Utvärderingsenheten. Rapport nr 2004:225 LUNDS UNIVERSITET. Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2004:225 LUNDS UNIVERSITET Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi

2 Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi

3 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X 2

4 Innehåll 1. Studentbarometern en möjlighet för studenterna att redovisa sina erfarenheter av utbildningen En bruksanvisning Inventering av problemområden Datainsamling Program och ämnen 7 2. Studenter och studier en analys på basis av LADOK-data Studenter våren Studiemönster bland nybörjare hösten Uppföljning av studenter som var nybörjare på program höstterminen Uppföljning av studenter som började läsa fristående kurser höstterminen Studenter och studier (enligt enkätundersökningen) Studenternas sociala bakgrund Studieformerna Studiearbetet och studenternas arbetsinsatser Arbetsinsatsens omfattning Studenternas bedömning av arbetsinsatsen Studenternas erfarenheter av utbildningens kvalitet Studenternas bedömningar Klassificering av bedömningarna Bedömningar av vikt och tillfredsställelse Mål och resultat Utbildningens anknytning till arbetsliv och forskning Mångfaldsperspektiv i utbildningen Mångfaldsperspektiv i olika utbildningar Förekomst och bedömning av vikt för mångfaldsperspektiv Vikt och tillfredsställelse med mångfaldsperspektiv Kurser och undervisning Samordning Kurslitteratur Lärarna Stöd för studiearbetet Examination och examensarbete Examination Uppsats- och examensarbete Fysisk arbetsmiljö Studenternas delaktighet och inflytande Sammanfattning och slutsatser Studentkårernas kommentarer Sammanfattning 55 3

5 6.2 Inledning Studentbarometern och institutionen Studiearbetet Samordning Arbetslivsanknytning Kommentar till utvärderingens förslag till uppföljning 61 Referenser 62 Bilaga 1. Arbetsordning för studentbarometrar 63 Bilaga 2. Inventering av frågor till Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi 64 Bilaga 3. Urval och svarsfrekvenser 66 Bilaga 4. Bedömningsfrågor 70 Bilaga 5. Sammanställningar av data från enkäten 72 Bilaga 6. Frågeformulär 75 4

6 1. Studentbarometern en möjlighet för studenterna att redovisa sina erfarenheter av utbildningen 1.1 En bruksanvisning Stora delar av statsmakternas regelstyrning av högskolans utbildning avvecklades under det senaste decenniet och ersattes med krav på utvärdering av kvaliteten. I ett första steg gjordes övergripande utvärderingar på lärosätesnivå av arbetet med att stärka kvaliteten. Allas delaktighet blev ett av kriterierna för dessa granskningar. För Lunds universitet med studenter och ett lågt deltagande i kårvalen uppfattades detta som en betydande utmaning. Studentbarometern blev ett av svaren. Den öppnade en möjlighet för studenterna att redovisa sina erfarenheter av utbildningen i frågor som de själva identifierat som viktiga. Studentbarometern blev snabbt accepterad inom universitet som ett led i kvalitetssträvandena. Den fick också ett erkännande i de externa utvärderingarna av kvalitetsarbete (Högskoleverket 2001) och var ett av skälen till att Lunds universitet sattes överst på Högskoleverkets rankinglista över studentinflytandet vid landets högskolor(högskoleverket 2003). Den har fått efterföljare på andra håll både inom och utom landet. Ibland har den dock missuppfattats. Studentbarometern är ingen vetenskaplig rapport med anspråk att nå generaliserbara resultat över tid och rum. Tvärtom syftar den till att bidra till förändringar här och nu genom att identifiera brister och sprida kunskap om god praxis. Vid några tillfällen har den också missbrukats. Det gäller främst då man i några fall velat bortse från resultaten med motiveringen att svarsfrekvenserna varit låga. Det skulle betyda att de studenter, som inte svarar ges ett större inflytande än de studenter som aktivt önskar medverka i universitetets kvalitetsarbete. Detta hindrar givetvis inte att studentbarometern får större tyngd ju fler studenter som besvarar den. Användningen av Studentbarometern bör ses i perspektiv av Högskolelagen: Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (Högskolelagen 1 kap 4 ) Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (Högskolelagen 1 kap 4a ) Studentbarometern genomförs enligt en överenskommen arbetsordning mellan Lunds universitets studentkårer och Utvärderingsenheten (bilaga 1). 1.2 Inventering av problemområden Några problemområden är centrala i studenternas erfarenheter av utbildningen och de har identifierats i tidigare barometrar. Sådana återkommande frågeområden för att möjliggöra jämförelser med andra studentbarometrar är: 5

7 Studentinflytande. Detta omfattar frågor om kursvärdering och möjligheter att påverka utbildningen, samt genom vilka kanaler detta bäst sker. Arbetsmarknadsanknytning och förberedelse för arbetslivet. Hit hör hur utbildningen förbereder för arbetsliv, möjligheterna till praktik. Kurslitteratur. Detta rör litteraturens relevans, kvalitet och tillgänglighet. Vidare genomförs en inventering för att identifiera vilka problemområden som är speciellt aktuella och därför bör ingå i enkäten. Detta kartläggs genom intervjuer med studenter från samtliga ämnen och program denna inventering inom samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar redovisas i bilaga 2. Det framkom ett antal problemområden, som särskilt borde uppmärksammas i barometern: Samordning. Frågor som rör hur delkurser, kurser och utbildningar hänger samman och hur samarbetet mellan lärare och institutioner fungerar. Examination. Frågor som behandlar examination, koppling mellan undervisning och examination, mellan kursmål och examination, samt mellan examination och feedback. Perspektiv. Detta omfattar hur olika mångfaldsperspektiv tas upp i undervisning och litteratur, t.ex. genus och etnicitet. Det innefattar också förekomsten av kvinnliga lärare. Därutöver beslutades i samråd med studentkårerna att även ta med: Utbildningens innehåll och behållning. Detta berör färdigheter såsom att självständigt lösa problem, genomföra presentationer och medverka i förändringsarbete. Krav och arbetsbörda. Frågor som tar upp omfattningen av studenternas arbetsinsatser och de krav som ställs på dessa. 1.3 Datainsamling Arbetet med att ta fram en enkät och distribuera den genomfördes i enlighet med vad som anges i Arbetsordningen för studentbarometrar (bilaga 1). Frågeformuläret (bilaga 6) består av två typer av frågor. Bakgrundsfrågor ger uppgifter om vilka studenterna är och hur de bedriver sina studier. Erfarenhetsfrågor ger data om studenternas bedömning av utbildningen. De senare frågorna har utformats så att studenterna dels anger vilken vikt frågan har i deras studier, dels hur tillfredsställda de är med de faktiska förhållandena inom den utbildning de går på (bilaga 4). Data insamlade med hjälp av enkäten har kompletterats med data från LADOK för att ge en bild av den aktuella populationen med avseende på dess sammansättning och studiemönster. Studentbarometern skickades i april 2003 till ett slumpmässigt urval om 4000 studenter vid Ekonomihögskolan och den Samhällsvetenskapliga institutionsgruppen. Redovisning av urvalsförfarande, svarsfrekvenser och representativitet ges i bilaga 3. 6

8 1.4 Program och ämnen Samhällsvetenskapliga fakulteten, som innefattade samhällsvetenskap och ekonomi (S/E-området) har delats upp i Ekonomihögskolan och Samhällsvetenskapliga institutionsgruppen (i fortsättningen Samhällsvetenskap). Tre programutbildningar tillhör Ekonomihögskolan, nämligen ekonomprogrammet, internationella ekonomprogrammet och systemvetenskapliga programmet. Till Ekonomihögskolan hör sex ämnen (bilaga 3). Till Samhällsvetenskap hör de fem programmen fritidsarbete och fritidskultur, personal- och arbetsliv, pol.mag., psykolog och socionom (bilaga 3). Utbildningen bedrivs huvudsakligen i Lund. Programmet för fritidsarbete och fritidskultur har en stor del av undervisningen förlagd till Landskrona. Socionomprogrammet bedrivs dels i Lund och dels i Helsingborg. När det finns signifikanta skillnader mellan de båda utbildningsorterna, så kommer de att redovisas separat. Samhällsvetenskap omfattar ett flertal ämnen. Några ämnen är organiserade i avdelningar (t.ex. medie- och kommunikationsvetenskap) inom en institution, andra som freds- och konfliktkunskap ingår tillsammans med andra ämnen i en institution utan organisatorisk avgränsning. Samhällsgeografi, geografi och ulandskunskap är ämnen, som alla hör hemma på institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Det är få studenter från geografi och ulandskunskap i urvalet, varför de har redovisas tillsammans med samhällsgeografi. Psykolog- och socionomprogrammen avslutas med yrkesexamina (Högskoleförordningen Bilaga 2 Examensordning) och innehåller obligatorisk praktik. Övriga program avslutas med generella examina och innehåller i allmänhet inte praktik. De ekonomiska ramarna för grundutbildningsuppdragen varierar inom S/E-området, där institutionen för psykologi och socialhögskolan får mer resurser per student än övriga institutioner (Verksamhetsplan 2003 för Samhällsvetenskapliga institutionsgruppen resp. för Ekonomihögskolan). 7

9 2. Studenter och studier en analys på basis av LADOK-data Bakgrundsfrågorna i enkäten rör studenternas studier och studiearbete. För att sätta in dessa uppgifter från de svarande i ett sammanhang har data hämtats från LADOK om populationen, som omfattar dels den aktuella studentgruppen från våren 2003 och dels nybörjare höstterminen 2000 som följts fram till och med våren Kapitlet ger en beskrivning av populationen med avseende på vilka studenterna är och deras studiemönster. 2.1 Studenter våren 2003 Under vårterminen 2003 fanns, enligt LADOK-uppgifter, över 8600 studerande på de samhällsvetenskapliga och ekonomiska (S/E) institutionerna. Förutom de 7650 studenter som utgjorde basen för urvalet ingår också de som registrerats på kurser kortare än 5 poäng och de som registrerats senare under terminen. I diagrammet nedan redovisas studenternas verksamhet den föregående höstterminen. Studerade på annan fakultet ht 2002 Studerade inom S/E ht 2002 Studerade ej hösten 2002 men tidigare Högskolenybörjare Diagram 2.1. Studenter vårterminen 2003: deras studier under höstterminen Det stora flertalet studenter, 5300, fortsatte under vårterminen sina tidigare påbörjade S/E-studier, cirka 1300 kom från studier inom någon annan fakultet, omkring 1000 hade börjat läsa igen efter ett uppehåll i sina studier och ungefär 1100 var nybörjare på Lunds universitet (diagram 2.1). Enligt Högskoleverkets NU-databas för hela Lunds universitet är nybörjarna på vårterminen bara hälften så många som på höstterminen. Drygt 40% av nybörjarna på vårterminerna har tidigare läst på annan högskola. De som terminen innan läst på någon annan fakultet kom vanligen från LTH eller humaniora (cirka 500 studenter från vardera), omkring 150 kom från naturvetenskaplig fakultet, omkring 125 från juridisk fakultet och enstaka studenter från övriga områden. Dessa studenter är både samhällsvetare som mer tillfälligt studerat på annan fakultet (vanligen humaniora) och studenter från andra fakulteter som läser en eller annan kurs inom S/E. 8

10 En del studenter byter fakultet mer eller mindre permanent medan andra studerar parallellt på flera fakulteter (diagram 2.2). Tre av fyra S/E-studenter läser enbart samhällsvetenskap eller ekonomi under terminen. Övriga kombinerar S/E-studier med utbildning på andra områden. Studierna utanför S/E sker vanligen i humaniora. Sammantaget 740 studenter läser parallellt inom S/E och humanistisk fakultet. En del av dessa går på internationella ekonomprogrammet där språkstudier ingår som en reguljär del av utbildningen. De flesta studerar emellertid på fristående kurs för att kompletterar sina studier inom S/E eller humaniora. S/E-prog studier utanför S/E-inst Studier enbart inom S/E Progstud från andra områden Fristående kursstudier utanför S/E Diagram 2.2. Studenterna i samhällsvetenskap eller ekonomi vt 2003: parallellstudier på andra fakulteter. Flera civilingenjörsprogram, i synnerhet industriell ekonomi, har skräddarsydda kurser som ges av Ekonomihögskolan. LTH och Ekonomihögskolan driver också gemensamt utbildningen i Technology management. Sammanlagt läser över 500 studenter både på LTH och S/E. Även studenter från andra fakulteter breddar sin utbildning med S/E-kurser, bl.a. läser 200 studenter från juristprogrammet kurser inom S/E parallellt med sina övriga studier. De programstudenter inom S/E som också läser på andra fakulteter är dels internationella ekonomer som läser språk och systemvetare som kompletterar med kurser i datalogi inom det naturvetenskapliga området Studiemönster bland nybörjare hösten 2000 Studiemönstren bland S/E-nybörjare skiljer sig för studerande på program och de som läser på fristående kurs. För att illustrera dessa skillnader redovisas i det följande studiegången från hösten 2000 till våren 2003 för de 1550 studenter som började hösten

11 programnybörjare fristående kurs nybörjare ht 2000 vt 2001 ht 2001 vt 2002 ht 2002 vt 2003 Diagram 2.3. Nybörjare på program resp. fristående kurs ht 2000: registreringar t.o.m. vt 2003 De flesta som börjar sina högskolestudier med att studera samhällsvetenskap eller ekonomi i Lund startar på en fristående kurs (diagram 2.3). Många lämnar universitetet redan efter en eller två terminer. Likheterna med studiemönstren inom humaniora är slående (Studentbarometern: humaniora). Efter några terminer är antalet studenter på program fler än på fristående kurser. Särskilt på Ekonomihögskolan leder detta till att programstudenterna utgör en stor majoritet Uppföljning av studenter som var nybörjare på program höstterminen 2000 Tre av fyra programnybörjare är kvar på universitetet efter 5-6 terminer. Av dessa har dock en mindre del gått över till fristående kurser (diagram 2.4). Lika många har varit studieaktiva i åtminstone fem terminer (tabell 2.1). Nedgången efter det första året beror delvis på att studenterna på det ettåriga magisterprogrammet Master of European Affairs då avlagt examen program fristående kurs totalt ht 2000 vt 2001 ht 2001 vt 2002 ht 2002 vt 2003 Diagram 2.4. Nybörjare på program ht 2000: registreringar på program resp. fristående kurs t.o.m. vt

