Student- och Lärarbarometern Naturvetenskap

Transkript

1 Utvärdering LUNDS UNIVERSITET Rapport nr 2011:262 Student- och Lärarbarometern Naturvetenskap Mattias Renehed

2

3 Student- och Lärarbarometern Naturvetenskap Mattias Renehed

4 2 Utvärdering Lunds universitet Box Lund Tel. vx: Tel: Fax: ISBN Serien Utvärdering Rapporter är en fortsättning av serien Utvärderingsenheten Rapporter (ISSN X). Rapporterna är publicerade på webben och nås via länken

5 3 Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning Frågeområden i Student- och Lärarbarometern Presentation av studentbarometern 12 Urval 12 Datainsamling 13 Svarsfrekvens och representativitet 13 Redovisningsnivåer Presentation av lärarbarometern 16 Urval 16 Svarsfrekvens och representativitet Studenter och lärare vid Naturvetenskapliga fakulteten Studentgruppen vid Naturvetenskapliga fakulteten 18 Varför naturvetenskap? 19 Hur finansieras studierna? Lärargruppen vid Naturvetenskapliga fakulteten 22 Hur trivs lärarna med undervisningen? 23 Lärarnas samarbete med kollegor och arbetsledning 24 Pedagogiskt utvecklingsarbete 25 Lärarna om inspelning av föreläsningar Studenternas studiesituation Hur mycket tid lägger studenterna ner på sina studier? Studenternas syn på lärarna 28 Digital kommunikation mellan studenter och lärare Studentinflytande Studiemiljö: socialt umgänge, bibliotek, lokaler och vägledning 33 Kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek och vid inköp Studiekrav, studiestöd och examination Studiernas svårighetsgrad Studiekraven i utbildningen Studenternas behov av extra undervisningsstöd enligt lärarna Inslag i undervisningen som studenterna skulle vilja se mer eller mindre av i utbildningen Studenternas behov av studiestöd Studieverkstaden studenternas möjlighet till stöd och hjälp i studiearbetet 44

6 4 4.7 Undervisning och examination 45 Studenternas och lärarnas erfarenheter av olika tentamensformer 45 Studenter och lärare om handledning av examensarbeten 46 Lärarna om examination av examensarbeten Studiernas bidrag till studenternas utveckling Hur studenterna utvecklat sina digitala färdigheter Hur studenterna utvecklat sina kommunikativa färdigheter Studenternas utveckling mot målen i Högskolelagen Studenternas utveckling mot examensmålen i Högskoleförordningen Progressionen i utbildningen Studenter och lärare om målen i Högskolelag och Högskoleförordning Arbetslivsanknytning och förberedelse för forskarutbildningen Arbete och arbetslivsanknytning Utbildningens förberedelse för arbetslivet enligt studenter och lärare Studenternas förväntningar på arbetsmarknaden Studenternas kunskaper om arbetsmarknaden Studenter med en tydlig yrkesmålsättning Utbildningens förberedelse för forskarutbildningen Lunds Naturvetarkårs kommentarer 67 Referenser 72 Bilaga 1. Tabell, Studenter: representativitet och svarsfrekvens 73 Bilaga 2. Enkät, studenter 74 Bilaga 3. Enkät, lärare 82

7 5 Sammanfattning Barometerundersökningar har sedan 1997 utgjort en del av Lunds universitets kontinuerliga kvalitetsarbete. Syftet med undersökningarna är att kartlägga och dokumentera studenters och lärares erfarenheter av utbildningen. Föreliggande barometerundersökning bygger på enkätstudier där studenter och lärare besvarat frågor som berör deras utbildning och undervisning vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Enkäterna skickades ut under våren 2010 och svarsfrekvensen på student- och lärarenkäten var 57 respektive 65 %. Studentgruppen vid Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetarstudenterna påbörjar inte sällan sina studier direkt efter gymnasiet och läser som regel på heltid utan avbrott för längre studieuppehåll. Viktiga drivkrafter bakom valet av studier är studenternas personliga bildningsintresse samt att så småningom få ett arbete inom det naturvetenskapliga området. Studierna finansieras i hög utsträckning genom studielån och studiebidrag men nästan hälften har ett arbete bredvid studierna, antingen parallellt eller under lov och ledigheter. Inom fakulteten i stort är könsfördelningen jämn, men kvinnor och män tilltalas av olika utbildningar. Kvinnor studerar i högre utsträckning biologi, miljövetenskap, kemi och molekylärbiologi medan männen är överrepresenterade inom matematik och fysik. Studenterna som medverkar i undersökningen är i genomsnitt 24 år gamla och merparten har redan minst två års högskolestudier bakom sig. Nästan två tredjedelar kommer från hem med akademiska studietraditioner där minst en förälder är högskoleutbildad. Ungefär var femte student har någon förälder som är född utomlands och drygt var tionde har ett annat modersmål än svenska. Ungefär var tjugonde student uppger att de har någon form av funktionsnedsättning vilket begränsar deras förmåga att tillgodogöra sig studierna. Lärargruppen vid Naturvetenskapliga fakulteten Lärarna som medverkar i undersökningen har lång erfarenhet av undervisning vid Lunds universitet. I huvudsak är lärarna anställda som professorer och lektorer och en tredjedel av arbetstiden ägnas åt undervisning. Merparten av lärarna, omkring åtta av tio, är män. Män är också professorer i betydligt högre grad än kvinnor. Nästan hälften av männen har en professorsanställning och motsvarande andel bland kvinnorna är var femte. Merparten av lärarna vid Naturvetenskapliga fakulteten trivs med sina undervis-

8 6 ningsrelaterade arbetsuppgifter. De upplever som regel att deras undervisningsinsats uppskattas av studenterna och att samarbetet med kollegor och arbetsledning fungerar bra. Den stora merparten av lärarna (85 %) har erfarenhet av högskolepedagogisk utbildning. Nästan samtliga av dem har deltagit i kurser vid Lunds universitet och hälften av dem är nöjda med hur utbildningen bidragit till deras utveckling som lärare. Inom matematik- och fysikområdet är lärarna mest tveksamma till de högskolepedagogiska kursernas bidrag till deras roll som lärare. Var tredje lärare upplever behov av mer pedagogisk kompetensutveckling medan en lika stor andel inte ser något omedelbart behov. Mer än hälften av lärarna uttrycker ett stort intresse av högskolepedagogiskt utvecklingsarbete men bristen på tid gör att den typen av frågor ofta får stå tillbaka för andra viktiga och tidskrävande arbetsuppgifter. Studenternas studiesituation I genomsnitt ägnar studenterna 35 timmar i veckan åt sina studier. Därmed tycks 2010 års studentgrupp lägga något mindre tid på sina studier än 2004 års studenter där den totala studietiden uppgick till 37 timmar/vecka. Självstudietiden ökar med studieerfarenheten och masterstudenter ägnar 5 timmar mer åt självstudier per vecka jämfört med nybörjare. Den lärarledda undervisningen är tämligen konstant över tid. Studenterna är i likhet med resultaten från 2004 års barometer nöjda med sina lärare. Lärarnas främsta styrka är deras ämneskunskaper, deras tillgänglighet utanför undervisningen och deras förmåga att undervisa på engelska. Ett svagare område är lärarnas förmåga att samarbeta mellan olika kurser. Geologer och sjukhusfysiker är mer nöjda med sina lärare än studenter inom andra utbildningar års studenter är i vissa avseenden mer tveksamma till studentinflytandet än vad 2004 års studentgrupp var. Studenterna är fortfarande nöjda med att flertalet kurser följs upp av kursvärderingar men är mindre nöjda med återkopplingen av resultaten. Studenternas kännedom om hur tidigare kursvärderingar har påverkat dagens kurser är lägre bland dagens studenter än för sex år sedan. Studenterna värderar de vänskapliga och arbetsmässiga relationerna till studiekamraterna som en mycket viktig del av studiemiljön. Att utveckla vänskapsband till kurskamrater är en viktig del av studentlivet och flertalet studenter är nöjda med sin sociala situation. Studievägledningen utgör också

9 7 en viktig tillgång i studiemiljön men kvaliteten är enligt studenterna skiftande. Miljövetarna betraktar studievägledningen som en eftersatt del av utbildningsmiljön men även naturgeografer och matematiker är kritiska. Biologer, fysiker och studenter inom kemiområdet betraktar som regel studievägledningen som välfungerande. Studiekrav, studiestöd och examination Drygt 40 % av studenterna upplever studierna som svåra eller mycket svåra. Dessa studenter uppfattar även studiekraven som högre och lägger ner mer tid på sina studier. Ungefär var tredje nybörjare på naturvetenskapliga kandidatprogrammet lämnar sina universitetsstudier under det första läsåret. Vad som kan ligga till grund för avhoppen är svåra att uttala sig om inom ramen för denna undersökning men andelen avhopp från det naturvetenskapliga kandidatprogrammets första år är högre jämfört med flera andra utbildningar vid Lunds universitet. 1 I undersökningen uppger 15 % att de övervägt att hoppa av studierna på grund av kraven i utbildningen. 30 % har funderat på att göra studieuppehåll och 25 % har övervägt byte av kurs eller studieinriktning. Var tjugonde student har inte bara övervägt, utan har faktiskt tagit kontakt med läkare/ psykolog/kurator på grund av kraven i utbildningen. Bland studenter inom kemiområdet samt inom studentgruppen astronomi/teoretisk fysik/astrofysik gäller detta var tionde student. Lärarna upplever att studenterna har behov av extra stöd inom vissa områden. Framförallt gäller detta i att skriva vetenskapliga texter. Behovet tycks finnas inom samtliga utbildningar och studenters begränsade skrivförmåga återkommer i lärarnas bedömningar över examensarbetenas språkliga kvalitet. Studiestöd i form av mentorer värdesätts främst av kvinnor och grupper som traditionellt sett är underrepresenterade inom högre utbildning, det vill säga studenter med utländsk bakgrund och studenter från studieovana miljöer. Studenternas kunskaper om tillgängliga resurser i form av studiestöd är mycket begränsad. Studieverkstaden är en central enhet inom universitetet som erbjuder stöd och hjälp med studieteknik, vetenskapligt skrivande samt att tala inför grupper. Endast en bråkdel av studenterna har tagit del av 1 Exempel på program med andel nybörjare som lämnar studierna vid Lunds universitet under första läsåret med start höstterminen Politices kandidatprogrammet: 26%, Juristprogrammet: 15%, Ekonomie kandidatprogrammet: 19%, Socionomprogrammet 13%, Civilingenjörsprogrammet i maskinteknik: 12%. (Ladok)

10 8 verksamheten och deras kännedom om den är mycket låg. Mot bakgrund av att en del naturvetare upplever studierna som svåra och krävande samt att lärarna bedömer studenternas förmåga att skriva akademiska texter som begränsad, framstår studenternas bristande kännedom om Studieverkstadens tjänster som ett utvecklingsområde. Både studenter och lärare är överrens om att examensarbetet utgör den examinationsform som sammanfattar studenternas kunskaper och färdigheter bäst. Flera lärare påtalar dock att en kombination av olika examinationsformer ger den mest rättvisande bilden av studentens kunskaper. Merparten av studenterna som gjorde sitt examensarbete var nöjda med omfattningen av den handledning de fick. Ungefär 85 % tyckte att handledningen var tillräcklig medan 15 % hade önskat mer handledningstid. Studenterna uppskattar också innehållet i handledningen, i synnerhet lärarnas ämneskompetens. Studiernas bidrag till studenternas utveckling Enligt Naturvetarbarometern 2004 var det angeläget att utveckla studenternas kommunikativa färdigheter, framförallt förmågan att utbyta kunskaper med icke-specialister och att argumentera och övertyga. Enligt föreliggande undersökning har utbildningarna blivit bättre inom dessa områden. Kommunikativa färdigheter som att göra muntliga och skriftliga framställningar, att arbeta i team och att kommunicera på engelska har haft en positiv utveckling enligt både lärare och studenter. Studenter inom biologi och geologi samt sjukhusfysiker är mest nöjda med hur deras kommunikativa färdigheter har utvecklats medan studenter inom matematik- och fysikområdet är mer återhållsamma i sina bedömningar. Enligt studenterna lever utbildningen i stor utsträckning upp till de nationella mål om kunskaper och färdigheter som återfinns i Högskolelagen. Studenterna har i hög utsträckning tillgodogjort sig färdigheter som att lösa problem, göra kritiska bedömningar, att värdera kunskaper på vetenskaplig nivå samt att följa kunskapsutvecklingen inom utbildningsområdet. Ett eftersatt område är dock studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet vilket genomgående fick låga omdömen. Samtidigt är det viktigt att påpeka att detta utbildningsmål kan vara svårt för studenterna att förhålla sig till så länge de ännu befinner sig i utbildning. Dessutom uppger studenterna att de inom ramen för sin utbildning utvecklat ett antal generella färdigheter som har betydelse för deras förmåga att möta förändringar i allmänhet, utan direkt koppling till arbetslivet. Bland utbildningarna var sjuk-

11 9 husfysiker och studenter inom kemiområdet mest nöjda med studiernas bidrag till sin kunskapsutveckling medan matematikerna var mindre nöjda. Studenternas utvecklingsmönster i förhållande till Högskoleförordningens generella examensmål är övervägande positivt. Särskilt framhålls goda kunskaper om ämnets vetenskapliga grund och om metoder inom området. Men studenterna uppger också att förmågor som att arbeta inom givna tidsramar och att ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen i hög grad utvecklas i utbildningen. Ett undantag från studenternas höga omdömen var förmågan att göra etiska bedömningar. Etiska frågeställningar beskrevs även i Naturvetarbarometern 2004 som ett eftersatt område och dagens studenter efterfrågar fortfarande större plats för den typen av frågor i utbildningen. Utifrån en samlad bedömning av examensmålen är matematikerna mindre nöjda och studenter inom kemi- och fysikområdet mer nöjda med sin utveckling. Progressionen i utbildningen - skillnaden i bedömningar mellan nybörjarstudenter och studieerfarna studenter - framstår som mest påtaglig vad det gäller studenternas förmåga att kommunicera på engelska. Andra områden som verkar ha en stark utveckling under utbildningens gång är studenternas IT-färdigheter samt förmågan att göra muntliga presentationer. Områden där studenterna värderar sin utveckling lägre och som dessutom har en marginell progression, är förståelsen för kunskapens roll i samhället samt att utbyta kunskaper med icke-specialister. Utbildningens arbetslivsanknytning Utbildningens förberedelse för arbetslivet är enligt studenterna ett eftersatt område även om marginella förbättringar tycks ha skett sedan Naturvetarbarometern Den stora majoriteten (80 %) tycker att utbildningens arbetslivsanknytning är en mycket angelägen fråga, men bortsett från sjukhusfysikerna är fler studenter missnöjda än nöjda med sin utveckling inom området. Generellt sett har sex av tio positiva förväntningar på arbetsmarknaden. Förväntningarna ser dock olika ut mellan olika utbildningar. Bland geologer och studenter inom miljöområdet bedömer åtta av tio sina framtidsutsikter som goda, medan detta endast gäller för två av tio biologer. Inom kemiområdet betraktar fyra av tio sina arbetsmarknadsutsikter som goda. Studenter med längre erfarenheter av högskolestudier har tillgodogjort sig fler utbildningsmoment som syftar till att knyta utbildningen till arbetsmarkna-

12 10 den men trots detta sjunker deras förväntningar på arbetsmarknaden ju högre upp i utbildningssystemet de kommer. Lärare och studenter stod i Naturvetarbarometern 2004 ganska långt ifrån varandra i sina bedömningar över hur utbildningen förbereder studenten för arbetslivet. Dagens lärarkår har närmat sig studenternas inställning i frågan och instämmer i högre utsträckning än tidigare i studenternas kritik mot utbildningens arbetslivsanknytning. Den sammantagna bilden av utbildningarnas arbetslivsanknytning kan emellertid sammanfattas i vad tidigare alumnundersökningar har bekräftat, att naturvetenskapliga utbildningar har behov av att klargöra och profilera sina utbildningar mot arbetsmarknaden.

