Utvärderingsenheten. Rapport nr 2005:235 LUNDS UNIVERSITET. Mentorsverksamhet inom Området för humaniora och teologi. Olof Nelsson

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2005:235 LUNDS UNIVERSITET Mentorsverksamhet inom Området för humaniora och teologi - uppföljning av studieresultat Olof Nelsson

2 Mentorsverksamhet inom Området för humaniora och teologi - uppföljning av studieresultat Olof Nelsson Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: evaluat@evaluat.lu.se Internet: ISSN X

3 Innehåll Inledning och uppläggning 3 Syfte 3 SI-mentorsprojektet 3 Uppföljningen 4 SI-studenter visavi övriga 4 Mentorsverksamhetens omfattning under Studieresultat 5 Väl godkänd VG 6 Fortsatta studier 6 Kursernas resultat över tid 7 SI-kursernas studieresultat över tid 7 Slutsatser 9 Bilaga 1. Kurser som ingår i uppföljningen 10 Bilaga 2. Antal studenter som deltagit/ej deltagit i SI samt deras resp. genomsnittpoäng på resp. kurs under vt 2003 och ht

4 Inledning och uppläggning Syfte Mentorsverksamheten inom HT utgör en del av universitetets satsning för breddad och ökad mångfald i studentrekryteringen vid Lunds universitet. Den knyter an till erfarenheterna som vunnits med mentorsverksamhet/supplementary Instruction (SI) vid LTH. Denna uppföljning syftar till att belysa mentorsverksamhetens effekter på studieresultaten under 2003 inom området för humaniora och teologi (HT). De resultat som undersöks är - kvantitativa studieprestationer (godkända poäng/kurser) - kvalitativa studieprestationer (andel Väl godkänd) - fortsatta studier inom området. Effekterna studeras på två nivåer: - dels i vad mån studenter som deltar i mentorsverksamheten presterar bättre än studenter som väljer att stå utanför - dels om genomströmningen förbättrats jämfört med tidigare år på de kurser som under 2003 haft mentorsverksamhet. SI-mentorsprojektet SI avser att vara ett komplement till ordinarie undervisning på kurser som upplevs som svåra av studenterna. Nybörjarkurser är vanligen högriskkurser på så sätt att många nybörjare är ovana vid de studiekrav och arbetssätt som ställs i olika utbildningar/ämnen. Mentorsverksamheten inom HT är därför inriktad på nybörjarkurser i olika ämnen. Mentorerna inom HT är studenter som tidigare gått respektive kurs och som nu läser på högre nivåer. De inskolas i förväg i rollen som mentor och får ekonomisk ersättning för detta arbete. Deras uppgift är att hjälpa de nya studenterna till förståelse för ämnet och studierna. Mötena med studenterna schemaläggs varje vecka och leds av mentorn. Där träffas studenterna i mindre grupper och får därigenom en social kontaktpunkt. Studenternas deltagande är frivilligt. Olika motiv för SI-projekten har presenterats. SI/mentorsverksamheten syftar till att förstärka studenternas engagemang i sina studier. Studenterna skall tränas i att ta eget ansvar för sina studier och lära sig vad som krävs och hur man arbetar för att klara studierna. Detta kan leda till höjda studieinsatser som resulterar i ökat deltagande i tentamina med bättre resultat som följd. Härigenom kan studieavhoppen minska. Genom SI kan de också få en social tillhörighet i små studiegrupper, vilket också kan minska risken för studieavbrott. Goda studieresultat och socialt stöd kan också förväntas öka studenternas intresse för fortsatta studier. Utbildningar som använder SI kan förväntas påverka rekryteringen som en konsekvens av att studenterna berättar för andra om sina erfarenheter av SI. Mentorerna utbildas och tränas i att handleda andra och kan genom sitt mentorskap tänkas få ett stärkt engagemang för ämnet/studierna. 3