12 Flertalet studenter på ekonom-, socionom- samt fritidsarbete och fritidskulturprogrammen är trogna sina program, mindre än var fjärde gör någon form av uppehåll. På övriga program är det vanligare med studieuppehåll i programstudierna. Tabell 2.1. Nybörjare på program ht 2000: andel som varit aktiva på programmet i minst 5 terminer Program % Fritidsarbete och fritidskultur 84 Ekonom 79 Socionom 76 Systemvetare 67 Psykolog 63 Internationell ekonom 61 Personal och arbetslivs 61 Pol. mag. 54 Uppehållen består ofta av studier på fristående kurser som inte ingår i programmet. Många läser också sådana kurser parallellt med sina programstudier. Sammantaget har 45% av studenterna bedrivit studier utanför det program de började på. Parallellstudier och studier utanför det egna programmet är mindre vanliga bland socionom- och psykologstuderande. Studierna utanför programmen är oftast begränsade. Totalt har bara omkring 15% läst mer än 20 poäng utanför programmen. Som vi senare skall se kan viss parallelläsning på många program rymmas inom ramen för en normal 40 timmarsvecka (avsnitt 3.3.1). 100% 75% 50% 25% 0% 1 termin 2 terminer 3 terminer 4 terminer 5 terminer 6 terminer Programkurser Totalt Diagram 2.5. Programnybörjare 1 ht 2000: andel godkända poäng på helt avklarade kurser i relation till antalet studieaktiva terminer ht vt 2003 Studenter, som inte klarar av sina programstudier, lämnar i allmänhet universitetet redan efter en eller två terminer (diagram 2.5). Det finns kanske inte heller några 1 Nybörjarna på det ettåriga magisterprogrammet i European Affairs (där samliga nybörjare tidigare läst på högskola tidigare) ingår inte då de helt planenligt slutar efter två terminer. 11

13 starka skäl att tentera kurserna om man beslutat sig för att lämna universitetet. Ju fler terminer studenterna varit studieaktiva på programmen, desto större andel av kurserna klarar de av. Med den studievana de successivt förvärvar hinner studenterna också efterhand tentera av de resttentor de har kvar sedan tidigare terminer. Kurserna som läses parallellt blir inte klara i samma utsträckning som de reguljära programstudierna. Det gäller givetvis särskilt om bredvidläsningen har större omfattning Uppföljning av studenter som började läsa fristående kurser höstterminen 2000 Studier på fristående kurser varar mestadels bara en eller två terminer (diagram 2.6). Endast var tredje student som börjar sina studier på fristående kurs är kvar på universitetet efter fem terminer. Bara var femte student har varit studieaktiv i fem terminer eller fler. Uppehåll i studierna under en eller flera terminer är vanliga program fristående kurs totalt ht 2000 vt 2001 ht 2001 vt 2002 ht 2002 vt 2003 Diagram 2.6. Nybörjare på fristående kurs ht 2000: registreringar på program resp. fristående kurs t.o.m. vt 2003 Det är främst de äldre nybörjarna (över 30 år) som bara läser några enstaka terminer medan de yngre oftare övergår till programstudier eller engagerar sig i mer långvariga ämnesstudier. Våren 2003 var en tredjedel av nybörjarna ht 2000 studieaktiva (361 studenter), varav 232 läste på fristående kurser och 144 på program (tabell 2.2). Tabell 2.2. Nybörjare på fristående kurs ht 2000: antal som läser på program vt Program Antal studenter Program på Ekonomihögskolan 50 Samhällsvetenskapliga program 34 Juristprogram 24 Vård- och medicinprogram 21 Program på LTH 10 Övriga program (Naturvetenskap, Helsingborg) 5 Totalt

14 Under de sex terminer som passerat sedan studiestarten ht 2000 har nybörjarna på fristående kurs klarat av hela kurser i en omfattning som motsvarar 63% av de poäng de registrerat sig på. Studenterna som börjat på ett program fullgör sina kurser i högre grad (73%). Studieresultaten har stor betydelse för om man fortsätter studera. Resultatmönstret är alltså detsamma som för programstudenter (jfr. diagram 2.5). De studenter som bara studerar under en enstaka termin har sällan blivit klara med hela sin kurs. Ju fler terminer man varit registrerad desto större andel av sina kurser klarar man också av. 13

15 3. Studenter och studier (enligt enkätundersökningen) Detta kapitel redovisar med utgångspunkt från bakgrundsfrågorna i enkäten de svarandes sociala bakgrund. Tyngdpunkten ligger dock på en analys av de svarandes studiearbete och arbetsinsatser. 3.1 Studenternas sociala bakgrund Genomsnittsåldern bland studenterna i denna undersökning är drygt 26 år. Programstudenterna är yngre inom Ekonomihögskolan än de är inom Samhällsvetenskap. Könsfördelningen är relativt jämn på Ekonomihögskolan, medan drygt två tredjedelar av de studerande inom Samhällsvetenskap är kvinnor (bilaga 3). S/E-studenternas sociala bakgrund framgår av diagram 3.1 och 3.2. Jämfört med Studentbarometern 2000 är det färre studenter från grundskolehem och fler från högskolehem som läser S/E. Den sociala snedrekryteringen är markant. Internationella ekonomprogrammet Pol. Mag. programmet Psykologprogrammet Systemvetenskapliga programmet Ekonomprogrammet Personal- och arbetslivsprogrammet Socionomprogrammet, Lund Socionomprogrammet, Helsingborg Fritidsarbete och fritidskultur Landskrona Program, totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Grundskola. Gymnasieskola. Universitet/högskola Diagram 3.1. Programstudenternas sociala bakgrund utifrån föräldrars utbildning (%) 14

16 Freds o konfliktkunskap Genusvetenskap Kulturgeografi m m Statsvetenskap Rättssociologi Socialantropologi Handelsrätt Ekonomisk historia MKV Medie o kommunikation Nationalekonomi Informatik Psykologi Pedagogik Sociologi Företagsekonomi Beteendevetenskaplig grundkurs Statistik Fristående kurser, totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Grundskola. Gymnasieskola. Universitet/högskola Diagram 3.2. Ämnesstudenternas sociala bakgrund utifrån föräldrars utbildning (%) Den sociala rekryteringen till olika program och ämnen inom S/E varierar kraftigt. Flest studenter, som har föräldrar med högskoleutbildning, finns på programmen för internationell ekonomi och pol. mag. samt på fristående kurser med freds- och konfliktkunskap, genusvetenskap och kulturgeografi i spetsen. Bredast rekrytering finns till socionomprogrammet, speciellt i Helsingborg. 3.2 Studieformerna Programstudier är den mest frekventa studieformen, särskilt på Ekonomihögskolan, där 62% följer ett program, inom Samhällsvetenskap är fördelningen jämnare, 54% läser på program. Studiemönstret bland studenterna i denna barometer överensstämmer väl med det som tidigare framkommit (delkap. 2.2). Många studenter på fristående kurs läser samhällsvetenskap eller ekonomi bara någon eller några enstaka terminer. Den studievana, som flera terminers studier ger, visar sig genom att ju fler terminer studenterna läst, desto fler poäng har de klarat av varje termin. De som läst två terminer har i snitt klarat av 14 poäng per termin medan de som läst över fem terminer klarat 18 poäng eller fler varje termin. 15

17 Tabell 3.1. Studenternas planer för den kommande terminen i %. Programstudenterna är inriktade mot mer långvariga studier. De som följer ett program uppger (tabell 3.1) vanligen att de avser fortsätta. Bland studenterna på fristående kurser tänker fler avbryta studierna eller övergå till andra studier. Hälften av studenterna som bara ägnat en termin åt studier i samhällsvetenskap eller ekonomi tänker lämna området, de flesta för andra studier. Många av dessa studenter har troligen sin bas på annan fakultet och återgår till studierna där efter ett gästspel inom S/E. Det kan här behöva erinras om att studenter som har gjort ett tillfälligt besök på universitetet sällan svarat. De skulle annars ha tillhört dem som planerar studieuppehåll/-avbrott. Programstudenter Fristående kurs studenter fortsätta med/tagit examen i samhällsvetenskap/ekonomi läsa på annan fakultet 6 19 göra studieuppehåll/-avbrott 4 9 Av studenterna på fristående kurser läser nästan 60% på A-nivå. Resten fördelar sig jämt mellan B- och C/D-nivå. På utbildningsprogrammen ingår i högre grad studier på fördjupningsnivå nästan 40% av studenterna återfinns på C/D-nivå. 95% av studenterna bedriver sina studier i samhällsvetenskap/ekonomi på heltid och i Lund. Deltidsutbildning och utbildning förlagd till annan ort sker huvudsakligen genom nätburen utbildning (IT-distans). Denna utbildning ingår inte i undersökningen. 3.3 Studiearbetet och studenternas arbetsinsatser Arbetsinsatsens omfattning I Studentbarometern 2000 uppgav heltidsstudenterna inom S/E-området att den lärarledda undervisningen uppgick till i snitt 9 timmar per vecka och den totala studieinsatsen till omkring 27 timmar. Båda värdena var bland de lägsta inom universitetets olika områden. Programstudenternas arbetsinsats ligger på samma nivå som år 2000, men på fristående kurser är insatsen ännu lägre. I någon utsträckning hänger detta samman med att en del studenter läser inom S/E parallellt med studier inom andra områden. De studenter som den kommande terminen tänker studera på annan fakultet ägnar S/E-studierna mindre tid än övriga. Sammantaget har S/Estudenternas genomsnittliga studieinsats sedan 2000 minskat med en timmes lärarledd undervisning och en timmes självstudier. Studentspegeln 2002 (Högskoleverket 2002) bekräftar S/E studenternas relativt begränsade tidsmässiga studieinsatser. 16

18 40 30 tim/vecka Självstudier Lärarledd undervisning Ekonom Intern. Ekonom Systemvet. Nationalekonomi Ekon. historia Statistik Informatik Diagram 3.3. Studenternas arbetsinsats, Ekonomihögskolan Ekonomihögskolans studenter får överlag 8 timmars undervisning. Programstudenterna ägnar mer tid åt sina självstudier, vilket leder till att deras totala arbetsinsats är några timmar högre än studenternas på fristående kurser (diagram 3.3). Ekonomerna redovisar en av de lägsta studieinsatserna bland heltidsstuderande vid universitetet tillsammans med studenter inom några av de samhällsvetenskapliga utbildningarna. 40 tim/vecka Självstudier Lärarledd undervisning Fritidsarbete o -kultur Personal- o arbetslivs Pol. Mag. programmet Psykolog Socionom Lund Socionom Helsingborg Kulturgeografi m m Statsvetenskap Pedagogik Psykologi Sociologi MKV Socialantropologi Freds o konfliktkunskap Bet.vet. grundkurs Genusvetenskap Diagram 3.4. Studenternas arbetsinsats, Samhällsvetenskap 17

19 Inom Samhällsvetenskap är bilden mer varierad (diagram 3.4). Skillnaderna i arbetsinsats mellan studenter som läser program och de som läser fristående kurser är påtagliga. Programstudenterna har både mer lärarledd undervisning och ägnar längre tid åt självstudierna. Den lägsta genomsnittliga studieinsatsen på S-program ligger på samma nivå som den högsta på Ekonomihögskolan. Mest omfattande arbete läggs ner på studierna på psykolog- och socionomprogrammen. Studenterna på socionomprogrammet i Helsingborg lägger ner mer tid på studierna än de i Lund (diagram 3.4). Detta speglar skillnader mellan studenter med olika social bakgrund (diagram 3.1 och 3.2 resp. diagram 3.5). Samhällsvetarstudenterna på fristående kurser lägger ner timmar per vecka på sina studier. Trots att det rör sig om heltidsstudier ägnar alltså de studerande i freds- och konfliktkunskap, genusvetenskap, pedagogik och rättssociologi mindre än 20 timmar i veckan åt sina studier, inklusive den lärarledda undervisningen. Delvis kan den lägre arbetsinsatsen på fristående kurser förklaras av den ringa undervisningen. Den hänger också samman med att vissa studenter har sin hemvist vid andra fakulteter men parallelläser. Exempelvis att nästan var femte student i rättssociologi är studenter från juridisk fakultet. Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse inte bara för val av utbildning (jfr diagram 3.1 och 3.2), utan också för hur mycket tid studenterna ägnar sina studier (diagram 3.6). Studiearbetet tar längre tid för studenter som kommer från grundskolehem och kortare tid för dem med akademikerbakgrund, oberoende av vilket program de följer eller om de läser på fristående kurser. tim/vecka Grundskola Gymnasieskola Univ./högskola Grundskola Gymnasieskola Univ./högskola Program Fristående kurs Diagram 3.5. Studiearbetet i relation till föräldrarnas utbildningsnivå 18

20 40 30 tim/vecka Självstudier Lärarledd undervisning program fristående kurs Diagram 3.6. Studenternas arbetsinsats i relation till kursernas nivå. På högre kursnivåer (diagram 3.6) är den lärarledda undervisningen mindre omfattande, men studenterna ägnar istället desto mer tid åt självstudierna. Det skiljer i snitt nästan 11 timmar i självstudietid mellan A- och D-nivå. I diagrammet nedan ingår inte programmen för fritidskultur och fritidsarbete, psykolog och socionom som inte är nivåstrukturerade på detta sätt. Inom dessa utbildningar visas inte heller någon tydlig tendens till ökade studieinsatser längre fram i programmen utan studiebelastningen är relativt jämn över åren. Detsamma gäller programmet för personal- och arbetslivsfrågor Studenternas bedömning av arbetsinsatsen Den genomsnittliga arbetsinsatsen bland studenterna inom S/E-området svarar inte mot bilden av heltidsarbete. Likväl bedömer flertalet studenter att kraven på arbetsinsats är lagom (diagram 3.7 och 3.8). Det är fler studenter som anser att studierna är för lätta än alltför krävande, särskilt bland dem som studerar på fristående kurs. I pedagogik och rättssociologi anser relativt sett många studenter att kraven är för låga. Studenternas faktiska arbetsinsats i dessa ämnen understiger också halvtidsnormen (diagram 3.4). 19

21 Ekonom Internationella ekonom Systemvetenskapliga Företagsekonomi Nationalekonomi Ekonomisk historia Statistik för lätt lagom för krävande Handelsrätt Informatik 0% 25% 50% 75% 100% Diagram 3.7. Studenternas bedömning av kravet på arbetsinsats, Ekonomihögskolan Fritidsarbete och -kultur Personal- o arbetslivs Pol. Mag. Psykolog Socionom Kulturgeografi m m Statsvetenskap Pedagogik Psykologi för lätt lagom för krävande Sociologi MKV Rättssociologi Socialantropologi Freds- o konfliktkunskap Bet.vet. grundkurs Genusvetenskap 0% 25% 50% 75% 100% Diagram 3.8. Studenternas bedömning av kraven på arbetsinsats, Samhällsvetenskap Kvinnliga studenter ägnar mer tid åt sina studier än männen (diagram 3.9). Det skiljer 3-4 timmar på programmen och cirka två timmar på fristående kurser. Mest markant är skillnaden på fördjupningsnivå. De manliga studenterna på programmen bedömer att det är lagom med i snitt 26 timmars studietid per vecka och för krävande med i snitt 29 timmar/vecka. Däremot anser de kvinnliga studenterna att 20