13 11 1. Inledning Föreliggande rapport redovisar resultaten av 2010 års Student- och Lärarbarometer för Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Barometerundersökningar har genomförts sedan 1997 och utgör en del av Lunds universitets kontinuerliga kvalitetsarbete. Syftet med barometerundersökningar är att kartlägga och dokumentera studenters och lärares erfarenheter av utbildningen. Det är också ett sätt att engagera studenter i kvalitetsarbetet vid universitetet. Barometrarna genomfördes som enkätundersökningar under våren 2010 och i enkäterna redovisar studenter respektive lärare sina erfarenheter av utbildning och undervisning inom det naturvetenskapliga området. Arbetet tar sin utgångspunkt i Arbetsordning för Student- och lärarbarometrar som antogs av Utvecklingsrådet vid Lunds universitet i april Av arbetsordningen framkommer att Student- och Lärarbarometrar är ett uttryck för Lunds universitets strävan att realisera Högskolelagen 1 kap. 4 : Kvalitetsarbete är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I enlighet med arbetsordningen har avdelningen Planering och utvärdering tillsammans med Lunds naturvetarkår (LUNA) genomfört en inventering av frågor som studenterna på aktuella program och kurser finner mest angelägna att belysa. Därtill har avdelningen Planering och utvärdering haft särskilt ansvar för att integrera problemområden som i enlighet med 2004 års barometer bedömdes som särskilt viktiga att följa upp. 3 Efter det att studentenkäten utformats har studierektorerna inom fakulteten ombetts att ta ställning till vilka av frågorna som också kan vara intressanta utifrån ett lärarperspektiv och därmed ingå i Lärarbarometern. Därutöver har gruppen av studierektorer haft möjlighet att lägga till frågor utifrån egna prioriteringar. 2 Arbetsordning för Student- och Lärarbarometrar, Dnr LS 2009/464 3 Utvärderingsenheten (2004) Naturvetarbarometern. Rapport 2004:231

14 Frågeområden i Student- och Lärarbarometern Student- och lärarbarometern belyser en stor spännvidd av frågor relaterade till utbildning och undervisning (se enkäter i bilaga 2 och 3). I studentenkäten ingår dels frågeområden som Lunds naturvetarkårs frågeinventering identifierat men också frågor som 2004 års barometer identifierade som eftersatta och som därför bedömdes som särskilt viktiga att ta upp. Frågeområdena i studentenkäten behandlar studenternas studieinsats, studiernas arbetslivsanknytning, undervisningsformer, studiefinansiering, studiekraven i utbildningen, studiemiljö, studentinflytande och studieresultat. För att få en uppfattning om resultaten av studierna har studenterna angett i vilken grad som de inom ramen för utbildningen anser sig ha utvecklat sin förmåga i de kunskaps- och färdighetsområden som målen för deras utbildning anger. I lärarbarometern ger lärarna sina perspektiv på flera av de frågeområden som inryms i studentbarometern. Detta gäller framförallt frågor kring studentstöd, utbildningens arbetslivsanknytning och användningen av digitala resurser i undervisningen. Dessutom har lärarna ombetts att bedöma i vilken grad som de anser att utbildningen utvecklar studenternas förmåga inom ett antal centrala kunskaps- och färdighetsmål. Flera frågor är specifika för Lärarbarometern. Dessa berör framförallt pedagogiskt utvecklingsarbete, medverkan i högskolepedagogiska kurser samt handledning och examination av examensarbeten. Undersökningsupplägget med en parallell och samredovisad Student- och Lärarbarometer syftar till att möjliggöra jämförelser mellan studenters och lärares erfarenheter. Samtidigt bör undersökningarna hållas isär i några viktiga avseenden. Dels innehåller både Student- och Lärarbarometern frågor som är specifika för respektive undersökningsgrupp. Dels skiljer sig genomförandet åt i några avseenden. 1.2 Presentation av studentbarometern Studentbarometern bygger på enkäter som togs fram under våren 2010 i samarbete mellan kåraktiva studenter vid den Naturvetenskapliga fakulteten och avdelningen Planering och utvärdering vid Lunds universitet. Urval Under våren 2010 var cirka 2600 studenter registrerade på grund- och avancerad nivå inom det naturvetenskapliga området vid Lunds universi-

15 13 tet. 4 I samband med arbetet med denna undersökning gjordes utifrån denna grupp studenter ett selektivt urval. Den grundläggande tanken bakom urvalet var att studenterna skulle ha erfarenheter av naturvetenskapliga studier vid Lunds universitet och kännedom om den lokala studiemiljö de verkar i. Därför ingick exempelvis inte studenter på sin första studietermin eller distansstudenter i urvalet. 5 Mot bakgrund av dessa urvalskriterier gavs totalt 851 personer möjlighet att delta i undersökningen. Datainsamling I slutet av februari 2010 skickades enkäter ut till 851 studenter registrerade vid den Naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Enkäten distribuerades först via webben och studenternas e-postadresser, därefter i form av postenkäter till studenternas hemadresser. Två enkätversioner användes i undersökningen. Den ena enkätversionen skickades till studenter registrerade på fristående kurs samt till programstudenter vars studier leder fram till en generell examen. Målgruppen för denna enkät utgjorde det stora flertalet studenter i urvalet, ca 800 personer. Ett 50-tal av studenterna i denna målgrupp var internationella studenter och nåddes därför av en engelsk översättning av samma enkät. Den andra enkätversionen skickades till ett 50-tal studenter registrerade på sjukhusfysikerprogrammet vars studier leder fram till en yrkesexamen. Exempel på studentenkät finns i bilaga 2. Svarsfrekvens och representativitet Av de totalt 851 personer som gavs möjlighet att medverka i undersökningen besvarade 481 studenter enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 57 % (tabell 1.1). 4 Naturvetenskaplig fakulteten består av cirka 1800 heltidsstudenter. Uppgifterna hämtade från Ladok (Lokalt datorbaserat studiedokumentationssystem) 5 I samband med urvalet togs följande grupper bort från den totala studentpopulationen vid naturvetenskapliga fakulteten: studenter registrerade på sin första termin på grundnivå (vt 2010) studenter registrerade på sin första termin på avancerad nivå utan minst 15 godkända högskolepoäng inom naturvetenskaplig fakultet under år studenter registrerade på uppdragsutbildning studenter registrerade på distans studenter som endast läste kvällskurser utresande studenter studenter med mindre än 15 godkända högskolepoäng inom naturvetenskap vid Lunds universitet studenter med ofullständiga kontaktuppgifter (mail- och bostadsadresser)

16 14 Tabell 1.1: Svarsfrekvens utifrån studentkategori Urval (antal) Svarande (antal) Svarsfrekvens studenter % internationella studenter % studenter på sjukhusfysikerprogrammet % Totalt % De studenter som besvarade enkäterna var till stora delar representativa i förhållande till urvalet, se bilaga 1. I några fall avvek dock svarsgruppen markant från urvalet. I första hand gällde detta programstudenter och studerande på fristående kurs. Andelen registrerade studenter på fristående kurs i urvalet (35 %) var betydligt högre än motsvarande andel i svarsgruppen (8 %). Det kan finnas två orsaker till denna snedfördelning. En orsak kan vara att programstudenter har besvarat enkäten i betydligt högre utsträckning än studenter registrerade på fristående kurs. Att detta skett i så stor utsträckning är dock inte särskilt sannolikt. Den andra orsaken kan vara att studenter registrerade på fristående kurs identifierade sig som programstudenter trots att de vid svarstillfället studerade på fristående kurs. Exempelvis var åtta sjukhusfysiker (av totalt 45) under våren 2010 registrerade på fristående kurser och nåddes därför av fel enkätversion. De besvarade dock enkäten som programstudenter och inte som studenter registrerade på fristående kurs. Detta kan vara fallet för andra programstudenter som vid undersökningstillfället var registrerade på fristående kurser. 6 Analysen av representativiteten visar också att kvinnor har besvarat enkäten i högre utsträckning än män samt att sjukhusfysiker besvarade enkäten i högre utsträckning än övriga studenter. Redovisningsnivåer Studentbarometerns resultat redovisas på tre nivåer. Utöver resultat som gäller för studentgruppen som helhet sammanfattas svaren i fyra olika utbildningsblock där varje block består av ett antal olika utbildningar. Studenternas resultat redovisas också per program. På programnivån har i vissa fall ett antal program slagits ihop till större programgrupper. Uppdelningen i utbildningsblock och programgrupper gjordes i samarbete mellan 6 Svaren från de åtta sjukhusfysikerna har bearbetats så att de i redovisningen ingår i gruppen sjukhusfysiker.

17 15 avdelningen Planering och utvärdering, kåraktiva studenter och administrativ personal vid Naturvetenskapliga fakulteten. 7 Utbildningsblocken omfattar fyra kategorier av programstudenter. Utbildningsblocket Bio/geo består av programstudenter inom biologi, geologi, miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap, naturgeografi (och ekosystemanalys), bioinformatik och marinbiologi. Utbildningsblocket Ma/fy består av programstudenter inom matematik, matematisk statistik, astronomi, teoretisk fysik, astrofysik, fysik, meteorologi och biogeofysik, synkrotronljusbaserad vetenskap och datavetenskap. Det tredje utbildningsblocket Ke/mo utgörs av programstudenter inom kemi, kemi/fysik, kemi/molekylärbiologi, molekylärbiologi, nanokemi och proteinvetenskap. Studenterna på sjukhusfysikerprogrammet utgör ett eget utbildningsblock (Sjf). Svarsfrekvens och representativitet per utbildningsblock framgår av bilaga 1. I den mån underlaget varit tillräckligt stort har resultaten även redovisats i förhållande till enskilda program. I några fall har underlaget inte varit tillräckligt stort och då har flera program slagits ihop till större programgrupper. Studenter på fristående kurs utgör en egen grupp. I tabell 1.2 nedan redovisas antal individer per program/programgrupp, den andel respektive program/programgrupp utgör bland programstudenterna som helhet samt programmens blocktillhörighet. Bakgrundsvariabler som exempelvis kön, utbildningsbakgrund och utbildningsnivå redovisas kontinuerligt i rapporten i den mån resultaten ger upphov till större avvikelser. 7 Kåraktiva studenter som medverkade var Ellen Sunneskär (vice ordf. LUNA), Angelica Andersson (ordförande för LUS utbildningskommitté), Johan Svantesson Sjöberg (ordf. LUNA). Behjälplig personal inom naturvetenskapliga fakultetens administration var Ina Alexandersson (utbildningsledare) och Olle Söderman (prodekan).

18 16 Tabell 1.2: Studenternas fördelning på program/fristående kurs samt hur programstudenterna är fördelade över utbildningsblocken. Program 8 /fristående kurs Antal svar Andel Utbildningsblock biologi 63 13% bio/geo geologi 28 6% bio/geo miljö-o hälsosk. 23 5% bio/geo miljövet % bio/geo nat.geo/nat.geo o ekosystemanalys 37 8% bio/geo kemi/nano 25 5% ke/mo molekylärbiologi 53 11% ke/mo astro/te.fy/astrofy 24 5% ma/fy fysik 32 7% ma/fy ma/ma.stat % ma/fy sjukhusfysiker (sjf) 39 8% sjf övriga program 46 10% olika utb.block studenter på fristående kurs 37 8% data saknas/ej svarat 4 1% Total % 1.3 Presentation av lärarbarometern Lärarbarometern bygger på en enkät som togs fram i samarbete mellan representanter vid de olika naturvetenskapliga institutionerna och avdelningen Planering och utvärdering. Lärarbarometern bygger på samma frågeområden som studenterna valt att fokusera på i studentenkäterna samt frågor kring lärarnas pedagogiska utvecklingsarbete, medverkan i högskolepedagogiska kurser samt handledning och examination av examensarbeten. Urval Lärarbarometern är en totalundersökning och inkluderar samtliga lärare inom den Naturvetenskapliga fakulteten som undervisade vårterminen För att kunna fastställa vilka lärare som var aktiva hämtades en förteckning över lärare inom Naturvetenskapliga fakulteten genom personalredovisningssystemet Primula. Förteckningen skickades till studierektorerna vid varje institution/motsvarande som ombads att stryka lärare som inte varit aktiva under våren 2010 och lägga till lärare som saknades. Mot denna bakgrund ingick totalt 220 lärare i urvalet till lärarbarometern. 8 Sammanslagningar till programgrupper har gjorts av följande program: Programstudenter inom kemi och nanokemi utgör programgruppen kemi/nano. Programstudenter inom astronomi, teoretisk fysik och astrofysik utgör programgruppen astro/te.fy./astrofy och programstudenter inom matematik och matematisk statistik sammanfattas i programgruppen ma/ma.stat. 9 Då antalet individer bland matematikerna endast består av tolv personer redovisas deras resultat i antal individer istället för %. 10 Undervisande doktorander ingick inte i undersökningen.

19 17 Svarsfrekvens och representativitet Lärarenkäten distribuerades genom universitetets internpost under maj/juni Av de 220 tillfrågade lärarna besvarades enkäten av 143 personer vilket motsvarar en svarsfrekvens på 65 %. Av de lärare som besvarade enkäten arbetade drygt hälften inom utbildningsblocket Bio/geo, drygt var femte inom Ma/fy och en lika stor andel inom Ke/mo (tabell 1.3). 11 Lärarna inom Ke/mo besvarade enkäten i högre utsträckning än andra lärargrupper och nästan nio av tio lärare inom Ke/mo deltog i undersökningen. Knappt åtta av tio lärare i svarsgruppen är män och deras deltagande var något högre i jämförelse med den kvinnliga delen av lärarkåren. Tabell 1.3: Lärare: representativitet och svarsfrekvens utifrån utbildningsblock och kön. Urval Andel av Svarande Andel av (antal) urval (antal) svarsgrupp Utbildningsblock Bio/geo % 70 51% 58% Ke/mo 36 16% 31 23% 86% Ma/fy 55 25% 31 23% 56% sjf 8 4% 5 4% 63% totalt (utbildningsblock) % % 62% data saknas/ej svarat 0 6 Totalt Svarsfrekvens Kön kvinna 53 24% 30 22% 57% man % % 65% totalt (kön) % % data saknas/ej svarat 0 4 Totalt Av lärarna som medverkade i undersökningen arbetade 36 % vid Biologiska institutionen, 19 % vid Institutionen för Geo- och ekosystemvetenskaper samt 18 % vid Kemiska institutionen. Från Institutionen för astronomi och teoretisk fysik inkom ett 15-tal svar och från Matematikcentrum och de enskilda institutionerna för fysik och medicinsk strålningsfysik svarade 5-10 lärare från varje institution. Några enstaka svar inkom från Centrum för miljö- och klimatforskning. 11 Därutöver arbetade en handfull lärare med medicinsk strålningsfysik och lika många valde att inte besvara frågan om huvudområde för undervisningen.

20 18 2. Studenter och lärare vid Naturvetenskapliga fakulteten 2.1 Studentgruppen vid Naturvetenskapliga fakulteten Fördelningen mellan könen är jämn bland studenter vid den Naturvetenskapliga fakulteten men kvinnor och män söker sig till olika utbildningar. Kvinnor studerade i högre utsträckning på utbildningar inom Bio/geo och Ke/mo medan männen är överrepresenterade inom utbildningsblocket Ma/ fy. På sjukhusfysikerprogrammet är könsfördelningen jämn (diagram 2.1). Diagram 2.1: Andel män och kvinnor utifrån utbildningsblock. kvinna man Sjf Ke/mo Ma/fy Bio/geo 0% 20% 40% 60% 80% 100% Våren 2010 är studenterna i genomsnitt 24 år gamla och merparten (65 %) har redan minst två års högskolestudier bakom sig. Nästan två tredjedelar kommer från hem med akademiska studietraditioner där minst en förälder är högskoleutbildad. Ungefär var femte student har minst en förälder som är född utanför Norden och drygt var tionde har ett annat modersmål än svenska (13 %). 12 Ungefär var tjugonde student uppger att de har någon form av funktionsnedsättning vilket begränsar deras förmåga att tillgodogöra sig studierna. Studenter vid den Naturvetenskapliga fakulteten är till stora delar så kallade traditionella studenter. Den traditionella studenten påbörjar sina högskolestudier kort tid efter avslutat gymnasium, studerar på heltid och av- 12 Det finns en tydlig tendens att andelen studenter med utländsk bakgrund har ökat sedan iförandet av masterprogram Studenter med utländsk bakgrund har fördubblats inom naturvetenskapliga fakulteten sedan Utvärderingsenhetens alumnundersökning Utvärderingsenheten, Naturvetarexamen och sedan? Arbetet efter studierna (2008a) Rapport 2008:246

21 19 slutar studierna utan några längre studieavbrott. 13 I riket i stort är den icke traditionella studenten lika vanlig som den traditionella, 48 respektive 52 %. 14 Bland naturvetarna i Lund är andelen traditionella studenter betydligt högre än riksgenomsnittet (83 %). Det stora flertalet naturvetarstudenter påbörjade sina högskolestudier före sin 25-årsdag (94 %), de läser som regel på heltid (97 %) och merparten har genomfört sina studier utan några längre studieuppehåll (92 %). En intern sammanställning av studentrekryteringen vid den Naturvetenskapliga fakulteten i Lund visar att andelen studenter som påbörjar naturvetenskaplig utbildning direkt efter gymnasiet har ökat under 2000-talet. År 2006 påbörjade 30 % av nybörjarstudenterna sin naturvetenskapliga utbildning direkt efter gymnasieskolan vilket nästan är en fördubbling sedan början av 2000-talet. 15 Ungefär var tredje nybörjare på naturvetenskapliga kandidatprogrammet lämnar studierna vid Naturvetenskapliga fakulteten och Lunds universitet under det första läsåret. 16 Motiven till avhoppen är svåra att uttala sig om, men andelen avhopp från naturvetenskapliga kandidatprogrammet är högre än inom flera andra stora utbildningar vid Lunds universitet. 17 Drygt var fjärde naturvetarstudent är, eller har varit, aktiv i någon studentorganisation. Av de studenter som kommer att läsa vidare efter kårobligatoriets avskaffande den 1 juli 2010 tror sig hälften fortsätta vara medlemmar i studentkår eller nation. 35 % är osäkra om medlemskap medan 15 % uppger att de inte kommer att förnya sitt engagemang. Varför naturvetenskap? När bestämde sig studenterna för studier i naturvetenskap? En intern rekryteringsundersökning gjord vid den Naturvetenskapliga fakulteten i Lund 13 Den traditionella studenten är enligt den definition som Högskoleverket använder en student som uppfyller samtliga av följande kriterier: 1) Studenten har påbörjat sina högskolestudier före 25 års ålder. 2) Studenten har inte gjort några studieuppehåll längre än tre terminer. 3) Studenten studerar på heltid. 14 Högskoleverket (2008) Vilka är studenter? En undersökning av studenter i Sverige. Rapport 2008:33R 15 Naturvetenskaplig fakulteten (2006) Bo Wallén. Sammanställning av rekryteringsenkät Bland nybörjarna som lämnar studierna under första läsåret ingår inte studenter som byter studieinriktning eller byter till annan utbildning inom Lunds universitet. (Ladok) 17 Exempel på program med andel nybörjare som lämnar studierna vid Lunds universitet under första läsåret med start höstterminen Politices kandidatprogrammet: 26 %, Juristprogrammet: 15 %, Ekonomie kandidatprogrammet: 19 %, Socionomprogrammet 13 %, Civilingenjörsprogrammet i maskinteknik: 12 %. (Ladok)

22 20 visar att hälften av studenterna beslutade sig tidigt för naturvetenskapliga studier. Fyra av tio tog beslutet under gymnasietiden, en av tio uppgav att de bestämde sig före sina gymnasiestudier, alltså redan på högstadiet, och resterande fem av tio tog beslutet efter gymnasietiden. 18 Flertalet studenter kom in på de utbildningar de i första hand önskade. Inom Ma/fy och Bio/ geo hade 90 respektive 85 % kommit in på sina förstahandsval. Inom Ke/ mo och Sjf var andelen något lägre, 77 respektive 76 %. En viktig drivkraft i valet av naturvetenskaplig utbildning var studenternas personliga bildningsintresse. Att fördjupa och utveckla intresset för naturvetenskap angav nästan nio av tio som ett viktigt motiv när de valde att läsa naturvetenskap i Lund. Att få ett arbete med naturvetenskaplig inriktning var ett starkt skäl för sju av tio studenter och för fyra av tio var det angeläget att i ett senare skede gå vidare till forskarutbildningen (diagram 2.2). Diagram 2.2: Studenternas bedömningar av hur viktiga följande motiv var i valet av naturvetenskaplig utbildning % 80% oviktigt 60% 40% 20% varken viktigt/ovikti gt viktigt 0% personlig utveckling arbete inom naturvetenskap fortsätta på forskarutb. kompl andra studier Inom programgruppen astronomi/teoretisk fysik/astrofysik var studenterna mycket angelägna om att kunna fortsätta på forskarutbildningen efter studierna. Nästan nio av tio i denna grupp anser att vidare studier på forskarnivå var en stark drivkraft bakom valet av utbildning. Inom kemi/nano, molekylärbiologi och fysik var intresset också stort och motsvarande andel är sex av tio. Bland studenter inom geologi, miljö- och hälsoskydd och 18 Naturvetenskaplig fakulteten (2006) Bo Wallén. Sammanställning av rekryteringsenkät Svarsalternativen angavs på en 5-gradig skala från helt oviktigt till mycket viktigt. Alternativ 1 och 2, respektive 4 och 5 har slagits ihop till oviktigt respektive viktigt i diagrammet.

