Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna. - Slutrapport för följeforskning av kompetensprojektet

Transkript

1 Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna - Slutrapport för följeforskning av kompetensprojektet Johanna Jansson & Bengt Pontén Högskolan Dalarna, 2014

2 Johanna Jansson & Bengt Pontén Högskolan Dalarna,

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Projektets syfte och mål Organisation Horisontella mål Jämställdhetsplan - systematiskt arbete för jämställdhetsintegrering Tillgänglighetsplan - systematiskt arbete för tillgänglighetsintegrering FÖLJEFORSKNINGSUPPDRAGET Lärande utvärdering Upplägg och metod FÖLJEFORSKNINGENS RESULTAT Styrgruppens tankar och förväntningar inför projektet Företagens erfarenheter av projektet och kurserna under projektets gång Kursdeltagarnas upplevelser av projektet och kurserna Företagens och styrgruppens erfarenheter och reflektioner i projektets slutfas Resultat av kursutvärderingarna Projektets arbete med uppföljning Projektets arbete med horisontella kriterier Jämställdhet Tillgänglighet Framtid PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE SAMMANFATTANDE DISKUSSION 23 BILAGA

4 1. Inledning Besöksnäringen i Dalarna är en bransch som förväntas växa. Kompetensutveckling förmodas vara en viktig del i denna utveckling. Projektet Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna (Kompetensprojektet) har syftat till att höja kompetensen inom branschen. I projektet har 19 besöksnäringsföretag deltagit. Målgruppen har varit besöksnäringsföretag med fler än tio anställda. Målet med projektet har varit att genom kompetensutveckling få ökad professionalisering och effektivisering hos företag i branschen. Kompetensutvecklingsinsatserna avsågs genomföras så att deltagarnas kompetenser i större utsträckning skulle stämma överens med arbetslivets krav samtidigt som deltagarna skulle förbättra sin ställning på arbetsmarknaden. Huvudman för projektet var Stiftelsen Hantverk & Utbildning. Projektet har även en nära koppling till Besöksnäringscollege som är ett samarbete mellan besöksnäring och utbildningsanordnare i länet, exempelvis har projektet delat hemsida med Besöksnäringscollege. 1 Hösten 2012 anordnades de första kurserna riktade till deltagande företag. Sedan dess har kurser med olika inriktningar såsom exempelvis värdskap, ekonomi, tillgänglighet och ledarskap, genomförts. 1.1 Projektets syfte och mål I projektansökan framgår det att syftet med projektet är att höja kompetensen inom besöksnäringen för att främja ökad rörlighet för de sysselsatta inom branschen. Deltagarna ska uppleva att de har blivit mer rörliga på arbetsmarknaden och ökat sina möjligheter att få nytt arbete vid behov eller möjlighet till utökning av anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinter- respektive sommarsäsong. Syftet med projektet är sedan att genomföra ett antal utbildningar specifikt för personal i företag med fler än 10 anställda, inom besöksnäringen i Dalarna, för att utveckla deras kompetens utifrån en kartläggning och analys som gjordes i mobiliseringsfasen för att förnya och utveckla deras kompetens. Kompetensutvecklingen ska leda till att de som deltar i kompetensutvecklingsinsatserna utvecklas så att deras kompetens överensstämmer med arbetslivets krav och att de därigenom förbättrar sin anställningsbarhet. Detta innebär: Ökad kompetensnivå inom ett antal utvalda centrala kompetensområden specifikt för besöksnäringen. Ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet för personer inom besöksnäringen vilket innebär att personer med säsongsanställning kan få en förstärkt position på

5 arbetsmarknaden genom kompetensutveckling och möjlighet till utökning av anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinter- respektive sommarsäsong. Större möjlighet för de anställda att utföra mer kvalificerade och även bredda sina arbetsuppgifter. Ökade möjligheter för ledarna i företagen att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivare sätt Ett långsiktigt syfte är att företagen inom besöksnäringen ska utveckla verksamheten och öka sin lönsamhet genom att utveckla mer konkurrenskraftiga produkter, effektivisera sin marknadsföring och öka sin export. Ökad samverkan mellan företagen som bidrar till att utveckla besöksnäringen i regionen. Målsättningen för projektet är att enligt plan genomföra utbildning utifrån identifierade behov i mobiliseringsfasen. För projektets genomförandefas är de preliminära målen följande: 500 anställda från företag inom besöksnäringen med fler än 10 anställda i Dalarna ska delta i de utbildningar som ska erbjudas under projektets genomförande. 75 % av deltagarna i utbildningarna ska uppleva att de fått ökad kompetens och därmed bättre förutsättningar att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter på ett effektivt sätt 70 % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att utföra mer kvalificerade och även nya arbetsuppgifter. 70 % av deltagarna ska uppleva att de har blivit mer rörliga på arbetsmarknaden genom att de ökat sina möjligheter att få nytt arbete vid behov och möjlighet till utökning av anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinterrespektive sommarsäsong. 80 % av ledarna i företagen ska uppleva att de har ökat sin förmåga att stärka sitt företags konkurrens- och utvecklingskraft 6.70 % av deltagarna upplever att samverkan mellan företagen i projektet bidragit till att utveckla besöksnäringen i regionen. Samtliga deltagare och samverkanspartner i projektet upplever att Besöksnäringscollege är ett strategiskt verktyg för regionens utveckling och tillväxt av besöksnäringen. 1.2 Organisation Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna var ett ESF finansierat projekt där Hans From varit projektledare tillsammans med Erica Sterner som projektledarassistent. Projektägare var Stiftelsen Hantverk och Utbildning men projektet har 5

