SÄVENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Transkript

1 SÄVENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Gruppfamiljedaghemmet Säven

2 Innehållsförteckning 1. Sävens värdegrund 2 2. Genomförandet av småbarnsfostran 4 3. Vård, fostran och undervisning som helhet Fostrarens roll inom småbarnsfostran 3.2 Barnet gläds över att lära sig 4. Inlärningsmiljö Den fysiska miljön 4.2 Den psykiska omgivningen 4.3 Den sociala miljön 4.4 Den kognitiva miljön 4.5 Den emotionella miljön 4.6 Den estetiska miljön 5. Språkets betydelse inom småbarnsfostran 9 6. Barnets lek Vårdnadshavarnas roll i småbarnsfostran Den första kontakten med familjen 7.2 Fostringsgemenskapen 7.3 Barnets individuella plan för småbarnsfostran 8. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd Samarbetspartners Utvärdering 16 1

3 1. Sävens värdegrund 1. Förbud mot diskriminering På Säven ska alla barn bli behandlade jämlikt och med respekt oberoende av ålder, kön, religion, kulturell bakgrund etc. Vi godkänner inte mobbning i någon form. Det är den vuxnas uppgift att märka och handla i mobbningssituationer. 2. Trygga människoförhållanden Vi vill att man på Säven får och vågar visa sina känslor, både positiva och negativa, men man får inte göra någon annan illa. Tillsammans med barnen försöker vi ge ord åt känslorna, prata och fundera runt dem. Vi försöker finna gemensamma lösningar i konfliktsituationer. 3. Barnens rätt att leva och utvecklas harmoniskt Grunden till en harmonisk uppväxt är trygga människoförhållanden. Barnen har rätt att vara barn och lek är deras viktigaste uppgift. Alla ska bli respekterade och uppskattade just så som de är. De vuxna ska ha tid till att lyssna, diskutera, hjälpa, trösta och glädjas tillsammans med barnen. Alla barnen bör få positiv uppmärksamhet och bekräftelse. 4. Att växa upp och utvecklas i trygga förhållanden En trygg och bekant omgivning är viktigt för att barnen ska få en harmonisk dagisdag. Dagsordningen och upprepning ger en bekant kontinuitet åt dagen. Att vi har vissa konsekventa regler som vi håller fast vid ger en trygg grund att bygga på. Vi vill att alla ska trivas på Säven och glädje och humor är viktiga delar av vår verksamhet. 5. Barnets bästa Barnen ska ha rätt till individuell behandling även i grupp. Inget barn får lämnas utanför. Vuxna har ansvaret för att allas dagisvistelse sker inom trygga och stabila förhållanden. Alla ska känna sig uppskattade och som en viktig del av vår gemenskap. 6. Att bli förstådd och utvecklas enligt ålder Alla barn ska få stöd i den personliga utvecklingen. Vuxna ska veta vad som kan krävas (inte för mycket, inte för lite) av enskilda barn och ge tillräckligt med ändamålsenlig stimulans. Vi jobbar bl.a. med smågruppsverksamheter i åldersindelade grupper. Att ge åt 2

4 barnen positiv feedback och uppmuntran stärker deras självförtroende och sporrar dem att prova och försöka nya saker. 3