22 det är lagom med 29 timmar i veckan och att det är för krävande först vid i snitt 35 timmar/vecka. Mönstret är detsamma för studerande på fristående kurser men med genomgående lägre arbetsinsatser. tim/vecka kvinna man 10 0 för lätt lagom för krävande Diagram 3.9. Programstudenternas studieinsats per vecka i relation till deras bedömning av kraven på arbetsinsats för att klara studierna. Könsfördelat. Studenternas totala arbetsinsatser omfattar utöver självstudier även lärarledd undervisning, där praktiska övningar utgör ett viktigt inslag som ger möjligheter att anknyta undervisningen till framtida arbetsuppgifter. Dessutom ger lärarledd undervisning ett värdefullt stöd för självstudierna. Om dessa tre komponenter i arbetsinsatsen särskiljes, så framträder en mer nyanserad bild. Andelen studenter som anser, att den lärarledda undervisningen inte har tillräcklig omfattning varierar (diagram 3.10). De flesta studenter som bedriver ämnesstudier på Ekonomihögskolan anser att de får tillräckligt med undervisning, medan programstudenterna förväntar sig mer lärarstöd. Över hälften av studenterna som läser fristående kurser i Samhällsvetenskap, där undervisningstätheten är särskilt låg, efterfrågar mer lärarstöd. Det ringa lärarstödet kan vara en förklaring till att studier på fristående kurs sällan blir långvariga. Istället försöker studenterna komma in på ett relevant program för att därigenom få tillgång till önskat stöd. På psykolog- och socionomprogrammen, där den lärarledda undervisningen är mer omfattande, är det färre som anser att den behöver utökas. Ökat lärarstöd till studenterna framstår som en angelägen kvalitetsfråga inom S/E-området. 21

23 Ekonom Internationella ekonom Systemvetenskapliga Företagsekonomi Nationalekonomi Ekonomisk historia Statistik Handelsrätt Informatik Fritidsarbete och -kultur Personal- o arbetslivs Pol. Mag. Psykolog Socionom Kulturgeografi m m Statsvetenskap Pedagogik Psykologi Sociologi MKV Rättssociologi Socialantropologi Freds- o konfliktkunskap Bet.vet. grundkurs Genusvetenskap 0% 25% 50% 75% 100% Diagram Andel studenter som anser sig få för lite lärarledd undervisning Omfattningen av självstudier är enligt studenterna lagom på de flesta utbildningar (bilaga B5.1). Programstudenterna, som lägger mer tid på självstudier, uppfattar i högre grad självstudierna som alltför omfattande, än de som läser på fristående kurser gör (diagram 3.11). Detta gäller särskilt studenterna på programmen för personal och arbetsliv samt fritidsarbete och fritidskultur, som har mycket begränsad undervisningstid. Studenterna som läser statsvetenskap och genusvetenskap anser att alltför stor tonvikt är lagd på självstudierna. Å andra sidan menar uppemot var fjärde student som läser handelsrätt, nationalekonomi eller rättssociologi att självstudierna kan utökas. 22

24 100% 75% 50% för stor lagom för liten 25% 0% Ekonomihögskolan, program Ekonomihögskolan, kurser Samhällsvetenskap, program Samhällsvetenskap, kurser Diagram Studenternas bedömning av självstudiernas omfattning Ekonom Internationella ekonom Systemvetenskapliga Företagsekonomi Nationalekonomi Ekonomisk historia för liten lagom för stor Statistik Handelsrätt Informatik 0% 25% 50% 75% 100% Diagram Studenternas bedömning mängden praktiska övningar, Ekonomihögskolan Studenterna efterfrågar fler praktiska övningar inom flertalet utbildningar både på Ekonomihögskolan (diagram 3.12) och inom Samhällsvetenskap (diagram 3.13). Inom samhällsvetenskapliga utbildningar varierar mängden sådana övningar i hög grad. Där finns både utbildningar som enligt de flesta studenternas bedömning har ett lagom inslag av övningar, men också sådana där bristen på sådana inslag behöver uppmärksammas. När den lärarledda undervisningen är alltför begränsad (diagram 3.10) finns det inte heller tidsmässigt utrymme att inom dess ram ha praktiska övningar. 23

25 Fritidsarbete och -kultur Personal- o arbetslivs Pol. Mag. Psykolog Socionom Kulturgeografi m m Statsvetenskap Pedagogik Psykologi för liten lagom för stor Sociologi MKV Rättssociologi Socialantropologi Freds- o konfliktkunskap Bet.vet. grundkurs Genusvetenskap 0% 25% 50% 75% 100% Diagram Studenternas bedömning av mängden praktiska övningar, Samhällsvetenskap 24

26 4. Studenternas erfarenheter av utbildningens kvalitet Med utgångspunkt från högskoleutbildningens generella mål presenteras studenternas erfarenheter beträffande färdigheter och personlig utveckling. Därefter följer en diskussion av erfarenheterna av utbildningens innehåll, där några centrala aspekter är dels utbildningens anknytning till arbetsliv och forskning, dels mångfaldsperspektiv. Utbildningens resultat och innehåll är beroende av kvaliteten på samordning mellan kurser och på samarbetet mellan lärare. Inventeringen inför enkäten pekade också på examinationen och dess koppling till målen samt fysisk arbetsmiljö som viktiga områden. Ett återkommande område är studentinflytande, som också behandlats i tidigare studentbarometrar. Sammantaget ger barometern en bild av utbildningens kvalitet ur ett studentperspektiv som bidrag till det pågående arbetet med kvalitetsutveckling. 4.1 Studenternas bedömningar I enkätens bedömningsfrågor redovisar studenterna sina erfarenheter av de kvalitetsaspekter, som studentkårerna har beslutat att ta upp i barometern (delkap.1.1, bilaga 2). De svarande har både värderat kvalitetsaspektens vikt för deras studier och hur tillfredsställda de är med de faktiska förhållandena inom den utbildning de gått på Klassificering av bedömningarna Studentbarometern resulterar i ett mycket omfattande datamaterial, som måste reduceras och sammanfattas för att ge överblick. Det har därför gjorts ett antal grupperingar av datamaterialet, vilket har åstadkommits genom att klassificera bedömningarna med utgångspunkt från vikt och tillfredsställelse (bilaga 4) enligt nedanstående schema (figur 4.1). Mycket viktig V I K T D d a A C B Mindre viktig Mycket missnöjd Figur 4.1. Klassificeringsschema TILLFREDSSTÄLLELSE Mycket nöjd 25

27 En sådan klassificering och reducering av rådata underlättar identifieringen av starka sidor som kan utgöra förebilder och sådana där åtgärder behöver vidtas. På basis av studenternas erfarenhetsredovisning kan i huvudsak fem kategorier urskiljas: A: God praxis. Studenterna bedömer kvalitetsaspekten som viktig och har positiva erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori A identifierar exempel som kan tjäna som förebilder. B: Omprioriteringar bör diskuteras. Kategori B innebär att studenterna inte har bedömt förhållandet frågan berör som särskilt viktigt, även om denna aspekt har fungerat väl. Det kan betyda att institutionen lagt väl mycket energi på denna aspekt och skulle kunna omprioritera resurser till andra kvalitetsaspekter. C: Bör analyseras. Här finns svagheter i utbildningen som studenterna i stort inte bedömer som särskilt betydelsefulla. Det kan också vara tecken på ett viktigt problem, som är avgränsat till en mindre grupp studenter. D: Förbättringar bör övervägas. Studenterna bedömer den kvalitetsaspekt, som frågan berör, som viktig men har negativa erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori D identifierar områden som kvalitetsarbetet kan behöva inriktas på. a, d: Gränsfall. Studenterna bedömer aspekterna som viktiga. Svaga positiva tendenser antyder att god praxis kan utvecklas, medan svaga negativa tendenser pekar på att ytterligare försämringar bör undvikas. De två mest intressanta kategorierna är A och D, dvs. där god praxis har etablerats eller där åtgärder behöver vidtas. Dessa har också markerats särskilt i de tabeller som presenteras i det följande. Resultaten redovisas för de olika program- och ämnesutbildningarna, som är uppdelade efter ekonomihögskolan och samhällsvetenskapliga institutionsgruppen. Antalet deltidsstudenter är få, mindre än 5 %, varför de inte särredovisas. När det är färre än tio studenter, som svarat i något ämne eller program, så redovisas inte svaren Bedömningar av vikt och tillfredsställelse Inventeringen av frågor visar sig i stort sett ha träffat rätt. Studenterna har bedömt 95% av dem som väsentliga. De viktigaste aspekterna för både studenter som läser program och de som läser fristående kurs rör lärare, kurslitteratur och examination: Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons Kurslitteraturens kvalitet Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens innehåll Information om kraven som ställs för att klara examinationen 26

28 Studenter som håller på med kandidat- eller magisteruppsatser pekar på några särskilt viktiga aspekter som rör denna del av studierna är: Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons Handledarens förberedelse för handledningstillfället Handledarens kunnighet i studentens uppsatsämne Handledarens tillgänglighet Handledarens intresse för hur du klarar ditt uppsats- eller examensarbete Information om kraven som ställs för att få uppsatsen/examensarbetet godkänt Dessutom anser programstudenter att två aspekter, som båda anknyter till framtida yrkesverksamhet, har hög vikt: Inblick i den yrkesverksamhet som jag är inriktad på Utbildningens förberedelse för arbetsliv Studenter på fristående kurs betonar särskilt mer studieinriktade aspekter: Lärarnas förmåga att göra undervisningen nyttig för självstudier Lärarnas förmåga att klargöra vad de förväntar av dig De aspekter som bedöms som minst viktiga gäller förekomst av mångfaldsperspektiv i utbildning och kurslitteratur samt förberedelse för forskarutbildning: Förekomst av genusperspektiv i litteraturen Kurslitteratur som är skriven av både kvinnliga och manliga författare Perspektiv i utbildningen: sexuell identitet Utbildningens förberedelse för forskarutbildning. De aspekter i utbildningen studenterna, både de som läser program och de som läser fristående kurs, är mest nöjda med avser faktorer som rör handledare till uppsatsarbeten (tabell 4.1), medan sådant som de är mest missnöjda med gäller utbildningens innehåll speciellt dess anknytning till arbetslivet (tabell 4.2). Tabell 4.1. Aspekter i utbildningen studenterna är mest nöjda med (ju högre värden desto nöjdare, på en skala 1-5). Program Fristående kurs Lärarnas kunskaper i ämnet 4,1 4,2 Bred och översiktlig kunskap 3,8 3,7 Färdigheter i skriftlig presentation 3,7 3,8 Trivsel i universitetsmiljön 3,6 3,6 Kurslitteraturens tillgänglighet vid köp 3,7 3,7 Möjligheter till omexamination kort tid efter examination Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens innehåll 3,7 3,6 3,6 3,6 Förekomsten av kursvärderingar 3,6 3,5 27

29 Både hos studenter som läser program och hos dem som läser fristående kurser finns det ett samband mellan faktorer som de bedömer som mest betydelsefulla och de som de är mest tillfredsställda med. Tabell 4.2. Aspekter i utbildningen studenterna är minst nöjda med (ju lägre värde desto mindre nöjda, på en skala 1-5) Program Fristående kurs Hur man kan lägga upp sitt studiearbete 2,9 2,7 Samordning av kurser mellan ämnen 2,7 2,8 Utbildningens förberedelse för arbetslivet 2,6 2,3 Undervisning om arbetslivet 2,6 2,4 Möjlighet till praktik 2,5 2,0 Funktionshinder/handikapp 2,8 2,6 Möjligheter att faktiskt påverka utbildningen 2,9 2,8 Konstruktiv respons i examination 2,9 2,7 Lärarnas förmåga att klargöra vad du kan förvänta dig av dem 2,7 2,7 Kurslitteraturens tillgänglighet vid lån 2,7 2,8 Terminskostnad 2,3 2,4 Inblick i den yrkesverksamhet jag är inriktad på 2,7 2,4 Kommunicera på engelska 2,5 2,7 4.2 Mål och resultat De generella målformuleringarna i Högskolelagen specificerar vilka resultat utbildningen skall ge (Högskolelagen 1 kap 9 ): Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Det ställs krav på att ett brett spektrum av färdigheter utvecklas i utbildningen även från arbetsmarknaden. I dagens arbetsliv ingår de som anställs med samhällsvetenskap eller ekonomi som huvudämne ofta i arbetslag eller projekt med personer med 28

30 andra specialiseringar, vilket kräver god förmåga att förklara för icke-specialister och kommunicera med andra. Vidare kräver många arbetsuppgifter numer att man kan använda dator/it som arbetsredskap. Studenterna har bedömt utbildningens bidrag till utveckling av färdigheter med utgångspunkt från frågor om: Akademiska färdigheter 1. självständigt lösa problem Kommunikationsfärdigheter 2. förklara för icke-specialister 3. muntlig presentation 4. skriftlig presentation 5. kommunicera på engelska Använda datorer/it 6. använda datorer/it. Tabell 4.3. Utbildningens bidrag till utveckling av färdigheter 1 Lösa problem 2 Förklara 3 Muntl presentation 4 Skriftl presentation 5 Engelska 6 Datorer /IT Ekonom A a d A D d Internationella ekonom a a d A D D Systemvetenskapliga A a A A D A Företagsekonomi A d A A D D Nationalekonomi A d d A a a Ekon historia A A A A a B Statistik A a a A D A Handelsrätt A a a A D D Informatik A a A A D A Fritidsarb. o fritidskultur A A A A C a Personal och arbetslivs A a A A d a Pol. Mag. A d a A D d Psykolog A a A A C C Socionom A A A A C a Kulturgeografi m.m. A a a A C C Statsvetenskap A d A A d C Pedagogik A d A A C A Psykologi A a a A C C Sociologi A a a A C D MKV A a A A D D Rättssociologi A a a A C B Socialantropologi A a B A A B Freds- o konfliktkunskap a d a A B Bet-vet grundkurs d a A A C d Genusvet A a A A C A 29