6 dessutom haft en koppling till Besöksnäringscollege, exempelvis rymdes projektets egen hemsida med information och kursutbud inom Besöksnäringscolleges hemsida ( Besöksnäringscollege är ett samarbete mellan besöksnäringen och regionala utbildningsanordnare. Kompetensprojektet har byggt vidare på det arbete som gjorts/och görs inom Besöksnäringscollege och de nätverk och kontakter som skapats där. Projektets styrgrupp har bestått av följande representanter: Näring Anders Nygårds Lena Eriksson Anna Jungerstedt Madeleine Blixt VD Hotell Moskogen Leksand Personalansvarig Kläppen Resort Sälen Personalansvarig Lindvallens Restauranger Sälen Projektkontakt Stiftsgården Rättvik Utbildning Carina Isenberg Jörgen Elbe Michael Rocking Jonas Gustavsson Entreprenörskolan YH - Hantverk & Utb. Leksand Högskolan Dalarna Falun-Borlänge Scandinavian College of Travel & Tourism Orsa Tillgänglighetsutredare Solunova Falun Bransch Erika Charbonnel Petra Lindberg RTS - Rese-och turistnäringen i Sverige Stockholm RTS projektledare Kurbits Stockholm - ersättare Region Conny Danielsson Maggie Grunden Region Dalarna ansvarig Kompetensförsörjning Näringslivschef Malung-Sälen Projekt Hans From Erica Sterner Bengt Pontén Johanna Jansson Ted Berggren Projektledare Projektledarassistent Ansvarig Följeforskning Högskolan Dalarna Följeforskare-utvärderare Högskolan Dalarna Handläggare ESF Gävle Nedanstående företag har deltagit i projektet. Bjursås SkiCenter föll dock ifrån då företaget försattes i konkurs under projektets gång. Anläggningen har startats upp med annan ägare men har därefter inte deltagit i projektet. Tandådalens Wärdshus 6

7 Lindvallen Restauranger Stöten i Sälen Kläppen Sälens Högfjällshotell Hotell Lerdalshöjden Stiftsgården Rättvik Korstäppans Herrgård Hotell & Restaurang Moskogen Gyllene Hornet Hotel & Resort Tällbergsgården Hotell Åkerblads Hotell & Gästgiveri Klockargården Villa Långbers Hotell Green Hotel Quality Spa & Resort Dalecarlia Bjursås SkiCenter (föll ifrån efter konkurs) Romme Alpin Säfsen Resort 1.3 Horisontella mål Jämställdhetsplan - systematiskt arbete för jämställdhetsintegrering Så här formulerades jämställdhetsfrågorna i projektansökan I hela projektet eftersträvas en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor. Aktiviteterna har som målsättning att vända sig till båda könen. Projektet riktas till både män och kvinnor. Planerade konsultköp fördelas på män och kvinnor. Att män och kvinnor på samma villkor ges möjlighet att delta i de aktiviteter som projektet skapar. Både män och kvinnor kommer att kunna öka sin affärsmässighet och skapa nya arbetstillfällen. För att öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhet inom branschen kommer jämställdhetsfrågorna att lyftas och kommuniceras i flera aktiviteter i genomförandefasen. Genomförande: Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning bland projektets personal, deltagare i styrgrupp och referensgrupp. För att säkra att jämställdhetsfrågorna blir uppmärksammade och för att öka kunskapen och medvetenheten om dessa frågor kommer vi att arbeta på följande sätt: 7

8 1. Integrera avsnitt om jämställdhet i lämpliga utbildningar som kommer att genomföras i projektet. Jämställdhetsfrågorna kommer att kopplas till deltagarnas och företagens dagliga verksamhet. Vår avsikt är att öka deltagarnas förståelse och kunskap om hur ökad jämställdhet kan bidra till positiva effekter i det dagliga arbetet 2. Vid upphandlingen av dessa utbildningar kommer vi att säkerställa att utbildningsarrangören har erfarenhet och kunskap om jämställdhetsintegrering 3. Vi kommer att skapa rutiner som gör det möjligt att följa män respektive kvinnors väg genom projektet, vilka utbildningar som de går och vilket resultat som det har gett. Samt i utvärderingsblanketterna synliggöra kvinnor respektive mäns svar. 4. Under projektets gång kommer jämställdhetsintegreringsarbetet att finnas med som en punkt vid styrgruppens möten. Projektledningen ska genomgå jämställdhetsutbildning i ESF:s regi. Resterande medlemmar i styrgruppen erbjuds också att gå samma utbildning. Så här formuleras mål, aktiviteter och ansvar i projektets förenklade jämställdhetsplan Kurserna skall i möjligaste mån ske nära arbetsplatsen så att resor och övernattningar på annan ort inte blir ett hinder för att delta i kursen. Kurstiderna ska i möjligaste mån följa deltagarens vanliga arbetstider så att rutinerna i det sociala livet inte blir ett hinder för att delta kursen. Kursutbudet skall representera ett så brett utbud av kompetenser och utbildningsnivåer så att det inbjuder alla, kvinnor som män, att delta i kurser. Kurser med inriktning mot de sociala kompetenserna, såsom ledarskap, värdskap och entreprenörskap, kommer i sitt innehåll speciellt belysa jämställdhetsfrågorna. Genom projektet kommer man, utifrån kön, kunna följa deltagarnas val, genomförande och utvärdering av kurserna. Vid upphandling av kurser kommer jämställdhetsintegrering tas med som ett kriterium. Styrgruppen har jämställdhet som en återkommande punkt på sin agenda. Plan för jämställdhetsintegrering i projektet Kompetensförsörjning inom besöksnäringen i Dalarna Konkreta mål Aktivitet - Åtgärd Ansvar - Utvärdering Kurser nära arbetsplatsen Genom det stora deltagandet i projektet finns oftast möjlighet att genomföra kurserna på tre olika utbildningsplatser: Sälen, Siljan och Södra Dalarna. Optimera antalet kurser, kurstillfällen och kursdeltagare så att målet i möjligaste mån uppfylls. Ansvaret ligger på 8