23 21 miljövetenskap var vidare studier på forskarnivå inte lika angeläget i samband med valet av naturvetenskaplig utbildning. Hur finansieras studierna? Studenterna finansierar i första hand sina studier genom studiebidrag och studielån men nästan hälften utökar försörjningen genom arbete bredvid studierna. 20 Den genomsnittliga veckoarbetstiden för heltidsstuderande som arbetar parallellt med studierna är nio timmar. 21 Heltidsstuderande som arbetar parallellt med studierna utgör en knapp fjärdedel av studentgruppen som helhet och bland dem återfinns fler kvinnor än män (65 respektive 35 %). Omkring 15 % finansierar sina studier helt eller delvis på annat sätt än genom lån, bidrag och/eller arbete. Men denna finansieringsform är betydligt vanligare bland internationella studenterna (52 %). Försörjning av detta slag handlar oftast om att studenten lever på egna besparingar eller på ekonomiska bidrag från föräldrar eller andra släktingar. Diagram 2.3: Studenternas markeringar över finansieringsalternativ, procent % 80% 60% 40% 20% 0% studielån studiebidrag arbete parallellt m. studierna arbete på lov/feriearbete annan finansiering 20 Studenter som arbetar bredvid studierna (48 % av studenterna) kan delas in i tre grupper. Studenter som endast arbetar parallellt med studierna (13 %), studenter som endast arbetar under lov och ledigheter (25 %) samt studenter vars arbete utgör en kombination av de två nämnda alternativen (10 %). 21 Spridningen är omfattande och studenterna har angett mellan 1-50 timmars arbete/ vecka. Median = 6 timmar/vecka. 22 Studenterna kunde markera flera alternativ. Därför överstiger totalsumman 100 %.

24 Lärargruppen vid Naturvetenskapliga fakulteten Drygt fyra av tio lärare är anställda som professorer och drygt tre av tio som lektorer. Drygt var tionde arbetar som forskare/forskarassistenter, ett 10-tal som biträdande lektorer och en handfull lärare är anställda som universitetsadjunkter eller anställda på annat sätt (diagram 2.4). Diagram 2.4: Lärarnas tjänstefördelning 6% 5% 4% 11% 42% professor univ.lektor fo/fo.ass bitr. lektor univ.adjunkt annan anställning 32% Huvudsakligen är det män som är lärare vid Naturvetenskapliga fakulteten. Inom utbildningsblocket Ma/fy gäller detta för drygt åtta av tio lärare och inom Bio/geo och Ke/mo för nästan åtta av tio. Av männen är hälften professorer och var tredje universitetslektor. Motsvarande andel bland kvinnorna är var femte och knappt var tredje. De kvinnliga lärarna arbetar i högre utsträckning som forskare/forskarassistenter och biträdande lektorer jämfört med männen (tabell 2.1). Tabell 2.1: Lärarnas tjänstefördelning utifrån kön kvinnor män professor 20% 48% univ.adjunkt 10% 4% univ.lektor 30% 33% fo/fo.ass 23% 7% bitr. lektor 17% 4% annan anställning 0% 4% Total 100% 100% De kvinnliga lärarna är yngre än sina manliga kollegor. 77 % av kvinnorna är under 51 år medan motsvarande andel bland männen är 57 %. Samtidigt har kvinnorna nästan lika lång undervisningserfarenhet som männen (14 respektive 17 år). I genomsnitt har universitetslektorer 17 års erfarenhet av

25 23 undervisning vid Lunds universitet och motsvarande bland professorerna är 22 år. Lärarna har långa arbetsveckor och oavsett hel- eller deltidsanställning arbetar lärarna cirka 25 % över sin ordinarie arbetstid. Heltidsanställda lärare ägnar i genomsnitt 51 timmar/vecka åt arbete oavsett tjänstebefattning. Män och kvinnor arbetar lika mycket. Lärarnas arbetstid fördelas i snitt mellan en tredjedel undervisning, knappt hälften ägnas åt forskning och en knapp fjärdedel till övriga arbetsuppgifter. Lektorer ägnar lite mer tid åt undervisning och något mindre tid till forskning jämfört med professorerna (diagram 2.5) Lärarnas undervisning är jämnt fördelad mellan program och fristående kurser. Professorer undervisar huvudsakligen på avancerad nivå medan lektorernas undervisning är jämnt fördelad mellan grund- och avancerad nivå. Diagram 2.5: Lärarnas arbetsfördelning mellan undervisning, forskning och övrigt arbete. undervisning forskning övrigt arbete univ.lektor professor fo/fo.ass 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur trivs lärarna med undervisningen? Lärarna trivs som regel bra med de undervisningsrelaterade delarna i sitt arbete. Sett över lärargruppen som helhet anger ungefär 85 % att de trivs med att undervisa. Inom Ke/mo anger 90 % av lärarna att de trivs bra i lärarrollen och motsvarande för Ma/fy och Bio/geo är drygt 80 %. Lärarna upplever också att både studenter och kollegor värdesätter deras undervisningsinsats, i synnerhet känner de uppskattning från studenterna. Lärarnas bedömning av arbetsledningens engagemang i deras undervisning är varken hög eller låg (diagram 2.6) och var tionde lärare har ingen åsikt i frågan. Inom Ma/fy är sex av tio lärare nöjda med den uppskattning arbetsledning-

26 24 en visar deras undervisningsinsatser, inom Ke/mo gäller detta för fyra av tio lärare, medan det bland lärarna inom Bio/geo endast gäller för var fjärde. Diagram 2.6: Lärarnas bedömning av hur studenter, kollegor och arbetsledning uppskattar deras undervisningsinsatser. (medelvärde) Uppskattning från studenter Uppskattning från kollegor Uppskattning från arbetsledning I mycket låg grad I mycket hög grad Lärarnas samarbete med kollegor och arbetsledning Allt arbete ställer i viss mån krav på samverkan och lagarbete. Lärarna ger uttryck för att samarbetet mellan både kollegor och arbetsledning fungerar bra, i synnerhet samarbetet med andra lärare. Men lärarna ger också goda omdömen till arbetsledningen i detta avseende (diagram 2.7). Diagram 2.7: Lärarnas bedömningar av hur samarbetet fungerar med lärarkollegor och arbetsledning, utifrån utbildningsblock (medelvärde) samarbetet med lärarkollegor samarbetet med arbetsledningen ke/mo ma/fy bio/geo mycket dåligt mycket bra

27 25 Pedagogiskt utvecklingsarbete Tre fjärdedelar av lärarna har erfarenheter av högskolepedagogisk utbildning vid Lunds universitet, 6 % har genomgått högskolepedagogiska kurser vid annat lärosäte och en lika stor andel har erfarenheter av både och. 15 % av lärarna saknar helt högskolepedagogisk utbildning. De som genomgått kurser vid Lunds universitet har i snitt 5-6 veckors utbildning. Något kortare tid gäller för dem med kurser från annat lärosäte. I vilken utsträckning upplever lärarna att de utvecklats som pedagoger med hjälp av den högskolepedagogiska utbildningen vid Lunds universitet? Hälften uppger att kurserna har bidragit till deras utveckling som lärare. Var tredje anser dock att utbildningen inte alls, eller endast i låg grad påverkat deras utveckling. Inom Ke/mo är lärarna uppdelade i två läger i fråga om kursernas bidrag till deras lärarkompetens. Majoriteten är positivt inställda samtidigt som en stor andel är tveksamma. Inom Ma/fy är färre positiva jämfört med övriga utbildningsblock (diagram 2.8). Yngre lärare och kvinnor är mer positiva till den högskolepedagogiska utbildningen. Diagram 2.8: I vilken grad har den högskolepedagogiska utbildningen vid Lunds universitet bidragit till din utveckling som lärare? 23 inte alls/i låg grad varken låg/hög grad i hög/i mkt hög grad ke/mo bio/geo ma/fy 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lärarna bedömer även sitt framtida behov av högskolepedagogisk utbildning. Resultaten delar in lärarkollegiet i tre delar. En tredjedel upplever inget eller litet behov av mer högskolepedagogiska kurser, en tredjedel upplever ett visst behov medan resten uttrycker ett stort eller mycket stort behov av att utvecklas inom området. Kvinnliga lärare bedömde behovet högre än männen. Frågan kommenterades av ett antal lärare. Svaren var av 23 Svarsalternativen gavs på en femgradig skala (1-5) där 1 stod för inte alls och 5 för i mycket hög grad. Alternativ 1 och 2 samt 4 och 5 har slagits samman till inte alls/i låg grad respektive i hög/mycket hög grad.

28 26 skiftande karaktär men att utveckla förmågan att engagera studenternas egenaktivitet samt att hantera studentgrupper med olika förkunskaper nämndes bland svaren. Stimulera studenters egenaktivitet, tvärvetenskaplighet, att undervisa grupper med blandade kunskapsbakgrunder. (Lärare, Bio/geo, man) Nästan sex av tio lärare är intresserade av att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete. Var fjärde uttrycker ett visst intresse medan resten uppger ett lågt engagemang i detta avseende (ca 15 %). Förutsättningarna att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete bedöms som relativt goda men lärarna framhåller att bristen på tid begränsar deras möjligheter. Av det 50-talet lärare som kommenterade frågan om förutsättningarna att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete uppgavs främst tidsbrist vara anledningen till att uppgifter av det här slaget fick stå tillbaka för annat arbete. Från institutionens sida ges goda möjligheter och initiativ känns uppskattade. Det som begränsar möjligheterna är tidsbrist på grund av många andra viktiga och tidskrävande uppgifter. (Lärare, Ma/fy, man) Lärarna anser också att det är viktigt att institutionsledningen visar intresse för kursutveckling. Generellt sett är lärarna varken nöjda eller missnöjda med institutionsledningens engagemang i detta avseende. Lärarna om inspelning av föreläsningar Teknikens utveckling har möjliggjort det för studenterna att spela in föreläsningar med hjälp av t.ex. mp3-spelare eller kameramobiltelefoner. Även om denna dokumentationsform förekommer, saknar merparten av lärarna den typen av erfarenheter. Sex av tio har aldrig upplevt att de blivit inspelade, var tredje har erfarit det vid något enstaka tillfälle medan det för en handfull lärare är ganska vanligt förekommande. Även om förekomsten är blygsam har hälften av lärarna kommenterat frågan. Av dem är 40 % positivt inställda medan 60 % ställer sig mer tveksamma. De tveksamma lärarna uttrycker obehag över inspelningssituationen, tar upp upphovsrättsliga problem om föreläsningen läggs ut på webben och menar att studenternas uppmärksamhet under föreläsningen kan bli lidande. Några lärare påpekar dock att inspelning bör tillåtas för studenter med särskilda behov som dyslexi eller andra dokumenterade inlärningsproblem.

29 27 Negativ, om jag inte blir tillfrågad; positiv, när det gäller studenter som har stort behov av inspelning (tex dyslexi) (Lärare, Ma/fy, man) Positivt inställda lärare menar att om inspelning av föreläsningen tillför studenten bättre förståelse så är denna dokumentationsform ett pedagogiskt hjälpmedel som alla andra.

30 28 3. Studenternas studiesituation 3.1 Hur mycket tid lägger studenterna ner på sina studier? Heltidsstuderande lägger i genomsnitt ned 35 timmar i veckan på sina studier, vilket är något mindre än de 37 veckotimmar studenterna ägnade åt studierna i Naturvetarbarometern Totalt sett fördelas arbetsveckan jämnt mellan självstudier och lärarledd undervisning. Sjukhusfysiker och studenter inom Ma/fy ägnar mest tid åt självstudier medan mängden lärarledd undervisning är störst på utbildningar inom Bio/geo (diagram 3.1). Den totala studietiden är högst bland sjukhusfysikerna (42 timmar/vecka) och lägst bland de elva heltidsstuderande matematikerna (27 timmar/ vecka). Övriga programstudenter tillbringar mellan timmar i veckan åt sina studier. Matematiker och studenter inom astronomi/teoretisk fysik/astrofysik uppger minst lärarledd undervisning (12 timmar/vecka). Självstudietiden ökar med studieerfarenheten och masterstudenter ägnar fem timmar mer åt självstudier per vecka jämfört med nybörjare. 25 Den lärarledda undervisningen är tämligen konstant över tid. Diagram 3.1: Studenternas fördelning över självstudier, lärarledd undervisning och total studieinsats per vecka, utifrån utbildningsblock. (timmar/vecka) timmar/ vecka 50 självstudier lärarledd undervisning totalt studietid Bio/geo Ma/fy Ke/mo Sjf 3.2 Studenternas syn på lärarna I likhet med de resultat som framkom i Naturvetarbarometern 2004 är studenterna överlag nöjda med sina lärare. Geologer och sjukhusfysiker är mest nöjda med sina lärare medan miljövetare, studenter inom miljö och 24 Utvärderingsenheten (2004) Naturvetarbarometern. Rapport 2004: Som nybörjare definieras studenter på grundnivå termin 2-4

31 29 hälsoskydd och molekylärbiologer är mindre nöjda än övriga program/programgrupper (diagram 3.2). Mindre nöjda programstudenter består till övervägande del av kvinnor men kön har ingen självständig effekt på hur nöjda studenterna är med sina lärare. Det är studenternas programtillhörighet som ger upphov till sambandet. Diagram 3.2: Studenternas bedömningar av lärarkåren utifrån program/programgrupp (medelvärde 26 ) geologi sjf fysik kemi/nano natrurgeo. astro/te fy/astrofy biologi frist.kurs ma/ma.stat. molekylärbio miljö-o hälsosk. miljövet. mycket missnöjd mycket nöjd Lärarnas ämneskunskaper är deras främsta styrka enligt studenterna medan svagare omdömen ges till deras förmåga att samarbeta mellan olika kurser (diagram 3.3). Internationella studenter är mer nöjda än övriga, inte minst med lärarnas förmåga att undervisa på engelska. 26 Diagrammet redovisar ett sammanfattande medelvärde för samtliga nio frågor som studenterna besvarat angående sina lärare. Frågorna finns i studentenkäten bilaga 2, fråga 22.

32 30 Diagram 3.3: Studenternas bedömningar av hur nöjda de är med sina lärare, utifrån utbildningsblock (medelvärde) kunskaper i ämnet tillgänglighet utanför underv. underv. på engelska att knyta an till aktuell forskn. förmåga att planera underv. samarbete inom kurserna pedagogiska förmåga Bio/geo Ma/fy Ke/mo Sjf förmåga att tydligöra kursmål samarbete mellan kurserna mkt missnöjd varken nöjd/missnöjd mkt nöjd Tabell 3.1 visar hur programstudenterna bedömer sina lärare utifrån ett antal olika aspekter. Utifrån varje frågeområde redovisas de programstudenter som är mer, respektive mindre, nöjda med sina lärare. Geologer och sjukhusfysiker tillhör de programstudenter som nästan genomgående, utifrån samtliga frågeområden, är mest nöjda med sina lärare. Även studenter inom kemi/nano värdesätter sina lärare högt. Studenter inom astronomi/teoretisk fysik/astrofysik tillhör de mest tillfredställda vad gäller lärarnas kunskaper i ämnet, förmåga att undervisa på engelska, förmåga att knyta an till aktuell forskning samt lärarnas pedagogiska förmåga. Fysikerna är nöjda vad gäller lärarnas kunskaper i ämnet, förmåga att undervisa på engelska, förmåga att samarbeta mellan kurserna samt lärarnas tillgänglighet utanför undervisningen. De tolv matematikerna och biologerna gav blandade omdömen över sina lärare. Matematikerna tillhör de mer positiva programstudenterna sett till lärarnas förmåga att tydliggöra kursmålen, att planera undervisningen samt lärarnas tillgänglighet utanför undervisningen. Matematikerna var mindre nöjda med lärarnas kunskaper i ämnet, pedagogiska förmåga, förmåga att knyta an till aktuell forskning samt deras förmåga att samarbeta inom kurserna. Biologerna värdesatte lärarnas förmåga att knyta an till aktuell forskning samt förmågan att samarbeta mellan kurserna men tillhörde de mindre positiva sett till lärarnas kunskaper, förmåga att planera undervisningen samt deras tillgänglighet utanför undervisningen.

33 31 De programstudenter som är mindre nöjda med lärarna domineras av studenter inom miljöområdet. Även molekylärbiologerna tillhör de mindre positiva inom flertalet frågeområden (tabell 3.1). Tabell 3.1: Den tredjedel program/programgrupper som är mer, respektive mindre, nöjda med lärarna utifrån olika aspekter. kunskaper i ämnet Mer nöjda programstudenter astro/te fy/astro fy sjf fysik geologi astro/ te fy/ astrofy pedagogiska förmåga kemi /nano sjf geologi förmåga att astro/te underv. på fy/astro kemi/ engelska fysik fy nano förmåga att knyta an till aktuell forskn. sjf biologi geologi förmåga att tydliggöra kemi/ ma/ma. kursmål nano sjf stat. lärarnas förmåga att samarbeta inom kurserna geologi Astro/ te fy/ astrofy geologi Mindre nöjda programstudenter ma/ma. stat. molekylär bio miljövet. ma/ma. stat. miljö-o hälsosk. miljövet. miljö-o hälsosk. miljövet. frist.kurs sjf ma/ma. stat. miljövet. frist.kurs miljö-o hälsosk. kemi/ nano geologi frist.kurs fysik miljövet. förmåga att samarbeta mellan kurserna sjf geologi förmåga att planera underv. kemi/ nano geologi tillgänglighet utanför underv. fysik geologi naturgeo. biologi miljövet. ma/ma. stat. frist. kurs miljövet. ma/ma. stat. sjf miljövet. miljövet. miljö-o hälsosk. miljö-o hälsosk. molekylär bio molekylär bio ma/ma. stat. molekylär bio miljö-o hälsosk. biologi miljö-o hälsosk. miljö-o hälsosk. astro/te fy/astrofy astro/te fy/astrofy frist.kurs biologi molekylär bio frist.kurs biologi Digital kommunikation mellan studenter och lärare Studenterna värdesätter i hög grad lärarnas tillgänglighet utanför undervisningen. Denna kontakt underlättas av utbildningens digitala kommunikationsmöjligheter som exempelvis e-post. Det är vanligt att lärarna informerar och kommunicerar med sina studenter via nätet och i stort sett alla studenter har tillgång till dator med internetuppkoppling i hemmet (99 %). Att enskilda kurser har egna hemsidor med kursinformation värdesätts av studenterna och de är också nöjda med den information kurshemsidorna erbjuder. Att studenterna via hemsidor får tillgång till studiematerial i form av litteratur och övningar samt möjligheten att kunna kommunicera direkt med läraren via exempelvis bedömer studenterna också som en viktig tillgång. Studenternas erfarenheter av att utföra studieuppgifter online är begränsad och hälften saknar erfarenheter

34 32 av kurser som erbjuder detta. Studenter med erfarenhet av studieuppgifter online bedömer dessutom tillgången som mindre viktig (diagram 3.4). Diagram 3.4: Studenternas bedömningar av utbildningens digitala resurser (medelvärde) Vikt mkt viktig mindre viktig mkt missnöjd b c d Tillfredsställelse a e mkt nöjd kod digital resurs a tillgång till schema och kursinformation online b tillgång till studiematerial (litteratur och övningar) online c kommunikation med lärare t.ex. forum, chat, e- mail d att utföra studieuppgifter online e förekomst av kurshemsidor 3.3 Studentinflytande Studentinflytandet är viktigt för studenterna. Att studenterna vet hur de kan påverka sin utbildning, att kurser följs upp av kursvärderingar och att lärarna informerar om åtgärder från tidigare kursvärderingar är angelägna aspekter av studenternas inflytande över utbildningen. Studenterna är nöjda med att kurser följs upp av kursvärderingar medan återkopplingen från tidigare kursvärderingar är mindre tillfredsställande. Kunskaper som framkommit i tidigare kursvärderingar, och hur eventuella åtgärder från dessa påverkat kursernas upplägg och innehåll, verkar inte nå studenterna (diagram 3.5). Denna brist påtalades också i 2004 års studentbarometer. Sedan dess tycks situationen snarare blivit sämre än bättre. 27 Var femte student uppger att de aldrig fått någon återkoppling från tidigare kursvärderingar. 27 I Naturvetarbarometern 2004 bedömdes frågan Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingsresultat med vikt: 2,4, tillfredsställelse: 3,0. (Data hämtad ur 2004 års datafil för Naturvetarbarometern 2004) Motsvarande i föreliggande undersökning gav värdena; vikt: 2,4, tillfredsställelse: 2,6.

