Student- och Lärarbarometern Humaniora och Teologi

Transkript

1 Utvärdering Rapport nr 201 :2 LUNDS UNIVERSITET Student- och Lärarbarometern Humaniora och Teologi

2 Student- och Lärarbarometern Humaniora och Teologi

3 2 Utvärdering Lunds universitet Box Lund Tel. vx: Tel: Fax: ISBN Serien Utvärdering Rapporter är en fortsättning av serien Utvärderingsenheten Rapporter (ISSN X). Rapporterna är publicerade på webben och nås via länken

4 3 Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning Studentbarometern Utbildningsvägar inom humaniora och teologi och studiens redovisningsnivåer 10 Urval 11 Svarsfrekvens och representativitet Lärarbarometern 13 Urval 14 Svarsfrekvens och representativitet Disposition 15 2 Studentbarometern Presentation av studenterna 16 Hur finansieras studierna? 17 Motiv till studierna Studierna 18 Trivsel 18 Studiernas svårighetsgrad 19 Studieinsats 20 Undervisning 20 Utbildning 22 Kurslitteraturen 24 Konfessionsneutralitet i undervisningen på CTR Studiemiljö 25 Bibliotek 26 Studentinflytande Uppsats och examensarbete 29 Uppsats 29 Examination Behållningen av studierna Studentstöd Studenternas framtidsplaner 36 3 Lärarbarometern Presentation av lärarna Arbetet som lärare vid Lunds universitet Undervisning och examination Uppsats och examensarbete 47

5 4 4 Några avslutande jämförelser Behållningen av studierna Examination och uppsatsarbete Förberedelse för arbetsliv och forskarutbildning Stöd i undervisningen Digitala resurser 51 Bilaga 1. Studentenkät 52 Bilaga 2. Lärarenkät 60 Bilaga 3. Studentkårens kommentarer på Studentbarometern 67

6 5 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar resultaten av 2010 års Student- och Lärarbarometrar för Området för humaniora och teologi vid Lunds universitet. Barometrarna genomfördes som enkätundersökningar under våren 2010 och i enkäterna redovisar studenter respektive lärare sina erfarenheter av utbildning och undervisning. Enkäterna distribuerades till 1125 studenter och 225 lärare. Studentenkäten besvarades av 553 studenter och lärarenkäten besvarades av 123 lärare. Svarsfrekvensen uppgick till 49% för studentenkäten och 55% för lärarenkäten. I det följande sammanfattas studiens viktigaste resultat. Studentgruppen Studenterna inom området för humaniora och teologi (HT) som ingår i denna undersökning är i genomsnitt 31 år. En övervägande del av studenterna är kvinnor och merparten av dem är också uppvuxna i ett hem där minst en av föräldrarna har högskole- eller universitetsutbildning. I studentgruppen totalt har knappt en av fem (17%) minst en utomnordisk förälder. Nästan var tionde student är förälder med hemmavarande barn under 18 år. Inom Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) utgör denna grupp av studenter nästan en femtedel (18%). Många studenter arbetar men för merparten har arbetet inte några direkta beröringspunkter med studierna. Studierna Ett viktigt motiv när studenter väljer att läsa humaniora och teologi är personlig utveckling och bildningsintresse. Ett annat viktigt motiv är att få ett arbete med humanistisk/teologisk inriktning. För CTR-studenter är detta motivet nästan lika viktigt som personlig utveckling/bildningsintresse. Den stora merparten av studenterna (80%) trivs bra eller mycket bra med sina studier vid Lunds universitet. Ungefär 1 av 20 trivs dåligt eller mycket dåligt. Hälften av studenterna uppfattar studierna som varken lätta eller svåra. Drygt en av tre (35%) tycker att studierna är för svåra eller alldeles för svåra. Studenter som kommer från hem utan akademisk utbildningstradition beskriver inte studierna som svårare än studenter som har högskoleutbildade föräldrar. Heltidsstudenterna inom HT-området uppskattar att de ägnar i genomsnitt 27 timmar i veckan åt sina studier, inräknat både lärarledd undervisning och självstudier. Studenterna uppger att den lärarledda undervisningen uppgår till 7 timmar och självstudierna till 21 timmar.

7 6 Utbildning, undervisning och studiemiljö Studenterna är generellt sett inte särskilt nöjda med vare sig förberedelsen för arbetslivet eller praktikmöjligheterna i utbildningen. CTR-studenter är dock mer nöjda än andra utbildningsgrupper. Att få tillgång till scheman och litteraturlistor i god tid före kursstart är två aspekter som studenterna framhåller som mycket viktiga. Samtidigt är de mindre nöjda med hur dessa inslag fungerar inom deras utbildningar. En av fyra studenter uppger att de inte har fått hjälp med att förstå skillnaden mellan att korrekt referera och att plagiera. En annan undervisningsaspekt som studenterna inom HT är kritiska till är omfattningen av den lärarledda undervisningen. Fler än hälften anser att den lärarledda undervisningen i utbildningen är för liten eller alldeles för liten. En klar majoritet av studenterna vid CTR anser att undervisningen är konfessionsneutral. När studenterna bedömer olika inslag i sin studiemiljö framhåller de att det är mycket viktigt att schema och kursinformation finns tillgängligt på nätet. Studenterna är också nöjda med dessa inslag i studiemiljön. Däremot är man mindre nöjda med andra delar av studiemiljön, t.ex. tillgången till grupprum, lunchrum och datorer. Studentinflytande Studentinflytande framhålls som en mycket viktig del av utbildningen av många studenter. Men av enkätresultaten framkommer att studenterna i vissa avseenden är kritiska till hur studentinflytandet fungerar. Nästan sex av tio är missnöjda med informationen om vilka åtgärder som tidigare kursvärderingar lett till. Drygt fyra av tio är kritiska till hur systemet med aktiva kursombud fungerar. Däremot är studenterna nöjda med förekomsten av kursvärderingar i utbildningen. Av de studenter som medverkat i undersökningen känner 16% till dokumentet Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter, ofta benämnd Studenternas rättighetslista. Uppsats och handledning Studenterna är som regel nöjda med handledningen med avseende på handledarens kunnighet i uppsatsämnet, handledarens förberedelse inför handledningstillfällen samt handledarens förmåga att ge konstruktiv respons. Däremot är studenterna överlag mindre nöjda när det gäller informationen om kraven som ställs för att få uppsatsen godkänd. Drygt tre av fyra studenter tycker sig få tillräckligt med handledning.

8 7 Behållningen av studierna I särklass bäst omdömen ger studenterna utbildningarna när det gäller att ha ökat studenternas kunskaper inom ämnesområdet. Även att göra skriftliga presentationer, självständiga och kritiska bedömningar samt söka och kritiskt värdera information bedöms positivt. Studenterna menar att utbildningarna har lyckats betydligt sämre med att utveckla förmågan att göra muntliga presentationer, arbeta i grupp samt använda datorer/informationsteknologi (IT). CTR-studenterna anser att utbildningen i hög utsträckning har ökat deras anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Studentstöd Studenternas kännedom om vilka studentstöd som finns inom området varierar. Drygt sex av tio känner inte till Arbetslivsforum och nästan en tredjedel saknar kännedom om stödet SI-mentorer. Studievägledningen är ett betydligt mer välbekant studentstöd. Endast strax över 10% uppger sig sakna kännedom om studievägledningen. Av de studenter som varit i kontakt med de olika studentstöden är de allra flesta nöjda med verksamheterna. Detta gäller i synnerhet studievägledningen och SI-mentorprogrammet. Lärargruppen Av de svarande lärarna utgör kvinnorna totalt 43% och männen 57%. Flest lärare är i åldern år (39%) och år (29%). Lärarna har i genomsnitt 13 års undervisningserfarenhet. Det stora flertalet är tillsvidareanställda (75%). Lärarna uppskattar att de i genomsnitt arbetar 50 klocktimmar i veckan. Lärarna trivs bra och känner uppskattning från studenterna På det stora taget trivs lärarna inom humaniora och teologi bra med sina undervisningsrelaterade arbetsuppgifter. Nästan hälften (48%) trivs mycket bra och nästan en av tre (32%) trivs ganska bra. Lärarna känner också en stor uppskattning för sin undervisningsinsats från studenterna. Däremot upplever lärarna uppskattningen för sin undervisningsinsats från institutionsledningen som begränsad. Nästan en av tre lärare känner att de får uppskattning i låg eller mycket låg grad från sin institutionsledning. Samtidigt tycker de flesta lärare att samarbetet med arbetsledning och kollegor fungerar bra. Högskolepedagogisk utbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete Omkring åtta av tio lärare har gått någon högskolepedagogisk kurs. Av de lärare som läst den högskolepedagogiska utbildningen vid Lunds universi-

9 8 tet anser drygt hälften (56%) att den i hög eller mycket hög grad bidragit till att utveckla dem som lärare medan 17% har en kritisk hållning i frågan. Det finns ett betydande intresse bland lärarna att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete. Dock är det endast hälften som bedömer att det finns goda förutsättningar för att faktiskt bedriva utvecklingsarbete. Lärarnas erfarenheter av undervisningen Drygt fyra av tio lärare är nöjda med utbildningens arbetslivsanknytning och lika många är nöjda med hur utbildningen förbereder studenterna inför forskarutbildningen. Lärarna konstaterar att studenterna behöver extra stöd när det gäller att skriva akademiska texter. Men även att prioritera vad som är viktigt i kurslitteraturen samt studieteknik är områden där det enligt lärarna i viss mån föreligger behov av extra stödinsatser. Nästan sex av tio lärare (57%) har erfarenhet av att ha blivit inspelad med hjälp av t.ex. mp3-spelare eller kameramobil i undervisningssituationen. Dock har detta som regel endast inträffat någon enstaka gång. En av fyra lärare är negativt inställda (27%) till att studenterna filmar/spelar in undervisningen, lika många ställer sig positiva (26%) medan resterande inte har någon bestämd uppfattning (47%). Lärarna bedömer att studenterna uppnår goda studieresultat sett till flertalet av utbildningarnas centrala kunskaps- och färdighetsmål. Vad gäller kvaliteten på studenternas examensuppsatser är lärarna varken särskilt negativa eller positiva i sina bedömningar. Nästan tre av tio lärare (28%) framhåller brister i sina möjligheter att ägna tillräckligt med tid åt handledningen. I många fall är lärare och studenter överens om i vilken utsträckning studierna har utvecklat studenternas förmågor och kunskaper. Det gäller t.ex. ökade kunskaper inom ämnesområdet och att kritiskt värdera information samt göra skriftliga presentationer. I andra avseenden skiljer sig lärares och studenters bedömningar åt. Detta gäller framför allt utbildningens bidrag till studenternas förmåga att använda datorer, att arbeta i grupp och att göra muntliga presentationer. I alla dessa fall har studenterna lägre tilltro till sin förmåga än vad lärarna har.

10 9 1. Inledning Denna rapport redovisar resultaten av 2010 års Student- och Lärarbarometer för Området för humaniora och teologi vid Lunds universitet. Barometerundersökningar har genomförts vid Lunds universitet sedan 1997 och är en del av universitetets kontinuerliga kvalitetsarbete. Syftet med barometerundersökningarna är att kartlägga och dokumentera studenters och lärares erfarenheter av utbildningen. Arbetet har genomförts i enlighet med Arbetsordning för Student- och lärarbarometer 1 som antogs av Utvecklingsrådet vid Lunds universitet i april Av arbetsordningen framgår att Studentoch Lärarbarometrarna är ett verktyg i Lunds universitets strävan att förverkliga Högskolelagen 1 kap. 4 : Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Barometrarna genomfördes som enkätundersökningar och skickades ut till studenter och lärare vid HT-området under våren Studentbarometern Studentbarometern har genomförts i samarbete mellan Avdelningen Planering och utvärdering och representanter för Teologkåren och Humanistkåren. 2 Initialt genomförde kårerna en inventering av vilka frågor som var angelägna inom studentgruppen. Efter avslutad frågeinventering formulerades frågor i samråd mellan avdelningen Planering och utvärdering och kårerna. Det slutliga enkätformuläret innehåller primärt frågor om utbildning och undervisning och rör bl.a. studiesituation och studiemiljö, behållningen av studierna, studentstöd, studentinflytande och uppsatsarbete (se Bilaga 1). 1 Arbetsordning för Student- och lärarbarometer, Dnr LS 2009/ Teologkåren representerades av Christina Roeser medan från Humanistkåren deltog Magnus Roslund och Filip Alexis. Den 1 juli 2010 slogs de båda kårerna samman och bildar nu Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet (HTS).