31 Studenternas bedömningar ger en tämligen positiv bild (tabell 4.3) av hur utbildningen bidragit till utvecklingen av flertalet färdigheter. Det gäller särskilt att självständigt lösa problem och att kommunicera skriftligt, som traditionellt är centrala färdigheter i akademiska sammanhang. Däremot efterlyses förbättringar beträffande att kommunicera på engelska, särskilt bland studenterna på Ekonomihögskolan. Visserligen har dessa möjligheter att lägga in särskilda kurser i engelska i sina fördjupningsstudier, men bristerna vad gäller denna språkfärdighetsträning inom Ekonomihögskolan bekräftas i pågående långtidsuppföljning av examinerade. Arbetslivet ställer högre krav på ekonomer än på samhällsvetare vad gäller engelska. Samhällsvetaralumner, som varit verksamma tre år i arbetslivet, gjorde i en tidigare studie (Torper 2002) liknande bedömningar som i tabell 4.3 av styrkor och brister i akademiska färdigheter och kommunikationsfärdigheter. Inom både Ekonomihögskolan och Samhällsvetenskap varierar studenternas uppfattning om hur utbildningen bidragit till utveckling av färdigheter i att använda datorer och IT från att god praxis finns till att förbättringar behövs. Samhällsvetaralumner pekade på att datorer och IT är viktiga arbetsredskap i de flesta arbetsuppgifter och att därför träningen behöver förbättras i att använda dem (Torper 2002). Högskolelagens generella målformuleringar specificerar utöver färdigheter även vilka resultat utbildningen skall ge avseende kunskaper och utveckling av kunskaper. Högskoleutbildning kan också bidra till den personliga utvecklingen. Utbildningens bidrag till kunskapsorientering och personlig utveckling har bedömts med utgångspunkt från: Kunskapsorientering 1. bred och översiktlig kunskap 2. kunskap med vetenskapligt djup 3. analysera företeelser i omvärlden utifrån ämneskunskaper 4. tillämpa olika teorier inom ämnesområdet 5. intresse för ny kunskap inom det ämnesområde jag studerar Personlig utveckling 6. självförtroende 7. förmåga att medverka i förändringsarbete 8. trivsel i universitetsmiljön. 30

32 Tabell 4.4. Utbildningens bidrag till kunskapsorientering och personlig utveckling 1 Översiktl kunskap 2 Djup 3 Omvärld 4 Tillämpa olika teorier 5 Ny kunskap 6 Självförtroende 7 Förändr arb 8 Trivsel Ekonom A a a A a a D A Internationella ekonom A A d A a A D A Systemvetenskapliga A a a a A A d A Företagsekonomi A A d A a A d A Nationalekonomi A A a a a A D A Ekon historia A A A A A A A A Statistik A A A A a A D A Handelsrätt A a a a a A D A Informatik A A A a A A a A Fritidsarb och fritidskultur A A A A A A A A Personal och arbetslivs A A a A a A a A Pol. Mag. A A a A a a D A Psykolog A A a A A A d A Socionom A A a A A A a A Kulturgeografi m.m. A A A A A A D A Statsvetenskap A A a A a a D a Pedagogik A a d A a A a A Psykologi A A A A A A a A Sociologi A A A A A A d A MKV A A A A A A d A Rättssociologi A A A A A A D A Socialantropologi A A A A A A d A Freds- o konfliktkunskap A A A A A A D A Bet-vet grundkurs A A A A A A D A Genusvet A A A A A A a A S/E-området har lyckats väl i att förverkliga traditionella akademiska kunskapsmål (tabell 4.4). Studenterna anser, att de har fått en bred och översiktlig kunskap som också håller ett vetenskapligt djup. Vidare bedömer studenterna att deras personliga utveckling har främjats särskilt beträffande självförtroende och trivsel i universitetsmiljön. Å andra sidan är de kritiska till hur utbildningen har bidragit till deras förmåga att medverka i förändringsarbete, också alumner ansåg att inslaget av denna aspekt varit otillräckligt i undervisningen (Torper 2002). 4.3 Utbildningens anknytning till arbetsliv och forskning Det specifika innehållet i olika kurser behandlas inte i studentbarometern. Det är en uppgift för kursvärderingar. Studentkårerna har däremot valt att ta upp arbetslivsorienteringen av utbildningens innehåll. Intresset för inblick i yrkesverksamhet som ett led i personlig utveckling och professionell självkänsla har en koppling till hur arbetsliv och forskning behandlas i utbildningen. 31

33 Studenternas bedömningar av hur undervisningens innehåll anknyter till arbetsliv och forskning har utgått från frågor om: Arbets- och yrkesliv 1. inblick i den yrkesverksamhet som jag är inriktad på 2. undervisning om arbetsliv 3. utbildningens förberedelse för arbetslivet Praktik 4. möjlighet till praktik 5. möjlighet till studier/praktik utomlands Forskning och forskarutbildning 6. undervisning med anknytning till forskning 7. utbildningens förberedelse för forskarutbildning. Tabell 4.5. Undervisningens anknytning till arbetsliv och forskning 32 1 Inblick 2 Undervis arb.liv 3 Förbered arb. liv 4 Praktik 5 Utomlands 6 FOanknytn 7 FUförbered Ekonom D D D D A B B Internationella ekonom D D D D A B B Systemvetenskapliga D D D D a C C Företagsekonomi D D D D a B C Nationalekonomi D D D D D a B Ekon historia D A a D A A A Statistik D D D D A C B Handelsrätt D D D D a B B Informatik d d D D d C C Fritidsarb. o fritidskultur D D D D A a a Personal och arbetslivs D d D D D B B Pol. Mag. D D D d A A B Psykolog A a a A d A C Socionom A a a A A A B Kulturgeografi m.m. D D D D d a d Statsvetenskap D D D D d A A Pedagogik D D D D a A B Psykologi D D D D d A B Sociologi D D D D a A d MKV D D D D D A B Rättssociologi D D D D D C C Socialantropologi D D D D a A A Freds- o konfliktkunskap D D D a Bet-vet grundkurs D D D a d Genusvet D d D A A Studenterna ser utbildningens koppling till arbets- och yrkeslivet som betydligt viktigare än anknytningen till forskning och forskarutbildning (tabell 4.5). Bedömningarna av undervisning om arbetslivet, undervisningens förberedelser för arbetslivet och möjligheter till praktik är klart kritiska, med ett fåtal undantag.

34 4.4 Mångfaldsperspektiv i utbildningen Likabehandling och mångfald har under senare år kommit i fokus för lagstiftningen på högskoleområdet: I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (Högskolelagen 1 kap 5a ) Högskolelagen säger också Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. (Högskolelagen 1 kap 5 ) I det följande redovisas mångfaldsperspektiven med avseende på olika utbildningar (avsnitt 4.4.1), förekomst och bedömning av vikt (avsnitt 4.4.2), samt vikt och tillfredsställelse (avsnitt 4.4.3) Mångfaldsperspektiv i olika utbildningar Bestämmelserna i högskolelagen aktualiserar i vilken utsträckning mångfaldsfrågorna får utrymme i utbildningen. I studentbarometern har fem områden tagits upp, nämligen genus genusperspektiv i utbildningen förekomst av genusperspektiv i litteraturen kurslitteratur som är skriven av både kvinnliga och manliga författare förekomst av både kvinnliga och manliga lärare i kurserna etnicitet funktionshinder/handikapp sexuell identitet internationella perspektiv. 33

35 Tabell 4.6. Mångfaldsperspektiv i olika utbildningar Genus Genus Kurslitt kvinnl/ Etnicitet Funk.hin Sexu- Internat allm i litt kvinnl/ manl der/ ell perspek- manl förf lärare handik ident tiv Ekonom C C C B C C C A Internationella ekonom d C C a d C C A Systemvetenskapliga C C B C B C B a Företagsekonomi C C C C C C C a Nationalekonomi C C C A C C C A Ekon historia A A a A A d B A Statistik a B B B a C C A Handelsrätt B B B B C C C A Informatik B C B B a C C A Fritidsarb. o fritidskultur A A A A A a d a Personal och arbetslivs a d B A A a C a Pol. Mag. a d C A d D C A Psykolog a d a A d D D D Socionom A A B A A a a a Kulturgeografi m.m. A a B A A D C A Statsvetenskap a d C a d D C A Pedagogik A A B B a d C a Psykologi A a B A A d B A Sociologi a d d A d D a a MKV A B B A A a B A Rättssociologi A B B B A D d A Socialantropologi A A A A A D A A Freds- o konfliktkunskap A a a a A D d A Bet-vet grundkurs d d d A A D D A Genusvet A A A D A a A A Studenterna har bedömt av mångfaldsperspektivens förekomst i olika utbildningar (tabell 4.6). På Ekonomihögskolan anser studenterna, utom i ekonomisk historia, att genusaspekter inte är särskilt viktiga. Däremot bedömer studenterna inom samhällsvetenskap att genusaspekter är viktiga och undervisningen är bra i flera utbildningar. Samhällsvetarna anser även att etnicitet, funktionshinder och sexuell identitet har större vikt än vad studenterna på Ekonomihögskolan gör. Studenterna redovisar att inslagen av internationella perspektiv fungerar väl inom hela S/E-området utom på psykologprogrammet Förekomst och bedömning av vikt för mångfaldsperspektiv Det är en klar skillnad mellan Ekonomihögskolan (diagram 4.1) och Samhällsvetenskap (diagram 4.2) beträffande andelen studenter, som erinrar sig att mångfaldsperspektiven har behandlats och hur viktigt det är enligt deras uppfattning. Färre studenter inom Ekonomihögskolan kan påminna sig att dessa frågor tagits upp än inom Samhällsvetenskap. 34

36 mycket viktigt Internationella perspektiv Vikt Funktionshinder Sexuell identitet Etnicitet Genus Kvinnliga/manliga lärare Genusperspektiv i litteraturen Kurslitteratur av män/kvinnor oviktigt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Förekomst Diagram 4.1. Mångfaldsperspektivens förekomst och vikt inom Ekonomihögskolan. På Ekonomihögskolan är det endast internationella perspektiv som bedöms ha stor betydelse, medan övriga mångfaldsperspektiv varken bedöms som speciellt viktiga eller förekommer särskilt ofta. Mångfaldsperspektiven visar en radikalt annorlunda bild inom Samhällsvetenskap där de flesta studenter bedömer att de har tagits upp ofta och att de är viktiga eller mycket viktiga. mycket viktigt Internationella perspektiv Etnicitet Genus Vikt Funktionshinder Genusperspektiv i litteraturen Sexuell identitet Kvinnliga/manliga lärare Kurslitteratur av män/kvinnor oviktigt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Förekomst Diagram 4.2. Mångfaldsperspektivens förekomst och vikt inom Samhällsvetenskap. 35

37 4.4.3 Vikt och tillfredsställelse med mångfaldsperspektiv Även studenternas erfarenheter och tillfredsställelse med behandlingen av mångfaldsperspektiven visar på en skillnad mellan Ekonomihögskolan och Samhällsvetenskap (diagram 4.3 och 4.4). mycket viktigt Internationella perspektiv Vikt Genus Kvinnliga/manliga lärare Genusperspektiv i litteraturen Etnicitet Funktionshinder Kurslitteratur av män/kvinnor Sexuell identitet oviktig t mycket missnöjd Tillfredsställelse mycket nöjd Diagram 4.3. Studenternas bedömningar av mångfaldsperspektiv i utbildningen inom Ekonomihögskolan. mycket viktigt Etnicitet Internationella perspektiv Genus Vikt Genusperspektiv i litteraturen Sexuell identitet Funktionshinder Kvinnliga/manliga lärare Kurslitteratur av män/kvinnor oviktigt mycket missnöjd Tillfredsställelse mycket nöjd Diagram 4.4. Studenternas bedömningar av mångfaldsperspektiv i utbildning inom Samhällsvetenskap. 36

38 De internationella frågorna intresserar studenter på Ekonomihögskolan, medan de placerar övriga frågor lågt på viktskalan. Flera av dessa tycks man ägna liten uppmärksamhet inom de ekonomiska utbildningarna, vilket många studenter tycker är bra. Samhällsvetare däremot bedömer att mångfaldsperspektiven både är viktiga och att deras behandling i utbildningen är tillfredsställande. 4.5 Kurser och undervisning Detta delkapitel inriktas först på hur kurser fungerar tillsammans och utbildningen blir sammanhållen. Studentkårerna har valt att ta upp samordningen av utbildningen (avsnitt 4.5.1) som en central dimension för undervisningen (bilaga 2). Andra mer generella dimensioner, som identifierats i tidigare barometrar, gäller kurslitteraturen (avsnitt 4.5.2), lärarnas roller i utbildningen (avsnitt 4.5.3) och det egna studiearbetet (avsnitt 4.5.4) Samordning Idén bakom ett program är att erbjuda ett paket av kurser från olika ämnen och institutioner. Tillsammans leder kurserna fram till vissa mål och skapar även en identitet som skiljer programmet från andra utbildningar. Detta förutsätter dels en bra kombination av ämnen och kurser dels att kurser samordnas med tanke på innehåll och arbetsformer med inriktning på utbildningens mål. Samordning är viktig inte bara inom program utan också inom ämnen. Det är svårare att uppnå samordning inom ett program än inom ett ämne, p.g.a. ett program ofta innefattar samordning mellan olika ämnen och samarbete mellan institutioner samt att tidshorisonten är längre. Studenterna har bedömt hur kurserna fungerar tillsammans inom olika utbildningar utifrån följande frågor: Samordning av kurser 1. samordning mellan kurser inom ett ämnen 2. samordning av kurser mellan ämnen Lärarnas samarbete 3. lärarnas samarbete inom kursen 4. lärarnas samarbete mellan kurser. 37

39 Tabell 4.7. Samordning och samarbete Samordn. Samordn. Lärarsamarb. Lärarsamarb. inom ämne mellan ämnen inom kursen mellan kurser Ekonom d D a D Internationella ekonom d D d D Systemvetenskapliga d d d D Företagsekonomi d D d D Nationalekonomi D D a d Ekon historia A a A A Statistik A A A a Handelsrätt a d A a Informatik a a a a Fritidsarb. o fritidskultur d D D D Personal och arbetslivs d D a D Pol. Mag. d D a a Psykolog d D a D Socionom a d A a Kulturgeografi m.m. d d a a Statsvetenskap D D a D Pedagogik d D D D Psykologi a d d d Sociologi D D D D MKV a d D D Rättssociologi D D D D Socialantropologi a d d a Freds- o konfliktkunskap D D Bet-vet grundkurs a a d D Genusvet A A A A Enligt studenternas erfarenheter brister det i samordning inom de flesta program och ämnen (tabell 4.7) inom samtliga utbildningsprogram och inom de flesta fristående kurser. I några ämnen är samordningen av kurser och samspelet mellan lärare föredömlig, nämligen ekonomisk historia, statistik och genusvetenskap Kurslitteratur Kurslitteraturen är en central ingrediens i akademiska studier och alldeles särskilt när undervisningstätheten är låg och självstudier en bärande del. Dess kvalitet i relation till kursens mål, innehåll och arbetsformer är därför av odiskutabelt intresse. Kurslitteraturens kvalitet hör till de aspekter som studenter anser vara särskilt viktiga (avsnitt 4.1.2). Kvaliteten hos kurslitteraturen, som används denna termin (dvs. vår 2003), har bedömts med utgångspunkt från frågor om: 38