5 Uppföljningen Uppföljningen har genomförts på följande sätt: institutionerna har i Ladok angett om studenterna på de aktuella kurserna och terminerna deltagit i mentorsverksamheten eller inte. Någon kartläggning av studenterna, deras motiv för deltagande eller närvaro vid mentorsmötena har inte gjorts. Utvärderingsenheten har tagit fram och bearbetat registreringar och studieresultat till och med november 2004 för dessa studenter ur Ladok. De kurser som ingår i uppföljningen framgår av bilaga 1. Studenter och kurser som ingått i försöksverksamheten, men som inte markerats i Ladok, har inte kunnat beaktas i denna uppföljning. Individuppgifterna har kompletterats med studieresultaten på de aktuella kurserna under hela 2000-talet. SI-studenter visavi övriga Mentorsverksamhetens omfattning under 2003 Under våren 2003 bedrevs inom HT SI-verksamhet på 13 kurser och hösten 2003 på 38 kurser enligt vad som finns infört i Ladok. Samtliga kurser var på nybörjarnivå. Tabell 1: Antal studenter på kurserna SI ej Si totalt Vt Ht I genomsnitt var tredje student har valt att delta i SI. På deltidskurserna om 10 poäng var deltagandet lägre - bara var sjätte var med. På 40 poängskurserna var engagemanget högre - i snitt 40% deltog. Mentorsverksamheten avsåg att inrikta sig främst på nybörjare på universitetet. Omkring hälften av de medverkande var registrerade som nybörjare medan andra hälften hade tidigare erfarenhet av högskolestudier. Med nybörjare avses här nybörjare på Lunds universitet eftersom uppgifter om högskolestudier på andra studieorter inte har varit tillgängliga. Erfarenhetsmässigt vet vi emellertid att var tredje ny student har studier vid annan högskola bakom sig. En majoritet i försöket kan därför antas ha tidigare högskolestudier bakom sig. Bland dem som ställt sig utanför mentorsverksamheten var omkring var tredje nybörjare. Sammantaget engagerades omkring hälften av de cirka 1600 högskolanybörjarna under 2003 inom HT-området i den här redovisade mentorsverksamheten. Tabell 2: Studenternas åldersfördelning (%) SI ej SI - 24 år år år

6 SI attraherar en något större andel av yngre studenter. Medan SI studenterna 2003 i snitt var 23,9 år, så var de som stod utanför 25,7 år. Lägst medelålder fanns på 20- poängskurserna och högst på deltidskurserna. På de granskade kurserna var sammantaget 52% kvinnor. Dessa valde i något högre grad att delta i SI-grupperna 61% av SI-studenterna var kvinnor. Studieresultat Studieresultaten redovisas först i form av antal godkända poäng. Tabell 3: Genomsnittligt antal godkända poäng på kurserna 1 våren 2003 hösten 2003 SI ej SI SI ej SI 10 p p p SI-studenterna klarar sig bättre än övriga studenter. På de längre kurserna har SIstudenterna blivit färdiga med över 80% av de poäng de registrerat sig för medan de som inte deltagit i SI klarat 65%. På de korta kurserna ligger studenterna som stått utanför SI på en prestationsnivå om 34%. Det bättre studieutfallet för SI-studenterna gäller för såväl historisk-filosofiska som språkvetenskapliga kurser. Utfallet per kurs och termin framgår av bilaga % 80% 60% 40% SI ej SI 20% 0% 10 p kurser 20 p kurser 40 p kurser Diagram 1: Andel studenter som blivit färdiga med samtliga kursens poäng % av SI-studenterna har blivit helt färdiga med sin kurs medan mindre än hälften av övriga blivit det. 1 Eftersom 40-poängskursena på hösten 2003 avslutades först våren 2004 kan fler poäng tillkomma av eftersläntrare. 5