9 Kurser på arbetstider Brett kursutbud av kompetenser och utbildningsnivåer Kurser med sociala kompetenser Följa deltagarnas val, genomförande och utvärdering Upphandling av kurser Styrgruppens agenda Avståndet från hemort och studieort minimeras genom detta och förlänger inte transporten jämfört med resan till arbetsplatsen. Genom det stora deltagandet i projektet samt att många kurser är uppdelade på halvdagar med för- och eftermiddag finns oftast möjlighet att genomföra kurserna på de vanliga arbetstiderna. Genom att inventera önskat kursinnehåll och erbjuda detta på olika kompetensnivåer blir det lättare för deltagarna att hitta den rätta kursen. Vid denna typ av kurser finns en naturlig koppling till jämställdhetsfrågor. Det finns här utrymme att i någon del av kursen belysa attityder kring kön och jämställdhet. Vid kursbeställningarna anges namn och kön. Likaså på deltagarlistor och på utvärderingar framgår kön. Detta innebär att vid statistik och redovisning skall beslut utifrån kön kunna följas. I samband med anbudsunderlag inkludera krav på jämställdhetsintegrering i utvalda kurser. På mötesagendan finns en stående punkt - jämställdheten i projektet. projektledaren. Optimera antalet kurser, kurstillfällen och kursdeltagare så att målet i möjligaste mån uppfylls. Ansvaret ligger på projektledaren. Rikt och anpassat kursutbud för målgrupperna. Ansvaret ligger på projektledaren. Kursinnehållet beaktas vid upphandling, genomförande och utvärdering. Ansvaret ligger på projektledaren och följeforskaren. Samtliga blanketter som berör deltagarnas val och synpunkter är angivna med kön. Ansvaret ligger på projektledaren och följeforskaren. Varje anbudsunderlag för kurser i sociala kompetenser innehåller krav på jämställdhetsbelysning. Ansvaret ligger på projektledaren. Ansvaret ligger på styrgruppsrepresentanterna. 9

10 1.3.2 Tillgänglighetsplan - systematiskt arbete för tillgänglighetsintegrering Så här formulerades tillgänglighetsfrågorna i projektansökan Förstudien är inte primärt inriktad mot denna målgrupp. Men genom att använda frågeformulär som skickas till företagen samt intervjuer så underlättar vi genom att de svara på frågorna i sin hemmamiljö och kan delta i undersökningen på sina villkor. Förstudien kan i ett senare skede leda till att mer kunskap om t ex handikappanpassade anläggningar läggs in i kompetensutvecklingsplanen. Utöver de åtgärder som vi redovisat i ansökan för de personer som kommer att medverka i kartläggningen så har vi möjlighet att underlätta för personer med funktionsnedsättning att ta del av resultatet. I förprojektering kommer vi att sätta grunden för det fortsatta arbetet med tillgänglighet för personer med funktionshinder och utarbeta rutiner för hur vi ska säkra tillgänglighetsperspektivet. 1. Vi kommer att använda oss av handikappanpassade lokaler för utbildningsinsatser. Utbildningar ska vara möjliga att genomföra på ett sådant sätt at t ex personer med hörsel- och synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter kan delta på lika villkor. 2. Informationsmaterial, såväl inför som under projektets olika faser och utbildningar m.m- ska vara utformat så att projektet hela tiden är tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga. 3. Utbildarna kommer att få information kring de tillgänglighetsaspekter som bestäms ska ingå i utbildningen. Tillgängligheten måste bevakas i varje enskilt fall och projektpersonalen kommer att samråda med utbildningsanordnare så att nödvändiga åtgärder vidtas. 4. Fysisk tillgänglighet kontrolleras i samband med bokning av samtliga utbildningslokaler så att den fysiska tillgängligheten säkras. Detta kommer att vara en standardrutin i genomförandefasen. 5. Genom att livesända vissa föreläsningar kommer vi att öka tillgängligheten. 6. ESF:s processtöd med expertkompetens inom området kommer att anlitas i förprojekteringsplanering och extern utvärderare ska kontinuerligt följa hur tillgänglighetsfrågorna beaktas i genomförandefasen Så här formuleras mål, aktiviteter och ansvar i projektets tillgänglighetsplan Kurserna skall i möjligaste mån ske nära arbetsplatsen så att resor och övernattningar på annan ort inte blir ett hinder för att delta i kursen. Kurstiderna ska i möjligaste mån följa deltagarens vanliga arbetstider så att rutinerna i det sociala livet inte blir ett hinder för att delta kursen. Informationsmaterial, under hela projektet, ska vara utformat så det är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga. 10

11 Kursutbudet skall representera ett så brett utbud av kompetenser och utbildningsnivåer så att det inbjuder alla, oavsett handikapp, att delta i kurser. Kurser med inriktning mot tillgänglighetsfrågor ska finnas i kursutbudet Genom projektet kommer man vid såväl val kurs, genomförande på plats och vid utvärdering kunna ange sitt behov av tillgänglighet. Vid upphandling av lokaler kommer behov av specifik tillgänglighet tas med som ett kriterium. Utbildarna kommer att informeras om tillgänglighetsaspekterna i projektet. Tillgängligheten måste bevakas i varje enskilt fall och projektansvariga kommer att samråda med utbildningsanordnare om nödvändiga åtgärder för anpassning. Styrgruppen har tillgänglighet som en återkommande punkt på sin agenda. Plan för tillgänglighet i projektet Kompetensförsörjning inom besöksnäringen i Dalarna Konkreta mål Aktivitet - Åtgärd Ansvar - Utvärdering Kurser nära arbetsplatsen Se jämställdhetsmål. Ansvaret ligger på projektledaren. Kurser på arbetstider Se jämställdhetsmål. Ansvaret ligger på projektledaren. Brett kursutbud av kompetenser och utbildningsnivåer Informationsmaterial Utbildarna Kurser i tillgänglighet Genom att inventera funktionshinder bland deltagarnakan vi anpassa kurser mot speciella behov och göra det enklare för det funktionsnedsatta att delta. Informationsmaterial, såväl inför som under projektets olika faser och utbildningar utformas så att projektet hela tiden är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga. Kurser med inriktning mot tillgänglighetsfrågor ska finnas med i kursutbudet. Kurser med inriktning mot tillgänglighetsfrågor ska finnas med i kursutbudet. Brett och anpassat kursutbud även för deltagare med funktionsnedsättning. Ansvaret hos projektledaren. Allt informationsmaterial blir kontrollerat utifrån tillgänglighet. Ansvaret ligger på projektledaren och följeforskaren. Kursinnehållet beaktas vid upphandling, genomförande och utvärdering. Ansvaret ligger på projektledaren och följeforskaren. Kursinnehållet beaktas vid upphandling, genomförande och utvärdering. Ansvaret ligger på projektledaren och följeforskaren. 11