40 Tillgänglighet 1. tidpunkt för information om litteraturlistor 2. kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp 3. kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek 4. terminskostnad för kurslitteraturen Relevans 5. kurslitteraturens relevans för kursmålen 6. kurslitteraturens relevans för examinationen Kvalitet och svårighet 7. kurslitteraturens kvalitet 8. kurslitteraturens svårighetsgrad. Tabell 4.8. Kurslitteraturen 1 Info om litt 2 Inköp 3 Bibliotek 4 Termins kostnad 5 Relevans kursmål 6 7 Relevans Kvalitet exam 8 Svårig h.grad Ekonom A A D D a a A A Internationella ekonom A A D D a a A a Systemvetenskapliga A A a D a a a a Företagsekonomi A A d D a a a a Nationalekonomi A A a D a a A A Ekon historia A A A a A A A A Statistik A A a D A A A A Handelsrätt A A d D A A A A Informatik A A a D A A a A Fritidsarb och fritidskultur A A A d A A A A Personal och arbetslivs A A D D a a A A Pol. Mag. A A d D A A A A Psykolog A A D D A A A A Socionom A A D D A A A A Kulturgeografi m.m. A a D D A A A A Statsvetenskap A A D D a a A A Pedagogik A A d D a a a A Psykologi A A d D A A A a Sociologi A A D D a a a a MKV A A D D A A A A Rättssociologi a A d D a A A a Socialantropologi A A D D A A A A Freds- o konfliktkunskap A D D D A A A a Bet-vet grundkurs a A D D a A A A Genusvet A A A D A A A A Studenternas bedömning är att praxis är god vad det gäller tidpunkten då litteraturlistor är tillgängliga och tillgängligheten vid inköp. Däremot anser studenterna genomgående att kostnaderna för kurslitteratur är för höga. De tycker därför, att möjligheterna att få tillgång till litteratur på biblioteken är otillräckliga i de flesta program och ämnen. Kurslitteraturen håller beträffande relevans, kvalitet och svårighetsgrad i stort sett god eller godtagbar standard. 39

41 Utöver kurslitteraturens tillgänglighet och relevans är dess omfattning en viktig aspekt. Mängden kurslitteratur förefaller rimlig (diagram 4.5) sett i relation till, att den inte kräver någon onormal arbetsinsats (avsnitt 3.3.2). I flertalet program och ämnen anser studenterna att omfattningen av litteraturen är lagom, bilden är något mer varierad inom Ekonomihögskolan än inom Samhällsvetenskap (bilaga B5). Speciellt studenter på socionomprogrammet och i genusvetenskap anser att mängden kurslitteratur är för omfattande. Ekonomihögskolan, program Ekonomihögskolan, fristående kurser Samhällsvetenskap, program Samhällsvetenskap, fristående kurser 0% 25% 50% 75% 100% för liten lagom för stor Diagram 4.5 Omfattning av kurslitteratur Även omfattningen av engelskspråkig kurslitteratur uppfattas i stort som rimlig (diagram 4.6) och skulle kunna utökas något, speciellt i statistik, pedagogik och på programmet för fritidsarbete och fritidskultur. Samhällsvetenskap visar även här upp en mer varierad bild än Ekonomihögskolan (bilaga 5). Kurslitteratur på engelska är viktig, eftersom det kan bidra till den förbättring att kommunicera på engelska, som studenterna efterlyser (jfr. tabell 4.3). Ekonomihögskolan, program Ekonomihögskolan, fristående kurser Samhällsvetenskap, program Samhällsvetenskap, fristående kurser 0% 25% 50% 75% 100% för liten lagom för stor Diagram 4.6. Omfattning av engelskspråkig kurslitteratur. 40

42 4.5.3 Lärarna Studentbarometern tar upp ett flertal aspekter som rör lärarna. Dessa aspekter behandlar: Förväntningar 1. lärarnas förmåga att klargöra vad de förväntar av dig 2. lärarnas förmåga att klargöra vad du kan förvänta av dem Ämneskunskaper 3. lärarnas kunskap i ämnet Didaktik och pedagogik 4. lärarnas pedagogiska förmåga 5. lärarnas förmåga att skapa diskussioner 6. lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Intresse för studenter 7. lärarnas tillgänglighet 8. lärarnas intresse för att se dig som individ 9. lärarnas intresse för hur studenterna klarar sig. Tabell 4.9. Lärarna förväntata förvän- kun- ped. ska- konstr till- se dig hur stud av skap i förpa resgäng- som klarar på dig lärarna ämnet måga disk pons lighet individ sig Ekonom a D A d d D a D D Internationella ekonom d D A D D D a D D Systemvetenskapliga d d A D a d d d D Företagsekonomi a D A a A d d D D Nationalekonomi A D A a d d A d d Ekon historia A A A A A a A a a Statistik A A A A d D d d D Handelsrätt A d A A a A a a A Informatik A a A a A a A a A Fritidsarb. o fritidskultur A d A A A A A a A Personal och arbetslivs a D A A A a A d a Pol. Mag. a D A a a D A D d Psykolog A d A A a a A a a Socionom A a A A A A A A A Kulturgeografi m..m. d D A A A D A a a Statsvetenskap D D A d d D a D D Pedagogik D D A d a a A A A Psykologi a D A a a D a a d Sociologi a D A d d d d D D MKV a D A a a a a d D Rättssociologi a d A a A d a a a Socialantropologi A d A a A D d d D Freds- o konfliktkunskap a d A a d d d D D Bet-vet grundkurs d D A d A A A A A Genusvet a D A A A a A A a 41

43 Lärarna är enligt studenternas erfarenheter som regel bra på att klargöra vad de förväntar sig av studenterna (tabell 4.9), men några undantag finns. Däremot är lärarna betydligt sämre på att göra klart vad studenterna kan förvänta sig av dem. Studenterna ger dock lärarna i ekonomisk historia och statistik bra betyg även i detta hänseende. Den gängse bilden av universitetslärare är, att de är kunniga och engagerade inom sina specialområden. Studenterna bekräftar denna positiva bild, men de är inte lika nöjda med lärarnas pedagogiska förmåga och inte heller med lärarnas intresse för studenterna Stöd för studiearbetet I all högskole- eller universitetsutbildning ligger en stor del av ansvaret för studiearbetet på studenterna själva. Men för att självstudierna skall fungera så ställs ett antal krav på undervisningen. De kriterier, som därför har använts i barometern, omfattar 1. lärarnas förmåga att göra undervisningen nyttig för dina självstudier 2. få hjälp med hur man kan lägga upp sitt studiearbete 3. få hjälp med sådant man inte förstått i undervisningen 4. få hjälp med att förstå det akademiska språket. 2 Hur lägga upp studiearbete 3 Sådant man inte förstått 4 Förstå akademiska språket Tabell Stöd för studiearbetet 1 Undervisn nyttig f självstud Ekonom a C d a Internationella ekonom d D d a Systemvetenskapliga d d a a Företagsekonomi a B d A Nationalekonomi A d d A Ekon historia A d a a Statistik A d a a Handelsrätt A D d a Informatik A D d a Fritidsarb. o fritidskultur a A A A Personal och arbetslivs A d a a Pol. Mag. a D d a Psykolog A C a a Socionom A a A a Kulturgeografi m.m. a D d D Statsvetenskap d D D a Pedagogik D D a a Psykologi a d a a Sociologi a D d d MKV a D D a Rättssociologi a D a a Socialantropologi A d a A Freds- o konfliktkunskap A D d D Bet-vet grundkurs a d A D Genusvet A D a a 42

44 Bland dessa fyra kriterier (tabell 4.10) anser studenterna att lärarnas förmåga att göra undervisningen nyttig för de egna självstudierna håller bäst standard. Inom en rad utbildningar får studenterna däremot inte tillräcklig hjälp i hur de skall upp studiearbetet. Det är främst studenter på socionomprogrammet samt på programmet för fritidsarbete och fritidskultur som bedömer att undervisningen ger bra stöd för självstudierna. 4.6 Examination och examensarbete Det är i huvudsak vid två typer av tillfällen som studenterna har möjligheter att visa upp vad de kan och har lärt sig. Det är dels i samband med examination av kurser eller moment på kurser och dels i samband med ett uppsats- eller examensarbete (på kand-/mag-nivå) som normalt avslutar en längre utbildning, speciellt program Examination I många kurser är det först vid examinationstillfället som det visar sig om lärprocessen fungerat. Att examination är ett centralt problemområde framkom vid den inledande inventeringen (bilaga 2). Detta är också tydligt i studenternas rättighetslista (dvs. Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter), där det största antalet punkter berör förhållanden kring examination. De kriterier som har använts i studentbarometern för att bedöma examination omfattar: Krav 1. information om kraven som ställs för att klara examinationen 2. examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens innehåll 3. examinationsformens överensstämmelse med kursens arbetsformer 4. examination inriktad på problemlösning Återkoppling 5. konstruktiv respons på examinationen 6. mitt förtroende för att jag har blivit individuellt bedömd 7. tiden mellan examination och information om resultat 8. möjlighet till omexamination kort tid efter examination. 43

45 Tabell 4.11 Examination Info kursinnehåll kursens problem- Konstr Ind be- Info om Om- krav arb.form lösning respons dömn resultat exam Ekonom A A A a D A D A Internationella ekonom a A a a D A D A Systemvetenskapliga A A A A d A a A Företagsekonomi a A a a D A D A Nationalekonomi a A a A D A d A Ekon historia A A A A a A A A Statistik A A A A d A d A Handelsrätt A A A A d A D A Informatik A A A a a A d A Fritidsarb. o fritidskultur A A A A A A A A Personal och arbetslivs A A A A a A A A Pol. Mag. a A A A D A d A Psykolog A A A A d A A A Socionom A A A A A A A A Kulturgeografi m.m. A A A a D A d A Statsvetenskap D A a A D A d A Pedagogik d A A A a A d A Psykologi A A A A D A A A Sociologi a A a a D a d A MKV a A A a a A A A Rättssociologi a A a A D a A A Socialantropologi A A A A D A D d Freds- o konfliktkunskap a A a D D A a A Bet-vet grundkurs A A A A a A a A Genusvet A A A A a A a A Examinationen fungerar väl i samtliga S/E-utbildningar (tabell 4.11). Praxis är i stort sett god vad det gäller de fyra kravaspekterna. Beträffande återkoppling är tillfredsställelsen blandad, speciellt efterlyser studenterna mer konstruktiv respons. På Ekonomihögskolan dröjer det för lång tid innan information om resultat ges Uppsats- och examensarbete Flertalet programutbildningar och längre ämnesutbildningar avslutas med ett examens- eller uppsatsarbete om minst 10 poäng. Våren 2003 höll 23 procent av studenterna på med ett kandidat- eller magisterarbete. Detta innebär möjligheter till både fördjupning inom ett specialområde och konkret tillämpning av tidigare inhämtade kunskaper i form av ett självständigt arbete, som kan genomföras individuellt eller i grupp. Studenterna är här beroende av sina handledare, vilket kräver att relationen fungerar väl. Det innebär att de kriterier som använts i studentbarometern för att bedöma uppsats- och examensarbeten avser: 44

46 Handledarrollen 1. handledarens kunnighet i ditt uppsatsämne 2. handledarens förberedelse för handledningstillfället 3. handledarens tillgänglighet 4. handledarens intresse för hur du klarar ditt uppsats- eller examensarbete 5. handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Krav 6. information om kraven som ställs för att få uppsatsen/examensarbetet godkänt 7. kraven på uppsatsen i förhållande till kursens tidsram. Tabell Uppsats- och examensarbete Kunnigheredelsligherar Förbe- Tillgäng- Hur du kla- Konstr Info om Krav rel. ditt arb. respons kraven tiden Ekonom A a A a A d a Internationella ekonom A A A A A a d Systemvetenskapliga a D a A A D D Företagsekonomi A a d A a a a Nationalekonomi A A A A A A A Ekon historia * * * * * * * Statistik * * * * * * * Handelsrätt A A A * A a A Informatik * * * * * * * Fritidsarb. o fritidskultur A A A A A A D Personal och arbetslivs A A A A A a D Pol. Mag. A A A A A a d Psykolog A a A A A a A Socionom A A A A A a a Kulturgeografi m.m. * * * * * * * Statsvetenskap A A A A A D d Pedagogik A A A A A A A Psykologi * * * * * * * Sociologi A A A A A d a MKV A a d a a a a Rättssociologi * * * * * * * Socialantropologi A A A A A A A Freds- o konfliktkunskap ** ** ** ** ** ** ** Bet-vet grundkurs *** *** *** *** *** *** *** Genusvet * * * * * * * *) Färre än 10 studenter har svarat **) Det fanns endast kurser till 40 poäng, våren 2003 ***) Beteende vetenskaplig grundkurs omfattar 1-40 poäng Huvudbilden (tabell 4.12) är att handledarna är kunniga och att handledningen fungerar väl enligt studenternas erfarenheter. Information om vad som krävs för att uppsatsen eller examensarbetet skall godkännas behöver dock bli tydligare inom några av utbildningarna. De mest kritiska synpunkterna får systemvetenskapliga programmet. 45

