Farsta grundskola/adolf Fredriksmusikklassers Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2017/2018

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Farsta grundskola/adolf Fredriksmusikklassers Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2017/2018 1

2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Vad säger styrdokumenten? sid 3 Utvärdering, uppföljning sid 4 Främjande verksamhet sid 4-5 Förebyggande verksamhet sid 5-6 Kontaktuppgifter sid 6 Handlingsplan sid 7 Trivselregler/ordningsregler stadievis Konsekvenstrappan sid 11 2

3 Inledning Farsta Grundskolas verksamhetsformer som omfattas av denna plan är grundskola, förskoleklasser, fritidshem och fritidsklubb. Farsta Grundskolas vision är att all verksamhet ska präglas av hänsyn och respekt för alla människors lika värde. I vår skola ser vi människors olikheter som en tillgång. Skolan ska vara trygg och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla elever ska komma till skolan och känna trygghet, trivsel och tilltro. Alla elever och vuxna ska arbeta medvetet och engagerat i likabehandlingsarbetet. Varje fall av diskriminering, trakasserier, kränkning, mobbning eller särbehandling ska resultera i en reaktion från vuxna. Alla ska uppleva att skolan reagerar och agerar i dessa frågor. Vuxna på skolan ska sträva efter att ge eleverna redskap och mod att reagera mot kränkningar i alla dess former. Allt arbete utgår ifrån diskrimineringslagen, skollagen och FN:s barnkonvention. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter utan även insatser för att utveckla ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vad säger styrdokumenten? Både diskrimineringslagen och skollagen finns till för att skydda barn och elever mot kränkningar. Kränkningar kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Dessa lagar förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Lagarna ställer också krav på att skolan arbetar målinriktat för att främja och säkra elevers lika rättigheter och förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (lgr11) I Stockholm stads Utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2017 anges bland annat En skola för alla- ett inkluderande perspektiv. Goda exempel på hur skolor lokalt utvecklar arbetsmetoder som syftar till att så många som möjligt kan garanteras en god utbildning på en skola nära hemmet ska spridas. Elevhälsa- Alla skolor ska präglas av ett förhållningssätt som skapar ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande hos eleverna. Alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper 3

4 visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt Läs mer i Diskrimineringslagen (2008:567) och 6 kap Skollagen (2010:800) samt LGR 11. Utvärdering och uppföljning av vår likabehandlingsplan Elevhälsoteam /Trygghetsgrupp sammanställer årets ärenden stadievis och utvärderar sitt arbete i slutet av varje läsår. Rutinerna för trygghetsgrupper har förbättrats genom att vi tagit fram gemensam anmälningsblankett och uppföljningsblankett vilket tydliggjort rutinerna och arbetsgången kring varje ärende. Den administrativa gången har blivit säkrare. Trygghetsgruppen har utformat en värdegrundsenkät som alla elever besvarar. Vi ser i resultaten av årets enkät att upplevd trygghet och trivsel i omklädningsrummen har ökat väsentligt. Varje år genomförs en brukarundersökning med elever, föräldrar i årskurs 2,5 och 8 och personal i Stockholms stad. Årets undersökning visar att eleverna upplever en lägre grad av arbetsro i klassrummet och trygghet i skolan. Däremot visar vår egen trivselenkät att det är högre grad av upplevd trygghet och trivsel. Orsaken kan vara att vi satte igång ett värdegrundsarbete mellan enkäterna (mars-maj) och det gav direkt positivt resultat. Under läsåret har all personal utbildats under fyra dagar av RFSL i lagen om diskriminering. Syftet har varit med utbildningen att öka kunskapen hos medarbetare i att öka verktygen kring verksamhetens normkritiska arbetssätt på arbetsplatsen för elever och personal. Skolan blev HBTQ certifierad februari Vi lyckades väl med arbetet med studiero i åk 9 och det resulterade även i höjda kunskapsresultat. Vi har god vuxennärvaro på raster och skolgårdar och vi har vuxna som ansvarar för rastaktiviteter. Alla elever upplever dock inte att det är tillräckligt många vuxna på skolgården trots att vi ökat närvaron. Vi behöver diskutera detta i elevråd samt personalgrupper för att försöka förstå vad det betyder. Kamratstödjarna i årskurs 9 planerar tillsammans med kurator och socialpedagoger rastaktiviteter för att skapa trivsel och trygghet på skolgårdar åk 7-9. Klassamverkan F-3, 4-6 under skoldagen bidrar till samsyn kring normer och värden. I matsalen markeras fasta platser för personal eller klass. Rutiner för att undvika köbildning och skapa lugn i matsalen följs kontinuerligt upp. Elever, all personal och skolledning är delaktiga i utvärderingen av likabehandlingsplanen. Utvärdering sker i juni- september månad. Åk F-3 Arbete med det sociala klimatet Lekar, samarbetsövningar, tävlingar har bidragit till ett gott socialt klimat i årskursen. Vi stöttar eleverna med kommunikation och konfliktlösning. 4

