriella tillgångar kundbas 160 uppskjuten skatt -40 Förvärvade nettotillgångar totalt 795 Förvärvad goodwill 218 Verkligt värde vid förvärvet Redovisat värde i Lokalbanken innan förvärvet Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument 3 3 Immateriella tillgångar - - Fastigheter och inventarier Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Summa skulder Summa nettotillgångar Lokalbanken har bidragit med -9 mnkr på årets resultat och 44 mnkr på årets intäkter. Om Lokalbanken ingått i koncernräkenskaperna från ingången av 2008 hade Lokalbanken bidragit med -66 mnkr på årets resultat och 309 mnkr på koncernens intäkter. 71

74 NOTER KONCERNEN K15 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 2008 Tillgångar Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Finansiella Lån och tillgångar kundfordringar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdeförändring på ränteförsäkrad post i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar ** Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga tradingskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder Summa skulder * Klassificerats att värderas till verkligt värde. **Inklusive andelar i intresseföretag, 84 mnkr. BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER För finansiella tillgångar och skulder har uppgifter om verkligt värde tagits fram på följande sätt. För de finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen görs en uppdelning av det redovisade värdet med avseende på tillämpad värderingsmetodik i not K16. Tillgångar och skulder för vilka redovisat värde är en godtagbar approximering av verkligt värde För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder har det verkliga värdet likställts med redovisat värde. Fordringar och skulder med slutförfallodag alternativt tidpunkt för nästkommande ränteomsättning som infaller inom 30 dagar har definierats som kortfristiga. Utlåning Uppgifter om verkligt värde på utlåning till fast ränta har tagits fram med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. Den kredit- och likviditetsriskpremie som marknadsräntan justerats med har antagits vara lika med den genomsnittliga marginalen för nyutlåning vid mättidpunkten. Belåningsbara statsskuldförbindelser och andra räntebärande värdepapper Värdepapper utgivna av stater samt svenska bostadsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser. Företagsobligationer värderas med värderingstekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid med justering för kreditoch likviditetsrisk. Värderingen genomgår regelbundet kontroller för att fastställa att värderingen avspeglar gällande marknadspris. Kontrollerna utförs främst genom avstämning mot nyligen genomförda transaktioner i samma eller likvärdiga instrument. För begränsade innehav tillämpas en värderingsteknik som delvis bygger på egna antaganden. Aktier och andelar Den övervägande delen av koncernens innehav utgörs av aktier noterade på en aktiv marknad som värderas till marknadspris. Onoterade aktier värderas till verkligt värde med hjälp av värder- 72

75 NOTER KONCERNEN 2007 Tillgångar Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Finansiella Lån och tillgångar kundf ordringar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar ** Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga tradingskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder Summa skulder * Klassificerats att värderas till verkligt värde. ** Inklusive andelar i intresseföretag, 448 mnkr. ingsmodeller. Val av modell styrs av vad som bedöms lämpligt för enskild aktie. För onoterade aktier för vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, värderas innehaven till det i förväg bestämda avyttringspriset. Exempelvis finns fall där bolagsstämman beslutar till vilket värde transferering ska ske. Vid värdering av investeringar i riskkapital tillämpas de värderingsprinciper som antagits av European Venture Capital & Private Equity Association (EVCA). Upplåning och emitterade värdepapper Emitterade värdepapper noterade på en aktiv marknad har värderats till marknadspris. Onoterade emitterade värdepapper och övrig upplåning har värderats till koncernens aktuella upplåningsränta. Derivat Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknadspris. Övriga derivat värderas med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker som i huvudsak baseras på data som hämtas från marknaden. För vissa kontrakt tillämpas avancerade värderingsmodeller som kräver indata i form av antaganden om exempelvis förväntad korrelation. Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg. Tillgångar och skulder för vilka kunden står värdeförändringsrisken Posterna motsvarar till övervägande del tillgångar och skulder hänförliga från fondförsäkringskontrakt. En mindre del utgör övriga fondandelsägares innehav i sådana fonder som konsolideras i koncernredovisningen. Fondandelar värderas till aktuellt marknadsvärde. 73

76 NOTER KONCERNEN K16 Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder 2008 Noterat marknadspris Värdering baserad på observerbar marknadsdata Värdering delvis baserad på ickeobserverbar marknadsdata Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdeförändring på ränteförsäkrad post i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Derivatinstrument Summa finansiella tillgångar till verkligt värde Skulder Skulder till kreditinstitut Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga tradingskulder Efterställda skulder Summa finansiella skulder till verkligt värde I tabellen görs en uppdelning av de finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen, med avseende på följande tre värderingsmetodiker: Noterat marknadspris Värdering till noterat pris på en aktiv marknad. Som aktiv betraktas en marknad där priser finns lättillgängliga med tillfredsställande regelbundenhet. Värdering baserad på observerbar marknadsdata Värdering med hjälp av annan extern marknadsinformation, exempelvis noterade räntor, eller priser för närbesläktade instru- ment. På grund av minskad likviditet på de finansiella marknaderna under året har fler instrument än tidigare värderats med hjälp av en sådan metodik. Värdering delvis baserad på icke-observerbar marknadsdata Värdering där någon väsentlig input i modellen bygger på uppskattningar eller antaganden som inte direkt går att hämta från marknaden, exempelvis antaganden om korrelation eller framtida kassaflöden. 74

77 NOTER KONCERNEN K17 Omklassificerade finansiella tillgångar Avvecklingen av koncernens tradingverksamhet i New York samt ändrade marknadsvillkor för delar av verksamheten har framkallat ett behov av att anpassa ändamålet med vissa innehav av finansiella tillgångar till de nya förutsättningarna. Som följd härav omklassificerades från den 1 juli 2008 delar av koncernens likviditetsportfölj från kategorin innehav för handel till kategorierna tillgängligt för försäljning respektive lånefordringar. Dessutom omklassificerades vissa innehav som tidigare redovisats som tillgängligt för försäljning till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall. Den nya klassificeringen återspeglar bättre koncernens syfte med innehaven. Vid omklassificeringstidpunkten överfördes det verkliga värdet av tillgångarna till den nya kategorin. Ackumulerade vinster och förluster som redovisats i eget kapital avseende tillgångar som omklassificerats från kategorin tillgängligt för försäljning, periodiseras i räntenettot från och med omklassificeringstidpunkten över tillgångarnas återstående löptid. Vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen innan omklassificeringen har inte reverserats. Av nedanstående tabell framgår hur omklassificeringen påverkat redovisade belopp. Innehav klassificerade som lån Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Investeringar som hålles till förfall mnkr Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Redovisat värde vid omklassificeringen per Förändring i redovisat värde sedan omklassificeringen Redovisat värde Verkligt värde Redovisad värdeförändring i resultaträkningen under Varav efter omklassificeringen Redovisad värdeförändring direkt i eget kapital under Varav efter omklassificeringen Vinst eller förlust i verkligt värde som skulle ha redovisats om omklassificeringen ej hade skett Varav direkt i eget kapital Redovisad värdeförändring under Varav direkt i eget kapital Effektivränta 2,33% 5,02% 2,36% 5,42% Redovisade värdeförändringar i resultaträkningen respektive eget kapital utgörs av redovisade förändringar i verkligt värde. Angiven effektivränta har beräknats som ett vägt genomsnitt av effektivräntan vid omklassificeringstidpunkten för de tillgångar som omklassificerats in och ut ur respektive kategori. Vid omklassificeringstidpunken uppskattades kreditvärdigheten för de innehav som klassificerats om vara god. Samtliga avtalade kassaflöden bedömdes kunna återvinnas. K18 Utlåning till kreditinstitut Utlåning i svenska kronor Banker Övriga kreditinstitut Summa Utlåning i utländsk valuta Banker Övriga kreditinstitut Summa Sannolika kreditförluster -4-2 Totalt Varav omvända repor Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor, försäkringsrörelsen Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta, försäkringsrörelsen Summa Varav omvända repor Varav omvända repor, försäkringsrörelsen

78 NOTER KONCERNEN K19 Ut- och inlåning, allmänheten Utlåning i svenska kronor Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Utlåning i utländsk valuta Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Sannolika kreditförluster Summa utlåning till allmänheten Varav omvända repor Varav efterställda Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer utlåning till allmänheten Utlåning till allmänheten i svenska kronor Utlåning till allmänheten i utländsk valuta Summa Varav omvända repor In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten Inlåning från allmänheten Inlåning i svenska kronor Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Inlåning i utländsk valuta Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Summa inlåning från allmänheten Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa

79 NOTER KONCERNEN Medelvolymer inlåning från allmänheten Inlåning från allmänheten i svenska kronor Inlåning från allmänheten i utländsk valuta Summa Upplåning från allmänheten Svenska kronor Utländsk valuta Summa upplåning från allmänheten Varav repor Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer upplåning från allmänheten Upplåning från allmänheten i svenska kronor Upplåning från allmänheten i svenska kronor, försäkringsrörelsen Upplåning från allmänheten i utländsk valuta Summa upplåning från allmänheten Varav repor K20 Räntebärande värdepapper Nominellt värde Verkligt värde Nominellt värde Verkligt värde Stat Kreditinstitut Bostadsinstitut Övrigt Summa Justering till bokfört värde för investeringar som hålles till förfall 42 Summa bokfört värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper Belåningsbara statsskuldförbindelser Summa räntebärande värdepapper Varav onoterade värdepapper Varav efterställda Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper, försäkringsrörelsen Summa

80 NOTER KONCERNEN K21 Aktier och andelar Innehav för handel Noterade Icke noterade Summa Innehav klassificerade som Tillgängliga för försäljning Noterade Icke noterade Summa Innehav i intresseföretag Icke noterade Summa aktier och andelar Andelar i intresseföretag Redovisat värde vid årets början Andel av årets resultat Skatt Aktieägartillskott - 5 Utdelning 0-43 Avyttringar Omräkningsdifferens Redovisat värde vid årets slut* * Varav goodwill Intresseföretag Organisationsnummer Säte Antal aktier Ägarandel % Redovisat värde Bankomatcentralen AB Stockholm ,9 0 0 BGC Holding AB Stockholm , BDB Bankernas Depå AB Stockholm ,0 4 2 Finansiell ID-teknik BID AB Stockholm ,3 6 3 Privatgirot AB Stockholm ,0 6 5 Upplysningscentralen UC AB Stockholm , NCSD Holding AB Stockholm Summa Finansiell information om intresseföretag, avser 100% av respektive bolag Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Bankomatcentralen AB BGC Holding AB BDB Bankernas Depå AB Finansiell ID-teknik BID AB Privatgirot AB Upplysningscentralen UC AB NCSD Holding AB K22 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Fondförsäkringstillgångar Övriga fondtillgångar Ej ägd andel av konsoliderade fonder Summa

81 NOTER KONCERNEN K23 Derivatinstrument Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för trading Ränterelaterade kontrakt Optioner FRA/terminer Swappar Övriga instrument Valutarelaterade kontrakt Optioner Terminer Swappar Övriga instrument Aktierelaterade kontrakt Optioner Terminer Swappar Övriga instrument Övriga derivatkontrakt Summa Derivat för marknadsvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Optioner Swappar Valutarelaterade kontrakt Swappar Övriga derivatkontrakt Summa Derivat för kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt FRA/terminer Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa Totalt Varav clearat Valutafördelning av marknadsvärden SEK USD EUR Övriga

82 NOTER KONCERNEN K23 Forts SÄKRINGSREDOVISNING Säkring av verkligt värde Handelsbanken använder säkring av verkligt värde för att undvika oönskade resultateffekter på grund av förändringar i verkligt värde på utlåning och upplåning i fast ränta och för att minska valutaexponering till följd av upplåning i utländsk valuta. Som säkringsinstrument används främst ränteswappar och valutaterminer. Från och med fjärde kvartalet 2008 görs säkringar till verkligt värde avseende ränterisken i portföljer av finansiella tillgångar. Sådana portföljsäkringar görs av ränterisken i utlåning med tre månaders ursprunglig räntebindning. Som säkringsinstrument i dessa portföljsäkringar används ränteswappar. Portföljsäkring till verkligt värde tillämpas även för avtalade räntetak i portföljer av utlåning till rörlig ränta (3-månaders bindningstid). Som säkringsinstrument i dessa säkringar används ränteoptioner (cappar). Vid verkligt värdesäkringar för portföljer av tillgångar marknadsvärderas den del av portföljen vars värde är exponerat för den säkrade risken. Vid utgången av året var 62 mdkr avseende utlåning till allmänheten med tre månaders ursprunglig räntebindning samt räntetak för utlåning motsvarande cirka 5 mdkr föremål för portföljsäkring till verkligt värde. Det värde som är hänförligt till den säkrade delen av portföljen redovisas på en enskild rad i balansräkningen i anslutning till utlåning till allmänheten. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick denna post till 144 mnkr. Verkliga värden på derivat som används som säkringsinstrument i säkringar av verkligt värde var 7 mdkr (2) i positiva värden och 3 mdkr (4) i negativa värden. Det nominella beloppet för dessa derivat uppgick till 216 mdkr (185). Årets förändring i verkligt värde på derivat som används som säkringar av verkligt värde var mnkr (-624). De säkrade posternas förändring av verkligt värde med avseende på säkrad risk uppgick till mnkr (586). Koncernens säkringar av verkligt värde har därmed påverkat årets resultat med -519 mnkr (-38). Värdeförändringar på såväl säkringsinstrument som säkrade poster har redovisats i resultaträkningen i Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Kassaflödessäkringar Handelsbanken använder sig av kassaflödessäkringar avseende den osäkerhet i framtida kassaflöden som uppstår när utlåning och upplåning sker till rörlig ränta. Dessa rörliga räntor har en räntebindningstid på mellan 1 6 månader. Löptidshorisonten är dock betydligt längre, upp till 15 år. För att säkra de framtida räntebetalningarna för en önskad löptid används ränteswappar. För framtida kassaflöden som ska reinvesteras eller refinansieras används ränteswappar med framtida valutadag för att garantera en känd reinvesterings- eller refinansieringsränta. Med hänsyn till att de framtida kassaflödena är kontrakterade bedöms sannolikheten för att de ska inträffa vara mycket hög. Verkliga värden på derivat som används för kassaflödessäkringar var 593 mnkr (372) i positiva värden och 147 mnkr (59) i negativa värden. Det nominella beloppet för dessa derivat uppgick till 32 mdkr (30). Förändringar i verkligt värde på swappar som används för kassaflödessäkring beror på förändringar i ränteskillnader mellan fast och rörlig ränta samt på kvarvarande löptider. I den mån säkringarna är effektiva förs värdeförändringarna på derivatkontrakten till säkringsreserven i eget kapital. Är säkringen effektiv är summan av de värdeförändringar som redovisats i säkringsreserven noll vid swappens förfallotidpunkt. Under året har -381 mnkr (40) hänförligt från värdeförändringar på säkringsinstrumentet redovisats i eget kapital. Vid årets slut uppgick den ackumulerade säkringsreserven, efter skatt, till -252 mnkr (139). 80

83 NOTER KONCERNEN K24 Immateriella tillgångar Goodwill Varumärken och andra rättigheter Kundkontrakt Internt utvecklad programvara Totalt 2008 Totalt 2007 Anskaffningsvärde vid ingången av året Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar Anskaffningsvärde på avyttrade immateriella tillgångar Valutaeffekt Anskaffningsvärde vid utgången av året Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året Årets avskrivningar avvecklad verksamhet Ackumulerade avskrivningar på avyttrade immateriella tillgångar Årets avskrivningar kvarvarande verksamhet Årets nedskrivningar Valutaeffekt Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året Utgående restvärde Uppgift om goodwill avseende intresseföretag återfinns i not K21, Aktier och andelar. Avskrivningar görs linjärt utifrån bedömd nyttjandeperiod. För närvarande innebär det att följande avskrivningssatser i huvudsak tillämpas: Goodwill Varumärken Kundkontrakt Internt utvecklad programvara Skrivs ej av 20 år 20 år 5 år Nedskrivningsprövning av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Nedskrivningsprövning av goodwill sker vid årsbokslut och vid indikation på nedskrivningsbehov. Prövningen görs genom ett test av tillgångens återvinningsvärde. Så länge återvinningsvärdet överstiger redovisat värde på goodwill är nedskrivning ej befogad. Utöver koncerngoodwill har nyttjandeperioden inte betraktats som bestämbar för vissa förvärvade varumärken och rättigheter där koncernens ensamrätt till tillgången inte är tidsbegränsad. Dessa tillgångar prövas för nedskrivning på motsvarande sätt som goodwill. Vid nedskrivningsprövningen har respektive tillgångsslag fördelats på följande kassagenererande enheter: Goodwill Immateriella tillgångar med obestämbar livslängd mnkr Kontorsrörelsen Capital Markets Kapitalförvaltning Försäkringsrörelsen Summa Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassagenererande enhet. Beräkningen av nyttjandevärde görs genom diskontering av skattade framtida kassaflöden och slutvärden för enheten. Avgörande för valet av prognosperiod är typen av och löptiden för avtal samt verksamhetens karaktär. För bankverksamhet har en kassaflödesperiod på 20 år använts och för försäkringsverksamhet har en kassaflödesperiod på 40 år använts. Detaljerade prognoser på förväntade kassaflöden görs för de första fem åren. Som grund för prognoserna används historisk utveckling samt kännedom om framtida händelser som kan förväntas påverka utvecklingen. För kontorsrörelsen har den förväntade tillväxttakten i kassaflöden bedömts med hänsyn till marknadsläget i respektive geografiskt område. För att säkerställa tillförlitligheten i tillämpad prognosmetodik och applicerade prognosvärden görs alltid en jämförelse mellan tidigare prognoser och utfall enskilda år. Jämförelsen ligger till grund för anpassningar av modeller och antaganden framåt i tiden. För perioder som ligger längre bort i tiden än fem år, bygger prognosen på ett antagande om långsiktig tillväxttakt. Normalt antas inte kassaflödena öka i en högre takt än vad som är motiverat med hänsyn till historisk BNP-utveckling. Årets text bygger på en långsiktig tillväxttakt på 2% vilket motsvarar Riksbankens långsiktiga inflationsmål. Som diskonteringsränta har koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad använts, det vill säga ett vägt genomsnitt av avkastningskravet på eget kapital och kostnaden för lånat kapital före skatt. En prövning av diskonteringsräntan sker dock alltid från fall till fall. Använd diskonteringsränta vid bokslutet uppgick till 3,8% (5,5) före skatt. Årets prövning av redovisade goodwillvärden resulterade i en nedskrivning av goodwill på 12 mnkr (-). För övriga goodwillposter bedömdes avståndet mellan återvinningsvärde och bokfört värde vara betryggande. Det innebär att inga rimliga förändringar i centrala antaganden bedöms leda till något nedskrivningsbehov. 81