5 2. Genomförandet av småbarnsfostran Sävens plan för småbarnsfostran är en beskrivning på Säven, om vår verksamhet och våra värderingar. I den beskriver vi allt från hur en vanlig dag på Säven ser ut till hur vårdnadshavarna påverkar vår verksamhet. Syftet med småbarnsfostran är att främja barnets välbefinnande. Ett barn som mår bra har de bästa förutsättningarna att växa, lära sig och att utvecklas. Barnet är intresserat av sin omgivning, känner glädje inför aktiviteter och riktar sin energi på lek, att lära sig och att möta utmaningar. Vi vill i vår verksamhet på Säven främja barnets naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje. Barnets självkänsla främjas genom känslan av respekt och en känsla av trygghet. Den vuxna ska se till att barnets grundläggande behov beaktas. På Säven vill vi ge barnet trygga och varaktiga förhållanden som främjar barnets välbefinnande. Det är viktigt för barnet att de vuxna är närvarande i vardagen. Vi vill skapa en miljö där barnet känner sig tryggt och vågar öva nya färdigheter tillsammans med de vuxna. 3. Vård, fostran och undervisning som en helhet Vård, fostran och undervisning betonas olika beroende på barnets ålder. Växelverkan och samspel i vårdsituationer är viktigt för det lilla barnet. Undervisning, fostran och kommunikation i vardagen är viktiga för barnets välbefinnande och inlärning. En god vård, fostran och undervisning främjar en positiv jaguppfattning hos barnet. Det lilla barnet behöver mycket omsorg av vuxna personer. Ett välskött barn vars grundbehov tillfredställs och som känner sig tryggt och älskat kan rikta sitt intresse på andra barn, sin omgivning och verksamheten. Fostrarna ansvarar för att barnet ges möjligheten till inlärning i vardagssituationer. Vi vill tillsammans med barnen upptäcka och lära oss nya kunskaper. Vi vill gynna barnets uttrycknings- och kommunikationsförmåga med hjälp av rim och ramsor samt läsande med och för barnen. De vuxna uppmuntrar barnen till att undersöka och försöka själva, istället för att ge färdiga svar. Vi är lyhörda och öppna för idéer från barngruppen, vi vill ta vara på barnens egna initiativ och jobba vidare på dem. Det är viktigt att ge möjligheter, tid och rum för barnen. Humor och glädje är viktiga delar av vår verksamhet. 4

6 3.1 Fostrarens roll inom småbarnsfostran Fostrarens roll inom småbarnsfostran är mångsidig. Att skapa en tillitsfull atmosfär med hjälp av gränser och bestämda regler är viktigt. Sävens verksamhet planeras så att den passar barngruppen i fråga. Vi använder indelning i smågrupper efter barnens ålder och olika verksamheter för olika ålders barn, men vi använder dessa gränser med flexibilitet. Vi vill med hjälp av olika slags upplevelser förmedla kunskap och stimulera barnet på många olika sätt. Det är viktigt att vara medveten om varje enskilt barns möjligheter och hur vi på bästa sätt kan uppmuntra och vägleda barnet. Vi vill bygga en trivsam och trygg inlärningsmiljö, respektera barnet och vårdnadshavarna och deras sätt och vanor. Vi vill samtidigt utveckla oss själva och vår verksamhet. På Säven jobbar vi enligt egenvårdar-systemet. Egenvårdaren bekantar sig med barnet och familjen i sin egen miljö, med att göra hembesök när barnet börjar. Säven är en liten grupp och alla sköter alla, men egenvårdaren är den speciella länken mellan hemmet/familjen och daghemmet för varje enskilt barn. Kvartsamtalen genomförs med egenvårdaren. 3.2 Barnet gläds över att lära sig Barn är till sin natur nyfikna. Vi vill uppmuntra barnen att upptäcka nya saker tillsammans med de vuxna. Med hjälp av upprepning och växelverkan lär sig barnet nya kunskaper. Barnet lär sig bäst när det är aktivt och intresserat, då kan barnet känna glädje över att lära sig och över att lyckas. Trygga människoförhållanden ger en god grund för inlärningen. Vi vill på Säven skapa en positiv miljö och ett positivt förhållningssätt till inlärning. Det är viktigt att fostraren lyssnar till barnet och ger barnen möjlighet att själva ta initiativ till olika slags verksamhet. Positiv feedback och uppmuntran används flitigt i vår vardag. På Säven lär vi oss genom lek, pyssel, sagor, upplevelser, diskussioner, spel och varandra. Barnet är motiverat av sitt eget intresse och nyfikenhet, av sitt behov att få veta. Vi vill stöda detta och uppmuntra barnen. Vi vill främja ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenheter. 5

