Rapport nr 2004:231. Utvärderingsenheten LUNDS UNIVERSITET. Naturvetarbarometern

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2004:231 LUNDS UNIVERSITET Naturvetarbarometern

2 Naturvetarbarometern

3 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X 2

4 Innehållsförteckning Naturvetarbarometern: Sammanfattning och slutsatser 5 Naturvetarbarometern en redovisning av erfarenheterna av grundutbildningen 9 En bruksanvisning 9 Inventering av problemområden 10 Studenterna en analys på basis av LADOK-data 11 Studiemönster. Nybörjarna i naturvetenskap hösten 2000 och deras fortsatta studier. LADOK-data 13 Resultatet av enkäten 18 Datainsamling 18 Urval och svarsfrekvens 18 Bearbetningsstrategi 20 Ämne utifrån vilket/vilka de studerande gjort bedömningarna av sin utbildning 20 Jämförelse av studenternas och lärarnas bedömningar 21 Studenter med olika bakgrund 21 Vem har besvarat enkäterna 22 Lärarna 22 Studenterna 23 Studenternas studieväg 23 Antal terminer och antal poäng 23 Planerat huvudämne i examen 23 Sysselsättning vt Motiv för att välja naturvetenskap 24 Vilka studenter bedömer vilka ämnen 25 Studiearbetstiden 25 Undervisningstiden 25 Självstudier 26 Den totala arbetstiden 26 Bedömningar av utbildningen 28 Undervisningens och kurslitteraturens omfattning 28 Krav på arbetsinsats 29 Bedömningar av utbildningens kvalitet 29 Klassificering av bedömningarna 29 En allmän bedömning av vad studenterna tycker är viktigt och vilka sidor som är starka och svaga i utbildningarna 30 3

5 Erfarenhet av hur utbildningsmålen realiserats 32 Arbetsmiljö 33 Studenternas bedömning av lärarna 35 Lärarnas bedömning av undervisningen och studenternas arbete 36 Kvalitetsaspekter på utbildningens innehåll 37 Bedömning av handledningen vid examensarbete 39 Examinationen 40 Inflytande 41 LUMES-studenterna 44 Lunds naturvetarkårs kommentarer 46 Inledning 46 Utbildningens mål och resultat 47 Feedback och förändringsarbete 47 Arbetsmarknadsanknytning och förberedelser för arbetslivet 48 Krav och arbetsbörda 49 Förslag till åtgärder med anledning naturvetarbarometern 50 Bilaga 1 Arbetsordning för studentbarometrar 51 Bilaga 2 Enkät till studenterna 52 Bilaga 3 Enkät till lärarna 58 4

6 Naturvetarbarometern: Sammanfattning och slutsatser En bra utbildning som blir bättre Studentbarometrar genomförs regelbundet inom Lunds universitet. Denna termin redovisas de bedömningar av utbildningens kvalitet, som gjorts av 696 studenter inom den Naturvetenskapliga fakulteten. Dessutom har 68 av deras lärare redovisat sina erfarenheter av utbildningen. De naturvetenskapliga utbildningarna når en toppnotering bland hittills genomförda barometrar på fakultetsnivå. Både lärare och studenter uppskattar att målen för utbildningen i stort realiseras väl. Lärarna berömmer sina studenter för deras studieinsatser, närvaro i undervisningen och goda kunskaper och färdigheter. Samtidigt ger studenterna beröm åt sina lärare för deras ämneskunskaper, deras förmåga att anpassa undervisningen till studenternas förkunskaper och deras förmåga att ge sammanhang mellan undervisning och självstudier. Det är en mycket erfaren lärarkår, som genomsnittligt undervisat i cirka 20 år. Studenterna värderar innehållet i tentamina som relevant och de har hög tillit till att bedömningen sker på ett objektivt sätt. Däremot borde resultaten kunna redovisas snabbare och återkopplingen vara mera konstruktiv i några av ämnena. De studenter, som jobbar med sitt examensarbete har värderat olika aspekter av handledningen och gett den högsta betyg. Det finns sedan lång tid en strävan inom fakulteten att skapa goda kommunikationsfärdigheter. I Studentbarometern för fyra år sedan drogs följande slutsats 1 : Framsteg har också gjorts i skolningen av kommunikationsfärdigheterna. Det återstår dock ännu behov av förbättringar vad gäller träningen av de muntliga färdigheterna. Ett sådant utvecklingsarbete har genomförts och visar nu på påtagligt bättre resultat. Forskningsanknytning som ger utdelning Utbildningsprogrammets kurser är i de flesta fall väl samordnade och har en fungerande progression, åtminstone enligt studenternas erfarenheter. Det hindrar dock inte lärarna från att se ett behov av en bättre samverkan mellan ämnena. Lärare och studenter är eniga om att utbildningen leder fram till en bred naturvetenskaplig kunskap med ett vetenskapligt djup. En viktig kvalitet i utbildningen är dess forskningsanknytning. Dess starkaste sida framträder då 1 Studentbarometern Utvärderingsenheten. Lunds universitet 2000:209 5

7 lärare och studenter bedömer hur utbildningen förbereder för forskarutbildningen. Resultatet skördar naturvetenskapliga fakulteten i landets starkaste rekrytering till forskarutbildning bland studenter som genomgått grundutbildningen. 2 Studenternas höga ambitionsnivå framgår också av att nästan alla examina som avläggs inom grundutbildningen ligger på magisternivå. Drygt 60% av studenterna breddar sin utbildning genom att också läsa kurser vid andra fakulteter. Problematisk arbetslivsanknytning Arbetslivsanknytningen är mera problematisk. Studenterna tillmäter dessa frågor stor betydelse, men finner genomgående över ämnen och inriktningar att utbildningen är bristfällig i detta hänseende. Ett undantag finns: sjukhusfysikerna. Det är också svårt att välja kurser som profilerar utbildningen i förhållande till olika framtida yrkeskarriärer. Alla lärare ser inte dessa aspekter på utbildningens kvalitet som lika viktiga, och bedömer dessutom att dessa är tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt. Det behövs en dialog mellan lärare och studenter för att förklara varför värderingarna är så markant olika. Dessa skilda bedömningar sammanhänger sannolikt med den naturvetenskapliga utbildningens förändring under de senaste årtiondena. Tidigare valde och kombinerade studenterna ämneskurser ungefär på samma sätt som man numera skaffar sig en utbildning genom fristående kurser. Cirka 80 % av de heltidsstuderande inom grundutbildningen återfinns numera på naturvetarprogrammet. Detta program vilar emellertid tungt på den naturvetenskapliga utbildningstraditionen. Vid sidan av de programspecifika delarna utgörs utbildningen i stor utsträckning av kurser som antingen kan läsas med förtur inom programmet eller som fristående kurser. Över 90 % av programstudenterna har läst delar av sin examen på fristående kurser. Därför är det möjligt att bedöma naturvetarprogrammet som mer styrt i jämförelse med hur studierna tidigare såg ut men som mindre styrt i jämförelse med exempelvis de mer yrkesrelaterade civilingenjörsutbildningarna. Arbetslivets förändring ställer nya krav på högskoleutbildade. Naturvetare måste delta i och ofta också leda förändringsarbete i industri och förvaltning. Man förväntas kunna förklara naturvetenskapliga frågor för medarbetare som inte är specialister på området och kunna argumentera. Förmågan att göra etiska ställningstaganden har stor betydelse. Färdigheter av dessa slag tillhör 2 SCB. Inträdet på arbetsmarknaden. Examinerade läsåret (Opublicerade data från uppföljning 2004) 6

8 inte utbildningsresultatens starkaste sida. Däremot finner både lärare och studenter att utbildningen ger en bra träning i att arbeta i team. Fullbokade arbetsveckor Studenterna ägnar genomsnittligt 37 timmar i veckan åt undervisning och självstudier. Studenterna uppfyller således i stort de gängse 40-timmarskraven. Därmed kan också de uppgifter sättas ifråga, som väckte offentlig uppmärksamhet i samband med att Högskoleverket publicerade den s.k. Studentspegeln 3. Naturvetarna rapporterades där använda väsentligt mindre tid åt studierna än vad som framkommer i vår undersökning. Detta beror på skillnader i frågeformuleringen. Vi kan konstatera att studenterna normalt har en fullbokad arbetsvecka. Naturvetarnas arbetsinsats under veckan är större än vad studenterna inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska studier tidigare har redovisat. 4 Den del av tiden som genomsnittligt upptas av självstudier, 16 timmar per vecka, är däremot densamma som gäller för de flesta utbildningar inom universitetet. Naturvetarbarometern bekräftar därmed den slutsats som drogs i Studentbarometern för fyra år sedan: I stort bestämmer således den tid som regleras genom schemalagd undervisning skillnaderna i studenternas arbetstid mellan olika fakulteter. Omfattningen av olika studenters självstudietid varierar dock i hög grad. Detta kan ha flera förklaringar. En utslagsgivande faktor är studenternas sociala bakgrund. Mest tid använder studenter, som har växt upp i hem där föräldrarna inte hade högskoleutbildning. Det är bl.a. dessa studenter, som regelbundet överskrider normal arbetstid. Osäkerhet i den nya akademiska miljön och rådvillhet om hur man bedriver studier i högskolan på ett effektivt sätt har betydelse. Risken för att studierna på detta sätt blir ohållbara bör givetvis kunna motverkas, i synnerhet som det i första hand är ett problem under första studieåret. Detta har visats i en tidigare studie av nybörjarna vid universitetet. 5 En väg att gå kan t.ex. vara att intensifiera fakultetens satsning på mentorsprogram. Universitetslektorerna redovisar en genomsnittlig arbetstid på 50 timmar per vecka, professorerna något mer. Lärarna återger positiva erfarenheter av sitt ar- 3 Studentspegeln Högskoleverkets rapportserie 2002:21 4 Studentbarometern: humaniora. Utvärderingsenheten. Lunds universitet 2003:221 Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi. Utvärderingsenheten. Lunds universitet 2004:225 5 Nelsson, O, Första terminen. Nybörjarna och deras erfarenhet av mötet med Lunds universitet. Utvärderingsenheten. Lunds universitet 2004:224. 7

9 bete med utbildningen, både av hur undervisningen fungerar och av möjligheterna att utveckla kurserna. De tycker sig dock sällan få uppskattning för ett gott arbete och de är kritiska till hur universitetet värderar deras pedagogiska meriter. Dessa kritiska synpunkter kvarstår oförändrade sedan Lärarbarometern Studentinflytandet har stärkts Studentbarometern från år 2000 indikerade ett svagt studentinflytande. Nu ser bilden annorlunda ut. Kursvärderingar används genom hela utbildningen och tilltron till deras betydelse för kursutvecklingen inom flertalet ämnen har stärkts. Både studenternas kunskap om och faktiska möjligheter att påverka utbildningen har blivit bättre. Däremot efterlyses bättre information om vilka åtgärder som vidtas inom några av ämnesinstitutionerna. Ju bättre information studenterna får desto större tilltro kommer studenterna att sätta till värdet av kursvärderingarna. Naturvetarstudenterna har en bättre kännedom om Studenternas rättighetslista än deras studiekamrater inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningarna. Även lärarna rapporterar ett bättre inflytande på institutionens angelägenheter än i slutet av talet (Lärarbarometern 1998). Datavetenskap utgör ett undantag från denna positiva bild av studentinflytandet. Visserligen förekommer kursvärderingar även här, men uppföljningen tycks inte fungera väl. Detta påtalades redan i Högskoleverkets ämnesutvärdering från Det reella inflytandet och intresset för dessa frågor tycks vackla. Detta kommer till uttryck redan i studenternas medverkan i denna barometerundersökning, som är lägre än bland studenterna från de andra ämnena. Det finns en viss negativ tendens i svaren bland de studenter från datavetenskap som ändå deltar i undersökningen. För nästan alla barometerns bedömningsfrågor gäller att de inte ger en lika positiv värdering av utbildningens kvalitet som övriga studenter. Studenterna i datavetenskap ägnar mindre tid åt sina studier än sina studiekamrater inom fakulteten i övrigt. Även LUMES-studenterna (Lund University Master's Programme in International Environmental Science) framför en rad kritiska bedömningar som behöver uppmärksammas. 6 Lärarbarometern Utvärderingsenheten. Lunds universitet 98: Utvärdering av datavetenskapliga/datalogiska utbildningar i Sverige. Högskoleverkets rapportserie 2001:13 R. 8