84 NOTER KONCERNEN K25 Fastigheter och inventarier Övriga rörelsefastigheter och inventarier Rörelsefastigheter till verkligt värde Förvaltningsfastigheter 1 4 års avskrivning 5 9 års avskrivning års avskrivning 20+ års avskrivning Mark och andra tillgångar utan avskrivning Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffning under året Förändringar genom rörelseförvärv under året Förändringar som en följd av omvärderingar under året Aktiverade ny- och ombyggnadskostnader under året Anskaffningsvärde på under året sålda fastigheter och inventarier Omklassificering av fastighet från försäkringsrörelsen till bankverksamheten Valutaeffekt Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång Ackumulerade avskrivningar genom rörelseförvärv under året Ackumulerade avskrivningar på sålda fastigheter och inventarier Nedskrivningar under året redovisade i resultaträkningen Avskrivningar under året Valutaeffekt Summa ackumulerade avskrivningar Bokfört värde på återtagna leasingobjekt Bokfört värde på annan återtagen egendom Bokfört värde på fastigheter övertagna för skyddande av fordran Summa övertagna panter Planenligt restvärde Taxeringsvärde för svenska fastigheter Restvärdet på inventarier som nyttjas med stöd av finansiella leasingkontrakt uppgick på balansdagen till 20 mnkr (32mnkr) Samtliga rörelsefastigheter till verkligt värde ingår i försäkringsrörelsen. Dessa fastigheter har värderats per balansdagen med hjälp av diskonterade kassaflöden. Värderingen är utförd av en extern fackman. Redovisat värde på fastigheterna skulle varit mnkr om de inte hade tagits upp till verkligt värde. Övertagen egendom för skyddande av fordran avyttras så snart marknadsförutsättningar föreligger. K26 Övriga tillgångar Fondlikvidfordringar Övrigt Summa K27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Summa Varav efterställda

85 NOTER KONCERNEN K28 Skulder till kreditinstitut Skulder i svenska kronor Banker Övriga kreditinstitut Summa Skulder i utländsk valuta Banker Övriga kreditinstitut Summa Totalt Varav repor Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer Skulder till kreditinstitut i svenska kronor Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta Summa Varav repor K29 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Fondförsäkringsskulder Övriga fondskulder Ej ägd andel av konsoliderade fonder Summa K30 Emitterade värdepapper Nominellt belopp Bokfört värde Bokfört värde Certifikat Certifikat i svenska kronor Varav till upplupet anskaffningsvärde för trading Certifikat i utländsk valuta Varav till upplupet anskaffningsvärde för marknadsvärdesäkringar för trading Summa Obligationslån Obligationslån i svenska kronor Varav till upplupet anskaffningsvärde för marknadsvärdesäkringar Obligationslån i utländsk valuta Varav till upplupet anskaffningsvärde för marknadsvärdesäkringar Summa Totalt

86 NOTER KONCERNEN K30 Forts Återstående löptider redovisat värde Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år > 5 år Summa Medelvolym emitterade värdepapper Svenska kronor Utländsk valuta Omsättning egna emitterade värdepapper mdkr Emitterade Återköpta Återbetalda K31 Övriga tradingskulder Korta positioner värderade till verkligt värde Aktier Räntebärande värdepapper Varav Övriga emittenter Egna emitterade Summa Återstående löptider korta positioner räntebärande värdepapper Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år > 5 år Summa Medelvolym övriga tradingskulder Svenska kronor Utländsk valuta K32 Försäkringsskulder Skuld för sjukräntor Skuld för andra oreglerade skador Skuld förinbetalda premier Summa K33 Skatter Uppskjutna skattefordringar Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Fastigheter och inventarier Omstruktureringsreserv - 65 Övrigt Summa

87 NOTER KONCERNEN Uppskjutna skatteskulder Utlåning till allmänheten * Aktier och andelar Derivatinstrument Immateriella tillgångar 55 4 Fastigheter och inventarier Pensionstillgångar Periodiseringsfond Övrigt Summa Netto uppskjutna skatteskulder * Varav leasing mnkr (5 368). Årets förändring av uppskjutna skatter Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Förvärv Lokalbanken Redovisat direkt mot eget kapital Utgående balans Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Derivatinstrument Immateriella tillgångar Fastigheter och inventarier Omstruktureringsreserv Pensionstillgångar Periodiseringsfond Övrigt Summa Redovisade skattekostnader i resultaträkningen Aktuell skatt Årets skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt Förändringar i temporära skillnader Summa Nominell skattesats i Sverige, % 28,0 28,0 Avvikelser Annan skattesats i försäkringsrörelse -0,4-0,2 Ändrad svensk skattesats -3,1 Ej skattepliga intäkter/ ej avdragsgilla kostnader -2,1-1,3 Skatt avseende tidigare år och övrigt -0,3-0,2 Effektiv skattesats, % 22,1 26,3 Från och med 2009 är den svenska bolagsskattesatsen ändrad från 28% till 26,3%. Uppskjutna skatter i balansräkningen är omräknade till den nya skattesatsen. K34 Avsättningar Omstruktureringsreserv Avsättning för garantiåtagande Övriga avsättningar Summa Avsättningar vid årets ingång Avsatt under året Ianspråktaget Återfört Avsättningar vid årets utgång Avsättningen till omstruktureringsreserv gjordes i samband med försäljningen av SPP Kvarvarande reserv avser främst omställningskostnader. Merparten av resterande reserv förväntas regleras under Under året gjordes en avsättning för garantiåtaganden. Årets och föregående års garantiåtaganden förväntas regleras under

88 NOTER KONCERNEN K35 Övriga skulder Fondlikvidskulder Övrigt Summa K36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa K37 Efterställda skulder Förlagslån i svenska kronor Förlagslån i utländsk valuta Summa Medelvolymer Förlagslån i svenska kronor Förlagslån i utländsk valuta Specifikation, förlagslån Ursprungligt nominellt belopp av respektive valuta Ränte - sats % Utestående belopp Utgivn/konv/slutbet år Valuta I SVENSKA KRONOR Övriga svenska Summa K38 Specifikation av förändringar i eget kapital SÄKRINGSRESERV I säkringsreserven redovisas orealiserade nettoförändringar på derivatinstrument som används för kassaflödessäkringar. Förändring av säkringsreserv Säkringsreserv vid årets ingång Orealiserade värdeförändringar under året Redovisat i resultaträkningen till följd av ineffektivitet Säkringsreserv vid årets utgång VERKLIGT VÄRDERESERV I reserven för verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar på finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Specifikation av instrument tillgängliga för försäljning (belopp efter skatt) Verkligt värdereserv vid årets ingång Avyttrat under året Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav Verkligt värdereserv vid årets utgång OMRÄKNINGSRESERV Omräkningsreserven innehåller effekter av ändrade valutakurser till följd av omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter till koncernens rapporteringsvaluta. Förändring av omräkningsreserv Omräkningsreserv vid årets ingång Förändring av omräkningsdifferens i filialer Förändring av omräkningsdifferens i dotterföretag Förändring av omräkningsdifferens i intresseföretag Förändring av omräkningsdifferens på finansiering av nettotillgångar i dotterföretag Omräkningsreserv vid årets utgång I UTLÄNDSK VALUTA 2005/ EUR 700 rörlig /evigt 2 GBP 500 5, / EUR 600 4, / USD 800 rörlig /evigt 5 EUR 600 rörlig Övriga utländska Summa Totalt Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m oktober Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 2 Evigt förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m november Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 3 Tidsbundet förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m april Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 4 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Libor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 5 Evigt förlagslån med med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 6 Övriga, här ej specificerade förlagslån, är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån. BALANSERADE VINSTMEDEL I balanserade vinstmedel ingår koncernens intjänade vinstmedel inklusive årets resultat. I posten ingår tidigare avsättningar till reservfond. Anskaffningsvärdet av koncernens innehav av egna aktier reducerar posten balanserade vinstmedel i eget kapital. Återköpta egna aktier Återköpta egna aktier vid årets ingång Årets återköp Årets indragna aktier Återköpta egna aktier vid årets utgång Ytterligare information om återköpta aktier återfinns i avsnittet Aktien och ägarna. Omvärderingar i försäkringsrörelsen direkt mot eget kapital Värdeförändringar på fastigheter som bokförs direkt mot eget kapital Försäkringsskulder som bokförs direkt mot eget kapital Summa

89 NOTER KONCERNEN K39 Segmentinformation Segmentinformation 2008 mnkr Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige Capital Markets Kapitalförvaltning Övrigt Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Riskresultat försäkring Övriga intäkter Summa intäkter Varav internt Administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar* Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Räntabilitet, % 19,9 8,3 18,9 8,9 16,0 Tillgångar Skulder Övriga upplysningar Investeringar i icke finansiella tillgångar Medelantal anställda Segmentinformation 2007 mnkr Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige Capital Markets Kapitalförvaltning Övrigt Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Riskresultat försäkring Övriga intäkter Summa intäkter Varav internt Administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar* Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Räntabilitet, % 21,8 13,1 10,0 17,1 16,3 Tillgångar Skulder Övriga upplysningar Investeringar i icke finansiella tillgångar Medelantal anställda * Nedskrivningar har gjorts i segmenten Capital Markets -12 mnkr (-) och Kontorsrörelsen utanför Sverige -1 mnkr (-2). 87

90 NOTER KONCERNEN K39 Forts Interna intäkter och kostnader ingår i respektive resultatrad. De interna intäkterna består av räntor, provisioner och ersättningar för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Bland kostnaderna ingår de fördelningar av kostnader som sker internt inom koncernen avseende tjänster från affärsstödjande verksamheter. I segmentet Övrig verksamhet ingår Finansförvaltning samt Centrala huvudkontorets stabsavdelningar. Vidare ingår realisationsresultat, utdelningar samt intäkter och kostnader som inte kan hänföras till något specifikt segment. Räntabiliteten är för segmenten beräknad efter schablonskatt, medan den för hela koncernen är beräknad efter full skatt. Geografisk segmentinformation Sverige Övriga Norden Övriga världen Elimineringar Koncernen mnkr Intäkter Tillgångar Övriga upplysningar Investeringar i icke-finansiella tillgångar K40 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser/ eventualförpliktelser och eventualtillgångar För egna skulder ställda säkerheter mnkr Statspapper och obligationer Utlåning till allmänheten Repor Aktier Kontanta medel Värdepapperslån Summa Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer består i huvudsak av säkerheter som erfordras till följd av transaktioner med centralbanker. Säkerhetsmassan i form av utlåning till allmänheten består av krediter som lämnats mot pant i småhus, fritidshus och flerbostadshus samt i bostadsrätter med belåningsgrad inom 75% av marknadsvärdet och fyllnadssäkerhet i form av likvida medel på spärrat konto. Ett separat register förs över tillgångsmassan och de säkerställda obligationerna samt derivat hänförliga till dessa. I händelse av bolagets obestånd har innehavarna av Stadshypoteks säkerställda obligationer förmånsrätt enligt förmånsrättslagen i de tillgångar som är registrerade som säkerhetsmassa. Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för ett konkursbeslut uppfyller de villkor som uppställts i lagen ska de istället hållas fortsatt åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. Innehavarna av obligationerna ska i sådant fall erhålla fortsatt kontraktsenliga betalningar enligt obligationsvillkoren fram till förfall. Övriga ställda säkerheter Som en del av ingångna omvända återköpsavtal och värdepapperslån har koncernen accepterat säkerheter som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga värdet av sådana accepterade säkerheter uppgick till mnkr ( ) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av mnkr (6 897) var sålda eller pantsatta till tredje part. Ansvarsförbindelser mnkr Garantiförbindelser, krediter Garantiförbindelser, övriga Oåterkalleliga remburser Egna accepter Övrigt Summa De sammanlagda ansvarsförbindelserna och eventualförpliktelserna uppgår till mnkr ( ). I detta belopp ingår 91 mnkr (124) avseende ett antal tvistemål som koncernen driver i allmänna domstolar. Det enskilt största beloppet uppgår till 43 mnkr (43). Vår bedömning är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till vår fördel. Inget av tvistebeloppen och inte heller någon eventuell försäkringsersättning har resultatförts. Uppgifterna för ansvarsförbindelser redovisas med nominella belopp och bedömt väntevärde inkluderas i summan Övrigt för de civila rättstvister som koncernen driver. EVENTUALTILLGÅNGAR Koncernen driver för närvarande en skattetvist. Det sammanlagda kravet uppgår till cirka 20 mnkr, exklusive ränta, vilket vid ett positivt utfall skulle ge koncernen en motsvarande intäkt. mnkr Kontanta medel Statspapper och obligationer För försäkringstagare registerförda tillgångar Värdepapperslån Summa Tabellen avser säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen. 88

91 NOTER KONCERNEN K41 Övriga åtaganden mnkr Certifikatsprogram Övriga åtaganden Summa åtaganden om framtida betalningar Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa andra åtaganden Totalt Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på de år de förfaller till betalning och senare Summa Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. K42 Tillgångar och skulder i utländsk valuta mnkr USD EUR DKK NOK GBP JPY HKD SGD Övriga valutor Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Övriga tillgångar och skulder inkl positioner i derivat Nettoposition i valuta K43 Leasing Uppgift om bruttoinvestering och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter mnkr Bruttoinvestering Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter per balansdagen Fördelning av bruttoinvestering och minimileaseavgifter på förfallotidpunkter mnkr Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Senare än 5 år Summa Fördelning av bruttoinvestering Fördelning av nuvärdesberäknade minimileaseavgifter Ej intjänade finansiella intäkter mnkr Ej intjänade finansiella intäkter I samtliga finansiella leasingavtal är koncernen leasegivare. Samtliga leasingavtal har garanterade restvärden. Bokförd reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgår till 15,5 mnkr (4,2). Den variabla delen av leasingavgifter som ingår i årets resultat uppgår till 386 mnkr (310). Ökningen beror på det högre ränteläget under räkenskapsåret. Vid utgången av året fanns i koncernen fem leasingengage mang som vart och ett enskilt hade ett redovisat värde överstigande 1 mdkr. Totalt redovisat värde på dessa engagemang var 19,4 mdkr vilket motsvarar 1,3% av koncernens totala kreditvolym per den 31 december Det redovisade värdet på det enskilt största engagemanget var 10,4 mdkr (9,4). Genomsnittlig återstående löptid för detta engagemang var 11,2 år. Engagemangen riktar sig mot branscherna transport och energi. 89

92 NOTER KONCERNEN K44 Upplysningar om närstående mnkr Ingående balans Ökning/Minskning Utgående balans Utlåning Intresseföretag Övriga Summa Övriga tillgångar Intresseföretag Övriga Summa Summa tillgångar Intresseföretag Övriga Summa In- och upplåning Intresseföretag Övriga Summa Efterställda skulder Intresseföretag Övriga Summa Andra finansiella skulder Intresseföretag Övriga Summa Övriga skulder Intresseföretag Övriga Summa Summa skulder Intresseföretag Övriga Summa mnkr Ränteintäkter Intresseföretag 3 1 Övriga - - Summa 3 1 Räntekostnader Intresseföretag -8 0 Övriga Summa Provisionsintäkter Intresseföretag 0 0 Övriga 4 5 Summa 4 5 Provisionskostnader Intresseföretag -5-3 Övriga - - Summa -5-3 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Intresseföretag - - Övriga Summa Övriga intäkter Intresseföretag - - Övriga 9 2 Summa 9 2 Övriga kostnader Intresseföretag -1 - Övriga Summa Summa Intresseföretag Övriga Summa Specifikation över intresseföretagen samt information om aktieägartillskott till intresseföretag finns i not K21. Intresseföretagens verksamhet består i att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de finansiella marknaderna. Under året har normala affärstransaktioner skett mellan koncernföretagen. Svenska Handelsbanken pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening har investerat i ett av Handelsbanken emitterat förlagslån till ett värde av 650 mnkr. För övrigt har inga transaktioner av väsentlig betydelse med närstående bolag ägt rum. Som närstående bolag räknas Svenska Handelsbanken Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening. Samtliga ingår i gruppen Övriga i uppställningen ovan. Företagen anlitar Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. 90