11 10 Utbildningsvägar inom humaniora och teologi och studiens redovisningsnivåer Området för humaniora och teologi har en stor och varierad verksamhet med ungefär 500 anställda och 4000 helårsstudenter. Området kan delas in i tre huvudsakliga inriktningar. En inriktning utgörs av de historisk-filosofiska ämnena som intresserar sig för hur människor tänker och agerar såväl i vår egen tid som i historien. En annan inriktning är Språk- och litteraturcentrum som ägnar sig åt språkvetenskapliga teorier, språkliga färdigheter i svenska och främmande språk samt litterära verksamheter. Inom områdets tredje inriktning, Centrum för teologi och religionsvetenskap, ligger fokus på människans religiösa föreställningar och religiösa praktiker från olika utgångspunkter. Den övervägande delen av kursutbudet inom HT utgörs av fristående kurser men det finns även mer yrkesinriktade utbildningar som bibliotekarieutbildning, översättarutbildning, författarutbildning, journalistutbildning och prästutbildning. Tabell 1.1. Program och ämnen inom Området för humaniora och teologi* Program på grundnivå Program på avancerad nivå Fristående kurser Arabiska studier; Europastudier med humanistisk profil; Japanska, Öst- och Sydöstasienkunskap; Mänskliga rättighetsstudier; Teologie kandidatprogram; Journalistik Arkivvetenskap, bibliotek och informationsvetenskap respektive museologi ABM, Arkeologi teori och praktik, Film and Media Producing, Historiska studier, Kognitionsvetenskap, Applied Cultural Analysis, Litteratur kultur medier, Språk språkvetenskap, Teologi och religionsvetenskap, Visual Culture, Översättning, The Religious Roots of Europe, European Studies Allmän språkvetenskap/lingvistik (se även lingvistik), Antikens kultur och samhällsliv, Arabiska, Arkeologi, Arkeologi och antikens historia, Arkivvetenskap, Barnlitteratur (se även litteraturvetenskap), Biblioteks- och informationsvetenskap, Bokhistoria, Danska, Engelska, Etnologi, Filmvetenskap, Filosofi (se även praktisk filosofi och teoretisk filosofi), Franska, Författarskolan/litterärt skapande (se även litteraturvetenskap), Förlagsoch bokmarknadskunskap, Grekiska, Hebreiska, Historia, Historisk arkeologi, Historisk osteologi, Humanistisk informatik (se även kulturvetenskaper), Idé- och lärdomshistoria, Intermediala studier (se även kulturvetenskaper), Isländska, Italienska, Japanska, Jiddisch, Kinesiska, Kognitionsvetenskap, Konsthistoria och visuella studier (se även konstvetenskap), Kulturadministration, Kulturvetenskaper, Latin, Lingvistik (se även allmän språkvetenskap), Litteraturvetenskap, Mellanösternkunskap, Museologi, Musikvetenskap, Mänskliga rättigheter, Nordiska språk, Nygrekiska, Polska, Praktisk filosofi, Pressvetenskap, Religionsvetenskap inklusive islamologi, judaistik och religionshistoria (se även religionshistoria och religionskunskap), Retorik, Rumänska, Ryska, Spanska, Språk- och kognitionsvetenskap, Svenska (se även nordiska språk), Svenska som andraspråk, Teologi, Teoretisk filosofi (se även filosofi), Tyska, Vetenskaplig grundkurs *Alla program och fristående kurser gavs inte under vårterminen 2010 och ingår därför inte i undersökningen. Som framgår av Tabell 1.1 är antalet utbildningar inom humaniora och teologi stort och det empiriska underlaget medger inte särredovisning för alla

12 11 ämnen och program. Vi har därför valt att dela in studenterna i tre grupper baserat på om utbildningen hör hemma inom de historisk-filosofiska ämnena (hist-fil), Språk- och litteraturcentrum (SOL) eller Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR). Studentbarometerns resultat kommer i första hand att redovisas efter denna indelning men i de statistiska analyserna har vi även analyserat resultaten utifrån andra variabler, t.ex. kön och ålder. Gruppen CTR består av studenter som läser teologie kandidatprogrammet och kandidatprogrammet i mänskliga rättigheter, masterprogrammen Religious roots of Europe respektive Teologi och religionsvetenskap samt fristående kurser i bibelvetenskap, mänskliga rättigheter, religionshistoria, teologi, etik, judaistik, religionsvetenskap, islamologi och religionspsykologi. I gruppen SOL återfinns studenter som studerar på kandidatprogrammen i arabiska studier, journalistik 3, öst- och sydöstasienkunskap med japanska, masterprogrammen i Film and media producing, Language and linguistics, Literature culture media samt översättning. Till gruppen hör även studenter som går författarskolan, de som studerar på fristående kurser inom litteraturvetenskap, filmvetenskap, retorik 4, lingvistik, mellanösternkunskap och språkämnen. Hist-fil-gruppen omfattar studenter som läser på masterprogrammen Applied cultural analysis, Archaeology theory and practice, arkivvetenskap, bibliotek och informationsvetenskap respektive museologi ABM, historiska studier, kognitionsvetenskap och Visual culture. Därtill ingår också fristående kurser i historisk arkeologi, konsthistoria och visuella studier, teoretisk och praktisk filosofi, förlags- och bokmarknadskunskap, musikvetenskap, arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, idé- och lärdomshistoria, historisk osteologi, arkeologi, kulturanalys, historia, kulturadministration och etnologi. Urval Målgruppen för studentbarometern var individer som var registrerade på någon utbildning inom humaniora eller teologi vårterminen Vi strävade efter att nå studenter som hade en inte alltför kort erfarenhet av studier vid Lunds universitet och valde därför i stor utsträckning bort nybörjarstu- 3 Journalistutbildningen är ett samarbete mellan de samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna. Organisatoriskt ligger utbildningen under Institutionen för kommunikation och medier. Institutionen bedriver utbildning och forskning inom kommunikation och finns både i Lund och på Campus Helsingborg. 4 Retorik ges av Institutionen för kommunikation och medier. Se föregående fotnot.

13 12 denter. Detta innebar att enkäten skickades till programstudenter som var registrerade på programmets andra termin eller senare. För studenter på fristående kurs var kriteriet att de skulle ha läst minst en termin inom humaniora tidigare vid Lunds universitet. Vad gäller CTR visade det sig att antalet studenter i urvalsgruppen skulle blivit för litet om vi tillämpade motsvarande kriterier även på dessa och därför ingår även ganska färska studenter inom CTR i urvalet. Några studentgrupper har inte inkluderats i urvalet. Detta gäller studerande på distans/nätkurser vars studiesituation skiljer sig betydligt från övriga studenters. Vidare ingår inte inresande studenter som läste olika typer av introduktionskurser t.ex. Svenska: Introduktionskurs för utbytesstudenter pga. att barometern innehöll många frågor som inte bedömdes relevanta för gruppen. Gästande programstudenter, dvs. studenter som läste program vid annan fakultet och endast gästade Område HT för att läsa enskilda kurser ingår inte heller i urvalet. Efter att ha tagit bort studenter som helt saknade adressuppgifter eller där adressuppgifter senare visade sig vara inaktuella uppgick det totala antalet studenter i urvalsgruppen till Av dessa studerade 100 individer på engelskspråkiga masterprogram och fick därför en engelskspråkig version av enkäten. Detta gällde både inresande studenter och svenska studenter som studerade på de engelskspråkiga programmen. Efter önskemål från studentkårerna distribuerades enkäten både digitalt och i pappersform. I slutet på februari 2010 skickades enkäten till de epostadresser som varje student har blivit tilldelad och som finns i LADOK. Ett antal påminnelser gjordes också elektroniskt. När sista svarsdatum för att besvara enkäten på webben hade passerats skickades en pappersenkät till studenternas postadresser. Denna följdes av ytterligare en påminnelse i de fall studenten inte svarade. Svarsfrekvens och representativitet Av de 1125 tillfrågade studenterna besvarade 553 enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen var 49%. 172 studenter besvarade enkäten elektroniskt (15%) medan 381 besvarade den på papper (34%). Det kan finnas flera skäl till den låga svarsfrekvensen för det digitala utskicket. Ett är att enkäten framstod som väldigt lång i elektronisk form. För det andra råder det osäkerhet om hur många studenter som använder mejladressen de har fått av universitetet. Därför vet vi inte hur många studenter som faktiskt nåddes av den elektroniska enkäten.

14 13 Även om hälften av de tillfrågade studenterna valde att inte medverka i undersökningen är svarsgruppen i ganska hög grad representativ för urvalsgruppen i de avseenden vi har möjlighet att kontrollera. Som Tabell 1.2 visar utgör de olika studentgrupperna ungefär samma andelar både i svarsgruppen som i urvalet. 5 Däremot är andelen kvinnor högre bland de svarande än i urvalsgruppen. Tabell 1.2. Representativitet och svarsfrekvens för olika studentgrupper Urval (antal) Andel av urvalet Svarande (antal) Kön Kvinna % % 54% Man % % 40% Totalt (valida svar) % % 48% Bortfall 0 10 Totalt Andel av svarsgruppen Svarsfrekvens Utbildningstillhörighet Hist-fil % % 46% SOL % % 45% CTR % 96 19% 48% Totalt (valida svar) % % 46% Bortfall 0 37 Totalt Enkätversion Svensk % % 50% Engelsk 100 9% 45 8% 45% Totalt (valida svar) % % 49% Bortfall 0 0 Totalt Studenternas genomsnittliga ålder var 29,7 år i urvalsgruppen och 30,7 år i svarsgruppen. Motsvarande siffror för medianåldern var 26 respektive 25. Bortfallet på åldersvariabeln uppgick till 10 individer. Det är viktigt att komma ihåg att antalet internationella studenter på masterprogram är litet (21 st) i det statistiska materialet. 5 Notera att det som vi i Tabell 1.2 kallar för urval mer korrekt benämns population av statistiker.

15 Lärarbarometern För att även få en bild av lärarnas perspektiv på utbildning och undervisning skickades en enkät till samtliga lärare inom HT-området som undervisade vårterminen Frågorna i lärarbarometern handlade bl.a. om lärarnas erfarenheter av undervisning och uppsatshandledning, synpunkter på arbetsmiljön och behovet av egen kompetensutveckling (se Bilaga 2). Genom det s.k. studierektorsnätverket inom Området för humaniora och teologi gavs studierektorer från respektive organisatorisk enhet möjlighet att kommentera enkätformuläret. 6 Urval För att kunna fastställa vilka lärare som var aktiva hämtades en förteckning över lärare inom humaniora och teologi genom personalredovisningssystemet PRIMULA. Förteckningen skickades sedan till studierektorerna vid varje institution som ombads att stryka lärare som inte undervisat våren 2010 och lägga till eventuella aktiva lärare som saknades på den ursprungliga listan. Undervisande doktorander ingår inte i urvalet då deras undervisningserfarenheter följs upp i Doktorandbarometern som är en del av utvärderingen av forskarutbildningen. Totalt ingick 225 lärare i urvalet. Svarsfrekvens och representativitet Lärarenkäten distribuerades i pappersversion genom universitetets internpost under april månad Av de 225 tillfrågade lärarna besvarade 123 enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 55%. De lärare som svarat på enkäten har delats in i samma tre kategorier som studenterna. I gruppen Hist-fil ingår lärare från Institutionen för arkeologi och antikens historia, Filosofiska institutionen, Historiska institutionen samt Institutionen för kulturvetenskaper. Gruppen SOL innehåller lärare från Språk- och litteraturcentrum och Institutionen för kommunikation och medier. Lärare från Centrum för teologi och religionsvetenskap bildar en egen grupp (CTR). Olika lärargruppers andel i urvalet och av de svarande samt svarsfrekvens framgår av Tabell 1.3. Som framgår av tabellen är svarsgruppen representativ för urvalsgruppen med avseende på lärargrupperna. Däremot är andelen kvinnor i svarsgruppen lägre än i urvalsgruppen, vilket innebär att kvinnor har besvarat enkäten i något lägre utsträckning än män. 6 Representanterna var Jonas Josefsson (Hist-fil), Sara Håkansson (SOL) och Johan Åberg (CTR).

16 15 Tabell 1.3. Representativitet och svarsfrekvens för olika lärargrupper Urval (antal) Andel av urvalet Svarande (antal) Andel av svarsgruppen Svarsfrekvens Kön Kvinna % 53 43% 50% Man % 69 57% 58% Totalt (valida svar) % % 54% Bortfall 0 1 Totalt Lärargrupp Hist-fil 83 37% 47 38% 57% SOL % 65 53% 52% CTR 18 8% 11 9% 61% Totalt (valida svar) % % 55% Bortfall 0 0 Totalt Då antalet svarande lärare från CTR endast uppgår till 11 individer kommer inte någon systematisk jämförelse mellan de tre lärargrupperna att göras utan enkätens resultat redovisas framför allt på totalnivå, dvs. samtliga lärare vid Område HT i en enda grupp. 1.3 Disposition I det följande presenteras studiens resultat. I kapitel 2 presenteras resultaten av studentbarometern medan kapitel 3 ägnas åt resultatredovisningen av lärarbarometern. I kapitel 4 redovisas jämförelser mellan studenternas och lärarnas perspektiv. Som ett led i arbetet har berörda studentkårer getts möjlighet att kommentera Studentbarometern och dess resultat. Kårernas kommentarer återfinns i bilaga 3.

17 16 2. Studentbarometern 2.1 Presentation av studenterna Studenterna inom området för humaniora och teologi som ingår i denna undersökning är i genomsnitt 31 år med medianen 25 år. Knappt var femte är 21 år eller yngre (16%) och något fler är 40 år eller äldre (18%). Framför allt på SOL (24%) men även inom CTR (19%) är andelen studenter i åldersgruppen 40 år eller äldre större än inom Hist-fil (7%). Därutöver utmärker sig CTR genom att ha fler unga studenter än de båda andra inriktningarna. I vårt urval finns även ett antal personer som är äldre än 64 år, störst är andelen på SOL där uppemot en av tio studenter (9%) är äldre än 64 år. Inom de båda andra utbildningsgrupperna är andelen betydligt lägre, runt 2%. En övervägande del av studenterna är kvinnor (67%), högst är andelen inom CTR (74%). Merparten av studenterna är också uppvuxna i ett hem där minst en av föräldrarna har högskole- eller universitetsutbildning (63%). I studentgruppen totalt har knappt en av fem (17%) minst en utomnordisk förälder. Andelen är betydligt högre inom SOL (23%). Nästan var tionde student (9%) är förälder med hemmavarande barn under 18 år. Inom CTR utgör denna grupp av studenter nästan en femtedel (18%). Nästan sex av tio studenter (58%) var 20 år eller yngre när de började studera på universitet eller högskola. Merparten (79%) har fyra eller fler terminers studier bakom sig. En av fyra (25%) har studerat mer än tio terminer på universitet eller högskola. Studentgruppen kan också kategoriseras i termer av traditionella och icketraditionella studenter. Den traditionella studenten är någon som inleder högskolestudier inom kort tid efter avslutat gymnasium, studerar på heltid och avslutar studierna utan några längre avbrott. Som icke-traditionell student definieras individer som uppfyller ett eller flera av följande kriterier: 1) Började studierna vid 25 års ålder eller senare. 2) Har gjort minst ett uppehåll i studierna som varade tre terminer eller längre. 3) Studerar på deltid. 7 Definierat på detta sätt är fyra av tio studenter inom HT-området icke-traditionella. Störst andel icke-traditionella studenter finns inom utbildningarna på SOL. 7 Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. Rapport 2008:33 R. Stockholm: Högskoleverket, s 31.

18 17 I Tabell 2.1 ges en översiktlig bild av vad som karakteriserar de olika utbildningarna när det gäller sammansättningen av studenter. Tabellen läses på följande sätt: Av studenterna som läser på hist-fil är 60% kvinnor medan av studenterna på SOL utgör kvinnorna 69% och inom CTR är andelen 74%. Av studenterna på hist-fil har 4% hemmavarande barn under 18 år, osv. Tabell 2.1. Andel av studenterna inom olika utbildningsgrupper som tillhör följande kategorier (procent) Hist-fil SOL CTR Kvinnor Barn under 18 år Högskole/univ.utbildad förälder Utomnordisk förälder Icke-traditionella studenter Hur finansieras studierna? Studenterna finansierar sina studier företrädesvis genom studielån och studiebidrag. Varannan student finansierar sina studier med studielån och drygt åtta av tio får studiebidrag. Många studenter förvärvsarbetar (30%) eller har ett feriearbete (13%). Svarsalternativet annan finansiering kan t.ex. vara egna sparade pengar, pension eller ekonomiskt stöd från föräldrar eller sambo (Diagram 2.1). Diagram 2.1. Hur finansierar studenterna sina studier? 8 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Studielån Studiebidrag Feriearbete Förvärvsarbete Annan finansiering 8 Flera svarsalternativ kunde markeras och därför överstiger totalsumman 100%.