10 Naturvetarbarometern en redovisning av erfarenheterna av grundutbildningen En bruksanvisning Stora delar av statsmakternas regelstyrning av högskolans utbildning har avvecklats och ersatts med krav på utvärdering av kvaliteten. Övergripande utvärderingar på lärosätesnivå av arbetet med att stärka kvaliteten var ett första steg. Allas delaktighet blev ett av kriterierna i dessa granskningar. För Lunds universitet med studenter och ett lågt deltagande i kårvalen uppfattades detta som en utmaning. Studentbarometern blev ett av svaren. Den öppnade en möjlighet för studenterna att redovisa sina erfarenheter av utbildningen i frågor som de själva identifierat som viktiga. Studentbarometern blev snabbt accepterad inom universitetet som ett led i kvalitetssträvandena. Den fick också ett erkännande i de externa utvärderingarna av kvalitetsarbetet (Högskoleverket 2001) och var ett av skälen till att Lunds universitet sattes överst på Högskoleverkets rankinglista över studentinflytandet vid landets högskolor (Högskoleverket 2003). Den har fått efterföljare på andra håll både inom och utom landet. Våren 1998 prövades metodiken också för att engagera universitetslärarna i kvalitetsarbetet (Lärarbarometern 1998). Ibland har tanken med barometrar dock missuppfattats. Barometern är ingen vetenskaplig rapport med anspråk att nå generaliserbara resultat över tid och rum. Tvärtom syftar den till att bidra till förändringar här och nu genom att identifiera brister och sprida kunskap om god praxis. Vid några tillfällen har den också missbrukats. Det gäller främst då man i några fall velat bortse från resultaten med motiveringen att svarsfrekvenserna varit låga. Härigenom ges de som inte svarar ett större inflytande än de som aktivt medverkat i universitetets kvalitetsarbete. Detta hindrar givetvis inte att en barometer får större tyngd ju fler som besvarar den. Användningen av Naturvetarbarometern bör ses i perspektiv av Högskolelagen: Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (Högskolelagen 1 kap 4 ) Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (Högskolelagen 1 kap 4a ) Naturvetarbarometern för studenter genomförs enligt en överenskommen arbetsordning mellan Lunds universitets studentkårer och Utvärderingsenheten 9

11 (bilaga 1). Lärarna inom grundutbildningen ger också sin bild av grundutbildningen. I samarbete med ledningen för den naturvetenskapliga fakulteten genomförs därför parallellt en lärarversion av studenternas naturvetarbarometer. Inventering av problemområden Naturvetarstudenterna Några problemområden är centrala i studenternas erfarenheter av utbildningen och de har identifierats i tidigare studentbarometrar i samråd med Lunds universitets studentkårer (LUS). Sådana återkommande frågeområden för att möjliggöra jämförelser med andra studentbarometrar är: Studentinflytande. Detta omfattar frågor om kursvärdering och möjligheter att påverka utbildningen, samt genom vilka kanaler detta bäst sker. Perspektiv. Här berörs hur olika mångfaldsperspektiv t.ex. genus och etnicitet tas upp i utbildningen. D-frågor, dvs. aspekter av utbildningen som studenterna i tidigare barometrar identifierat som nödvändiga att förbättra. Vidare genomförs en inventering inför varje barometer för att identifiera vilka problemområden som är speciellt aktuella och därför bör ingå i enkäten. Dessa kartläggs genom intervjuer och -enkäter till utvalda studenter från samtliga ämnen inom fakulteten. De problemområden som LUS och LUNA (Lunds Naturvetarkår) vid sidan av ovannämnda särskilt utpekade som viktiga att uppmärksammas inom naturvetarområdet är: Arbetsmarknadsanknytning och förberedelse för arbetslivet. Hit hör hur utbildningen förbereder för arbetsliv och forskning liksom det stöd studenterna kan få att navigera rätt i kursutbudet för olika yrkeskarriärer. Samordning. Frågor som rör hur kurser och utbildningar hänger samman samt hur kunskaps- och färdighetsnivåerna höjs över tiden. Här ingår också hur samarbetet mellan lärare och institutioner fungerar. Examination. Frågor som behandlar examination, koppling mellan undervisning och examination, mellan kursmål och examination, samt mellan examination och feedback. Utbildningens mål och resultat. Detta berör färdigheter såsom att självständigt lösa problem, genomföra presentationer och medverka i förändringsarbete. Krav och arbetsbörda. Frågor som tar upp omfattningen av undervisning och studenternas arbetsinsatser. Lärarna. Lärarnas pedagogiska förmåga och intresse för studenterna. Studiemotiv. Motiv för att studera naturvetenskap. Fysisk och psykisk arbetsmiljö. 10

12 Naturvetarlärarna För att identifiera väsentliga frågeområden för lärarna valde fakultetsledningen ut tio lärare som representerade olika ämnen och erfarenheter. Lärarna valde att begränsa sig till att spegla de frågor inom grundutbildningen som studenterna sett som de mest angelägna. Därtill lade de aspekter som i den tidigare Lärarbarometern visat sig vara i behov av åtgärder (s.k. D-frågor). Medan studenterna uppmärksammar lärarnas förmåga och insatser samt fysisk arbetsmiljö valde lärarna sålunda att istället se på studenternas arbetsinsatser, möjligheter att ägna tid och intresse åt undervisningen och organisationens/ledningens feedback på arbetsinsatserna. Studenterna en analys på basis av LADOK-data För att sätta in den aktuella studentgruppen i ett sammanhang har data om samtliga naturvetarstudenter hämtats från LADOK 8. Redovisningen omfattar studenterna hösten Studenterna hösten 2003 Totalt läste 2350 studenter inom naturvetenskaplig fakultet höstterminen Därav läste 220 enbart på distans- eller sommarkurser. Huvuddelen av studenterna hade redan tidigare läst en eller flera terminer inom området och fortsatte nu sina studier i naturvetenskap. En mindre grupp kom från studier inom andra områden. Omkring 500 studenter började sina studier vid Lunds universitet med att läsa naturvetenskap, därav 100 från andra länder. De senare var vanligen utbytesstudenter. Några påbörjade utbildningen i LUMES 9. En del studenter var visserligen nybörjare vid Lunds universitet men kom från andra högskolor. Detta visar sig bl.a. genom att mer än var tionde nybörjare startade direkt på fördjupningsnivå. Också utbytesstudenterna har tidigare högskolestudier bakom sig. Flertalet kurser inom fakulteten kan läsas såväl inom programmen som på fristående kurs. Det finns emellertid kurser som i huvudsak enbart programstudenter gått på. Det gäller i första hand vissa kurser i biologi, biomedicin, geologi och naturgeografi. 8 Lokalt datorbaserat studiedokumentationssystem 9 Lund University Master s Program in International Environmental Science. Utbildningen sträcker sig över tre terminer. Under undersökningsperioden var endast studenter som gick den andra terminen möjliga att nå. 11

13 I diagrammet nedan framgår hur den totala studentgruppen inom naturvetenskaplig fakultet fördelade sig på olika studieformer hösten Fristående kurser N-program Enbart distanseller sommarkurs Externa program Gäststudenter LUMES Diagram 1. Studenterna i naturvetenskap hösten 2003 (LADOK-data) Den största gruppen studenter inom naturvetenskaplig fakultet går på naturvetarprogrammet. De c:a 1100 programstudenterna studerade vanligen på heltid, 20 poäng per termin, och ingår i målgruppen för naturvetarbarometern. Programmet ger studenterna förtur till kurser inom fakulteten och ger dem också möjlighet att inom programmet läsa kurser på andra fakulteter. Studenterna har förtur till 160 poäng inom programmet. Nästan alla programstudenter läser ändå en del av sina kurser i form av fristående kurser. Under hösten 2003 följde 20% av programstudenterna sådana och 8% läste kurser på andra fakulteter. Till naturvetarprogrammen hör också sjukhusfysikerutbildningen med knappt 60 studenter. Inom fakulteten återfinns även studenter som har sin bas utanför den naturvetenskapliga fakulteten. 130 studenter kom från externa program, huvudsakligen systemvetar-, biomedicin- och lantmäteriprogram, som har obligatoriska kurser förlagda till naturvetenskap (10-20 poäng). Ytterligare 90 studenter från andra, vanligen tekniska, program kompletterar på eget initiativ med kurser inom naturvetenskap. 750 studenter läste enbart på fristående kurser varav drygt hälften 5-10 poäng inom naturvetenskap. De som endast läser någon kortare kurs liksom studenterna på distans- och sommarkurser ingår inte i målgruppen för denna barometer. 12

14 De 100 utländska gäststudenterna följer fristående kurser. Två av tre studerar på heltid och en del kombinerar de naturvetenskapliga studierna med kurser i svenska språket eller andra kurser för gäststudenter. LUMES-utbildningen ges på engelska och rekryterar till stor del utländska studenter. LUMES-studenterna medverkar i naturvetarbarometern. Sammanfattningsvis finns inom fakulteten en grupp studenter (1277 studenter) som åtminstone under höstterminen i huvudsak ägnade sig åt naturvetenskapliga studier. De som har inbjudits att medverka i naturvetarbarometern var sålunda: flertalet studerande på naturvetarprogrammet, samt studenterna på sjukhusfysikerprogrammet och LUMES. Förstaårsstudenterna på biomedicinarprogrammet ingår också. knappt hälften av de studerande på fristående kurser. I fokus för denna barometer står de studenter som under hösten 2003 i huvudsak ägnade sig åt naturvetenskapliga studier. De studenter vars erfarenheter inte blir hörda genom denna barometer består därför av dels naturvetare som under hösten bara i begränsad utsträckning läste naturvetenskap och istället studerade på andra fakulteter, dels studenter som bedrev mer kortvariga studier i naturvetenskap. Studiemönster. Nybörjarna i naturvetenskap hösten 2000 och deras fortsatta studier. LADOK-data För att belysa hur nybörjarnas studier gestaltar sig redovisas i det följande olika typer av studiemönster dels för de som började sina studier vid Lunds universitet på ett naturvetarprogram hösten 2000, dels de som samma höst började på en fristående kurser inom fakulteten. Studenter på distans- eller sommarkurser ingår inte i presentationen, inte heller utländska gäststudenter eller LUMES. Det finns tydliga skillnader i studiemönster mellan studenter som börjar på ett program och de som startar med en fristående kurs. Nedan visas studieaktiviteten bland nybörjarna hösten 2000 fram till och med våren

15 ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 vt 03 ht 03 vt 04 Nybörjare på naturvetarprogram: registrerad inom universitetet Nybörjare på naturvetarprogram: registrerad på N-program Nybörjare på fristående kurs: registrerad inom universitetet Diagram 2. Registreringar t.o.m. vt 2004 bland nybörjare ht 2000 i naturvetenskap. LADOK-data Programstudenter är mer inriktade på långvariga studier än studenter som började på fristående kurser. Medan över hälften av kursstudenterna endast läser en termin är tre av fyra programstudenter kvar vid universitetet efter ett år. Programstudenter Efter tre år är fortfarande två av tre programstudenter studieaktiva. De flesta läser fortfarande på naturvetarprogrammet, men var fjärde finns utanför programmet en del på program inom andra fakulteter och andra till fristående kurser som lika ofta ligger inom naturvetenskaplig fakultet som utanför (se diagram ovan). Programstudenterna är i regel registrerade på 20 poäng per termin. Två av tre blir klara med mer än 10 poäng under den första terminen. Benägenheten att fortsätta studera är tydligt beroende av studieresultaten den första terminen. Detta framgår av diagrammet nedan. Bara var tredje student utan godkända kurser under den första terminen är kvar i studierna efter ett år. Denna termin har således en tydlig selektionsfunktion. 14

16 100% 75% 50% prog 0 p godkända ht 00 prog 5-10 p godkända ht 00 prog >11 p godkända ht 00 25% 0% ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 vt 03 ht 03 vt 04 Diagram 3. Programstudenters registreringar i förhållande till studieresultaten ht Programstudenterna kompletterar ofta sina naturvetenskapliga studier med kurser på andra fakulteter, oftast samhällsvetenskap/ekonomi, humaniora eller teknik. Två av tre naturvetare som läst mer än två år har varit registrerad på kurs utanför fakulteten. En del av dessa kurser har lästs inom ramen för programmet, men oftast bedrivs dessa studier utanför programmet. Nästan alla studenter på naturvetarprogrammet väljer också att läsa naturvetenskap på fristående kurs. Naturvetarprogrammet har efterhand också ett tillflöde av studenter både från fristående kurser och från andra högskolor. I stort sett alla de 26 nybörjarna på LUMES-programmet hösten 2003 följde och fullföljde denna treterminsutbildning. Fristående kurs Majoriteten av nybörjarna som börjar sina studier på fristående kurser vid Lunds universitet läser bara någon enstaka termin. Efter tre år är knappt var fjärde student fortfarande registrerad. Över hälften av dem som fortsätter att studera har då övergått till programstudier, vanligen inom naturvetenskap eller teknik. 15

17 inom univiversitetet varav på program 0 ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 vt 03 ht 03 vt 04 Diagram 4. Registreringar t.o.m. vt bland naturvetarnybörjare på fristående kurs ht 2000 Att så många lämnar universitetet efter bara någon termin kan ha olika orsaker. Några studenter har tidigare studerat på annan högskola. Hälften av dessa lämnar universitet efter en eller två terminer. De har då kompletterat sina tidigare studier. En annan grupp studenter har mer begränsade studieambitioner. De är vanligen något äldre, deltar i en kortare kurs och återkommer inte följande terminer. Studieresultaten har också ett samband med fortsatta studier. Två av tre som klarat över 10 poäng under den första terminen fortsätter. Däremot lämnar tre av fyra studenter som inte blivit godkänd på någon kurs studierna redan efter en termin. Dessa har vanligen inte heller deltagit i någon examination. Examina Inom det naturvetenskapliga området avläggs främst filosofie magisterexamina. Under år 2002 tog 179 studenter ut en sådan examen, medan bara 25 avlade en kandidatexamen. Vägen fram till magisterexamen varierar, vilket framgår av figuren nedan. Naturvetar 179 mag exam N-progr Endast N-progr 128 N-progr + annat progr/fristående kurs 14 Andra program Ej N-progr 24 Endast fristående kurs 12 endast N-kurser 1 också utanför N 42 endast N-kurser 86 också utanför N 14 också utanför N 12 endast N-kurser 12 också utanför N Diagram 5. Studievägen för studenter som avlagt naturvetenskaplig magisterexamen under år