93 NOTER KONCERNEN Närstående - transaktioner med VD, vvd och styrelse mnkr Utlåning Ränteintäkt Inlåning Räntekostnad 1 0 Information om ledande befattningshavares villkor och ersättningar lämnas i not K8, Personalkostnader. För närstående som är anställda i banken (ej för styrelseledamöter) gäller motsvarande villkor för krediter som för övriga anställda. Det innebär att räntan för krediter upp till 1,5 mnkr är två procentenheter lägre än motsvarande ränta för externa kunder. Denna förmån är skattepliktig för den anställde och underlag för arbetsgivareavgifter för banken. Ränta på krediter utöver 1,5 mnkr fastställs enligt marknadsmässiga villkor. Alla krediter beviljas efter sedvanlig kreditprövning. Krediter till anhörig till närstående beviljas på marknadsmässiga villkor, och ingår inte i ovanstående uppställning. Om krediter till anhörig undantagsvis beviljas med subventionerad ränta enligt ovan redovisas denna som skattepliktig förmån för den anställde. K45 Kapitaltäckning KAPITALPOLICY Banken har som mål att upprätthålla en betryggande kapitalnivå som svarar mot de risker som koncernens verksamhet innebär och som överstiger de minimikrav som lagen föreskriver. En god kapitalnivå behövs för att kunna hantera situationer med finansiell påfrestning, men även andra händelser såsom förvärv och kraftig volymtillväxt. KAPITALKRAV ENLIGT LAG Enligt de nya kapitaltäckningsregler, Basel II, som infördes i Sverige den 1 februari 2007 genom lagen (2006:1371) om Ka pitaltäckning och stora exponeringar ska banken upprätthålla en kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Utöver att hålla kapital enligt minimikravet ska banken göra en intern kapitalutvärdering. Handelsbankens kapitalpolicy senast fastställd under 2008 anger riktlinjerna för den interna kapitalutvärderingen. Banken omfattas även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan. Banken har under 2008 uppfyllt den lagstadgade miniminivån för kapitalbasen. Detaljerad information om bankens kapitalbas och kapitalkrav finns i dokumentet Handelsbankens risk- och kapitalhantering information enligt Pelare 3. BESKRIVNING AV KAPITALBASEN FÖR DEN FINANSIELLA FÖRETAGSGRUPPEN Kapitalbasen består av primärt kapital respektive supplementärt kapital. Det primära kapitalet består av eget kapital samt utgivna primärkapitallån i de bolag som ingår i den finansiella företagsgrupp där Handelsbanken AB är moderinstitut. Det supplementära kapitalet består huvudsakligen av eviga och tidsbundna förlagslån. Från kapitalbasen görs därefter vissa avdrag. Avdragen görs dels från det primära, dels från det supplementära kapitalet samt från kapitalbasen som helhet. I den finansiella företagsgruppen konsolideras koncernens dotterbolag fullständigt, medan intressebolagen konsolideras antingen fullständigt eller enligt kapitalandelsmetoden. De företag som inte ingår i den finansiella företagsgruppen och som därför inte omfattas av kapitaltäckningskrav på samma sätt som övriga koncernföretag framgår av tabellen. För bankens riskhantering är det viktigt att såväl koncernen som den finansiella företagsgruppen riskmässigt kan ses som en enhet. För att risker ska kunna hanteras effektivt i koncernen kan kapital behöva omfördelas mellan de olika företagen i koncernen. Banken har generellt sett möjlighet att omfördela kapital mellan koncernens bolag, inom ramen för de begränsningar som följer av lagstiftning, till exempel kapitaltäckningskrav och bolagsrättsliga begränsningar. Företag utanför finansiella företagsgruppen Organisationsnummer Säte Handelsbanken Liv Försäkrings AB (koncernen) Stockholm Handelsbanken Försäkring AB Stockholm Svenska Re S.A. RCS Lux B Luxemburg Handelsbanken Skadeförsäkrings AB Stockholm Handelsbanken Renting AB Stockholm PRIMÄRKAPITAL Primärkapital utgörs till största delen av eget kapital i den finansiella företagsgruppen. I och med att koncernens försäkringsbolag inte ingår i den finansiella företagsgruppen ingår inte upparbetade vinstmedel i dessa bolag i primärkapitalet. Vissa typer av eviga förlagslån får efter tillstånd från Finansinspektionen räknas med i primärkapitalet (så kallade primärkapitallån). Primärkapitaltillskott får uppgå till högst 30% av det sammanlagda primärkapitalet, netto efter reduktionsposter. För sådana primärkapitaltillskott som innehåller en ökning av räntepåslaget (så kallad step-up) gäller att dessa får ingå med högst 15% av det sammanlagda primärkapitalet, netto efter reduktionsposter. Handelsbankens totala primärkapitaltillskott uppgår till 15% och andelen som innehåller en ökning av räntepåslaget utgör 15%. De poster som ska exkluderas från det primära kapitalet är främst goodwill och andra immateriella tillgångar samt orealiserade vinster på aktier som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Även uppskjutna skattefordringar samt uppskrivningar av fastigheter reducerar primärkapitalet. Neutralitetsjusteringar görs för räntebärande instrument klassificerade som tillgängliga för försäljning samt påverkan som kassaflödessäkringar har haft på eget kapital. SUPPLEMENTÄRKAPITAL I det supplementära kapitalet ingår förlagslån, avdrag som gjorts avseende uppskrivningar av fastigheter samt orealiserade vinster på aktier som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Det supplementära kapitalet får brutto inte överstiga det primära kapitalet. En ytterligare begränsning är att de tidsbundna förlagslånen maximalt får inräknas i kapitalbasen till 50% av totalt primärt kapital. Innehaven av olika former av efterställda skulder 91

94 NOTER KONCERNEN K45 Forts ryms inom begränsningsreglerna. För en närmare beskrivning av villkoren för utestående förlagslån hänvisas till not K37, Efterställda skulder. AVDRAG FRÅN PRIMÄR- OCH SUPPLEMENTÄRKAPITAL Institut som har tillstånd att använda interna riskklassificeringsmodeller (IRK-institut) ska göra ett avdrag för skillnaden mellan förväntad kreditförlust enligt IRK-modellen och redovisade reserveringar för sannolika kreditförluster i det fall de förväntade kreditförlusterna överstiger gjorda reserveringar. Avdrag ska också göras för kapitaltillskott i vissa finansiella företag om det föreligger intressebolagsförhållande, om kapitalandelen överstiger 10% eller om de sammanlagda tillskotten överstiger 10% av företagets kapital. Dessa avdrag ska göras med hälften från det primära och hälften från det supplementära kapitalet. AVDRAG FRÅN TOTAL KAPITALBAS Från den totala kapitalbasen ska avdrag göras för nettovärdet av redovisade övervärden i pensionstillgångar. Avdraget får emellertid minskas med ett belopp som motsvarar bankens rätt till ersättning för pensionskostnader från Handelsbankens Pensionsstiftelse. Den totala kapitalbasen ska även reduceras med tillskott till försäkringsbolag som lämnats innan 20 juni Från 2013 ska dessa tillskott dras av med hälften från det primära och hälften från det supplementära kapitalet. Kapitalbas mnkr PRIMÄRT KAPITAL Eget kapital Primärkapitaltillskott Minoritetsintressen 1 0 Avgående poster Goodwill och andra immateriella tillgångar Uppskrivningsfond Uppskjuten skattefordran Särskilt avdrag för IRK-institut Kapitaltillskott i försäkringsbolag Positioner i värdepapperisering -140 Justeringar enligt stabilitetsfilter Kassaflödessäkringar Orealiserat ackumulerat resultat, aktier Orealiserat ackumulerat resultat, ränteinstrument Summa primärt kapital SUPPLEMENTÄRT KAPITAL Eviga förlagslån Tidsbundna förlagslån Tillkommande poster Orealiserat ackumulerat resultat, aktier Uppskrivningsfond Avgående poster Särskilt avdrag för IRK-institut Kapitaltillskott i försäkringsbolag Positioner i värdepapperisering -140 Summa supplementärt kapital Summa primärt och supplementärt kapital KAPITALKRAV Kreditrisker För riskklassificering och beräkning av kreditrisk tillämpas en metod för intern riskklassificering (IRK). Det finns två olika IRK-metoder, en grundmetod och en avancerad metod. I grundmetoden beräknar banken med en egen metod sannolikheten för att kunden ska fallera inom ett år (PD), medan övriga parametrar är givna av Finansinspektionen. I den avancerade metoden använder banken egna metoder för att räkna förlust givet fallissemang (LGD) och exponering vid fallissemang (EAD). Efter godkännande från Finansinspektionen har Handelsbanken per årsskiftet 2008/2009 tillämpat avancerad IRK-metod för hushållsexponeringar (hushåll och små företag) i Sverige, Norge och Finland, samt i dotterbolagen Handelsbanken Finans AB och Rahoitus Oy. IRK:s grundmetod har tillämpats för företagsexponeringar i hela regionbanksrörelsen, samt för institutsexponeringar. Därutöver har IRK-metoden använts för vissa större företagsexponeringar i Handelsbankens utländska filialer som inte tillhör regionbanksrörelsen. IRK-metoden omfattade vid årsskiftet 2008/2009 ungefär 91% av de totala riskvägda tillgångarna beräknade enligt Basel I. För resterande kreditriskexponeringar mättes kapitalkravet under 2008 enligt Basel II-regelverkets schablonregler. Handelsbanken har beslutat att införa avancerad IRK-metod för företags- och institutsexponeringar, och arbetar för att kunna använda den metoden från och med Operativa risker Handelsbanken använder schablonmetoden, enligt vilken kapitalkravet beräknas med utgångspunkt i bankens intäkter inom olika affärsområden. Marknadsrisker Marknadsrisker beräknas i enlighet med Finansinspektionens standardiserade föreskrifter. För ytterligare information se not K2, Risk- och kapitalhantering. Kapitalkrav mnkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Kreditrisk enligt IRK-metoden Ränterisk Aktiekursrisk Valutarisk - - Råvarurisk Avvecklingsrisk - 14 Operativ risk Summa kapitalkrav enligt Basel II Justering enligt övergångsregler Summa kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler Riskvägd volym enligt Basel I Kapitalkrav enligt Basel I (8% av riskvägd volym) Lägsta tillåtna kapitalkrav enligt övergångsregler Avgående poster från total kapitalbas Kapitaltillskott i försäkringsbolag Övervärde pensionstillgångar Total kapitalbas för kapitaltäckningsändamål Det primära kapitalet har påverkats av styrelsens förslag till boksluts- och vinstdispositioner. 92

95 NOTER KONCERNEN Kapitaltäckningsanalys, % Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel I Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångsregler Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II 16,0 16,9 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel I 9,5 9,8 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler 10,6 10,4 Primärkapitalrelation enligt Basel II 10,5 10,6 Primärkapitalrelation enligt Basel I 6,2 6,2 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler 7,0 6,5 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel II Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel I Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav enligt övergångsregler Sifferuppgifter som redovisas i detta avsnitt avser minimikapitalkraven enligt Pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II. När det i tabellerna står enligt Basel II är utgångspunkten hur minimikapitalkraven ser ut 2010, det vill säga efter det att övergångsreglerna upphört att gälla. Banken har tecknat en garanti, en så kallad Basel II-brygga, för att påskynda övergången till Basel II. Detta ökade primärkapitalrelationen med 0,1 procentenheter. Detta är en garanti som minskar kapitalkravet enligt Basel I-reglerna, men inte enligt Basel II. Handelsbankens kapitalkrav enligt Basel II hade om övergångsreglerna inte funnits varit 43% lägre än kapitalkravet enligt Basel I, exklusive den ianspråkstagna Basel II-bryggan. Kreditrisker IRK mnkr Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt i % Kapitalkrav Företag ,1 41, varav IRK-portfölj godkänd ,9 41, varav ny IRK-portfölj godkänd Q , varav ny IRK-portfölj godkänd Q , varav repor ,3 1 Hushåll ,8 7, varav IRK-portfölj godkänd ,1 7, varav ny IRK-portfölj godkänd , Små företag ,8 40, varav IRK-portfölj godkänd ,2 40, varav ny IRK-portfölj godkänd ,2 339 Institut , varav ny IRK-portfölj godkänd Q ,5 540 varav ny IRK-portfölj godkänd Q ,5 818 varav repor ,2 6 Övrigt ,2 100, Total IRK ,6 28, Banken inför IRK-metoden stegvis för sina kreditexponeringar. För 2007 var kreditexponeringar för svenska och norska företag samt för svenska hushåll och små företag godkända för beräkning av kapitalkrav enligt IRK-metoden. Första kvartalet 2008 tillkom finska företag, norska och finska hushåll och småföretag, exponeringar mot institut samt exponeringar i koncernen Handelsbanken Finans. Fjärde kvartalet 2008 tillkom företagsexponeringar i de brittiska och danska regionbankerna samt större företagsexponeringar och institutexponeringar i Handelsbankens utländska filialer som inte tillhör regionbanksrörelsen. För att jämförelser av exponering och kapitalkrav ska kunna göras över tiden särredovisas exponeringar som godkändes 2007 respektive vid två tillfällen Repor särredovisas eftersom dessa ger upphov till mycket låga kapitalkrav samtidigt som volymen repor varierar betydligt över tiden. Det låga kapitalkravet beror på att exponeringen i repor redovisas brutto och att exponeringen är säkerställd. Den genomsnittliga riskvikten är högre för företagsexponeringar vid utgången av 2008 jämfört med Det beror till mer än hälften på modellförändringar som gjorts för att kunna vidga användningen av IRK-metoden till samtliga utländska filialer och till knappt hälften på migrationer i kreditportföljen. Den genomsnittliga riskvikten i norska och finska hushållsexponeringar är avsevärt högre än för svenska hushållsexponeringar. Det beror huvudsakligen på att dessa portföljer påförs större säkerhetsmarginaler än motsvarande svenska portföljer, beroende på att antalet exponeringar som utgör underlag för modellberäkningarna är mindre än i Sverige. Den totala genomsnittliga riskvikten för godkända IRK-exponeringar ökade från 28,0% 2007 till 32,6%. Ökningen beror i huvudsak på den ökande genomsnittliga riskvikten för företagsexponeringar. Kapitalkrav schablonmetoden mnkr EAD Kapitalkrav Stater och centralbanker Kommuner Institut Företag Hushåll Säkerhet i fastighet Oreglerade poster Övriga poster Överskott KAPITALTÄCKNING FÖR DET FINANSIELLA KONGLOMERATET Institut och försäkringsbolag som ingår i ett finansiellt konglomerat ska ha en kapitalbas som är tillräckligt stor för att uppfylla konglomeratets kapitalkrav. Kapitalbasen för det finansiella konglomeratet har beräknats med hjälp av en kombination av sammanläggnings- och avräkningsmetoden och konsolideringsmetoden. Det innebär att kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen har lagts samman med kapitalbasen för Handelsbanken Liv AB försäkringsgrupp. För att beräkna kravet för konglomeratet har på motsvarande sätt kapitalkravet för den finansiella företagsgruppen adderats med solvenskravet för försäkringsgruppen. Kapitaltäckning finansiella konglomeratet mnkr Kapitalbas efter avdrag och justeringar Kapitalkrav Överskott

96 NOTER KONCERNEN K46 Bedömningar och uppskattningar Vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper görs ett antal bedömningar som har väsentlig inverkan på de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Vidare görs i vissa fall uppskattningar och antaganden som även de påverkar redovisade belopp. Nedan följer en redogörelse över de områden där de mest väsentliga bedömningarna och uppskattningarna har gjorts vid upprättandet av de finansiella rapporterna. VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT VÄRDE För vissa finansiella instrument för vilka marknadspriser inte finns att tillgå tillämpas avancerade värderingsmodeller som delvis bygger på antaganden och uppskattningar som inte direkt går att hämta från marknaden, exempelvis antaganden om korrelation. Sådana värderingsmodeller är alltid väl etablerade på marknaden. Modellerna kvalitetsgranskas regelbundet inom ramen för den oberoende interna riskkontrollorganisationen, i syfte att säkerställa tillförlitligheten i värderingarna. En uppdelning av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde med avseende på tillämpad värderingsteknik görs i not K16. KONSOLIDERING AV FÖRETAG FÖR SÄRSKILT ÄNDAMÅL Beslut om huruvida företag i vilket moderbolaget direkt eller indirekt äger mindre än 50% ska konsolideras i koncernredovisningen bygger på en bedömning av bland annat hur stor andel av risker och förmåner härrörande från företaget som tillfaller koncernen. En sådan bedömning har gjorts avseende de fonder som förvaltas av koncernen, se vidare i koncernens redovisningsprinciper i not K1. KREDITFÖRLUSTER Värdet på koncernens lånefordringar prövas löpande och individuellt för varje fordran. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt återvinningsvärde. För att kunna uppskatta återvinningsvärdet görs ett antal bedömningar och antaganden om bland annat motpartens finansiella återbetalningsförmåga och realisationsvärdet på eventuella säkerheter. Det slutliga utfallet kan komma att avvika från ursprungliga reserveringar för kreditförluster. De bedömningar och antaganden som används är föremål för regelbunden kontroll inom ramen för den interna kreditorganisationen. Se vidare not K2 för en mer utförlig beskrivning av intern riskkontroll och bankens hantering av kreditrisk. REDOVISNING AV PENSIONER Beräkningen av koncernens kostnader och förpliktelser för pensioner bygger på ett flertal aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har betydande inverkan på redovisade belopp. En förteckning över de mest väsentliga antaganden som använts vid beräkningen av årets avsättning finns i not K8. Årets beräkning bygger på det så kallade DUS06, som är på marknaden vedertagna antaganden om livslängd som är baserade på statistik framtagen av Försäkringsförbundet. DUS06 har inte tidigare tillämpats av koncernen. Antagandena om framtida löneökningar och inflation bygger på den förväntade långsiktiga utvecklingen. Antagandet om förväntad avkastning avseende de förvaltningstillgångar som är avskiljda i bankens pensionskassa och pensionsstiftelse är framtaget genom en analys av långsiktig förväntad avkastning för de olika tillgångsslagen över den motsvarande förpliktelsens hela löptid. Antagandet bygger dels på en historisk analys av riskpremien på den svenska aktiemarknaden, dels på prognoser av framtida inflation och riskfri ränta. Antagandet är fastställt efter avdrag för administrationskostnader och särskild löneskatt. Beräkningen av förvaltningstillgångarnas förväntade avkastning för perioden utgår från tillgångarnas redovisade värde, vilket motsvarar tillgångarnas verkliga värde vid den tidpunkt nuvarande redovisningsprincip först tillämpades, med uppräkning för ackumulerad redovisad förväntad avkastning från tidigare år, periodisering av ackumulerade aktuariella vinster/ förluster samt justeringar för in- och utbetalningar till planen. Pensionsförpliktelserna diskonteras med en ränta motsvarande räntan för statsobligationer med en löptid som motsvarar återstående tid till utbetalning. Från och med den tidpunkt åtagandet börjar betalas ut diskonteras återstående delar av förpliktelsen med real statsobligationsränta. NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL Goodwill prövas årligen för nedskrivning i enlighet med de principer som framgår av not K24. Vid prövningen görs ett antal bedömningar om marknadsläge, kostnadsutveckling, framtida tillväxttakt och diskonteringsränta. 94

97 INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Innehåll finansiella rapporter Moderbolaget Sidan Resultaträkning 96 Balansräkning 97 Förändring i eget kapital 98 Kassaflödesanalys 99 Not M1 Redovisningsprinciper 100 Not M2 Risk- och kapitalhantering 102 Not M3 Räntenetto 104 Not M4 Erhållna utdelningar Not M5 Provisionsnetto Not M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner Not M7 Övriga rörelseintäkter Not M8 Personalkostnader 105 Not M9 Övriga administrationskostnader Not M10 Kreditförluster 106 Not M11 Bokslutsdispositioner 108 Not M12 Klassificering av finansiella 109 tillgångar och skulder Sidan Not M25 In- och upplåning från allmänheten 118 Not M26 Emitterade värdepapper 119 Not M27 Övriga tradingskulder Not M28 Skatter 120 Not M29 Avsättningar Not M30 Övriga skulder Not M31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not M32 Efterställda skulder 121 Not M33 Obeskattade reserver Not M34 Specifikation av förändringar i eget kapital Not M35 För egna skulder ställda säkerheter Not M36 Övriga ställda säkerheter 122 Not M37 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser och eventualtillgångar Not M38 Pensionsförpliktelser Not M39 Övriga åtaganden Not M40 Upplysningar om närstående 123 Not M41 Kapitaltäckning 125 Not M13 Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder Not M14 Omklassificerade finansiella tillgångar 111 Not M15 Utlåning till kreditinstitut 112 Not M16 Utlåning till allmänheten Not M17 Räntebärande värdepapper 113 Not M18 Aktier och andelar Not M19 Derivatinstrument 115 Not M20 Immateriella tillgångar 116 Not M21 Fastigheter och inventarier Not M22 Övriga tillgångar 117 Not M23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not M24 Skulder till kreditinstitut 95