19 18 De studenter som arbetade, ferie och/eller förvärvsarbetade, gjorde detta i genomsnitt 13 timmar i veckan. För merparten har arbetet inte några direkta beröringspunkter med studierna. Dock uppger omkring var fjärde student (26%) att deras arbete i ganska hög eller mycket hög grad låg i linje med deras utbildning. Motiv till studierna Varför väljer studenter att studera humaniora och teologi? Ett viktigt motiv är personlig utveckling och bildningsintresse. Detta gäller för alla utbildningsgrupper. Ett annat viktigt motiv är att få ett arbete med humanistisk/ teologisk inriktning. För CTR-studenter är detta motiv nästan lika viktigt som personlig utveckling/bildningsintresse. En lägre andel av studenterna har initialt valt att läsa humaniora och teologi för att sedan kunna gå vidare till forskarutbildning. SOL-studenterna är de som har nämnt detta motiv i minst utsträckning (Diagram 2.2). Diagram 2.2. Studenternas motiv för val av utbildning (0=Helt oviktigt, 4=Mycket viktigt) Bildningsintresse Få arbete Hist-fil SOL CTR Forskarutbildning Studierna Trivsel Den stora merparten av studenterna (80%) trivs bra eller mycket bra med sina studier vid Lunds universitet. Ungefär 1 av 20 trivs dåligt eller mycket dåligt. Mönstret är detsamma inom alla utbildningsgrupper. Däremot är an-

20 19 delen kvinnliga studenter som trivs sämre (6%) större än motsvarande andel bland männen (knappt 2%). Av de som besvarat enkäten trivs internationella studenter på masterprogram betydligt sämre än sina svenska kurskamrater. Bland de internationella studenterna uppger uppemot var tredje (29%) att de trivs dåligt eller mycket dåligt vilket är betydligt fler än inom gruppen med svenska studenter på masterprogram (5%). Studiernas svårighetsgrad Hälften av studenterna uppfattar studierna som varken lätta eller svåra. Drygt en av tre studenter (35%) tycker att studierna är för svåra eller alldeles för svåra medan en av sju anser dem vara för lätta eller alldeles för lätta (15%). Studenternas uppfattningar om sina studiers svårighetsgrad varierar något mellan utbildningsgrupperna: av hist-fil-studenterna är det en lägre andel som tycker att studierna är för svåra (29%) jämfört med bland SOL- (38%) och CTR-studenterna (37%) (Diagram 2.3). Diagram 2.3. Studenternas bedömning av studiernas svårighetsgrad 100% 75% 50% 25% För svåra Varken eller För lätta 0% Hist-fil SOL CTR Kvinnor anser i större utsträckning (38%) än män (31%) att studierna är för svåra. Vidare uppger svenska studenter på masterprogram i betydligt större omfattning (37%) än internationella studenter på masterprogram (24%) att studierna är för svåra eller alldeles för svåra. I sammanhanget kan också noteras att studenter som kommer från hem utan akademisk utbildningstradition inte beskriver studierna som svårare än studenter som har högskoleutbildade föräldrar.

21 20 Studieinsats Heltidsstudenterna inom HT-området ägnar i genomsnitt 27 timmar i veckan åt sina studier, inräknat både lärarledd undervisning och självstudier. Den lärarledda undervisningen uppgår till 7 timmar och självstudierna till 21 timmar. Programstudenterna lägger ner mer tid på sina studier (29 timmar) än studenter på fristående kurser (25) medan CTR-studenter avsätter mer tid (30) än de som studerar på SOL (27) och hist-fil (26). Studieinsatsen varierar även med ålder: äldre studenter ägnar mer tid åt studierna än yngre kurskamrater. Undervisning 9 Studenterna har bedömt flera centrala aspekter av undervisningen med avseende på både hur viktiga de anser att aspekterna är och hur nöjda de är med hur det förhåller sig på deras utbildning. Studenterna framhåller flera aspekter som viktiga. Detta gäller framför allt att de får tillgång till scheman och litteraturlistor i god tid före kursstart, att föreläsningarna fungerar som ett stöd för att förstå kursens innehåll och kurslitteraturen samt att få veta vad som prioriteras i examinationen. Däremot bedöms inte att få hjälp med att förstå skillnaden mellan att korrekt referera och att plagiera som lika viktigt. Att få hjälp med studietekniken anses inte särskilt viktigt (Diagram 2.4). Det senare gäller framför allt för SOL-studenter där nästan en av tre (32%) tycker att denna aspekt är mindre viktig, att jämföra med ungefär var femte student inom vardera CTR (20%) och hist-fil (22%). Hur nöjda är då studenterna med hur det förhåller sig på utbildningarna? Som regel är studenterna ganska nöjda med de aspekter av undervisningen som de bedömer som viktigast (Diagram 2.4). Det finns dock två tydliga undantag. Att få tillgång till scheman och litteraturlistor i god tid före kursstart är två aspekter som studenterna framhåller som mycket viktiga. Samtidigt är de mindre nöjda med hur dessa inslag fungerar inom deras utbildningar. I studentgruppen är många kritiska både till hanteringen av scheman (33%) och litteraturlistor (26%). SOL-studenterna är inte lika kritiska som andra studenter när det gäller att få ut litteraturlistor i god tid. Av SOL-studenterna är 21% kritiska medan motsvarande andel bland hist-filstudenter (30%) och på CTR (32%) är högre. Även när det gäller tillgången till scheman i god tid innan kursstart är SOL-studenterna mindre kritiska än 9 I enkäten ställdes frågor som rörde olika aspekter av undervisningen. Studenterna ombads att först bedöma hur viktig aspekten ansågs vara på en tregradig skala från 1=mindre viktigt till 3=mycket viktigt. Därefter fick studenterna ange hur tillfredsställda de är med hur det faktiskt fungerar i undervisningen. Bedömningen gavs på en femgradig skala där 1=mycket missnöjd och 5=mycket nöjd. Om studenten inte hade erfarenhet av det frågan gällde kunde alternativet Ej erfarenhet väljas.

22 21 studenterna inom övriga utbildningsgrupper. Inom SOL är 27% ganska missnöjda eller mycket missnöjda medan motsvarande andel bland CTRoch hist-fil-studenter är 37% respektive 39%. Mer än var tredje student (36%) uppger att de i undervisningen inte har fått någon hjälp med studietekniken. Vidare anger en av fyra studenter (26%) att de inte har fått hjälp med att förstå skillnaden mellan att korrekt referera och att plagiera. Skillnaderna är stora mellan utbildningsgrupperna, andelen är störst bland SOL-studenter (33%) och lägre för CTR (23%) och hist-fil (18%). Diagram 2.4. Studenternas bedömning av olika aspekter i sin undervisning Mycket viktigt Mindre viktigt Vikt Mycket missnöjd f a b g c Tillfredsställelse d e Mycket nöjd a. b. c. d. e. f. g. Schema i god tid Litteraturlistor i god tid Studieteknik Skillnad referera och plagiera Förstå kursens innehåll Förstå kurslitteraturen Vad prioriteras i examinationen En annan undervisningsaspekt som studenterna inom HT är kritiska till är omfattningen av den lärarledda undervisningen. Fler än hälften (56%) anser att den lärarledda undervisningen i utbildningen är för liten eller alldeles för liten. Hist-fil-studenterna (64%) efterlyser i högre grad mer lärarledd undervisning än SOL- (51%) och CTR-studenterna (53%) (Diagram 2.5). Någon nämnvärd skillnad föreligger inte i bedömningarna mellan programstudenter och studenter på fristående kurs. Medan 53% av programstudenterna är kritiska till omfattningen av den lärarledda undervisningen gäller samma sak för 57% av de som studerar på fristående kurs. En påtaglig skillnad föreligger mellan internationella studenter på masterprogram och deras svenska studiekamrater. Över hälften av de svenska studenterna anser omfattningen av den lärarledda undervisningen vara för liten (58%) medan samma sak gäller för omkring en tredjedel bland de internationella studenterna (38%).

23 22 Diagram 2.5. Studenternas bedömning av omfattningen av lärarledd undervisning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% För stor Lagom För liten 20% 10% 0% Hist-fil SOL CTR Ungefär två av tre studenter (65%) anser att omfattningen av grupparbete i utbildningen är lagom. Även om kritiken inte är omfattande är den mer framträdande inom SOL än inom de andra utbildningsinriktningarna. Inom SOL anser omkring var femte student (19%) att omfattningen av grupparbete är för stor eller alldeles för stor. Andelen är lägre inom CTR (13%) och hist-fil (13%). Vi kan också notera att äldre studenter i större utsträckning än yngre tycker att grupparbeten får för stort utrymme i utbildningen. Utbildning 10 I enkäten ombads studenterna att uppge hur viktigt det är för dem att utbildningen förbereder för arbetslivet, forskarutbildningen samt möjligheter för praktik och studier utomlands. Utbildningens förberedelse för arbetslivet anses viktigast men studenterna tycker även att utbildningens förberedelse för forskarutbildning, möjligheter till praktik samt möjligheter till studier utomlands är viktiga. Det finns emellertid stora skillnader mellan utbildningsgrupperna. Medan nästan åtta av tio CTR-studenter (79%) anser att utbildningens förberedelse för arbetslivet är mycket viktigt är ungefär var- 10 I enkäten ställdes frågor som rörde olika aspekter av utbildningen. Studenterna ombads att först bedöma hur viktig aspekten ansågs vara på en tregradig skala från 1=mindre viktigt till 3=mycket viktigt. Därefter fick studenterna ange hur tillfredsställda de är med hur det faktiskt fungerar i utbildningen. Bedömningen gavs på en femgradig skala där 1=mycket missnöjd och 5=mycket nöjd. Om studenten inte hade erfarenhet av det frågan gällde kunde alternativet Ej erfarenhet väljas.

24 23 annan SOL-student av denna åsikt (52%). Motsvarande andel inom hist-fil är 67%. SOL-studenterna värderar även vikten av möjligheter till praktik lägre än övriga studentgrupper: 37% av SOL-studenterna anser att inslag av praktik är mycket viktigt vilket är en påtagligt lägre andel än bland både CTR-studenter (58%) och hist-fil-studenter (64%). SOL-studenterna värderar istället möjligheter till studier utomlands högt: mer än varannan student (52%) tycker att denna möjlighet är mycket viktig. Hist-fil-studenter (38%) och CTR-studenter (37%) lägger lägre vikt vid denna aspekt av utbildningen. Studenterna uppger också hur nöjda de är med hur det förhåller sig med dessa aspekter i deras utbildning. Resultatet antyder att studenterna generellt sett inte är särskilt nöjda med vare sig förberedelsen för arbetslivet eller praktikmöjligheter (Diagram 2.6). Det finns dock ganska stora skillnader mellan de olika utbildningarna. När det gäller utbildningens förberedelse för arbetslivet är en större andel CTR-studenter nöjda (44%) än inom hist-fil (27%) och SOL (31%). Samma mönster påträffas gällande möjligheter till praktik inom ramen för utbildningen. Mer än hälften av CTR-studenterna (54%) är nöjda med möjligheterna till praktik vilket är betydligt högre än för studenterna inom hist-fil (29%) och SOL (23%). Studenterna i de olika utbildningsgrupperna är generellt sett ganska nöjda med sina utbildningars förberedelse för forskarutbildning. Nästan sex av tio CTR-studenter (59%) är också nöjda med möjligheterna att studera utomlands. Mest kritiska till möjligheterna till utlandsstudier är hist-fil-studenter där knappt en av tre studenter (31%) är nöjda. Diagram 2.6. Studenternas bedömning av olika aspekter av sin utbildning Mycket viktigt Vikt c a b d a. b. c. Förb arbetslivet Förb forskarutb Praktikmöjlig heter Mindre viktigt Mycket missnöjd Tillfredsställelse Mycket nöjd d. Studier utomlands

25 24 Kurslitteraturen Studenternas omdömen om kurslitteraturen är mycket samstämmiga och skillnaderna mellan utbildningsgrupperna små. Mer än åtta av tio studenter anser att kurslitteraturens svårighetsgrad är lagom medan mindre än 15% tycker att den var för svår eller alldeles för svår. Mängden litteratur som läses på utbildningarna bedömer nästan sju av tio studenter vara lagom samtidigt som andelen studenter som uppger att den är för stor eller alldeles för stor uppgår till nästan en fjärdedel. Fler än sex av tio studenter uppfattar att kurslitteraturen generellt sett har haft hög eller mycket hög relevans för examinationen. Dock anser uppemot en av tio studenter att litteraturen endast har haft låg eller mycket låg relevans för examinationen (Tabell 2.2). En betydligt större andel av SOL-studenterna anger att litteraturens svårighetsgrad har varit för lätt/alldeles för lätt jämfört med studenter från övriga utbildningsgrupper. Inom CTR uppger så många som 31% av studenterna att litteraturmängden är för stor/alldeles för stor, att jämföra med 21% och 25% för SOL- respektive hist-fil-studenterna. CTR-studenterna är vidare den grupp som i lägst utsträckning (58%) uppger att litteraturen haft relevans för examinationen (redovisas ej i tabell). Tabell 2.2. Studenternas bedömningar av olika aspekter av kurslitteraturen (Procent) Litteraturens svårighetsgrad 11 För lätt Lagom För svår Totalt 4,7 81,6 13,7 100 Litteraturens mängd 12 För liten Lagom För stor Totalt 9,2 67,2 23,7 100 Litteraturens relevans för examination 13 Varken Låg eller Hög Totalt 8,6 27,4 63,9 100 Konfessionsneutralitet i undervisningen på CTR Som ett resultat av Bologna-processen är teologiekandidat inte längre en yrkesexamen. En diskussion som förts inom Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR), föranledd av Högskoleverkets granskningar, är om 11 I enkäten var skalan femgradig med svarsalternativen Alldeles för lätt, För lätt, Lagom, För svår och Alldeles för svår. I tabellen har de två första alternativen respektive de två sista alternativen slagits samman. 12 I enkäten var skalan femgradig med svarsalternativen Alldeles för liten, För liten, Lagom, För stor och Alldeles för stor. I tabellen har de två första alternativen respektive de två sista alternativen slagits samman. 13 I enkäten var skalan femgradig där 1 motsvarade Mycket låg relevans och 5 motsvarade Mycket hög relevans. Dessutom fanns även alternativet Vet ej. I tabellen har kategorierna 1 och 2 respektive 4 och 5 slagits samman.