18 De flesta som avlägger magisterexamen har gått på naturvetarprogrammet. Ett fåtal har enbart läst inom programmet. De allra flesta har också läst på fristående kurser. Studier utanför fakulteten är vanliga. Sammantaget hade över 60% av magistrarna i naturvetenskap läst åtminstone någon kurs på annan fakultet. Dessa studier sker ibland inom, ibland utanför programmet. Även om programmet formellt omfattar åtta terminer har studenterna i snitt varit studieaktiva i nio innan de avlägger sin magisterexamen. 17

19 Resultatet av enkäten Datainsamling Arbetet med att ta fram enkäter och distribuera dem genomfördes i enlighet med vad som anges i Arbetsordningen för studentbarometrar. Frågeformuläret (bilaga 2) består av två typer av frågor. Bakgrundsfrågor ger uppgifter om vilka studenterna är och hur de bedriver sina studier resp. uppgifter om lärarnas arbetsuppgifter. Erfarenhetsfrågor ger data om studenternas och lärarnas bedömning av utbildningen. De senare frågorna har utformats så att de svarande dels anger vilken vikt aspekten har för deras studier/arbete, dels hur tillfredsställda de är med de faktiska förhållandena inom den utbildning de går på. Enkäten sändes ut i början på våren gick dock ej att nå via post. Därmed kunde bara 1250 studenter svara. 53 % av studenterna tog tillvara detta tillfälle att uttrycka sin mening om möjliga styrkor och svagheter i den naturvetenskapliga grundutbildningen. De studerande på den miljövetenskapliga magisterutbildningen (LUMES) behandlas annorlunda än övriga studenter. Frågorna översattes till engelska för dem vid ett undervisningstillfälle i maj. De 34 närvarande studenterna besvarade enkäten. Urval och svarsfrekvens Tabell 1. Svarsfrekvens per program/fristående kurs Population Svarsfrekvens % Naturvetarprogrammet Sjukhusfysiker Biomedicinare Fristående kurs Summa LUMES Programstudenter har varit mer måna om att dela med sig av sina erfarenheter av studierna än studenter som läste på fristående kurs. Yngre studenter har svarat i något större utsträckning än övriga. Kvinnor har medverkat i högre grad oavsett vilket ämne och på vilken nivå de läst. Låga svarsfrekvenser noteras främst inom datavetenskap, matematik och astronomi, dvs. ämnen med hög andel män. 18

20 Nybörjarstudenter har besvarat frågeformuläret i samma utsträckning som studenter med tidigare högskolestudier bakom sig. Svarsbenägenheten har ett tydligt samband med utfallet av studierna, särskilt bland nybörjarna, vilket framgår av diagrammet nedan. 100% 75% 50% 25% 0% 0 poäng 10 poäng 20 poäng 0 poäng 10 poäng 20 poäng nybörjare övriga Diagram 6. Svarsfrekvens bland nybörjare och övriga naturvetarstudenter på Lunds universitet i relation till antal godkända poäng under höstterminen De studenter som varit framgångsrika i sina studier medverkar i enkäten i högre grad än andra. Naturvetarstudenter som fått godkända studieresultat fortsätter sina studier oftare än de som inte blivit godkända. Sammantaget fortsätter fyra av fem sina studier den följande terminen, de allra flesta inom naturvetenskap. Övriga återfinns inom humaniora, samhällsvetenskap ekonomi och medicin medan enstaka studenter fortsätter på LTH. De som fortsätter sina studier inom naturvetenskap är mer benägna att svara. Lägst svarsvilja fanns bland dem som avbrutit sina studier (40%). Sammanfattningsvis så har de studenter som är engagerade i sina studier, klarar dem och fortsätter studera naturvetenskap som i stor utsträckning medverkat i denna barometer. Däremot har studenter utan studieresultat inom fakulteten både varit mindre benägna att fortsätta studera naturvetenskap och mindre villiga att delta i barometern. Naturvetarlärarna Naturvetarbarometern vände sig också till lärare som hade minst 25 % av sin tjänstgöring förlagd till den naturvetenskapliga grundutbildningen. Enkäten (bilaga 3) skickades ut via internpost till lärarna under våren På samma sätt som bland studenterna så medverkade lärarna i biologiska ämnen i större utsträckning än övriga lärare vilket resulterat i 51 svar från de 96 lärarna i 19

21 biologisk-geovetenskapliga och kemiska ämnen och 17 från de 38 lärarna i matematisk-fysiska ämnen. Svarsfrekvensen uppgick därmed sammantaget till 51 %. Bearbetningsstrategi Grundstrategin har varit att redovisa studenternas bedömningar av utbildningskvaliteten på ämnesnivå. Bedömningarna görs i två dimensioner; hur viktig frågan är för den studerande och hur nöjd han/hon är med sin utbildning i detta avseende (se vidare sidan 29). Ämne utifrån vilket/vilka de studerande gjort bedömningarna av sin utbildning I barometern ombads studenterna att bedöma sin utbildning i ett antal olika avseenden. För att få en mer precis information tillfrågades de om vilket eller vilka ämnen bedömningen gäller. I naturvetenskap omfattar kurserna vanligen 10 poäng. Därför läser heltidsstuderande två kurser per termin. För en ganska stor grupp studerande har det alltså varit naturligt att göra sina bedömningar utifrån två kurser och ibland två ämnen. I de fallen har vi valt att låta bedömningarna gälla båda kurserna så att antalet bedömningar/fråga blir 761 även om bedömningarna gjorts av 696 svarande. I två fall, bedömningen av om de allmänna målen uppnåtts och bedömningen av innehållet i utbildningen, presenteras resultaten för fakulteten som helhet eftersom instruktionen i enkäten varit att de studerande skall bedöma den utbildning de hittills gått och inte som för övriga frågor den eller de kurser de gått hösten Eftersom antalet olika ämneskombinationer de studerande valt är mycket stort blir det inte meningsfullt att redovisa resultaten för olika ämneskombinationer. Tabell 2. Ämne utifrån vilket bedömningarna av utbildningen gjorts Antal % matematik 69 9 fysik datavetenskap 50 7 radiofysik/sjukhusfysik 14 2 biologi kemi naturgeografi 31 4 geologi 58 8 miljövetenskap 19 3 LUMES 34 5 Totalt

22 Tabellen visar att ämnesgrupperna i en del fall blir små, särskilt för ämnena miljövetenskap och radiofysik/sjukhusfysik. Vi har valt att ta med dem då de ändå kan ge viss information om hur ämnena uppfattas av studenterna. Resultaten för dessa ämnen måste tolkas med försiktighet. Däremot redovisas inte astronomi som endast enstaka studenter bedömt. Jämförelse av studenternas och lärarnas bedömningar I de fall vi gjort jämförelser med lärarnas bedömningar har vi bildat två ämnesblock: M-blocket och B-blocket. M-blocket består av matematik, fysik, datavetenskap och radiofysik/sjukhusfysik medan B-blocket består av biologi, kemi, naturgeografi, geologi och miljövetenskap. Skälet är att antalet svarande lärare är för litet för att svaren skall kunna analyseras på ämnesnivå på ett meningsfullt sätt. Studenter med olika bakgrund Vi har också analyserat skillnader mellan studenter med avseende på deras olika bakgrund. Det gäller kön etnisk bakgrund: anger hur studenter med annat modersmål än svenska bedömer frågan social bakgrund: anger föräldrarnas utbildning; som indelas i kortare utbildning (grundskola eller motsvarande), gymnasieskola eller motsvarande och akademisk utbildning nivå man studerar på: utbildningsnivå är uppdelat i 1-20, 21-40, 41-60, 61 poäng nybörjare: studenter som endast läst en termin och maximalt har 20 poäng För att underlätta för läsaren att få en snabb överblick över skillnader mellan studenter med olika bakgrund har vi använt kortfattade symboler i en särskild tabell. Denna kan ha följande utseende M-blocket B-blocket Kön Kvinnor + Etnisk bakgrund Annat modersmål än svenska + Annat modersmål än svenska + Social bakgrund Nivå Nybörjare En skuggad ruta innebär att det inte är några skillnader mellan grupperna. Symbolen + betyder att gruppen avviker positivt Symbolen betyder att gruppen avviker negativt 21

23 I det här exemplet skulle kvinnor vara mer tillfredsställda än män inom M- blocket medan studenter med annat modersmål än svenska, oberoende av block, skulle vara positivare. Då studenterna inom M- och B-blocket har olika sammansättning har vi valt att analysera blocken var för sig. Resultaten av dessa bearbetningar presenteras kortfattat i anslutning till bedömningarna av utbildningskvaliteten. I de fall det varit möjligt att jämföra med andra data har vi gjort detta 10 för att sätta in resultaten i ett sammanhang. Naturvetarna är inte helt jämförbara med de andra barometrarna då urvalet i naturvetarbarometern enbart bygger på aktiva studenter medan de andra barometrarna också omfattat studenter med lägre aktivitetsgrad. Vem har besvarat enkäterna Lärarna Tre av fem lärare är universitetslektorer 11. Övriga är professorer eller forskare/forskarassistenter Kvinnorna är få bland lektorer och forskare (< 20%) och ännu färre bland professorerna. Flertalet lärare undervisar på flera utbildningsnivåer, forskare/forskarassistent något mindre på grundkurserna, professorerna något mer som handledare av examensarbeten. Lärarna har lång undervisningserfarenhet (medianvärden) professorer 25 år universitetslektorer 20 år forskarassistenter/forskare 11 år Lärarna arbetar i genomsnitt 50 timmar/vecka; professorerna något mer. Andelen av denna tid som ägnas grundutbildningen varierar. professorer ca 40 % universitetslektorer ca 55 % forskarassistenter/ forskare ca 25 % Det administrativa arbetet tar en hel del tid. professorer 28 % universitetslektorer 24 % forskarassistenter/forskare 13 % 10 Det gäller Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi. Rapport nr 2004:225, Studentbarometern: humaniora. Rapport nr 2003:221, Studentbarometern Rapport nr 2000:209 samt Lärarbarometern Rapport nr 98:203. Examensenkäten. Opublicerat material. Samtliga dessa rapporter är utgivna på Utvärderingsenheten vid Lunds universitet. 11 Här kan ingå någon universitetsadjunkt 22

24 Studenterna är i genomsnitt 25 år vilket är signifikant yngre än på samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar där medianåldern är 28 år. Detta beror på att naturvetarna i större utsträckning går direkt från gymnasiet till universitetet. 55 % är kvinnor vilket ger en jämnare könsfördelning än på de samhällsvetenskapliga ekonomiska och humanistiska fakulteterna. var tionde har annat modersmål än svenska vilket är lägre än inom samhällsvetenskap/ekonomi och humaniora. var tionde har föräldrar med grundskoleutbildning. Detta är jämförbart med Lunds universitet som helhet men är en mindre andel än för universitet och högskolor i övriga landet. 60 % har föräldrar med högskoleutbildning; en större andel än övriga landet. 5 % har ett funktionshinder vilket är ungefär detsamma som på övriga fakulteter. en femtedel av de svarande är nybörjare och en tredjedel läser på fördjupningsnivå. ägnar genomsnittligt 37 timmar i veckan åt studierna, vilket är betydligt mer tid än vad humanister, samhällsvetare och ekonomer gör. Skillnaden beror på att naturvetarna har betydligt mycket mer undervisning. Studenternas studieväg De mest lästa ämnena är kemi, biologi och matematik. Valfriheten inom programmet är stort och några tydliga studievägar kan inte identifieras genom studenternas svar. Om vi enbart tittar på dem som läst minst tre ämnen (353 st.) har knappt var femte studerande ämneskombinationen biologi, kemi och molekylärbiologi, något färre matematik, kemi och biologi samt en ganska liten grupp (6 %) matematik, fysik och datavetenskap. Antal terminer och antal poäng Sammanlagt har de svarande i snitt klarat 90 poäng varav 70 i naturvetenskap på i genomsnitt fyra terminer. Det bekräftar att det i första hand är de framgångsrika studenterna som besvarat enkäten. Planerat huvudämne i examen Bland de 610 svarande som angett huvudämne i examen är det vanligaste att de avser att ha biologi som huvudämne. Kemi och fysik är också vanliga val. 23

25 Sysselsättning vt 2004 Tabell 3. Sysselsättning 2004 % studerar naturvetenskap 77 studerar inom annan fakultet 12 går forskarutbildning 2 studieuppehåll/studieavbrott 3 avslutar studierna m examen 6 Totalt 100 De flesta fortsätter med naturvetenskapliga studier. En del studerar inom någon annan fakultet. I den gruppen är studerande på fristående kurser överrepresenterade. Som tidigare redovisats är de som läser fristående kurser egentligen tre olika grupper. Programstudenter som valt att läsa en fristående kurs, studenter som inte läser på program men skuggar programmet och studenter som huvudsakligen studerar eller studerat vid annan fakultet och valt att komplettera med någon eller några kurser inom naturvetenskap. De studenter som läser inom en annan fakultet består både av studenter som egentligen läser på naturvetarprogrammet och de som huvudsakligen läser inom en annan fakultet. En marginell grupp gör studieuppehåll eller har avbrutit sina studier. Motiv för att välja naturvetenskap 12 mycket viktigt helt oviktigt intresse forskarutbildning komplettera naturvetenskapligt jobb valmöjligheter på arb.markn. välbetalt jobb stimulerande jobb Diagram 7. Skäl att välja naturvetenskap. Genomsnittlig bedömning 12 Bedömningarna har gjorts på en femgradig skala där låga värden innebär att motivet haft liten vikt. 24