7 4. Inlärningsmiljö Det är viktigt att väcka barnets intresse att lära sig. Vi lyssnar på barnen och deras idéer. Det är viktigt att barnen har tillit till vuxna. Rutiner och konsekventa regler skapar trygghet. Vi vuxna visar intresse och uppskattning gentemot barnet med att stödja barnets egna initiativ och låta barnen tänka och pröva själva. Fri lek prioriteras. På Säven får barnen utvecklas i en trygg och stimulerande miljö. Verksamheten planeras så att den passar in och använder sig av omgivningen kring daghemmet. Det ska vara tryggt för barnet att leka och röra sig inne på daghemmet samt på gården och i parken. Vi använder oss av material och leksaker som passar barnen. Det ska vara lätt och tryggt för barnet att pröva på nya saker tillsammans med de andra barnen och vuxna. 4.1 Den fysiska miljön Säven är beläget i ett höghus i Gräsviken. Våra utrymmen är små och hemlika med kök i mitten. Vi har stora fönster som ger lokalen ett luftigt och ljust intryck. Vi har två sovrum varav det stora sovrummet också fungerar som lekrum. De mindre barnen vilar i det stora rummet och de större i det lilla. Inredningen är barnvänlig med möbler som tål användning. Vi sitter och äter i tre matbord som passar för olika ålders barn med stolar som är på rätt höjd förhållandevis till borden. Vi har också en soffa som är ypperlig för läsestunder med antingen hela gruppen eller enstaka barn. Säven har en gård med gungor, en rutschbana och sandlåda. Vi har mycket sandleksaker samt cyklar, sparkbräden och små plastmopeder som barnen kan åka med på gården. Vår gård omringas av hus vilket innebär att det på gården vistas ibland även andra barn och vuxna. Det finskspråkiga gruppfamiljedaghemmet Ankkuri, som finns i samma kvarter, brukar också vistas på eftermiddagen på gården. Till gården leder flere portar; en ut mot kanalen och en mot en livligt trafikerad cykelväg. Detta kräver mycket uppmärksamhet av de vuxna och konsekventa regler för barnen. Gräsviken är ett bostadsområde som är växer och förändras hela tiden. En helt ny stadsdel, Busholmen, håller på att ta form alldeles intill oss. Barnfamiljer utgör en stor del av befolkningen i Gräsviken och bland de svenskspråkiga är samhörigheten stark. Många av Sävens barn bor i Gräsviken och träffar varandra också på fritiden. Närheten till Helsingfors centrum och havet präglar vår omgivning och nära till hands finns lekparker, skolor, sportplan, bibliotek, både natur och kultur. 6

8 Omfattande förändringar är på gång i vår närmiljö, vår utsikt har förändrats radikalt inom de senaste åren p.g.a. ombyggnaden av Mechelingatan och den nya bron som rest sig utanför vårt fönster. Under bron går nu en promenadväg rakt till den s.k. Viktoria-parken eller till spårvagnshållplatserna. Den nya promenad- och cykelvägen, Banan tar oss också rakt in till centrum utan att korsa en enda bilväg. Mot havet, intill vårt hus har det kommit en hundpark som vi kan iaktta från vårt fönster. Trafiken kring oss är livlig, vi ser bilar, bussar, spårvagnar och båtar bara vi tittar ut genom fönstret. Ambulanser och brandbilar som gör utryckningar från Busholmens räddningsstation kör också förbi oss flere gånger under dagen. Koffens hästar blir vi också alltid lika glada av att se komma åkande. Till motsatsen av detta är vår innergård en avsevärt lugnare plats att vistas på. 4.2 Den psykiska omgivningen På Säven anser vi att regler ger barnen trygghet. Med kärlek och gränser vill vi uppfostra glada och nöjda barn. Vi vill stöda och stimulera barnen att lära sig nya saker. Att lyssna och ta hänsyn till barnets idéer är viktigt. Diskussioner, samtal, att fundera, spekulera och filosofera runt alltmöjligt sysslar vi med varje dag. Vi vill skapa en hälsosam miljö som stöder barnets utveckling. Att skapa en balans mellan inne- och utevistelsen samt mellan vardagen och festligheter är viktigt. Vi bjuder barnen på många olika slags upplevelser, t.ex. promenader, teater, bio, utställningar, biblioteksbesök och utfärder. 4.3 Den sociala miljön Vi vill skapa en tillitsfull och trygg miljö på vårt daghem där barnen kan ha roligt då de lär sig. Barnen måste kunna känna sig säkra och våga göra misstag. Vi lär oss tillsammans vett och etikett och hur man beter sig i sociala situationer. Vår lilla grupp ger många möjligheter för barnen att lära sig under olika vardagliga situationer, hur man beter sig i trafiken, på teatern, på biblioteket m.m. Det är viktigt att de vuxna tillsammans kommer överens om gemensamma spelregler och är konsekventa i sitt agerande. Då lär sig barnen lättare skillnad mellan rätt och fel. Barnen ska lära sig att respektera och ta hänsyn till andra människor, det övar vi genom växelverkan sinsemellan i det dagliga livet. 7