47 4.7 Fysisk arbetsmiljö Tillgången på undervisningslokaler, som är lämpliga för olika undervisningsformer och ändamål är en viktig faktor för en välfungerande utbildning. Den fysiska arbetsmiljön påverkar möjligheterna till olika studieaktiviteter och trivseln med studierna. De aspekter som studenterna har bedömt omfattar: 1. undervisningslokalernas ändamålsenlighet 2. tillgången till läsplatser 3. tillgången till grupprum 4. tillgången till datorer för dina studier. Tabell Fysisk arbetsmiljö Undervisningslokaler Tillgång på Tillgång till Tillg t datorer läsplatser grupprum f dina studier Ekonom A a D d Internationella ekonom A A d d Systemvetenskapliga A a d a Företagsekonomi A a D D Nationalekonomi A A a d Ekon historia A A A a Statistik A A a d Handelsrätt A a a d Informatik A a a A Fritidsarb. o fritidskultur A A A A Personal och arbetslivs A d d d Pol. Mag. A a D d Psykolog d d A D Socionom Helsingborg A A A A Socionom Lund A d a a Kulturgeografi m.m. *) D D D D Statsvetenskap A D D d Pedagogik A a a A Psykologi A A A a Sociologi a D D D MKV a d D D Rättssociologi A d a D Socialantropologi A a a D Freds- o konfliktkunskap a d d D Bet-vet grundkurs A d a a Genusvet A d D D *) kulturgeografi flyttade in nya lokaler sommaren 2003 Det bör noteras att bedömningarna för kulturgeografi avser de lokaler som användes våren 2003, och att institutionen flyttade in i nya eller nyrenoverade lokaler sommaren 2003 (Frankel 2003), vilket rimligen har inneburit förbättringar av den fysiska arbetsmiljön. 46

48 Undervisningslokalerna (tabell 4.13) är enligt studenterna ändamålsenliga, men det finns brister i tillgång till läsplatser och grupprum. Studenterna bedömer även att tillgången på datorer inte är tillfredsställande, vilket begränsar möjligheterna att genomföra de förbättringar i färdighetsträningen beträffande användningen av datorer och datorbaserade verktyg, som studenterna efterfrågat (jfr. tabell 4.3). Tillgång hemifrån till dator och Internetuppkoppling blir allt vanligare. I Studentbarometern 2000 hade omkring 60% av samhällsvetarna och ekonomerna köpt egen dator. Våren 2003 kunde omkring 90% av programstudenterna och 80% av de på fristående kurser koppla upp sig på nätet. Tillgång till Internet var något vanligare bland studenterna som går på Ekonomihögskolan. Studenter som läst några terminer har i högre grad nätuppkoppling. De yngsta har det i något mindre utsträckning, vilket kan hänga samman med att de ännu inte helt etablerat sig på studieorten. Enligt SUNET:s användarstudie (2003) är det bara ett fåtal studenter som inte har tillgång till dator eller Internet. 4.8 Studenternas delaktighet och inflytande Studenternas rätt till inflytande är fastställd i högskolelagen (delkap. 1.1). Kursvärdering är viktigt för studenternas möjligheter att påverka utbildningen. Högskoleförordningen stadgar: Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. (Högskoleförordningen 1 kap 14 ) Lokala riktlinjer, som närmare specificerar studenternas inflytande, fastställs. För Lunds universitets del har det skett i den s.k. rättighetslistan. Denna är känd av 23% av de svarande. Informationen om denna lista har försummats de senaste åren. Bland de yngsta studenterna är det bara 10% som känner till dess existens, medan den är bekant för c:a 40% av studenterna som studerat några terminer. De kriterier i barometern som avser studenternas erfarenheter av delaktighet och inflytande omfattar: Kursvärderande diskussioner 1. lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner Påverkan 2. kunskap om hur du kan påverka universitetet och din utbildning 3. möjligheter att faktiskt påverka utbildningen Kursvärderingar 4. förekomsten av kursvärderingar 5. kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning 47

49 Kursutveckling 6. institutionens intresse för kursutveckling 7. studenternas intresse för att medverka i kursutveckling 8. ditt intresse för att medverka i kursutveckling Tabell Delaktighet och inflytande 1 Lärarintresse f kursvärd disk 2 Kunsk påverka 3 Möjlighet påverka 4 Förekomst kursvärd 5 Kursvärd betydelse 6 Inst.intresse f kursutv 7 Stud intresse f kursutv 8 Ditt intresse medv. i kursutv Ekonom d D D a D d d a Internationella ekonom D d d A d a d a Systemvetenskapliga d D D a d d a a Företagsekonomi D D D a d d D a Nationalekonomi d d d A a A d a Ekon historia A a a A A A a a Statistik a D D A A a d A Handelsrätt a D d A d d a a Informatik a d d A a A d A Fritidsarb. o fritidskultur A A a A A A A A Personal- och arbetslivs a d d A a A a A Pol. Mag. a D D A d a d A Psykolog A d D A D a d a Socionom A a a A A A a A Kulturgeografi m.m. a d D A d a d a Statsvetenskap D D D A D d D a Pedagogik A d a A a A a a Psykologi a a a A a A a a Sociologi d D D A D D a a MKV d D D A a d d a Rättssociologi a a A A a A a A Socialantropologi A d a A a a A A Freds- o konfliktkunskap d D D d D d D d Bet-vet grundkurs A d D A a a D a Genusvet A d a A A A a a Studenterna anser att det är viktigt att kunna påverka den egna studiesituationen. Deras bedömning av utfallet är dock mycket splittrad (tabell 4.14), utom beträffande förekomst av kursvärderingar. Studenterna är relativt nöjda med att kursvärderingar genomförs, men de är kritiska vad det gäller flera andra aspekter på kursvärdering, även om vissa förbättringar har skett i förhållande till Studentbarometern Separata uppföljningar har gjorts av praxis för kursvärderingar, där det konstateras att Lunds universitet nått långt på vägen att uppfylla högskoleförordningens föreskrifter (Uppföljning av studenternas rättighetslista och kursvärderingspraxis). 48

50 I Studentbarometern 2000 konstaterades det, att det genomgående över hela universitetet fanns en huvudtendens att många studenter saknar kunskap om hur man kan påverka sin utbildning. Därför var det inte så överraskande att majoriteten av studenterna var otillfredsställda med möjligheterna att påverka sin utbildning. Några större förändringar har inte skett i dessa avseenden. Det finns olika kanaler studenterna kan använda för att påverka sin utbildning och utbildningssituation. I första hand förlitar de sig inom alla utbildningar på lärarna och andra universitetsanställda (tabell 4.15). Förtroendet för lärarna för att påverka utbildningen är starkast inom pol.mag.- och psykologprogrammen. Kursombuden har den starkaste ställningen inom de samhällsvetenskapliga programmen (fritidsarbete och fritidskultur, personal- och arbetslivs- samt socionomprogrammen), medan studentkårsrepresentanterna har störst förtroende på ekonom-, internationella ekonom- och socionomprogrammen, som har egna studentkårer. De yngre har större tilltro till de egna representanterna, medan de äldre menar att det är mest verkningsfullt att påverka via lärarna och programansvariga. Tabell Kanaler för att påverka utbildning och utbildningssituation (%) Ekonomihögskolan Samhällsvetenskap kursombud 8 15 studentkårsföreträdare 15 6 lärare studierektor/programansvarig/studievägledare ingen av dessa kanaler Mer än vad fjärde student i freds- och konfliktkunskap, sociologi och handelsrätt samt på systemvetenskapliga programmet känner att de inte kan påverka sin utbildning eller utbildningssituation via någon av nämnda kanaler. 49

51 5. Sammanfattning och slutsatser Studentbarometern är ett led i kvalitetsarbetet inom universitetet. Studenter och studentkårer inom samhällsvetenskap och ekonomi har aktivt medverkat i arbetet med att ta fram och prioritera frågorna i denna enkätundersökning studenter har deltagit i barometern och redovisat sina erfarenheter av utbildningen. De tycks vara representativa för studenterna inom dessa utbildningar i stort. Kvinnorna är dock något överrepresenterade, vilket erfarenhetsmässigt talar för att de positiva resultaten är något överbetonade. God akademisk kvalitet men brister i pedagogiken Studenterna bedömer att de tränas i de traditionella akademiska färdigheterna med goda resultat. De får en bred kunskapsorientering och förbättrar sina kommunikationsfärdigheter. Lärarna får omdöme om att vara kunniga inom sina specialområden, vilket stimulerar studenterna att fördjupa sina kunskaper. Handledningen av uppsats- och examensarbetena lovordas inom nästan alla utbildningarna. Kurslitteratur, examinationsformer och undervisningsformer svarar som regel väl mot kursernas mål. Lärarna är bra på att klargöra de krav, som ställs för att klara kurserna. Med något högre ställda pedagogiska kvalitetskrav kommer emellertid brister i dagen. De olika kurserna, ämnena och lärarna är ofta svagt samordnade, vilket leder till sviktande integrering och profilering av utbildningens helhet. Detta tar sig uttryck i en svag anknytning till arbetslivet inom flera av utbildningarna. Även om kraven på studenterna är tydliga så fungerar information om vad studenterna kan förvänta sig av lärarna betydligt sämre. Återkopplingen på pågående och avslutade arbeten liksom på tentamensprestationerna är otillräcklig och kommer inte heller tillräckligt snabbt. Det är svårt att få tillgång till kurslitteratur på biblioteken. De samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningarna skiljer sig i en rad hänseenden. Tydligast ger detta utslag i hur mångfaldsperspektiven uppfattas. Medan samhällsvetarstudenterna ser genus, etnicitet funktionshinder och sexuell läggning som viktiga frågor, har de en svag ställning i de ekonomiska utbildningarna Socionom- och psykologutbildningarna rankas högst i studenternas bedömning av utbildningsprogrammens kvalitet samt ekonomisk historia bland ämnesutbildningarna. Svag målstyrning skapar intressekonflikter Studenterna pekar på brister i samordningen mellan kurserna i en rad ämnen och program. De framhåller också att samarbetet mellan lärare inom och mellan kurserna behöver bli bättre. Ju svagare samordning ju större blir risken för att lärare och studenter inte använder sin tid tillräckligt målmedvetet. En orsak är att konti- 50

52 nuitet och progression i utvecklingen av färdigheter och kunskapsfördjupning sällan inte preciseras i utbildningsplaner. Detta tycks knappast ha någon negativ inverkan på skolningen av de traditionella akademiska färdigheterna. Däremot bedöms träningen av vissa färdigheter som krävs i yrkeslivet vara svagare. Arbetslivets ställer exempelvis relativt höga krav på ekonomers och systemvetares språkfärdighet i engelska. Enligt studenternas bedömning är utbildningen bristfällig i detta hänseende. En förbättrad professionalitet på detta område kräver sannolikt att kontinuerliga språkfärdighetsinslag införs i kurserna över hela utbildningsförloppet. En sådan planerad progression i utbildningarna är svår att åstadkomma eftersom de som regel byggs upp av ämneskurser, som kan läsas både inom program och som fristående kurser. Då kurserna är tillgängliga för båda studieformerna åstadkoms en stordrift, som reducerar institutionernas kostnader. Det underlättar också studenternas möjligheter till övergångar mellan fristående kurser och program. Däremot försvagas samordningen inom programmen. Studenterna kan därför uppfatta utbildningarnas mål och profil som otydliga, inte minst i ett arbetslivsperspektiv. Det finns potentiella intressekonflikter inbyggda i de samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningarnas struktur. Organisationen av institutioner och lärarpersonal är ämnesorienterad medan studenterna oftast bedriver studier av yrkesorienterade skäl. Endast en mycket liten andel av studenterna är intresserade av att genomgå en ämnesinriktad forskarutbildning. De ser därför inte heller den grundläggande utbildningens förberedelse för forskarstudier som en särskilt viktig fråga. I stället kommer möjligheterna att få jobb allt mer i fokus under studiernas gång. Studenterna framhåller att utbildningen behöver bli bättre med tanke på sådana färdigheter som är specifikt knutna till möjligheterna att få arbete efter avslutad utbildning. Dessa skiljer sig mellan olika sektorer på arbetsmarkanden. Hit hör språkkunskaperna, liksom färdigheterna i att använda hjälpmedel baserade på informationsteknologi. Studenterna tycks vara väl medvetna om att en viktig uppgift för samhällsvetare och ekonomer i arbetslivet är att medverka i förändringsarbete inom företag och förvaltningar. Barometern ger uttryck för ett tydligt krav på att utbildningarna moderniseras i detta hänseende. Brist på praktiska övningar och praktik motiverar negativa kvalitetsbedömningar bland studenterna inom vissa utbildningar. Omvänt arbetslivsanknytningen en förklaring till att socionom- och psykologutbildningarna rankas högt. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska studier ger ett stort mått av frihet för studenterna att på egen hand kombinera olika kurser och profilera sin utbildning inför yrkeslivet. I samma grad som detta påstående är tillämpligt för de olika utbildningarna blir samordning, profilering och arbetslivsanknytning mindre aktuella för utbildningsplaneringen. Problemen med att själva välja kurser och integrera olika kunskaper på ett målmedvetet sätt växer å andra sidan för studenterna. Därför uppstår också förväntningar på att lärarna skall samverka för att understödja studieförloppet och studenternas integrering av sina kunskaper. Studentbarometern ger uttryck för osäkerhet om hur man som student skall använda sin tid. 51

53 Åtgärder behövs för att bättre utnyttja studentarbetstiden Utbildningens största resurs, studenternas arbetstid, tas inte tillvara fullt ut. I snitt har studenterna åtta timmar lärarledd undervisning och de lägger 18 timmar på självstudier per vecka. Heltidsstudier innebär således i praktiken mindre än 30 timmars veckoarbetstid. Låt vara att det kan finnas annat som behöver göras i samband med studierna. Det finns skillnader mellan olika utbildningar. Psykolog- och socionomprogrammen ligger över 30 timmar, medan övriga samhällsvetenskapliga utbildningar i stort innebär halvtidsarbete. Ekonomihögskolans studenter och studenterna inom några av ämnesutbildningarna inom Samhällsvetenskaplig fakultet redovisar en av de lägsta studieinsatserna inom Lunds universitet. En huvudfråga för det pedagogiska utvecklingsarbetet gäller således om förändringar av undervisning och andra lärarinsatser kan leda till ett bättre resursutnyttjande. Sådana insatser bör ta fasta på att studenterna i denna barometer efterfrågar hjälp med uppläggning av studierna och återkoppling på sina prestationer. Om utbildningarna är bra på att informera om sina förväntningar på studenterna så är man desto sämre på att upplysa om vad man kan förvänta sig av lärarna i dessa hänseenden. Det bör skapas klarhet om vilket pedagogiskt stöd som erbjuds i olika utbildningar. Detta stöd har ofta formen av informationsutbyte och diskussioner mellan lärare och studenter men också mellan studenterna. Det begränsade antalet undervisningstillfällen ger dock med all sannolikhet ett alltför snävt handlingsutrymme för att åstadkomma slagskraftiga resultat. Potentialen för att utveckla datorförmedlad kommunikation för komplettering av undervisning och andra direktkontakter är däremot ännu otillräckligt utnyttjad. Åtgärder som syftar till att öka studenternas arbetsinsats bör genomföras i medvetande om att det existerar stora skillnader mellan olika studentgrupper. Nya grupper av studenter måste uppmärksammas, inte minst de som kommer från hem utan tidigare kontakt med akademiska studievanor. Dessa använder signifikant mer tid för sina studier än de traditionella grupperna. En breddad rekrytering måste därför gå i takt med att ett förbättrat pedagogiskt stöd realiseras. Detta gäller framför allt studierna under första terminen vid universitetet (Nelsson 2004). En breddad rekrytering kommer annars sannolikt att leda till fler avhopp. Hälften av studenterna lämnar studierna Av fyra nybörjare inom Samhällsvetenskaplig fakultet och Ekonomihögskolan går tre studenter första terminen på fristående kurser medan en börjar på ett av utbildningsprogrammen. Redan året efter ser bilden helt annorlunda ut. De flesta av de fristående kursernas studenter har då redan avslutat studierna på ett eller annat sätt. Många har lämnat universitet, för att i vissa fall senare återkomma. En dryg tredjedel kom till Lunds universitet från andra högskolor med det begränsade syftet att komplettera sin utbildning. Andra, som får sin huvudsakliga utbildning vid en an- 52