26 De viktigaste motiven för att studera naturvetenskap är intresse för ämnet och att få ett stimulerande arbete. Jämfört med humaniststudenterna betonar naturvetarna skäl som har med det framtida arbetet att göra tydligare. Det är främst de som huvudsakligen läser eller läst inom en annan fakultet som valt naturvetenskapliga ämnen som komplement till andra studier. De som är i slutet av sin utbildning (6 terminer eller mer) fäster större vikt vid motiv som valmöjligheterna på arbetsmarknaden och ett välbetalt arbete. Efterhand som man närmar sig examen synes frågor kring det framtida yrket att bli viktigare för de studerande. Samma utveckling kunde iakttagas bland humanisterna. Vilka studenter bedömer vilka ämnen Genom tidigare barometrar vet vi att de studerandes bakgrund har betydelse för hur de bedömer sin utbildning. Så vet vi t.ex. att kvinnor i allmänhet är mer positiva i sina bedömningar liksom programstudenter. Det är därför viktigt att veta studenternas bakgrund. Studenternas ålder skiljer sig inte i de olika ämnena. Däremot finns det en tydlig könsuppdelning. Knappt 70 % av de studerande inom B-blocket är kvinnor medan andelen kvinnor inom M-blocket är 30 %. Inom datavetenskap är mansdominansen nästan total (90 %) medan två tredjedelar av studenterna i geologi är kvinnor. Det är betydligt vanligare att läsa fristående kurser inom M-blocket (33 %) än inom B-blocket (14 %). Särskilt vanligt är det i matematik och datavetenskap. Mellan ämnesblocken är det små skillnader med avseende på andelen nybörjare. Andelen studenter med annat modersmål än svenska är lika i de båda ämnesblocken liksom andelen med olika hembakgrund 13. I datavetenskap och naturgeografi är studerande med föräldrar med akademisk utbildning vanligare. Studiearbetstiden Undervisningstiden De studerande anger att de i genomsnitt har 12 timmar föreläsningar i veckan, 7 timmar laborationer och 5 timmar lektioner/övningar eller sammantaget i snitt 24 timmar undervisning/vecka. Det är påtagligt mer än inom samhällsvetenskap/ekonomi och humaniora, där de studerande i snitt har 10 respektive 8 timmars undervisning. Inför tentamen ligger en undervisningsfri period avsedd för tentamensläsning. I den mån studenterna inte tagit hänsyn till detta när de bedömt den genomsnittliga undervisningstiden kommer det att innebära en viss överskattning av undervisningsvolymen. 13 Här avses föräldrarnas utbildning. 25

27 matematik fysik datavetenskap radio-/sjukhusfysik biologi kemi Tid för föreläsningar Tid för laborationer Tid för lektioner/övningar naturgeografi geologi miljövetenskap timmar Diagram 8. Genomsnittlig undervisningstid/vecka 14 Skillnaden mellan ämnen är stor. Datavetenskap och matematik har mindre undervisning än övriga ämnen. Detta förklarar också att den totala arbetstiden för dessa studenter är kortare (se tabell 4 nedan). Studerande på fristående kurser uppger att de erhållit något färre föreläsningar än programstudenterna. Självstudier I genomsnitt ägnar studenterna 16 timmar i veckan åt självstudier (Md=13) liksom studenterna inom samhällsvetenskap/ekonomi och humaniora. Självstudietiden är förvånansvärt lika oberoende av vilken fakultet man läser på och vilken utbildning man går. Den ligger mellan timmar/vecka. Däremot finns det stora individuella skillnader mellan studenterna. Det finns en variation mellan ämnen men skillnaderna är inte signifikanta. Den totala arbetstiden Då självstudietiden är relativt konstant oberoende av ämne och program bestäms studenternas totala arbetsinsats i hög grad av hur mycket undervisning de får. I genomsnitt studerar en naturvetare 37 timmar/vecka (s = 13 timmar). Nästan 80 % ägnar studierna minst 30 timmar/vecka. Samhällsvetare, ekonomer 14 Uppgifterna för radiofysiker/sjukhusfysiker bygger på 10 svar och miljövetenskap på 14. De flesta studenter i miljövetenskap läser 1 20 poäng där introduktionskursen (10 p) har särskilt mycket undervisning. 26

28 och humanister lägger totalt ned 15 timmar mindre tid på sina studier per vecka främst beroende på att de har mindre undervisning. I Studentspegeln 15 har Högskoleverket presenterat en motsvarande mätning och funnit att studenter i naturvetenskap i genomsnitt studerar 23 timmar/ vecka och endast 35 % ägnar studierna 30 timmar eller mer per vecka. Skillnaden mellan våra resultat och Högskoleverkets beror på att frågan ställts på olika sätt. Som frågan ställts av Högskoleverket medräknas inte efterarbete som t. ex. att skriva laborationsrapporter eller göra hemuppgifter. Inte heller inläsning inför tentamen ingår självklart. Högskoleverket har således inte fastställt studenternas totala arbetstid. Tabell 4. Den totala genomsnittliga studietiden/vecka (inklusive undervisning) Medelvärde (timmar) Standardavvikelse matematik fysik datavetenskap radiofysik/sjukhusfysik biologi kemi naturgeografi geologi miljövetenskap 37 8 Totalt Tabell 5. Jämförelse av studenter med olika bakgrund avseende den sammanlagda studietiden inom respektive utbildningsblock M-blocket B-blocket Kön Kvinnor + Kvinnor + Etnisk bakgrund Social bakgrund Studenter med föräldrar som har en kortare utbildning + Studenter med föräldrar som har en kortare utbildning + Nivå 61 p eller mer + 61 p eller mer + Nybörjare Kvinnor arbetar ca fem timmar mer per vecka än manliga studenter. Det har att göra med att kvinnorna oftare läser laborativa ämnen och därmed har mer undervisning, men också med att kvinnor oberoende av ämne satsar mer tid 15 Högskoleverket: Studentspegeln Högskoleverkets rapportserie 2002:21 R. 27

29 på studierna. Eftersom studerande på fördjupningsnivå bedriver självstudier i större omfattning lägger de i genomsnitt ner fem eller sex timmar mer på sina studier än övriga. Studenter med föräldrar som har kortare utbildning ägnar fem timmar mer per vecka åt självstudierna än studenter med föräldrar som har akademisk utbildning. Detta gäller särskilt nybörjare - på fördjupningsnivån har skillnaderna jämnats ut. Resultatet stämmer väl med erfarenheter från övriga fakulteter. Oavsett kön lägger studenter med föräldrar som har kortare utbildning ner mer tid på sina studier. Bedömningar av utbildningen Undervisningens och kurslitteraturens omfattning Föreläsningar Lektioner/övningar Laborationer/exkursioner Självstudier för stor lagom för lite Kurslitteratur Engelskspråkig kurslitteratur Diagram 9. Bedömning av omfattningen av undervisning och kurslitteratur De flesta naturvetare bedömer att mängden föreläsningar, laborationer, exkursioner och kurslitteratur är lagom. Däremot anser över 20 % i de flesta ämnen, utom i biologi, kemi och naturgeografi, att de har för lite lektioner och övningar. 20 % av studenterna inom datavetenskap tycker att självstudierna är för omfattande medan en motsvarande andel studenter i matematik, kemi och naturgeografi bedömer att tiden för självstudier är för liten. Det är inte så överraskande i kemi och naturgeografi eftersom där ges mycket undervisning. Däremot är det mer överraskande i matematik som relativt sett har lite undervisning. 28

30 Kraven på arbetsinsatser Drygt 20 % av de studerande i matematik bedömer att kraven på arbetsinsatser är för höga trots att den uppgivna totala tidsinsatsen är bland de lägsta. Den gruppen studenter lägger också ner betydligt mycket mer tid på studierna än genomsnittseleven i matematik. Oavsett ämne bedömer studenterna kraven på obligatoriskt deltagande i laborationer och exkursioner som rimliga. Bedömningar av utbildningens kvalitet I enkätens bedömningsfrågor redovisar studenterna och lärarna sina erfarenheter av de kvalitetsaspekter, som LUNA och LUS har beslutat att ta upp i barometern. De svarande har både värderat kvalitetsaspektens vikt för deras studier och hur tillfredsställda de är med de faktiska förhållandena inom den utbildning de gått på. Klassificering av bedömningarna Naturvetarbarometern resulterar i ett mycket omfattande datamaterial, som måste reduceras och sammanfattas för att ge överblick. Det har därför gjorts ett antal grupperingar av datamaterialet, vilket har åstadkommits genom att klassificera bedömningarna med utgångspunkt från vikt och tillfredsställelse (se enkäterna, bilaga 2 och 3) enligt nedanstående schema (figur 10). Mycket viktig V I K T D d a A C B Mindre viktig Mycket missnöjd Diagram 10. Klassificeringsschema TILLFREDSSTÄLLELSE Mycket nöjd En klassificering och reducering av rådata underlättar identifieringen av starka sidor som kan utgöra förebilder och sådana där åtgärder behöver vidtas. På ba- 29

31 sis av lärarnas och studenternas erfarenhetsredovisning kan i huvudsak fem kategorier urskiljas: A: God praxis. De svarande bedömer kvalitetsaspekten som viktig och har positiva erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori A identifierar exempel som kan tjäna som förebilder. B: Bör diskuteras. Kategori B innebär att de svarande inte har bedömt förhållandet frågan berör som särskilt viktigt, även om denna aspekt har fungerat väl. Det kan betyda att institutionen lagt väl mycket energi på denna aspekt och skulle kunna omprioritera resurser till andra kvalitetsaspekter. Det kan också innebära att kontroversiella frågor inte tas upp i undervisningen och att man är nöjd med detta. C: Bör analyseras. Här finns svagheter i utbildningen som de svarande i stort inte bedömer som särskilt betydelsefulla. Det kan också vara tecken på ett viktigt problem, som är avgränsat till en mindre grupp studenter. D: Förbättringar bör övervägas. De svarande bedömer den kvalitetsaspekt, som frågan berör, som viktig men har negativa erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori D identifierar områden som kvalitetsarbetet kan behöva inriktas på. a, d: Gränsfall. Studenterna bedömer aspekterna som viktiga. Svaga positiva tendenser (a) antyder att god praxis kan utvecklas, medan svaga negativa tendenser (d) pekar på att ytterligare försämringar bör undvikas. Resultaten redovisas för ämnen eller ämnesgrupper. En allmän översikt över vad studenterna tycker är viktigt och vilka sidor som är starka och svaga i utbildningarna De 73 bedömningsfrågorna har rangordnats från viktigast till minst viktig. Nedan presenteras, i fallande ordning, de 10 aspekter som studenterna tycker är viktigast och de man är mest nöjd med och minst nöjd med. Tabell 6. De tio frågor studenterna fäster störst vikt vid (fallande rangordning) 30 Viktigast Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens mål och innehåll Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Höjning av kunskaps- och färdighetsnivåerna under utbildningen Självständigt lösa problem Trivsel i universitetsmiljön Inblick i den yrkesverksamhet som du är inriktad på Information om kraven som ställs för att klara examinationen Lärarnas förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kursen

32 Tabell 7. De tio frågor studenterna är mest och minst nöjda med (fallande rangordning) Mest tillfredsställande Lärarnas kunskap i ämnet Förekomsten av kursvärderingar Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Möjligheter till omexamination kort tid efter examen Tillgången till datorer för dina studier Bred och översiktlig kunskap Tiden mellan examination och information om resultat Skriftliga presentationer Laboratoriernas ändamålsenlighet Föreläsningslokalernas ändamålsenlighet Minst tillfredsställande Inblick i den yrkesverksamhet du är inriktad på Utbildningens arbetslivsanknytning Utbildningens förberedelse för arbetslivet Välja kurser för olika karriärer Förklara för icke-specialister Göra etiska ställningstaganden Hjälp med studierna Argumentera och övertyga Lärarsamarbete mellan kurser Information om åtgärder I de flesta fall tillhör de frågor studenterna tycker är viktigast sådant som de också är nöjda med. Studenterna tycker att viktigast är kunniga lärare och detta är de också mest tillfreds med. Samma gäller en objektiv bedömning vid examinationen. I flera avseenden har dock studenterna negativa erfarenheter i frågor som har bedömts som viktiga aspekter på utbildningens kvalitet. Ett tydligt exempel på detta är den inblick utbildningen ger i den framtida yrkeskarriären liksom hur kontakterna och informationen om arbetslivet fungerar. Lärarnas pedagogiska förmåga, som också tillhör det allra viktigaste, ligger lägre i studenternas bedömning även om de inte är missnöjda. Skillnaden mellan utbildningarna, sett över samtliga bedömningar är i de flesta fall små men studenterna som läser radiofysik/sjukhusfysik och miljövetenskap är genomgående positivare. Datavetenskap är det ämne där studenterna är minst nöjda utan att de för den skull (med vissa undantag) är missnöjda. Ett genomgående mönster är att kvinnorna som regel bedömer att frågorna är viktigare än vad manliga studenter gör. Studerande med annat modersmål än svenska skiljer sig inte i sin bedömning av vad som är viktiga frågor för studenterna eller i bedömningarna av hur väl utbildningarna klarat sina uppgifter. Studenter med föräldrar som har en kortare utbildning är i många stycken något mer positiva i sina bedömningar än andra studenter. Studenter med funktionshinder upplever frågorna om utbildningens kvalitet som något viktigare än andra studenter. De är mindre positiva till den information de fått om vilken hjälp de kan förvänta sig av sina lärare, upplever att laborationslokalerna är mindre ändamålsenliga än andra studenter och de uppfattar inte förekomsten av kursvärderande diskussioner lika positivt. De är också mer tveksamma till kursvärderingarnas betydelse för kursutvecklingen. 31