26 25 utbildningen är konfessionsneutral, dvs. att ingen religion eller religiöst samfund särbehandlas. Studenter vid CTR fick därför i enkäten besvara frågan om de ansåg att CTR lever upp till kravet på konfessionsneutralitet i undervisningen. Två av tre studenter (67%) svarar ja och en av tio (10%) nej medan nästan en av fyra (23%) uppger att de inte vet. 2.3 Studiemiljö 14 När studenterna bedömer olika inslag i sin studiemiljö framhåller de att det är mycket viktigt att schema och kursinformation finns tillgängligt på nätet. Studenterna tycker också att det är viktigt att studiematerial som litteratur och övningar kan nås online. Andra inslag i studiemiljön som bedöms som viktiga är tillgång till lunchrum och att kunna kommunicera med lärare digitalt (t.ex. via forum och chat). Möjligheten att kunna utföra studieuppgifter på webben anses däremot inte lika viktigt. Studenterna uppgav också hur nöjda de är med dessa inslag i studiemiljön. Tillgången till schema och kursinformation online får högt betyg av studenterna medan man är något mindre nöjd med de övriga inslagen i studiemiljön (Diagram 2.7). CTR-studenterna är i mindre utsträckning än de övriga utbildningsgrupperna nöjda med tillgången till grupprum och datorer för sina studier. Däremot är CTR-studenterna i högre grad än andra studenter nöjda med tillgången till scheman online. SOL-studenterna riktar kritik mot tillgången till lunchrum. Nästan varannan student (47%) uppger att de inte har erfarenhet av att utföra studieuppgifter online, detta gäller i synnerhet CTR-studenter (61%). Drygt en av fyra studenter (26%) har inte använt grupprum. Andelen är betydligt högre bland SOL-studenter (38%) än för hist-fil (14%) och CTR (13%). En förutsättning för att kunna dra nytta av de digitala resurserna i studiemiljön är naturligtvis att den enskilde studenten har tillgång till internet. Så är också fallet: av de tillfrågade studenterna har 98% dator med internetuppkoppling hemma. 14 I enkäten ställdes frågor som rörde olika aspekter av studiemiljön. Studenterna ombads att först bedöma hur viktig aspekten ansågs vara på en tregradig skala från 1=mindre viktigt till 3=mycket viktigt. Därefter fick studenterna ange hur tillfredsställda de är med hur studiemiljön faktiskt är. Bedömningen gavs på en femgradig skala där 1=mycket missnöjd och 5=mycket nöjd. Om studenten inte hade erfarenhet av det frågan gällde kunde alternativet Ej erfarenhet väljas.

27 26 Diagram 2.7. Studenternas bedömning av olika inslag i sin studiemiljö Mycket viktigt Mindre viktigt Vikt Mycket missnöjd e c b a g Tillfredsställelse f d Mycket nöjd a. b. c. d. e. f. g. Grupprum Datorer Lunchrum Schema online Studiematerial online Komm. med lärare Utföra studieuppgifter online Bibliotek Omkring 5% av studenterna uppger att de aldrig besöker något bibliotek. Andelen är markant högre bland SOL-studenterna (9%) än bland studenterna på hist-fil (<1%) och CTR (2%). SOL-studenterna använder framför allt sitt eget bibliotek på Språk- och litteraturcentrum, Universitetsbiblioteket samt annat bibliotek. 15 Annat bibliotek kan t.ex. vara stadsbiblioteken i Lund och Malmö. Förutom hemmabiblioteket på Centrum för teologi och religionsvetenskap besöker också CTR-studenterna ofta Universitetsbiblioteket och biblioteket på Språk- och litteraturcentrum. Hist-fil-studenternas favoritbibliotek är Wrangelbiblioteket, Universitetsbiblioteket och biblioteket på Språk- och litteraturcentrum. Knappt var sjunde student (14%) avstår från att använda något eller några bibliotek på grund av t.ex. begränsade öppettider, dålig tillgång på läsplatser, dålig tillgänglighet på kurslitteratur eller andra orsaker. Andelen är densamma inom alla utbildningsgrupper. 15 På enkätfrågan Vilket eller vilka av följande bibliotek brukar du använda? fanns de fasta svarsalternativen Är aldrig på biblioteket, SOL-biblioteket, CTR-biblioteket, Wrangelbiblioteket, Arkeologiska biblioteket, Filosofiska biblioteket, Historiska biblioteket och Universitetsbiblioteket. Studenterna kunde också välja alternativet Annat och specificera biblioteket.

28 27 Studentinflytande Studentinflytande framhålls som en mycket viktig del av utbildningen av många studenter. Detta gäller inte minst genomförandet av kursvärderingar och att studenterna får information om vilka åtgärder som har vidtagits på basis av tidigare kursvärderingar. Drygt hälften i studentgruppen (56%) tycker att dessa båda aspekter av studentinflytande är viktiga. Ungefär lika många (52%) anser att det är viktigt att få information om hur man som student kan påverka sin utbildning. Däremot anser färre studenter (34%) att det är viktigt med aktiva kursombud. Av enkätresultaten framkommer att studenterna i vissa avseenden är kritiska till hur studentinflytandet fungerar. Nästan sex av tio (59%) är missnöjda med informationen om vilka åtgärder som tidigare kursvärderingar lett till. Drygt fyra av tio (42%) är kritiska till hur systemet med aktiva kursombud fungerar. Av studenterna är vidare tre av tio (32%) missnöjda med informationen om hur de kan påverka sin utbildning. Däremot är studenterna nöjda med förekomsten av kursvärderingar i utbildningen. Mer än hälften (55%) är nöjda med hur denna aspekt av studentinflytandet fungerar (Diagram 2.8). Diagram 2.8. Studenternas tillfredsställelse med hur studentinflytandet fungerar 16 Info om vidtagna åtgärder Aktiva kursombud Info om hur påverka utb Missnöjd Varken eller Nöjd Förekomst av kursvärderingar 0% 20% 40% 60% 80% 100% 16 Studenterna fick bedöma de olika aspekterna av studentinflytande på en femgradig skala där 1 är mycket missnöjd och 5 är mycket nöjd. I diagrammet har kategorierna 1 och 2 respektive 4 och 5 slagits samman.

29 28 Vid Lunds universitet har Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter, ofta benämnd Studenternas rättighetslista, upprättats och dokumentet anger riktlinjer för studenternas arbetsvillkor. Av studenterna inom humaniora och teologi uppgav 16% att de kände till dokumentet. En av fyra studenter (25%) är eller hade varit aktiv i någon studentorganisation, något fler bland hist-fil-studenterna och lite färre av CTR-studenterna. Vi frågade också huruvida studenterna ville fortsätta att vara medlem i studentkår och nation efter kårobligatoriets avskaffande den 1 juli Svarsalternativen var Ja, både kår och nation, Ja, bara kår, Ja, bara nation, Nej och Vet ej eftersom vi ville undersöka om studenterna tyckte att medlemskap i kåren var viktigare än medlemskap i nation eller vice versa. I praktiken existerar inte denna valmöjlighet: antingen är du med fullt ut i Lunds studentliv eller så står du helt utanför. Genom att lösa medlemskap i Studentlund, ett samarbete mellan studentkårerna, nationerna och Akademiska Föreningen som stöttas ekonomiskt av Lunds universitet, blir studenten medlem i en nation, en kår och Akademiska Föreningen. Nästan var tredje student (32%) uppgav att man ville vara med både i kår och nation och inräknat de som svarade endast kår respektive nation steg siffran till drygt hälften (51%) som avsåg att genom medlemskap fortsätta att stödja studentlivet i Lund (Diagram 2.9). 17 Diagram 2.9. När kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010, vill du då fortsätta vara medlem i studentkår och nation? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja, både kår och nation Ja, bara kår Ja, bara nation Nej Vet ej 17 Som jämförelse kan nämnas att en tid efter kårobligatoriets avskaffande hade studenter blivit medlemmar i Studentlund vilket motsvarar en anslutningsgrad på 88% (Rektorsbrev 15 oktober 2010).

30 29 I synnerhet CTR-studenter är positiva till att fortsätta vara medlemmar i kår och/eller nation (63%) medan hist-fil- (50%) och SOL-studenter (45%) är det i mindre utsträckning. Det är tydligt att äldre studenter i högre grad än yngre planerar att avstå från medlemskap i studentkår och nation. I åldersgruppen 35 år och äldre uppgår denna andel till 30% att jämföra med exempelvis gruppen 24 år och yngre där motsvarande andel är 12%. 2.4 Uppsats och examensarbete Uppsats Fyra av tio av de som besvarat enkäten har erfarenhet av att arbeta med examensarbete inom HT-området. Bland hist-fil-studenterna (48%) är andelen högre än bland SOL (38%) och CTR (32%). Av uppsatserna har 55% skrivits som kandidatuppsats medan 45% skrivits på avancerad nivå. Studenterna är som regel nöjda med handledningen med avseende på handledarens kunnighet i uppsatsämnet, handledarens förberedelse inför handledningstillfällen samt handledarens förmåga att ge konstruktiv respons (Diagram 2.10). Däremot är studenterna överlag mindre nöjda när det gäller informationen om kraven som ställs för att få uppsatsen godkänd. Detta gäller i synnerhet studenterna på CTR där var tredje (33%) uttrycker missnöje i denna fråga. CTR-studenterna är även mindre nöjda med de andra aspekterna av handledningen än övriga studentgrupper. Diagram Studenternas tillfredsställelse med aspekter av handledningen (1=Mycket missnöjd, 5=Mycket nöjd) Kunnighet Förberedd Konstruktiv respons Hist-fil SOL CTR Information om krav

31 30 Tre fjärdedelar (77%) av studentgruppen tycker sig få tillräckligt med handledning. Sett till utbildningstillhörighet är fler studenter inom hist-fil mer nöjda med handledningens omfattning (84%). Vidare är kvinnor mer kritiska till handledningens omfattning än män. Detta gäller oberoende av utbildningstillhörighet och särskilt vid CTR (Diagram 2.11). Diagram Andelen studenter som anser sig ha fått tillräckligt med handledning. Redovisat efter kön och utbildningstillhörighet 100% 75% 50% 25% Kvinna Man 0% Hist-fil SOL CTR Examination Studenterna inom humaniora och teologi har erfarenhet av flera olika examinationsformer. Uppemot åtta av tio studenter har skrivit salstenta, nästan lika många har skrivit individuell hemtentamen, runt sju av tio har skrivit uppsats och paper medan drygt sex av tio har examinerats genom grupparbete. Emellertid är variationerna stora mellan utbildningsgrupperna: bland hist-fil-studenterna är det vanligast att examinationen genomförs som individuell hemtentamen men även uppsats och examination av grupparbete är ofta förekommande. SOL-studenterna examineras i särklass oftast genom salstenta medan CTR-studenterna företrädesvis skriver paper och individuell hemtentamen. När det gäller hur väl examinationsformerna har fungerat för att mäta att studenten har tillgodogjort sig kursens innehåll och mål är studenternas bedömningar dock samstämmiga (Diagram 2.12). Omkring fyra av tio studenter tycker att individuell hemtentamen (42%), uppsats (41%) och paperskrivande (39%) har fungerat utmärkt som examinationsform. Cirka en av fyra studenter ger samma betyg till salstenta (27%) och muntlig examination (24%). Andelen som anser att grupparbete är en utmärkt examinationsform är påtagligt lägre (13%).

32 31 Diagram Studenternas bedömning av hur väl olika examinationsformer har fungerat för att mäta att studenterna har tillgodogjort sig kursens innehåll och mål Individuell hemtentamen Uppsats Paper Salstenta Muntlig examination Grupparbete 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Dåligt Någotsånär Bra Utmärkt Det finns ingen möjlighet att juridiskt överklaga ett examinationsresultat. Däremot kan studenten ta kontakt med kursansvarig lärare och begära omprövning av examinationsresultatet. Av studenterna inom humaniora och teologi har sammanlagt 5% någon gång begärt omprövning av ett examinationsresultat. Ytterligare drygt en av tio studenter har inte begärt omprövning men övervägt att göra det (12%). Skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna är små när det gäller att faktiskt ha begärt omprövning. Däremot antyder resultaten att hist-fil-studenterna i högre grad har övervägt att begära omprövning och därmed har ett mer ifrågasättande förhållningssätt (Diagram 2.13). Diagram Andelen studenter som någon gång begärt omprövning av sitt examinationsresultat CTR SOL Hist-fil Ja Nej, men jag har övervägt att begära omprövning 0% 5% 10% 15% 20% 25%

33 Behållningen av studierna Studenternas bedömningar av i vilken utsträckning studierna har ökat deras kunskaper och utvecklat deras förmåga varierar en hel del såväl mellan olika kunskaper och områden som mellan utbildningsgrupper (Diagram 2.14). I särklass bäst omdöme ger studenterna utbildningarna när det gäller att ha ökat studenternas kunskaper inom ämnesområdet. Även att göra skriftliga presentationer, självständiga och kritiska bedömningar samt söka och kritiskt värdera information får högt betyg. När det gäller att göra självständiga och kritiska bedömningar samt söka och kritiskt värdera information är SOL-studenternas bedömningar inte lika positiva som övriga studentgruppers. Studierna har utvecklat studenternas förmåga att slutföra arbetsuppgifter inom givna tidsramar, förklara för icke-specialister samt ökat studenternas anställningsbarhet på arbetsmarknaden i mindre hög utsträckning medan utbildningarna har lyckats ännu sämre med att utveckla förmågan att göra muntliga presentationer, arbeta i grupp samt använda datorer/informationsteknologi (IT). Noterbart är i vilken hög utsträckning CTR-studenterna anser att utbildningen har ökat deras anställningsbarhet på arbetsmarknaden och att hist-fil-studenterna har utvecklat sin förmåga att arbeta i grupp i betydligt högre utsträckning än övriga studentgrupper. Diagram Studenternas bedömning av i vilken utsträckning studierna har ökat deras kunskaper och utvecklat deras förmåga inom olika områden (0=Inte alls, 4=I mycket hög utsträckning) Kunskaper inom ämnet Skriftliga presentationer Självständiga bedömningar Värdera information Tidsramar Icke-specialister Anställningsbarhet Hist-fil SOL CTR Muntliga presentationer Arbeta i grupp Använda datorer

34 Studentstöd Studenternas kännedom om vilka studentstöd som finns inom HT varierar. Drygt sex av tio (63%) känner inte till Arbetslivsforum och nästan en tredjedel (31%) saknar kännedom om stödet SI-mentor. Studievägledningen är ett betydligt mer välbekant studentstöd. Cirka var tionde uppger sig sakna kännedom om studievägledningen. Studenternas användning av studentstöden varierar också. Hälften har varit i kontakt med studievägledningen medan motsvarande andel för SI-mentorer och Arbetslivsforum är knappt 40% respektive under 10%. CTR-studenterna är betydligt mera benägna att ta kontakt med studievägledningen. Minst benägna är SOL-studenterna. Dessa saknar också kännedom om studievägledningen i större utsträckning än övriga studenter (Diagram 2.15). Diagram Studenternas kännedom om och kontakt med studievägledningen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Kontakt Känner till men ej kontakt Känner ej till studvägledning 0% Hist-fil SOL CTR Mindre än 5% av de SOL-studenter som medverkat i undersökningen har varit i kontakt med Arbetslivsforum. Andelarna för hist-fil och CTR ligger något högre (Diagram 2.16). Det är också värt att notera att en stor del av studenterna känner till att arbetslivsforum existerar men utan att utnyttja möjligheten att ta kontakt.

