X-traordinärt på SÄS

Transkript

1 X-traordinärt på SÄS - Uthållighet bortom färdiga lösningar Goda medicinska resultat med SÄS processmodell Gröna korset -en metod som minskar vårdskador Sid 4 Sid 7 Att vara så synlig och närvarande som möjligt som chef ska genomsyra alla nivåer i organisationen Medarbetarnas förbättringsarbete genomsyrar x-matrisen för SÄS Gå och förståmöten-bättre ledarskap genom mer tid i vården Färre komplikationer för patienten och modern teknik i diabetesprocessen Mer fart med högintensivt förbättringsarbete, HIFA Sid 2 Sid 3 Sid 5 Sid 6

2 Varmt välkomna till Södra Älvsborgs Sjukhus som genom åren har präglats av utvecklingsarbete i olika former men med den röda tråden genom alla år. Organisationsgranskning, LIFT-programmet och processorientering i det medicinska utvecklingsarbetet, är verktyg som historiskt sett legat till grund för den modell, x-matrisen, som används i dag. Något som alla metoder har haft gemensamt är ett tydligt lednings- och styrningsperspektiv samt ambitionen att få alla medarbetare delaktiga i förbättringsarbetet. Under våra studiebesök får ni ta del av vårt ledningssystem x-matrisen, vårdprocessernas utveckling, hur vi leder och styr dem, högintensivt förbättringsarbete, patientsäkerhetsverktyget Gröna korset och hur patienterna är delaktiga både i vården och i det förbättringsarbete som sker ute i verksamheterna. Jag hoppas att ni blir inspirerade av våra studiebesök som visar upp goda exempel på både ledningens och medarbetarnas utvecklingsarbete. Vi ser fram emot att träffa er och utbyta erfarenheter. Att lära av varandra är en viktig källa till utveckling. Thomas Wallén, sjukhusdirektör Medarbetarnas förbättringsarbete genomsyrar x-matrisen för SÄS SÄS använder x-matrisen, som är unik i svensk sjukvård, för att beskriva sjukhusets verksamhetsplan. X-matrisen visar visuellt sambandet mellan sjukhusets fokusområden, mål och förbättringsprogram. Det strategiska stödet för att uppnå målen är de två förbättringsprogrammen, som är direkt kopplade till vården, utveckla arbetssätt i slutenvården samt utveckla arbetssätt i öppenvården. Mätetalen följs upp och diskuteras månadsvis vid sjukhusledningen styrtavla. X-matrisen används på alla kliniker och enheter. När den övergripande planen är beslutad bryter verksamheterna ner målen och anpassar dem till den egna verksamheten, till egna x-matriser. Mätetalen följs upp regelbundet. - X-matrisen är ett enkelt och överskådligt redskap för uppföljning av klinikens gemensamma mål som vi bryter ner i olika delmål på enhetsnivå, säger Stefan Magnusson, verksamhetschef på ortopedkliniken. Genom att bryta ner målen till enhetsnivå och ha en regelbunden uppföljning ser man som medarbetare betydelsen av sina insatser och vilken påverkan det har på klinikens mål. Hur väl levererar förbättringsprogrammen mot måltalen? FÖRBÄTTRINGS- PROGRAM Hur mycket bidrar förbättringsprogrammen till att vi lyckas med fokusområdena? När målen uppnås får patienterna vård av fortsatt hög medicinsk kvalitet, god tillgänglighet till vården och ökad patientsäkerhet uppnås. För medarbetarna blir arbetsmiljön bättre när strul och stopp i verksamheten minskar. VERKSAMHETSPLAN 2016 MÅL OCH MÄTETAL SÄS mitt sjukhus FOKUSOMRÅDEN Hur arbetar den egna verksamheten för att uppnå mål och mätetal? KLINIKER OCH ENHETER Hur mycket arbetar den egna verksamheten mot de övergripande fokusområdena? Organisationsgranskning, OG Måldokument Enhet för verksamhetsutveckling, EVU Kvalitetshandledarutbildning