33 Erfarenhet av hur utbildningsmålen realiserats I detta avsnitt bedöms hur en rad av de generella målen för högskoleutbildning förverkligas inom de naturvetenskapliga utbildningarna. Studenterna bedömer den utbildning och undervisning de hittills genomgått i naturvetenskap och lärarna bedömer de resultat som uppnås i deras ämne. Nybörjarna har ännu inte fått någon nämnvärd träning i vissa färdigheter såsom i att kritiskt värdera information, göra etiska ställningstaganden, argumentera och övertyga, planera experiment, muntliga presentationer, kommunicera på engelska, förklara för icke-specialister, medverka i förändringsarbete och arbeta i team. En tredjedel av hela svarandegruppen uppger att etiska ställningstaganden inte uppmärksammats. Flertalet lärare i matematik, datavetenskap, geologi och kemi bekräftar att denna färdighet inte uppövas inom ämnet. Många studenter och lärare i matematik, datavetenskap och geologi markerar också att ämnet inte innehåller övningar i att planera och värdera experiment vilket är naturligt med tanke på ämnenas karaktär. Detta är en av de frågor där studenterna ombads att bedöma hela den utbildning de hittills gått. Av skäl som tidigare redovisats presenteras resultaten för studerandegruppen som helhet. Tabell 8. Studenternas och lärarnas bedömning av övergripande mål Studenter Lärare Kunskaper Bred och översiktlig kunskap A A Kunskap med vetenskapligt djup A A Färdigheter Självständigt lösa problem A A Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet A a Anlägga flervetenskapliga perspektiv a A Kritiskt värdera information A A Göra etiska ställningstaganden d A Argumentera och övertyga d a Använda moderna naturvetenskapliga tekniker och metoder A A Planera experiment a a Värdera experimentella data A a Muntlig presentation A A Skriftlig presentation A a Kommunicera på engelska a A Förklara för icke-specialister d A Förmåga att medverka i förändringsarbetet inom utbildningen A B Arbeta i team A A Använda datorer A A Intresse för nya kunskaper A A 32

34 Tabell 9. Jämförelse av studenter med olika bakgrund avseende hur väl de övergripande målen uppnåtts Kön Etnisk bakgrund Social bakgrund Samtliga studenter Studenter med föräldrar som har en kortare utbildning + Nivå Nybörjare Nybörjare + De övergripande utbildningsmålen tycks i hög grad ha uppfyllts enligt både lärarnas och studenternas bedömningar. Studenterna är något kritiska till behandlingen av etikfrågor, träningen i att argumentera och övertyga och att förklara för andra 16. Lärarnas bedömningar skiljer sig i två fall från studenternas. Lärarna är mer tillfreds med träningen i att göra etiska ställningstaganden och bedömer inte träningen i att medverka i förändringsarbete som lika viktigt som studenterna gör. Förstärkningar har genomförts av träningen i muntlig presentation som i en tidigare barometer bedömts otillfredsställande. Arbetsmiljö Tabell 10. Studenternas bedömning av arbetsmiljön 17 Matematik Fysik Datavetenskap Geologi Radio-/ Sjukhusfysik Biologi Naturgeografi Miljövetenskap Kemi Föreläsningssalens ändamålsenlighet A A A A A A A A A Laboratoriernas ändamålsenlighet A A A A A A A A A Information om säkerhet A A a A A A a A A Tillgången till grupprum a A D A A d a A A Tillgången till datorer A A A A A A A A A Självförtroende A A A a A A A A A Trivsel A A A A A A A A A 16 Magisterstudenternas bedömning är dock klart positivare när det gäller att förklara för andra än övriga studenters. 17 Skälet till att en del studerande i ämnen som inte är laborativa ändå gjort bedömningar av laboratorier och säkerhetsfrågor är att de gjort bedömningar för mer än ett ämne. 33

35 Tabell 11. Jämförelse av studenter med olika bakgrund avseende arbetsmiljön inom respektive block M-blocket Kön Kvinnor + Etnisk bakgrund Social bakgrund Nivå Nybörjare B-blocket Arbetsmiljön uppfattas i nästan alla avseenden som god av studenterna. Över 80 % av studenterna har internetuppkoppling hemma (90 % inom M- blocket). På några utbildningar är studenterna mindre nöjda med tillgången på grupprum liksom de var i studentbarometern Tabell 12. Lärarnas bedömning av arbetsmiljö och ledning Lärarna i M-blocket Lärarna i B-blocket Min trivsel på institutionen A A Samarbetet med kollegerna A A Arbetsledningen a A Stöd och hjälp av grundutbildningsansvariga A A Konflikthantering på arbetsplatsen d A Institutionens intresse för kursutveckling A A Ditt inflytande på institutionens/motsv. angelägenheter a A Uppskattning för att du gjort ett gott arbete d D Universitetets värdering av dina pedagogiska meriter d D I de flesta avseenden är lärarna positiva. I geologi uppger emellertid många lärare att de inte fått stöd och hjälp av grundutbildningsansvariga i sitt arbete. Professorerna är mer tillfreds med sitt inflytande på institutionen än övriga lärare. Lärarna är kritiska till att de får så lite uppskattning i sitt arbete och att deras pedagogiska insatser inte värderades tillräckligt. Lärarnas kritik i dessa avseende kvarstår sedan Lärarbarometern Hanteringen av konflikter på arbetsplatsen har förbättrats även om vissa problem tycks kvarstå. 34

36 Studenternas bedömning av lärarna Bedömningen har avsett följande aspekter: 1. Lärarnas förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna 2. Lärarnas förmåga att klargöra vilken hjälp du kan förvänta dig att få av dem 3. Lärarnas förmåga att anpassa undervisningen efter kursens förkunskapskrav 4. Lärarnas förmåga att ge sammanhang mellan undervisningen och självstudierna 5. Lärarnas kunskap i ämnet 6. Lärarnas pedagogiska förmåga 7. Lärarnas samarbete inom kursen 8. Lärarnas samarbete mellan kurser 9. Lärarnas förmåga att skapa diskussioner 10. Lärarnas tillgänglighet 11. Lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat 12. Lärarnas intresse för hur studenterna klarar studierna 13. Lärarnas intresse för att se dig som individ Tabell 13.Studenternas bedömning av lärarna Matematik Fysik Biologi Kemi Geologi 1 kurskrav A A A A A A A A A 2 lärarhjälp A A A A A A A A A 3 förkunskaper A A A A A A A A A 4 sammanhang A A a A A A A A A 5 kunskap A A A A A A A A A 6 pedagogik a A a A a A A A A 7 lärarsamarbete A A A A A A A A a 8 mellan kurser a a d a d d a a a 9 diskussioner d a a A a a a A A 10 tillgänglighet A A A A A A A A A 11 konstruktiv a a a A A A a A A 12 klarar sig a A a A A A A A A 13 individ a A a A A A a A A Datavetenskap Radio-/ sjukhusfysik Naturgeografi Miljövetenskap Tabell 14. Jämförelse av studenter med olika bakgrund avseende bedömningen av lärarna inom respektive block M-blocket B-blocket Kön Kvinnor + Etnisk bakgrund Annat modersmål än svenska + Social bakgrund Nivå 61 poäng eller mer + Nybörjare Omdömena om lärarna är nästan genomgående positiva. Lärarnas sätt att förhålla sig till studenterna är särskilt viktigt för studenterna med föräldrar som har en kortare utbildning, vilket också framkommit i tidigare undersökning- 35

37 ar 18. De studerande inom B-blocket ger något bättre betyg åt sina lärare liksom studerande på fördjupningsnivå medan studenter med annat modersmål än svenska inom M-blocket är mer positiva till sina lärare än sina svenska studiekamrater liksom kvinnorna där är mer positiva än männen. Lärarnas bedömning av undervisningen och studenternas arbete Tabell 15. Lärarnas bedömning av undervisningen och studenternas arbete M-gruppens lärare B-gruppens lärare Anpassning efter behörighetskrav Undervisningen anpassad efter gymnasiekrav A d Undervisningen anpassad efter tidigare universitetskurser A A Den tid du kunnat ägna Tid ägnad grundutbildningen A A Tid ägnad kursutveckling d a Tid ägnad studenter m individuella behov a a Din tillgänglighet för studenterna A A Din förmåga att ge studenterna sammanhang mellan undervisning och självstudier A A Dina möjligheter att utveckla kurserna A A Ditt intresse för pedagogisk utbildning A A Omfattning av studenternas studieinsatser a a Studenternas närvaro i undervisningen A A Lärarna är i de flesta fall positiva i sina bedömningar. En grupp lärare inom B- blocket efterlyser bättre anpassning av undervisningen till gymnasiekraven medan M-gruppens lärare inte har tillräckligt med tid för att utveckla sina kurser. Lärarnas möjligheter att ägna sig åt kursutveckling tycks dock ha förbättrats något sedan Lärarbarometern Nelsson O och Nilsson K-A. Resultat från tre rekryteringsundersökningar. Lunds universitet, Utvärderingsenheten Rapport nr 2002:

38 Kvalitetsaspekter på utbildningens innehåll Vi har delat in frågorna i följande kategorier: Arbetsliv och forskning Utbildningens progression 19 och sammanhang Stöd i studierna och vägledning inför yrkesval Perspektiv i utbildningen (perspektiven avser dels internationella frågor och miljöfrågor dels mångfaldsperspektiv). När det gäller de tre första kvalitetsaspekterna har den övervägande delen av studenterna erfarenhet av dessa (85 98 %). Inslag som berör mångfaldsaspekter samt miljöfrågor och internationella frågor har färre mött. Mellan % av studenterna anger att dessa perspektiv tas upp i utbildningen. Inom främst B-blocket har emellertid betydelsen av miljö och internationella perspektiv tydligt uppmärksammats. Lärarna bekräftar studenternas bedömning. mycket viktigt Vikt Etnicitet B Funktionshinder B Genus B Funktionshinder M Etnicitet M Genus M Sexuell identitet B Trosuppfattning B Sexuell identitet M Trosuppfattning M mindre viktigt Förekomst % av studenterna Diagram 11. Studenternas bedömning av mångfaldsperspektivens förekomst och vikt Studenterna ombads att bedöma dessa kvalitetsaspekter för hela den utbildning de hittills gått. Av skäl som tidigare redovisats sker presentation för studerandegruppen som helhet. Studenterna gör följande bedömningar: 19 Med detta avses huruvida de studerande uppfattar att efterhand som de byter nivå också innehållet i utbildningen blir mer avancerat. 37

39 Tabell 16. Studenternas och lärarnas bedömning av utbildningsinnehåll Studenter Lärare Utbildningens arbetslivsanknytning D A Utbildningens förberedelse för arbetslivet D A Inblick i yrkesverksamheten du är inriktad på D a Undervisningens forskningsanknytning A A Utbildningens förberedelse för forskarutbildning a A Höjning av kunskaps- och färdighetsnivåerna under utbildningen A - Samordningen av innehållet i kurser mellan olika ämnen a D Samordningen av innehållet i kurser inom samma ämne A a Få hjälp med Hur man kan bedriva effektiva studier för att klara tentamen d A Att navigera i kursutbudet a A Att välja kurser för olika yrkeskarriärer. D B Förekomst av olika perspektiv Miljöfrågor A A Internationella perspektiv A A Tabell 17. Jämförelse av studenter med olika bakgrund avseende utbildningens innehåll Samtliga studenter Kön Män + Etnisk bakgrund Annat modersmål än svenska + Social bakgrund Nivå Nybörjare Det är uppenbart att utbildningsinnehållets anknytning till yrke och arbetsliv i studenternas ögon är mindre väl utvecklat i de flesta ämnena. Detta gäller inte radiofysiker/sjukhusfysiker som här kraftigt avviker från övriga. Även i studentbarometern 2000 var de studerande missnöjda med kopplingen till arbetslivet. Kopplingen till forskningen fungerar däremot väl. Detta kan hänga samman med att en mycket stor andel av studenterna väljer att gå vidare till forskarutbildningen jämfört med andra fakulteter och jämfört med landets universitet och högskolor i övrigt. 20 Lärarnas bedömning av utbildningsinnehållet överensstämmer i stort med studenternas. Men studenterna är mindre tillfreds med arbetslivsanknytningen samt stöd och vägledning medan lärarna menar att detta fungerar väl. Studenterna bedömer att det är betydligt viktigare att få hjälp att välja kurser för olika yrkeskarriärer än lärarna. 20 SCB. Inträdet på arbetsmarknaden. Examinerade läsåret Opublicerade data från uppföljning