12 Följa deltagarnas val, genomförande och utvärdering Upphandling av lokaler Styrgruppens agenda Vid kursbeställningarna kunna ange sitt behov av tillgänglighet. Likaså på deltagarlistor och på utvärderingar ska behov av tillgänglighet framgå. Även vid statistik och redovisning finns tillgänglighetsfrågor med. I samband med anbudsunderlag för lokaler till kurserna ingår vid behov krav på tillgänglighet för viss typ av funktionsnedsättning. På mötesagendan finns en stående punkt tillgängligheten i projektet Samtliga blanketter som berör deltagarnas val och synpunkter ingår frågor om tillgänglighet. Ansvaret ligger på projektledaren och följeforskaren. Varje anbudsunderlag för lokaler innehåller vid behov krav på anpassning. Ansvaret hos projektledaren. Ansvaret ligger på styrgruppsrepresentanterna. 12

13 2. Följeforskningsuppdraget 2.1 Lärande utvärdering Alla utvärderingar och uppföljningar innehåller både lärande och kontroll. Då utvärdering utformas som lärande utvärdering betyder det att det är lärandet som betonas. Fokus i det här uppdraget har varit att fånga upp och återföra erfarenheter från projektet till projektledare och styrgrupp. Syftet var att bidra till projektets strategiska utveckling, inriktning och arbetsformer. 2.2 Upplägg och metod Under våren 2012 upphandlades Högskolan Dalarna som utvärderare av projektet. Utvärderingen har bestått av skriftliga delrapporteringar, muntliga delrapporteringar vid styrgruppsmöten, regelbundna reflekterande samtal med projektledaren och deltagande vid projektets styrgruppsmöten. Följande skriftliga delrapporteringar har genomförts under projektperioden: Vt 2012 Orienteringsstudie baserad på intervjuer med styrgrupp Vt 2013 Delrapport 1 baserad på intervjuer med deltagande anläggningar samt kursutvärderingar Ht 2013 Delrapport 2 baserad på intervjuer med kursdeltagare som deltagit vid två eller fler kurser Gällande slutrapport bygger på intervjuer med projektets kontaktpersoner från deltagande anläggningar och är en sammanställning och analys av tidigare framtaget utvärderingsmaterial. Intervjuerna inför denna slutrapport har gjorts via telefon och har varit semistrukturerade till formen. Resultatet har presenterats och diskuterats vid det avslutande styrgruppsmötet där även styrgruppsdeltagarna tillfrågades om deras erfarenheter av projektet. 13

14 3. Följeforskningens resultat 3.1 Styrgruppens tankar och förväntningar inför projektet Inför projektets genomförandefas intervjuades deltagarna i styrgruppen. Projektet beskrevs i positiva ordalag och de intervjuade personerna var överens om att det fanns ett behov av kompetensutveckling inom branschen. Styrgruppen tillfrågades om deras förväntningar på projektet och de vinster de ser med det. Svaren kan sammanfattas i fyra punkter/nivåer: 1. Individer/anställda projektet förväntades skapa möjligheter till kompetensutveckling på individnivå vilket antogs skulle förbättra kursdeltagarnas ställning på arbetsmarknaden. 2. Besöksnäringsföretag företag förväntades få möjlighet att höja kompetensen hos de anställda. Genom att skapa möjligheter för personalen att vidareutbildning sig fanns även förhoppningar om att det skulle underlätta rekryteringen av personal och öka chanserna att de väljer att stanna/komma tillbaka. 3. Besöksnäringsbranschen projektet förväntades fylla ett behov av ökad kompetens inom branschen. En förbättrad besöksnäring förmodades locka fler turister. Förhoppningen var även att de möten som skulle ske mellan olika områden inom branschen skulle skapa förutsättningar för nya spännande idéer. 4. Samhällsutveckling en förbättrad besöksnäring med bättre tillgänglighet förväntades locka fler turister. Förhoppningen var att det skulle leda till att besöksnäringen utvecklades och att fler arbetstillfällen skapades. De företagare från besöksnäringsbranschen som satt med i styrgruppen tyckte att projektet än så länge hade varit lyhört inför önskemål och behov av utbildning och var nöjda med det kursutbud som tagits fram under mobiliseringsfasen. De farhågor som de intervjuade personerna hade gällande projektet kunde delas in i tre områden: (1) Finansiering av projektets genomförandefas, (2) bristande engagemang hos deltagande företag, och (3) risken att projektet skulle bli för personbundet. 3.2 Företagens erfarenheter av projektet och kurserna under projektets gång Nedan följer en redogörelse för det resultat som kommit fram genom intervjuerna och i kursutvärderingarna. Fokus för studien var bland annat företagarnas erfarenheter av kurserna, utmaningar och framgångsfaktorer. Sammantaget speglar intervjuerna och kursutvärderingarna en mycket positiv bild av projektet. Det är uppskattat att utbildningarna anordnas på nära håll och att det är någon 14