3 Gå och förstå-möten bättre ledarskap genom mer tid i vården Mer tid ute i verksamheten och mindre tid på möten är kortfattat tanken med gå och förstå. Syftet är att chefer och medarbetare ska dela samma förstahandsinformation om verksamheten och resultaten. Det är viktigt att inte leda från kontoret utan istället vara fysiskt och mentalt närvarande, säger sjukhusdirektör Thomas Wallén. Att ha sinnesnärvaro, vara lyhörd och känna av stämningar. Det är ju populärt med uttrycket management by och jag tycker att management by presence väl beskriver hur jag ser på SÄS ledarskap. För mig är detta oerhört värdefullt. Jag får direkt återkoppling på om vi är rätt ute i de beslut som sjukhusledningen tar. Vi får också input från medarbetarna själva inför kommande beslut. Men jag vill framhålla att vi inte är ute för att kontrollera hur cheferna sköter sig. Det viktiga är att tillsammans hitta möjligheter till förbättringar inom vårt system. Att vara så synlig och närvarande som möjligt som chef ska genomsyra alla nivåer i organisationen. Gå och förstå är därför en ordinarie del av sjukhusledningens möten. Alla berörda chefer är med på mötet och efteråt samlas man för diskussion om det som framkommit, till exempel förslag på vad som kan bli bättre eller hur man uppnår de mål som finns på enheten, kliniken eller sjukhuset i stort. Medarbetarna är hittills mycket positiva till gå och förstå -besöken och tycker att det är bra att sjukhusledningen har dialog på plats. - Att cheferna i sjukhusledningen intresserar sig för vår verksamhet, vårt förbättringsarbete och lyssnar på våra tankar och idéer, på detta sätt gör att det blir en vi-känsla på sjukhuset, säger Hanna Hermansson, undersköterska på rehabiliteringsmedicinsk vårdenhet. Dagligt förbättringsarbete I SÄS standards ingår dagligt förbättringsarbete, basala hygienregler och Gröna korset. Dessa tre koncept bedöms vara mycket viktiga och ska föras in på alla kliniker. - Ökad nytta och säkerhet för patienterna - Omvandla problem till förbättringar - Minska strul och få bort tidstjuvar i arbetet - Dra nytta av gruppens samlade engagemang - Bättre arbetstillfredsställelse Lean introduceras Genombrottsprojekt - bra mottagning Visionsdokument SÄS-modellen Leda i förbättring och tillämpning, LIFT LIFT-guider Kvalitetsansvariga på varje klinik 3

4 Goda medicinska resultat med SÄS processmodell SÄS är ett processorienterat sjukhus. Processarbetet ses som en viktig del av sjukhusets utvecklingsarbete och engagerar många medarbetare i vården. Resultatet av processernas arbete har gett patienten en mer värde- och evidensbaserad vård. Kvalitén har blivit högre och väntetiderna till vård har kortats genom det långsiktiga arbete som bedrivits. I dag finns det tio patientprocesser som är indelade utifrån diagnosgrupper eller symtom som kräver vård och behandling över klinikgränserna. Sjukhusets två biträdande sjukhusdirektörer är huvudprocessägare. Varje process leds av en processledare som också är erfaren specialistläkare. Processledaren har ett processteam bestående av deltagare som representerar de kunskapsområden som är kritiska för att lyckas i processarbetet. Processledaren har också insyn i de verksamheter som har betydelse för processen och har befogenheter att fastställa sjukhusövergripande styrdokument för processen. Uppföljning av resultat sker vid processledningsgruppsmöten med sjukhusledning, berörda verksamhetschefer och processledare. Vid dessa möten tas beslut om målnivåer och arbetsfördelning för att nå uppsatta mål. Nedan visas resultat från några processer. Strokeprocessen patienter som är ADL-oberoende efter 3 månader Höftfrakturprocessen andel opererade inom 24h Hjärtrytmrubbningsprocessen andel patienter som fått antikoagulantiabehandling Sjukvårdsstrategisk enhet, SSE Sjukhusövergripande processer Processorganisation med processägare, processteam och processguider