35 33 Mest nöjda med studentinflytandet är geologer, biologer och sjukhusfysiker. Mindre nöjda är studenterna inom kemi/nano och molekylärbiologi. Varannan student inom de två senare programgrupperna känner till Studenternas rättighetslista. 28 I studentgruppen som helhet gäller detta endast för var tredje. Studenternas kännedom om Studenternas rättighetslista är densamma som i Naturvetarbarometern Diagram 3.5: Studenternas bedömningar av studentinflytandet vid Naturvetenskapliga fakulteten mycket viktigt vikt c d a b Kod Aspekter a information om hur du kan påverka din utb. b förekomsten av kursvärderingar c information om åtgärder av tidigare kurs-värderingar d aktiva kursombud mindre viktigt mycket missnöjd tillfredsställelse mycket nöjd 3.4 Studiemiljö: socialt umgänge, bibliotek, lokaler och vägledning Vad studenterna genomgående värderar högt i deras studiesociala miljö är de vänskapliga och studiemässiga relationerna till kurskamraterna. Att utveckla vänskapsband till kurskamrater är en viktig del av studentlivet och flertalet studenter är nöjda med sin sociala situation (diagram 3.6). Enligt en intern undersökning av studiemiljöer vid Lunds universitet utgör kurskamrater en viktig källa till stöd och uppmuntran i studiearbetet. Endast släkt och vänner utgör ett viktigare stöd. 29 Internationella studenter, studenter med annat modermål än svenska samt studenter på fristående kurs är något mindre nöjda med sin sociala situation. 28 Studenternas rättigheter vid Lunds universitet är samlade i dokumentet Riktlinjer för relationer mellan Lunds universitet och universitetets studenter men är mer känd som Studenternas rättighetslista. 29 Lindstöm Nilsson, M (2005) Studiemiljöer vid Lunds universitet en undersökning ur ett psykosocialt perspektiv. Rapport 2005:236

36 34 Diagram 3.6: Studenternas bedömningar över ett antal aspekter i deras studiemiljö. mkt viktigt g f d b a e c i h a b c bibliotekets öppettider bibliotekets tillgång till läsplatser undervisningslokalernas ändamålsenlighet Vikt d e f tillgång till grupprum tillgång till datorer för dina studier tillgången till uppehålls- /lunchrum mindre viktigt mkt missnöjd Tillfredsställelse mkt nöjd g h i studievägledning socialt umgänge med kurskamraterna studiesamarbete med kurskamraterna På programgruppsnivå framkom några aspekter på studiemiljön som var viktiga men där studenterna uttryckte ett visst missnöje med de nuvarande förhållandena. Naturgeografer och geologerna var mindre nöjda med tillgången till grupprum vilket de såg som en angelägen fråga. Miljövetarna betraktade studievägledningen som en viktig men eftersatt del i utbildningsmiljön. Naturgeograferna var mindre nöjda med tillgången till både grupprum och studievägledning och bland de tolv matematikerna höjdes kritiska röster mot studievägledningen och bibliotekens begränsade öppettider. Biologer, fysiker och studenter inom kemi/nano betraktade studievägledningen som en välfungerande del av sin studiemiljö. Vissa delar av studiemiljön saknade studenterna kännedom om. Var femte var obekant med studievägledningen och var fjärde kunde inte uttala sig om bibliotekens öppettider och bibliotekens tillgång till läsplatser. Kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek och vid inköp Hälften av studenterna inom Ma/fy, Ke/mo och Sjf har inte utnyttjat möjligheten att låna kursböcker på biblioteket. Detsamma gäller för var fjärde student inom Bio/geo. De som har erfarenhet av att låna kursböcker på bibliotek bedömmer tillgängligheten som varken positiv eller negativ.

37 35 Det stora flertalet studenter är nöjda med kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp. Studenter inom Ma/fy är mest nöjda, drygt åtta av tio. Motsvarande andel bland studenter inom Ke/mo är sju av tio och inom Bio/geo nästan sex av tio. De internationella studenterna upplever dock svårigheter med att få tag på kurslitteratur och endast var tredje är nöjd med litteraturens tillgänglighet vid inköp. Geologerna är minst nöjda med kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp men mest nöjda med bibliotekens utbud av kursböcker.

38 36 4. Studiekrav, studiestöd och examination 4.1 Studiernas svårighetsgrad Totalt sett upplever drygt fyra av tio att studierna är svåra eller mycket svåra vid den Naturvetenskapliga fakulteten. Sjukhusfysiker och studenter inom Ma/fy bedömer sina studier som svårare jämfört med andra utbildningsblock, i synnerhet sjukhusfysikerna. Studenter inom utbildningsblocket Bio/geo anser generellt sett att studierna är mindre svåra (diagram 4.1). På programnivå upplever studenter inom astronomi/teoretisk fysik/ astrofysik, matematik, fysik och kemi/nano studierna som svårast medan programstudenter inom naturgeografi, miljövetenskap och geologi bedömer sina studier som mindre betungande. Programstudenter som upplever studierna som svåra ägnar mer tid åt självstudier med undantag för de tolv matematikerna. Diagram 4.1: Studenternas bedömningar av studiernas svårighetsgrad, utifrån utbildningsblock. mkt lätta lätta varken lätta/svåra svåra mkt svåra Sjf Ma/fy Ke/mo Bio/geo 0% 20% 40% 60% 80% 100% De internationella studenterna uttrycker en klart avvikande åsikt på frågan om studiernas svårighetsgrad. De tycker att studierna är betydligt mindre belastande jämfört med sina svenska studiekamrater. Drygt fyra av tio svenska studenter bedömer studierna som svåra, eller mycket svåra, och motsvarande bland de internationella studenterna är endast två av tio (diagram 4.2) De internationella studenterna var i viss mån överrepresenterade inom utbildningsblocket Bio/geo där studenterna generellt ansåg studierna som mindre svåra. Överrepresentationen förklarar dock inte den omfattande avvikelsen i de internationella studenternas bedömningar över studiernas svårighetsgrad.

39 37 Diagram 4.2: Studiernas svårighetsgrad utifrån internationella respektive svenska studenter. mkt lätta lätta varken lätta/svåra svåra mkt svåra internationella studenter svenska studenter 0% 20% 40% 60% 80% 100% De internationella studenterna ägnar lika mycket tid åt studiearbetet som sina svenska studiekamrater. En internationell student påtalar i en öppen kommentar att studierna i Lund, till skillnad från studierna i hemlandet, går att förena med annat än hårt studiearbete. I am really glad to study at LU, it gives me a total new perspective on how we can be happy while studying! (student, fristående kurs, kvinna) Kurslitteraturens omfattning och svårighetsgrad påverkar inte i någon större utsträckning studenternas syn på hur svåra de tycker att studierna är. Överlag uppger mellan % att både mängden kurslitteratur och litteraturens svårighetsgrad befinner sig på en lagom nivå (diagram 4.3). Detta gäller även mängden engelsk kurslitteratur. Var fjärde student inom Ke/mo och Bio/geo hade dock gärna sett att mängden kurslitteratur minskade.

40 38 Diagram 4.3: Studenternas bedömningar av kurslitteraturens omfattning och svårighetsgrad, utifrån utbildningsblock. 31 för liten/lätt lagom för stor/svår Bio/geo Ma/fy Ke/mo Sjf kurslitt. omfattning kurslitt. svårighetsgrad kurslitt. omfattning kurslitt. svårighetsgrad kurslitt. omfattning kurslitt. svårighetsgrad kurslitt. omfattning kurslitt. svårighetsgrad 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4.2 Studiekraven i utbildningen Hur upplever studenterna de krav som ställs i utbildningen? Vet studenterna var de kan vända sig om de behöver hjälp och stöd i studiearbetet? I en rapport över studiemiljöerna vid Lunds universitet konstateras att naturvetarstudenternas upplevelser av studiekraven i första hand kommer från dem själva och i viss mån också från studiemedelssystemet, arbetsmarknaden och lärarna. 32 I den här undersökningen har ett antal studenter övervägt olika åtgärder för att hantera kraven i utbildningen. Totalt sett, över hela studentgruppen, har 15 % haft funderingar på att hoppa av studierna. 30 % har funderat på att göra studieuppehåll och 25 % har övervägt byte av kurs eller studieinriktning (diagram 4.4). Var tjugonde student uppger att de inte bara övervägt, utan faktiskt tagit kontakt med läkare, psykolog eller kurator på grund av studiekraven. Detta gäller för studentgruppen som helhet, men studenter inom olika delar av den Naturvetenskapliga fakulteten upplever i viss mån kravsituationen olika. De grupper av studenter som bedömde studierna som svåra uppfattade också utbildningskraven som mer omfattande. 31 Svarsalternativen gavs på en femgradig skala (1-5) där 1 stod för alldeles för lätt/ liten och 5 för alldeles för svår/stor. Alternativ 1 och 2 samt 4 och 5 har slagits samman till för liten/lätt respektive för stor/svår. 32 Lindstöm Nilsson, M (2005) Studiemiljöer vid Lunds universitet en undersökning ur ett psykosocialt perspektiv. Rapport 2005:236

41 39 Diagram 4.4: Andel studenter som har övervägt olika åtgärder på grund av studiekraven i utbildningen. att göra studieuppehåll att byta kurs att byta studieinriktn. att hoppa av studierna att byta studieort att kontakta läkare/psyk./kurator 0% 10% 20% 30% 40% Bland sjukhusfysiker och studenter inom programgruppen astronomi/teoretisk fysik/astrofysik har ungefär fyra av tio övervägt att göra studieuppehåll eller byta studieinriktning på grund av studiekraven. Inom programgrupperna kemi/nano och astronomi/teoretisk fysik/astrofysik har drygt var tionde kontaktat läkare/psykolog eller kurator av samma skäl. Sex av de tolv studenterna inom matematik/matematisk statistik har haft funderingar på att byta studieinriktning och fyra av dem har funderat på att göra studieuppehåll. Naturgeografer, geologer, biologer och miljövetare upplever inte studierna fullt lika kravfyllda vilket även gäller de internationella studenterna. Internationella studenter har i mindre utsträckning haft funderingar på uppehåll eller avhopp från studierna. De har däremot i högre utsträckning funderat på att byta studieort. Ungefär var tjugonde student uppger att de har någon form av funktionsnedsättning som försvårar deras studiearbete. Denna grupp studenter, som utgör ett drygt 20-tal personer, upplever studierna som mer kravfyllda än övriga studenter, i synnerhet har de i högre utsträckning övervägt att hoppa av utbildningen. De har också i högre grad än andra kontaktat läkare, psykolog eller kurator. Naturvetarnas upplevelser av studiekraven bör tolkas med försiktighet. Att studenterna överväger alternativ som studieuppehåll eller avhopp på grund av studiekraven är inte detsamma som att den typen av överväganden fullföljs. Uppmärksammas bör dock resultatet att var tionde student inom vissa programgrupper har kontaktat läkare, psykolog eller kurator på grund av kraven i utbildningen.

42 Studenternas behov av extra undervisningsstöd enligt lärarna Studenterna har enligt lärarna behov av extra undervisningsstöd och inom vissa områden är behovet större. Att skriva akademiska och vetenskapliga texter är den förmåga studenterna i första hand skulle behöva extra träning i enligt lärarna. Detta gäller inom samtliga utbildningsblock och studenternas behov av skrivstöd återkommer i lärarnas bedömningar över examensarbetenas språkliga kvalitet. I viss utsträckning behöver studenterna även extra stöd i studieteknik och förmågan att prioritera vad som är viktigt i kurslitteraturen. Behoven är enligt lärarna lägre avseende studenternas förmåga att förstå skillnaden mellan att referera och plagiera (diagram 4.5). Nästan var femte lärare uppgav att de inte kunde bedöma om deras studenter var i behov av extra stöd i studieteknik. Diagram 4.5: Lärarnas bedömning av i vilken grad studenternas behöver extra undervisningsstöd, utifrån utbildningsblock (medelvärde) ke/mo ma/fy bio/geo prioritera vad som är viktigt i kurslitteraturen förstå skillnaden mellan att referera och plagiera skriva adademiskt studieteknik inte alls imkt hög grad Det finns dock en motsättning mellan lärarnas åsikter om studenternas behov av extraträning i akademiskt skrivande och hur tidigare naturvetarstudenter bedömer sin skrivförmåga: När det gäller förmågan att skriva vetenskapligt är förhållandet det omvända. Alumnerna anser sig i mycket hög grad utvecklat denna förmåga under sin utbildning, dock värderas den inte lika högt i arbetslivet Pelger, S (2010) Alumnundersökning våren 2010 Naturvetares generella kompetenser och anställningsbarhet. (s. 6)

43 41 Att alumnerna är tillfreds med utbildningens bidrag till deras skriftliga förmåga bekräftas även Utvärderingsenhetens alumnundersökning från Inslag i undervisningen som studenterna skulle vilja se mer eller mindre av i utbildningen Studenterna tog ställning till omfattningen av ett antal olika utbildningsinslag som exempelvis föreläsningar, muntliga redovisningar och grupparbeten (diagram 4.6). Studenterna bedömer överlag den nuvarande mängden av de olika utbildningsinslagen som lagom. Värt att notera är att naturvetarnas lärarledda undervisningstid är betydligt högre än inom flera andra fakulteter vid Lunds universitet, deras anspråk på mer lärarledd undervisning är också lägre. 35 Studenternas bedömningar av omfattningen av de olika utbildningsinslagen är likartad mellan utbildningsblocken men bland programgrupperna går uppfattningarna delvis isär. Diagram 4.6: Studenternas bedömningar av omfattningen av följande inslag i utbildningen. 36 för liten omfattning lagom för stor omfattning muntliga redovisningar lektioner/övningar laborationer/exkursioner undervisning på engelska arbete i grupp lärarledd undervisning föreläsningar skriftliga rapporter engelsspråkig kurslitteratur 0% 20% 40% 60% 80% 100% Studenter inom miljöområdet anser att mängden undervisning på engelska är för liten. Ungefär hälften av miljövetarna är av den uppfattningen. Samtidigt anser tre av tio att mängden engelsk kurslitteratur är för stor, sju av 34 Utvärderingsenheten (2008a) Naturvetarexamen och sen? Arbetet efter studierna. Rapport 2008: Utvärderingsenheten (2008b), Studenters erfarenheter av grundutbildningen inom Lunds universitet Rapport 2008: Svarsalternativen gavs på en femgradig skala (1-5) där 1 stod för alldeles för liten och 5 för alldeles för stor. Alternativ 1 och 2 samt 4 och 5 har slagits samman till för liten omfattning respektive för stor omfattning.

44 42 tio att nuvarande omfattning är lagom men inga studenter inom miljöområdet önskar mer engelsk kurslitteratur. Tre av tio geologer och molekylärbiologer önskar fler laborationer/exkursioner vilket även gäller för var fjärde student inom miljö- och hälsoskydd. Mellan % av studenterna på fristående kurs, kemi/nano, astronomi/teoretisk fysik/astrofysik och fysik skulle gärna sett fler inslag av lektioner/övningar i undervisningen. I fråga om mängden grupparbeten var meningarna delade. Omkring tre av tio studenter som läser fristående kurs, miljö- och hälsoskydd eller miljövetenskap anser att omfattningen är för stor medan var fjärde molekylärbiolog, samt tre av tio inom astronomi/teoretisk fysik/astrofysik, efterfrågar fler grupparbeten i utbildningen. Var tredje student inom geologi, molekylärbiologi och fysik efterlyser fler muntliga redovisningar och detsamma gäller för var fjärde student inom kemi/nano. Inom miljö- och hälsoskydd och astronomi/teoretisk fysik/astrofysik är andelen störst som önskar färre skriftliga rapporter, i den senare gruppen anser fyra av tio att omfattningen är för stor. Internationella studenter och studenter på avancerad nivå anser generellt att utbildningsinslagen ligger på en rimlig nivå med undantag för laborationer/ exkursioner som de gärna sett mer av i utbildningen. Studenter med ickeakademisk bakgrund efterfrågar mer av samtliga utbildningsinslag jämfört med studenter med akademiska studietraditioner. Undervisning på engelska och engelsk kurslitteratur hade de dock gärna sett mindre av i utbildningen. Totalt sett saknar knappt var femte student erfarenheter av undervisning på engelska. Flertalet av dem är studenter i början av sin grundutbildning. 4.5 Studenternas behov av studiestöd Föreläsningarna är mycket viktiga för studenternas förståelse av kursinnehållet, men också som stöd för hur studenten ska prioritera för att nå framgång vid examinationen. Studenterna är på det hela taget nöjda med dagens föreläsningsstöd. Att få hjälp med studieteknik är inte lika angeläget som föreläsningsstödet enligt studenterna. Det finns dock fler studenter som är missnöjda än nöjda med dagens utbud (diagram 4.7). I synnerhet är miljövetare och naturgeografer tveksamma men även de tolv matematikerna ger låga omdömen i detta avseende. Icke-traditionella studenter är mindre nöjda än traditionella studenter. Drygt hälften av studenterna har tagit del av de mentorssammankomster som arrangeras i samband med vissa kurser. Mentorskap, Supplemental Instruction (SI), är en stödresurs för studenter i början av sin utbildning där en mer erfaren student verkar som koordinator

45 43 för kursspecifika problem och lösningar. Av dem som deltagit i mentorssammankomster är drygt var tredje nöjd med det stöd de har fått. Inom programgruppen kemi/nano har dock deltagandet i mentorsverksamheten varit betydligt högre och andelen nöjda studenter större, nästan nio av tio har varit delaktiga och av dem är sex av tio nöjda. Diagram 4.7: Studenternas bedömningar av deras behov samt hur nöjda de är med studiestödet i utbildningen. mycket viktigt Vikt mindre viktigt a e d b c a b c d e hjälp med studieteknik hjälp med att förstå skillnaden mellan att referera och plagiera föreläsningar som stöd för att förstå kursens innehåll föreläsningar som stöd för att få veta vad som prioriteras i examinationen mentorer - SI (Supplemental Instruction) mycket missnöjd Tillfredsställelse mycket nöjd Mentorsverksamheten är en angelägen fråga för vissa grupper av studenter. Kvinnor anser generellt att mentorsstödet är viktigare än männen, men även grupper som traditionellt sett är underrepresenterade inom högre utbildning anser att mentorsverksamheten är ett angeläget stöd i studiearbetet. Studenter med utländsk bakgrund och studenter utan akademiska studietraditioner anser att mentorsverksamheten är viktigare jämfört med andra studentgrupper (diagram 4.8).