9 4.4 Den kognitiva miljön Alla Sävens leksaker, spel och dylikt finns inte framme, utan vi har ett roterande system med vilka leksaker som är till barnens förfogande. På det sättet lär sig barnen att uppskatta de leksaker de har och får omväxling. Också barngruppens ålder inverkar på vilka leksaker som är framme. Förutom alla leksaker har barnen har tillgång till ett stort urval böcker, pysselmaterial, ritpapper och pennor, spel, pussel, utklädningskläder. Vi syr, målar, modellerar, klipper och klistrar, allt efter barnens intressen. 4.5 Den emotionella miljön Vi strävar till att barnen ska lära sig att ta hänsyn till andra människor. Att hjälpa varandra och ge tröst vid behov. I konfliktsituationer försöker vi reda ut saken med diskussioner med alla inblandade och inte bara blint bestraffa. Vi talar om hur det känns och vad vi alla skulle kunna göra för att det skulle kännas bättre o.s.v. Humor, skoj och glädje är viktiga ingredienser på Säven. Vi vill ha roligt och att alla trivs på vårt lilla dagis! Genom gränser och rutiner vill vi skapa en trygg grund att bygga på och med spontana upplevelser en guldkant på vår tillvaro. Med uppmuntran vill vi skapa en positiv miljö för barnen. Tid och tillgänglighet för tröst och famn skall alltid finnas. 4.6 Den estetiska miljön Våra utrymmen är hemliknande; små och mysiga. Inredningen är ändamålsenlig. Den är passande för barn, med möbler och leksaker som är till för att användas. Våra fönster och väggar är prydda med konstverk som barnen själv gjort. Våra många fönster gör våra utrymmen ljusa och luftiga. Ljudisoleringen i fönstren är bra, vi kan stänga trafikljuden utanför. Barnen får också lära sig att städa undan efter sig och lägga saker tillbaka på sina platser, det bidrar till allas vår trivsel. Vi värnar om våra leksaker och böcker, är försiktiga och söndrar inte. Vi visar också respekt för andras saker och lär oss att dela med på leksaksdagen. 8