7 100% 80% 60% 40% SI ej SI 20% 0% 10 p kurser 20 p kurser 40 p kurser Diagram 2: Andel studenter helt utan godkända poäng Det tillhör undantagen att SI-studenterna är helt utan godkända studieresultat. Bland studenterna som inte ingår i verksamheten är fler helt utan godkända poäng, särskilt på de kortare kurserna där över hälften är helt utan avklarade poäng. Männen var underrepresenterade bland dem som deltog i mentorsverksamheten. De som deltog tycks ha dragit större nytta av SI än de kvinnliga studenterna. De har under de båda terminen klarat av 4,3 poäng mer än de män som inte deltog i SI. För kvinnorna låg resultatskillnaden på 2,9 poäng. Väl godkänd - VG De studenter som blir helt klara med sin kurs får i lika hög utsträckning knappt hälften - VG oavsett om de deltagit i SI eller inte. Fortsatta studier Studenterna som var registrerade på SI-kurser hösten 2003 har följts under Eftersom 40-poängskurserna hösten 2003 avslutades först våren 2004 särredovisas deras fortsatta studier hösten 2004 nedan. Tabell 4: Studenternas fortsatta studier inom HT under 2004 SI ej SI % av poängare som studerar terminen efter (vt 04) % av poängare som fortfarande studerar efter ett år (ht 04) % av 40-poängare som studerar terminen efter kursens slut (ht 04) SI-studenterna är något mer benägna att fortsätta studera inom humaniora och inom samma ämne än övriga. Därutöver fortsätter cirka 20% av studenterna (i alla grupper) sina studier inom andra fakulteter. Fortsatta studier har ett tydligt samband med studieresultaten. De som klarar sin kurs fortsätter att studera i betydligt högre uträckning än de som står helt utan godkända resultat. 6

8 Kursernas resultat över tid SI-kursernas studieresultat över tid Den högre studieaktiviteten bland SI-studenterna resulterar i att de klarar av fler poäng (se tabell 3). Detta borde resultera i att studieresultaten på kurserna förbättras. I diagram 3 redovisas genomsnittligt antal godkända poäng på de kurser som under 2003 hade mentorsverksamhet för hela 2000-talet, uppdelat på kursomfång och sektion. Vår- och höstterminer presenteras var för sig eftersom resultaten ofta skiljer sig åt mellan vår- och hösttermin. Vidare redovisas kurser som innehåller språkträning resp. historisk-filosofiska kurser var för sig (se bilaga 1). Denna senare uppdelning följer alltså inte sektionsuppdelningen inom humanistiska fakulteten p hist-fil 40 p språk 20 p hist-fil 20 p språk 10 p hist-fil 10 p språk 0 vt 00 vt 01 vt 02 vt 03 ht 00 ht 01 ht 02 ht 03 Diagram 3: Genomsnittligt antal godkända poäng under 2000-talet på de aktuella kurserna Antalet godkända poäng per student ökar inte på något utslagsgivande sätt under perioden. SI-verksamheten ger alltså inga systematiska utslag i förbättrad genomströmning på de kurser där mentorsverksamhet förekommit. Omkring hälften av studenterna på 10 poängskurserna läser sina kurser passivt i den bemärkelsen att de efter kursens slut helt saknar godkända poäng. På de längre kurserna ligger andelen studenter helt utan godkända resultat på eller under 20%. Ingen genomgående förändring kan noteras av andelen helt utan poäng under 2000-talet. Andelen studenter som får VG (av dem som är helt färdiga) på kurserna varierar över åren. Det kan för övrigt noteras att det är något vanligare med VG på längre heltidskurser än på deltidskurser om 10 poäng. 7

9 60% 40% 20% ht 00 ht 01 ht 02 ht 03 0% 10 p deltid 20 p heltid 40 p heltid Diagram 4: Andel studenter med VG under 2000-talet på de aktuella kurserna Inom HT-området har antalet studenter på poängsnivån sedan 2001 sjunkit något. Som framgår av diagram 6 finns samma tendens till minskad rekrytering på de fördjupningskurser som direkt bygger vidare på de 20- och 40 poängskurser som ingått i SI-verksamheten. antal stud vt 01 vt 02 vt 03 vt 04 ht 01 ht 02 ht 03 ht 04 Fördjupning på 20 p kurser, p Fördjupning på 40 p kurser, 41- Diagram 5: Antal studenter registrerade på påbyggnadskurser till 20- resp. 40- poängskurser 8