46 44 Diagram 4.8: Andel studenter som tycker mentorsverksamheten (Supplemental Instruction) är en mycket viktig del i utbildningen. MODERSMÅL svenska annat modersmål än svenska SOCIAL BAKGRUND svensk bakgrund utländsk bakgrund UTBILDNINGSBAKGRUND högskoleutb. gymnasieskola/motsv grundsk/motsv KÖN man kvinna 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4.6 Studieverkstaden studenternas möjlighet till stöd och hjälp i studiearbetet Studieverkstaden är en universitetsgemensam enhet vilken studenter kan vända sig till om de upplever behov av att förbättra studieteknik, träning i att skriva akademiska texter eller att tala inför grupper. 37 Studieverkstaden är således en resurs för studenter som upplever att studierna är svåra och krävande. Trots att en del naturvetare upplever att studierna är svåra har endast ett fåtal tagit del av Studieverkstadens tjänster, och studenternas allmänna kännedom om verksamheten är mycket begränsad. De naturvetarstudenter som utnyttjat Studieverkstadens resurser utgör ett tiotal personer (2 %). Knappt var femte känner till verksamheten (18 %), medan merparten helt saknar kännedom om de tjänster Studieverkstaden erbjuder (80 %). Även i gruppen av studenter med någon form av funktionsnedsättning är vetskapen om Studieverkstaden begränsad. 13 % har tagit del av verksamheten, 25 % känner till verksamheten medan merparten, 62%, saknar kännedom om Studieverkstaden. Mot bakgrund av att en del naturvetare upplever studierna som svåra och krävande, att vissa uttrycker behov av studieteknik samt att lärarna bedömer studenternas skrivförmåga som begränsad har mycket få naturvetare sökt hjälp och stöd i den verksamhet som Studieverkstaden bedriver. 37

47 Undervisning och examination Studenternas och lärarnas erfarenheter av olika tentamensformer Vilka tentamensformer som är lämpliga i ett visst sammanhang kan variera, exempelvis utifrån vilka mål den enskilda kursen har. Studenter och lärare ombads bedömda hur olika examinationsformer fungerar för att uppskatta hur studenterna tillgodogjort sig kursinnehållet. Resultaten i föreliggande rapport visar att lärare och studenter är överens om att examensarbetet utgör den bästa examinationsformen för att mäta studenternas kunskaper och färdigheter. Salstenta, muntlig tentamen och examination av laborations-/exkursionsrapporter uppfattades också vara bra former för att ge ett mått på kunskapsnivån enligt både studenter och lärare. Vad gäller hemtentamen och examination av grupparbete görs delvis olika bedömningar. Studenterna tycker att hemtentamen och grupparbete är bra examinationsformer medan lärarna värdesätter dem lägre (diagram 4.9). Hemtentamen och examination av grupparbete praktiseras också i mindre utsträckning än övriga examinationsformer, % av lärargruppen har aldrig använt sig av dem. I kommentarer påtalade dock flera lärare att en kombination av examinationsformer ger den bästa bilden av studentens kunskaper. Det ger också läraren underlag till en mer rättvisande bedömning. Att kombinera flera examinationsformer fungerar utmärkt och blir mer rättvist. (Lärare Bio/geo, kvinna)

48 46 Diagram 4.9: Studenter och lärares bedömning av hur olika examinationsformer fungerar för att bedöma studenternas kunskaper och färdigheter 38 (medelvärde) studenter lärare muntlig examination grupparbete examensarbete laborations-/exkursionsrapport hemtenta salstenta dåligt någotsånär bra utmärkt Det förekommer att studenterna begär omprövning av sina examinationsresultat. Merparten av lärarna uppger att det hänt någon enstaka gång (6 av 10) medan övriga uppger att det aldrig har hänt. Studenter och lärare om handledning av examensarbeten En högskoleutbildning avslutas med att den enskilde studenten, eller en grupp studenter, skriver en uppsats eller genomför ett examensarbete. Ungefär 30 % av studentgruppen skriver för tillfället, eller har skrivit examensarbete vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Av dem genomförde sju av tio sitt examensarbete inom ramen för Lunds universitet medan tre av tio hade genomfört ett externt examensuppdrag som tillkommit i näringslivet eller i någon offentlig organisation utanför universitetet. Merparten av studenterna var nöjda med omfattningen av den handledning de fick i samband med examensarbetet. Ungefär 85 % tyckte handledningen var tillräcklig medan 15 % hade önskat mer handledningstid. Studenter inom Ma/fy efterfrågade mer handledning jämfört med övriga utbildningsblock (diagram 4.10). 38 Ungefär sju av tio saknar erfarenheter av examensarbete och kan därför inte uttala sig om denna examinationsform. Sex av tio saknar erfarenheter av hemtentamen, tre av tio av muntlig tentamen och var fjärde saknar erfarenheter av examination av grupparbete.

49 47 Diagram 4.10: Studenternas bedömning av handledningens omfattning i samband med examensarbetet, utifrån utbildningsblock. tillräckligt med handledning inte tillräckligt med handledning Ke/mo Ma/fy Bio/geo 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tre fjärdedelar av lärargruppen har under det senaste året verkat som handledare åt studenter som genomfört examensarbete. Dessa lärare anser att studenternas förkunskaper och förberedelse inför handledningsmötet var mer än godtagbar, vilket generellt även gällde lärarnas egna tidsmässiga insatser vid handledningstillfällena. Vissa lärare upplever dock att de inte hade möjlighet att ägna tillräckligt med tid åt handledningen. Detta gäller i synnerhet lärare inom Bio/geo (diagram 4.11). Studenterna inom Bio/geo ger dock en annan bild och nästan nio av tio är nöjda med handledningens omfattning. Diagram 4.11: Lärarnas bedömningar av sina möjligheter att ägna tillräckligt med tid åt handledningen, utifrån utbildningsblock. bristfällig varken bristfällig/bra bra ke/mo ma/fy bio/geo 0% 20% 40% 60% 80% 100%

50 48 Studenterna är nöjda med innehållet i handledningen. Inom samtliga utbildningsblock ger studenterna goda omdömen till sina handledare. Särskilt värdesätter studenterna lärarnas ämneskompetens, att lärarna kom förberedda till handledningstillfället, handledarens intresse för hur studenten klarar uppsatsarbetet samt lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons på uppsatsarbetet. Kvinnor och män är lika nöjda med handledningen (diagram 4.12). Diagram 4.12: Studenternas bedömningar av handledningen utifrån kön (medelvärde) information om kraven för att få godkänt ge konstruktiv respons på det du presterat intresset för hur du klarar ditt examensarbete förberedelse inför handledningen kunnighet i ämnet man kvinna mkt missnöjd mkt nöjd Lärarna om examination av examensarbeten Drygt sex av tio lärare har under den senaste 12-månadersperioden verkat som examinator. Deras bedömningar av godkända uppsatser/examensarbeten visar att studenternas resultat är tillfredsställande. Lärarna framhåller studenternas förmåga att formulera tydliga och genomförbara frågeställningar, studenternas metodkunskaper samt deras förmåga att identifiera och sammanfatta teori med relevans för frågeställningen. Lägst värderas examensarbetets språkliga kvalitet (diagram 4.13).

51 49 Diagram 4.13: Lärarnas bedömningar av godkända examensarbeten. (medelvärde) bristfällig varken bristfällig/bra bra tillämpning av kvantitativ metod frågeställningens tydlighet/genomförbarhet tillämpning av kvalitativ metod identifiering och sammafattning av teori med relevans för frågeställningen formalia för citering, referenser etc. bidrag till kunskaps-/ämnesutveckling värdering av vetenskapl. arbeten i förh. till den egna frågeställningen teorimedvetenhet språklig kvalitet 0% 20% 40% 60% 80% 100% I en öppen fråga kommenterade lärarna studenternas examensarbeten. Några poängterade svårigheten med att ge entydiga svar på examensarbetenas kvalitet och framhöll att det finns stora variationer mellan olika examensarbeten, inte minst mellan kandidat- och masteruppsatser. Stor variation mellan olika uppsatser, från bara godkända till utmärkta nästan publiceringsbara. (Lärare Ke/mo, man)

52 50 5. Studiernas bidrag till studenternas utveckling Studenterna har bedömt studiernas bidrag till deras kunskapsutveckling inom flera centrala områden. I det följande redogörs för hur studenter och lärare värderar utbildningens bidrag för att öka studenternas förmåga att använda Internet, studenternas förmåga att kommunicera med omvärlden samt hur studenterna har utvecklat sina generiska och specifika färdigheter och kunskaper i förhållande till de mål som anges i Högskolelag och Högskoleförordning. 5.1 Hur studenterna utvecklat sina digitala färdigheter Utbildningen har utvecklat studenternas förmåga att använda datorer och Internet som en plattform för kommunikation såväl som en kanal för att söka information. I synnerhet har utbildningen bidragit till att öka kompetensen att söka information via nätet (tabell 5.1). Sjukhusfysiker och naturgeografer är mest tillfreds med hur utbildningen bidragit till deras utveckling inom dessa färdigheter. Biologer och studenter på fristående kurs är något mindre nöjda. Äldre studenter och studenter med invandrarbakgrund värderar sin utveckling högre avseende förmågan att kommunicera via nätet jämfört med yngre studenter och studenter med svensk bakgrund. Tabell 5.1: Studenternas utveckling avseende färdigheterna att söka information och kommunicera över nätet. Utifrån utbildningsblock (medelvärde) Studiernas bidrag till studenternas utveckling 0=inte alls 4=i mkt stor utsträckning Bio/geo använda datorer/it för info.sök 2,6 använda datorer/it för kommunikation 2,0 Ma/fy använda datorer/it för info.sök 2,3 använda datorer/it för kommunikation 1,8 Ke/mo använda datorer/it för info.sök 2,5 använda datorer/it för kommunikation 1,9 Sjf använda datorer/it för info.sök 3,2 använda datorer/it för kommunikation 2,2

53 Hur studenterna utvecklat sina kommunikativa färdigheter Enligt de utbildningsmål som är reglerade i Högskolelag och Högskoleförordning ska studenterna utveckla förmågan att kommunicera med sin omvärld. Det innebär att studenten under utbildningstiden ska utveckla förmågor som att samarbeta med andra, att uttrycka sig i tal och skrift samt utveckla förmågan att utbyta kunskaper med personer utan specialistkunskaper inom området. Enligt lärarna har undervisningen bidragit positivt till studenternas förmåga att göra muntliga och skriftliga presentationer, att kommunicera på engelska och att arbeta i team. Studenterna delar lärarnas uppfattning när det gäller att göra skriftliga presentationer och att arbeta i team men är mer tveksamma än sina lärare avseende muntliga presentationer och att kommunicera på engelska. Studenterna skattar sin förmåga att argumentera och övertyga lägre än övriga kommunikativa färdigheter (diagram 5.1). Jämfört med resultaten i Naturvetarbarometern 2004 har studenternas kommunikativa färdigheter i viss mån förbättrats vad det gäller att utbyta kunskaper med icke-specialister och att argumentera och övertyga. Vad gäller muntliga och skriftliga presentationer, att arbeta i team och kommunicera på engelska är dagens studenter lika nöjda som studenterna för sex år sedan Utvärderingsenheten (2004) Naturvetarbarometern. Rapport 2004:231

54 52 Diagram 5.1: Studenter och lärares bedömningar över studiernas bidrag till studenternas kommunikativa färdigheter (medelvärde) 40 studenter lärare utbyta kunsk m lekmän* göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer arbeta i team kommunicera på eng. argumentera och övertyga inte alls imkt hög utsträckning *Ingår som mål för all högskoleutbildning i Sverige, Högskolelagen (1 kap 8 ) Sett över utbildningsblocken är i första hand studenter inom Bio/geo och sjukhusfysiker nöjda med hur deras kommunikativa färdigheter har utvecklats under utbildningen. Inom Ma/fy är studenterna mer återhållsamma i sina bedömningar. Detta gäller framför allt att göra muntliga presentationer, att arbeta i team och till viss del även utbyta kunskaper med ickespecialister (tabell 5.2). På programnivå är de tolv matematikerna minst nöjda med utbildningens bidrag till deras kommunikativa utveckling, inom samtliga frågeområden ges omdömen under genomsnittet. I synnerhet gäller detta förmågan att arbeta i team samt att göra skriftliga och muntliga presentationer. Miljövetare, studenter inom miljö- och hälsoskydd samt i viss mån även geologer ger låga omdömen av deras utveckling att kommunicera på engelska. Inom övriga frågeområden är de nöjda med sin kommunikativa träning, i synnerhet studenterna inom miljö och hälsoskydd. Naturgeografer och studenter inom kemi/nano är mest tillfreds med utbildningens kommunikativa färdighetsträning men även fysiker och biologer var mer nöjda än flertalet andra program/programgrupper. 40 Lärarna tillfrågades inte hur studenterna utvecklat förmågan att argumentera och övertyga.

55 53 Tabell 5.2: Studenternas utveckling avseende kommunikativa färdigheter. Utifrån utbildningsblock (medelvärde) Studiernas bidrag till studenternas utveckling 0=Inte alls 4=I mkt stor utsträckning Bio/geo utbyta kunskaper med icke-specialister* 2,4 göra muntliga presentationer 2,7 göra skriftliga presentationer 3,0 argumentera och övertyga 2,1 arbeta i team 2,8 kommunicera på engelska 2,0 Ma/fy utbyta kunskaper med icke-specialister* 2,0 göra muntliga presentationer 2,0 göra skriftliga presentationer 2,8 argumentera och övertyga 2,1 arbeta i team 2,1 kommunicera på engelska 2,3 Ke/mo utbyta kunskaper med icke-specialister* 2,2 göra muntliga presentationer 2,3 göra skriftliga presentationer 3,1 argumentera och övertyga 2,0 arbeta i team 2,6 kommunicera på engelska 2,5 Sjf utbyta kunskaper med icke-specialister* 2,5 göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer argumentera och övertyga 2,1 arbeta i team 2,7 kommunicera på engelska 2,9 *Ingår som mål för all högskoleutbildning i Sverige, Högskolelagen (1 kap 8 ) 5.3 Studenternas utveckling mot målen i Högskolelagen Överlag bedömde studenterna att de i stor utsträckning utvecklats mot de färdigheter som föreskrivs i Högskolelagen (tabell 5.3). Utbildningen har enligt studenterna i stor utsträckning bidragit till att utveckla deras förmåga att göra kritiska bedömningar, urskilja och lösa problem, söka och värdera kunskaper på en vetenskaplig nivå samt att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. Undantaget var dock förmågan att möta förändringar i arbetslivet som studenterna tillskriver lägre värden. Denna färdighet är dock svår att bedöma då studenternas erfarenheter av arbetslivet är mycket begränsade, särskilt till ett yrkesliv som naturvetare. Studenterna har dock utvecklat flera gene-

56 54 riska färdigheter som att göra kritiska bedömningar, att samarbeta, att kommunicera och söka information, färdigheter som rustar studenten att möta förändringar i allmänhet, utan direkt koppling till arbetslivet. Knappt var femte student kunde inte besvara frågan om i vilken utsträckning studierna bidragit till deras beredskap att möta förändringar i arbetslivet (18 %). På programnivå är de tolv matematikerna mer skeptiska än studenter inom övriga programgrupper sett till programmens genomsnittliga bedömningar. Dock värderar matematikerna sin utveckling i att göra kritiska bedömningar, att urskilja och lösa problem samt att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå som mer positiv än negativ. Till skillnad från övriga program ger matematikerna låga omdömen till studiernas bidrag till att följa kunskapsutvecklingen inom området. Samtliga övriga program/programgrupper är mer, eller mycket mer, positiva inom samtliga frågeområden med undantag för beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Mest nöjda med sin utveckling mot målen i Högskolelagen var sjukhusfysiker och studenter inom kemi/nano. Tabell 5.3: Studenternas bedömningar av deras utveckling mot högskolelagens mål (medelvärde) Studiernas bidrag till studenternas utveckling 0=Inte alls 4=I mkt stor utsträckning Bio/geo göra kritiska bedömningar 2,8 urskilja och lösa problem 2,6 beredskap att möta förändringar i arb.livet 1,6 söka/värdera kunskap på vetenskapl. nivå 3,1 följa kunsk.utvecklingen inom området 2,7 Ma/fy göra kritiska bedömningar 2,9 urskilja och lösa problem 3,0 beredskap att möta förändringar i arb.livet 1,6 söka/värdera kunskap på vetenskapl. nivå 2,9 följa kunsk.utvecklingen inom området 2,5 Ke/mo göra kritiska bedömningar 2,8 urskilja och lösa problem 2,7 beredskap att möta förändringar i arb.livet 1,7 söka/värdera kunskap på vetenskapl. nivå 3,0 följa kunsk.utvecklingen inom området 2,6 Sjf göra kritiska bedömningar 3,3 urskilja och lösa problem 3,2 beredskap att möta förändringar i arb.livet 2,2 söka/värdera kunskap på vetenskapl. nivå 3,3 följa kunsk.utvecklingen inom området 3,1

57 Studenternas utveckling mot examensmålen i Högskoleförordningen Studenternas utvecklingsmönster i förhållande till Högskoleförordningens examensmål är också övervägande positivt. Studenterna är överlag nöjda med sin utveckling med undantag för etiska frågeställningar som tillskrevs lägre värden (tabell 5.4). Sett över samtliga examensmål är studenter inom kemi/nano, fysik och astronomi/teoretisk fysik/astrofysik mest nöjda studiernas bidrag. Inom kemi/nano är studenterna särskilt tillfreds med utbildningens bidrag gällande deras förmåga att arbeta självständigt inom utbildningsområdet, deras utveckling mot en viss del inom området samt till hur studierna bidragit till deras förståelse för kunskapens roll i samhället. Fysikerna uppger en stark utveckling mot en viss del av utbildningsområdet, att deras metodkunskaper utvecklats samt deras kunskaper kring aktuella forskningsfrågor. Studenter inom astronomi/teoretisk fysik/astrofysik har utvecklat och fördjupat sina kunskaper mot aktuella forskningsfrågor och ämnesområdets vetenskapliga grund. Bland de mindre nöjda programstudenterna utmärker sig de tolv matematikerna som generellt sett är något mer missnöjda än nöjda med sin utveckling inom samtliga frågeområden. Bland samtliga övriga program/programgrupper är förhållandet det omvända. Matematikerna är minst tillfreds med studiernas bidrag gällande etiska bedömningar och orienteringen kring aktuella forskningsfrågor. Studenter på fristående kurs samt miljövetare tillhör de grupper som också värderar sin utveckling lägre. Båda grupperna har i låg utsträckning utvecklat kunskaper kring etikfrågor. Studenter på fristående kurs är mindre nöjda med studiernas bidrag till att förstå kunskapens roll i samhället och miljövetarna värderar sina kunskaper lägre än övriga kring aktuella forskningsfrågor. Utöver programtillhörighet är vissa studentgrupper mer nöjda än andra i detta avseende. Studenter med annat modersmål än svenska är mer tillfreds än svenskspråkiga studenter vilket i viss mån även gäller för traditionella och internationella studenter.