98 RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET Resultaträkning Moderbolaget Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper återfinns i not K1, Koncernen och not M1. mnkr Ränteintäkter Not M Räntekostnader Not M Räntenetto Erhållna utdelningar Not M Provisionsintäkter Not M Provisionskostnader Not M Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Not M Övriga rörelseintäkter Not M Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Not M Övriga administrationskostnader Not M Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not M20, M Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Not M Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Not M Resultat före skatter Skatter Not M Årets resultat

99 BALANSRÄKNING MODERBOLAGET Balansräkning Moderbolaget Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper återfinns i not K1, Koncernen och not M1. mnkr TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not M Utlåning till kreditinstitut Not M Utlåning till allmänheten Not M Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not M Aktier och andelar Not M Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Derivatinstrument Not M Immateriella tillgångar Not M Fastigheter och inventarier Not M Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar Not M Övriga tillgångar Not M Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not M Summa tillgångar Not M SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Not M In- och upplåning från allmänheten Not M Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper m m Not M Derivatinstrument Not M Övriga tradingskulder Not M Aktuella skatteskulder - - Uppskjutna skatteskulder Not M Avsättningar Not M Övriga skulder Not M Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not M Efterställda skulder Not M Summa skulder Not M Obeskattade reserver Not M Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Not M Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital POSTER INOM LINJEN För egna skulder ställda säkerheter Not M Övriga ställda säkerheter Not M Ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser Not M Övriga åtaganden Not M

100 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL MODERBOLAGET Förändring i eget kapital Moderbolaget Bundet eget kapital mnkr Aktiekapital Reservfond Säkringsreserv 1 Verkligt värdereserv 1 Omräkningsreserv Vinstmedel Totalt Ingående eget kapital Fusioner 2 Not M Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not M Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not M Förändring omräkningsdifferens Not M Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital Årets resultat Summa förändringar före transaktioner med ägarna Utdelning Lämnade koncernbidrag Återköp av egna aktier Not M Innehav av egna aktier i handelslager Nedsättning av aktiekapital genom indragning Fondemission Eget kapital 31 december Ingående eget kapital Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not M Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not M Förändring omräkningsdifferens Not M Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital Årets resultat Summa förändringar före transaktioner med ägarna Utdelning Lämnade koncernbidrag Återköp av egna aktier Not M Innehav av egna aktier i handelslager Optionsdel av konvertibelt förlagslån Nedsättning av aktiekapital genom indragning Fondemission Eget kapital 31 december Ingår i fond för verkligt värde. 2 Fusion av Stadshypotek Bank per 1 november 2007, 22 mnkr och likvidation av Siboelf Shipping AB, 46 mnkr. 98

101 KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET Kassaflödesanalys Moderbolaget mnkr LÖPANDE VERKSAMHET Rörelseresultat varav inbetalda räntor varav utbetalda räntor varav inbetalda utdelningar Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet Kreditförluster Orealiserade värdeförändringar Av- och nedskrivningar Betalda inkomstskatter Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper och aktier Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Derivatinstrument, nettopositioner Korta positioner Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder Övrigt Kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv/avyttring av dotterföretag Förändring aktier Förändring räntebärande värdepapper Förändring materiella anläggningstillgångar Förändring immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Amortering av förlagslån Emitterade förlagslån Emission av konvertibelt skuldebrev Utbetald utdelning Koncernbidrag Återköp av egna aktier Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

102 NOTER MODERBOLAGET Noter Moderbolaget M1 Redovisningsprinciper 1. LAG- OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med Finansinspektionens allmänna råd tillämpar moderbolaget så kallad lagbegränsad IFRS. Det innebär att de internationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa standarder som har antagits av EU har tillämpats i den utsträckning som det är möjligt inom ramen för nationella lagar och föreskrifter samt sambandet mellan redovisning och beskattning. Avgivande och fastställelse av årsredovisningen Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 9 februari 2009 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april SAMBANDET MELLAN MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer i stora delar med koncernens. I det följande redogörs endast för de områden där moderbolagets principer skiljer sig från koncernens. I allt övrigt hänvisas till redovisningsprinciperna för koncernen i not K1. 3. FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER I moderbolaget har presentationen av posten pensionskostnader ändrats i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär att någon avräkning av skillnaden mellan bruttokostnaden för ingångna pensionsförpliktelser och den nettokostnad som belastar resultatet inte längre görs i posten bokslutsdispositioner. Istället presenteras nettokostnaden för pensioner i sin helhet i posten personalkostnader. Jämförelsesiffrorna för moderbolaget har justerats. Förändringen påverkar inte beräkningen av årets pensionskostnad. I övrigt är moderbolagets redovisningsprinciper i allt väsentligt desamma som tillämpades räkenskapsåret PRESENTATION Moderbolaget tillämpar de uppställningsformer för resultat- och balansräkning som följer av ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär främst följande skillnader i förhållande till den uppställning som tillämpas av koncernen: provisionskostnader. resultaträkning. redovisas i moderbolaget som övrig intäkt/kostnad. bolagets balansräkning. 5. TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Lån i moderbolaget som säkrar investeringar i utlandsverksamhet värderas till historisk anskaffningskurs. 6. TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLAD VERKSAMHET Någon särredovisning av Nettoresultat efter skatt från avvecklad verksamhet sker inte i moderbolagets resultaträkning. I balansräkningen görs inte heller någon särskild uppdelning av Tillgångar som innehas för försäljning. 7. AKTIER OCH ANDELAR I DOTTER- OCH INTRESSEFÖRETAG Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Utdelningar på aktier i dotter- och intresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen i posten Erhållna utdelningar. 8. FINANSIELLA GARANTIER Finansiella garantier i form av borgensförbindelser till förmån för dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget som en avsättning i balansräkningen i den utsträckning moderbolaget har ett befintligt åtagande och betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet. 100

103 NOTER MODERBOLAGET 9. VÄRDERING AV EGENDOM FÖR SKYDDANDE AV FORDRAN I moderbolaget värderas övertagen egendom, annan än övertagna finansiella instrument, enligt reglerna för värdering av varulager enligt IAS 2. Det innebär att värdering sker till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Finansiella tillgångar som har övertagits för skyddande av fordran värderas och redovisas alltid i moderbolaget som om de klassificerats som tillgängliga för försäljning. 10. LEASING Moderbolaget är leasetagare i ett antal olika leasingkontrakt. Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Det innebär att hyreskostnaderna redovisas i resultaträkningen som Omkostnader. 11. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR I moderbolaget görs avskrivningar på inkråmsgoodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd i enlighet med bestämmelserna i ÅRKL. Avskrivningstiden för inkråmsgoodwill är 20 år. 12. UTDELNINGAR I posten Erhållna utdelningar redovisas alla erhållna utdelningar i moderbolaget, inklusive utdelningar från dotterföretag och intresseföretag. Anteciperad utdelning från dotterföretag förekommer i vissa fall. Anteciperad utdelning redovisas endast om moderföretaget har beslutanderätt avseende utdelningens storlek och beslutet har fattats innan publiceringen av de finansiella rapporterna. 13. REDOVISNING AV PENSIONER Moderbolaget tillämpar inte bestämmelserna i IAS 19 om redovisning av förmånsbestämda planer. Istället sker beräkning av kalkylmässig pensionskostnad i moderbolaget enligt Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär framför allt skillnader i fråga om hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av framtida förpliktelse inte tar hänsyn till antaganden om framtida löneökningar och att aktuariella vinster och förluster tas upp i sin helhet när de uppstår vid beräkningen av moderbolagets pensionsförpliktelse. Redovisad nettokostnad för pensioner beräknas som erlagda pensioner och pensionspremier med avräkning för eventuell gottgörelse från pensionsstiftelse. Årets nettokostnad för pensioner redovisas som Överskjutande belopp till följd av att förvaltningstillgångarnas värde överstiger beräknade pensionsförpliktelser redovisas inte som en tillgång i moderbolagets balansräkning. Underskott redovisas som en skuld. 14. SKATTER I moderbolaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver kan delas upp i en del uppskjutna skatteskulder och en del eget kapital. Koncernbidrag redovisas i enlighet med bidragets ekonomiska innebörd. Skattemässigt motiverade bidrag redovisas därmed serad vinst. Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som utdelning. Det innebär att erhållna bidrag redovisas som utdelningsintäkt i resultaträkningen hos mottagaren och som en reducering av balanserad vinst hos givaren. 101

104 NOTER MODERBOLAGET M2 Risk- och kapitalhantering Handelsbankskoncernens riskhantering beskrivs i not K2, Riskoch kapitalhantering. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras nedan. För definitioner se not K2, Koncernen. KREDITRISK Kreditriskexponering mnkr Utlåning till allmänheten varav omvända repor Utlåning till kreditinstitut varav omvända repor Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Kreditlöften Certifikatsprogram Övriga åtaganden Garantiförbindelser, krediter Garantiförbindelser, övriga Dokumentkrediter Derivat Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa Av detta belopp består mnkr (4 210) av utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde via resultaträkningen. 2 Avser summa positiva marknadsvärden. Om rättsligt hållbara nettingavtal beaktas uppgår exponeringen till mnkr (18 996). Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad mnkr Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning efter beaktande av reserveringar Privatpersoner Bostadsrättsföreningar Fastighetsfövaltning Tillverkning Handel Hotell och restaurang Shipping, person- och godstransport till sjöss Övrig transport och kommunikation Byggnadsverksamhet Elektricitet, gas och vatten Jordbruk, jakt och skogsbruk Övrig serviceverksamhet Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m Stat och kommun Övrig företagsutlåning Summa utlåning till allmänheten, före beaktande av gruppvis reservering Gruppvis reservering Summa utlåning till allmänheten Utlåning till allmänheten, säkerhet mnkr Bostadsfastigheter Jordbruksfastigheter Övriga fastigheter Stat, kommun och landsting Företagshypotek Borgen Blanco Övriga säkerheter Summa

105 NOTER MODERBOLAGET MARKNADSRISKER mnkr Ränterisk Räntenettorisk Valutakursrisk Råvaruprisrisk LIKVIDITETSRISK Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt 2008 mnkr Upp till 3 månader >3 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Avista inlåning från allmänheten Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut Emitterade värdepapper och förlagslån Korta positioner Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter Summa Derivat 2008 mnkr Upp till 3 månader >3 mån 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Summa derivat inflöde Summa derivat utflöde Summa Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt 2007 mnkr Upp till 3 månader >3 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Avista inlåning från allmänheten Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut Emitterade värdepapper och förlagslån Korta positioner Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter Summa Derivat 2007 mnkr Upp till 3 månader >3 mån 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Summa derivat inflöde Summa derivat utflöde Summa KREDITKVALITET Andel av exponering fördelat på exponeringstyp, företag Andel av exponering, % 25 Andel av exponering fördelat på exponeringstyp, institut Andel av exponering, % <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD 0 <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD Lån Räntebärande värdepapper Övriga produkter Lån Räntebärande värdepapper Övriga produkter 103

106 NOTER MODERBOLAGET M3 Räntenetto Ränteintäkter Kreditinstitut och centralbanker Allmänheten Belåningsbara stadsskuldsförbindelser Obligationer och andra räntebärande värdepapper Säkringsredovisade derivat Övriga ränteintäkter Summa ränteintäkter M5 Provisionsnetto Courtage Fonder och depå Rådgivning Betalningar Ut- och inlåning Garantier Övrigt Summa provisionsintäkter Varav ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner värderade till verkligt värde Ränteintäkter enligt resultaträkning Räntekostnader Kreditinstitut och centralbanker Allmänheten Emitterade värdepapper Säkringsredovisade derivat Efterställda skulder Övriga räntekostnader Summa räntekostnader Varav räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner värderade till verkligt värde Räntekostnader enligt resultaträkning Räntenetto Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar 105 mnkr (38). Totala ränteintäkter på tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning var mnkr (42 913). Totala räntekostnader på skulder bokförda till upplupet anskaffningsvärde var mnkr (24 277). M4 Erhållna utdelningar Utdelningar på aktier och andelar Utdelningar från intresseföretag 0 43 Utdelningar från koncernföretag Summa Courtage, fonder och depå Betalningar Övrigt Summa provisionskostnader Provisionsnetto M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner Tillgängligt för försäljning, realiserat varav aktier varav räntebärande värdepapper Säkringsredovisning Säkring av verkligt värde varav säkringsinstrument varav säkrad post Ineffektivitet på kassaflödessäkringar Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde Lån och fordringar varav förändring på grund av förändrad interbankränta Räntebärande värdepapper Finansiella skulder varav förändring på grund av förändrad interbankränta Lån och fordringar till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Trading, inkl tradingrelaterade räntor Summa M7 Övriga rörelseintäkter Hyresintäkter Realisationsvinst vid avyttring av fastighet Andra rörelseintäkter Summa

107 NOTER MODERBOLAGET M8 Personalkostnader M9 Övriga administrationskostnader Löner och arvoden Sociala avgifter Pensionskostnader * Avsättning till vinstandelsstiftelse Andra personalkostnader Summa * Uppgift om pensionskostnaderna visas i not M Fastigheter och lokaler Externa datakostnader Kommunikation Resor och marknadsföring Köpta tjänster Materialanskaffning Andra omkostnader Summa Löner och andra ersättningar Styrelse, VD och vvd Sverige Norge -4-3 Finland -5-3 Danmark -4-4 Storbritannien -7-5 Summa Övriga Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Luxemburg Tyskland USA Singapore Hongkong Polen Övriga länder Summa Varav kostnader avseende operationell leasing Minimileasingavgift Variabel avgift Summa Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Inget av de större leasingavtalen löper med variabel avgift. Kostnaden för det enskilt största leasingavtalet uppgick under 2008 till cirka 128 mnkr (126). Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Revisionskostnader Revision Konsultation Av årsstämman valda revisorer KPMG AB Ernst & Young AB Internrevision Totalt Könsfördelning i % Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelse VD/vVD Sjukfrånvaro i den svenska verksamheten i % Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 29 1,4 2,4 2,0 1,4 2,1 1, ,6 3,6 2,7 1,9 4,2 3,1 50 2,8 6,7 4,9 2,5 6,8 4,9 Totalt 1,9 4,4 3,3 2,0 4,8 3,5 Varav långtidssjukskrivna, i %-enheter av den totala sjukfrånvaron 29 0,1 0,2 0,2 0,1 0,2 0, ,4 1,7 1,2 0,7 2,3 1,6 50 1,5 4,5 3,2 1,2 4,6 3,1 Totalt 0,7 2,4 1,6 0,8 2,8 1,9 Information om ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget framgår av not K8. 105

108 NOTER MODERBOLAGET M10 Kreditförluster A. SPECIFIK RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Återförda under tidigare räkenskapsår genomförda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets reservering avseende sannolika kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar B. GRUPPVIS RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Avsättning/upplösning av gruppvis reservering C. GRUPPVIS VÄRDERADE HOMOGENA GRUPPER AV LÅNEFORDRINGAR MED BEGRÄNSAT VÄRDE OCH LIKARTAD KREDITRISK Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster 0 0 Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster 3 1 Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 0 0 Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar 3 1 Årets nettokostnad för kreditförluster (A+B+C) Övriga avsättningar Avsättning för garantiåtaganden Avsättningar för infriade garantier Summa kreditförluster, netto Såväl konstaterade som sannolika kreditförluster reducerar motsvarande fordringsbelopp på balansräkningens tillgångssida. Reserven för sannolika kreditförluster har ökat med 68 mnkr i moderbolaget i form av valutaomräkningsdifferens Nedskrivningar Fordringar på kreditinstitut Fordringar på allmänheten Summa nedskrivningar Återföringar Fordringar på kreditinstitut - 0 Fordringar på allmänheten Summa återföringar Osäkra fordringar m m Definitioner, se sidan Osäkra lånefordringar Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk 0 0 Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar Osäkra fordringar, netto Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 51,1 81,2 Andel osäkra fordringar, % 0,22 0,04 Reserveringsgrad exklusive gruppvisa reserveringar, % 41,8 67,3 Oreglerade fordringar som inte är osäkra, mnkr Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, före omstrukturering, mnkr Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, efter omstrukturering, mnkr Osäkra fordringar som under året omklassificerats till normallån, mnkr Lånefordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som ger upphov till specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp även om delar täcks av säkerheter. Det innebär att reserveringsgraden ej beaktar erhållna säkerheter. För övriga definitioner se sidan

109 NOTER MODERBOLAGET Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner Bostadsrättsföreningar Fastighetsförvaltning Tillverkningsindustri Handel Hotell- och restaurangverksamhet Övrig transport och kommunikation Byggnadsverksamhet Övrig serviceverksamhet Elektricitet, gas och vatten Jordbruk, jakt och skogsbruk Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m Övrig företagsutlåning Summa Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2007 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner Bostadsrättsföreningar Fastighetsförvaltning Tillverkningsindustri Handel Hotell- och restaurangverksamhet Övrig transport och kommunikation Byggnadsverksamhet Elektricitet, gas och vatten Jordbruk, jakt och skogsbruk Övrig serviceverksamhet Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m Övrig företagsutlåning Summa Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Övriga Europa Nordamerika Asien Summa * Bokfört värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar och reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för lånefordringar som värderas individuellt. 107

110 NOTER MODERBOLAGET M10 Forts Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2007 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar som inte är osäkra mnkr Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Övriga Europa Nordamerika Asien Summa * Bokfört värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar och reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för lånefordringar som värderas individuellt. Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2008 mnkr Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna mer än 360 dagar Summa Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2007 mnkr Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna dagar Förfallna mer än 360 dagar Summa M11 Bokslutsdispositioner Förändring av överavskrivning goodwill Periodiseringsfond Koncernbidrag Summa

111 NOTER MODERBOLAGET M12 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Redogörelse för tillämpade principer för värdering till verkligt värde återfinns i not K15, Koncernen Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Lån och kundfordringar Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar ** Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga tradingskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder 445 Summa skulder * Klassificerats att värderas till verkligt värde. ** Inklusive andelar i koncernföretag och intresseföretag, mnkr. 109