10 Slutsatser Studenterna som deltar i mentorsverksamheten klarar sina studier i större utsträckning än de som inte deltar. SI-studenterna blir genomsnittligt godkända på fler poäng per kurs och en större andel blir klar med hela kursen. Resultaten är likartade oavsett kursernas omfång och inriktning. De är också något mer benägna att fortsätta studera den kommande terminen. SI-studenterna får däremot betyget Väl godkänt på kurserna i samma utsträckning som övriga studenter. Jämfört med terminerna innan mentorsverksamheten startade har dock genomströmningen på de studerade kurserna inte förbättrats. En ungefär lika stor andel av studenterna har fått betyget Väl godkänt. Antalet och andelen studenter som går vidare till fördjupningarna på kurserna med mentorsverksamhet har inte heller ökat. Mentorsverksamheten, som omfattat i stort sett alla nybörjarkurser, har alltså inte åstadkommit någon påtaglig förbättring av kursernas resultat. En förklaring till dessa till synes motstridiga resultat kan ligga i vilka studenter som väljer att delta i mentorsverksamheten inom HT. Det kan uttryckas som att de studenter som väljer att delta kan vara just de som också utan SI skulle klara sina studier. Verksamheten fungerar då som ett ytterligare stöd för dem. Med tanke på den blygsamma omfattning som den lärarledda undervisningen har inom området kan detta sägas vara välbehövligt. Frånvaron av resultatbättringar över tid kan ha ett samband med rekryteringsutvecklingen under 2000-talet. De senaste åren har antalet sökande till nybörjarkurser inom HT-området sjunkit, samtidigt har alltfler studenter antagits till nybörjarkurserna. En ökande andel av de sökande har därmed kunnat beredas plats, och urval på basis av tidigare meriter blivit alltmer överflödigt. Denna utveckling kunde befaras leda till en minskad genomströmning, vilken dock inte ägt rum. Mentorsverksamheten kan ha spelat en roll i detta sammanhang. Långt ifrån alla högskolenybörjare inom HT-området väljer att delta i mentorsverksamheten. Detta kan ha ett samband med rekryteringen av studenter i allmänhet till området. De allra flesta studenterna läser humaniora bara en eller två terminer 2. Studierna kombineras i stor utsträckning med studier på andra fakulteter. Det innebär att många humaniststudenter kompletterar sina studier med studier på andra fakulteter, men också att många som har sin bas på andra fakulteter under någon termin studerar humanistiska ämnen 3. De senare prioriterar ofta sina basstudier, vilket leder till en försämrad genomströmning på de humanistiska kurserna. Denna undersökning har inte kunnat belysa hur mentorsverksamheten påverkat de medverkande studenternas studieinsatser eller i vilken utsträckning den varit till gagn för studenter med annan social och etnisk bakgrund än den traditionella och därmed för breddad rekrytering. Sådana mer verksamhetsnära granskningar kan komplettera denna uppföljning. 2 Studentbarometern:humaniora. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2003: Över fakultetsgränserna. En utvärdering av gränsöverskridande utbildning inom Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:233. 9