58 56 Tabell 5.4: Studenternas bedömningar av deras utveckling mot högskoleförordningens examensmål 41 (medelvärde). Studiernas bidrag till studenternas utveckling 0=Inte alls 4=I mkt stor utsträckning Bio/geo kunsk. om ämnets vetenskapliga grund 3,0 kunsk. om metoder inom omr. 2,9 fördjupn. inom någon del av omr. 2,6 orient. om akt. forskningsfrågor 2,2 arbeta inom givna tidsramar 2,9 förmåga att självst. arbeta inom utb.omr 2,6 ta ansv. för egen kunsk.utvecklingen 2,8 förstå kunsk. roll i samhället 2,6 göra etiska bedömningar 1,9 genomföra forskningsuppgifter (masterstud.) 2,8 vara verksam i internationella sammanhang (masterstud.) 1,9 Ma/fy kunsk. om ämnets vetenskapliga grund 3,0 kunsk. om metoder inom omr. 3,1 fördjupn. inom någon del av omr. 2,7 orient. om akt. forskningsfrågor 2,4 arbeta inom givna tidsramar 2,9 förmåga att självst. arbeta inom utb.omr 2,6 ta ansv. för egen kunsk.utvecklingen 2,8 förstå kunsk. roll i samhället 2,1 göra etiska bedömningar 1,4 genomföra forskningsuppgifter (masterstud.) 2,8 vara verksam i internationella sammanhang (masterstud.) 2,6 Ke/mo kunsk. om ämnets vetenskapliga grund 3,0 kunsk. om metoder inom omr. 3,1 fördjupn. inom någon del av omr. 3,0 orient. om akt. forskningsfrågor 2,4 arbeta inom givna tidsramar 3,0 förmåga att självst. arbeta inom utb.omr 2,8 ta ansv. för egen kunsk.utvecklingen 2,9 förstå kunsk. roll i samhället 2,5 göra etiska bedömningar 2,0 genomföra forskningsuppgifter (masterstud.) 2,9 vara verksam i internationella sammanhang (masterstud.) 2,4 5.5 Progressionen i utbildningen Överlag är studenterna tillfreds med hur utbildningen bidragit till deras utveckling mot de nationella mål och examensmål som föreskrivs i lagstiftningen. Detta gäller i första hand generiska färdigheter och ämnesspecifika kunskaper enligt Högskolelag och Högskoleförordningen men också kommunikativa färdigheter och förmåga att använda IT. En delvis annorlunda 41 Sjukhusfysikerna omfattas inte av högskoleförordningens mål för generell examen.

59 57 bild framkommer i ljuset av utbildningens progression, vilket i föreliggande rapport definieras som skillnaden i bedömningar mellan nybörjare och studieerfarna studenter. 42 Inom vissa områden är nybörjarnas bedömningar i nivå med de erfarna studenterna vilket kan tolkas som att progressionen är låg. Inom andra områden är skillnaden omfattande vilket kan tolkas som att progressionen är påtaglig. Progressionen i utbildningen framstår som mest omfattande vad det gäller studenternas förmåga att kommunicera på engelska. Andra områden som verkar ha en stark utveckling under utbildningstiden är användningen av IT samt studenternas förmåga att göra muntliga presentationer. Det senare är ett undervisningsinslag som var fjärde student gärna skulle se mer av i utbildningen (se tidigare diagram 4.6). Även studenternas fördjupning inom ämnesområdet samt förmåga att göra etiska bedömningar verkar utvecklas över tid (diagram 5.2). Studiernas bidrag till det sistnämnda fick sparsamma omdömen av studenterna men utvecklingen under studietiden är märkbar i jämförelse med flera andra områden. Områden med en stark utveckling tidigt i utbildningen men där utvecklingen under studietiden framstår som marginell är studenternas kunskaper om ämnets vetenskapliga grund, kunskaper om metoder inom området samt hur studenterna tar ansvar för den egna kunskapsutvecklingen. Områden där studenterna värderade sin utveckling som ganska begränsad och som dessutom har en marginell progression är studenternas förståelse för kunskapens roll i samhället samt att utbyta kunskaper med icke-specialister. I Naturvetarbarometern 2004 var studenterna kritiska till hur det senare utvecklades under utbildningen. En av slutsatserna i den alumnundersökning som nyligen genomfördes vid Naturvetenskapliga fakulteten var att stärka utbildningens profil för att öka studenternas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. 43 Mot bakgrund av dessa resultat skulle utbildningsåtgärder för att stimulera studenternas färdigheter i att utbyta kunskaper med icke-specialister och att förstå kunskapens roll i samhället kunna vara ett led i att förstärka kvaliteten i de naturvetenskapliga utbildningarna. 42 Skillnad i bedömningar mellan nybörjarstudenter (grundnivå, termin 2-4) och studieerfarna studenter (avancerad nivå) uttryckt i procentuell förändring. 43 Pelger, S (2010) Alumnundersökning våren 2010 Naturvetares generella kompetenser och anställningsbarhet.

60 58 Diagram 5.2: Progression - skillnad i bedömningar mellan nybörjarstudenter (grundnivå, termin 2-4) och studieerfarna studenter (avancerad nivå) kommunicera på engelska använda IT för kommunikation använda IT för info.sök göra muntliga presentationer fördjupn. inom någon del av omr. göra etiska bedömningar orient. om akt. forskningsfrågor argumentera och övertyga följa kunsk.utvecklingen inom området söka/värdera kunskap på vetenskapl. nivå beredskap att möta förändringar i arb.livet göra skriftliga presentationer göra kritiska bedömningar förmåga att självst. arbeta inom utb.omr arbeta i team urskilja och lösa problem utbyta kunskaper med lekmän arbeta inom givna tidsramar kunsk. om metoder inom omr. ta ansv. för egen kunsk.utvecklingen kunsk. om ämnets vetenskapliga grund förstå kunsk. roll i samhället 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 5.6 Studenter och lärare om målen i Högskolelag och Högskoleförordning Utbildningen bidrar i hög utsträckning till att uppnå målen i Högskolelag och Högskoleförordning. Detta enligt både studenter och lärare. Det finns också en samstämmighet i deras bedömningar, där höga bedömningar av studenterna följs av höga bedömningar av lärarna och vice versa. Inom enskilda områden finns dock smärre avvikelser. De mest påtagliga skillnaderna, där studenterna värderar utbildningen högre än lärarna gäller förmågan att göra etiska bedömningar och att ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen. I dessa avseenden tycker studenterna att utbildningen har bidragit i högre utsträckning än lärarna. Lärarna bedömer sina studenters utveckling högre än studenterna själva när det gäller deras förmåga att orientera sig om aktuella forskningsfrågor samt hur masterstudenter varit verksamma i internationella sammanhang (diagram 5.3).

61 59 I Naturvetarbarometern 2004 efterfrågade studenterna ett större inslag av forskningsetiska frågeställningar i utbildningen. Behovet kvarstår enligt dagens studenter. Etikfrågor är ett område som behöver få större plats i utbildningen, vilket även lärarnas bedömningar bekräftar. Diagram 5.3: Jämförelse mellan hur studenter och lärare har bedömt utbildningens bidrag till ett urval av målen i högskolelagen (*) och högskoleförordningen (medelvärde) studenter lärare söka/vädera kunskap på vetensapl. nivå* kunsk. om områdets vetenskpl. grund göra kritiska bedömningar* ta ansv. för egen kunsk.utvecklingen urskilja och lösa problem* genomf. forskningsuppg. (masterstud.) följa kunsk.utvecklingen inom området* orientering om aktuella forskningsfrågor vara verksam internationellt (masterstud.) göra etiska bedömn. inte alls i mkt stor utsträckning

62 60 6. Arbetslivsanknytning och förberedelse för forskarutbildningen 6.1 Arbete och arbetslivsanknytning I Naturvetarbarometern 2004 uttryckte naturvetarstudenterna kritik mot utbildningens arbetslivsanknytning. Detta gällde generellt inom Naturvetenskapliga fakulteten med undantag för sjukhusfysikerutbildningen. De naturvetenskapliga utbildningarnas behov av tydligare koppling till arbetsmarknaden bekräftades även i en nyligen genomförd alumnundersökning vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Där underströks behovet av att klargöra och förtydliga naturvetarnas olika kompetensprofiler gentemot arbetsgivarna. Vidare konstaterades att naturvetare ofta konkurrerar med civilingenjörer och läkare vilka, till skillnad från flertalet naturvetare, har väl inarbetade yrkestitlar bland arbetsgivarna. 44 Förekomsten av praktiska moment i utbildningen bedöms inte sällan förbättra utbildningarnas arbetslivsanknytning och studenter i allmänhet betraktar inslag av praktik som en stor tillgång. 45 Detta gäller även inom den Naturvetenskapliga fakulteten där en majoritet av utbildningarna saknar praktikperiod. Inom vissa program förekommer dock praktik eller schemalagda praktiska inslag i utbildningen. Till dem hör sjukhusfysikerutbildningen och programmet i miljö-och hälsoskydd. Studenterna på dessa program tillskriver praktikinslagen mycket stor betydelse. Övriga programstudenter efterfrågar fler möjligheter till praktik i utbildningen, särskilt molekylärbiologer och geologer. Ett undantag tycks gälla för studenter inom astronomi/teoretisk fysik/astrofysik som inte betraktar praktikinslag i utbildningen som lika viktiga. 6.2 Utbildningens förberedelse för arbetslivet enligt studenter och lärare Merparten av studenterna (80 %) tycker att frågan om hur utbildningen förbereder dem för det kommande arbetslivet är mycket viktig, cirka 15 % ser frågan som varken viktig eller oviktig medan endast 4 % anser frågan som mindre viktig. Men inom utbildningsblocket Ma/fy utgör studenterna inom programgruppen astronomi/teoretisk fysik/astrofysik ett tydligt undantag. 44 Pelger, S (2010) Alumnundersökning våren 2010 Naturvetares generella kompetenser och anställningsbarhet. 45 Nilsson Lindstöm, M (red.) (2010) Bildning, Utbildning, Arbetsliv - en studie av fyra programutbildningar vid Campus Helsingborg. Rapport 2010:256

63 61 Där betraktar var femte student frågan om utbildningens förberedelse för arbetslivet som mindre viktig medan knappt hälften bedömer frågan som viktig. Studerande på fristående kurs är inte heller lika angelägna om denna utbildningsaspekt som övriga studenter. Diagram 6.1: Studenternas bedömningar över hur viktig frågan om utbildningens förberedelse för arbetslivet är. Utifrån utbildningsblock. mindre viktigt varken eller mycket viktigt Sjf Ke/mo Ma/fy Bio/geo 0% 20% 40% 60% 80% 100% I både Studentbarometern från och Naturvetarbarometern 2004 betraktades utbildningens arbetsmarknadsanknytning som ett problemområde. Studenterna bedömde då frågan som mycket viktig men var kritiska till hur utbildningsmomentet behandlades i utbildningen. Föreliggande rapport påvisar förbättringar om än i begränsad omfattning. Studenterna som helhet bedömer utbildningens arbetslivsanknytning något högre än studentgruppen 2004 men överlag är studenterna fortfarande mer missnöjda än nöjda med utbildningens kvalitet i detta avseende. Inom utbildningsblocket Ke/mo är studenterna lika missnöjda som tidigare, i synnerhet molekylärbiologerna. Studenter med utländsk bakgrund eller med annat modersmål än svenska är betydligt mer nöjda med utbildningens arbetsmarknadsanknytning, trots att dessa grupper är överrepresenterade inom utbildningsblocket Ke/mo vars studenter som helhet är minst tillfredsställda. Lärarna är mer nöjda än studenterna med hur utbildningen förbereder studenterna för arbetslivet, samtidigt tycker lärarna att frågan är mindre angelägen. Studenterna på sjukhusfysikerutbildningen utgör dock ett undantag och är mer nöjda än naturvetarlärarna generellt (diagram 6.2). Det har dock blivit en förskjutning i lärarnas åsikter angående utbildningens arbetslivsanknytning sedan Naturvetarbarometern Dagens lärare är mindre 46 Utvärderingsenheten (2000) Studentbarometern. Rapport 2000:209

64 62 nöjda med hur utbildningen förbereder studenterna inför yrkeslivet jämfört med lärarkåren för sex år sedan. 47 Lärarna har således närmat sig studenternas syn på utbildningens kvalitet i detta avseende. Diagram 6.2: Studenter och lärares bedömningar av utbildningens arbetslivsanknytning utifrån utbildningsblock. (medelvärde) mkt viktigt Vikt S3 S2 S1 L1 L2 L3 S4 Bet. S1 S2 S3 S4 L1 L2 L3 Kategori* Studenter inom Bio/geo Studenter inom Ma/fy Studenter inom Ke/mo Studenter inom Sjf Lärare inom Bio/geo Lärare inom Ma/fy Lärare inom Ke/mo mindre viktigt mkt missnöjd Tillfredsställelse mkt nöjd * På grund av att lärarna på sjukhusfysikerprogrammet endast utgör ett fåtal personer utgår deras resultat i sammanställningen. Studiernas anpassning mot arbetslivet utvecklas under utbildningens gång. Studenter med längre erfarenheter av högskolestudier har tillgodogjort sig fler utbildningsmoment som knyter utbildningen till arbetsmarknaden jämfört med studenter med kortare studieerfarenhet (diagram 6.3). Diagram 6.3: Andel studenter utan erfarenheter av utbildningsinslag som förbereder dem för arbetslivet, utifrån studieerfarenhet. 40% 30% 20% 10% Bio/geo Ma/fy Ke/mo 0% studenter på grundnivå, termin 2-4 studenter på grundnivå > termin 4 studenter på avancerad nivå 47 Utvärderingsenheten (2004) Naturvetarbarometern. Rapport 2004:231

65 Studenternas förväntningar på arbetsmarknaden Trots att studenterna under utbildningens gång tillgodogör sig fler moment som syftar till att knyta utbildningen till yrkeslivet sjunker studenternas förväntningar på att få ett jobb efter examen ju högre upp i utbildningssystemet de kommer. Studenter på avancerad nivå och studenter i slutet av grundutbildningen bedömer sina framtidsutsikter på arbetsmarknaden lägre än studenter i början på grundutbildningen. Möjligheterna att få ett arbete efter examen bedöms trots allt som goda av flertalet studenter och nästan sex av tio ser positivt på sina arbetsmarknadsutsikter. Inom Ma/fy och Bio/geo gäller detta för omkring sex av tio studenter medan förväntningarna är lägre inom Ke/mo och där endast fyra av tio delar denna uppfattning. Drygt sju av tio studenter på sjukhusfysikerprogrammet ser ljust på möjligheterna att få arbete efter utbildningen (diagram 6.4). Diagram 6.4: Studenternas bedömningar av möjligheterna att få jobb efter utbildningen. Uppdelat på utbildningsblock. 48 dåliga varken dåliga/goda goda Sjf Ma/fy Bio/geo Ke/mo 0% 20% 40% 60% 80% 100% Internt inom utbildningsblocket Bio/geo ser förväntningarna på arbetsmarknaden mycket olika ut beroende på program. Bland studenterna inom geologi, miljö- och hälsoskydd och miljövetenskap bedömer åtta av tio arbetsmarknadsutsikterna som goda, medan detta endast gäller för två av tio biologer. Studieerfarna och icke traditionella studenter samt studenter med utländsk bakgrund bedömer sina möjligheter på arbetsmarknaden sämre än övriga. 48 Svarsalternativen angavs på en 5-gradig skala från mycket dåliga till mycket goda. Alternativ 1 och 2, 4 och 5 har slagits ihop till dåliga och goda i diagrammet.

66 Studenternas kunskaper om arbetsmarknaden I vilken utsträckning anser sig studenterna upplysta om deras kommande arbetsmarknad? Totalt sett är studenternas kunskaper om arbetsmarknaden relativt låg (diagram 6.6). Detta gäller även för äldre och studieerfarna studenter. Bland samtliga studenter uppger omkring hälften att de är helt, eller ganska oinformerade om arbetsmarknaden medan endast var femte uppger sig vara ganska eller mycket välinformerad. Sett till utbildningsblock bedömer var femte student inom Ma/fy, och var fjärde inom Ke/mo, att de inte alls är informerade om arbetsmarknaden. Studenter inom miljö- och hälsoskydd, sjukhusfysiker och naturgeografer är mest välinformerade medan biologer, molekylärbiologer och studenter på fristående kurs har mest bristfälliga kunskaper om deras kommande arbetsmarknad. Av matematikerna anser åtta av tolv att de saknar, eller har bristfällig information om deras arbetsmarknad. Studenter med annat modersmål än svenska är i högre grad medvetna om sin kommande arbetsmarknad jämfört med övriga studenter. Studenter som är välinformerade om arbetsmarknaden vet också i högre utsträckning vart de ska vända sig för att tillhandahålla information om arbetsmarknaden. Diagram 6.6: Studenternas bedömningar av hur informerade de är om arbetsmarknaden, utifrån utbildningsblock inte alls inform. ganska oinform. varken inform./oinform. ganska välinform. mycket välinform. Sjf Bio/geo Ma/fy Ke/mo 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6.5 Studenter med en tydlig yrkesmålsättning Resultaten i denna undersökning visar att sju av tio studenter såg det kommande arbetet som en viktig drivkraft i samband med valet av naturvetenskaplig utbildning (se tidigare diagram 2.2). Kvinnor, äldre studenter, internationella studenter och studenter från studieovana hem var mest angelägna om detta motiv i valet av utbildning.