5 Vi har en gemensam nolltolerans mot dåligt språk, dåligt beteende mot kompisar och utanförskap. Vi kontaktar alltid hemmet när någon incident skett. Åk 7-9 Det sociala klimatet i klasserna har blivit bättre. Det är dock färskvara och vi behöver jobba på det hela tiden för att det inte ska försämras. Livskunskapsprojektet ledde till att eleverna åtminstone under en tid direkt visade mer respekt mellan elever och att det fanns en samhörighet i gruppen. Utvecklingsområde? Vi behöver bli bättre på att följa sanktionsstegen och hålla reda på var på stegen eleven befinner sig. Om nästa steg är samtal med bitr rektor/rektor behöver detta ske och hända i direkt anslutning till händelsen. Vi efterlyser snabbt stöd och delaktighet för att eleven ska förstå allvaret i situationen. Vi tror att samtal med rektor verkar förebyggande eftersom eleverna ser att det blir konsekvenser. Även viktigt för elever som blivit utsatta att de ser att det blir konsekvenser. Kan vi aktualisera konsekvenstrappsdokumentet genom att samlas och diskutera det för att få en gemensam bild av vad de olika stegen står för och hur vi kan arbeta för att göra mer likadant? Främjande verksamhet Skolledningen ska se till att årets plan är förankrad hos all personal, alla elever och deras vårdnadshavare genom att skicka den till all personal, behandla den på gemensam konferens, se till att den tas upp och förankras på klassråd och föräldramöten. säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Genom att tillsammans med personal och utomstående aktörer initiera och genomföra arbete som främjar solidaritet mellan människor på lång sikt. säkerställa att planen utvärderas och revideras varje år genom att skapa en rutin för utvärdering i juni och revidering utifrån utvärderingen i september. säkerställa att det finns rutiner för att upptäcka diskriminering eller kränkningar genom att se till att det finns tydliga rutiner som är kända hos alla, gällande trygghetsgruppens arbete med hjälp av trygghetsteamet skyndsamt utreda och vidta åtgärder när de får kännedom om diskriminering eller kränkning, och därefter meddela huvudman genom att se till att det finns tydliga rutiner och blanketter Rektor anmäler ärenden om kränkning även vid misstanke till hvdmannen Ärenden där personal eller annan vuxen kränkt elev är rektor ansvarig för utredningen 5

6 Personal ska anmäler ärende vid misstanke om kränkning direkt inom 24 tim till bitr/rektor följa planen mot kränkande behandling och diskriminering arbeta med att förmedla och förankra skolans värdegrund hos våra elever vidta åtgärder om diskriminering eller kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks särskilda rastvärdar erbjuder lekar, aktiviteter och material. Trygghetsgruppen ska ha kontinuerliga möten minst 1 gång/vecka när det kommer ett ärende skyndsamt behandla och handlägga enligt fastställd arbetsgång alltid meddela rektor när ett ärende utreds händelserapporter behandlas på Elevhälsoteamsmöten Elever ska ha god kännedom om planen och skolans värdegrund följa skolans regler ta kontakt med vuxen om de ser ett barn bli utsatt för diskriminering eller kränkning Kartläggning av elevernas trivsel i skolan Varje termin kartlägger Trygghetsgruppen klimatet på skolan genom en Trivselenkät till eleverna. Nov + april. Föräldrar, elever och personal svarar på kommunens brukarundersökning. Skolan utvärderar och analyserar brukarundersökningen. Vid behov sätter vi in insatser för att främja trygghet och trivsel. Förbyggande verksamhet Målet med allt förebyggande arbete är att inget fall av diskriminering eller kränkande behandling ska förekomma på skolan. Resultatet från våra kartläggningar ligger till grund för det förebyggande arbetet. Regelbunden undervisning om etik, moral och livsfrågor inom olika ämnen och med olika metoder i årskurs F-9 Socialpedagoger har miljön i och utanför klassrummen som sitt ansvarsområde. Att se och upptäcka tendenser till diskriminering och kränkande beteende. Kamratstödjare: I årskurs 9 får utvalda elever utbildning i mobbingproblematik och eleverna kan fungera som kamratstödjare. Möten med kamratstödjare och ansvariga lärare sker varannan vecka samarbete med föräldraföreningen/föräldraråd elevråd i alla stadier rastvärdar inomhus och utomhus vuxenstyrd rast verksamhet med lekmaterial 6