10 5. Språkets betydelse inom småbarnsfostran Helsingfors alla daghem och gruppfamiljedaghem har som grund för sin språkuppfostran Språkstrategi för dagvården från A-Ö av Lillemor Gammelgård. Språkstrategins syfte är att ge alla barn språkstöd i vardagens alla situationer och stöda deras språkutveckling och ge dem stimulans för ett levande och fungerande språk. Språket har en central betydelse när det lilla barnet bildar sig en uppfattning om den omgivande världen och sin egen plats i den. Språket har också en viktig roll då barnets tankefunktioner och kommunikationsförmåga utvecklas. I ett senare skede anknyter språket till problemlösning, logiskt tänkande samt fantasin. Leken och sagorna har en speciell betydelse för språkets utveckling. Den fria leken har en viktig betydelse i vår verksamhet. På Säven läser vi mycket åt barn i alla åldrar. Att lära sig ett språk är alltid en personlig och skapande process, därför är det viktigt att beakta det enskilda barnets kunskaper och behov. När vi har läsestunder delar vi in gruppen i stora/små, beroende på mognadsnivå och vad barnen orkar med. Om mån av möjlighet läser vi också för 1-2 barn när de så önskar. Vi sjunger och rimmar. Att lyssna, prata och diskutera tillsammans med barnen är en av de viktigaste delarna av vår verksamhet. Det är viktigt att stödja barnets språkliga utveckling genom att tala med barnet, leka, sjunga och läsa. Vi planerar Sävens verksamhet så att den uppmuntrar barnen att kommunicera med varandra och de vuxna. Samlingar, måltider och på- och avklädningssituationer är ypperliga tillfällen för språkövningar. Personalen har en viktig uppgift som språkliga modeller för barnen och strävar till att använda ett rikt och korrekt språk. Vi försöker undvika ensidiga order och upprepningar av samma kommandon och istället föra en dialog med barnen. I samband med de dagliga rutinerna lär sig barnet ett språk som anknyter sig till olika situationer. Tillsammans med andra barn och vuxna lär sig barnet kulturbundna och sociala vanor. Därför är det viktigt att barnets kulturella bakgrund respekteras. Vi vill förmedla till barnen att det är en rikedom att behärska flere olika språk. Säven är med i ett projekt som främjar samarbetet mellan de svenska daghemmen, biblioteken och Helsingfors Kulturcentral. Varje daghem har en kulturkoordinator som får information om kulturutbudet som erbjuds till dagvården i Helsingfors. Koordinatorn blir också bjuden på föreläsningar och träffar, t.ex. bokmässan. 9

11 6. Barnets lek Barn älskar att leka. De lär sig olika färdigheter genom lek. Barn tar kontakt med den omgivande världen och människorna genom sin lek. För barn är leken ett självändamål och det är viktigt att barnen får njuta av leken. Barnets uppfattning om vad som är lek varierar från olika åldrar. Till en början forskar barnet aktivt sin omgivning och föremålen omkring sig. De minsta barnen leker gärna med vuxna och med de större barnen. På detta sätt påverkas barnets lek av de andra barnen i gruppen och barnen lär sig sociala färdigheter. I ett senare skede blir leken mer fantasifylld med element från både den omgivande världen och fantasivärlden. Allt som leken uttrycker är betydelsefullt för barnet. Barnen använder sig av allt de upplevt när de leker. De härmar samtidigt som de skapar nytt. Detta främjar utvecklandet av fantasin. Även rörelseförmågan och de språkliga kunskaperna utvecklas genom leken. På Säven får barnen leka fritt med varandra. Vi observerar barnens lekar och fungerar som ett stöd vid sidan om, vid behov. De vuxna deltar i leken med att lyssna, ge idéer, svara på barnens initiativ och ge kommentarer, uppmuntran, redskap och material. När barnen leker, vägleder vi barnen beroende på barnets ålder och förmåga. Vi använder ofta smågruppsindelning och utnyttjar alla olika vrår och rum för leken. På Säven vill vi främja en fri och fantasifylld lek, som baserar sig på barnens egna idéer och intressen. De mindre barnen lär sig av de större genom att iaktta och de större lär ut sina lekar till de mindre med att ta dem med i sina lekar. Vi försöker om möjligt, låta leken stå framme och fortsätta nästa dag/efter utevistelsen/efter vilan, utan att den avbryts och städas undan varje gång. 10