67 65 Men även om utbildningens arbetslivsanknytning är en central fråga för studenterna samt att det kommande arbetet var ett starkt motiv i valet av utbildning, saknar sex av tio en tydlig yrkesmålsättning (diagram 6.5). Undantaget var studenterna på sjukhusfysikerprogrammet där nästan samtliga angav sjukhusfysiker som sitt blivande yrke. Generellt sett var äldre studenter, och studenter med längre erfarenhet av högre studier mer målinriktade mot ett visst yrke efter studierna. Diagram 6.5: Andel studenter som saknar, respektive har, ett bestämt yrkesmål med sina studier utifrån utbildningsblock. Inget bestämt yrkesmål Bestämt yrkesmål 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bio/geo Ma/fy Ke/mo Resultaten över studiernas arbetslivsanknytning med studenternas kritik mot studiernas arbetsmarknadsförberedelse, studenternas sparsamma arbetsmarknadskunskaper, oklara yrkesmålsättningar och sjunkande yrkesförväntningar under utbildningstiden bekräftar alumnundersökningens slutsats att de naturvetenskapliga utbildningarna har behov av tydligare profilering mot arbetsmarknad och yrkesliv Utbildningens förberedelse för forskarutbildningen Med undantag för kemister är det vanligaste yrket bland naturvetare i åldern år universitets- och högskolelärare. 50 Totalt sett har var tionde student en uttalad målsättning om en akademisk karriär. I studentgruppen med en tydlig yrkesmålsättning uppger var fjärde ett yrke som forskare och lärare inom akademin. Mot denna bakgrund kan studenternas ambition att 49 Pelger, S (2010) Alumnundersökning våren 2010 Naturvetares generella kompetenser och anställningsbarhet. 50 Högskoleverket (2010) Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2010/11. Rapport 2010:1 R

68 66 gå vidare till forskarutbildningen både ses som ett intresse för vidare naturvetenskaplig förkovran men också som ett karriärsteg mot ett yrke inom akademin. Intresset för forskarutbildningen håller i sig under utbildningstiden. Studenter som valde naturvetenskap utifrån ett starkt motiv att fortsätta på forskarutbildningen är fortfarande mycket angelägna om att utbildningen skapar förutsättningar för detta. Utbildningens förberedelse för forskarutbildningen är en viktig utbildningsaspekt bland naturvetarna. Detta återspeglas bland samtliga utbildningsblock med undantag för Bio/geo där meningarna till viss del går isär. Biologer är mer angelägna än geologer och studenter inom miljöområdet. Studenter som tillskriver frågan stor betydelse är också i högre grad positiva till utbildningen i detta avseende (diagram 6.6). Diagram 6.6: Studenternas bedömningar av utbildningens förberedelse för forskarutbildningen. Utifrån program/programgrupp. mkt viktigt Vikt mindre viktigt mkt missnöjd i j h a l f k e c d Tillfredsställelse b g mkt nöjd kod a b c d e f g h i j k l program frist.kurs biologi geologi miljö-o hälsosk. miljövet. natrurgeo. kemi/nano molekylärbio astro/te fy/astrofy fysik ma/ma.stat. sjf Studenter med en tydlig målsättning att arbeta inom akademin värderar inte oväntat frågan om utbildningen förberedelse för vidare forskarstudier som betydligt viktigare än andra. De är också mer tillfreds med dessa inslag i utbildningen. Var fjärde uppger att de inte har någon erfarenhet av utbildningsinslag som förbereder dem för forskarutbildningen. Företrädesvis är detta nybörjare (70 %) samt programstudenter inom miljövetenskap (42 %) och miljö- och hälsoskydd (52 %).

69 67 7. Lunds Naturvetarkårs kommentarer Lunds Naturvetarkår (LUNA) ges tillfälle att till rapporten från Naturvetarbarometern foga kommentarer och förslag till konkreta åtgärder för att motverka eventuella brister som framkommer i rapporten. Dessa är kårens förslag till de förändringar och tolkningar av resultatet som fakulteten och de enskilda institutionerna bör göra. Förhoppningen är också att LUNAs kommentarer ska vara en språngbräda för dialog mellan berörda instanser. Inledning Den typiske naturvetarstudenten är en relativt ung programstudent som ofta kommer direkt eller nästan direkt från gymnasiet. Det personliga intresset för naturvetenskap synes vara den viktigaste anledningen att söka sig till naturvetenskapliga studier vid Lunds universitet. Därför är det inte förvånande att lärarnas ämneskunskap och anknytning till aktuell forskning värderas av studenterna som mycket viktiga kompetensområden. Det är således glädjande att se att studenterna generellt sett är nöjda med sina lärare, särskilt deras ämneskunskaper (som lyfts fram som deras främsta styrka) och forskningsanknytningen i kurserna de ger. Även utbildningen får bra betyg överlag, särskilt sett till studenternas utveckling mot de färdigheter som föreskrivs i Högskolelagen. Det gläder oss att studenterna har en såpass positiv bild av de naturvetenskapliga utbildningarna vid Lunds universitet, och för detta vill vi berömma Naturvetenskapliga fakulteten. Vi vill lyfta fram fakultetens lyhördhet gentemot studenter och studentkår som en bidragande orsak till detta. Studentrepresentation på alla nivåer där beslut tas och diskussion sker om utbildning, från institutionsnämnder till fakultetspresidium, gör att studenterna har många och goda möjligheter att medverka i det kontinuerliga kvalitetsarbete som berör deras utbildningar. Här kan även nämnas fakultetens nyligen genomförda förändring av beslutsstrukturen kring grundutbildningen, som kommer att möjliggöra för fakulteten att arbeta strategiskt och proaktivt med utbildningsfrågor på ett bättre sätt än tidigare. Studentbarometern visar dessutom att naturvetarstudenter i genomsnitt lägger 35 timmar i veckan på sina studier, och att masterstudenter ägnar mer tid åt studier än kandidatstudenter. Detta är dock främst en ökning av självstudietid. Det är positivt att studiebelastningen är sådan att heltidsstudier verkligen är heltidsstudier. Det är även bra att mängden lärarledd tid inte minskar när studenten når avancerad nivå. Detta tyder på att det främst

70 68 är den lärarledda tidens kvalitet, snarare än dess kvantitet, som fakulteten bör fokusera på. Allt är dock inte guld och gröna skogar. Trots att totalbetyget på utbildningarna och lärarna är högt finns det flera mycket viktiga områden som av utvärderingen beskrivs som sämre och där behov av kvalitetsförbättringar finns. De områden vi har valt att lyfta fram handlar främst om utbildningens arbetslivsanknytning och studenternas framtidsutsikter, utbildningens progression och den röda tråden, studenternas generella kunskaper, samt retention och förebyggande av studiemisslyckanden. Arbetslivsanknytning Även om studenterna som helhet bedömer utbildningens arbetslivsanknytning som något högre än studentgruppen 2004, så är majoriteten av studenterna fortfarande missnöjda. Eftersom den stora majoriteten av studenterna anser arbetslivsanknytningen vara en mycket angelägen fråga uppmanas fakulteten ta denna kritik på stort allvar. Speciellt intressant är det faktum att studenternas förväntningar om att få ett jobb efter utbildningen sjunker ju högre upp i utbildningssystemet de kommer, att studenternas kunskaper om arbetsmarknaden är låg och att sex av tio saknar en tydlig yrkesmålsättning. Kåren ser mycket allvarligt på detta och vi förutsätter att fakulteten ser det som en prioriterad fråga och tillsätter nödvändiga resurser för att komma tillrätta med problemet. En viktig faktor som ger tydlig arbetslivsanknytning är examensarbetet. Då närmare sju av tio studenter förväntas arbeta utanför universitetet efter avslutade studier, är det förvånande att endast tre av tio förlägger examensarbetet utanför universitetet. Fakulteten måste därmed förbättra sitt stöd och hjälp till studenter att hitta relevanta examensarbeten utanför universitetet. När det gäller forskningsanknytningen bedömer studenterna denna som god, och man kan därför se de studenter som väljer forskarutbildning som väl förberedda för sin framtida anställning. Man får dock inte glömma att det är dessa individer som är framtidens lärare, som ska skapa arbetslivsanknytning för nästa generation studenter. Dessutom utgör studenter som väljer att doktorera endast en tredjedel av alla studenter vid fakulteten. Majoriteten av studenterna kommer således att i framtiden arbeta utanför universitetet. Att säkerställa att samtliga utbildningar har tydliga inslag av arbetslivsanknytning från fler arbetsgivare än universitetet måste därför prioriteras.

71 69 Trots flera år av svidande kritik från studenterna fortsätter fakulteten konsekvent att fokusera resurserna på att rekrytera nya studenter men visar föga intresse för att hjälpa befintliga studenter ut i arbetslivet. I vissa fall har initiativ som från början var tänkta att stärka den naturvetenskapliga profilen gentemot arbetslivet omformats av fakulteten för att istället användas i rekryteringssyfte. Studentkåren har i många år både framfört kritik men samtidigt visat på alla utvecklingsmöjligheter som finns inom det här området. Naturvetenskapliga fakulteten har börjat ta till sig kårens förslag och några initiativ har tagits. Vår förhoppning är nu att det som i strategiska planen beskrivs som konkreta mål ska genomföras till 2013; Att tydliggöra olika vägar fram till utbildningens mål att gentemot arbetslivet tydliggöra våra studenters och forskarstuderandes kompetenser, att utveckla möjligheterna till examensarbete och avhandlingsarbete i offentlig förvaltning och näringsliv, och att underlätta våra studenters och forskarstuderandes etablering på arbetsmarknaden genom en utbyggd karriärvägledning. Kåren ser positivt på fakultetens möjligheter att genomföra de strategiska mål de själva satt upp, och vi förväntar oss därför att de tydliga brister som denna barometer lyfter fram kommer vara åtgärdade till nästa omgång. En sammanhängande utbildning En sak som studenterna oftast upplever sig sakna i sin utbildning är en tydlig röd tråd, både i utbildningen som helhet och i de enskilda kurserna. Många studenter har påpekat att det ofta finns ett överlapp mellan innehåll i olika kurser inom samma programinriktning, och att kursansvariga för respektive kurser inte pratar med varandra tillräckligt mycket. Detta märks i barometern där studenterna anser att en generell svaghet hos lärarna är förmågan att samarbeta mellan olika kurser. Någonting som dock inte tydligt framkommer i barometern är att studenterna på vissa kurser saknar en tydlig kursansvarig som ser till att kursens innehåll är sammanhängande och inte divergerar för mycket. En anledning till detta kan vara att fakulteten i vissa fall tillsätter lärare som kursansvariga eftersom det är meriterande vid befordran till professor, och inte för att läraren har visat sig vara en god ledare och organisatör. För att lösa dessa problem är det viktigt att fakulteten har ett fungerande system där huvudlärare följer kursplaner och har en aktiv dialog med andra huvudlärare om vilka grundsegment som ingår i respektive kurs så att onödigt överlapp mellan kurser undviks. Institutionerna bör även vara noggrannare med att rätt lärare blir kursansvariga så att jobbet sköts ordentligt.

72 70 Retention I rapporten presenteras siffror på hur stor andel av studenterna som övervägt att hoppa av, byta studieriktning och liknande. Att var tredje förstaårsstudent avbryter sina universitetsstudier, och att liten kunskap finns gällande varför detta sker, tyder på att detta är något fakulteten behöver arbeta med. Denna siffra är högre än för många andra utbildningar. Det finns en rad frågor som behöver besvaras, exempelvis: Varför hoppar studenterna av? Är det av personliga skäl, hittar de en annan utbildning, får de jobb? Är några socioekonomiska grupper över- eller underrepresenterade bland dessa studenter? Naturvetenskapliga fakulteten bör se över om man likt LTH ska använda sig av Early Warning System (EWS). Studenternas kännedom om universitetets studiehjälpsresurser verkar dessutom vara låg; fakulteten bör göra studenterna medvetna om den hjälp som finns att få. Etiska bedömningar Precis som i Studentbarometern 2004 efterfrågar studenter större inslag av forskningsetik och även lärare anser att etikfrågor bör få ta större plats i utbildningen. Att problemet kvarstår är inte särskilt bra. Det är väldigt viktigt att universitetet inte bara utbildar studenter i de vetenskapliga metoder som används, utan även tar upp de etiska frågeställningar som berör kursens innehåll. En lösning är att varje kurs helt enkelt integrerar de etiska diskussioner som är relevanta för kursen, så att det inte bara blir kalla fakta. Förklara för icke-specialister Både denna barometer och Naturvetenskapliga fakultetens nyligen genomförda alumnundersökning visar att förmågan att förklara naturvetenskap för icke-specialister är en färdighet som värderas relativt högt av studenterna respektive alumnerna, men båda grupperna upplever att de inte får tillräckligt med träning i detta under sin utbildning. Studenterna upplever dock en marginell förbättring jämfört med 2004 års barometer, vilket ändå får ses som positivt, om än inte tillräckligt. Fler kursmoment som tränar studenterna i detta bör integreras i existerande kurser. Ett alternativ, eller ännu hellre ett komplement, vore att inrätta en kurs specifikt för att träna studenter i populärvetenskaplig presentationsteknik.

73 71 Förslag till åtgärder med anledning av Naturvetarbarometern Utifrån de problemområden som beskrivits ovan föreslår LUNA följande åtgärder: Arbetslivsanknytning Fakulteten måste förbättra möjligheterna för studenter att förlägga examensarbeten utanför universitetsvärlden En utökad karriärvägledning för naturvetare bör byggas upp, för att underlätta fakultetens studenters etablering på arbetsmarknaden. Antalet utbildningsinslag med arbetslivsanknytning måste öka i fakultetens kurser och utbildningar. Arbetet med att tydliggöra naturvetares kompetenser gentemot arbetslivet måste fortsätta. Fakultetens alumninätverk måste användas i större utsträckning, och alumnerna bör nyttjas som källor till inspiration och kompetens, samt vara delaktiga i fler av de aktiviteter som fakulteten bör anordna för att öka arbetslivsanknytningen. Den röda tråden Det är viktigt att öka samarbetet och samordningen mellan kursansvariga för olika kurser, så att inte kursmoment faller bort ur utbildningen eller upprepas i onödan. Pedagogisk och organisatorisk skicklighet bör värderas högre vid val av kursansvariga. Retention Fakulteten bör genomföra en närmare undersökning av den studentgrupp som lämnar sina universitetsstudier under sitt första läsår. Fakulteten bör undersöka möjligheterna att använda sig av LTH:s Early Warning System (EWS). Studenternas kunskap om de resurser för studiehjälp som finns tillgängliga måste öka. Etiska bedömningar Det är viktigt att i varje kurs göra plats för de etiska diskussioner och frågeställningar som berör kursens innehåll, samt integrera dessa diskussioner med kursens ämnesmässiga innehåll. Förklara för icke-specialister Fler moment som tränar studenter i att förklara naturvetenskap för ickespecialister bör integreras i fakultetens kurser. Ett komplement till detta kan även vara att inrätta kurser för att specifikt träna studenter i populärvetenskaplig presentation. Samarbete över institutions- och fakultetsgränserna uppmuntras.

74 72 Referenser Högskoleförordningen (1993:100) Högskolelagen (1992:1434) Högskoleverket (2008) Vilka är studenter? En undersökning av studenter i Sverige. Rapport 2008:33R Högskoleverket (2010) Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2010/11. Rapport 2010:1 R Nilsson Lindstöm, M (red.) (2010) Bildning, Utbildning, Arbetsliv - en studie av fyra programutbildningar vid Campus Helsingborg. Rapport 2010:256. Lunds universitet: Utvärdering. Nilsson Lindstöm, M (2005) Studiemiljöer vid Lunds universitet en undersökning ur ett psykosocialt perspektiv. Rapport 2005:236. Lunds universitet: Utvärderingsenheten. Pelger, S (2010) Alumnundersökning våren 2010 Naturvetares generella kompetenser och anställningsbarhet. Länk: _alumnenkat_vt10red.pdf Utvärderingsenheten (2008a) Naturvetarexamen och sen? Arbetet efter studierna. Rapport 2008:246 Utvärderingsenheten (2008b) Studenters erfarenheter av grundutbildningen inom Lunds universitet. Rapport 2008:252 Utvärderingsenheten (2004) Naturvetarbarometern. Rapport 2004:231 Utvärderingsenheten (2000) Studentbarometern. Rapport 2000:209 Wallén, Bo (2006) Sammanställning av rekryteringsenkät Naturvetenskaplig fakulteten. (Intern sammanställning vid Naturvetenskapliga fakulteten - opublicerad)

75 73 Studenter: representativitet och svarsfrekvens Bilaga 1 Urval Andel av Andel av Svarande svarsgruppefrekvens Svars- (antal) urvalet (antal) Utbildningsblock bio/geo % % 54% ke/mo % 96 20% 57% ma/fy % % 50% sjf 45 5% 39 8% 87% totalt (utbildningsblock) % % 56% data saknas/ej svarat Totalt Studienivå grundnivå % % 57% avancerad nivå % % 49% sjf 45 5% 39 8% 87% totalt (studienivå) % % 56% data saknas/ej svarat 0 5 Totalt Studentkategori svenska studenter % % 57% internationella studenter 55 6% 30 6% 55% totalt (studentkategori) % % 57% data saknas/ej svarat 0 0 Totalt Studieform programstudenter % % 79% stud. på fristående kurs % 37 8% 12% totalt(studieform) % % 56% data saknas/ej svarat 0 6 Totalt Kön kvinna % % 64% man % % 47% totalt (kön) % % 55% data saknas/ej svarat 0 9 Totalt Ålder < 24 år % % 58% år % % 58% >26 år % 82 17% 47% totalt (ålder) % % 56% data saknas/ej svarat 0 8 Totalt