40 Mångfaldsperspektiv Den begränsade betydelse som naturvetarna fäster vid mångfaldsperspektiven speglas också i en viss tillfredsställelse med deras behandling i utbildningen. Man är snarast nöjd med att perspektiven inte behandlas. De kvinnliga lärarna lägger en större vikt vid genus- och etnicitetsperspektiven och är också mindre tillfreds med hur dessa hanteras i utbildningen. En motsvarande tendens finns även bland de kvinnliga studenterna. mycket viktigt Vikt mindre viktigt mycket missnöjd Funktionshinder B Etnicitet B Genus B Genus M Sexuell identitet B Trosuppfattning B Tillfredsställelse Funktionshinder M Etnicitet M Sexuell identitet M Trosuppfattning M mycket nöjd Diagram 12. Studenternas bedömning av vikt och tillfredsställelse med perspektivens förekomst i utbildningen Bedömning av handledningen vid examensarbete Drygt 10 % av studenterna uppger att de sysslar med sitt examensarbete hösten Majoriteten av dessa återfinns i biologi och kemi vilket är naturligt då dessa ämnen har flest studenter på denna nivå. Tabell 18. Studenternas bedömning av handledningen Handledarens kunnighet i ditt examensämne Handledarens förberedelse för handledningstillfället Handledarens tillgänglighet Handledarens intresse för hur du klarar ditt examensarbete Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Information om kraven som ställs för att få examensarbetet godkänt Kraven på uppsatsen i förhållande till kursens tidsram Tillgång till tillräckliga resurser/utrustning för examensarbetet Bedömning A A A A A A A A 39

41 Handledningen får ett mycket gott betyg av studenterna. De inom B-blocket är genomgående ännu nöjdare med handledningen än studenterna inom M- blocket. Informationen om examinationskraven har förbättrats sedan barometern Denna är dock, tillsammans med kraven i relation till tillgänglig tid, de två handledningsaspekter som inte får lika stort beröm av studenterna. Examinationen 1. Information om kraven som ställs för att klara examinationen 2. Konstruktiv respons på examinationen 3. Ditt förtroende för att har blivit objektivt bedömd 4. Möjlighet till omexamination kort tid efter examination 5. Tiden mellan examination och information om resultat 6. Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens mål och innehåll Tabell 19. Studenternas och lärarnas bedömning av examinationen Fysik Biologi Kemi Geologi 1 Information A A A A A A A A A A A 2 Respons a A a A A d d a a A A 3 Objektivt A A A A A A A A A A A 4 Omexamination A A A d B A A A A A A 5 Tid A A A D A A A A A A A 6 Innehåll A A A A A A A A A A A Datavetenskap Radio- /Sjukhusfysik Lärarna i M blocket Naturgeografi Miljövetenskap Lärarna i B block et Matematik Tabell 20. Jämförelse av studenter med olika bakgrund avseende examinationen inom respektive block M-blocket Kön Etnisk bakgrund Svenska + Social bakgrund Nivå Nybörjare B-blocket Studenter med föräldrar som har en kortare utbildning + Liksom i Studentbarometern 2000 anger studenterna att examinationen fungerar bra. Lärarna är nöjdare än studenterna. Studenternas tillfredsställelse ligger i flera ämnen lågt avseende konstruktiv respons på examinationen, särskilt studenterna i biologi och kemi. 40

42 Inflytande Omfattning av studentinflytande Relativt många studenter anger att de inte fått någon information om vilka åtgärder som vidtagits som konsekvens av tidigare kursvärderingar och kan därför inte heller veta om kursvärderingarna haft betydelse för kursutvecklingen. Kursvärderingspraxis uppfyller därför ännu inte fullt ut Högskoleförordningens 1 kap.14 (2000:651) som föreskriver följande avseende kursvärderingar: Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Det är vanligare att studenterna stött på detta inom B-blocket och bland studenter på program. Bedömning av studentinflytandet Bedömningarna av studentinflytandet har gjorts av studenter och lärare i följande aspekter 1 Lärarnas/ditt intresse för kursvärderande diskussioner (ditt intresse var formuleringen till lärarna) 2 Kunskap om hur du kan påverka din utbildning (endast till studenter) 3 /Studenternas/ möjligheter att faktiskt påverka utbildningen (både lärare och studenter) 4 Förekomsten /genomförande/ av kursvärderingar (både lärare och studenter) 5 Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning (både lärare och studenter) 6 Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingsresultat (ej till lärarna) 7 Sammanställning av kursvärderingsresultat (endast till lärarna) 8 Sammanställning av åtgärdsprogram (endast till lärarna) 9 Institutionens intresse för kursutveckling (endast till studenter) 10 Information till studenterna om utfallet (endast till lärarna) 11 Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling (både lärare och studenter) 12 Ditt intresse att medverka i kursutveckling (endast till studenter) 41

43 Tabell 21. Studenternas och lärarnas bedömning av inflytandet Fysik Biologi Kemi Geo -logi 1 diskussion a A a d A A A A A A A 2 kunskap a A D A A A A A A 3 möjligheter d A D d A a a a A A A 4 förekomst A A A A A A A A A A A 5 betydelse a A d d A A A A A A A 6 information D d D d a a a a A 7 resultat A A 8 åtgärder d A 9 utveckling a A a A A A A A A 10 utfallet A A 11 medverka d a d A d a a a A A a 12 ditt intresse a A a A A A A A A Datavetenskap Radio/ Sjukhusfysik Lärarna i M blocket Naturgeografi Miljövetenskap Lärarna i B blocket Matematik Tabell 22. Jämförelse av studenter med olika bakgrund avseende studentinflytandet inom respektive block M-blocket B-blocket Kön Kvinnor + Kvinnor + Etnisk bakgrund Social bakgrund Studenter med föräldrar som har en kortare utbildning+ Nivå 1 20p p - Nybörjare Nybörjare + Nybörjare + I Studentbarometern 2000 fick de naturvetenskapliga utbildningarna viss kritik när det gällde studenternas kunskaper om och möjligheter att påverka sin utbildning. Förhållandena har blivit bättre inom B-blockets ämnen och inom fysik i dessa hänseenden. Dock är de studerande på poäng inom B- blocket mer kritiska. Studenterna inom M-blocket är genomgående kritiska till bristen på information rörande konsekvenserna av kursvärderingarna. Åtgärdsprogram sammanställs inte alltid. Studenterna får därför inte heller reda på vad kursvärderingarna resulterar i. När studenterna inte ser några effekter av kursvärderingarna minskar rimligen deras tro på att de kan påverka sin utbildning och därmed intresset att medverka. Studenterna i datavetenskap är mindre nöjda med sitt inflytande än övriga studenter. I den utvärdering som högskoleverket gjort 21 påpekades att utbildningen saknade ett fungerande forum där lärare och studenter kunde mötas och när det gäller deras kursvärderingssystem har man inte haft något fungerande utvärderingssystem men håller på att utveckla ett. Bedömargruppen på- 21 Utvärdering av datavetenskapliga/datalogiska utbildningar i Sverige. Högskoleverkets rapportserie 2001:13 42

44 pekade också att uppföljningarna av utvärderingar har brister. En del brister kvarstår tydligen i dagens utbildning både när det gäller studenternas kunskap om och möjlighet att påverka samt att få information om utfallet av de kursvärderingar som görs. Studenternas kanaler för att påverka sin utbildning Det är framförallt genom kontakterna med lärarna som studenterna upplever att de kan påverka sin utbildning. Så är det också inom andra fakulteter. Även studentkår/kursombud är viktiga. Naturvetarstudenterna tycks utnyttja möjligheterna att påverka bättre än samhällsvetare/ekonomer ingen av dessa studievägledare studierektor/ progr.ansvarig studentkår/ kursombud lärare Diagram 13. Studenternas kanaler för att påverka sin utbildning Kännedom om rättighetslistan Två tredjedelar av studenterna saknar kännedom om Studenternas rättighetslista. Listan är ändå bättre känd bland naturvetarna än bland humanister, samhällsvetare och ekonomer. Information har nått studenterna inom B-blocket något bättre än inom M-blocket. 43

45 matematik fysik datavetenskap radio-/sjukhusfysik biologi kemi naturgeografi geologi miljövetenskap % Diagram 14. Andelen studenter som känner till rättighetslistan Rättighetslistan är bättre känd bland lärarna, särskilt inom M-blocket. Inom B-blocket känner visserligen de allra flesta lektorerna till dess innehåll, men bara hälften av professorerna och endast någon enstaka forskare/forskarassistent. LUMES-studenterna Bakgrund LUMES-studenterna är i genomsnitt något äldre än övriga studenter (28 år) vilket är naturligt då det handlar om en magisterutbildning. De största skillnaderna mot övriga svarande är att få har svenska som modersmål (25 %) och att de i högre grad än andra studenter kommer från akademikerhem. Samtliga studenter läser sin andra termin på programmet. Skälen till att de valt naturvetenskap skiljer sig inte från övriga studenters. Studiearbetstiden Man har mycket undervisning inom LUMES (28 timmar undervisning/ vecka). De studerande ägnar nästan lika mycket tid åt självstudier som andra naturvetare och de har således en något längre sammanlagd studiearbetstid (42 timmar/vecka). Ganska många studenter tycker att omfattningen av föreläsningar varit för stor och att de haft för lite laborationer/exkursioner. Dock anser studenterna att arbetsinsatsen som krävs för att klara studierna är välavvägd. 44

46 Bedömningen av utbildningens kvalitet Behållningen av utbildningen Studenterna anger att de allmänna målen för utbildningen uppnås i de flesta avseenden. För studenterna särskilt angelägna färdigheter som flervetenskaplighet, muntlig kommunikation på engelska och att kunna förklara för lekmän anser de också tillgodoses i högre utsträckning än övriga studenter. Däremot menar de att utbildningen brister vad gäller att få lära sig att planera och värdera experiment. Arbetsmiljön Studenterna är mer nöjda med den fysiska arbetsmiljön än andra magisterstudenter. Lärarna och undervisningen Studenterna är mer kritiska än naturvetarna i övrigt till lärarnas insatser och hur undervisningen fungerar. De tycker inte att de fått tillräcklig information om kurskraven och att samarbetet mellan lärarna på olika kurser fungerat mindre väl. De är inte heller helt nöjda med informationen om vilken hjälp de kan förvänta sig av lärarna, lärarnas förmåga att skapa sammanhang mellan undervisning och självstudier och samarbetet mellan lärarna inom kurserna. Inte heller uppfattas lärarna tillräckligt intresserade av hur studenternas lyckas i sina studier eller att behandla studenterna som individer. Undervisningens innehåll Till skillnad från andra utbildningar uppfattar studenterna internationella frågor och miljöfrågor samt mångfaldsperspektiv som viktiga. Studenterna lovordar den behandling internationella frågor, och miljöfrågor och etnicitet fått i undervisningen. Liksom i de flesta andra utbildningar är kopplingen till arbete och arbetsmarknad mindre väl utvecklad. Examinationen Examinationen får godkänt av studenterna. Liksom studenterna på flera andra utbildningar är LUMES-studenterna något kritiska till den respons de fått på sina prestationer. Studentinflytande LUMES-studenterna har samma intresse för kursutveckling som övriga studenter. Inom LUMES finns emellertid större brister än på övriga utbildningar när det gäller informationen om de åtgärder som vidtagits på basis av tidigare kursvärderingar och studenternas kunskaper om hur de kan påverka samt möjligheterna att faktiskt göra detta. Bara enstaka studenter inom LUMES känner till rättighetslistan. 45

47 Lunds naturvetarkårs kommentarer Lunds naturvetarkår ges genom LUS tillfälle att till rapporten från Naturvetarbarometern foga en handlingsplan. Denna handlingsplan är kårens förslag till vilka förändringar och vilka tolkningar av resultatet som fakulteten och de enskilda institutionerna bör göra. Förhoppningen är också att handlingsplanen ska vara en språngbräda för dialog mellan berörda instanser. Inledning Den bild av naturvetarstudenten som träder fram i rapporten är bilden av en ganska ung och ambitiös student som valt naturvetenskap utifrån ett starkt intresse, vilket också återspeglas i att lärarnas ämneskunskap är den aspekt av utbildningen som bedöms som allra viktigast. Näst viktigast är lärarnas pedagogiska förmåga. Men naturvetarstudenterna är inte enbart intresserade av att nå ett stort djup inom sitt eget ämne, utan värderar även bredden. Två tredjedelar av studenterna som läst längre än två år har varit registrerade på kurser utanför naturvetenskapliga fakulteten, oftast inom humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi och/eller medicin. Naturvetarstudenterna breddar sig även inom den naturvetenskapliga fakulteten, där många har läst två eller tre ämnen, med väldigt varierande ämneskombinationer studenter emellan. Programstrukturen erbjuder möjligheten att skapa en väldigt unik utbildning efter eget intresse, vilket de allra flesta utnyttjar, men det innebär även att studenterna känner sig vilsna i valet av kurser och därför efterfrågar tydligare profileringar. Utvärderingen visar tydligt att både studenter och lärare är mycket nöjda med den utbildning som bedrivs vid den naturvetenskapliga fakulteten, och anser att utbildningen i stort uppfyller de nationella och lokala mål som ställts upp för den. Studenterna ger höga betyg åt sina lärare, mestadels A:n i de flesta ämnen, och majoriteten av lärarna berömmer också sina studenter. Denna positiva bild av de naturvetenskapliga utbildningarna vid Lunds universitet får naturligtvis inte innebära att arbetet för att vidareutveckla utbildningarna och bibehålla den höga kvaliteten stagnerar. Tvärtom måste kvalitetsarbetet fokusera på de områden där utvärderingen visar på sämre resultat, så att helhetsbetyget förbättras. Trots det totalt sett höga betyget finns det behov av kvalitetsförbättringar på flera mycket viktiga områden. De områden vi valt att lyfta fram handlar om utbildningens mål och resultat, där även kursvärderingar ingår, arbetsmarknadsanknytningen samt arbetsbördan. 46