7 medföljande personal då elever är schemalagda i annat skolhus inom enheten. För de yngre åldrarna finns personal i omklädningsrum vid idrott; i möjligast mån manlig personal i pojkarnas omklädningsrum och kvinnlig personal i flickornas bestämda platser i matsalen för elever i yngre åldrar skolsamverkan, KRAFT samverkansgrupp med olika professioner som arbetar med barn i vårt upptagningsområde. Tillsammansdagar i åk 7. tillgång till Studie och yrkesvägledning för samtliga elever. Tät kontakt och motiverande samtal med främst elever i åk 8-9 Socialpedagog erbjuder i samarbete med elevrådet och kamratstödjare, frukost till elever i åk 6-9 Arbete med solidaritet och medmänsklighet genom utbyte med organisationer och personer i Kenya. Solidaritetsarbetet ska genomsyra hela verksamheten genom teman, utbyte, teater, insamlingar m m. Kompissamtal i de lägre åk All personal har under läsåret genomgått en kompetensatsning av RFSL inom HBTQ Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: På Farsta Grundskola ska vi vuxna omedelbart reagera om vi får kännedom om någon form av kränkande behandling. Vuxna ska alltid föregå som goda exempel. Alla som är involverade i skolans verksamhet ska ha kännedom om hur man kommer i kontakt med Trygghetsteamet. Trygghetsteamet ska alltid meddela rektor om de får in ett ärende och vise versa. På arbetslagens möten är elevhälsa en återkommande punkt. På klassernas klassråd ska klimatet i klassen och skolan tas upp. På elevrådet ska den psykosociala arbetsmiljön på skolan alltid tas upp. Elevskyddsombuden i åk 7-9 deltar på skolans samverkansmöten med skolans ledning och fackliga personalrepresentanterna. Kännedom om kränkning kan skolan få via olika kanaler blankett, elever, föräldrar, pedagoger. Trygghetsteamet avgör kränkningens omfång. I vissa fall kan ärendet ges till ansvarig pedagog. Det kan handla om klimatet i klassen, då måste ansvarig pedagog arbeta med det. Om ärendet lämnas till ansvarig pedagog ska det följas upp av Trygghetsgruppen. Vart ska elever och vårdnadshavare vända sig om trakasserier eller diskriminering misstänks eller upptäcks: Farsta Grundskola Trygghetsgrupper namn och telefonnummer, kompletteras i augusti F-3, 4-6 samt Skolledning: Rektor Cathrine Sahlsten Bitr. rektor Petter Carlsson åk Bitr. rektor Karin Schuber Bitr. rektor Joanna Jozic F-3 07

8 Bitr rektor Sara Sjöblom AF Huvudman Stockholm stad, utbildningsförvaltningen Handlingsplan Om elev upplever sig kränkt av annan elev Kränkningen anmäls till bitr rektor/rektor Trygghetsgruppen träffar den/de som känt sig kränkta. Det gör man för att samla information om vad som hänt. Trygghetsgruppen kallar de som blivit beskyllda för kränkande beteende till samtal. Eleverna uppmanas att berätta för vårdnadshavaren om det inträffade och att vårdnadshavaren kommer att kontaktas av skolan. Trygghetsgruppen kontaktar berörda vårdnadshavare efter samtalet. Trygghetsgruppen följer upp ärendet med täta samtal med de berörda för att följa upp hur det går. Ärende och alla samtal ska dokumenteras på dokumentationsblanketten och diarieföras. Ärenden ska alltid skyndsamt rapporteras till rektor. Om elev upplever sig kränkt av en vuxen Ärendet ska skyndsamt rapporteras till rektor som utreder ärendet och beslutar om åtgärder. Rektor ska alltid vara informerad och kontinuerligt informeras hur det går. Kännedom om kränkning kan komma via olika kanaler: blankett, föräldrar, elever, pedagoger. Om rektor får kännedom om kränkning via Trygghetsgruppen ska rektor genast ta över ärendet. Skolledning kallar eleven till samtal. Eventuellt kan vårdnadshavare delta. Skolledning kallar berörd personal till samtal. Berörd personal träffar den kränkte eventuellt med vårdnadshavare. Skolledningen deltar alltid. Rektor ska alltid följa upp ärendet. Om det är nödvändigt kan skolledningen söka stöd och hjälp av elevhälsoteamet, facket, arbetslagsledaren och/eller annan extern hjälp. Kränkningsutredning del 2 ska vara genomförd inom 4 veckor och vid återkommande eller upprepade tillfällen alltid skickas till Huvudmannen Konflikt/kränkningar inom klasser/elevgrupper Trygghetsgruppen avgör om det är ett ärende som man ska arbeta med inom klassen/gruppen. Klassläraren/fritidspedagogen ska arbeta med gruppen. Klassläraren kan ta hjälp av Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen ska följa upp ärendet. Rutiner för dokumentation Trygghetsgruppen dokumenterar och diarieför åtgärder och uppföljning på avsedd blankett. Rektor informeras skyndsamt. Klasslärare/fritidspedagog dokumenterar och lämnar information till Trygghetsgruppen. 8