5 Färre komplikationer för patienten och modern teknik i diabetesprocessen Diabetesprocessen har utvecklat riktlinjer kring diagnosen, utökat användningen av modern teknik och gjort patienten mer delaktig i vården. 80 procent av patienterna som följs upp på sjukhuset, har nu tillgång till kontinuerlig blodsockermätare och insulinpump. Det är en modern utrustning som förenklar uppföljningen av blodsockernivåerna och doseringen av insulin. Blodsockernivåerna har på tre år blivit bättre. Målet 2015 var att mer än 20 procent skulle ha ett blodsockervärde på mindre än 52mmol/ mol. Nu har 27 procent av patienterna ett blodsockervärde på mindre än 52mmol/mol. Patienter med typ 1 diabetes följs alltid upp på sjukhuset. Om tecken på komplikationer upptäcks kan patienten via det samarbete som processarbetet innebär snabbt få den hjälp den behöver. Det känns bra att kunna förmedla tryggheten till patienten, att vi tar hand om dem när det behövs, säger Detlef Hess, processledare. Ingen behöver gå med behandlingskrävande förändringar på grund av bristande kontroll. Våra patienter får ögonkontroller i god tid. Patienter med fotsårsproblem tas om hand i multidisciplinära team, något som inte är självklart i landet. - Patienterna bjuds också in till årliga diabetessemi narium, diabetsskola och har en patientföreträdare i processtea met, säger Lars Berg, sjuksköterska. Sammantaget förbättrar det patientens motivation att följa den behandlingsstrategi som rekommenderas. Sjukhuset vårdar ca 1500 diabetespatienter, varav 230 är barn. Diabetesprocessen resultat diabetes vuxna Diabetesprocessen resultat diabetes barn Start av fem sjukhusövergripande processer Leanspel i chefsgruppen Utbildning av leancoacher 5

6 Mer fart med högintensivt förbättringsarbete, HIFA Högintensivt förbättringsarbete, HIFA, syftar till att snabbt analysera och genomföra förbättringar kring hur sjukhuset uppfyller patienters behov i resan genom vården. Tanken är att snabbare komma framåt än vid dagligt förbättringsarbete, när det finns en uttalad önskan att utveckla den egna verksamheten. -Modellen att samla en grupp med företrädare för olika yrken under några intensiva dagar startade 2013, säger utvecklingschef Peter Häyhänen. Det som är unikt med metoden är att man går från analys till test och genomförande inom några dagars lopp. Metodiken är baserad på aktivitetsbaserad inlärning. Så här ser upplägget i stora drag ut: fem arbetsdagar, korta teoripass och praktiskt arbete, intervjuer med patienter dag 1, värdeflödeskartläggningar och analys av nuläget dag 2 och sedan verkstad dag 3-5. HIFA på vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Medarbetarna på vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning centrum har bland annat infört multidisciplinär nybesöksbedömning och vårdplan, öppen elektronisk tidbok, utvecklad telefontillgänglighet, förbättrad struktur för behandlingskonferenser och en ny form för utbildning av patienter och närstående. Utvärderingar visar att medarbetarna upplever att de har åstadkommit mer än de förväntade sig och att arbetsglädjen har ökat. HIFA på rehabiliteringskliniken Förbättringsarbete är numera en självklar del av vardagen på centrala sjukgymnastiken och arbetsterapin. 36 förbättringsarbeten har avslutats sedan starten. Exempelvis; användning av kommunikationsverktyget SBAR vid överrapportering internt och externt, ostörd ADL-träning (aktiviteter i dagliga livet), att basala hygienrutiner följs, att uppföljning av fysisk aktivitet på recept och patientenkäter görs. Möten kring förbättringstavlan sker tre gånger i veckan för att inte tappa fart i utvecklingsarbetet. Läs mer på bloggen vgregion.se/rehabiliteringsklinikenshifa/ HIFA på ortopedkliniken, anestesikliniken och akutkliniken HIFA kring akuta operationer har nyligen påbörjats inom tre kliniker och samarbetet har redan förbättrats. På operationsavdelningen har nya rutiner förts in som leder till ett bättre flöde i operationsprocessen. Ett exempel på en bra förbättring är att operatören, i nära anslutning till operationen, skriver en ordination på vilka aktiviteter, exempelvis återbesök, som patienten behöver efter operationen. Det behöver inte göras efter operationen. Det innebär att patienten bara behöver vara på en avdelning samtidigt som det frigör också vårdplatser på ortopedavdelningen Patientsäkerhetssatsning Utvecklingscontroller tillsätts Majoriteten av cheferna på SÄS deltar i nationell Leankonferens Leanutbildning för chefer och medarbetare