35 34 Diagram Studenternas kännedom om och kontakt med Arbetslivsforum 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kontakt Känner till men ej kontakt Känner ej till Arbetslivsforum 10% 0% Hist-fil SOL CTR Kännedom om och användandet av SI-mentorstödet uppvisar inga skillnader mellan utbildningsgrupperna. Av studenterna saknar 30% kännedom om stödet medan 30% känner till det men utan att ha tagit kontakt och 40% både känner till och har använt sig av stödet (Diagram 2.17). Diagram Studenternas kännedom om och kontakt med SI-mentorstödet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Kontakt Känner till men ej kontakt Känner ej till SI-mentor 20% 10% 0% Hist-fil SOL CTR

36 35 Vad tycker då de studenter som faktiskt har använt sig av de olika studentstöden? Genomgående är studenterna nöjda 18 med studievägledningen. Det gäller särskilt för CTR där drygt nio av tio studenter (91%) är nöjda men även för SOL- (81%) och hist-fil-studenterna (79%) om än i lägre utsträckning (Diagram 2.18). Diagram Studenternas bedömning av studievägledningen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Nöjd Ej nöjd 20% 10% 0% Hist-fil SOL CTR Få har varit i kontakt med arbetslivsforum och det empiriska underlaget är därmed betydligt mera begränsat. Av de totalt 45 studenterna som haft kontakt är 65% nöjda. Studenterna inom alla tre utbildningsgrupperna är klart nöjda med SI-mentorprogrammet. Störst andel nöjda studenter återfinns inom CTR (86%) men skillnaderna är små jämfört med SOL (82%) och hist-fil (79%) (Diagram 2.19). 18 I enkäten var skalan fyrgradig med svarsalternativen Inte alls nöjd, Inte särskilt nöjd, Ganska nöjd och Mycket nöjd. I diagrammen har de två första alternativen respektive de två sista alternativen slagits samman.

37 36 Diagram Studenternas bedömning av SI-mentorsverksamhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hist-fil SOL CTR Nöjd Ej nöjd I svarsgruppen som helhet uppger 8% av studenterna att de har någon form av funktionsnedsättning som försvårar deras studier. Funktionsnedsättningen kan gälla såväl fysisk och psykisk funktionsförmåga som dyslexi. Av de totalt 43 studenterna med funktionsnedsättning får knappt en av tre (28%) något stöd från Avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet. Andelen kan tyckas låg men man måste vara medveten om att vissa studenter har uttryckt att de upplever sin funktionsnedsättning vara av det slaget att de inte bett Pedagogiskt stöd om hjälp. 2.7 Studenternas framtidsplaner En majoritet av studenterna (54%) uppger att de har ett bestämt yrke som mål med sina studier. Andelen som svarar ja är högst inom CTR (63%), något mindre på hist-fil (58%) och lägst bland SOL-studenterna (48%). Exempel på yrken som studenterna ofta nämner är präst, lärare, översättare, forskare, journalist, bibliotekarie och arkeolog. Drygt en tredjedel (36%) av studenterna uppskattar sina möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning som goda, nästan lika stor andel (34%) tror sig ha varken goda eller dåliga möjligheter medan knappt en av tre studenter bedömmer sina chanser till jobb som dåliga. Det är framför allt CTRstudenter som i detta avseende ser positivt på framtiden. Bland dessa bedömmer fler än sex av tio (64%) att de har goda möjligheter att få jobb efter utbildningen att jämföra med de båda andra utbildningsgrupperna där

38 37 tre av tio studenter i respektive grupp delar denna bedömning (Diagram 2.20). 19 Diagram Studenternas bedömning av sina möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Goda Varken eller Dåliga 20% 10% 0% Hist-fil SOL CTR 19 Frågorna Har du något bestämt yrke som mål med dina studier inom humaniora/teologi? och Hur ser du på dina möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning? är av störst relevans för studenter som är så pass unga att de kan förväntas förvärvsarbeta i sitt yrke under en inte alltför kort tid. För dessa två frågor har vi därför uteslutit svaren från respondenter som är 56 år eller äldre.

39 38 3. Lärarbarometern 3.1 Presentation av lärarna Av de svarande lärarna utgör kvinnorna totalt 43% och männen 57%. Bland lärarna på SOL är kvinnorna i majoritet (55%) medan andelen kvinnliga hist-fil-lärare uppgår till drygt en tredjedel (35%). Av de 11 lärarna på CTR är tio män. Flest lärare är i åldern år (39%) och år (29%). Knappt en av fem (19%) är 40 år eller yngre medan 13% är över 60 år. Lärarnas undervisningserfarenhet varierar från ett år till 40 år med ett genomsnitt på 13 år. Det stora flertalet är tillsvidareanställda (75%) medan ett mindre antal har tidsbegränsade anställningar (16%) eller vikariat (8%). Lärarna fördelar sig på olika personalkategorier enligt följande: 27% är professorer (inkl. gästprofessorer), 45% är lektorer (inkl. vikarierande universitetslektorer), 19% är adjunkter och 9% är forskare/forskarassistent (inkl. postdoc). Bland lärarna återfinns också några timlärare men däremot inga biträdande lektorer. I Diagram 3.1 redovisas hur olika personalkategorier fördelar sin arbetstid mellan undervisning (inkl. handledning), forskning och övriga arbetsuppgifter (t.ex. administration och egen kompetensutveckling). Diagram 3.1. Arbetstidens fördelning i procent för olika lärarkategorier våren Undervisning Forskning Övrigt 10 0 Professor Lektor Adjunkt Forskare

40 39 Professorerna ägnar en stor del av sin arbetstid åt såväl undervisning som forskning medan lektorers och i synnerhet adjunkters arbetstid domineras av undervisning. Drygt sju av tio lärare (73%) arbetar heltid och i genomsnitt arbetar varje lärare 50 klocktimmar i veckan. Professorer (53 timmar) och forskare (51) arbetar något mer än lektorer (49) och adjunkter (48) Arbetet som lärare vid Lunds universitet På det stora taget trivs lärarna inom humaniora och teologi bra med sina undervisningsrelaterade arbetsuppgifter. Nästan hälften (48%) trivs mycket bra och nästan en av tre (32%) trivs ganska bra. Tre procent uppger att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt med sina undervisningsrelaterade arbetsuppgifter. Det är också tydligt att lärarna känner en stor uppskattning för sin undervisningsinsats från studenterna (Diagram 3.2). Nio av tio lärare upplever en mycket hög eller ganska hög uppskattning från studenterna. Sett till de olika lärargrupperna är denna positiva feed-back dock inte riktigt lika uttalad gentemot lärarna inom hist-fil där motsvarande siffra endast uppgår till 81%. Diagram 3.2. Lärarnas upplevelse av graden av uppskattning av sin undervisningsinsats från olika grupper Institutionsledningen Lärarkollegorna Studenterna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Låg Varken låg eller hög Hög 20 Medelvärdena har endast beräknats för personal som arbetar heltid.

41 40 Lärarkollegorna står inte i samma nära förbindelse till undervisningsinsatserna som studenterna och härifrån erfar den enskilde läraren också mindre uppskattning. Framför allt lärarna inom hist-fil uppger att de får lite uppskattning för sin undervisningsinsats från kollegorna. Lärarna upplever även uppskattningen för sin undervisningsinsats från institutionsledningen som begränsad. Nästan en av tre lärare känner att de får uppskattning i låg eller mycket låg grad från sin institutionsledning. Även här är det hist-fillärarna som i större utsträckning än övriga lärargrupper upplever brister i uppskattningen för sin insats. De flesta lärare tycker att samarbetet med arbetsledning och kollegor fungerar bra (Diagram 3.3). Nästan åtta av tio lärare menar att samarbetet fungerar mycket bra eller ganska bra med såväl arbetsledningen på institutionen (76%) som lärarkollegor på institutionen (79%). En av tio lärare uppger att samarbetet med arbetsledningen fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. Av de lärare som har erfarenhet av att samarbeta med lärarkollegor på andra institutioner anser drygt sex av tio (64%) att detta samarbete fungerar ganska bra eller mycket bra. Diagram 3.3. Lärarnas bedömning av hur samarbetet med arbetsledning och kollegor fungerar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Bra Varken eller Dåligt 20% 10% 0% Arbetsledningen Lärarkollegor Lärarkollegor på andra inst Mer än sex av tio lärare (63%) är av åsikten att det är mycket viktigt att institutionsledningen visar intresse för kursutveckling medan lite mer än hälften (53%) är ganska nöjda eller mycket nöjda med hur det faktiskt fungerar i verksamheten.

42 41 Ungefär hälften (46%) anser att det är mycket viktigt att pedagogiska meriter har betydelse vid tillsättningen av tjänster samtidigt som endast en tredjedel (34%) är ganska nöjda eller mycket nöjda med på vilket sätt detta görs inom Lunds universitet. Framför allt lärare inom hist-fil är kritiska: endast ungefär en av fyra (24%) är nöjda i detta avseendet. Lärarna är splittrade i frågan om behovet av kompetensutveckling eller fortbildning för sina pedagogiska arbetsuppgifter (Diagram 3.4). Diagram 3.4. Upplever du något behov av kompetensutveckling/fortbildning för dina pedagogiska arbetsuppgifter som lärare?(procent) 4=I mycket hög grad =Inte alls Omkring åtta av tio lärare (81%) har gått någon högskolepedagogisk kurs. Andelen inkluderar lärare som har läst kursen/kurserna vid Lunds universitet, vid annat lärosäte respektive de som har gått utbildningar både i Lund och annat lärosäte. I genomsnitt har lärarkåren drygt sex veckors högskolepedagogisk utbildning. Antalet utbildningsveckor redovisas mer i detalj i Diagram 3.5. Störst andel av lärarna (32%) har läst fem veckors högskolepedagogisk utbildning.

43 42 Diagram 3.5. Antal veckor som lärarna läst högskolepedagogiska kurser 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Antal veckor Om vi riktar intresset mot den högskolepedagogiska utbildningen som ges vid Lunds universitet verkar de deltagande lärarna överlag vara nöjda med denna. För drygt hälften av lärarna (56%) har den i hög eller mycket hög grad bidragit till att utveckla dem som lärare (Diagram 3.6). Färre än var femte (17%) har en kritisk hållning i frågan. Diagram 3.6. Bidrog den högskolepedagogiska utbildningen till din utveckling som lärare? 4=I mycket hög grad =Inte alls 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

44 43 Det finns ett betydande intresse bland lärarna att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete. Två av tre lärare visar stort eller mycket stort intresse för denna fråga. Dock är det endast hälften som bedömer att det finns goda förutsättningar för att faktiskt bedriva utvecklingsarbete. En av fem lärare (20%) menar tvärtom att förutsättningarna är dåliga eller mycket dåliga. Förutsättningarna uppfattas som minst gynnsamma av lärarna på SOL. 3.3 Undervisning och examination I sin yrkesroll har lärarna varit engagerade i flera olika aktiviteter. Sex av tio lärare (59%) har i hög grad skrivit kursplaner och lika stor andel (57%) har i samma utsträckning varit engagerade i att formulera lärandemål. Drygt åtta av tio (82%) har i hög grad utformat examinationer. Knappt hälften (48%) betonar att det är mycket viktigt att utbildningen förbereder studenterna för arbetslivet medan ungefär en tredjedel (35%) anser det vara mycket viktigt att utbildningen fungerar som en förberedelse inför forskarutbildningen. Drygt fyra av tio lärare (44%) är mycket nöjda eller ganska nöjda med utbildningens arbetslivsanknytning och lika stor andel gör samma bedömning om det forskarförberedande inslaget. I enkäten fick lärarna uttala sig om i vilken utsträckning studenterna behöver extra stöd inom vissa områden (Diagram 3.7). Det största behovet av extra stöd bedöms studenterna behöva när det gäller att skriva akademiska texter. Men även att prioritera vad som är viktigt i kurslitteraturen samt studieteknik är områden där det enligt lärarna i viss mån föreligger behov av extra stödinsatser. Studenternas behov av extra hjälp med att förstå skillnaden mellan att referera och att plagiera framstår som mindre angeläget.