12 7. Vårdnadshavarnas roll i småbarnsfostran 7.1 Den första kontakten med familjen Vi använder Med barnaögon -modellen som betonar vikten av ett nära samarbete och öppen kommunikation med föräldrarna. Som viktiga redskap i dagisstarten är egenvårdarens hembesök och mjuklandningen. När barnet fått en dagisplats kommer vi överens med föräldrarna om hembesöket. För att börja bygga en tillitsfull relation till barnet och föräldrarna kommer egenvårdaren och träffar familjen på deras egen mark. För att få en bra start på dagiskarriären planerar vi barnets mjuklandning tillsammans med familjen utgående från deras önskemål och behov. Ju mer tid man tar på sig desto lättare kan barnet anpassa sig till dagiset och alla nya människor. På Säven brukar vi ha en mjuklandningstid på ca 1-2 veckor, detta kan dock förlängas beroende på barnets och familjens behov. Dag 1: Bekanta sig med Säven och vår gård under en kort tid med vårdnadshavare Dag 2: Kommer till Säven, följer med in, deltar i pyssel och samling. Dag 3: Kommer till Säven, följer med in, deltar i pyssel och samling. Dag 4: Äta lunch tillsammans med de andra barnen och vårdnadshavarna. Dag 5: Äta lunch tillsammans med de andra barnen. Vårdnadshavarna hämtar barnet efter lunchen. Dag 6: Vila tillsammans med de andra barnen. Vårdnadshavarna hämtar barnet efter vilan. Dag 7: Vila och äter mellanmål tillsammans med de andra barnen. Dag 8: Den första hela dagen på Säven utan vårdnadshavarna. 7.2 Fostringsgemenskap Vi ingår en fostringsgemenskap med familjen så att barnets dagistid ska bli så lyckad som möjligt. I praktiken betyder det att vårdnadshavarna och personalen gemensamt engagerar sig i och stöder barnets fostran, utveckling och inlärning. För att en fostringsgemenskap ska fungera krävs ömsesidig tillit, jämlikhet och respekt. Det är vårdnadshavarna som bär ansvaret för barnets fostran. Personalens roll är att stöda vårdnadshavarnas fostran och att skapa förutsättningarna för ett jämlikt arbete med öppen kommunikation så att den fostrande gemenskapen ska fungera på bästa möjliga sätt. 11

13 Barnet och dess behov står i centrum i den fostrande gemenskapen. Småbarnsfostran bygger på två grundläggande element: på kunskap och erfarenhet hos både vårdnadshavarna och personalen. Dessa element skapar de bästa förutsättningarna för barnets välbefinnande. Det är viktigt att diskutera de olika områdena inom småbarnsfostran inom den fostrande gemenskapen. En god gemenskap bygger på öppen och tillräcklig kommunikation. Personalen ansvarar för att göra upp en plan för enhetens småbarnsfostran. Även en daglig kommunikation mellan personal och vårdnadshavare är viktig då man planerar verksamheten. Tillsammans diskuterar vi viktiga frågor som uppstår. Vårdnadshavarna kan också komma med synpunkter gällande vår verksamhet som sedan beaktas i den mån det är möjligt. Säven har en föräldraförening som aktivt ansökt om stipendier och bidrag för teaterbesök, litteratur och material. 7.3 Barnets individuella plan för småbarnsfostran Några veckor efter mjuklandningen görs en individuell plan för småbarnsfostran i samråd med vårdnadshavarna. Tillsammans kommer vi överens om formerna för barnets uppfostran, vård och vårt samarbete. Syftet med denna plan är att beakta barnets individualitet och vårdnadshavarnas åsikter och uppfattning när verksamheten läggs upp. Denna plan gör det möjligt för personalen att beakta barnets individuella behov i planeringen av verksamheten. Barnets erfarenheter, aktuella behov och intressen diskuteras med vårdnadshavarna under kvartssamtal som ligger som grund till barnets individuella plan för småbarnsfostran. Även bekymmer och problem som ansluter sig till barnets välbefinnande diskuteras så konkret som möjligt och tillsammans med vårdnadshavarna försöker man finna lösning på olika frågor och problem. Barnets individuella plan för småbarnsfostran följs upp och utvärderas en gång om året eller oftare vid behov. 12