54 nan fakultet, läser S/E-kurser under en kortare tid med samma kompletteringssyfte. Var tionde har gått över till programstudier. Den fjärdedel av nybörjarna, som börjar på program, fortsätter oftare sina studier. Efter en tid är antalet studenter på program fler än på fristående kurser. Särskilt på Ekonomihögskolan leder detta till att programstudenterna utgör en stor majoritet. Av de 1600 nybörjarna höstterminen år 2000 fanns mindre än hälften kvar höstterminen år Studenternas identitet och inflytande behöver uppmärksammas Bakom denna bild av hög rörlighet och många avhopp döljer sig dock stora skillnader mellan utbildningarna. Socionom- och psykologprogrammen är relativt stabila utbildningar med tydlig yrkesidentitet men också med högre undervisningstäthet än övriga utbildningar. Detta kan vara viktiga skäl till att dessa ligger överst på studenternas rankinglista över utbildningarnas kvalitet. Till utbildningar med hög identifikationskraft hör också programmet för fritidsarbete och fritidskultur och ämnesutbildningen i genusvetenskap. Andra utbildningar har en svagare personlig relation till sina studenter inte minst till följd av det låga antalet undervisningstimmar. Vid sådana institutioner får studenterna lätt intrycket att de befinner sig i en utbildningsfabrik utan större engagemang för den enskilde individen och hans eller hennes studiesituation och studieresultat. Dessa problem bör bl.a. uppmärksammas i ekonom- och systemvetarprogrammen samt i företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Kursvärderingar är ett hjälpmedel för att ge varje studerande en möjlighet att regelbundet uttrycka sina erfarenheter av studierna. Under de senaste åren har kursvärderingarna enligt genomförda uppföljningar blivit allt vanligare (Utvärderingsenheten 2004). Studentbarometern bekräftar detta resultat och visar att lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner enligt studenternas bedömning har ökat under samma period. Denna utveckling har dock endast nått halva vägen. Det kvarstår ännu en, om än minskande, skepsis mot kursvärderingarnas faktiska betydelse. De flesta studenterna anser sig ha bristfälliga möjligheter att faktiskt påverka sin utbildning. Det finns mycket kvar att göra för att träna och utveckla studenternas förmåga att medverka i förändringsarbete och därmed stärka deras kompetens inför arbetslivet. Uppföljning av Studentbarometern 2006 En uppföljning av denna studentbarometer planeras ske under Utformningen av denna är beroende av de åtgärder som vidtas inom de samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningsområdena. Utvärderingsenheten föreslår att följande punkter särskilt uppmärksammas: Studenternas arbetstid tas inte tillvara på ett målmedvetet sätt. Utvecklingsinsatser behövs för att påverka hur studenternas arbetstid används. Informationen om vilket lärarstöd studenterna kan få behöver väsentligt förbättras. 53

55 54 Användningen av IT som stöd för kommunikation mellan lärare och studenter samt i undervisningen behöver utvidgas. Studenternas deltagande i förändringsarbete behöver stärkas. Deras roll i uppföljningen av kursvärderingarnas resultat bör klargöras. Arbetslivets krav på professionella färdigheter förutsätter i flera fall en mera systematisk planering av utbildningsförloppet. Studenterna inom vissa utbildningar bedömer att den träning de fått i att kommunicera på engelska är bristfällig. Det krävs åtgärder för att stimulera användningen av engelska under hela utbildningen.

56 6. Studentkårernas kommentarer Lunds Samhällsvetarkår, Lunds Socialhögskolas Studentkår och LundaEkonomernas Studentkår i samarbete med Lunds Universitets Studentkårer (LUS): Förslag till åtgärder med anledning av studentbarometern Lunds Samhällsvetarkår, Lunds Socialhögskolas Studentkår och LundaEkonomernas Studentkår ges genom LUS tillfälle att till rapporten från studentbarometern foga en handlingsplan. Denna handlingsplan är kårernas förslag till vilka förändringar och vilka tolkningar av resultaten som fakulteterna och de enskilda utbildningarna bör göra. Förhoppningen är också att handlingsplanen ska vara en språngbräda för dialog mellan berörda instanser. 6.1 Sammanfattning Lunds Samhällsvetarkår, Lunds Socialhögskolas Studentkår och LundaEkonomerna har valt att fokusera på tre problemområden i studentbarometern: studiearbete, samordning och arbetslivsanknytning i undervisningen. Utifrån dessa föreslår studentkårerna följande åtgärder: Studiearbetet Studentbarometern gör tydligt att undervisningen på det Samhällsvetenskapliga och Ekonomiska området inte kan säkerhetsställa heltidsstudier. Därför anser studentkårerna att den lärarledda undervisningen måste öka till 16 timmar i veckan samt att öka mängden praktiska övningar i densamma. Resultatet av en sådan ökning är högre kvalité på både undervisning och utbildning. Dessutom är det troligt att mer lärarledd undervisningstid skulle få studenterna att se sina möjligheter att påverka och bli motiverade att delta i förändringsarbetet. Samordning Studenterna visar stort missnöje med samordningen mellan kurser och ämnen som är på fakulteten. Studentkårerna anser att samordningsproblemet skall tas med största allvar på det Samhällsvetenskapliga och Ekonomiska området. Ett organiserat samarbete mellan och inom kurserna och institutionerna måste byggas upp. Vidare anser studentkårerna att ledningsgrupperna på programmen måste ansvara och se till att programmen samordnas internt. Vi tror att effekten blir mer motiverade studenter och undervisning med högre kvalitet. Arbetslivsanknytning Inslaget av relevanta näringslivs- och arbetslivsinslag i undervisningen är för få och håller för dålig kvalité. Därför bör man på institutionerna skapa fler och tydligare debatter och diskussioner kring problem och frågeställningar i omvärlden som kan vara relevanta för ämnet. Institutionerna bör även få in mer undervisning om vad framtida arbetsuppgifter kan innebära och innehålla. Så- 55

57 dana åtgärder skulle, enligt studentkårerna, leda till motiverade och fokuserade studenter samt en kvalitetshöjning i utbildningen. Studenterna efterfrågar även mycket mer praktik inom hela S/E-fakulteten, därför anser vi att man på större allvar från fakulteternas sida undersöker möjligheterna till relevanta praktikplatser. Sådana platser skulle klart öka studiemotivationen bland studenterna. Studentbarometern visar på flera problem, men de tre problemområden som studentkårerna valt att kommentera, är de som är gemensamma och har stora brister över hela S/E-fakulteten. Därför bör diskussioner kring dessa områden lyftas upp till fakultetsnivå. Studentbarometern har även visat på andra allvarliga brister på de enskilda utbildningarna, men studentkårerna har valt att driva dessa frågor direkt på berörda institutioner. 6.2 Inledning Lunds Samhällsvetarkår, Lunds Socialhögskolas studentkår och Lundaekonomerna har valt att särskilt inrikta sig på tre problemområden: Studiearbete, samordning och arbetslivsanknytning. Detta på grund av att de i denna barometer fått genomgående dåliga betyg och att de tre områdena är ytterst viktiga ur kvalitetssynpunkt. Eftersom bristerna är genomgående för hela S/E-fakulteten bör även åtgärder och lösningar på problemen diskuteras på fakultetsnivå. Dessa områden är av stor betydelse för studenterna. Att få alldeles för lite undervisning, att samordningen på kurserna och programmen är under all kritik, och att arbetslivsanknytning saknas på de flesta program och kurser, är något som drabbar studenterna i allra högsta grad. Det kräver omfattande insatser på både fakultetsoch institutionsnivå, och är ett arbete som bör påbörjas snarast. Studentbarometern pekar även på flera andra allvarliga brister på de olika utbildningarna. Dessa är på intet sätt bortglömda, utan studentkårerna förväntar sig att berörda institutioner kommer ta kritiken på allvar och påbörja ett förändringsarbete, och kårerna kommer även att driva dessa frågor gentemot institutionerna. 6.3 Studentbarometern och institutionen Studentbarometern är en unik kartläggning över vad studenterna tycker om sin utbildning. Därför bör institutionerna se resultaten från Studentbarometern som ett arbetsredskap i sitt kvalitetsarbete. Genom att utnyttja resultaten från Studentbarometern kan institutionerna koncentrera sitt kvalitetsarbete till de områden där det behövs som mest. Studentkårerna önskar att varje institution lägger upp sin egen plan för hur man ska arbeta med resultaten från Studentbarometern. Ett sådant arbete bör innehålla dis- 56

58 kussioner inom institutionen om varför institutionen uppnått goda resultat inom ett särskilt område. Förklaringarna till det goda resultatet inom ett område bör sedan kommuniceras till de utbildningar som inte fick lika goda resultat. På så vis leder arbetet med Studentbarometern till ett kvalitetshöjande erfarenhetsutbyte mellan institutionerna. Naturligtvis bör institutionerna även arbeta med de områden där man erhållit kritik från studenterna. Ett sätt att arbeta med dessa områden är att diskutera med studenterna vid institutionen om vad det är studenterna saknar. Institutionerna kan kontakta studentkåren för att få kontakt med institutionsrådet på den aktuella institutionen, eller med utbildningsutskottet på studentkåren. 6.4 Studiearbetet Vi är bekymrade över de resultat som framkommit i Studentbarometern angående studiearbetet. Det är av största vikt att studenten finner högskolestudier utmanande, utvecklande och högkvalitativa. Studentbarometern presenterar däremot en helt annan bild av studiearbetet vid Samhällsvetenskapliga och Ekonomiska fakulteterna. Av diagrammen 3.3 och 3.4 framgår att studenterna lägger ner ungefär lika mycket tid på studierna hemma, oavsett hur mycket lärarledd undervisning studenten erhåller. En programstudent lägger ner ungefär 19 timmar i veckan på självstudier, oavsett om man erhåller 5 eller 12 timmars undervisning. En student på en fristående kurs lägger ner ungefär 16 timmar i veckan på självstudier, oavsett om man får 5 eller 8 timmars undervisning. Samtidigt anser en överväldigande del av studenterna, på flera kurser och program mer än 50% av de svarande, att omfattningen av den lärarledda undervisningen är för liten. Viktigt att poängtera är att även på de program som erhåller mest undervisning, socionomprogrammet och psykologprogrammet, anser ungefär 30% av de svarande att omfattningen av den lärarledda undervisningen är för liten. Även omfattningen av praktiska övningar visar nedslående resultat på flera av programmen och kurserna. Resultaten här är inte lika övertygande som vad gäller omfattningen av lärarledd undervisning, men de är övertygande nog och visar att studenterna efterfrågar fler praktiska övningar. Sammantaget visar Studentbarometern med all önskvärd tydlighet att studenterna vill ha mer tid i undervisningssituationer. Studenterna efterfrågar mer lärarledd tid i form av föreläsningar, lektioner och praktiska övningar. Lunds Samhällsvetarkår, Lunds Socialhögskolas Studentkår och LundaEkonomerna anser att heltidsstudier borde innebära studier på heltid, det vill säga en 40-timmars arbetsvecka. Sambandet mellan undervisningstid och självstudier torde vara 57

59 klarlagt, oavsett hur mycket, eller lite, undervisningstid utbildningen innehåller lägger studenten ner ungefär timmar i veckan på självstudier. För att ens närma sig målet om 40-timmars arbetsvecka borde därför utbildningen innehålla 16 timmars undervisning i veckan. Sambandet mellan undervisningstid och självstudier visar att tiden nedlagd på självstudier inte ökar eller minskar nämnvärt när undervisningstiden ökar eller minskar. Studenternas tak vad gäller självstudier är nått. Detta torde innebära att en ökning av undervisningstiden inte motsvaras av motsvarande minskning av tiden nedlagd på självstudier, utan istället får en direkt kvalitetshöjande effekt. Argumenten för detta grundar vi på att en sådan ökning skulle resultera i att den totala studietiden ökar, och därmed blir studenterna mer pålästa och kvaliteten på diskussioner som förs i klassrummet torde öka samt att sådana diskussioner kan ges större utrymme. Detta sammantaget kommer att öka kvaliteten på utbildningen. Vi anser även att 16 timmars undervisning per vecka, fördelat på föreläsningar, lektioner och praktiska övningar, är rimligt för att studentens heltidsvecka ska likna en normal heltidssysselsättning. Idag kommer flera program och kurser inte ens upp i hälften, det vill säga 8 timmars undervisning per vecka. Det är inte rimligt att begära timmars självstudier av studenten för att komma upp i något som motsvarar heltidssysselsättning. Att fördubbla undervisningstiden kan verka drastiskt, men det är viktigt att påpeka att under en längre period har undervisningstiden på Samhällsvetenskapliga fakulteten minskat och genom att utöka undervisningstiden kommer man att återgå till den utbildningskvalitet Lunds universitet borde stå för. Studenterna på S/E-fakulteten har varit förfördelade med tanke på resurser som tilldelats de olika fakulteterna, eftersom S/E- fakulteten tagit ett större ansvar gentemot universitetet under en tid. Bland annat har man åtagit sig att utbilda fler studenter till en lägre kostnad på grund av kärvare ekonomiska tider. Det är också möjligt att den låga omfattningen av undervisningstid på S/E-fakulteten beror på att man har större kostnader för undervisning än andra fakulteter har. Men det framstår som underligt att just lärare i samhällsvetenskapliga ämnen skulle vara dyrare än andra lärare. Ett annat tänkbart scenario är att fakulteten har prioriterat och uppmuntrat forskning framför grundutbildning, och att många professorer och lektorer därför inte undervisar i någon större utsträckning. Detta drabbar på sikt forskningen eftersom det är studenterna som undervisas idag som skall forska imorgon Oavsett anledningarna till den låga omfattningen av undervisningstid är det viktigaste att S/E-fakulteten utökar undervisningstiden för att säkra utbildningskvaliteten, och det så snart som möjligt! 58