45 44 Diagram 3.7. I vilken utsträckning behöver studenterna extra stöd? (0=Inte alls, 4=I mycket hög grad) Skriva akademiska texter Prioritera i kurslitteraturen Studieteknik CTR SOL Hist-fil Referera och plagiera Två examinationsformer som lärarna inom humaniora och teologi ofta använder sig av är paperskrivande och individuell hemtentamen. Det finns dock vissa skillnader mellan lärargrupperna. Bland SOL-lärare är salstenta vanligast. Denna examinationsform är inte alls lika vanligt förekommande inom CTR och hist-fil. Totalt sett är det mer än en av fyra lärare (27%) som inte alls använder sig av salstenta. Examination av grupparbete används i minst utsträckning. Det förekommer att studenter begär omprövning av sitt examinationsresultat. Förvisso har omkring hälften av lärarna har aldrig varit med om detta. Samtidigt har den resterande halvan erfarenhet av att deras examinationsbeslut ifrågasatts. Detta har dock som regel endast inträffat vid enstaka tillfällen. I takt med den tekniska utvecklingen har möjligheterna att använda digitala resurser inom undervisningen ökat. Vanligt förekommande är att lärarna lägger ut schema och annan kursinformation på internet samt att delkurserna har egna kurshemsidor (Diagram 3.8). Däremot är det betydligt mindre vanligt att lärarna kommunicerar med studenterna via t.ex. chat eller forum. Inte heller ges studenterna möjligheten att lösa studieuppgifter och göra övningar online i särskilt stor utsträckning. Det är viktigt att understryka att även om vissa av de digitala resurserna inte används i så hög grad är de ändå potientiellt tillgängliga: endast sju procent av lärarna uppger att de sak-

46 45 nar tillgång till de nödvändiga förutsättningarna för digital kommunikation som forum och chat medan sex procent inte skulle kunna lägga ut studieuppgifter och övningar på nätet. Diagram 3.8. I vilken utsträckning används följande digitala resurser i undervisningen? (0=Inte alls, 4=I mycket hög grad) Schema/kursinfo online Kurshemsida Kommunikation studenter CTR SOL Hist-fil Övningar online Teknikens framsteg har även gjort det möjligt för studenter att spela in föreläsningar och lektioner med hjälp av t.ex. mp3-spelare eller kameramobil. Nästan sex av tio lärare (57%) har erfarenhet av att ha blivit inspelad. Dock har detta som regel endast inträffat någon enstaka gång. En intressant fråga i sammanhanget är naturligtvis vilken inställning lärarna har till att studenter vill spela in undervisningen. Man skulle kunna tänka sig att om läraren upplever det som obehagligt att bli inspelad kan detta påverka hans eller hennes undervisningsprestation negativt. Inspelning vid undervisningstillfällen riskerar även att få en hämmande effekt på studenter. Studenter kan tveka att ställa frågor och delta i diskussionen om de vet om att de filmas eller spelas in. Lärarna är ganska splittrade i frågan. En av fyra lärare är negativt inställda (27%), lika många ställer sig positiva (26%) medan resterande inte har någon bestämd uppfattning (47%). I enkäten gavs lärarna också möjlighet att bedöma i vilken utsträckning studenterna har ökat sina kunskaper och utvecklat sina förmågor i relation till ett antal centrala kunskaps- och färdighetsmål. Målen redovisas i Diagram 3.9.

47 46 Diagram 3.9. Lärarnas bedömning av i vilken utsträckning studenterna har ökat sina kunskaper och utvecklat sina förmågor (0=Inte alls, 4=I mycket stor utsträckning) Kunskaper inom ämnesomr Skriftliga presentationer Självständiga bedömningar Söka o värdera info Sluföra uppg inom tidsramar Muntliga presentationer Arbeta i grupp CTR SOL Hist-fil Anställningsbarhet Använda datorer Förklara för icke-specialister Enligt lärarna har studenterna gjort sina största framsteg när det gäller kunskaper inom ämnesområdet. Men även sett till flertalet andra mål bedöms studenterna ha uppnått goda resultat. Även om den generella bilden av studenternas utveckling i stor utsträckning delas av alla lärargrupper finns det avvikelser. CTR-lärarnas bedömning av sina studenters framsteg i att kunna göra självständiga och kritiska bedömningar, söka och värdera information samt studenternas anställningsbarhet ligger högre än andra lärargruppers bedömningar av sina studenters utveckling inom samma områden. På motsvarande sätt hamnar SOL-studenterna bättre till än andra studenter när det gäller förmågan att göra skriftliga respektive muntliga presentationer, använda datorer samt förklara för icke-specialister. Slutligen kan det vara värt att notera att av lärarna totalt svarar så många som en av fyra (26%) vet ej på frågan om i vilken utsträckning studenterna har utvecklat sin förmåga att förklara för icke-specialister medan en av fem (20%) uppger samma svar på motsvarande fråga om anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Även beträffande förmågan att använda datorer/informationsteknologi har en inte obetydlig andel av lärarna (16%) svårt att bedöma studenternas utveckling.

48 Uppsats och examensarbete Av våra lärare har sju av tio (70%) under det senaste året handlett studenter som skrivit examensuppsats. Nästan tre av tio lärare (28%) framhåller brister i sina möjligheter att ägna tillräckligt med tid åt handledningen. Ett annat problem vid uppsatsskrivandet är bristande förkunskaper hos studenterna. Detta nämner också tre av tio lärare (27%). En lägre andel (20%) tycker att studenterna borde förbereda sig bättre inför handledningstillfällena (Diagram 3.10). Diagram Lärarnas bedömningar av ett antal aspekter vid handledning 100% 80% 60% 40% 20% Bra Varken eller Bristfälliga 0% Studenternas förkunskaper Studenternas förberedelser Tillräcklig tid åt handledning Det är framför allt lärarna inom SOL som lyfter fram problemet med att de inte har möjlighet att lägga ned så mycket tid på handledningen som de skulle vilja medan hist-fil-lärare uttrycker mest oro över studenternas bristande förberedelser. Nästan sju av tio (68%) har erfarenhet av grupphandledning och många lärare tycker att denna handledningsform fungerar väl. Hälften uppger att grupphandledning fungerar mycket bra (12%) eller ganska bra (37%) medan färre än var tionde lärare anser att grupphandledning fungerar mycket dåligt (2%) eller ganska dåligt (7%). Knappt sex av tio lärare (57%) har under det senaste året examinerat examensuppsatser. Vi bad dessa lärare bedöma de godkända 21 uppsatserna med avseende på ett antal punkter (Diagram 3.11). 21 Enkätfrågan löd: Hur bedömer du generellt sett de godkända uppsatserna med avseende på följande aspekter?. Med tanke på att skalan med svarskategorierna varierar mellan Mycket bristfälliga till Mycket bra borde ordet godkända ha strukits i frågetexten: uppsatser som är bristfälliga i något avseende blir ju sannolikt inte godkända.

49 48 Diagram Lärarnas bedömning av examensuppsatserna (1=Mycket bristfälliga, 5=Mycket bra) Frågeställning Identifiering o sammanfattning Värdering vetenskapliga arbeten Teorimedvetenhet Kvalitativ metod Kvantitativ metod Bidrag till ämnesutveckling Språk Formalia Totalt sett är lärarna varken särskilt negativa eller positiva i sina bedömningar av studentuppsatserna. Mest nöjda är lärarna när det gäller studenternas förmåga att kunna formulera en tydlig frågeställning som går att besvara med uppsatsen. Tillämpandet av kvalitativ metod och uppsatsens formalia såsom citering och referenser framhålls också som starka sidor. De aspekter som bedöms som svagast är teorimedvetenhet, uppsatsens språkliga kvalitet och användandet av kvantitativ metod. Identifiering och skriftlig sammanfattning av vetenskapliga arbeten/artiklar som är av relevans för frågeställningen, ett svårt men viktigt moment vid uppsatsskrivande, bedöms studenterna behärska hyfsat. Även en annan viktig aspekt, värdering av vetenskapliga arbeten/artiklar i förhållande till den egna frågeställningen, får ungefär samma omdöme.

50 49 4. Några avslutande jämförelser Student och lärarbarometrarna innefattar ett antal aspekter som kan belysas ur både studenternas och lärarnas perspektiv, varför vissa jämförelser medges. De aspekter som kan jämföras är framför allt behållningen av studierna, examination och uppsatsarbete, utbildningens förberedelse för arbetsliv och forskarutbildning, stöd i undervisningen samt utbildningarnas digitala resurser. I det följande redovisas de viktigaste resultaten av denna jämförelse. 4.1 Behållningen av studierna Både studenter och lärare har förhållit sig till frågan om i vilken utsträckning studierna utvecklat en rad förmågor och kunskaper. I flera fall finns en samsyn mellan lärare och studenter (Diagram 4.1). Såväl studenter som lärare poängterar att studierna i hög grad leder till ökade kunskaper inom ämnesområdet. Att kritisk värdera information, att göra självständiga bedömningar och att göra skriftliga presentationer är andra områden inom vilka både lärare och studenter pekar på goda studieresultat. Omvänt ställer både lärare och studenter sig tveksamma till frågan om anställningsbarhet. Som tidigare framkommit gäller detta i synnerhet för lärare och studenter inom hist-fil och SOL. Också när det gäller studenternas förmåga att förklara för icke-specialister gör studenter och lärare likartade bedömningar. I andra avseenden skiljer sig lärares och studenters bedömningar åt. Detta gäller framför allt utbildningens bidrag till studenternas förmåga att använda datorer, att arbeta i grupp och att göra muntliga presentationer. I alla fallen har studenterna lägre tilltro till sin förmåga än vad lärarna har. Diagram 4.1. Behållningen av studierna. Studenters och lärares bedömningar Använda datorer Värdera information Självständiga bedömningar Arbeta i grupp Icke-specialister Tidsramar Skriftliga presentationer Muntliga presentationer Anställningsbarhet Kunskaper lärare studenter

51 Examination och uppsatsarbete Även om olika examinationsformers lämplighet givetvis kan variera med kursens lärandemål tycks studenter inom HT generellt sett föredra vissa examinationsformer före andra. De examinationsformer som enligt studenterna fungerar bäst för att mäta om de tillägnat sig kursmålen är individuell hemtentamen, paperskrivande och uppsatsarbete. Studenternas erfarenheter speglar lärarnas planering av examination där just individuell hemtentamen och paper uppges vara de mest tillämpade formerna för examination. Uppsatsarbete tillämpas i något lägre grad vilket rimligen hänger samman med att uppsatser som regel endast skrivs på högre nivåer och därmed utgör en mer begränsad examinationsmöjlighet. Avseende uppsatsarbetet kan noteras att tiden för handledning i viss mån framstår som ett bekymmer inom lärargruppen. Mindre än hälften av lärarna uttrycker tillfredsställelse med den tid som de disponerar över för handledningen. Särskilt kritiska är lärarna inom SOL där samma sak gäller för omkring var tredje handledare. Detta till trots anser den stora merparten av studenterna inom såväl SOL (73%) som hist-fil (84%) och CTR (74%) att de får tillräckligt med handledning. 4.3 Förberedelse för arbetsliv och forskarutbildning Som tidigare framkommit ställer en hel del lärare och studenter sig tveksamma i fråga om anställningsbarhet som ett resultat av studierna. Denna tveksamhet återkommer när studenter och lärare förhåller sig till utbildningens förberedelse för arbetslivet. I denna fråga föreligger också en diskrepans mellan studenternas och lärarnas bedömningar. Medan nästan hälften av lärarna (44%) är nöjda med hur utbildningen förbereder för arbetslivet gäller samma sak för var tredje inom studentgruppen. Skillnader mellan studenternas och lärarnas bedömningar förekommer inom samtliga utbildningsinriktningar. Samtidigt bör påminnas om att studenterna inom CTR är mer tillfredsställda med utbildningens arbetslivsförberedelse än studenterna inom Hist-fil och SOL. Studenter och lärare har också bedömt utbildningen i ljuset av hur väl de anser att den förbereder för forskarutbildningen. Även i denna fråga gör studenter och lärare i viss mån olika bedömningar. Förvisso är drygt fyra av tio av såväl studenterna som lärarna tillfredsställda med hur utbildningen förbereder för forskarutbildning. Samtidigt ger nästan var femte student men färre än var tionde lärare uttryck för missnöje med utbildningen i detta avseende. Studenter och lärare inom olika utbildningsgrupper gör i hög grad likvärdiga bedömningar.

52 Stöd i undervisningen Studenter och lärare har bedömt flera olika typer av stöd i undervisningssituationen och jämförelser kan göras med avseende på aspekter som att förstå skillnaden mellan att referera och att plagiera samt studieteknik. Resultaten visar att merparten av studenterna (62%) tycker att det är mycket viktigt att undervisningen behandlar frågan om hur man korrekt refererar i vetenskapliga sammanhang. Drygt var tredje lärare (37%) har också uppmärksammat behovet och menar att studenterna behöver extra stöd i detta avseende. Nästan lika många lärare (35%) pekar emellertid på ett begränsat behov vilket antyder en diskrepans mellan den betydelse som lärare och studenter tillskriver frågan. Att få hjälp med studieteknik är jämförelsevis en mindre angelägen fråga inom studentgruppen. Omkring en tredjedel av studenterna uppger att detta är mycket viktigt. Emellertid pekar ganska många lärare, cirka hälften, på att studenter kan ha behov av att få extra stöd med sin studieteknik. 4.5 Digitala resurser Lärare inom HT använder flera olika digitala resurser som stöd för sin undervisning. Det handlar framför allt om att tillgängliggöra schema och kursinformation online. Detta gäller för sju av tio lärare. Betydligt färre genomför studieuppgifter med hjälp av internet eller kommunicerar med studenterna online. Omkring en tredjedel av lärarna använder sig av dessa digitala resurser. Lärarnas prioriteringar tycks spegla de generella behov som föreligger i studentgruppen. Studenterna anser med andra ord att det är av större vikt att få digital tillgång till schema och kursinformation än att genomföra studieuppgifter eller kommunicera med sina lärare online. I sammanhanget bör dock noteras att så många som hälften ändå pekar på betydelsen av sådana digitala kommunikationsmöjligheter.