15 som håller i och arrangerar detta. Generellt menar de intervjuade personerna att det finns ett stort behov av utbildning i branschen. Deltagande företag är överlag mycket nöjda med kursernas kvalitet, både vad gäller innehåll och kursledare. Kunskap är svårt att mäta och därför har de intervjuade personerna ibland svårt att exakt avgöra vad kurserna resulterat i. Generellt märker de ändå av positiva resultat, såsom bättre helhetssyn och attityd samt en ökad motivation bland de anställda. Enkätresultatet, från de genomförda kurserna, bekräftar att kurserna varit bra, framförallt när det gäller kursernas innehåll och kursledare. Sammantaget är det enbart en kurs som visat sämre resultat och i detta fall har det funnits delade meningar om kursen. Några har varit mycket nöjda medan andra varit mycket missnöjda. Troligen kan detta förklaras utifrån att vissa deltagares förväntningar på kursen inte stämt överens med innehållet. Resultatet av kursutvärderingarna har medfört att projektet gjort några justeringar. Främst har det handlat om att låta vissa kursanordnare uppdatera, och i vissa fall förbättra, informationsmaterialet om kurserna. Projektet har även gjort en pärm med höstens kursutbud med information om varje kurs. En pärm har lämnats till varje företag. Identifierade framgångsfaktorer under projektets gång Stort behov av utbildning - Projektet bidrar till att fylla detta behov och det uppskattas att denna möjlighet erbjuds på nära håll. Bra kurser - Att de kurser som anordnas hållit en bra kvalitet är en förutsättning för att företagen ska vara nöjda med projektet. Flexibelt - Projektet beskrivs, av de intervjuade personerna, som flexibelt. Det gäller både utbudet av kurser och tiden för när dessa anordnas. För medverkande företag är det viktigt att kurserna anordnas vid rätt tillfälle. Det beror bland annat på att vissa företag är säsongsföretag och har svårt att låta personal delta på kurser vid vissa tider. Nära dialog och delaktighet från projektstart - En faktor som de intervjuade personera lyfter fram som positiv är att de fått vara med från projektets början. Vid projektstart gjordes en inventering av företagens behov där de fick önska vilka kurser som skulle erbjudas. Några lyfter särskilt fram att det har och har haft en nära dialog med projektledaren under projektets gång vilket upplevts som mycket positivt. Identifierade utmaningar under projektets gång Vid tidpunkten för delrapporten var deltagandet på kurserna den främsta utmaningen för projektet. Inför projektet fick företagen ange hur många och vilka anställda som skulle få gå kurser inom ramen för projektet. För projektet var det viktigt att företagen deltog i planerad utsträckning eftersom finansieringen var beräknad utifrån det. Några företag hade halvvägs in i projektet deltagit i mindre utsträckning än förväntat. Det låga deltagandet hade ofta 15

16 förklaringar, exempelvis hög arbetsbelastning, låg beläggning, sjukdom, ägarbyte eller som i ett fall, konkurs. Under intervjuerna med företagen framkom det i några fall att det varit svårare att låta personal lämna verksamheten, för att delta på kurser, än vad de hade räknat med från början. Samtidigt fanns det hos de intervjuade personerna en vilja att låta de anställda delta i planerad utsträckning. Deltagarantalet är något som följs upp och diskuteras vid samtliga styrgruppsmöten. Projektet har konstaterat att timing är viktigt för att företagen ska delta. Kurserna måste anordnads på rätt ställen och vid rätt tillfällen. 3.3 Kursdeltagarnas upplevelser av projektet och kurserna Som tidigare delrapporter och kursutvärderingar har visat var kursdeltagarna generellt mycket nöjda med kurserna och kursledarna. Däremot framgick det att kursdeltagarna önskade fler fördjupningskurser och kurser som ger högskolepoäng. Samtidigt fanns ett utbud av sådana kurser men dessa var inte särskilt efterfrågade. Varför dessa kurser varit mindre efterfrågade har varit svårt att svara på. En anledning skulle kunna vara att det först varit när deltagarna genomgått grundkurser som fortsättningskurserna och högskolekurserna känts aktuella. Att fler grundkurser genomförts hittills skulle till viss del även kunna bero på att dessa passat en större grupp deltagare vilket i sin tur gjort att kurserna kunnat genomföras oftare. De flesta som har intervjuats berättade att de haft stort inflytande i valet av kurs vilket de har uppskattat. Generellt verkar det även som att företagen lyckats med att skapa förutsättningar för personalen att gå kurser även om vissa undantag finns. De intervjuade personerna förmedlade generellt en positiv vilja och ett engagemang för att få gå fler kurser och för att själva ta initiativ till detta. Kursdeltagarna har varit relativt eniga om att kurserna varit inspirerande och vissa har även berättat att det lett till att de fått en nytändning. För de intervjuade personerna verkar kurserna inte i så stor utsträckning ha inneburit att man fått nya arbetsuppgifter eller nya ansvarsområden (även om två faktiskt har fått det). Däremot berättar de flesta att de har utvecklats i sina egna arbetsuppgifter och att de fått större förståelse för dessa och för företaget i stort. Några exempel på sådant som kursdeltagarna berättar att fått med sig från kurserna är (1) ett bättre bemötande och en ökad förståelse för vikten av det, (2) att som ledare våga delegera och på så vis ge andra möjligheter att utvecklas och få nya ansvarsområden samt (3) att man som kock fått tips och inspiration till matlagning. Flera berättar att de fått ta större ansvar i sina nuvarande tjänster även om de inte fått nya uppgifter till följd av kurserna. 16