48 Utbildningens mål och resultat De övergripande målen för utbildningen får i huvudsak A:n, vilket är glädjande, men några områden sticker ut. Ett sådant område som är i tydligt behov av förbättring är lärarnas förmåga att skapa diskussioner, något som studenterna ger lägre betyg. Att tränas i att argumentera och diskutera är ett viktigt övergripande mål för högre studier, och något som studenterna saknar i sin utbildning. Sedan förra Studentbarometern har studenterna blivit bättre på att presentera muntligt och skriftligt, men de upplever inte att de får tillräcklig träning för att utveckla sin förmåga att kommunicera med icke-specialister, argumentera och övertyga samt att göra etiska ställningstaganden. Dessa aspekter är viktiga delar av den moderna forskningsprocessen både inom och utanför universitetet och träning i dessa färdigheter är därför nödvändiga för framtidens naturvetare, oavsett var de är verksamma. Diskussioner kring etiska frågeställningar måste naturligtvis anpassas efter respektive ämnes karaktär, men grundläggande forsknings- och utbildningsetik borde diskuteras i alla naturvetenskapliga utbildningar. Olika perspektivs förekomst i den naturvetenskapliga utbildningen skiljer sig åt. Internationella perspektiv och miljöperspektiv förekommer i hög utsträckning medan studenterna bedömer att de inte är nöjda med mångfaldsperspektivens förekomst i utbildningen, framförallt perspektiv på funktionshinder och sexuell identitet har låg förekomst. Skillnader mellan de olika ämnesblocken B och M kan också noteras, särskilt vad gäller hur tillfredsställda studenterna är med perspektivens förekomst. Studenterna i M-blocket är generellt sett lite nöjdare med förekomsten än studenterna på B-blocket, trots att perspektiven behandlas mindre på M-blockets utbildningar. För att uppnå den högre utbildningens mål måste flera av mångfaldsperspektiven ges större utrymme i den dagliga undervisningen och bli en naturlig del av utbildningen. I dagsläget dominerar miljöperspektiv och internationella perspektiv medan mångfaldsfrågor ges mindre utrymme och ännu inte integrerats enligt de övergripande målen för högre utbildning. Feedback och förändringsarbete Sedan Studentbarometern 2000 har förekomsten av kursvärderingar ökat. Det är positivt att kursvärderingar numera förekommer på de flesta kurser som ges vid Naturvetenskapliga fakulteten, men studenterna visar tydligt sitt missnöje med informationen om vidtagna åtgärder med anledning av kursvärderingarna. Resultatet redovisas dåligt och studenterna uppfattar inte att det leder till några förändringar. Information om återkoppling av kursvärderingarna återfinns högt upp på listan, plats 10 av 73, över vad studenterna är minst nöjda med i sin utbildning. Stora skillnader i studenternas åsikter om studentinflytandet kan noteras i undersökningen. Studenterna på framförallt matematik 47

49 och datavetenskap upplever inte att kursvärderingssystemet fungerar, något som måste hörsammas. Samtidigt som studenterna är missnöjda med att deras kursvärderingar inte ger upphov till några förändringar kan man skönja att lärarna är missnöjda med att studenterna inte visar större intresse för att vara med i förändringsarbetet. Det är sannolikt att en förbättrad tydlighet med vilka förändringar som kursvärderingarna faktiskt ger upphov till skulle öka studenternas motivation för att delta aktivt i detta arbete, något som är ett övergripande mål i högre utbildning. Trots att lärarna anser sig ha god praxis för att informera studenterna om utfallet av kursvärderingarna uttrycker studenterna ett missnöje med denna information. Detta missnöje resulterar troligen i ett sviktande intresse för förändringsarbetet, något som styrks av korrelationen mellan studenternas bedömning av sina påverkansmöjligheter och deras intresse för detsamma. Om studenterna upplevde en bättre återkoppling skulle detta troligen kunna vändas till en positiv spiral, vilket skulle höja kvaliteten på utbildningen och göra utvecklingsarbetet till en mer inspirerande process för alla inblandade. Bedömningen av studentinflytandet varierar något mellan ämnena, men får i huvudsak tillfredsställande resultat. Det återstår dock mycket arbete för att studenterna ska uppleva sitt inflytande som tillfredsställande, och både studentkåren och fakulteten måste arbeta för att öka kunskapen om t.ex. studenternas rättigheter. En hel del studenter upplever att de kan påverka sin utbildning genom studentkåren och kursombuden, men informationen om dessa möjligheter kan bli bättre. Sambandet mellan information om resultatet av inflytandet och intresse för att delta i utvecklingsarbete måste uppmärksammas. Undersökningen visar en tendens till att programstudenterna generellt är mer positiva, något som skulle kunna förklaras med att programstudenterna oftast har mer kontakt med andra studenter som läst ämnet längre och därigenom på ett naturligt sätt får information om tidigare kurser och genomförda förändringar. Studenter på matematik och datavetenskap är mindre nöjda med sitt inflytande över utbildningen, vilket bland annat skulle kunna förklaras med att en större andel studenter där läser på fristående kurs där sammanhållningen mellan studenterna av naturliga skäl ofta är mindre. Arbetsmarknadsanknytning och förberedelser för arbetslivet Undersökningen visar att studenterna vid Naturvetenskapliga fakulteten är minst tillfredsställda med den inblick de får i sin framtida yrkesverksamhet. Utbildningens arbetslivsanknytning och förberedelse för arbetslivet får av studenterna på flera ställen påfallande låga betyg, medan naturvetarlärarna bedömer att dessa frågor tillgodoses i utbildningen. Studenterna utryckte sitt missnöje med arbetslivsanknytningen redan i Studentbarometern 2000, och 48

50 frågorna behöver uppenbarligen prioriteras tydligare och ges större utrymme genom hela utbildningen. I dagens arbetsliv krävs också förmåga att arbeta i team och att kommunicera sin specialistkunskap till andra som inte är specialister på samma område. Studenterna bedömer att teamarbetet idag fungerar bra, men studenterna är missnöjda med den träning de får i muntlig kommunikation, något som måste tränas mer om naturvetarstudenterna från Lunds universitet ska behålla sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Att studenterna har så dålig inblick i sin framtida arbetsmarknad skapar stress och oro, och påverkar både studenterna och deras studier negativt. Tydliga inriktningar på fördjupningskursnivå skulle inte bara hjälpa studenterna i deras val av karriär, utan också stimulera lärarna att utveckla projekt på befintliga beröringspunkter mellan ämnena. Detta skulle gynna studenterna, lärarna och arbetsmarknaden som tydligare skulle se vad de nyexaminerade kan. Krav och arbetsbörda Undersökningen visar att naturvetarstudenterna bedömer att de lägger ner fulla arbetsveckor på sina studier, i genomsnitt 37 timmar per vecka. Av dessa är i genomsnitt 16 timmar självstudietid, vilket genom andra studier har visat sig vara den maximala tid studenter ägnar sig åt studier på egen hand. Fler än 20% av studenterna bedömer att de får för lite lektioner och övningar för att klara av utbildningen, framförallt i M-blocket. Eftersom självstudietiden redan i nuläget ligger på maximal nivå är det viktigt att poängtera att en eventuell nedskärning av antalet lärarledda timmar inte i motsvarande grad skulle kompenseras av ökade självstudier utan innebära en försämring av utbildningskvaliteten. Studenter som läser på program upplever att de erhållit fler föreläsningar än studenter på fristående kurser, trots att de läser kurser tillsammans. Detta kan bero på att programstudenter är benägna att spendera mer tid på sin institution och därför oftare kommer i kontakt med lärarna, vilket kan förklara att de därmed upplever sin undervisningstid som längre. Lärarnas tillgänglighet kan på så sätt vara en faktor som har betydelse för hur studenterna uppfattar sin undervisningstid. Studenter vars föräldrar saknar akademisk bakgrund lägger ner mer tid på sina studier än övriga studenter, liksom studenter som inte har svenska som modersmål. Detta är särskilt tydligt på nybörjarnivå. Att klara den första terminen är praktiskt taget avgörande för de fortsatta studierna, och det är därför viktigt att första terminens studenter får stöd att klara sina studier och minska avhoppen. En metod för detta kan vara mentorsgrupper för nybörjarstudenter. 49

51 Förslag till åtgärder med anledning Naturvetarbarometern Lunds naturvetarkår (LUNA) har valt att fokusera på tre problemområden i Naturvetarbarometern: utbildningens mål och resultat, arbetsmarknadsanknytningen samt krav och arbetsbörda. Utifrån dessa föreslår LUNA följande åtgärder: Utbildningens mål och resultat Kursvärderingsprocessen måste ses över. Kursvärderingar förekommer på de flesta kurser men effekterna av kursvärderingarna måste bli mycket tydligare för studenterna. Mångfaldsperspektiven måste få mer utrymme i kurserna. Det kan vara svårt att t.ex. hitta litteratur med dessa perspektiv integrerade, men i ett första steg finns det många små förändringar som kan förbättra kursernas utformning, undervisning och utvärdering för studenterna på kursen, sett ur ett mångfaldsperspektiv. Studenternas träning i kommunikativa färdigheter måste vidgas utanför den egna nischen. Både forskningsetiska frågeställningar och förmågan att kommunicera sin specialkunskap till andra måste få ta större plats i utbildningen, liksom träning i att argumentera och övertyga. Både studentkåren och naturvetenskapliga fakulteten måste intensifiera sitt arbete i att göra alla naturvetarstudenter medvetna om sina rättigheter. Arbetsmarknadsanknytning och förberedelse för arbetslivet Arbetsmarknadsanknytningen i utbildningen är det som naturvetarstudenterna är mest missnöjda med. Trots kritik i förra Studentbarometern får arbetsmarknads- och arbetslivsanknytningen fortfarande väldigt låga betyg av studenterna. För att komma tillrätta med detta problem måste fakulteten anstränga sig för att tydligare koppla utbildningen till arbetsmarknaden. Tydligare profiler på fördjupningskursnivå skulle gynna både blivande och antagna studenter, såväl som lärare och naturvetarnas arbetsmarknad. Krav och arbetsbörda För att minska antalet tidiga avhopp och få de studenter som läser på fristående kurs att känna sig mer hemma vid fakulteten föreslår Lunds Naturvetarkår att det arbete med mentorer som påbörjats sprids till fler kurser. I den minskning av kursutbudet som sker som en följd av kärvare ekonomiska ramar blir det ännu viktigare att samarbeta och samordna mellan kurserna, så att inte viktiga moment faller bort ur utbildningen. Vid en eventuell nedskärning av antalet lärarledda undervisningstimmar blir det väldigt viktigt att kraven för självstudierna är tydliga för studenterna, så att ökad stress undviks. 50

52 51 Bilaga 1 Arbetsordning för studentbarometrar Studentbarometern görs nu, till skillnad från tidigare, på områdes- och fakultetsnivå. Lunds universitets Studentkårer (LUS) beslutar varje läsår vilka områden som skall stå i fokus för pejlingen av studenternas erfarenheter. Utvärderingsenheten bestämmer tidsplan. Överenskommelse har träffats om att barometern skall genomföras på följande sätt. Utvärderingsenheten genomför en intervjuundersökning i syfte att inventera frågor som studenterna på de aktuella ämnes- och programutbildningarna finner angelägna att behandla i Studentbarometern. Inventeringen sker i samarbete med de berörda kårerna. Utvärderingsenheten överlämnar till LUS och de berörda kårerna en förteckning över de frågor som tagits upp och berörts i intervjuundersökningen. LUS och de berörda kårerna gör ett urval av ca 60 frågor som skall ingå i studentbarometern. Huvudprincipen är att cirka 50 % av frågorna bör vara inriktade på det aktuella området medan resterande bör vara områdesövergripande, dvs. kunna ingå i barometrar även inom andra utbildningar för jämförande undersökning. Till de övergripande frågorna hör även sådana frågor som i tidigare studentbarometrar visat behov av åtgärder och uppföljning (så kallade D-frågor) samt mångfaldsfrågor. Utvärderingsenheten utarbetar, utifrån frågeurvalet, ett frågeformulär som diskuteras på ett gemensamt möte mellan Utvärderingsenheten, LUS och de berörda kårerna. Utvärderingsenheten bekostar och genomför enkätundersökningen. Resultatet från studentbarometern diskuteras gemensamt av Utvärderingsenheten, LUS och de berörda kårerna. Utvärderingsenheten utarbetar en resultatrapport och LUS tar, tillsammans med de berörda kårerna, fram ett handlingsprogram i anledning av resultaten. Dessa båda dokument publiceras i en gemensam skrift som bekostas av Utvärderingsenheten. Utvärderingsenheten genomför cirka ett år senare en uppföljning på ämnes- och programnivå och publicerar denna. 51