53 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 BILAGA 1 Studentbarometern 2010 Humaniora/Teologi Bakgrundsfrågor och frågor om denna termins studier 1. Vad studerar du denna termin inom humaniora/teologi vid Lunds universitet? Du som studerar på program besvara fråga 1a. Du som studerar fristående kurs besvara fråga 1b. 1a. Program, ange vilket: Grundnivå Kandidatprogram i arabiska studier Kandidatprogram i journalistisk Kandidatprogram i mänskliga rättigheter Program för Öst- och sydöstasienkunskap, Japanska Teologie kandidatprogram Annat program Vilket? Avancerad nivå - Masterprogram Applied Cultural Analysis Archaeology Theory and Practice Arkivvetenskap, bibliotek och informationsvetenskap respektive museologi ABM European Studies Film and Media Producing Historiska studier Kognitionsvetenskap Language and Linguistics Literature Culture Media Religious Roots of Europe Teologi och religionsvetenskap Visual Culture Översättning Annat program Vilket? Vilken termin på programmet studerar du? Termin nr: b. Fristående kurs, ange ämne: Ange nivå: Grundnivå Avancerad nivå Hur många högskolepoäng har du klarat av i det ämne som du studerar för närvarande? hp Planerar du att avlägga examen? Ja, med huvudområde inom teologi/religionsvetenskap Ja, med huvudområde inom humaniora Ja, med annat huvudområde/yrkesexamen, vilket/vilken? Har redan avlagt examen, vilken? Nej Vet ej Lunds universitet, mars 2010

54 2 2. Hur många terminer, inklusive denna, har du totalt studerat vid universitet/högskola? (Räkna även med andra universitet/högskolor än Lunds universitet) >10 3. I vilken studietakt studerar du denna termin? Heltid Deltid 4. Hur gammal var du när du började studera på universitet/högskola? 20 år eller yngre år år 30 år eller äldre 5. Har du gjort något studieuppehåll sedan du för första gången började studera på universitet/högskola? Ange i så fall hur långt studieuppehållet var. (Om du gjort mer än ett uppehåll ange det längsta.) Nej Ja, terminer 6. Hur finansierar du dina studier denna termin? (Flera alternativ kan anges!) Studielån Studiebidrag Feriearbete Förvärvsarbete Annan finansiering: Om du arbetar (ferie och/eller förvärvsarbete): Ange antal timmar/vecka: Om du arbetar: Ligger arbetet i linje med den utbildning du läser? i mycket låg grad i mycket hög grad 7. Hur många timmar i veckan lägger du normalt ner på dina studier? Lärarledd undervisning: tim/vecka Självstudier: tim/vecka 8. Har du tillgång till dator med internetuppkoppling hemma? Ja Nej Nedan följer frågor om dina studier vid Lunds universitet. Om du studerar på program svara utifrån dina samlade erfarenheter av programstudierna, dvs. samtliga terminer du hittills läst på programmet. Om du studerar fristående kurs svara utifrån samtliga terminer som du läst ämnet. Studiesituation m.m. 9. Hur har du trivts med dina studier vid Lunds universitet? mycket dåligt mycket bra 10. Bedöm omfattningen av följande inslag i din utbildning: Alldeles För Lagom För Alldeles Ej föreför liten liten stor för stor kommit - lärarledd undervisning - grupparbete Lunds universitet, mars 2010

55 3 11. Vad anser du om dina studiers svårighetsgrad? mycket lätta mycket svåra 12. Bedöm hur viktiga följande motiv var för ditt val av utbildning Få arbete med humanistisk/teologisk inriktning Personlig utveckling, bildningsintresse Kunna fortsätta på forskarutbildning Komplettera andra studier Helt oviktigt Mycket viktigt 13. Har du något bestämt yrke som mål med dina studier inom humaniora/teologi? Nej Ja, ange yrke: 14. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning? Mycket dåliga Ganska dåliga Varken dåliga eller goda Ganska goda Mycket goda Motivera gärna ditt svar: Studentstöd 15. Hur nöjd är du med följande studentstöd inom Området för humaniora och teologi? Känner ej Känner till stödet Inte alls Inte särskilt Ganska Mycket till stödet men har ej haft kontakt nöjd nöjd nöjd nöjd SI-mentorsverksamhet Studievägledning Arbetslivsforum Behållningen av studierna 16. I vilken utsträckning bedömer du att studierna har Inte I mycket stor Vet alls utsträckning ej -ökat dina kunskaper inom ämnesområdet -ökat din anställningsbarhet på arbetsmarknaden -utvecklat din förmåga att göra muntliga presentationer -utvecklat din förmåga att göra skriftliga presentationer -utvecklat din förmåga att slutföra arbetsuppgifter inom givna tidsramar -utvecklat din förmåga att förklara för icke-specialister -utvecklat din förmåga att arbeta i grupp Lunds universitet, mars 2010

56 4 Inte I mycket stor Vet alls utsträckning ej -utvecklat din förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar -utvecklat din förmåga att söka och kritiskt värdera information -utvecklat din förmåga att använda datorer/ informationsteknologi (IT) Kurslitteratur 17. Bedöm kurslitteraturens svårighetsgrad: Alldeles för lätt För lätt Lagom För svår Alldeles för svår 18. Bedöm kurslitteraturens mängd: Alldeles för liten För liten Lagom För stor Alldeles för stor 19. Bedöm kurslitteraturens relevans för examinationen mycket låg relevans mycket hög relevans Vet ej Observera! Nedan följer ett antal aspekter som handlar om din studiemiljö, utbildning och undervisning. - Bedöm först hur viktig du anser aspekten vara. - Ange därefter hur tillfredsställd du är med hur det faktiskt fungerar i din studiemiljö, utbildning och undervisning. - Om du inte har erfarenhet av det frågan gäller, kryssa i rutan ej erfarenhet. Studiemiljö 20. Bedöm följande inslag i din studiemiljö. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Fysisk arbetsmiljö: Tillgången till grupprum Tillgången till datorer för dina studier Tillgången till uppehålls-/lunchrum Digitala resurser: Tillgång till schema och kursinformation online Tillgång till studiematerial (litteratur och övningar) online Kommunikation med lärare (t.ex. forum, chat) Utföra studieuppgifter online Lunds universitet, mars 2010

57 5 Utbildning 21. Bedöm följande aspekter av din utbildning. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Utbildningens förberedelse för forskarutbildning Möjlighet till praktik Möjlighet till studier utomlands Undervisning 22. Bedöm följande aspekter av undervisningen. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Tillgång till Scheman i god tid före kursstart Litteraturlistor i god tid före kursstart Få hjälp med studieteknik att förstå skillnaden mellan att korrekt referera och att plagiera Föreläsningarna som stöd för att förstå kursens innehåll förstå kurslitteraturen få veta vad som prioriteras i examinationen Examination 23. Hur väl anser du att följande examinationsformer har fungerat för att mäta att du har tillgodogjort dig kursens innehåll och mål? Examinationsformen fungerar: Dåligt Något- Bra Utmärkt Ej erfarsånär enhet Salstenta Individuell hemtentamen Paper Uppsats Examination av grupparbete Muntlig examination Annan examinationsform: 24. Har du någon gång begärt omprövning av ditt examinationsresultat? Ja Nej, men jag har övervägt att begära omprövning Nej Lunds universitet, mars 2010

58 6 Bibliotek 25. Vilket eller vilka av följande bibliotek brukar du använda? Är aldrig på biblioteket SOL-biblioteket CTR-biblioteket Wrangelbiblioteket Arkeologiska biblioteket Filosofiska biblioteket Historiska biblioteket Universitetsbiblioteket Annat, vilket? 26. Finns det något eller några bibliotek som du skulle vilja använda men som du helt eller delvis avstår ifrån på grund av t.ex. begränsade öppettider, dålig tillgång på läsplatser, dålig tillgänglighet på kurslitteratur eller andra orsaker? Nej Ja Om Ja: Ange bibliotek och motivera ditt svar! Studentinflytande 27. Bedöm följande aspekter av studentinflytandet: Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Information om hur du kan påverka din utbildning Förekomsten av kursvärderingar Aktiva kursombud Information om vidtagna åtgärder på basis av tidigare kursvärderingar 28. Känner du till Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej 29. Är du eller har du varit aktiv i någon studentorganisation? Ja Nej 30. När kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010, vill du då fortsätta att vara medlem i studentkår och nation? Läser inte efter 1 juli 2010 Ja, både kår och nation Ja, bara kår Ja, bara nation Nej Vet inte Lunds universitet, mars 2010

59 Fråga 31 besvaras endast av dig som läser vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) Baserat på dina erfarenheter denna termin: Anser du att CTR lever upp till kravet på konfessionsneutralitet i undervisningen? Ja Nej Vet ej Plats för kommentar: Uppsats och examensarbete 32. Har du skrivit eller håller du på att skriva examensuppsats/examensarbete på det program eller i det ämne som du uppgav i fråga 1? Ja Nej gå vidare till fråga Ange på vilken nivå uppsatsen skrivs/skrevs: Kandidat Magister Master 34. Hur nöjd är du med följande aspekter av uppsatsmomentet/handledningen? Mycket Mycket Kan ej missnöjd nöjd bedöma -Handledarens kunnighet i ditt uppsatsämne -Handledarens förberedelse inför handledningstillfällen -Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat -Information om kraven som ställs för att få uppsatsen/examensarbetet godkänt 35. Anser du att du fick/får tillräckligt med handledning? Ja Nej Motivera gärna ditt svar: Lunds universitet, mars 2010

60 8 Mångfaldsfrågor 36. Födelseår Kön Kvinna Man 38. Har du hemmavarande barn under 18 år? Ja Nej 39. Vilken utbildning har dina föräldrar? (Om de har olika utbildning, ange den högsta!) Grundskola/motsv. Gymnasieskola/motsv. Högskole-/universitetsutbildning 40. Är någon av dina föräldrar födda i ett utomnordiskt land? Ja Nej 41. Har du någon form av funktionsnedsättning som du anser försvårar dina studier? (Gäller t.ex. fysisk funktionsförmåga, psykisk funktionsförmåga eller dyslexi.) Ja Nej Om Ja: Får du något stöd från Avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet? Ja Nej Kommentera gärna ditt svar! Plats för eventuella övriga synpunkter på din utbildning 42. Övriga synpunkter Tack för din medverkan! Lunds universitet, mars 2010

61 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 BILAGA 2 Lärarbarometern 2010 Humaniora/Teologi OBS! Var god markera endast ett svarsalternativ i fråga 1 och ange endast ett huvudområde i fråga 2. När du sedan besvarar frågor som rör t.ex. undervisning och studenternas prestationer tänk då på att svara utifrån dina erfarenheter som lärare inom det huvudområde som du anger i fråga 2. Bakgrundsfrågor 1. Vid vilken institution/enhet/centrumbildning vid Lunds universitet undervisar du huvudsakligen? Institutionen för arkeologi och antikens historia Filosofiska institutionen Historiska institutionen Institutionen för kulturvetenskaper Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) Språk- och litteraturcentrum (SOL) Enheten för medier, kommunikation och journalistik Annan, vilken? 2. I vilket huvudområde undervisar du huvudsakligen inom humaniora/teologi vid Lunds universitet? 3. Är din undervisning helt eller till största delen förlagd på något program? Nej Ja, ange program: 4. Kön Kvinna Man 5. Ålder 40 år eller yngre år år över 60 år 6. Vilken är din nuvarande anställning? Professor Universitetslektor Biträdande lektor Universitetsadjunkt Forskare/forskarassistent Annat, vad? 7. Vilken är din anställningsform? Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning, ej vikariat Vikariat Lunds universitet, april 2010

62 2 8. Hur fördelar sig din arbetstid mellan undervisning (inkl. handledning), forskning och andra arbetsuppgifter under våren 2010? (Summera till 100%) Undervisning: % Forskning: % Övrigt (t.ex. administration, egen kompetensutveckling): % = 100% 9. Arbetar du heltid eller deltid? Heltid Deltid % 10. Uppskatta hur många timmar som du arbetar per vecka: klocktimmar/vecka Frågor om ditt arbete som lärare vid Lunds universitet 11. Hur många år har du undervisat vid Lunds universitet? år 12. På vilken/vilka nivå/er undervisar du under våren 2010? Grundnivå Avancerad nivå Forskarnivå 13. Hur trivs du med dina undervisningsrelaterade arbetsuppgifter? Mycket dåligt Mycket bra 14. Utifrån ditt arbete som lärare - hur fungerar ditt samarbete med arbetsledning och kollegor? Mycket Mycket Ej er- Samarbetet med dåligt bra farenhet - arbetsledningen på institutionen - lärarkollegor på institutionen - lärarkollegor på andra institutioner 15. Bedöm hur viktiga följande aspekter är för ditt arbete som lärare och hur nöjd du är med de faktiska förhållandena. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Institutionsledningens intresse för kursutveckling Universitetets värdering av pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänster Lunds universitet, april 2010

63 3 16. Upplever du något behov av kompetensutveckling/fortbildning för dina pedagogiska arbetsuppgifter som lärare? Inte alls I mycket hög grad Om du upplever behov, inom vilket/vilka område/n? 17. Har du gått någon högskolepedagogisk kurs? Om ja, ange också antalet veckor. Nej Ja, inom Lunds universitet veckor Ja, vid annat lärosäte veckor Du som gått högskolepedagogisk utbildning inom Lunds universitet, bidrog utbildningen till din utveckling som lärare? Inte alls I mycket hög grad Plats för kommentar: 18. Hur stort är ditt intresse för att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete? Inget intresse alls Mycket stort intresse 19. I vilken utsträckning bedömer du att det finns förutsättningar för att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete? Mycket dåliga förutsättningar Mycket goda förutsättningar Plats för kommentar: 20. Upplever du att du får uppskattning för din undervisningsinsats från följande? Studenterna Lärarkollegorna Institutionsledningen I mycket I mycket låg grad hög grad Lunds universitet, april 2010

64 4 Undervisning och examination 21. I vilken utsträckning behöver de studenter som du undervisar extra stöd inom följande områden: Inte I mycket Kan ej alls hög grad bedöma Studieteknik Skriva akademiska texter Förstå skillnaden mellan att referera och att plagiera Prioritera vad som är viktigt i kurslitteraturen 22. Bedöm följande aspekter av den utbildning som du i huvudsak är verksam inom: Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket viktigt viktigt missnöjd nöjd Utbildningens förberedelse för arbetslivet Utbildningens förberedelse för forskarutbildning 23. Använder du följande digitala resurser i din undervisning? Inte I mycket Ingen alls hög grad tillgång Kurshemsida Schema och kursinformation online Kommunikation med studenter (t.ex. forum, chat) Studieuppgifter och övningar online 24. I vilken grad har du varit engagerad i följande aktiviteter i din lärarroll? Inte alls I viss mån I hög grad Skriva kursplaner Formulera lärandemål Utforma examinationer 25. Förekommer det att studenter spelar in din föreläsning/lektion (t.ex. med hjälp av mp3-spelare eller kameramobiltelefon)? Har aldrig hänt Någon enstaka gång Ganska ofta I princip i anslutning till varje undervisningstillfälle 26. Hur är din inställning till att studenter spelar in din föreläsning/lektion (t.ex. med hjälp av mp3-spelare eller kameramobiltelefon)? Negativ Positiv Har ingen bestämd uppfattning Plats för kommentarer: 27. Har du erfarenhet av att examinera kurser inom ramen för din undervisning vid Lunds universitet? Ja Nej - gå vidare till fråga 30 Lunds universitet, april 2010