17 Under intervjuerna har diskussionerna om företagens nytta av projektet främst handlat om huruvida företagen lyckats ta tillvara på den kunskap kursdeltagarna fått genom kurserna. Företagen verkar ha arbetat med kunskapsdelning i olika utsträckning. Majoriteten verkar inte ha någon särskild strategi för detta. Däremot verkar det ha skett mer spontant på flera företag genom att kursdeltagare på egna initiativ berättat om och fört sin kunskap vidare. Några företag har skickat fler ur personalen på samma kurs vilket kursdeltagarna har upplevt varit positivt. De tror att de har varit lättare att låta kunskapen och inspirationen leva kvar då den delats med andra. Kunskapsdelning stimulerar i de flesta fall utveckling och är förmodligen någonting som företagen skulle vinna på att arbeta mer strukturerat med. Kursdeltagarna har angivit att lärandet mellan företagen har varit positivt för dem som individer genom personliga kontakter och ökad kunskap om hur andra arbetar. Ett företagsperspektiv på detta handlar, enligt några av de intervjuade personerna, om att möten är utvecklande på flera sätt och kan leda till nya idéer, projekt och samarbeten. Inom projektet diskuteras exempelvis hur företagen ska arbeta med kompetensförsörjning efter projektperiodens slut. 3.4 Företagens och styrgruppens erfarenheter och reflektioner i projektets slutfas Inför slutrapporten intervjuades deltagande anläggningar. Resultatet av intervjuerna har diskuterats i projektets styrgrupp som även fick möjlighet att kommentera resultatet och ge deras syn på projektet. Det sammantagna resultatet är att projektet varit lyckat och att det fyllt ett behov. De deltagande anläggningarna och styrgruppen var överens om att det finns ett stort kompetensutvecklingsbehov i besöksnäringsbranschen i länet. Besöksnäringen sägs vara en bransch där det inte finns någon tradition av vidareutbildning samtidigt som det är en bransch som utvecklas mycket. Framgångsfaktorer Under hela projektperioden har kontaktpersonerna från deltagande anläggningar framhållit att det varit bra att kurserna anordnas på nära håll. Det har varit en förutsättning för att kunna delta i så pass stor utsträckning som de kunnat göra. Samtidigt har de kurser som anordnats beskrivits som mycket bra vilket gjort att företagen varit motiverade att delta. Det beskrivs även som positivt att de fått möjlighet att påverka kursutbudet och tiderna för kurserna. Projektledaren har varit mycket flexibel och lyhörd inför deltagarnas önskemål vilket uppskattats. Det framhålls även som mycket positivt att projektledaren har stor kunskap om branschen och ett brett kontaktnät och därmed en förståelse för branschens behov. 17

18 Utmaningar Den främsta utmaningen för företagen har varit att låta medarbetarna delta i kurser i planerad utsträckning. Det har funnits oro för detta under hela projektperioden tillsammans med funderingar kring om man överskattat förmågan att låta anställda lämna verksamheten för att gå på kurs. I slutändan nådde de flesta företagen upp till den tänkta nivån men en lärdom är att det i vissa fall varit svårare än väntat låta anställda lämna verksamheten för kurserna. En annan utmaning har varit att få till datum som passar företagen, bland annat på grund av vissa är säsongsföretag och har perioder med olika arbetsbelastning. Det har gjort att kurser i vissa fall fått flyttats vilket i många fall har varit en förutsättning för att kunna genomföra dem. Samtidigt som projektet fått beröm för flexibiliteten med kursdatum har det i vissa fall upplevts förvirrat när kurser flyttats. För projektledaren har det varit ett ständigt pusslande för att hitta datum då tillräckligt många kan för att det ska gå att genomföra kurserna. 3.5 Resultat av kursutvärderingarna Kursutvärderingar har genomförts på initiativ av projektledningen för att säkerställa att kurserna hållit hög kvalitet. Ungefär en fjärdedel av kursdeltagarna har besvarat enkäterna. Resultatet av kursutvärderingarna har löpande studerats och diskuterats vid styrgruppsmötena. Projektledningen och utvärderarna har kunnat konstatera ett mycket positivt enkätresultat vilket redovisas kortfattat nedan (för mer info se Bilaga 1). Det sammanfattade omdömet om kurserna är mycket bra. 92 procent svarar att de sammantaget är nöjda eller mycket nöjda med kurserna och 93 procent svarar mer specifikt att de är nöjda eller mycket nöjda med kursens innehåll. Kursdeltagarna är även nöjda med kursledarna. 94 procent nöjda eller mycket nöjda med kursledarens förmåga att lära ut och 95 procent tycker att kursledaren var kunnig i sitt ämne. Kursdeltagarna är även nöjda med sin egen insats. 90 procent har svarat att de är nöjda eller mycket nöjda med sin egen insats. 84 procent tycker att deras kunskaper och färdigheter har breddats eller fördjupats genom kurserna och 73 procent tycker att kurserna har bidragit ökade möjligheter till nya arbetsuppgifter. 72 procent av kursdeltagarna är nöjda eller mycket nöjda med den information de fått inför kurserna och 83 procent är nöjda eller mycket nöjda med arbetsplatsens insats inför kurserna. När det gäller de lokaler som kurserna hållits i är 89 procent nöjda eller mycket nöjda med dessa. 18

19 3.6 Projektets arbete med uppföljning Projektet har följt upp verksamheten genom intern uppföljning och följeforskningsuppdraget. Den interna uppföljningen har bestått av kursutvärderingarna och projektledarnas löpande kontakt med kontaktpersoner från deltagande anläggningar. Följeforskningsuppdraget har som tidigare nämnts bestått av intervjuer med deltagare i projektet samt reflekterande samtal med projektledaren. Projektets uppföljning har på olika sätt kommit att påverka projektet. Exempelvis anställdes en projektledarassistent för att projektet i mindre utsträckning skulle vila på en persons axlar vilket kunde göra det mer sårbart. Detta gjordes utifrån ett resultat som kommit fram i följeforskningens inledande orienteringsstudie. Ett annat exempel, när uppföljningen kommit att påverka projektet, är då det i kursutvärderingarna kommit fram att en kurs fått sämre resultat när det gäller nöjdhet med innehåll och kursledare. Utifrån denna information ändrades leverantör av kursen. Genom uppföljning av projektet kom det även fram att informationen om kurserna kunde ha varit bättre. Detta resulterade i att informationen förbättrades, exempelvis genom att göra pärmar med information om kursutbudet som delades ut till företagen och lades på projektets hemsida. Uppföljningen av projektet har även resulterat i ökad kunskap om under vilka perioder företagen hade lättare att låta personalen delta i kurser. Det har varit viktig information för att kunna planera när kurserna skulle anordnas för att få så många deltagare som möjligt. 3.7 Projektets arbete med horisontella kriterier Jämställdhet Vid projektets början gjordes en jämställdhetsplan som har följts upp under styrgruppsmötena. I kursutvärderingen har det funnits en öppen fråga om jämställdhet och likabehandling. Resultaten av den visar att ingen av de svarande har gjort någon kommentar om att detta fungerat dåligt. Inte heller i följeforskarnas intervjuer har det framkommit några synpunkter som antyder att projektet på något sätt inte varit jämställt. När det gäller fördelningen mellan män och kvinnor i projektet kan man se att projektets styrgrupp har bestått av en jämn könsfördelning varav 9 kvinnor och 8 män. Däremot kan man konstatera att det varit fler kvinnor än män som deltagit på kurserna vilket uppmärksammats på styrgruppsmötena. 19