9 Rektor/biträdande rektorer dokumenterar åtgärder och uppföljning på avsedd blankett Rektors anmälan till huvudmannen om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Rapporterar till huvudman. Ansvarsfrågor Administratör är ansvarig för att alla kränkningar diarieförs samt förvaras i elevakt. Farsta grundskolas trivsel och ordningsregler F-3 1. Vi håller oss alltid inom skolans område 2. Vi är utomhus på rasten 3. Vi respekterar varandra och använder ett vårdat språk 4. Vi kommer i tid och har med oss rätt material 5. Vi skapar arbetsro för oss själva och för andra. Gå lugnt och tala i samtalston. 6. Ytterkläder, ytterskor och mössor/kepsar ska lämnas på din hylla/krok. 7. Vi är aktsamma om egna, kamraters och skolans saker 8. Mobiler ska vara inlåsta under hela skol- och fritidstid 9. Vi äter inte godis, tuggummin, frön och nötter under skol- och fritidstid 10. Cyklar/sparkcyklar parkeras på angiven plats. Farsta grundskolas trivsel och ordningsregler åk 4-6: 1. Inomhus använder vi inneskor 2. Vi hänger upp våra kläder/saker och plockar upp det som ligger på golvet 3. Det ska vara lugnt i korridoren och i klassrummet 4. Vi är snälla mot varandra 5. Vi respekterar varandra, lyssnar på andras åsikter och argumenterar lugnt och respektfullt 6. Alla får vara med 7. Vi pratar lugnt och tyst i matsalen 8. Vi tar in uteleksaker från rasten så att de inte försvinner 9. Vi använder bollar utomhus 9

10 10. Det är bara vuxna som får använda hissen och elever som har särskilt tillstånd 11. Lämna din telefon till läraren. Telefoner använder vi efter skoldagens slut 12. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att använda sparkcyklar e dyl under skoltid, varken inomhus eller på skolgården. Farsta grundskolas trivsel och ordningsregler åk 7-9: 1. Kom i tid och ha med dig rätt material. 2. Skapa arbetsro för dig själv och andra. Gå lugnt och tala i samtalston. 3. Håll vår skola hel och ren. 4. Använd ett vårdat språk. 5. Delta inte i kränkningar och säg till en vuxen om du ser att någon far illa. 6. Skor tas av innan man passerat skogränsen. Skorna ställs sedan upp på skohyllan. 7. Ytterkläder och mössor/kepsar/luvor ska vara avtagna på lektionstid och i matsalen. 8. Mobiltelefoner samlas och låses in innan lektionen börjar och ges tillbaka när lektionen slutar. Skulle mobiltelefonen behövas i undervisningen är det pedagogen som bestämmer om så är fallet. 9. Skolans datorer är till för skolarbete. 10. Under skoltid äter man inte godis eller tuggummi. 10

11 KONSEKVENSTRAPPAN Om man bryter mot någon av skolans regler gäller nedanstående konsekvenslista. 1. Samtal med eleven -All personal på skolan 2. Rapport till klasslärare/mentor -All personal på skolan 3. Telefonkontakt med vårdnadshavare -All personal på skolan 4. Vårdnadshavare kallas till skolan Pedagogisk personal a) med klasslärare/mentor. b) med rektor/elevhälsoteam. 5. Vårdnadshavare kallas akut till skolan för beslut om åtgärd. 6. Skriftlig varning (5 kap 11 ) 7. Tillfällig omplacering (5 kap 12 ) 8. Tillfällig placering vid annan skolenhet (5 kap 13 ) 9. Avstängning (5 kap 14 ) OBS! Vid avstängning, rektors beslut. Eventuell anmälan till polis eller socialtjänst. 11