65 5 28. I vilken utsträckning använder du dig av följande examinationsformer i din undervisning? Salstenta Individuell hemtentamen Paper Examination av grupparbete Muntlig examination Annan examinationsform, vilken? Inte I mycket hög alls utsträckning Motivera gärna ditt svar: 29. Hur ofta händer det att dina studenter begär omprövning av sitt examinationsresultat? Har aldrig hänt Någon enstaka gång Ganska ofta I princip i anslutning till varje examination Studenternas utveckling 30. Bedöm i vilken utsträckning studenterna har Inte I mycket stor Vet alls utsträckning ej -ökat sina kunskaper inom ämnesområdet -ökat sin anställningsbarhet på arbetsmarknaden -utvecklat sin förmåga att göra muntliga presentationer -utvecklat sin förmåga att göra skriftliga presentationer -utvecklat sin förmåga att slutföra arbetsuppgifter inom givna tidsramar -utvecklat sin förmåga att förklara för icke-specialister -utvecklat sin förmåga att arbeta i grupp -utvecklat sin förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar -utvecklat sin förmåga att söka och kritiskt värdera information -utvecklat sin förmåga att använda datorer/ informationsteknologi (IT) Lunds universitet, april 2010

66 6 Uppsats och examensarbete 31. Har du under det senaste året handlett examensarbete/examensuppsats? Ja Nej gå vidare till fråga Nedan följer ett antal aspekter som rör handledningen. Hur bedömer du dessa generellt sett? Studenternas förkunskaper Studenternas förberedelser inför handledningstillfället Mina möjligheter att ägna tillräcklig tid åt handledningen Mycket Mycket bristfälliga bra 33. Har du erfarenhet av grupphandledning? Ja Nej Om Ja, hur fungerar grupphandledningen? Mycket dåligt Mycket bra Plats för kommentar: 34. Har du under det senaste året examinerat examensarbete/examensuppsats? Ja Nej gå vidare till fråga Hur bedömer du generellt sett de godkända uppsatserna med avseende på följande aspekter? Mycket Mycket Kan ej bristfälliga bra bedöma Frågeställningens tydlighet och genomförbarhet Identifiering och skriftlig sammanfattning av vetenskapliga arbeten/artiklar som är av relevans för frågeställningen Värdering av vetenskapliga arbeten/artiklar i förhållande till den egna frågeställningen Teorimedvetenhet Tillämpning av kvalitativ metod Tillämpning av kvantitativ metod Bidrag till kunskaps-/ämnesutveckling Språklig kvalitet Formalia för citering, referenser etc. Plats för kommentar: Lunds universitet, april 2010

67 7 Plats för övriga kommentarer 36. Övriga synpunkter på ditt arbete som lärare vid Lunds universitet: Tack för din medverkan! Lunds universitet, april 2010

68 67 BILAGA 3 Studentkårens kommentarer på Studentbarometern Vi kräver fler kontakttimmar! Ett återkommande krav från studenter inom humaniora och teologi är en ökning av antalet kontakttimmar (ofta kallat lärarledd tid ). Detta är också i linje med studenternas önskemål enligt Studenbaromentern: I genomsnitt 56% av de som svarade på barometern känner att de behöver fler kontakttimmar. Från studentkåren har vi länge haft tio kontakttimmar/vecka som krav: Föreläsningar, lärarledda seminarier eller handledning, beroende på vad som passar den enskilda kursen bäst. Kravet på tio timmar stöds även av område HT:s ledning, och vi arbetar tillsammans för att öka antalet timmar. Studentbarometern visar att studenterna inom område HT har i genomsnitt 7 kontakttimmar i veckan. Inom den närmaste framtiden kommer en välkommen statlig satsning på humaniora, teologi och samhällsvetenskap, med målet att höja kvaliteten på utbildningarna genom att öka antalet kontakttimmar. Vi vet inte än hur många extra timmar dessa pengar kommer att räcka till. Det låga antalet kontakttimmar spiller över på studenternas egna insatser. Ämnen inom humaniora och teologi har karaktären av att vara ämnen där studenterna läser och skriver mycket på egen hand. Men det finns en gräns på hur mycket självstudier en student klarar av, i relation till hur många timmars introduktion och uppföljning som ges på universitetet. Studentbarometern visar att studenterna lägger ner 27 timmar i veckan på sina studier. Vi tror inte att det är att rekommendera att ge studenterna mer att göra i första hand utan att öka antalet kontakttimmar, då detta kommer att ge studenterna både mer motivation och fler uppgifter att genomföra. Öka kontakten med arbetslivet och näringslivet Ett annat av studentkårens stora krav är en förbättrad kontakt med arbetslivet och näringslivet, och en bättre diskusson med studenterna om vilka kompetenser de får genom sin utbildning. Över 30% av studenter inom hist-fil och SOL bedömer sina chanser att få jobb som dåliga. Vi tycker att det är en anmärkningsvärd siffra, som måste minska! Vi vet av tidigare undersökningar att möjligheten att få jobb efter avslutad examen inte är så

69 68 dålig som studenterna tror, vilket universitetet måste bli bättre på att framföra till studenterna. Dåvarande Lunds Humanistkår (som slogs ihop med Teologkåren 2010) startade 2009 Projekt Athena, en studentörelse (som nu är nationell), tillsammans med fackförbundet DIK. Projekt Athena har som syfte att identifiera och sprida de humanistiska kompetenserna, de kompetenser som studier inom humaniora och teologi ger. Många av våra studenter läser inte program som leder mot ett specifikt yrke, utan får genom studierna en uppsättning av kompetenser som de sedan kommer använda i sitt framtida yrkesliv. Kompetenserna samlades i en kompetensguide, som vi delar ut till studenter. Bland kompetenserna kan nämnas analysförmåga, kommunikativ kompetens, förmåga att granska information och förmåga att förstå människors historiska, nutida och framtida sammanhang. Detta är kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Projekt Athenas mål är att studenterna ska känna till sina kompetenser, dokumentera dem och vara trygga i att presentera dessa för en framtida arbetsgivare och därmed få relevanta jobb. Ett kortsiktigt mål för Projekt Athena och de studenter som är aktiva inom projektet är att kunna bemöta kritik som förs fram mot humanioras betydelse i samhället. Ett aktuellt exempel är den rapport, Konsten att strula till ett liv, som Svenskt näringsliv presenterade i juli 2011, där de drev tesen att humaniora inte behövs och bara strular till det för studenter som aldrig får jobb. Vi vet att det inte stämmer. Genom Projekt Athena stärks studenternas självförtroende och gemenskap, men detta arbete måste även ske bland universitetets lärare. Lärarna måste också känna till vilka kompetenser studenterna får och kunna diskutera dessa med studenterna. Studievägledning och arbetslivskoordinatorn har självklart en viktig roll i det här arbetet, både gentemot studenterna och lärarna. Humanistiska och teologiska studentkåren arrangerar varje år tillsammans med Samhällsvetarkåren arbetsmarknadsdagen Hybrid, en mässa där studenter kan träffa sina framtida arbetsgivare. Hybrid är än så länge en liten arbetsmarknadsdag, men den växer i takt med att vi får kontakt med fler och fler företag och organisationer. Det är dock inte helt lätt att få företag att komma till oss och presentera sin verksamhet, då många företag själva inte vet att de anställer humanister och samhällsvetare. En internationell utbildning är värdefull Studentbarometern ger ett oroväckande budskap från de internationella studenterna (om än få i undersökningen): De trivs sämre än de svenska studenterna. 29% av de tillfrågade internationella studenterna trivs dåligt eller mycket dåligt med sina studier i Lund. Även om de studenter som

70 69 deltog i barometern förmodligen redan har lämnat Lund måste område HT ta reda på vad det är för brister de internationella studenterna upplever. De internationella studenterna är mycket värdefulla och viktiga för Lunds universitet. Den internationella närvaron gör alla utbildningar bättre och mer gångbara på arbetsmarknaden. I framtiden kommer studenter som bor utanför EES-området att behöva betala för sin utbildning, och missnöjda studenter idag lär inte ge fler framtida studenter, då en viktig marknadsföring är studenternas egna berättelser om sin tid i Lund. Från studentkårens håll är vi självkritiska, då vi har varit dåliga på att översätta material till engelska och nå ut till de internationella studenterna, och därmed inte tillräckligt arbetat med de frågor som de anser är viktiga. I och med kårobligatoriets avskaffande 1 juli 2010, har vi det senaste året sett över vår verksamhet och kontakten med internationella studenter är en punkt vi arbetar för att bli bättre på. Studenter är olika Barometern visar på den heterogena studentpopulationen inom humanistiska ämnen. Humaniorastudenterna är olika i ålder, akademiska erfarenheter, bakgrund och mål med sina studier. Baromentern bevisar våra tidigare kunskaper om att studenter inom humaniora och teologi är en heterogen grupp, vilket är ett faktum som måste påverka både utbildningens upplägg och informationen till de studerande. Studenter har olika mål med sina studier Vi vet även sedan tidigare att studenternas mål och syften med sina studier skiljer sig åt, vilket visas av Studentbarometern. Lite fler än en tredjedel av studenterna har sökt sig till humaniora och teologi för att nå personlig utveckling och högre bildning. Lite färre än en tredjedel studerar med ett tydligt yrke som mål och en mindre grupp studerar med forskarutbildning som sitt nästa mål. Studenternas mångskiftade syften och mål påverkar deras behov och krav när det gäller utbildningen. En utbildning för att nå alla studenter Den heterogena studentpopulationen på område HT ställer höga krav på utbildningen och dess upplägg. Studenterna är olika och studerar av många olika anledningar, och alla studenter måste känna att deras utbildning ger det de vill ha. För att uppfylla detta måste varje enskild lärare och kursansvariga genomföra en väl genomtänkt utbildning, med varierade exami-

71 70 nations- och arbetsformer, tillsammans med en väl fungerande kursadministration. Kurserna måste passa både de studenter som studerar med ett yrke som mål, och de studenter som studerar för att öka sin egen utveckling och bildning. Det måste vara okej att läsa på universitetet för skojs skull. Många av våra ämnen är just sådana som nya studenter studerar för att prova på universitetsstudier och äldre studenter återkommer till efter sin yrkeskarriär. Men det är viktigt att lärarna signalerar även för dessa studenter att det förväntas av dem att de gör sina uppgifter och tar sina poäng. Universitetsstudier är inte detsamma som en studiecirkel. Det mest direkta sättet för studenterna att påverka sin utbildning är genom kursutvärderingarna. Studentbarometern visar att dessa genomförs, men att de alldeles för sällan används för återkoppling till studenterna. Från studentkårens håll tycker vi detta är mycket problematiskt, då det faktum att utvärderingarna inte återkopplas till studenterna riskerar minska studenternas vilja att fylla i utvärderingarna. Då går vi miste om ett av våra viktigaste medel för kvalitetsförbättring i utbildningen. Vilka informationskanaler har vi? Från studentkårens sida oroar vi oss över bristen på informationskanaler till studenterna på område HT. Område HT är speciellt på så sätt att studenter är utspridda på många olika platser i Lund samtidigt som de ibland inte är på plats på universitetet särskilt många timmar i veckan. Studenterna är därför svåra att nå, vilket också syns i den låga svarsfrekvensen på Studentbarometern. Svårigheten att nå studenterna riskerar att påverka studenternas möjlighet att söka kontakt med de stödfunktioner som finns när de skulle behöva det, då de helt enkelt riskerar att inte känna till dessa. Detta är något som inte kräver mycket för att ändra på och är av mycket stor vikt. Av de som tar del av studentstödet är en klar majoritet nöjda, alltså finns stödet, det är välfungerande och det enda som saknas är att alla ska känna till det så tidigt som möjligt. På flera institutioner arrangeras stora informationsmöten de första dagarna på terminen, där institutionens och universitetets stödfunktioner presenteras. Vi välkomnar dessa satsningar, och hoppas samtidigt att fler studenter börjar använda sina stil-adresser för ökad kontakt mellan universitetet och studenterna. Vi ser även fram emot flytten till område HT:s nya hus, Zoologen, då studenter på flera institutioner kommer att samlas på en plats, vilket inte bara kommer att ge bättre studiemiljöer och sammanhållning, utan även kommer att underlätta kontakten mellan universitetet och studenterna (såväl som mellan studentkåren och studenterna).

72 71 Heltid är heltid! Barometern visar att 30% av studenterna arbetar vid sidan om studierna. Det framgår inte om studenterna studerar heltid eller inte, men vi vill, som så många gånger förr, upprepa vårt krav på att heltid ska vara heltid. Studenter som studerar på heltid ska inte behöva arbeta vid sidan om studierna, och studierna ska kräva 40 timmars studievecka. Tyvärr måste många studenter idag arbeta för att försörja sig, då studiemedlet dels är för lågt (se studentbudgeten gjord av Sveriges Förenade Studentkårer) och dels begränsat till ett visst antal terminer. Studiemedlets storlek och uppbyggnad är dock inte en fråga för Lunds universitet. Avslutande kommentarer Fler kontakttimmar behövs! Område HT har som mål att alla studenter ska ha tio kontakttimmar i veckan, något som vi hoppas genomförs tack vare de statliga satsningarna på humaniora, teologi och samhällsvetenskap. Kontakten med arbetslivet och näringslivet måste öka. Projekt Athena, ett nationellt studentinitiativ startat i Lund, sätter fokus på studenternas kompetenser, något som vi vill ska diskuteras även under utbildningen. Internationella studenters situation måste uppmärksammas. Studenterna måste få information om aktiviteter och stöd på och kring universitetet. Här är studentkåren självkritisk och vi ska bli bättre på att möta internationella studenter. Kursutvärderingarna måste återkopplas till studenterna. Utvärderingarna är en av de viktigaste kvalitetsförbättrande metoderna vi har, och dessa måste användas på rätt sätt. Kraven på att ta sina studier på allvar och fullfölja dessa måste kommuniceras till alla studenter, även de som studerar för sin egen bildnings och utvecklings skull. Informationsarbetet måste förbättras. Informationsmöten arrangeras i början av terminerna, vilket vi tycker är bra, men många studenter är ändå ovetande om studentstödet. Lund, juli 2011 Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet

73