20 3.7.2 Tillgänglighet Vid projektets början gjordes en tillgänglighetsplan som följts upp vid styrgruppsmötena. I styrgruppen för projektet har det under hela projektperioden funnits en tillgänglighetskonsult som har varit delaktig i framtagandet av tillgänglighetsplanen och under projektets gång kunnat ge tips och råd. I formuläret för kursanmälan har det funnits en fråga om eventuella tillgänglighetsbehov. Kurslokaler osv. har anpassats efter dessa önskemål. Hur kurserna fungerat ur tillgänglighetsaspekter har följts upp genom kursutvärderingarna som innehållit en fråga om detta. I resultatet har det inte framkommit några signaler om att detta fungerat dåligt. I kursutbudet har det även funnits en kurs om tillgänglighet som varit mycket uppskattad. 3.9 Framtid Under projektets gång har projektledningen tillsammans med personer ur projektets styrgrupp och andra centrala personer från besöksnäringen inom länet arbetat för att fortsättningsvis kunna erbjuda besöksnäringen kompetensutveckling inom länet. Arbetet har resulterat i att Kompetensportalen har skapats. En fortsättning på projektet som blir ett av tre ben inom Besöksnäringscollege i Dalarna. Verksamheten kommer att innebära förmedling av kurser. Besöksnäringsföretag och skolor i länet kommer att erbjudas möjlighet till medlemskap i Kompetensportalen till en kostnad av 3000 kr. Kompetensportalen kommer att starta under hösten

21 4. Projektets måluppfyllelse Inom ramen för projektet har totalt 56 kurser anordnats. 25 kurser har varit endagskurser, 21 stycken tvådagskurser och tio stycken har varit tre- eller fyradagarskurser. Totalt har det varit 22 olika kompetenskurser inom tio kompetensområden vilket slutligen resulterat i 1350 kursplatser och 480 unika deltagare. Ett flertal deltagare har gått fler än en kurs. Sju mål sattes upp inför projektet. Målen och hur väl projektet uppnått dessa redogörs nedan anställda från företag inom besöksnäringen med fler än 10 anställda i Dalarna ska delta i de utbildningar som ska erbjudas under projektets genomförande. Totalt deltog 480 personer från deltagande företag i någon eller några kurser inom projektet vilket ger en måluppfyllandegrad på 96 procent % av deltagarna i utbildningarna ska uppleva att de fått ökad kompetens och därmed bättre förutsättningar att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. Enligt kursutvärderingarna instämmer 84 procent i att deras färdigheter och kompetenser har breddats eller fördjupats genom kursen. Intervjuerna med kursdeltagare bekräftar att majoriteten tycker att de fått ökad kompetens och bättre förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att utföra mer kvalificerade och även nya arbetsuppgifter. Enligt kursutvärderingarna tycker 73 procent att deras möjligheter till nya arbetsuppgifter förbättrats genom kursen. Intervjuerna med kursdeltagarna visar att många upplever att de fått bättre förutsättningar att utföra mer kvalificerade och nya arbetsuppgifter. Däremot är det få som har fått nya arbetsuppgifter. Istället utför man sina nuvarande arbetsuppgifter på ett bättre sätt och har fått större förståelse för dessa % av deltagarna ska uppleva att de har blivit mer rörliga på arbetsmarknaden genom att de ökat sina möjligheter att få nytt arbete vid behov och möjlighet till utökning av anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinter- respektive sommarsäsong. Detta är ett mål som är svårt att mäta, framförallt på grund av att det är svårt för kursdeltagarna att bedöma om de blivit mer rörliga och/eller ökat sina möjligheter på arbetsmarknaden. Under intervjuerna framgår de däremot att kursdeltagarna bedömer att all kompetensutveckling ökar kompetensen vilket bör göra att man ökar 21

22 sina möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt konstaterar de också att det är många andra faktorer som också spelar in när det gäller möjligheterna på arbetsmarknaden. Några av de intervjuade personerna hade önskat fler kurser på högskolenivå eftersom det på ett tydligt sätt, genom högskolepoäng, verifierar kompetensen. Paradoxalt nog är högskolekurserna de kurser som efterfrågats i lägst utsträckning % av ledarna i företagen ska uppleva att de har ökat sin förmåga att stärka sitt företags konkurrens- och utvecklingskraft Samtliga intervjuade företagsledare tycker att utbildning är viktigt, annars hade de inte gått med i projektet. Ett generellt svar är att de inte skulle utbilda om de inte trodde att det stärkte konkurrens- och utvecklingskraften. Däremot prioriterar man utbildning i lite olika utsträckning % av deltagarna upplever att samverkan mellan företagen i projektet bidragit till att utveckla besöksnäringen i regionen. Detta är en fråga som företagen tolkar olika vilket gör den svår att ge något svar på. Majoriteten tror dock att denna typ av samverkan kan utveckla besöksnäringen men att man kommer att se resultat av detta på sikt. 7. Samtliga deltagare och samverkanspartner i projektet upplever att Besöksnäringscollege är ett strategiskt verktyg för regionens utveckling och tillväxt av besöksnäringen. Samtliga intervjuade företagsledare är positiva till Besöksnäringscollege samtidigt som det framgår att det på företagen finns olika mycket kunskap om vad Besöksnäringscollege är. 22