112 NOTER MODERBOLAGET M12 Forts 2007 Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Lån och kundfordringar Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar ** Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga tradingskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder 788 Summa skulder * Klassificerats att värderas till verkligt värde. ** Inklusive andelar i koncernföretag och intresseföretag, mnkr. 110

113 NOTER MODERBOLAGET M13 Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder Redogörelse för tillämpade principer återfinns i not K16, Koncernen Noterat marknadspris Värdering baserad på observerbar marknadsdata Värdering delvis baserad på ickeobserverbar marknadsdata Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Derivatinstrument Summa finansiella tillgångar till verkligt värde Skulder Skulder till kreditinstitut Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga tradingskulder Efterställda skulder Summa finansiella tillgångar till verkligt värde M14 Omklassificerade finansiella tillgångar Innehav klassificerade som lån Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Investeringar som hålles till förfall mnkr Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Redovisat värde vid omklassificeringen Förändring i redovisat värde sedan omklassificeringen Redovisat värde vid utgången av året Verkligt värde Redovisad värdeförändring i resultaträkningen under Varav efter omklassificeringen Redovisad värdeförändring direkt i eget kapital under Varav efter omklassificeringen Vinst eller förlust i verkligt värde som skulle ha redovisats om omklassificeringen ej hade skett Varav direkt i eget kapital Redovisad värdeförändring under Varav direkt i eget kapital Effektivränta 2,33% 5,02% 2,36% 5,42% Omklassificeringen av finansiella tillgångar beskrivs i not K17, Koncernen. 111

114 NOTER MODERBOLAGET M15 Utlåning till kreditinstitut Utlåning i svenska kronor Banker Övriga kreditinstitut Summa Utlåning i utländsk valuta Banker Övriga kreditinstitut Summa Sannolika kreditförluster -4-2 Totalt Varav omvända repor Varav efterställda Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta Summa Varav omvända repor M16 Utlåning till allmänheten Utlåning i svenska kronor Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Utlåning i utländsk valuta Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Sannolika kreditförluster Totalt Varav omvända repor Varav efterställda Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer Utlåning till allmänheten i svenska kronor Utlåning till allmänheten i utländsk valuta Summa Varav omvända repor

115 NOTER MODERBOLAGET M17 Räntebärande värdepapper Nominellt värde Verkligt värde Nominellt värde Verkligt värde Räntebärande värdepapper Stat Kreditinstitut Bostadsinstitut Övrigt Summa Justering till bokfört värde för investeringar som hålles till förfall 42 Summa bokfört värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper Belåningsbara statsskuldförbindelser m m, emitterade av stat Belåningsbara statsskuldförbindelser m m, emitterade av andra Summa räntebärande värdepapper Varav onoterade värdepapper Varav efterställda - 8 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer Räntebärande värdepapper M18 Aktier och andelar Innehav för handel Noterade Icke noterade Summa Innehav klassificerade som Tillgängliga för försäljning Noterade Icke noterade Summa Innehav i intresse- och koncernföretag Intresseföretag, icke noterade Koncernföretag, icke noterade Summa Totalt Intresseföretag Organisationsnummer Säte Antal aktier Ägarandel % Redovisat värde Bankomatcentralen AB Stockholm ,9 0 0 BGC Holding AB Stockholm ,4 4 4 BDB Bankernas Depå AB Stockholm ,0 7 7 Finansiell ID-teknik BID AB Stockholm , Privatgirot AB Stockholm ,0 0 1 Upplysningscentralen UC AB Stockholm ,3 0 0 NCSD Holding AB Stockholm Summa

116 NOTER MODERBOLAGET M18 Forts Koncernföretag Organisationsnummer Säte Antal aktier Ägarandel % Redovisat värde Svenska kreditinstitut Handelsbanken Finans AB Stockholm Stadshypotek AB Stockholm Summa Utländska kreditinstitut Handelsbanken Markets Securities, Inc New York SH 2005 S.A Warszawa Svenska Handelsbanken S.A RCS Lux B Luxemburg Lokalbanken i Nordsjaelland A/S Hilleröd ZAO Svenska Handelsbanken Moskva Summa Övriga svenska bolag AB Handel och Industri Stockholm Fritidsvärden AB* Göteborg Handelsbanken Renting AB Stockholm Förvaltnings AB Lejontrappan* Göteborg Handelsbanken Fondbolagsförvaltning AB Stockholm Handelsbanken Försäkring AB Stockholm Handelsbanken Liv Försäkrings AB Stockholm Handelsbanken Mezzanine Management AB Stockholm Handelsbanken Mezzanine Fond 1 KB Stockholm Andel Handelsbanken Skadeförsäkrings AB Stockholm SPP Fonder AB Stockholm - 51 Summa *Aktier övertagna för skyddande av fordran. Övriga utländska bolag Ejendomsselskabet af 1. januar 2002 A/S Herning Forva AS Oslo Rådstuplass 4 ASA Bergen SIL (Nominees) Limited London Svenska Finans International BV Rotterdam Svenska Handelsbanken Delaware Inc Delaware Svenska Property Nominees Limited London Svenska Re S.A. RCS Lux B Luxemburg , Summa Totalt Förteckningen över koncernföretag omfattar moderbolagets direkta innehav. Uppgifterna om indirekta innehav i dotterföretag tillhandahålls av banken på begäran. 114

117 NOTER MODERBOLAGET M19 Derivatinstrument Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för trading Ränterelaterade kontrakt Optioner FRA/terminer Swappar Övriga instrument Valutarelaterade kontrakt Optioner Terminer Swappar Övriga instrument Aktierelaterade kontrakt Optioner Terminer Swappar Övriga instrument Övriga derivatkontrakt Summa Derivat för marknadsvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Swappar Övriga derivatkontrakt Summa Derivat för kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa Totalt Varav clearat Valutafördelning av marknadsvärden SEK USD EUR Övriga SÄKRINGSREDOVISNING Verkliga värden på derivat som används för säkringar av verkligt värde var 1 mdkr (0) i positiva värden och 1 mdkr (1) i negativa värden. Det nominella beloppet för dessa derivat uppgick till 52 mdkr (59). Årets värdeförändring på derivat som används som säkringar av verkligt värde var mnkr (408). De säkrade posternas förändring av verkligt värde med avseende på säkrad risk uppgick till mnkr (-384). Moderbolagets säkringar av verkligt värde har därmed påverkat resultatet med -249 mnkr (24). Verkliga värden på derivat som används för kassaflödessäkringar i moderbolaget var 9 mnkr (247) i positiva värden och 145 mnkr (12) i negativa värden. Under året har -752 mnkr (104) hänförligt från värdeförändringar redovisats i säkringsreserven i eget kapital. Vid årets slut uppgick den ackumulerade säkringsreserven, efter skatt, till -583 mnkr (180). Moderbolagets principer för säkringsredovisning är desamma som koncernens. Se not K23 i koncernredovisningen. 115

118 NOTER MODERBOLAGET M20 Immateriella tillgångar Inkråmsgoodwill Internt utvecklad programvara Total 2008 Total 2007 Anskaffningsvärde vid ingången av året Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar Valutaeffekt Anskaffningsvärde vid utgången av året Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året Årets avskrivningar enligt plan Årets nedskrivningar Valutaeffekt Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året Utgående restvärde Avskrivningar Avskrivningar görs linjärt utifrån bedömd nyttjandeperiod. För närvarande innebär det att följande avskrivningssatser i huvudsak tillämpas: Goodwill Internt utvecklad programvara 20 år 5 år Nyttjandeperioden för inkråmsgoodwill i moderbolaget bedöms vara mycket lång. Avskrivningstiden har satts till 20 år. M21 Fastigheter och inventarier Rörelsefastigheter och inventarier Förvaltningsfastigheter 1 4 års avskrivning 5 9 års avskrivning års avskrivning 20+ års avskrivning Mark och andra tillgångar utan avskrivning Totalt 2008 Totalt 2007 Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffning under året Aktiverade ny- och ombyggnadskostnader under året Anskaffningsvärde på under året sålda fastigheter och inventarier Valutaeffekt Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång Ackumulerade avskrivningar på sålda fastigheter och inventarier Nedskrivningar under året redovisat i resultaträkningen Avskrivningar under året Valutaeffekt Summa ackumulerade avskrivningar Bokfört värde på fastigheter övertagnaför skyddande av fordran Summa övertagna panter Planenligt restvärde Taxeringsvärde för svenska fastigheter Förutom ägda inventarier disponerar banken inventarier nyttjade med stöd av leasingkontrakt. Restvärdet på inventarier som nyttjas med stöd av finansiella leasingkontrakt uppgick på balansdagen till 110 mnkr (120). 116

119 NOTER MODERBOLAGET M22 Övriga tillgångar Fondlikvidfordringar Övrigt Summa M23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Summa Varav efterställda M24 Skulder till kreditinstitut Skulder i svenska kronor Banker Övriga kreditinstitut Summa Skulder i utländsk valuta Banker Övriga kreditinstitut Summa Totalt Varav repor Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer Skulder till kreditinstitut i svenska kronor Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta Summa Varav repor

120 NOTER MODERBOLAGET M25 In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten Inlåning från allmänheten Inlåning i svenska kronor Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Inlåning i utländsk valuta Hushåll Företag inkl Riksgälden Summa Totalt Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer inlåning från allmänheten Inlåning från allmänheten i svenska kronor Inlåning från allmänheten i utländsk valuta Summa Upplåning från allmänheten Svenska kronor Utländsk valuta Summa Varav repor Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer upplåning från allmänheten Upplåning från allmänheten i svenska kronor Upplåning från allmänheten i utländsk valuta Summa Varav repor

121 NOTER MODERBOLAGET M26 Emitterade värdepapper Nominellt belopp Bokfört värde Bokfört värde Certifikat Certifikat i svenska kronor Varav till upplupet anskaffningsvärde för trading Certifikat i utländsk valuta Varav till upplupet anskaffningsvärde för marknadsvärdesäkringar för trading Summa Obligationslån Obligationslån i svenska kronor Varav till upplupet anskaffningsvärde för marknadsvärdesäkringar Obligationslån i utländsk valuta Varav till upplupet anskaffningsvärde för marknadsvärdesäkringar Summa Totalt Återstående löptider redovisat värde Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolym emitterade värdepapper Svenska kronor Utländsk valuta Omsättning egna emitterade värdepapper mdkr Emitterade Återköpta Återbetalda M27 Övriga tradingskulder Korta positioner värderade till verkligt värde Aktier Räntebärande värdepapper Varav Övriga emittenter Egna emittenter - - Summa Återstående löptider korta positioner räntebärande värdepapper Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa Medelvolymer övriga tradingskulder Svenska kronor Utländsk valuta

122 NOTER MODERBOLAGET M28 Skatter Uppskjutna skattefordringar Fastigheter och inventarier Omstruktureringsreserv - 65 Derivatinstrument Summa Uppskjutna skatteskulder Aktier och andelar Fastigheter och inventarier Summa Netto uppskjutna skatter Årets förändring av uppskjutna skatter Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Redovisat direkt mot eget kapital Utgående balans Aktier och andelar Derivatinstrument Fastigheter och inventarier Omstruktureringsreserv Summa Redovisade skattekostnader i resultaträkningen Aktuell skatt Årets skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt Förändringar i temporära skillnader Summa Nominell skattesats i Sverige, % 28,0 28,0 Avvikelser Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader -3,3-8,6 Skatt avseende tidigare år och övrigt 0,3-0,1 Effektiv skattesats, % 25,0 19,3 Från och med 2009 är den svenska bolagsskattesatsen ändrad från 28% till 26,3%. Uppskjutna skatter i balansräkningen är omräknade till den nya skattesatsen. M29 Avsättningar Omstruktureringsreserv Avsättning för garantiåtagande Övriga avsättningar Summa Avsättningar vid årets ingång Avsatt under året Ianspråktaget Återfört Avsättningar vid årets utgång Avsättningen till omstruktureringsreserv gjordes i samband med försäljningen av SPP Kvarvarande reserv avser främst omställningskostnader. Merparten av resterande reserv förväntas regleras under Under året gjordes en avsättning för garantiåtaganden. Årets och föregående års garantiåtaganden förväntas regleras under M30 Övriga skulder M31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Fondlikvidskulder Övrigt Summa Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa

123 NOTER MODERBOLAGET M32 Efterställda skulder Förlagslån i svenska kronor Förlagslån i utländsk valuta Summa Medelvolymer Förlagslån i svenska kronor Förlagslån i utländsk valuta Specifikation, förlagslån Ursprungligt Utgivn/konv/slutbet år Valuta nominellt belopp av respektive valuta Räntesats % Utestående belopp I SVENSKA KRONOR Övriga svenska Summa I UTLÄNDSK VALUTA 2005/ EUR 700 rörlig /evigt 2 GBP 500 5, / EUR 600 4, / USD 800 rörlig /evigt 5 EUR 600 rörlig Övriga utländska Summa Totalt Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m oktober Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 2 Evigt förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m november Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 3 Tidsbundet förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m april Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 4 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Libor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 5 Evigt förlagslån med med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektions medgivande. 6 Övriga, här ej specificerade förlagslån, är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån. M33 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar goodwill Periodiseringsfond Summa Specifikation av instrument tillgängliga för försäljning (belopp efter skatt) Verkligt värdereserv vid årets ingång Avyttrat under året Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav Verkligt värdereserv vid årets utgång Omräkningsreserv Omräkningsreserven innehåller effekter av ändrade valutakurser till följd av omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter till moderbolagets rapporteringsvaluta. Förändring av omräkningsreserv Omräkningsreserv vid årets ingång Förändring av omräkningsdifferens i utländska filialer Omräkningsreserv vid årets utgång Vinstmedel I vinstmedel ingår moderbolagets intjänade vinstmedel inklusive årets resultat. I posten ingår tidigare avsättningar till reservfond. Anskaffningsvärdet av moderbolagets innehav av egna aktier reducerar posten vinstmedel i eget kapital. Återköpta egna aktier Återköpta egna aktier vid årets ingång Årets återköp Årets indragna aktier Återköpta egna aktier vid årets utgång Ytterligare information om återköpta aktier återfinns i avsnittet Aktien och ägarna. FUSION AV STADSHYPOTEK BANK Fusionen av Stadshypotek Bank AB, , ägde rum 1 november november Balansräkning 2007 Utlåning till allmänheten 146 Utlåning till kreditinstitut Övriga tillgångar 30 Summa tillgångar In- och upplåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut 8 Övriga skulder 78 Eget kapital 422 Summa skulder och eget kapital M34 Specifikation av förändringar i eget kapital Säkringsreserv I säkringsreserven redovisas orealiserade nettoförändringar på derivatinstrument som används för kassaflödessäkringar. Förändring av säkringsreserv Säkringsreserv vid årets ingång Orealiserade värdeförändringar under året Redovisat i resultaträkningen till följd av ineffektivitet Säkringsreserv vid årets utgång M35 För egna skulder ställda säkerheter Statspapper och obligationer Repor Aktier Kontanter Värdepapperslån Summa Verkligt värdereserv I reserven för verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar på finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. 121

124 NOTER MODERBOLAGET M36 Övriga ställda säkerheter Kontanta medel Statspapper och obligationer Värdepapperslån Summa Tabellen avser säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen. Som en del av ingångna omvända återköpsavtal och värdepapperslån har koncernen accepterat säkerheter som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga värdet av sådana accepterade säkerheter uppgick till mnkr ( ) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av mnkr (10 768) var sålda eller pantsatta till tredje part. M37 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser och eventualtillgångar Garantiförbindelser, krediter Garantiförbindelser, övriga Oåterkalleliga remburser Egna accepter Övrigt Summa De sammanlagda ansvarsförbindelserna och eventualförpliktelserna uppgår till mnkr ( ). I detta belopp ingår 91 mnkr (124) avseende ett antal tvistemål som moderbolaget driver i allmänna domstolar. Det enskilt största beloppet uppgår till 43 mnkr (43). Vår bedömning är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till vår fördel. Inget av tvistebeloppen och inte heller någon eventuell försäkringsersättning har resultatförts. Uppgifterna för ansvarsförbindelser redovisas med nominella belopp och bedömt väntevärde inkluderas i summan Övrigt för de civila rättstvister som moderbolaget driver. Eventualtillgångar Moderbolaget driver för närvarande en skattetvist. Det sammanlagda kravet uppgår till cirka 20 mnkr, exklusive ränta, vilket vid ett positivt utfall skulle ge moderbolaget en motsvarande intäkt. M38 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och avsättningar för pensionsåtaganden är beräknade enligt Tryggandelagens grunder och Finansinspektionens föreskrifter och har utvecklats på följande sätt. Förpliktelsen enligt tryggandelagen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. I Pensionskassan SHB, försäkringsförening uppgår pensionsförpliktelserna till mnkr (2 147) och marknadsvärdet av tillgångarna till mnkr (8 603). Överskottet i Pensionskassan SHB, försäkringsförening uppgår således till mnkr (6 456). Med hänsyn till att överskottet i pensionskassan kan utnyttjas för att täcka moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas inte ett underskott i pensionsstiftelsen som en skuld i balansräkningen Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Pensionsförpliktelser Överskott/underskott Specifikation av periodens redovisade pensionskostnad Erlagda pensioner Betalda pensionspremier Löneskatt Utbetalda medel från pensionsstiftelsen Redovisad pensionskostnad i resultaträkningen Nästa års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 399 mnkr. Pensionsförpliktelser Ingående balans Kalkylmässig pensionskostnad Räntekostnader Värdesäkring Förtida pensionering Erlagda pensioner Ändrade antaganden * -788 Värdeförändring villkorad förpliktelse Annan ökning av kapitalvärdet Utgående balans * Avser engångseffekt av övergång till nya dödlighetsantaganden DUS06 samt av Finansinspektionen föreskriven marknadsränta. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier och räntebärande värdepapper med följande marknadsvärden på balansdagen Aktier och andelar Räntebärande värdepapper m m Summa I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansförbundet respektive BAO och SACO-förbunden med 10% av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5 20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension. I förpliktelserna ingår även utfästelse inom bankens vinstandelssystem Oktogonen. Utfästelsen betraktas i koncern som en icke förmånsbaserad plan. En del av utfästelsen, mnkr (7 213), är villkorad. Moderbolagets pensionsförpliktelser är beräknade med hjälp av antaganden föreskrivna av Finansinspektionen (FFFS 2007:31). M39 Övriga åtaganden Certifikatsprogram Övriga åtaganden Summa åtaganden om framtida betalningar Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa andra åtaganden Totalt Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på de år de förfaller till betalning och senare Summa Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Förvaltningstillgångar Ingående balans Avkastning Utbetalda medel från pensionsstiftelsen Utgående balans Procentuell avkastning på särskilt avskiljda tillgångar -41% -2% Av det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna avser mnkr utfästelse inom bankens vinstandelssystem Oktogonen. 122