7 Gröna korset - unik metod som minskar vårdskador Från att ha börjat som en förbättringsidé inom kirurgkliniken 2011 har modellen Gröna korset blivit en etablerad metod på SÄS. Gröna korset är ett enkelt verktyg som används för att identifiera risker och vårdskador samt förhindra att dessa ska inträffa. Det är också en del av SÄS standards. Som SÄS standard är målet att alla vårdavdelningar och öppenvårdsmottagningar ska använda metoden med syfte att minimera vårdskador och förbättra patientsäkerhetskulturen. Styrkan med modellen är att den är enkel och visuell. För varje månad används ett illustrerat kors med rutor Bättre för patienterna - Bättre information - Ökad trygghet nattetid - Färre fallolyckor - Oftare rätt mediciner - Bättre sömn nattetid - Mindre smärta efter operation för varje dag i månaden. Man fyller i, dag för dag, alla rutor med olika färger. Ett helt grönt kors betyder att inga vårdskador eller risker för skada uppstått. Andra färger indikerar risker för eller inträffade vårdskador. Gult (risk), orange (inträffad skada) och rött (allvarlig inträffad skada). Med färgerna ser man snabbt hur patientsäkerheten är på enheten. Vid korta dagliga avstämningsmöten samlas enhetens medarbetare, oavsett yrkestillhörighet, för att diskutera gröna korset. När man ser brister i patientsäkerhetsarbetet åtgärdas dessa i det dagliga förbättringsarbetet och följs upp månadsvis. Patient och närstående erbjuds bli delaktiga i en dialog när en skada har inträffat. Gröna korset, som utvecklats på SÄS, utsågs 2014 till årets innovation inom kvalitetsutveckling i en europeisk tävling, Quality Innovation of the Year. Bättre för medarbetare - Öppet samtalsklimat - Mindre syndabockstänkande - Säkrare arbetssätt - Utökad kompetens i patientsäkerhet - Daglig dialog kring patientsäkerhet - Chefer och medarbetare har samma verktyg Andra sjukhus har tagit del av metoden. Jag är jätteglad och väldigt tacksam för priset, säger verksamhetsutvecklare Katherina Hansson som utvecklat modellen. Medarbetarna har tagit till sig arbetssättet och nu är Gröna korset en naturlig del i vardagen. Jag vill också tacka alla medarbetare för patientsäkerhet jobbar vi med tillsammans. SÄS är på rätt väg när det gäller patientsäkerhet. Sjukhuset har de senaste åren påtagligt minskat andelen utvecklade trycksår men också andelen vårdrelaterade infektioner. Arbetet kommer att intensifieras än mer framöver. Läs mer om Gröna korset och se filmen på webben Bättre för sjukhuset - Mindre antal vårdskador - Ökad patientsäkerhetskompetens - Förbättrad patientsäkerhetskultur - Ökad benägenhet hos medarbetarna att rapportera avvikelser - Systematiskt stöd i patientsäkerhetsarbetet - En del av planeringen i klinikernas verksamhetsplaner X-matris ersätter verksamhetsplan Förbättringsprogram Högintensivt förbättringsarbete (HIFA) Reviderad modell för SÄS patientprocesser 7

8 Följ SÄS på webben och i sociala medier www Här hittar du kontaktinformation och mer information. facebook.com/sodraalvsborgssjukhusvgr youtube.com/infosas instagram.com/sodra_alvsborgs_sjukhus linkedin.com/company/södra-älvsborgs-sjukhus bambuser.com/channel/saskonferens bambuser.com/channel/saskonferens2 bambuser.com/channel/saskonferens3 Arbeta på SÄS Läs mer om hur det är att arbeta hos oss och om våra lediga tjänster på vår webbplats, under Arbeta hos oss. Vill du veta mer? Välkommen att kontakta HR-direkt på tfn Postadress Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås Besöksadress SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx E-post sas@vgregion.se