23 5. Sammanfattande diskussion Som helhet har Kompetensprojektet fungerat mycket bra. I den löpande utvärderingen har ett antal framgångsfaktorer identifierats som bidragit till det lyckade resultatet: Stort behov av utbildning - Projektet bidrar till att fylla ett behov som finns av utbildning och det anses positivt att denna möjlighet erbjuds på nära håll. Bra kurser - Att de kurser som anordnas hållit en bra kvalitet är en förutsättning för att företagen ska vara nöjda med projektet. Flexibelitet - Projektet beskrivs, av de intervjuade personerna, som flexibelt. Det gäller både utbudet av kurser och tiden för när dessa anordnas. För medverkande företag är det viktigt att kurserna anordnas vid rätt tillfälle. Det beror bland annat på att vissa företag är säsongsföretag och har svårt att låta personal delta på kurser vid vissa tider. Delaktighet från projektstart - En faktor som de intervjuade personera lyfter fram som positiv är att de fått vara med från projektets början. Vid projektstart gjordes en inventering av företagens behov där de fick önska vilka kurser som skulle erbjudas. Nära dialog - Några lyfter särskilt fram att det har och har haft en nära dialog med projektledaren under projektets gång vilket upplevts som mycket positivt. Uppföljning Projektet har arbetat aktivt med uppföljning och agerat då det framgått saker som kunnat förbättras. Branschkännedom och kontakter Projektledningens branschkännedom och nätverk inom branschen har underlättat för projektet. Det har varit en fördel att ha kännedom om behov och förutsättningar inom branschen och att veta vilka personer som är bra att kontakta i olika avseenden. Välinformerad styrgrupp Styrgruppen har löpande informerats om projektläget. Projektgruppen har därmed kunnat vara en kanal för att få ut information om vad som händer inom projektet och för att få in information om vad som är aktuellt inom branschen. Engagemang Projektledningens engagemang för kompetensfrågan och projektet har resulterat i att ett stort arbete har lagts ned för att nå projektmålen, bland annat genom aktiva kontakter med företagen och ett flexibelt arbete för att hitta lämpliga tider för kurserna. Framtid Tidigt under projektperioden har diskussioner förts om vad som ska hända efter projektet. Målet har hela tiden varit att bygga upp en verksamhet som på något sätt ska bestå efter projektperioden. Under projektets gång har projektet även stött på en rad utmaningar. Kännetecknande för projektet är att dessa identifierats tidigt. Utmaningarna har främst bestått i att få tillräckligt många deltagare till kurserna och att hitta datum och tider för kurserna för att så många som möjligt ska kunna delta. Detta har försvårats av att flera av företagen varit 23

24 säsongsföretag. En lärdom som dragits är att företagen haft svårare att låta de anställda lämna verksamheten för att delta på kurserna än väntat. Eftersom projektets finansiering varit beräknad utifrån företagens uppskattning om deltagarantal (totalt 500 stycken) har ovissheten om att lyckas nå upp till detta antal varit en stress för projektledningen. Slutligen kan konstateras att 56 kurser har anordnats under projektperioden och att detta inneburit 1350 kursplatser. Projektet har lyckats väl med deltagarantalet då 480 av beräknade 500 personer fått delta på kurser inom projektet. Följande mål sattes upp för projektet vid projektstart: 75 % av deltagarna i utbildningarna ska uppleva att de fått ökad kompetens och därmed bättre förutsättningar att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. 70 % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att utföra mer kvalificerade och även nya arbetsuppgifter. 70 % av deltagarna ska uppleva att de har blivit mer rörliga på arbetsmarknaden genom att de ökat sina möjligheter att få nytt arbete vid behov och möjlighet till utökning av anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinterrespektive sommarsäsong. 80 % av ledarna i företagen ska uppleva att de har ökat sin förmåga att stärka sitt företags konkurrens- och utvecklingskraft. 70 % av deltagarna upplever att samverkan mellan företagen i projektet bidragit till att utveckla besöksnäringen i regionen. Samtliga deltagare och samverkanspartner i projektet upplever att Besöksnäringscollege är ett strategiskt verktyg för regionens utveckling och tillväxt av besöksnäringen. I kapitel 4 diskuteras närmare hur väl projektet uppnått målen. Sammantaget kan dock konstateras att när det gäller de två översta målen tyder både kursutvärderingarna och intervjuerna på att dessa uppnåtts med god marginal. De återstående fyra målen är svårare att bedöma, bland annat eftersom att de är svåra och mäta men även för att det görs olika tolkningar av dem. De intervjuade personerna från deltagande företag tror dock att utbildning både stärker individens ställning på arbetsmarknaden och företagens konkurrenskraft och att projektet bidragit till att starta en process för utvecklingen av besöksnäringen i länet. Däremot blir det svårt att i procent svara på i vilken utsträckning detta skett. Under projektets gång har projektledningen tillsammans med personer ur projektets styrgrupp och andra centrala personer från besöksnäringen inom länet arbetat för att fortsättningsvis kunna erbjuda besöksnäringen kompetensutveckling inom länet. Arbetet har resulterat i att Kompetensportalen har skapats. En fortsättning på projektet som blir ett av 24

25 tre ben inom Besöksnäringscollege i Dalarna. Verksamheten kommer att innebära förmedling av kurser. Besöksnäringsföretag och skolor i länet kommer att erbjudas möjlighet till medlemskap i Kompetensportalen som kommer att starta under hösten

26 Bilaga 1 Sammanställning av kursutvärderingarna. Enkäten har besvarats av 323 personer, 240 kvinnor och 83 män. Enkätresultatet redovisas i diagrammen nedan. Staplarna i diagrammen visar antal. Vilket är ditt sammanfattade omdöme av kursen? A. Missnöjd B. Mindre nöjd C. Nöjd D. Mycket nöjd E. Kan ej svara År 2012 År 2013 År 2014 Är du nöjd med kursledarens förmåga att lära ut? År 2012 År 2013 År

27 Verkade kursledaren kunnig i ämnet? År 2012 År 2013 År 2014 Vad tycker du om din egen insats i kursen? År 2012 År 2013 År

28 Vad tycker du om den information du fick inför kursen? År 2012 År 2013 År 2014 Vad tycker du om arbetsplatsens insats och stöd i samband med kursvalet? År 2012 År 2013 År

29 Upplever du att dina kunskaper och färdigheter har breddats eller fördjupats genom kursen? År 2012 År 2013 År 2014 Upplever du att dina möjligheter till nya arbetsuppgifter ökat genom kursen? År 2012 År 2013 År

30 Vad tycker du om kurslokaler och utrustning i samband med kursen? År 2012 År 2013 År

31 31