125 NOTER MODERBOLAGET M40 Upplysningar om närstående mnkr Ingående balans Ökning/Minskning Utgående balans Utlåning Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Derivat med positivt marknadsvärde Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Övriga tillgångar Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Summa tillgångar Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa In- och upplåning Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Efterställda skulder Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Andra finansiella skulder Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Derivat med negativt marknadsvärde Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Övriga skulder Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Summa skulder Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Off-balance Derivat nominellt värde Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Garantier Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa

126 NOTER MODERBOLAGET M40 Forts mnkr Ränteintäkter Dotterföretag Intresseföretag 3 1 Övriga - - Summa Räntekostnader Dotterföretag Intresseföretag -8 0 Övriga Summa Provisionsintäkter Dotterföretag Intresseföretag 0 0 Övriga 4 5 Summa Provisionskostnader Dotterföretag Intresseföretag -5-3 Övriga - - Summa Nettoresultat av Dotterföretag 0-4 finansiella poster Intresseföretag - - Övriga Summa 0-96 Övriga intäkter Dotterföretag Intresseföretag - - Övriga 9 2 Summa Övriga kostnader Dotterföretag Intresseföretag -1 - Övriga Summa Summa Dotterföretag Intresseföretag Övriga Summa Under året har normala affärstransaktioner skett mellan moder- och dotterbolag. Svenska Handelsbanken pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening har investerat i ett av Handelsbanken emitterat förlagslån till ett värde av 650 mnkr. För övrigt finns inga transaktioner av väsentlig betydelse med närstående bolag. Specifikation över dotterföretagen och intresseföretagen finns i not M18. Intresseföretagens verksamhet består i att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de finansiella marknaderna. I gruppen övriga närstående ingår följande företag: Svenska Handelsbanken Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening. Företagen anlitar Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. Upplysningar om aktieägartillskott till koncern- och intresseföretag lämnas i not M18. Upplysningar om lämnade och erhållna koncernbidrag lämnas i not M11 och i specifikationen över förändringar i moderbolagets egna kapital. NÄRSTÅENDE TRANSAKTIONER MED VD, VVD OCH STYRELSE mnkr Utlåning Ränteintäkt Inlåning Räntekostnad 1 0 Information om ledande befattningshavares villkor och ersättningar lämnas i not K8, Koncernen. Villkor för krediter till närstående framgår av not K44, Koncernen. 124

127 NOTER MODERBOLAGET M41 Kapitaltäckning Kapitalbas mnkr PRIMÄRT KAPITAL Eget kapital Primärkapitaltillskott Minoritetsintressen 0 0 Avgående poster Goodwill och andra immateriella tillgångar Uppskrivningsfond Uppskjuten skattefordran Särskilt avdrag för IRK-institut Kapitaltillskott i försäkringsbolag -8-8 Positioner i värdepapperisering -140 Justeringar enligt stabilitetsfilter Kassaflödessäkringar Orealiserat ackumulerat resultat, aktier Orealiserat ackumulerat resultat, ränteinstrument Summa primärt kapital Kapitalkrav mnkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Kreditrisk enligt IRK-metoden Ränterisk Aktiekursrisk Valutarisk - - Råvarurisk Avvecklingsrisk - 14 Operativ risk Summa kapitalkrav enligt Basel II Justering enligt övergångsregler Summa kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler Riskvägd volym enligt Basel I Kapitalkrav enligt Basel I (8% av riskvägd volym) Lägsta tillåtna kapitalkrav enligt övergångsregler SUPPLEMENTÄRT KAPITAL Eviga förlagslån Tidsbundna förlagslån Tillkommande poster Orealiserat ackumulerat resultat, aktier Uppskrivningsfond Avgående poster Särskilt avdrag för IRK-institut Kapitaltillskott i försäkringsbolag -8-8 Positioner i värdepapperisering -140 Summa supplementärt kapital Summa primärt och supplementärt kapital Avgående poster från total kapitalbas Kapitaltillskott i försäkringsbolag Total kapitalbas för kapitaltäckningsändamål Det primära kapitalet har påverkats av styrelsens förslag till boksluts- och vinstdispositioner. För information om villkor och bestämmelser för kapitalbasens poster och delposter, se not K45, Koncernen. Kapitaltäckningsanalys, % Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel I Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångs regler Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II 16,2 18,7 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel I 12,7 13,5 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler 14,2 14,2 Primärkapitalrelation enligt Basel II 8,7 10,1 Primärkapitalrelation enligt Basel I 6,8 7,3 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler 7,6 7,7 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel II Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel I Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav enligt övergångsregler Kapitalkrav schablonmetoden mnkr EAD Kapitalkrav Stater och centralbanker Kommuner Institut Företag Hushåll Säkerhet i fastighet Övriga poster Överskott Kreditrisker IRK Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt i % Kapitalkrav mnkr Företag ,7 45, varav IRK-portfölj godkänd ,7 45, varav ny IRK-portfölj godkänd Q , varav ny IRK-portfölj godkänd Q , varav repor ,3 1 Hushåll ,9 20, varav IRK-portfölj godkänd ,4 20, varav ny IRK-portfölj godkänd ,3 859 Små företag ,8 45, varav IRK-portfölj godkänd ,0 45, varav ny IRK-portfölj godkänd ,6 312 Institut , varav ny IRK-portfölj godkänd Q ,5 540 varav ny IRK-portfölj godkänd Q ,2 789 varav repor ,2 6 Övrigt ,1 100, Total IRK ,6 43,

128 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen för Handelsbanken vinstmedel på sammanlagt mnkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Tlll aktieägarna utdelas per aktie 7,00 kronor (13,50 kronor varav 5,00 kronor i extra utdelning för 2007) Till nästa år överförs Summa disponerat Vid bedömningen om storleken på bolagets föreslagna utdelning har hänsyn tagits till verksamhetens art, omfattning, konsolideringsbehov och risktagande. Vi bedömer att ovanstående vinstdisposition är försiktig och väl avpassad för verksamhetens fortlevnad. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet med netto mnkr. Den finansiella företagsgruppens kapitalbas översteg vid årsskiftet det lagstadgade kapitalkravet med mnkr. Överskottskapitalet i moderbolaget var mnkr. Härmed försäkras att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, att moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, att års- och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de övriga företag som ingår i koncernen står inför. STOCKHOLM DEN 9 FEBRUARI 2009 Anders Nyrén Hans Larsson Styrelseordförande Fredrik Lundberg Pirkko Alitalo Jon Fredrik Baksaas Ulrika Boëthius Tommy Bylund Göran Ennerfelt Sigrun Hjelmquist Sverker Martin-Löf Bente Rathe Pär Boman Verkställande direktör 126

129 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till årsstämman i Svenska Handelsbanken AB (publ) Org nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska Handelsbanken AB (publ) för år Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Den bolagsstyrningsrapport som ingår på sidorna har inte varit föremål för revision. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Bankens interna revisionsavdelning har under året löpande granskat den interna kontrollen och räkenskaperna. Rapporter häröver har avgivits till oss. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när den upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och i koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de har antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. STOCKHOLM DEN 10 FEBRUARI 2009 KPMG AB Stefan Holmström Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Erik Åström Auktoriserad revisor 127

130 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Innehåll Bolagsstyrning Sidan INLEDNING 129 AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA 129 Aktieägares rättigheter 129 Aktieägare med större innehav 129 ÅRSSTÄMMAN VALBEREDNING 130 REVISORER 130 STYRELSE 130 Styrelsens storlek och oberoende 130 Styrelsearbetets grunder 131 Styrelseordförande 131 Utskottsarbete 131 Internrevision 132 Styrelsens arbete PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN Mål och Medel 132 Policydokument 132 Principer för ersättning till ledande befattningshavare 133 BANKENS LEDNING 134 Verkställande direktör 134 Koncernledning 134 Riskkontroll 134 Handelsbankens koncernledningsstruktur 134 Regelefterlevnad (compliance) 134 Överträdelse av noteringsavtalet 134 STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 135 Kontrollmiljö 135 Riskbedömning 135 Kontrollaktiviteter 135 Information och kommunikation 135 Uppföljning 135 STYRNINGSSTRUKTUR 136 STYRELSEN

131 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bolagsstyrningsrapport för 2008 Handelsbanken är ett svenskt publikt aktiebolag, som är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Med bolagsstyrning avses ett regelverk för ledning och kontroll av bolag. INLEDNING Med bolagsstyrning (Corporate Governance) avses ett regelverk för ledning och kontroll av bolag. Handelsbanken tillämpar och följer Svensk kod för bolagsstyrning utan någon avvikelse. Nedan används banken för hela koncernens verksamhet om inte sammanhanget kräver att skillnad görs mellan moderbolag och dotterbolag. Denna bolagsstyrningsrapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bankens revisorer. I denna rapport beskrivs huvudsakligen förhållanden som inte redan följer av de regelverk som bankens verksamhet omfattas av, såsom aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar, omfattande lagreglering av värdepappersrörelsen och försäkringsrörelsen. Bankrörelse får drivas bara efter tillstånd och den svenska Finansinspektionen har lämnat Handelsbanken ett sådant tillstånd. Finansinspektionen har även lämnat Handelsbanken tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. I Handelsbankskoncernen finns bolag med tillstånd att bedriva försäkringsrörelse och fondverksamhet. Inspektionen prövar därutöver en rad ärenden såsom ledningsprövning av styrelseledamöter och den verkställande ledningen och möjlighet för banken att själv beräkna sitt kapitalkrav. Inspektionen utövar tillsyn över bankens verksamhet i Sverige och i alla de länder där banken eller dess dotterbolag bedriver verksamhet i filial. Tillsynen är mycket omfattande och bygger, förutom på lagar och förordningar, på ett antal allmänna råd och föreskrifter från inspektionen, som ofta i detalj anger hur lagar och förordningar ska tillämpas av banken. Hit hör inspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag. Råden från Finansinspektionen är, till skillnad från föreskrifter, inte bindande, men banken följer regelmässigt inspektionens råd. Finansinspektionen kräver en omfattande rapportering avseende bland annat bankens organisation, beslutsstruktur, rapporteringsvägar, interna kontroll, de olika rörelsegrenarnas utveckling, bankens villkor och information till främst privatkunder. Finansinspektionen följer även löpande upp efterlevnaden av villkoren i lämnade tillstånd och bankens rapportering genom platsbesök och avger därefter rapport till bankens ledning över sina iakttagelser. I många länder utövar även värdlandets tillsynsmyndighet tillsyn över bankens verksamhet i landet. I ett fåtal länder bedriver banken eller något av dess dotterbolag av lokala legala skäl hela eller delar av verksamheten i dotterbolag. Då utövas tillsynen av tillsynsmyndigheten i värdlandet. Detta förekommer bland annat i Danmark, Finland och Norge samt i Irland, Luxemburg, Ryssland och USA. Bankens riskhantering beskrivs utförligt i not K2 under rubriken Risker och kapitalhantering på sidorna och berörs därför endast översiktligt i bolagsstyrningsrapporten. AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA Aktieägares rättigheter Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas på bolagsstämman. Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) utser styrelse och revisorer samt beslutar om arvoden. Årsstämman fastställer resultat- och balansräkning samt tar ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Information inför och protokoll från bankens bolagsstämmor återfinns på bankens webbplats Kallelse och förslag till bolagsstämmor översätts till engelska och finns tillgängliga på webbplatsen. Årsstämman beslutar om bolagsordningen, vilket är det grundläggande styrdokumentet i banken. Där framgår vilken verksamhet banken ska bedriva, aktiekapitalets storlek, aktieägarnas rätt att delta i bolagsstämma och vad som ska förekomma på årsstämman. Handelsbankens aktier finns i två serier, A och B. Serie A är den helt dominerande serien och svarar för 98,1% av alla utestående aktier. Aktier av serie A har en röst vardera och aktier av serie B har en tiondels röst vardera. Handelsbankens bolagsordning anger att ingen aktieägare vid bolagsstämma får rösta för mer än 10% av det totala antalet röster i banken. Aktieägare, som vill få ett ärende behandlat vid årsstämman, ska inkomma med en skriftlig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Aktieägare med större innehav Antalet aktieägare i banken överstiger Två aktieägare har mer än 10% av rösterna i banken, nämligen Stiftelsen Oktogonen med 10,8% och Industrivärden med 10,6%. Uppgift om bankens största aktieägare finns på sidan 22. ÅRSSTÄMMAN 2008 Ordinarie årsstämma ägde rum den 23 april Över 900 aktieägare och ombud deltog på stämman. De närvarande representerade 52,5% av alla röster i banken. Alla styrelseledamöter var närvarande, utom styrelsens ordförande Lars O Grönstedt. Vidare deltog de stämmovalda revisorerna. Ordförande vid stämman var advokat Sven Unger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Stämman beslöt om en ordinarie vinstutdelning med 8,50 och en extra utdelning med 5,00 kronor per aktie. Vidare lämnades ett bemyndigande för styrelsen att förvärva högst 20 miljoner A- och/eller B-aktier under tiden till årsstämman Stämman beslöt samtidigt att dra in samtliga tidigare återköpta aktier. Därutöver beslöts att banken får underlätta värdepappersrörelsen genom att förvärva upp till 2% av bankens A- och/eller B-aktier till bankens handelslager. Stämman beslöts även om en emission av ett konvertibelt förlagslån (personalkonvertibel) om högst mnkr. Teckningsberättigade var anställda i koncernen. En mer utförlig beskrivning finns på sidan

132 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Årsstämman beslöt att styrelsen ska bestå av tolv ledamöter. Samtliga styrelseledamöter omvaldes för tiden till slutet av nästa årsstämma, utom Grönstedt, som avböjt omval. Hans Larsson valdes till ny ordförande i styrelsen. Till revisorer omvaldes KPMG AB och Ernst & Young AB för perioden fram till slutet av årsstämman Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på bankens webbplats. VALBEREDNING Årsstämman 2008 beslöt att valberedningen ska bestå av fem ledamöter; styrelsens ordförande och en representant för var och en av de fyra största ägarna per den 31 augusti Stämman uppdrog åt styrelsens ordförande att kontakta de största ägarna för att dessa skulle utse var sin representant att jämte ordföranden utgöra valberedning. Så har skett och 2009 års valberedning utgörs av: Valberedningens sammansättning och röstrepresentation Representant Ägare Röstandel i % Henrik Forssén Stiftelsen Oktogonen 10,8 Carl-Olof By, ordförande Industrivärden 10,6 Bo Selling Alecta 4,1 Lars Öhrstedt AFA Försäkring 2,5 Hans Larsson, styrelseordförande Handelsbanken Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till banken, bankledningen och den röstmässigt störste aktieägaren utom Henrik Forssén som är anställd i banken och styrelseledamot i Stiftelsen Oktogonen. Uppgifter om valberedningens sammansättning har funnits tillgänglig på bankens webbplats sedan den 22 oktober Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 29 april 2009 utvärdera styrelsens arbete och lämna förslag på val av ordförande på årsstämman, ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode till ordföranden och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete samt arvode till revisorer. REVISORER Stefan Holmström är huvudrevisor för KPMG AB och sedan 2008 ordförande i revisorskollegiet i Handelsbanken. Holmström har varit auktoriserad revisor sedan Han är även revisor i Länsförsäkringar AB, Svenska Rymdaktiebolaget, Active Biotech AB, Proffice AB och Lantbrukarnas Riksförbund. Holmström är född Erik Åström har varit auktoriserad revisor sedan 1989 och är sedan 2008 huvudansvarig revisor från Ernst & Young i Handelsbanken. Härutöver är Åström revisor i bland annat Apoteket AB, Hakon Invest, Hennes & Mauritz AB, Investment AB Kinnevik, Modern Times Group MTG AB och Saab AB. Åström är född STYRELSE Sedan årsstämman utsett Hans Larsson till styrelsens ordförande, utsågs Anders Nyrén och Fredrik Lundberg till vice ordförande på det konstituerande styrelsesammanträdet i anslutning till årsstämman. Styrelsen utsåg samtidigt ledamöter till kreditkommittén, revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Uppgifter om styrelsen lämnas på sidan Styrelsens storlek och oberoende Styrelsen består av tolv ledamöter. Två av dessa stämmovalda ledamöter representerar Stiftelsen Oktogonen, bankens resultatandelsstiftelse där de anställda är delägare (destinatärer). Härutöver har de anställda ingen representant i styrelsen. Andelen kvinnor i styrelsen uppgår till 33%. Noteringskraven för Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm innehåller vissa bestämmelser beträffande styrelsens sammansättning. Svensk kod för bolagsstyrning är sedan den 1 juli 2008 anpassad till dessa regler. Bland annat ska en majoritet av de stämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Vidare måste minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Högst en ledamot kan arbeta i bankens ledning eller i ledningen i dess dotterbolag. Handelsbanken uppfyller dessa krav. För varje ledamot gör valberedningen en samlad bedömning av dennes oberoende i förhållande till banken och bankledningen å ena sidan och i förhållande till bankens större ägare å andra sidan. Vid bedömningen av oberoendet i förhållande till banken och bankledningen beaktas bland annat i vilken omfattning ledamoten har direkta eller indirekta affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med banken. En ledamot som direkt eller indirekt har krediter i banken behöver inte endast på den grunden anses vara beroende i förhållande till banken eller bankledningen. Med större ägare avses aktieägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i banken. Den enda styrelseledamoten som arbetar i bankledningen är verkställande direktören Pär Boman. Valberedningen har med beaktande av ändringarna i koden gjort bedömningen att ordförande Hans Larsson, vice ordförandena Anders Nyrén och Fredrik Lundberg samt ledamöterna Pirkko Alitalo, Göran Ennerfelt, Sigrun Hjelmquist, Sverker Martin-Löf, Jon Fredrik Baksaas och Bente Rathe är oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Det innebär att Larsson och Ennerfelt inte längre anses beroende på grund av den tid de varit ledamöter i styrelsen. Hans Larsson, Pirkko Alitalo, Göran Ennerfelt, Sigrun Hjelmquist, Jon Fredrik Baksaas och Bente Rathe är dessutom oberoende i förhållande till bankens större ägare. Pär Boman, Ulrika Boëthius och Tommy Bylund är anställda och således beroende i förhållande till banken. 130