76 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bilaga 2 Studentbarometern 2010 Naturvetenskap Bakgrundsfrågor om dina studier 1. Ange om du går på program eller fristående kurs. Du som studerar på program besvara fråga 1a. Du som studerar fristående kurs besvara fråga 1b. 1a. Program, ange vilket: Grundnivå (kandidatprogram) astronomi biologi fysik teoretisk fysik geologi kemi kemi/fysik kemi/molekylärbiologi matematik meteorologi och biogeofysik miljö- och hälsoskydd miljövetenskap molekylärbiologi naturgeografi annat program, vilket? Avancerad nivå (masterprogram samt antagna på magisterprogram före ) astrofysik biologi fysik kemi matematik matematisk statistik miljövetenskap molekylärbiologi naturgeografi och ekosystemanalys miljö och hälsoskydd bioinformatik nanokemi proteinvetenskap synkrotronljusbaserad vetenskap marinbiologi datavetenskap annat program, vilket? Hur många terminer har du läst på ditt program (inklusive denna)? gå vidare till fråga 2 1b. Fristående kurs, ange ämne: Ange nivå: Grundnivå Avancerad nivå Ange hur många högskolepoäng du tagit inom naturvetenskap vid Lunds universitet? högskolepoäng Planerar du att avlägga examen? Ja, med huvudområde inom naturvetenskap Ja, med annat huvudområde/yrkesexamen, vilket/vilken? Har redan avlagt examen, vilken? Nej Vet ej LUNDS UNIVERSITET April 2010

77 2. Hur många terminer, inklusive denna, har du totalt studerat vid universitet/högskola? (Räkna även med andra universitet/högskolor än Lunds universitet) >10 3. I vilken studietakt studerar du denna termin? Heltid Deltid 4. Hur gammal var du när du började studera på universitet/högskola? 20 år eller yngre år år 30 år eller äldre 5. Har du gjort något studieuppehåll sedan du för första gången började studera på universitet/högskola? Ange i så fall hur långt studieuppehållet var. (Om du gjort mer än ett uppehåll ange det längsta.) 2 Nej Ja, terminer 6. Hur finansierar du dina studier denna termin? (Flera alternativ kan anges!) Studielån Studiebidrag Arbete parallellt med studierna Arbete under lov/feriearbete Annan finansiering: Om du arbetar: Ange antal timmar/vecka: 7. Hur många timmar i veckan lägger du normalt ner på dina studier? Självstudier: tim/vecka (eget arbete, arbete i grupp utan tillgång till lärare) Lärarledd undervisning: tim/vecka 8. Har du tillgång till dator med internetuppkoppling hemma? Ja Nej Du som studerar på program - besvara följande frågor utifrån dina samlade erfarenheter av programstudier. Du som läser fristående kurs - svara utifrån dina samlade erfarenheter av naturvetenskapliga studier vid Lunds universitet. Studiesituation m.m. 9. Bedöm omfattningen av följande inslag i din utbildning: Alldeles För Lagom För Alldeles Ej föreför liten liten stor för stor kommit lärarledd undervisning undervisning på engelska engelskspråkig kurslitteratur muntliga redovisningar skriftliga rapporter arbete i grupp laborationer/exkursioner lektioner/övningar föreläsningar 10. Vad anser du om dina studiers svårighetsgrad? mycket lätta mycket svåra LUNDS UNIVERSITET April 2010

78 11. Har studierna varit så krävande att du tänkt på, eller beslutat dig för något av följande: ej tänkt på tänkt på genomfört byta kurs byta studieinriktning göra studieuppehåll hoppa av studierna byta studieort kontakta läkare/psykolog/kurator annat: 12. Har du tagit del av Studieverkstadens verksamhet (vid Gamla kirurgen )? Nej, jag har inte tagit del av deras verksamhet Nej, men jag känner till deras verksamhet Ja, jag har tagit del av deras verksamhet Bedöm hur viktiga följande motiv var för ditt val av utbildning: Få arbete med naturvetenskaplig inriktning Personlig utveckling, bildningsintresse Kunna fortsätta på forskarutbildning Komplettera andra studier helt oviktigt mycket viktigt 14. Var det program/ämne som du läser idag ditt förstahandsval? Ja Nej 15. Anser du dig informerad om arbetsmarknaden för personer med din utbildning? inte alls informerad mycket välinformerad 16. Känner du till var du kan vända dig för att få information om arbetsmarknaden för personer med din utbildning? Ja Nej 17. Har du något bestämt yrke som mål med dina studier inom naturvetenskap? Nej Ja, ange yrke: 18. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning? Mycket dåliga Ganska dåliga Varken dåliga eller goda Ganska goda Mycket goda Motivera gärna ditt svar: LUNDS UNIVERSITET April 2010

79 4 Behållningen av studierna 19. Högskolelagen och Högskoleförordningen anger ett antal mål för din utbildning. I vilken utsträckning har dina studier bidragit till att utveckla din förmåga/kunskap inom följande områden? Inte I mycket stor Vet alls utsträckning ej Göra självständiga och kritiska bedömningar Självständigt urskilja och lösa problem Beredskap att möta förändringar i arbetslivet Söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå Följa kunskapsutvecklingen inom mitt kunskapsområde Utbyta kunskap med personer utan specialkunskaper inom området Kunskap om ämnesområdets vetenskapliga grund Kunskap om metoder inom ämnesområdet Fördjupning inom någon del av ämnesområdet Orientering om aktuella forskningsfrågor Genomföra uppgifter inom givna tidsramar Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Förmåga att arbeta självständigt inom det område som utbildningen avser Ta ansvar för den egna kunskaps- och kompetensutvecklingen Förstå kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används Göra etiska bedömningar Du som studerar på masternivå bedömer även: Genomföra forskningsuppgifter Vara verksam i internationella sammanhang 20. I vilken utsträckning har studierna bidragit till din utveckling i följande färdigheter? Inte I mycket stor Vet alls utsträckning ej Argumentera och övertyga Arbeta i team/samarbeta med andra Kommunicera på engelska Använda datorer/it för att söka information, vetenskapliga artiklar etc. Använda datorer/it för att kommunicera LUNDS UNIVERSITET April 2010

80 5 Observera! Nedan följer ett antal aspekter som handlar om din utbildning. - Bedöm först hur viktig du anser aspekten vara. - Ange därefter hur tillfredsställd du är med hur det faktiskt fungerar i din utbildning. - Om du inte har erfarenhet av det frågan gäller, kryssa i rutan ej erfarenhet. 21. Bedöm följande aspekter av dina studier i natur- Vikt Tillfredsställelse vetenskap vid Lunds universitet mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Möjlighet till praktik Utbildningens förberedelse för forskarutbildning Möjlighet till studier utomlands Scheman tillgängliga i god tid före kursstart Litteraturlistor tillgängliga i god tid före kursstart Få hjälp med studieteknik att förstå skillnaden mellan att korrekt referera och att plagiera Föreläsningarna som stöd för att förstå kursens innehåll få veta vad som prioriteras i examinationen Lärarna 22. Hur nöjd är du med de lärare som du haft? mycket mycket Ej ermissnöjd nöjd farenhet Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas förmåga att undervisa på engelska Lärarnas förmåga att knyta an till aktuell forskning Lärarnas förmåga att tydliggöra kursmålen Lärarnas samarbete inom kursen Lärarnas samarbete mellan kurser Lärarnas förmåga att planera undervisningen Lärarnas tillgänglighet utanför undervisningen Kurslitteratur 23. Bedöm kurslitteraturen. Tillfredsställelse mycket mycket Ej ermissnöjd nöjd farenhet Kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp Kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek Elektroniskt tillgänglig kurslitteratur (t.ex. e-böcker/artiklar i fulltext) 24. Bedöm kurslitteraturens svårighetsgrad: Alldeles för lätt För lätt Lagom För svår Alldeles för svår LUNDS UNIVERSITET April 2010

81 6 25. Bedöm kurslitteraturens mängd: Alldeles för liten För liten Lagom För stor Alldeles för stor Studiemiljö 26. Bedöm följande inslag i din studiemiljö. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Bibliotek: Bibliotekens öppettider Bibliotekens tillgång till läsplatser Digitala resurser: Tillgång till schema och kursinformation online Tillgång till studiematerial (litteratur och övningar) online Kommunikation med lärare (t.ex. forum, chat, ) Utföra studieuppgifter online Förekomst av kurshemsidor Lokaler: Undervisningslokalernas ändamålsenlighet Tillgången till grupprum Tillgången till datorer för dina studier Tillgången till uppehålls-/lunchrum Vägledning: Mentorer SI (Supplemental Instruction) Studievägledning Umgänge: Socialt umgänge med kurskamraterna Studiesamarbete med kurskamraterna Kommentarer: Examination 27. Hur väl anser du att följande examinationsformer har fungerat för att bedöma dina kunskaper och färdigheter? Dåligt Något- Bra Utmärkt Ej föresånär kommit Salstenta Individuell hemtentamen Laborations-/exkursionsrapporter Examensarbete Examination av grupparbete Muntlig examination Annan examinationsform, vilken? LUNDS UNIVERSITET April 2010

82 28. Har du någon gång begärt omprövning av ditt examinationsresultat? Ja Nej, men jag har övervägt att begära omprövning Nej Är du intresserad av att genomföra ditt examensarbete utanför universitetet (extern handledning/uppdrag)? Ja Nej Vet ej Studentinflytande 30. Bedöm följande aspekter av studentinflytandet: Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Information om hur du kan påverka din utbildning Förekomsten av kursvärderingar Information om vidtagna åtgärder på basis av tidigare kursvärderingar Aktiva kursombud 31. Känner du till Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej 32. Är du eller har du varit aktiv i någon studentorganisation? Ja Nej 33. När kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010, kommer du då fortsätta vara medlem i studentkår och nation? Läser inte efter 1 juli 2010 Ja Nej Vet ej Uppsats och examensarbete 34. Skriver du/har du skrivit examensuppsats/examensarbete i naturvetenskap vid Lunds universitet? Nej gå vidare till fråga 39 Ja, jag skriver examensarbete för närvarande Ja, jag har skrivit examensarbete 35. Ange på vilken nivå examensarbetet skrivs/skrevs: Kandidat Magister Master Vid vilken institution genomförs/genomfördes examensarbetet? 36. Skriver du/har du skrivit examensarbete utanför universitetet (extern handledning/uppdrag)? Ja Nej, inom universitetet 37. Hur nöjd är du med följande aspekter av uppsatsmomentet/ handledningen? mycket mycket Ej ermissnöjd nöjd farenhet Handledarens kunnighet i ditt examensämne Handledarens förberedelse inför handledningstillfällen Handledarens intresse för hur du klarar ditt uppsats- eller examensarbete Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Information om kraven som ställs för att få uppsatsen/examamensarbetet godkänt LUNDS UNIVERSITET April 2010

83 8 38. Anser du att du fick/får tillräckligt med handledning? Ja Nej Motivera gärna ditt svar: Mångfaldsfrågor 39. Vilket år är du född: Kön: 41. Vilken utbildning har dina föräldrar? (Om de har olika utbildning, ange den högsta!) Grundskola/motsv. Gymnasieskola/motsv. Högskole-/universitetsutbildning 42. Är någon av dina föräldrar födda i ett utomnordiskt land? Ja Nej 43. Är svenska ditt modersmål? Ja Nej 44. Har du någon form av funktionsnedsättning som du anser försvårar dina studier? (Gäller t.ex. fysisk funktionsförmåga, psykisk funktionsförmåga eller dyslexi.) Ja Nej Om Ja: Får du något stöd från Avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet? Ja Nej Plats för eventuella övriga synpunkter på din utbildning Tack för din medverkan! LUNDS UNIVERSITET April 2010

84 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bilaga 3 Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap Bakgrundsfrågor 1. Vid vilken institution/enhet/centrumbildning vid Lunds universitet undervisar du huvudsakligen? (Ange endast ett svarsalternativ nedan) Institutionen för astronomi och Teoretisk fysik Biologiska institutionen Fysiska institutionen Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Kemiska institutionen Matematikcentrum Centrum för miljö- och klimatforskning (Avd. för Miljövetenskap) Avdelningen för medicinsk strålningsfysik i Lund Annan, vilken? 2. I vilket huvudområde undervisar du huvudsakligen inom naturvetenskap vid Lunds universitet? (Ange endast ett huvudområde) 3. Är din undervisning helt eller till största delen förlagd på något program? Nej Ja, ange program: 4. Kön Kvinna Man 5. Ålder 40 år eller yngre år år över 60 år 6. Vilken är din nuvarande anställning? Professor Universitetslektor Biträdande lektor Universitetsadjunkt Forskare/forskarassistent Annat, vad? 7. Vilken är din anställningsform? Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning, ej vikariat Vikariat 8. Arbetar du heltid eller deltid? Heltid Deltid % 9. Hur fördelar sig din arbetstid mellan undervisning (inkl. handledning), forskning och andra arbetsuppgifter under våren 2010? Undervisning: % Forskning: % Övrigt: % Totalt: % 10. Uppskatta hur många timmar som du arbetar per vecka: klocktimmar/vecka Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap, Lunds universitet. Maj 2010

85 Frågor om ditt arbete som lärare vid Lunds universitet Hur många år har du undervisat vid Lunds universitet? år 12. På vilken nivå undervisar du huvudsakligen under våren 2010? Grundnivå Avancerad nivå Forskarnivå 13. Hur trivs du med dina undervisningsrelaterade arbetsuppgifter? Mycket dåligt Mycket bra 14. Utifrån ditt arbete som lärare - hur fungerar ditt samarbete med arbetsledning och kollegor? Mycket Mycket Ej er- Samarbetet med dåligt bra farenhet - arbetsledningen - lärarkollegor 15. Bedöm hur viktiga följande aspekter är för ditt arbete som lärare och hur nöjd du är med de faktiska förhållandena. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Institutionsledningens intresse för kursutveckling Universitetets värdering av pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänster 16. Upplever du något behov av kompetensutveckling/fortbildning för dina pedagogiska arbetsuppgifter som lärare? Inte alls I mycket hög grad Om du upplever behov, inom vilket/vilka område/n? 17. Har du gått någon högskolepedagogisk kurs? Om Ja, ange också antalet veckor. Nej Ja, inom Lunds universitet veckor Ja, vid annat lärosäte veckor Du som gått högskolepedagogisk utbildning inom Lunds universitet, bidrog utbildningen till din utveckling som lärare? Inte alls I mycket hög grad Plats för kommentar: 18. Hur stort är ditt intresse för att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete? Inget intresse alls Mycket stort intresse Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap, Lunds universitet. Maj 2010

86 19. Hur bedömer du förutsättningarna för att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete? Mycket dåliga förutsättningar Mycket goda förutsättningar 3 Plats för kommentar: 20. Upplever du att du får uppskattning för din undervisningsinsats från följande? I mycket I mycket Ingen låg grad hög grad åsikt Studenterna Lärarkollegorna Arbetsledningen Undervisning och examination 21. I vilken utsträckning behöver de studenter som du undervisar extra stöd inom följande områden: Inte I mycket Kan ej alls hög grad bedöma Studieteknik Skriva akademiska texter Förstå skillnaden mellan att referera och att plagiera Prioritera vad som är viktigt i kurslitteraturen 22. Bedöm hur viktiga följande aspekter är i din undervisning och hur nöjd du är med hur det fungerar: Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej erviktigt viktigt missnöjd nöjd farenhet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Utbildningens förberedelse för forskarutbildning 23. Använder du följande digitala resurser i din undervisning? Inte I mycket Ingen alls hög grad tillgång Kurshemsida Schema och kursinformation online Kommunikation med studenter (t.ex. forum, chat, ) Studieuppgifter och övningar online 24. I vilken grad har du varit engagerad i följande aktiviteter i din lärarroll? Inte alls I viss mån I hög grad Skriva kursplaner Formulera lärandemål Utforma examinationer Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap, Lunds universitet. Maj 2010

87 25. Förekommer det att studenter spelar in din föreläsning/lektion (t.ex. med hjälp av mp3-spelare eller kameramobiltelefon)? Har aldrig hänt Någon enstaka gång Ganska ofta I princip i anslutning till varje undervisningstillfälle 26. Hur är din inställning till att studenter spelar in din föreläsning/lektion (t.ex. med hjälp av mp3-spelare eller kameramobiltelefon)? Negativ Positiv Har ingen bestämd uppfattning 4 Plats för kommentarer: 27. Har du erfarenhet av att examinera kurser inom ramen för din undervisning vid Lunds universitet? Ja Nej - gå vidare till fråga Hur väl anser du att följande examinationsformer fungerar för att bedöma studenternas kunskaper och färdigheter? Dåligt Något Bra Utmärkt Ej sånär använt Salstenta Individuell hemtentamen Laborations-/exkursionsrapport Examensarbete Examination av grupparbete Muntlig examination Annan examinationsform, vilken? Motivera gärna ditt svar: 29. Hur ofta händer det att dina studenter begär omprövning av sitt examinationsresultat? Har aldrig hänt Någon enstaka gång Ganska ofta I princip i anslutning till varje examination Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap, Lunds universitet. Maj 2010

88 5 Studenternas utveckling 30. Högskolelagen och Högskoleförordningen anger ett antal mål för studenternas utbildning. I vilken utsträckning anser du att studenterna i din undervisning utvecklat sina förmågor/kunskaper inom följande områden? Inte I mycket stor Vet alls utsträckning ej Göra självständiga och kritiska bedömningar Självständigt urskilja och lösa problem Beredskap att möta förändringar i arbetslivet Söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå Följa kunskapsutvecklingen inom kunskapsområdet Utbyta kunskap även med personer utan specialkunskaper inom området Kunskap om ämnesområdets vetenskapliga grund Orientering om aktuella forskningsfrågor Ta ansvar för den egna kunskaps- och kompetensutvecklingen Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Kommunicera på engelska Göra etiska bedömningar Arbeta i team/samarbeta med andra Du som undervisar på avancerad nivå bedömer även: Genomföra forskningsuppgifter Vara verksam i internationella sammanhang Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap, Lunds universitet. Maj 2010

89 6 Uppsats och examensarbete 31. Har du under det senaste året handlett examensarbete/examensuppsats? Ja Nej gå vidare till sid Nedan följer ett antal aspekter som rör handledningen. Hur bedömer du dessa generellt sett? Studenternas förkunskaper Studenternas förberedelser inför handledningstillfället Mina möjligheter att ägna tillräcklig tid åt handledningen Mycket Mycket bristfälliga bra 33. Har du under det senaste året examinerat examensarbete/examensuppsats? Ja Nej gå vidare till sid Hur bedömer du generellt sett de godkända uppsatserna med avseende på följande aspekter? Mycket Mycket Kan ej bristfälliga bra bedöma Frågeställningens tydlighet och genomförbarhet Identifiering och skriftlig sammanfattning av vetenskapliga arbeten/artiklar som är av relevans för frågeställningen Värdering av vetenskapliga arbeten/artiklar i förhållande till den egna frågeställningen Teorimedvetenhet Tillämpning av kvalitativ metod Tillämpning av kvantitativ metod Bidrag till kunskaps-/ämnesutveckling Språklig kvalitet Formalia för citering, referenser etc. Plats för kommentar: Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap, Lunds universitet. Maj 2010

90 7 Plats för övriga kommentarer Tack för din medverkan! Lärarbarometern 2010 Naturvetenskap, Lunds universitet. Maj 2010

91