11 Bilaga 1. Kurser som ingår i uppföljningen: poängomgång SI-märkta terminer kurskod kursbenämning Historisk-filosofiska kurser AKS711 Antikens kultur och samhällsliv: Allmän kurs (1-20) 20 vt 03, ht 03 ARK111 Medeltidsarkeologi (1-20) 20 ht 03 ARK310 Arkeologi: Allmän kurs (1-40) 40 ht 03 ARK314 Arkeologi: Resor i det förflutna 10 ht 03 ETN111 Etnologi: Allmän kurs (1-20) 20 ht 03 FPR501 Praktisk filosofi: Allmän kurs (1-20) 20 ht 03 FTE701 Teoretisk filosofi: Allmän kurs (1-20) 20 vt 03, ht 03 HIS210 Historia: Allmän kurs (1-40) 40 vt 03, ht 03 HIS211 Historia: Allmän kurs (1-20) 20 vt 03, ht03 HTX012 Vetenskaplig grundkurs (1-20) 20 ht 03 ILH701 Idé- och lärdomshistoria: Allmän kurs (1-20) 20 vt 03, ht 03 KOV401 Konstvetenskap: Konsthistorisk översiktskurs (1-20) 20 vt 03, ht 03 KOV421 Konstvetenskap: Massbild och konstbild i vår tid (1-20) 20 ht 03 KUL011 Kulturvetenskap: Särskilt interartiella studier (1-20) 20 vt 03 KUL014 Intermediala studier (1-20) 20 ht 03 LIS331 Lingvistik m inr på fonetik o allm språkvet (1-20) 20 vt 03, ht 03 LIV040 Litteraturvetenskap: Allmän kurs (1-40) 40 ht 03 LIV150 Litteraturvetenskap: Teatervetenskap (1-40) 40 ht 03 LIV330 Litteraturvetenskap: Pressvetenskap (1-40) 40 ht 03 LIV702 Litteraturvetenskap: Filmvetenskap (1-40) 40 ht 03 MUV301 Musikvetenskap: Allmän kurs (1-20) 20 ht 03 MÖK501 Mellanösternkunskap (1-20) 20 ht 03 REV001 Religionsvetenskap: Baskurs (1-40) 40 vt 04 RHI501 Religionshistoria: Allmän kurs (1-20) 20 ht 03 RYS031 Rysk litteraturhistoria 10 vt 04 TJE243 Tjeckiska: Tjeckisk litteraturhistoria 10 ht 03 ÖCK601 Öst- och centraleuropakunskap: Rysk kulturhistoria 10 ht 03 ÖCK602 Öst- o centraleuropakunsk: Östra Centraleur kulturhist 10 vt 04 ÖCK604 Öst- o centraleur kunsk: Pol o samh liv i östra Centr eur 10 ht 03 ÖCK606 Öst- o centraleur k: Pol i samh liv i Sovjet o dess eft F 10 vt 03 ÖCK607 Öst- och centraleuropakunskap: Sydosteuropa 10 vt 03 Språkkurser ARA300 Modern standardarabiska (1-40) 40 ht 03 ENG171 Engelska: Allmän inriktning (1-20) 20 ht 03 GRE122 Grekiska (1-20) 20 ht 03 HEB406 Modern hebreiska (1-10) 10 ht 03 LAT001 Latin: Allmän kurs (1-10) 10 ht 03 NYG601 Nygrekiska (1-20) 20 ht 03 POL131 Polska: Nybörjarkurs (1-10) 10 ht 03 RYS010 Ryska: Introduktionskurs 10 vt 03, ht 03 RYS051 Ryska: Allmän kurs (1-20) 20 ht 03 SVE310 Svenska: Språklig inriktning (1-40) 40 ht 03 SVE471 Svenska för utländska studerande (1-20) 20 ht 03 TJE231 Tjeckiska: Nybörjarkurs (1-10) 10 ht 03 TYS401 Tyska: Allmän kurs (1-20) 20 vt 03, ht 03 UNG311 Ungerska: Allmän kurs (1-20) 20 vt 03, ht 03 10

12 Bilaga 2. Antal studenter som deltagit/ej deltagit i SI samt deras resp. genomsnittpoäng på resp. kurs under vt 2003 och ht våren 2003 hösten 2003 Om- Antal stud Snitt poäng Antal stud Snitt poäng Kurs fång SI ej-si SI ej-si SI ej-si SI ej-si AKS ,5 7, ,6 7,7 ARA ,3 20,7 ARK ,5 18,2 ARK ,5 30,9 ARK ,0 8,5 ENG ,7 12,8 ETN ,0 17,4 FPR ,5 16,9 FTE ,6 11, ,9 10,8 GRE ,0 15,0 HEB ,7 6,2 HIS ,0 22, ,2 19,6 HIS ,9 16, ,8 14,0 HTX ,2 13,7 ILH ,8 13, ,9 15,3 KOV ,9 13, ,3 14,5 KOV ,1 15,6 KUL ,0 11,3 KUL ,3 18,4 LAT ,0 3,5 LIS ,3 11, ,0 10,8 LIV ,5 24,2 LIV ,0 23,3 LIV ,5 36,3 LIV ,7 27,1 MUV ,9 13,5 MÖK ,0 13,0 NYG ,0 10,3 POL ,7 4,0 RHI ,1 12,8 RYS ,0 2, ,0 2,0 RYS ,0 10,9 SVE ,1 26,6 SVE ,4 5,1 TJE ,0 2,9 TJE ,0 2,7 TYS ,2 10, ,5 15,2 * UNG ,0 10, ,0 13,3 * ÖCK ,3 3,9 ÖCK ,6 4,2 ÖCK ,2 3,4 ÖCK ,0 3,7 REV SI-start våren 2004 RYS SI-start våren 2004 ÖCK SI-start våren 2004 *) skattat värde Kurser med språkträning har markerats med skugga. 11

13