133 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Oberoende i förhållande till banken och bankledningen Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och större ägare Beroende i förhållande till banken Hans Larsson Hans Larsson Pär Boman Pirkko Alitalo Pirkko Alitalo Ulrika Boëthius Göran Ennerfelt Göran Ennerfelt Tommy Bylund Sigrun Hjelmquist Sigrun Hjelmquist Jon Fredrik Baksaas Jon Fredrik Baksaas Bente Rathe Bente Rathe Sverker Martin-Löf Anders Nyrén Fredrik Lundberg Styrelsearbetets grunder Styrelsens övergripande uppgift enligt aktiebolagslagen är att för ägarnas räkning svara för bankens organisation och förvaltning av dess angelägenheter. En banks rörelse ska organiseras och drivas på ett sådant sätt att bankens struktur, förbindelser med andra företag och ställning kan överblickas. Det övergripande ansvaret för detta vilar på styrelsen. De grundläggande frågorna om kompetensfördelningen mellan styrelse, styrelsens utskott, ordförande, verkställande direktör och internrevision kommer till uttryck i styrelsens arbetsordning samt i styrelsens instruktion till verkställande direktören och i dess instruktion till chefen för internrevisionen. Styrelseordförande Av styrelsens arbetsordning framgår bland annat att ordföranden ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina skyldigheter. I detta ligger att organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete och för att tillse att styrelsen löpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om banken och att nya ledamöter får lämplig introduktion och utbildning. Ordföranden ska även stå till förfogande som rådgivare och diskussionspartner till verkställande direktören, men har även att utvärdera dennes arbete och redogöra för sin bedömning i styrelsen. Till ordförandens uppgifter hör också att vara ordförande och leda sammanträdena i Kreditkommittén och Ersättningsutskottet samt att vara ledamot i Revisionsutskottet. Det ankommer vidare på ordföranden att se till att styrelsens arbete utvärderas årligen och att informera valberedningen om utvärderingen. Han ansvarar slutligen för kontakterna med de större ägarna i ägarfrågor och har som ordförande i bankens pensionsstiftelse, pensionskassa och personalstiftelse även ett övergripande ansvar för de ägarfrågor som är förknippade med aktieinnehaven i dessa. I styrelsen förekommer i övrigt ingen annan arbetsfördelning än vad som följer av arbetet i styrelsens utskott. Utskottsarbete Kreditkommitté Kreditkommittén består av nio ledamöter; ordföranden (Hans Larsson), vice ordförandena (Anders Nyrén och Fredrik Lundberg), ordföranden i Revisionsutskottet (Sverker Martin-Löf), verkställande direktören (Pär Boman), chefen för Kreditavdelningen (Olle Lindstrand), jämte tre av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Pirko Alitalo, Tommy Bylund och Sigrun Hjelmquist) på cirkulation i tvåårsintervaller. Kreditkommittén sammanträder i regel en gång i månaden för beslut i alla kreditärenden över viss limitnivå och som inte på grund av ärendets stora betydelse ska avgöras av styrelsen i sin helhet. Kreditchefen föredrar alla ärenden för verkställande direktören innan de anmäls för beslut. Kreditinstruktionen medger att verkställande direktören och chefen för Centrala Kreditavdelningen fattar beslut i kreditärende mellan sammanträden om dröjsmål med beslut skulle innebära olägenhet för banken eller kredittagaren. Regionbankscheferna och chefen för Handelsbanken International föredrar ärenden från den egna enheten och deltar som åhörare till övriga ärenden, vilket ger dem en god bild av styrelsens syn på risk. Kreditärenden som beslutas av styrelsen i sin helhet föredras av kreditchefen. Revisionsutskott Revisionsutskottet består av styrelsens ordförande (Hans Larsson) och två av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Sverker Martin- Löf och Bente Rathe). De senare är båda oberoende i förhållande till banken och bankledningen och Bente Rathe är även oberoende i förhållande till större ägare. Bägge har redovisningskompetens. Ordförande i utskottet är Sverker Martin-Löf. Revisionsutskottet ska övervaka dels den finansiella rapporteringen, dels effektiviteten i bankens och koncernens interna kontroll, internrevision och riskhanteringssystem. Utskottet ska ha regelbunden kontakt med externrevisorerna, som rapporterar till utskottet om viktiga omständigheter som framkommit vid den lagstadgade revisionen, särskilt om brister i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Utskottet ska även ta del av rapporter från de ansvariga för compliance- och riskkontrollfunktionerna. Utskottet sammanträder i regel fem gånger om året, normalt i samband med kvartals- och årsrapport. Föredragande i utskottet är verkställande direktören, CFO, chefen för internrevisionen och chefen för Compliance samt huvudrevisorerna från de av årsstämman utsedda revisorerna. Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande (Hans Larsson) och två av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Pirkko Alitalo och Sigrun Hjelmquist). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Årsstämman beslutar om riktlinjer för ersättningsvillkor till ledande befattningshavare. Styrelsen beslutar om ersättning för verkställande direktören och chefen för internrevisionen och fastställer ramar för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet bereder ärenden som ska beslutas av styrelsen och årsstämman. 131

134 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Internrevision Chefen för Internrevisionen utses av styrelsen. Funktionen har drygt åttio medarbetare av vilka ett stort antal har kompetens motsvarande auktoriserad revisor. Bankens externrevisorer utvärderar och kvalitetssäkrar internrevisionens arbete. Internrevisionens uppdrag grundas på en av styrelsen fastställd policy för den interna revisionsverksamheten. Granskningsarbetet ska fokuseras på verksamheter och rutiner som är väsentliga och/eller riskfyllda. Planerade revisionsuppgifter dokumenteras årligen i en revisionsplan som på styrelsens vägnar fastställs av styrelsens Revisionsutskott. Resultatet av internrevisionens granskningar, de åtgärder som ska vidtas och statusen avseende dessa, avrapporteras löpande till Revisionsutskottet. Styrelsens arbete 2008 Styrelsen hade under året fjorton sammanträden inklusive ett tvådag-ars strategimöte. Härutöver har Kreditkommittén sammanträtt tolv gånger, Revisionsutskottet fem och Ersättningsutskottet sex gånger under Styrelsen diskuterade regelbundet det ekonomiska läget, bankens strategi samt bankens ställning i förhållande till andra banker. Vidare gjordes översyn och uppföljning av risklimiter för marknadsrisker och likviditetsrisker med mera. Dessutom informerades styrelsen om operativa risker, beslutade i upplåningsfrågor, större kreditärenden samt större investeringar och andra strategiska frågor. Styrelsen beslöt under året att förvärva Lokalbanken i Danmark. Utvärdering av styrelsens arbete skedde under året genom enskilda samtal mellan styrelsens ordförande och de enskilda ledamöterna. Resultatet diskuterades i styrelsen vid sammanträdet i november. Resultatet av utvärderingen och en redogörelse för diskussionen i styrelsen har delgetts valberedningen genom ordföranden. Styrelsen sammanträdde även vid ett tillfälle utan att verkställande direktören var närvarande för utvärdering av dennes arbete. PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN Mål och Medel Banken har under lång tid skapat en tydlig företagskultur som kommer till uttryck i den interna skriften Mål och Medel. Skriften beskriver bankens mål, idé och sätt att arbeta och den läses och diskuteras av alla medarbetare i banken. Mål och Medel finns översatt till alla nordiska språk, engelska och polska. Parallellt med det informella samtalet har styrelsen fastställt principer och förhållningssätt samt limiter och måltal genom en rad policyer. För att ge en föreställning om innehållet i dessa policydokument, omnämns de här i all korthet. Policydokument Mål och strategi Bankens övergripande mål är att ha högre räntabilitet på eget kapital än ett vägt genomsnitt för jämförbara börsnoterade nordiska och brittiska banker. Det ska uppnås genom att ha de mest nöjda kunderna och en högre kostnadseffektivitet än i jämförbara banker. Bankens arbetssätt utgår från ett samlat kundansvar så nära kunden som möjligt. Kreditpolitik Kredit får endast beviljas om kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra förbindelsen. Krediter ska normalt vara säkerställda. Om kassaflödet är tillräckligt starkt, får kredit lämnas utan säkerhet. Banken eftersträvar att dess historiskt låga kreditförlustnivå i förhållande till andra banker ska bestå och därmed bidra till bankens lönsamhetsmål samt till att bibehålla en god finansiell ställning. Operativa risker Ansvaret för operativa risker är en integrerad del i chefsansvaret i hela koncernen. Operativa risker ska hanteras så att koncernens operativa förluster förblir små, både i jämförelse med tidigare inträffade förluster och med andra bankers förluster. Risker som kan leda till de mest allvarliga konsekvenserna ägnas särskild uppmärksamhet och avgör vilken sannolikhet för förlust som kan accepteras. Kapitalpolicy Banken ska ha ett ekonomiskt kapital som motsvarar alla risker som kan leda till oväntade förluster och som säkerställer att primärkapitalet täcker det legala minimikapitalkravet, allt med av styrelsen fastställd säkerhetsmarginal. Bankens kapitalsituation ska också stödja en fortsatt hög rating hos de viktigaste ratinginstituten. Finanspolicy CFO ansvarar för koncernens likviditet och kapitalanskaffning inom ramen för den likviditetsrisklimit styrelsen fastställt. Den kortfristiga upplåningen ska vara väl diversifierad avseende marknad, valuta och löptid. Styrelsen fastställer ramar för den långfristiga upplåningen. En beredskapsplan ska finnas för krishantering vid störningar på finansmarknaden. Finansiell riskpolicy Med finansiella risker avses marknadsrisker och likviditetsrisker. Marknadsriskerna delas i sin tur in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Styrelsen fastställer mätmetoder och limiter för finansiella risker samt ålägger verkställande direktören att organisera en oberoende riskkontrollfunktion med tillräckliga resurser för en ändamålsenlig uppföljning av marknadsrisker och likviditetsrisker. 132

135 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Informationspolicy Den information som lämnas till aktiemarknaden ska vara korrekt, relevant och tillförlitlig samt i enlighet med börsens regler. Offentliggörande av information ska ske så snart som möjligt och samtidigt till börsen, investerare, analytiker, nyhetsbyråer och övriga media. Vid presskonferenser och kapitalmarknadsdagar inbjuds normalt media och analytiker samtidigt. Etiska riktlinjer Styrelsen och anställda i banken ska uppträda så att förtroendet för banken upprätthålls. All verksamhet i banken ska präglas av hög etisk standard. Kunderna ska behandlas med respekt och ekonomisk rådgivning ska utgå från kundens behov. Intressekonflikter hanteras enligt interna och externa regler. Vid tvekan om vad som är etiskt godtagbart, ska frågan diskuteras med närmaste chef. Policy för intern revisionsverksamhet Internrevision ska värdera koncernens effektivitet och ändamålsenlighet avseende processer för riskhantering, intern styrning och kontroll. Revisionen ska självständigt och oberoende granska koncernens redovisning, att väsentliga risker identifieras och hanteras tillfredsställande och att väsentlig finansiell lednings- och verksamhetsinformation är tillförlitlig, korrekt och lämnas i tid. Policy för hantering och rapportering av händelser av väsentlig betydelse Händelser av väsentlig betydelse ska rapporteras till Finansinspektionen. Här avses händelser som kan äventyra bankens stabilitet eller skyddet för kundernas tillgångar, om det finns risk för sådan betydande förlust att banken inte kan uppfylla sina åtaganden mot sina kunder eller fel uppstår i tekniska system som kan påverka skyddet för kundernas inlåning. Policy för bankens utnyttjande av externrevisorernas tjänster Banken anlitar de bolagsstämmovalda revisorerna, förutom för revision, även för alla andra arbetsuppgifter som ankommer på revisorer enligt lag eller andra externa krav. Härutöver fordras särskild prövning innan revisor anlitas för annat uppdrag för bankens räkning och sådana uppdrag ska rapporteras till Revisionsutskottet. Policy för regelefterlevnad (Compliance) Med regelefterlevnad avses efterlevnad av lagar, förordningar och interna regler samt god sed eller god standard i den tillståndspliktiga verksamheten. Det betyder att Finansinspektionens råd och en branschkod, såsom svensk kod för bolagsstyrning, som anses representera god sed, ska efterlevas av banken. Funktionen ska informera styrelsen och verkställande direktören om regelefterlevnaden. Policy för uppdragsavtal Policyn tar sikte på när banken lägger ut tillståndpliktig verksamhet att utföras av annan, till exempel drift av datasystem, inlösen av betalkorttransaktioner eller annan verksamhet som har naturligt samband med bankens verksamhet. Banken eller dess dotterbolag ansvarar alltid för att den verksamhet som lagts ut drivs i enlighet med det tillstånd som kan vara kopplat till verksamheten. Policy om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet Policyn är baserad på brottsförebyggande lagar inom det finansiella området som lagen om åtgärder mot penningtvätt och lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottlighet (terroristverksamhet). Banken ska inte medverka i affärer som misstänks ha en koppling till brottslig verksamhet eller som medarbetaren inte förstår innebörden av. Principer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2008 har på styrelsens förslag fastställt följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. löneförmåner. förekommer inte. som alla medarbetare i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. för verkställande direktören vara lägre. der och från bankens sida tolv månader. Om banken säger upp avtalet senare än fem år efter inträde i bankledningen utgör uppsägningstiden tjugofyra månader. Undantagsvis kan uppsägningstiden vara kortare. Principen om fast lön utan rörliga inslag eller bonus utgår från att långsiktigt förtroende svårligen kan kombineras med kortsiktiga belöningar. Principen ska gälla alla medarbetare i koncernen som har rätt att fatta beslut om kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och förhållanden som medför operativ risk, liksom naturligtvis, medarbetare inom riskkontroll, compliance och internrevision. Inte heller i styrelsen förekommer annat än fast arvode för styrelseuppdraget, med tillägg av fast arvode för utskottsarbete. 133

136 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Pensionsvillkoren för alla medarbetare i banken är förmånsbestämda, att utgå med en viss andel av slutlönen under återstående livstid. Om verkställande direktören Pär Boman upprätthåller sin befattning som verkställande direktör intill avtalad pensionsålder, 58 år, utgår ålderspensionen med 65% av lönen omedelbart före pensionstidpunkten. För vice verkställande direktörer utgår ålderspensionen med 65% i åldersintervallet år, och från 65 års ålder utgår ålderspension med 10% av årslönen upp till 7,5 prisbasbelopp. Härtill kommer pension enligt allmän försäkring. På lönedelar överstigande 7,5 prisbasbelopp utgår ålderspension med 65%. Ersättningsvillkoren för verkställande direktören, chefen för kreditavdelningen och för övriga vice verkställande direktörer tillsammans redovisas närmare i not 8. Ersättningen till styrelsens ledamöter framgår under Styrelsen på sidan BANKENS LEDNING Verkställande direktör Pär Boman är verkställande direktör sedan i april Boman är 47 år och har arbetat i Handelsbanken sedan Under tiden till inträdet i bankledningen 1998, har Boman upprätthållit befattningar som controller samt kreditexpert vid regionhuvudkontoret i Linköping, kontorschef i Norrköping och som vice verkställande direktör och chef för Regionbank Danmark och därefter för Handelsbanken Markets. Boman har både ingenjörsoch ekonomexamen. Boman är ordförande i Svenska Bankföreningen, men har därutöver inga uppdrag utanför banken. Eget och närståendes innehav av aktier i banken uppgår till 5 171, varav indirekt via resultatandelsstiftelsen Oktogonen. Därutöver har Boman under året tecknat personalkonvertibler för 5 mnkr och med en konverteringskurs på 188,63 kronor per aktie, motsvarande aktier. Koncernledning Handelsbanken har en strikt decentraliserad arbetsmodell, där de flesta viktiga affärsbesluten tas ute på kontoret, nära kunden. Detta innebär också att banken har en mycket platt organisation mellan kontorschefen och verkställande direktören finns enbart en nivå regionbankschef. Detta ger korta, effektiva och tydliga beslutsvägar. Riskkontroll Riskkontrollfunktionen har kortfattat beskrivits under översikten av bankens styrningsstruktur på sidan En mer utförlig beskrivning framgår som nämnts i inledningen till denna rapport, i not K2 på sidan Handelsbankens koncernledningsstruktur De senaste årens kraftiga expansion inte minst utanför Sverige har ökat kraven på dessa beslutsvägar. För att behålla och förstärka den decentraliserade arbetsmodellen har Handelsbankens koncernledning under året organiserats i fyra distinkta grupperingar enligt nedan: Centrala Bankledningen Stabschefer Uppgifter om koncernledningen framgår på sidan 140. Affärsområdeschefer Regionbankschefer Regelefterlevnad (Compliance) Regelefterlevnad är ett ansvar för alla i koncernen. Inrättandet av compliancefunktioner centralt, inom regionbanker och varje affärsområde och i varje land där banken är verksam, fritar inte någon medarbetare från ansvaret för att följa de externa och interna regler som gäller för verksamheten. Regelverken är emellertid ofta komplicerade eller den enskilde medarbetarens erfarenhet ibland begränsad, varför möjligheten till vägledning är väsentlig för undvikande av misstag. Chefen för Compliancefunktionen är tillika chef för den Centrala Juristavdelningen i banken och rapporterar direkt till verkställande direktören, men har även att rapportera om regelefterlevnaden i koncernen till Revisionsutskottet minst två gånger om året. Juristavdelningen blir ofta involverad i den löpande affärsverksamheten. För att ytterligare markera compliancefunktionens oberoende, har en separat compliancefunktion skapats under chefen för Centrala Juristavdelningen, parallellt med juristfunktionen. De viktigaste uppgifterna för compliancefunktionen är att informera om och hjälpa till att identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma till följd av bristande regelefterlevnad, liksom att biträda vid utformningen av interna regler och att informera om nya och ändrade regler för verksamheten. Överträdelse av noteringsavtalet Banken har i samband med presentationen av resultatet för årets första nio månader redovisat volymutvecklingen under första hälften av oktober, utan att detta framgått av kvartalsrapporten. Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm har konstaterat att banken inte kunde undgå kritik för det inträffade och därmed avslutat ärendet. 134