14 8. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd Ett barn som behöver särskilt stöd kräver extra uppmärksamhet då man planerar verksamheten. Till barnets rättighet hör att grundvård och fostran bildar en helhet som anpassas till barnets vardag. Denna helhet utgår ifrån att barnet är i centrum. Ett barn som behöver stöd ska kunna ta del i verksamheten så normalt som möjligt. Det gäller att tillsammans med vårdnadshavarna se över verksamheten och utreda barnets möjligheter att fungera i olika miljöer. Även läkare och eventuella terapeuter konsulteras då det utvärderas hur barnets specialbehov kan bemötas i dagismiljö. En öppen och ständig kommunikation mellan personalen och vårdnadshavarna är speciellt viktig då barnet behöver särskilt stöd. Det är viktigt att daghemmet håller kontakt med rådgivningen och barnets läkare samt terapeuter om barnets situation och eventuell habilitering. Ifall barnet behöver extra stöd kan denne få en assistent som hjälper barnet i dagismiljön. All personal ska vara medveten om barnets situation och eventuella specialbehov för att kunna ta hand om barnet på bästa möjliga sätt. Det handlar om att ge tid för växelverkan, yrkesskicklighet och professionalitet med barnet i fokus i den vardagliga verksamheten. Följande gemensamma grundprinciper är nödvändiga att beakta när ett barn som behöver särskilt stöd börjar på dagis: Utvärdering av barnets vardag och dess behov Vårdnadshavarsamtal Föreståndaren konsulteras Kontakt med samarbetspartners (rådgivning, 4 års kontroll) Specialbarnträdgårdslärare konsulteras Framställan görs (platsbehov utreds) Habiliteringsplan 13

15 Assistentbehov utreds Barnskydd 14

16 9. Samarbetspartners Palmia Sävens mat levereras av Palmia. Vi beställer mat och morgon- och mellanmålsvaror en gång per vecka. Maten levereras varje måndag, onsdag och fredag och personalen tillreder och värmer den själv. Palmia tar också hand om maten till barn med olika slags allergier och andra specialdieter. Palmia sköter också städningen, 2 gånger ca 45 min per vecka. Seure Vid behov beställer vi vikarier från Seure Henkilöstöpalvelut. Daghem Fylgia-Solhem Vi har gemensam föreståndare med daghemmet Fylgia-Solhem. Gruppfamiljedaghemmen Robban, Säven och daghemmet Fylgia-Solhem delar också reservperson. Gruppfamiljedaghem Robban Vi har gemensamma pedagogiska kvällar tillsammans med gruppfamiljedaghemmet Robban och vår föreståndare några gånger per termin. Daghem Viktoria och Gruppen Barnstugan Daghemmet Viktoria eller Gruppen Barnstugan erbjuder vård till våra barn om Säven är stängd på grund av t.ex. personalens utbildnings- och planeringsdagar och under jul- och sommarledigheter. Johannes Församling Johannes Församling bjuder in oss till gudstjänster på jul och påsk. Biblioteket Från biblioteket lånar vi ofta böcker och cd-skivor till Säven. Vi besöker olika bibliotek med barnen, bl.a. Gräsvikens barnbibliotek, Tölö bibliotek eller Rikhardsgatans bibliotek. Helsingfors Stads Kulturcentral Kulturcentralen bjuder in oss på bio, teater och sagoläsning. 15

17 10. Utvärdering Sävens plan för småbarnsfostran är ett levande verk som ändras i takt med enhetens verksamhet, barn och personal. Sävens plan för småbarnsfostran utvärderas och uppdateras årligen eller oftare vid behov. Personalen har ca en gång i månaden ett kvällsmöte där de jobbar på småbarnsfostran och 1-2 gånger om året en planerings- eller utvecklingsdag då Sävens plan för småbarnsfostran uppdateras. På mötena diskuterar personalen enhetens verksamhet, värderingar och aktuella frågor. På basis av bl.a. dessa diskussioner skrivs sedan en plan för småbarnsfostran. Vi tar gärna emot vårdnadshavarnas synpunkter och idéer angående planen. 16