53 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten Bilaga 2 Studentbarometern: naturvetenskap Bakgrundsuppgifter Studerade du naturvetenskap på fristående kurs eller program höstterminen 2003? 52 Fristående kurs Program, ange vilket: Vad studerade du inom naturvetenskap höstterminen 2003? Ange ämne/ämnen och kursen/kursernas nivå. Markera med kryss det ämne du sedan bedömer i enkäten avseende höstterminen Ämne: 1-20 p p p p Ämne: 1-20 p p p p Vilket ämne studerade du först inom naturvetenskap? Vilket/vilka naturvetenskapliga ämnen har du studerat? (flera kryss är möjliga) Matematik Biologi Geologi Fysik Molekylärbiologi Naturgeografi Datavetenskap Marinbiologi Sjukhusfysik Kemi Miljövetenskap LUMES Annat/andra ämnen: Vilket ämne planerar du att ha som huvudämne i din examen? Hur många terminer har du läst vid Lunds universitet? (inkl. ht 2003) Hur många poäng har du tagit? a) inom naturvetenskap : b) totalt: a) inom naturvetenskap: b) totalt: Vad gör du vårterminen 2004? Studerar inom annat ämnesområde, vilket: Studerar naturvetenskap (grundutb.) Studieuppehåll/studieavbrott Går på forskarutbildning Avslutat studierna med examen Studiemotiv Bedöm hur viktiga följande aspekter var för helt mycket ditt val att studera naturvetenskap: oviktigt viktigt Intresse för kunskapsområdet Möjlighet till forskarutbildning Komplettera andra studier För att utbildningen leder till ett naturvetenskapligt jobb För att få större valmöjligheter på arbetsmarknaden För att få ett välbetalt jobb För att få ett stimulerande jobb Lunds universitet Studentbarometern: naturvetenskap Februari 2004

54 53 Studiearbetet Hur många timmar lade du normalt ner på dina studier höstterminen 2003 i naturvetenskap? (Dvs. ämnet som du markerade på sid. 1.) Totalt (inkl självstudier) ca tim/vecka Föreläsningar ca tim/vecka Laborationer/exkursioner ca tim/vecka Lektioner/övningar ca tim/vecka Bedöm följande inslag på din utbildning höstterminen För liten Lagom För stor Omfattning av: föreläsningar lektioner/övningar laborationer/exkursioner självstudier kurslitteratur engelskspråkig kurslitteratur För låga Lagom För höga Krav på: din arbetsinsats för att klara studierna obligatorisk t deltagande i laborationer/exkursioner Observera! Bedöm först hur viktig du anser att följande kunskaper och färdigheter är. Ange därefter hur tillfredsställd du är med den faktiska träningen i dessa kunskaper och färdigheter. Om du inte fått utbildning i något av de nedan uppräknade områdena kryssa i rutan ej erfarenhet. Behållningen av studierna Bedöm utbytet av den utbildning som du hittills genomgått i naturvetenskap. Kunskap Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Bred och översiktlig kunskap Kunskap med vetenskapligt djup Färdigheter Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Anlägga flervetenskapliga perspektiv Kritiskt värdera information Göra etiska ställningstaganden Argumentera och övertyga Använda moderna naturvetenskapliga tekniker och metoder Planera experiment Värdera experimentella data Lunds universitet Studentbarometern: naturvetenskap Februari 2004

55 54 forts. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Muntlig presentation Skriftlig presentation Kommunicera på engelska Förklara för icke-specialister/lekmän Förmåga att medverka i förändringsarbetet inom utbildningen Arbeta i team Använda datorer/it Personlig utveckling Självförtroende Trivsel i universitetsmiljön Inblick i den yrkesverksamhet som du är inriktad på Intresse för ny kunskap inom det område du studerar Utbildningens innehåll Bedöm följande aspekter på den utbildning och undervisning du hittills genomgått i naturvetenskap. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisningens arbetslivsanknytning Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens forskningsanknytning Utbildningens förberedelse för forskarutbildning Höjning av kunskaps- och färdighetsnivåerna under utbildningen Samordning av innehållet i kurser mellan olika ämnen Samordning av innehållet i kurser inom samma ämne Få hjälp med: hur man kan bedriva effektiva studier för att klara tentamen att navigera i kursutbudet att välja kurser för olika yrkeskarriärer Bedöm följande aspekter på din utbildning och undervisning höstterminen Förekomst av följande perspektiv i utbildningen: genus etnicitet trosuppfattning miljö funktionshinder/handikapp sexuell identitet internationella perspektiv Lunds universitet Studentbarometern: naturvetenskap Februari 2004

56 55 Lärarna Bedöm de lärare som du haft höstterminen Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Lärarnas förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna Lärarnas förmåga att klargöra vilken hjälp du kan förvänta dig att få av dem Lärarnas förmåga att anpassa undervisningen efter kursens förkunskapskrav Lärarnas förmåga att ge sammanhang mellan undervisningen och självstudierna Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas samarbete inom kursen Lärarnas samarbete mellan kurser Lärarnas förmåga att skapa diskussioner Lärarnas tillgänglighet Lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Lärarnas intresse för hur studenterna klarar studierna Lärarnas intresse för att se dig som individ Examination Bedöm dina examinationer höstterminen Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens mål och innehåll Konstruktiv respons på examinationen Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Möjlighet till omexamination kort tid efter examination Tiden mellan examination och information om resultat Lunds universitet Studentbarometern: naturvetenskap Februari 2004

57 56 Fysisk arbetsmiljö Bedöm den fysiska arbetsmiljön på den eller de institutioner som du studerat vid höstterminen Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Föreläsningslokalernas ändamålsenlighet Laboratoriernas ändamålsenlighet Information om säkerhetsföreskrifter Tillgången till: Läsplatser Grupprum Datorer för dina studier Har du tillgång till dator med Internetuppkoppling hemma? Ja Nej Inflytande Bedöm hur studentinflytandet fungerat på den eller de kurser du studerat höstterminen Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner Kunskap om hur du kan påverka din utbildning Möjligheter att faktiskt påverka utbildningen Förekomsten av kursvärderingar Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingsresultat Institutionens intresse för kursutveckling Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling Ditt intresse för att medverka i kursutveckling Genom vilken av följande kanaler kan studenterna bäst påverka utbildningen och sin studiesituation? Kursombud Kursansvarig lärare Studierektor/programansvarig Studievägledare Studieråd/Studentkår Ingen av dessa kanaler Känner du till Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej Mångfaldsuppgifter Födelseår 19 Kön Kvinna Man Är svenska ditt modersmål? Ja Nej Lunds universitet Studentbarometern: naturvetenskap Februari 2004

58 57 forts. Är någon av dina föräldrar födda i ett utomnordiskt land? Ja Nej Vilken utbildning har dina föräldrar? Om de har olika utbildning, ange den högsta. Grundskola/motsv. Gymnasium/motsv. Universitet/högskola Har du någon form av funktionshinder som du anser försvårar dina studier? Gäller t.ex. fysiska funktionshinder, psykiska funktionshinder och dyslexi. Ja Nej Om JA, får du någon form av stöd från Lunds universitets handikappverksamhet? Ja Nej Examensarbete Har du arbetat med examensarbete för kandidat- eller magisterexamen höstterminen 2003? Ja Nej Om JA, bedöm följande aspekter på examensarbetet. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Handledarens kunnighet i ditt examensämne Handledarens förberedelse för handledningstillfället Handledarens tillgänglighet Handledarens intresse för hur du klarar ditt examensarbete Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Information om kraven som ställs för att få examensarbetet godkänt Kraven på uppsatsen i förhållande till kursens tidsram Tillgång till tillräckliga resurser/utrustning för examensarbetet Plats för ev. kompletterande kommentarer Tack för din medverkan! Lunds universitet Studentbarometern: naturvetenskap Februari 2004

59 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd där- för kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. Bilaga 3 58 Lärarbarometern: naturvetenskaplig grundutbildning Bakgrundsuppgifter Vilket/vilka naturvetenskapligt/a ämne/n undervisade du i hösten 2003? Biologi Miljövetenskap Matematik Marinbiologi Fysik Molekylärbiologi Datavetenskap Geologi Kemi Naturgeografi Sjukhusfysik Annat ämne. Vilket? Kön Kvinna Man Vilken är din nuvarande anställning? Professor Universitetslektor/-adjunkt Forskare/forskarassistent Annat, Vad? Är du tillsvidareförordnad? Ja Nej Hur finansieras din anställning? Grundutbildningmedel % Fakultetsmedel Externa medel % % Hur många år har du undervisat i naturvetenskap vid Lunds universitet? år Hur många timmar arbetar du i realiteten inom ramen för din tjänst? ca klocktimmar/vecka Hur fördelades din arbetstid hösten 2003? Förberedelse och genomförande av grundutbildning inkl. examination % Forskning och forskarutbildning % Administration och övriga uppdrag % = 100 % På vilken/a nivå/er inom grundutbildningen undervisade du hösten 2003? Grundkurser Fördjupningskurser Examensarbete Lunds universitet Lärarbarometern: naturvetenskap Februari 2004

60 59 Bedömning av grundutbildningen I det följande ber vi dig ta ställning till olika aspekter av grundutbildningen i ditt ämne. Bedöm först hur viktigt du anser att det är att studenterna utvecklar följande kunskaper och färdigheter inom ditt ämne Ange därefter hur tillfredsställd du är med de resultat som uppnås i ditt ämne Om ditt ämne inte innehåller träning i något/några av kunskaperna/färdigheterna, kryssa i rutan ej erfarenhet. Studenternas kunskaps- och färdighetsutveckling Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Kunskap Bred och översiktlig kunskap Kunskap med vetenskapligt djup Färdigheter Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Anlägga flervetenskapliga perspektiv Kritiskt värdera information Göra etiska ställningstaganden Argumentera och övertyga Använda moderna naturvetenskapliga tekniker och metoder Planera experiment Värdera experimentella data Muntlig presentation Skriftlig presentation Kommunicera på engelska Förklara för icke-specialister/lekmän Förmåga att medverka i förändringsarbetet inom utbildningen Arbeta i team Använda datorer/it Studenternas personliga utveckling Självförtroende Trivsel i universitetsmiljön Inblick i framtida yrkesverksamhet Intresse för ny kunskap inom ämnesområdet Lunds universitet Lärarbarometern: naturvetenskap Februari 2004

61 60 Utbildningens innehåll och inriktning Bedöm följande aspekter på utbildningen och undervisningen i ditt/dina ämne/ämnen. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisningens arbetslivsanknytning Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens forskningsanknytning Utbildningens förberedelse för forskarutbildning Samordning av innehållet i kurserna inom ämnet Samordning av innehållet i kurser mellan olika ämnen Undervisningen är anpassad efter de uppställda särskilda behörighetskraven - i form av kurser i gymnasieskolan - i form av genomgångna universitetskurser Ge studenterna hjälp med: att bedriva effektiva studier att navigera i kursutbudet att välja kurser för olika yrkeskarriärer Förekomst av följande perspektiv i utbildningen genus etnicitet trosuppfattning funktionshinder/handikapp sexuell identitet internationella perspektiv miljö Lunds universitet Lärarbarometern: naturvetenskap Februari 2004

62 61 Undervisningen Bedöm din undervisning och studenternas arbete på den utbildning du medverkade i höstterminen Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Den tid du kunnat ägna grundutbildningen kursutveckling studenter med individuella behov Din tillgänglighet för studenterna Din förmåga att ge studenterna sammanhang mellan undervisningen och självstudierna Ditt intresse för kursvärderande diskussioner Dina möjligheter att utveckla kurserna Ditt intresse för pedagogisk utbildning Omfattningen av studenternas studieinsatser Studenternas närvaro i undervisningen Examination Bedöm examinationerna i ditt/dina ämne/ämnen. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens mål och innehåll Konstruktiv respons på examinationen Bedömningsformer som garanterar objektivitet Möjlighet till omexamination kort tid efter examination Tiden mellan examination och information om resultat Lunds universitet Lärarbarometern: naturvetenskap Februari 2004

63 62 Studentinflytande Bedöm följande aspekter på den utbildning du medverkade i höstterminen Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling Studenternas möjligheter att faktiskt påverka utbildningen Genomförande av kursvärderingar Sammanställning av kursvärderingsresultat Sammanställning av åtgärdsprogram Information till studenterna om utfallet Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning Känner du till innehållet i Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej Organisation och ledning Bedöm hur viktiga följande aspekter är för ditt arbete som lärare och hur tillfreds du är med de faktiska förhållandena höstterminen Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Min trivsel på institutionen Samarbetet med kollegerna Arbetsledningen Stöd och hjälp av GU-ansvariga när du har problem i ditt arbete Konflikthanteringen på arbetsplatsen Institutionens intresse för kursutveckling Ditt inflytande på institutionens/motsv. angelägenheter Uppskattning för att du gjort ett gott arbete Universitetets värdering av dina pedagogiska meriter Tack för din medverkan! Lunds universitet Lärarbarometern: naturvetenskap Februari 2004

64