137 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN Redogörelsen för Handelsbankens process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen grundar sig på det ramverk som tagits fram av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Processen har utformats för att säkerställa att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs och att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Denna rapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bankens revisorer. Kontrollmiljö Grundläggande för Handelsbankens process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är den kontrollmiljö det vill säga den organisationsstruktur och ansvarsfördelning samt de riktlinjer och styrande dokument som beskrivits tidigare i bolagsstyrningsrapporten. Riskbedömning det vill säga identifiering och hantering av de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen utgör också en del av processen, liksom de kontrollaktiviteter som syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Riskbedömning En viktig del av riskbedömningen utgör de självutvärderingar som årligen utförs på regionbanker, dotterbolag och centrala avdelningar. I självutvärderingen ingår att definiera händelser som utgör potentiella risker för verksamheten samt att uppskatta sannolikheten för, och konsekvenserna av att händelserna inträffar. Internkontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgör en del av den totala analys av enhetens operativa risker som självutvärderingen innebär. Särskild hänsyn tas till risken för oegentligheter och risken för förlust eller förskingring av tillgångar. Med utgångspunkt från självutvärderingen utformas en åtgärdsplan. Handelsbankens riskhantering i övrigt beskrivs i detalj i not K2 på sidan Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter finns inbyggda i hela processen för finansiell rapportering. Centrala Ekonomiavdelningen ansvarar för koncernredovisning och koncernbokslut, ekonomiska och administrativa styrsystem, koncernens kapitalbas, skatteanalys samt den koncerngemensamma myndighetsrapporteringen. På Centrala Ekonomiavdelningen vilar också ansvaret för att instruktioner av betydelse för den finansiella rapporteringen görs kända och tillgängliga för berörd personal. Inom redovisnings- och controllerorganisationen sker fortlöpande avstämningar och kontroller av redovisade belopp samt analyser av resultat- och balansräkningar. Ekonomiansvariga på regionbanker, dotterbolag och centrala avdelningar ansvarar för att kontrollaktiviteterna i den finansiella rapporteringen för deras respektive enheter är ändamålsenliga det vill säga är utformade för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser samt står i överensstämmelse med interna riktlinjer och instruktioner. Vid varje kvartalsbokslut intygar enheterna att föreskrivna periodiska kontroller och avstämningar av konton utförts. Koncernens värderingskommitté har till uppgift att skapa förutsättningar för korrekt värdering av de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Motsvarande ansvar har värderingskommittén när det gäller värdering av värdepapper som klassats som lånefordringar, tillgängliga för försäljning eller innehav till förfall samt finansiella garantier. Det sker genom att värderingskommittén ansvarar för att interna riktlinjer, instruktioner och tilllämpade modeller vid värdering av nämnda tillgångar och skulder är ändamålsenliga och i enlighet med externa regelverk. En hög IT-säkerhet är en förutsättning för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. I koncernens informationssäkerhetspolicy finns regler och riktlinjer för att säkerställa tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet i informationen i affärssystemen. Som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen har styrelsen inrättat ett revisionsutskott bestående av styrelsens ordförande samt två styrelseledamöter. Inom utskottet behandlas kritiska redovisningsfrågor samt de finansiella rapporter som banken lämnar. Utskottet övervakar också effektiviteten i internkontroll, internrevision och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen, se vidare under rubriken Utskottsarbete på sidan 131. Information och kommunikation Banken har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Koncernens övergripande redovisningsinstruktion och särskilda rutinbeskrivningar för bokslutsarbetet kommuniceras till berörda medarbetare via koncernens intranät. Det system som används för finansiell rapportering omfattar hela koncernen. Uppföljning Internrevisionen, Centrala Riskkontrollen, och redovisningsoch controlleravdelningarna följer upp efterlevnaden av interna policyer, instruktioner och andra styrdokument. Uppföljningen sker på central nivå, men också på lokal verksamhetsnära nivå inom regionbanker, dotterbolag och andra affärsområden. I den instruktion som styrelsen fastställt för internrevisionen framgår att internrevisionen särskilt ska granska internkontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Internrevisionen beskrivs närmare på sidan 132 i bolagsstyrningsrapporten. Uppföljning sker av koncernens informations- och kommunikationsvägar med avsikt att säkerställa att dessa är ändamålsenliga avseende den finansiella rapporteringen. 135

138 STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING Struktur för bolagsstyrning Handelsbankens aktieägare är de som ytterst fattar beslut om bankens styrning. Årsstämman utser styrelse och revisorer. Styrelsen ansvarar inför ägarna för bankens organisation och förvaltning av dess angelägenheter. Revisorerna rapporterar på årsstämman om sin granskning. Modellen beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad i Handelsbanken. 2. VALBEREDNING 1. AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA 3. EXTERNA REVISORER 4. STYRELSE 5. KREDITKOMMITTÉ 6. ERSÄTTNINGSUTSKOTT 7. REVISIONSUTSKOTT 8. VD och KONCERNCHEF 9. INTERNREVISION 10. KREDITAVDELNING 11. RISKKONTROLL 12. COMPLIANCE Väljer/utser/initierar Informerar/rapporterar 1. AKTIEÄGARE Aktieägares rätt att delta i beslut om Handelsbanken utövas på bolagsstämman, vilken är bankens högsta beslutande organ. Ordinarie bolagsstämma (årsstämman) beslutar om bolagsordning, fastställande av resultat- och balansräkningar, ansvarsfrihet för styrelsen, ny styrelse, nya revisorer samt ersättningar till styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter och till revisorer. Årsstämman beslutar också om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. 2. VALBEREDNING Årsstämman beslutar om formerna för utseende av valberedning. Valberedningen har att bereda och lämna förslag till nästa årsstämma om ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt om arvode till ordföranden och övriga ledamöter. I valberedningens uppdrag ingår att utvärdera styrelsens arbete, i första hand utifrån den rapport som styrelsens ordförande lämnar till valberedningen. Valberedningen föreslår även val av revisorer och arvode till dessa. 136

139 STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING 3. REVISORER Revisorer utses enligt lag av årsstämman för en period om fyra år vilket borgar för kontinuitet och djup i revisionsarbetet. Revisorerna är ansvariga inför aktieägarna på stämman och lämnar sin revisionsberättelse över årsredovisningen samt en muntlig redogörelse på årsstämman om hur revisionen har bedrivits samt hur revisorerna bedömer ordningen och kontrollen i banken. Revisorerna lämnar även information och synpunkter till såväl Revisionsutskottet som styrelsen i sin helhet, vidare till chefen för Internrevisionen och till verkställande direktören. 4. STYRELSE Styrelsen ansvarar för bankens organisation och förvaltar bankens angelägenheter för ägarnas räkning. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bankens ekonomiska situation och se till att banken är organiserad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bankens ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen upprättar instruktioner för hur detta ska gå till och fastställer en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören. Av dessa centrala styrdokument framgår hur ansvar och befogenheter fördelas mellan styrelsen som helhet, utskott och kommittéer, samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Utöver att utse verkställande direktör, utser styrelsen även vice verkställande direktörer i banken samt chefen för Internrevisionen. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och delger valberedningen sina bedömningar. Ordförande är Hans Larsson. 5. KREDITKOMMITTÉ Kreditkommittén beslutar i kreditärenden över den beslutandelimit som gäller för de svenska, nordiska och engelska regionbankernas styrelser samt för kreditkommittén i Handelsbanken International och i dotterbolaget Handelsbanken Finans AB. Ärenden av stor betydelse hänskjuts för avgörande av styrelsen i sin helhet. Kreditkommittén består av styrelsens ordförande, vice ordförandena, verkställande direktören, ordföranden i Revisionsutskottet och tre av styrelsen utsedda styrelseledamöter på cirkulation i tvåårsintervaller samt chefen för Centrala Kreditavdelningen. Regionbankscheferna och chefen för Handelsbanken International är föredragande i Kreditkommittén. 6. ERSÄTTNINGSUTSKOTT Ersättningsutskottet följer utvecklingen av anställningsvillkor för ledande befattningshavare i andra finansiella företag och utvärderar löpande behovet av marknadsanpassningar av dessa villkor. Utskottet bereder styrelsens förslag till bolagsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare liksom styrelsens beslut om sådana villkor för verkställande direktören och chefen för Internrevisionen. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande jämte två av styrelsen utsedda styrelseledamöter. 7. REVISIONSUTSKOTT Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen genom att granska alla kritiska redovisningsfrågor och andra förhållanden som kan påverka den finansiella rapporteringens kvalitativa innehåll. Utskottet övervakar även effektiviteten i bankens och koncernens interna kontroll, internrevision och riskhanteringssystem samt de externa revisorernas opartiskhet och självständighet. Utskottet biträder även valberedningen i fråga om val av revisor. Revisionsutskottet består av styrelsens ordförande samt två av styrelsen utsedda styrelseledamöter. En av de senare ska vara utskottets ordförande. 8. VD OCH KONCERNCHEF Verkställande direktören utses av styrelsen att leda Handelsbankskoncernens verksamhet. För verkställande direktören gäller, förutom instruktioner från styrelsen, reglerna i aktiebolagslagen och i en rad andra författningar om vad som krävs för att fullgöra bankens bokföring, medelsförvaltning och kontroll över verksamheten. Bankens starkt decentraliserade organisation innebär att verkställande direktören arbetar mycket nära linjeorganisationen genom en förhållandevis stor koncernledning. Pär Boman är verkställande direktör och koncernchef sedan INTERNREVISION Internrevisionen ska självständigt och oberoende granska Handelsbankskoncernens verksamhet och redovisning. För den transaktionsintensiva verksamhet som bedrivs i en bank är det naturligt att revisionsstrategin har en stark tyngdpunkt på att bedöma och verifiera den interna kontrollen. Internrevisionen sysselsätter drygt 80 medarbetare, varav cirka 35 personer på den centrala revisionsavdelningen och ett 50-tal personer i de affärsdrivande enheterna. Tord Jonerot är chef för Centrala Revisionsavdelningen. 10. KREDITAVDELNING Bankens centrala kreditavdelning ansvarar för upprätthållandet av bankens kreditpolitik. Det sker huvudsakligen genom beredning av vart och ett av de större kreditärenden som beslutas av styrelsens kreditkommitté eller i styrelsen i sin helhet. Kreditchefen föredrar alla ärenden för verkställande direktören innan de anmäls för beslut. Kreditchefen rapporterar till verkställande direktören och är ledamot i styrelsens kreditkommitté. Olle Lindstrand är chef för Centrala Kreditavdelningen, som omfattar nio medarbetare. 11. RISKKONTROLL Riskkontrollenheten ansvarar för den samlade interna rapporteringen av koncernens alla väsentliga risker på aggregerad nivå. Ansvaret omfattar kredit-, motparts- och marknadsrisker (ränte-, valutakurs-, aktiekurs- och råvaruprisrisker), operativa-, likviditets- och försäkringsrisker. Riskkontrollens uppgift är att identifiera, mäta och övervaka koncernens risker samt informera styrelse och bankledning om dessa risker så att det ger en allsidig och saklig bild av koncernens risker och analys av hur riskerna utvecklas. Hanteringen av den enskilda risken är däremot en uppgift för den operativa enhet som har ansvaret för kunden eller motparten (kundansvarig) eller ansvaret för att utföra en viss affär (affärsansvarig). Riskkontrollenheten sorterar organisatoriskt under CFO, men chefen för riskkontrollen ska även rapportera sina iakttagelser och slutsatser till verkställande direktören och till styrelsens revisionsutskott. Rolf Marquardt är chef för riskkontrollenheten som sysselsätter 40 personer. 12. COMPLIANCE (REGELEFTERLEVNAD) Compliancefunktionens ansvarsområde är att informera om de risker som kan uppkomma till följd av bristande regelefterlevnad. Funktionen ska hjälpa till att identifiera och bedöma sådana risker, biträda vid utformningen av interna regler och att informera bankledningen samt styrelsen i frågor om regelefterlevnad. Bankens chefsjurist Ulf Köping-Höggård är koncernansvarig för compliancefunktionen. Complianceansvariga har utsetts inom alla affärsområden och i alla länder där banken är verksam. Sammanlagt cirka 40 medarbetare arbetar helt eller delvis med compliance. 137

140 STYRELSEN Styrelsen Namn Hans Larsson, ordförande Anders Nyrén, vice ordförande Fredrik Lundberg, vice ordförande Pirkko Alitalo, ledamot Jon Fredrik Baksaas, ledamot Ulrika Boëthius, ledamot Befattning Direktör VD och koncernchef i AB Industrivärden VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen VD och koncernchef i Telenor ASA Banktjänsteman Utbildning Fil kand Civilekonom och MBA Civilekonom och Civilingenjör Civilekonom Civilekonom och MBA Naturvetenskapligt gymnasium Invald år Född Nationalitet Svensk Svensk Svensk Finsk Norsk Svensk Andra uppdrag Ordförande i Nobia AB, Attendo Holding AB, Valedo Partners Fund 1 AB. Ledamot i Holmen AB. Vice ordförande i Sandvik AB. Ledamot i Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Ernströmgruppen AB, AB Industrivärden, Svenska Cellulosa AB SCA, SSAB Svenskt Stål AB. Ordförande i Aktiemarknadsbolagens Förening, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Ordförande i Holmen AB, Cardo AB, Hufvudstaden AB. Vice ordf i NCC AB. Ledamot i L E Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden, Sandvik AB. Ledamot i Lagercrantz Group AB. Ledamot i Aker ASA, Det norske Veritas (rådet), Doorstep AS, GSMA. Vice ordförande Finansförbundet. Bakgrund VD Nordstjernan AB VD Esselte AB VD Swedish Match AB och Ordförande i bl a NCC AB, Linjebuss AB, Bilspedition/BTL AB, Althin Medical AB, Carema AB, Sydsvenska Kemi AB Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör Skanska Dir Markets och Corporate Finance Nordbanken Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör Securum VD OM International AB VD STC Venture AB Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör STC Direktör AB Wilhelm Becker. Verksam inom Lundbergs sedan Koncernchef i L E Lundbergföretagen AB sedan Vice VD Pohjola-Gruppen Abp Olika ledningspositioner inom Pohjola-Gruppen Direktör i Midland Montagu Aktiebank Olika ledningspositioner inom Pohjola-Gruppen Analytiker inom Postbanken CFO, Executive VP/Senior ExecutiveVP Telenor ASA Managing Director Telenor Bedrift AS CFO/CEO TBK AS Chief Finance Director Aker AS Chief Finance Director. Stolt Nielsen Seaway AS System consultant/controller/ Contract Co-ordinator Det Norske Veritas. Anställd i Handelsbanken sedan Koncern-klubbsordförande, Handelsbanken Ersättning kr kr kr kr kr Kreditkommitté Närvaro Ordförande 12/12 Ledamot 12/12 Ledamot 12/12 Ledamot 12/12 Revisionsutskott Närvaro Ledamot 1/2 Ersättningsutskott Närvaro Ordförande 6/6 Ledamot 6/6 Styrelsemöten Närvaro Egna och närståendes aktieinnehav 14/14 14/14 14/14 14/14 11/14 13/ , varav i indirekt innehav via vinstandelsstiftelsen Oktogonen. Beroende/ oberoende Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till bankledningen. Ej oberoende till större ägare (VD och koncernchef i AB Industrivärden). Oberoende till bankledningen. Ej oberoende till större ägare (Ledamot i AB Industrivärden). Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Ej oberoende (anställd). 138

141 STYRELSEN Namn Pär Boman, ledamot Tommy Bylund, ledamot Göran Ennerfelt, ledamot Sigrun Hjelmquist, ledamot Sverker Martin-Löf, ledamot Bente Rathe, ledamot Befattning VD och koncernchef i Handelsbanken Bankdirektör VD i Axel Johnson Gruppen AB Partner och ordförande i Sight Executive Group AB Direktör Utbildning Ingenjör och ekonomexamen Gymnasieutbildning Fil kand och civilekonom Civilingenjör och tekn lic Doctor of Engineering in Technology in Paper and Chemical Pulping, Fil doctor hc Civilekonom och MBA Invald år Född Nationalitet Svensk Svensk Svensk Svensk Svensk Norsk Andra uppdrag Ordförande i Svenska Bankföreningen. Ordförande i Stiftelsen Oktogonen. Ledamot i Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse, Närljus. Ordförande i Axfood AB. Ledamot i E.ON Sverige AB, RAE Systems Inc, Audiodev AB, Micronic Laser Systems AB, Symsoft AB, Seamless Distribution AB, Silex AB. Atea ASA. Ordförande i Svenska Cellulosa AB SCA, Skanska AB, SSAB Svenskt Stål AB. Vice ordförande i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, AB Industrivärden och Svenskt Näringsliv. Ordförande i Ecohz ASA och Powel ASA. Ledamot i Kongsberg Automotive ASA, Norsk Hydro ASA, Choice Hotels Scandinavia AS. Bakgrund Vice VD, Chef för Handelsbanken Markets Vice VD, Chef för Regionbank Danmark, Handelsbanken. Anställd i Handelsbanken sedan Anställd i Handelsbanken sedan Kontorschef i Handelsbanken sedan Fr o m 1966 innehaft olika uppdrag och tjänster inom Axel Johnson Gruppen med ett avbrott för Wells Fargo, San Francisco, USA Partner & Investment Mgr Brainheart Capital KB VD Ericsson Components AB Diverse befattningar inom Ericsson-koncernen Verksam inom Svenska Cellulosa AB SCA i olika ledande befattningar Vice koncernchef Gjensidige NOR (VD livbolag, ordf Fond- och Kapitalförvaltn bolag) VD Gjensidige Bank AS VD Elcon Finans AS vice VD Forenede Forsikring Ekonomidir Forenede Forsikring Kredit- och ek chef E.A. Smith AS. Ersättning kr kr kr kr Kreditkommitté Närvaro Ledamot 12/12 Ledamot 12/12 Ledamot 8/8 Ledamot 10/12 Revisionsutskott Närvaro Ordförande 5/5 Ledamot 4/5 Ersättningsutskott Närvaro Ledamot 6/6 Styrelsemöten Närvaro 14/14 14/14 13/14 13/14 14/14 11/14 Egna och närståendes aktieinnehav 5 171, varav i indirekt innehav via vinstandelsstiftelsen Oktogonen , varav i indirekt innehav via vinstandelsstiftelsen Oktogonen Beroende/ oberoende Ej oberoende (anställd). Ej oberoende (anställd). Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till banken och bankledningen. Ej oberoende till större ägare (Ledamot i AB Industrivärden). Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. 139