60 Studentkårerna tycker att det är ytterst anmärkningsvärt att studenterna anser att möjligheterna att påverka sin utbildning är generellt sett små trots att förekomsten av kursvärderingar är stor. Vi anser att det kan finnas ett samband mellan mängden lärarledda undervisningstimmar och studenternas upplevelse av att kunna påverka. På så vis skulle ökad lärarledd undervisningstid förbättra studenternas upplevelse av delaktighet och inflytande eftersom kontaktytan mellan lärare och studenter skulle öka. 6.5 Samordning I Studentbarometern framkommer att många studenter är missnöjda med samordningen på kurserna. Lärarnas samarbete inom och mellan kurserna brister, och samordningen mellan kurser inom ett ämne och mellan ämnen fungerar inte. Detta är ett problem som skadar kvaliteten på studentens undervisning och utbildning. Även då lärare samarbetar inom och mellan kurser, brister lärarnas kunskap om vad som sker före och efter deras egna moment. Vissa ämnen har dock fått genomgående A på samordningsfrågorna; Genusvetenskap, Statistik och Ekonomisk historia. Övriga institutioner bör dra lärdom av hur man där löst samordningsproblematiken. Hur är till exempel samarbetet mellan lärarna på de olika kurserna organiserat? Hur fungerar samordningen mellan kurserna? Studentkårerna anser att det är av största vikt att samordningsproblemen tas på allvar och åtgärdas, både på program och på kurser. Det måste byggas upp ett strukturerat samarbete mellan och inom kurserna och institutionerna, för att uppnå en progression och för att studenterna ska slippa upprepningar och/eller luckor i utbildningen. Det bör finnas en tydlig och kontinuerlig återkoppling till helheten i utbildningen. Det är viktigt att kursutvecklingen inte sker i varje delkurs för sig utan som en helhet. Ledningsgrupperna på programmen ska se till att programmen samordnas, att de olika kurserna och momenten är integrerade och relaterar till varandra, att lärarna samarbetar och är medvetna om och jobbar för att helheten blir tydlig i delkurserna. På institutionerna bör en person eller grupp utses som ansvarar för samordning av A-D-kurserna så att det sker en progression från A- till D-nivå, att de senare kurserna bygger på de tidigare, och att lärarna har kännedom om vad studenterna lärt sig på tidigare nivåer och vad de får lära sig på högre nivåer. Kursplaner och kursmål bör kompletteras med en (skriftlig) beskrivning av kursen, där man t.ex. tar upp kursens kunskapsmål, kursens pedagogiska idé och kursens 59

61 plats i utbildningen. De ska finnas tillgängliga för att alla ska kunna få en överblick av vad kurser på olika institutioner och utbildningar innehåller, och ska alltid beaktas vid planeringen av kurser. 6.6 Arbetslivsanknytning Studentbarometern visar på genomgående usla resultat angående undervisning om och förberedelse för arbetslivet. Vidare visar barometern på dåliga resultat vad gäller studenternas möjligheter till praktik. Däremot har studenter på Psykologprogrammet och Socionomprogrammet svarat positivt i frågan om praktik. Detta är två program som har obligatorisk praktik i utbildningen vilket bör förklara resultatet. Även på fristående kurs i Ekonomisk historia har studenterna varit positiva. Studenterna har i frågan om arbetslivsanknytning visat att de anser det vara en viktig aspekt av utbildningen men att den fungerar dåligt idag. Även på S/E-fakulteten måste det inses att studenter läser yrkesförberedande utbildningar, och därför måste fakulteten och de olika institutionerna inse studenternas behov av mer arbetslivsrelaterade aktiviteter och undervisning. Informationen till studenten om arbetsmarknaden och dess krav är alltför bristfällig och sköts till stor del av studentkårerna och inte institutionerna. Vissa av de förslag på förbättrad arbetslivsanknytning i undervisningen som studentkårerna presenterar kräver stora resurser medan andra kostar mindre. Anledningen till att vi framför de resurskrävande förslagen trots en ekonomisk situation som inte klarar dessa krav, är att understryka att S/E-utbildningar tilldelas alldeles för lite medel. Vi anser att man bör utöka antalet praktikmöjligheter till att innefatta samtliga studenter inom S/E-området. Vi förstår svårigheten med att hitta välfungerande och intressanta praktikplatser för samtliga studenter, å andra sidan gör de flesta institutioner inte någon större ansträngning för att finna några. Vi tror att ett ökat antal praktikplatser kan förenkla studenternas framtida val av inriktning och öka studiemotivationen. Vidare anser vi att antalet gästföreläsningar med personer från arbetslivet bör öka. Låt även dessa föreläsningar innehålla relevanta frågeställningar som motiverar studenter till att närvara. Behovet kan även fyllas med näringslivs- och arbetslivsrelaterade problem som en del av undervisningen. Därför bör institutionerna skapa fler och tydligare debatter och diskussioner i klassrummen kring problem och frågeställningar i omvärlden som kan relatera till ämnet. Vidare bör det finnas mer undervisning om vad framtida arbetsuppgifter konkret kan innebära och innehålla. Effekten av sådana åtgärder kommer troligtvis att resultera i mer motiverade och fokuserade studenter vilket i sin tur kommer att bidra till en kvalitetshöjning av utbildningarna. 60

62 Slutligen anser vi att institutionerna kan och bör använda sig av alumniföreningarna mer vilket skulle skapa ett starkare nätverk mellan före detta och nuvarande studenter. Resultatet är att studenter har möjligheten att skaffa sig information och uppfattning inför eventuella framtida arbetsuppgifter. Vi tror även att vi-känslan mellan studenter och alumner kan skapa en mer dynamisk studiemiljö samt en mer konkurrenskraftig lundastudent. 6.7 Kommentar till utvärderingens förslag till uppföljning Kårerna anser att Utvärderingsenhetens förslag till uppföljning är bra, dock saknar vi utförligare information om hur detta ska utvärderas. Utvärderingsproblematiken är kopplad till bristen på konkretisering och sammanhang i förslaget till uppföljning. Det är viktigt att fakulteterna fokuserar arbetet på ett fåtal uppgifter inför uppföljningen, vi tror att det annars finns svårigheter att spåra förändringar. Önskvärt vore att förslag till uppföljning innehöll konkreta åtgärder, i likhet med Studentbarometern för humaniora. Vi efterfrågar också en övergripande problemformulering för att underlätta institutionernas arbete med handlingsplaner. Däremot är de sex punkter som redovisas i uppföljningen alla relevanta. Särskilt viktiga punkter är uppföljningen av studenternas arbetstid och arbetslivets krav på studenternas färdigheter. Däremot saknar vi uppföljning av det samordningsproblem som uppmärksammats i Studentbarometern. Det är viktigt att insatser på respektive institution följs upp och utvärderas. Det är ett fakultetsansvar att tillvarata resultaten från Studentbarometern i syfte att höja den generella kvalitén på utbildningen. 61

63 Referenser Frankel G (2003), Glas och sten i nya Geocentrum. LUM Vol. 36 Nr. 7 Genusperspektiv i undervisningen. Högskoleverket (2001), Förnyad granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Lunds universitet. Högskoleverkets rapportserie 2001:5R Högskoleverket (2002), Studentspegeln Högskoleverkets rapportserie 2002:21R Högskoleverket (2003), Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald en uppföljning av Högskoleverkets utvärdering 1999/2000. Högskoleverkets rapportserie 2003:31R Nelsson O (2004), Första terminen. Nybörjare och deras möte med Lunds universitet. Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Rapport nr 2004:224 Nilsson-Lindström M (2003), Studenter med funktionshinder och deras erfarenheter av utbildningen vid Lunds universitet. Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Rapport nr 2003:223 SCB (2002), Universitet och högskolor. Social bakgrund bland högskolenybörjare 2001/02 och doktorandnybörjare 2000/01. Statistiska meddelanden UF 20 SM 0202 Studenternas rättigheter. Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet. Fastställd av universitetsstyrelsen 1998, reviderad Lunds universitet, Studentservice. Studentbarometern Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Rapport nr 2000:209 Studentbarometern: Humaniora. Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Rapport nr 2003:221 SUNET:s användarstudie (2003), Torper U (2002), Samhällsvetare i arbetslivet. Uppföljning av studenter efter avslutad utbildning. Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Rapport nr 2002:218 Uppföljning av studenternas rättighetslista och kursvärderingspraxis. Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Rapport 2004: Verksamhetsplan 2003 Ekonomihögskolan. Dnr EKO B11 28/202, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Verksamhetsplan 2003 Samhällsvetenskapliga institutionsgruppen. Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. 62

64 Bilaga 1 Arbetsordning för studentbarometrar Studentbarometern görs nu, till skillnad från tidigare, på områdes- och fakultetsnivå. Lunds universitets Studentkårer (LUS) beslutar varje läsår vilka områden som skall stå i fokus för pejlingen av studenternas erfarenheter. Utvärderingsenheten bestämmer tidsplan. Överenskommelse har träffats om att barometern skall genomföras på följande sätt. Utvärderingsenheten genomför en intervjuundersökning i syfte att inventera frågor som studenterna på de aktuella ämnes- och programutbildningarna finner angelägna att behandla i Studentbarometern. Inventeringen sker i samarbete med de berörda kårerna. Utvärderingsenheten överlämnar till LUS och de berörda kårerna en förteckning över de frågor som tagits upp och berörts i intervjuundersökningen. LUS och de berörda kårerna gör ett urval av ca 60 frågor som skall ingå i studentbarometern. Huvudprincipen är att cirka 50 % av frågorna bör vara inriktade på det aktuella området medan resterande bör vara områdesövergripande, dvs. kunna ingå i barometrar även inom andra utbildningar för jämförande undersökning. Till de övergripande frågorna hör även sådana frågor som i tidigare studentbarometrar visat behov av åtgärder och uppföljning (så kallade D-frågor) samt mångfaldsfrågor. Utvärderingsenheten utarbetar, utifrån frågeurvalet, ett frågeformulär som diskuteras på ett gemensamt möte mellan Utvärderingsenheten, LUS och de berörda kårerna. Utvärderingsenheten bekostar och genomför enkätundersökningen. Resultatet från studentbarometern diskuteras gemensamt av Utvärderingsenheten, LUS och de berörda kårerna. Utvärderingsenheten utarbetar en resultatrapport och LUS tar, tillsammans med de berörda kårerna, fram ett handlingsprogram i anledning av resultaten. Dessa båda dokument publiceras i en gemensam skrift som bekostas av Utvärderingsenheten. Utvärderingsenheten genomför cirka ett år senare en uppföljning på ämnesoch programnivå och publicerar denna. 63

65 Bilaga 2 Inventering av frågor till Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi I enlighet med Arbetsordningen för studentbarometrar genomfördes en intervjuundersökning i början av arbetet (under mars 2003) med Studentbarometern: S/E. Syftet var att inventera de styrkor och svagheter som studenterna upplever i sin utbildning och studiemiljö. Frågorna i studentbarometern utformades därefter utifrån inventeringen i samråd med representanter från Lunds universitets Studentkårer (LUS) och de berörda studentkårerna (Lunds Samhällsvetarkår, Socialhögskolans studentkår och LundaEkonomerns studentkår). Utvärderingsenheten har gjort en överenskommelse med studentrepresentanterna som klargör arbetsfördelningen och detaljerna kring arbetet med studentbarometrarna. Urvalet av studenter till inventeringen har gjorts genom ett strategiskt urval av studenter så att studenter från samtliga institutioner, ämnen och utbildningsprogram intervjuades. I möjligaste mån intervjuades även studenter från olika nivåer. Själva kontakten med studenterna har skett via studentkårerna inom samhällsvetenskap och ekonomi. Sammanlagt intervjuades 64 studenter. Studenternas fördelning över institutioner och ämnen framgår av tabellen nedan. Programstudenter har hänförts till det ämne de läste, eller den institution de läste vid, i samband med intervjuerna. På några program programmet för fritidsarbete och fritidskultur, psykolog- och socionomprogrammen är kurser klassificerade efter termin i stället för efter kursnivå. Tabell B2.1. Intervjuade studenter Institution/ämne/motsv. A/B-nivå C/D-nivå Totalt Ekonomisk historia Företagsekonomi Handelsrätt Informatik Nationalekonomi Statistik Freds och konfliktkunskap Fritidsarbete och fritidskultur Genusvetenskap Kulturgeografi och ekonomiskgeografi Medie- och kommunikationsvetenskap Pedagogik Psykologi Rättsociologi Socialantropologi Socialhögskolan Sociologi Statsvetenskap Summa

66 Intervjuernas uppläggning avsåg att identifiera styrkor och svagheter i utbildningen och studiemiljön. De genomfördes via telefon och e-post, men även via direkta kontakter. Resultatet sammanställdes i form av en lista med de kommentarer som förekommit ett flertal gånger uppdelade på ett antal områden: Arbetsbörda Arbetslivsanknytning Arbetsmiljö Examination Inflytande Litteratur Lärare Nybörjarproblematik Perspektiv i utbildningen Studiesocialt Studieteknik, bibliotek Undervisningens uppläggning Uppsatser, handledning Inventeringen visade på tre områden som studenterna kommenterat mycket. Det beslutades därför, tillsammans med studentrepresentanterna, att de skulle vara de tre huvudområden för enkäten: Samordning. Bilden av samordning inom och mellan kurser är negativ. Resultatet visade på att studenterna upplever att samordningen mellan kurser, delkurser och ämnen inom program inte fungerar. Examination. Inventeringen visade på att examination är ett viktigt område för studenterna och måste belysas. Perspektiv i utbildningen. Ett stort antal studenter visade på ett missnöje vad gäller hur olika perspektiv behandlas i undervisningen, t.ex. genusperspektiv. Flera studenter vid ekonomihögskolan visade dessutom ett missnöje med att det finns för få kvinnliga lärare. Dessutom beslutades i samråd med studentkårerna att även ta med: Personlig utveckling och professionell självkänsla. Detta berör färdigheter såsom att självständigt lösa problem, genomföra presentationer och medverka i förändringsarbete. Det omfattar även självförtroende och inblick i framtida yrkesverksamhet. Krav och arbetsbörda. Frågor som tar upp omfånget av studenternas arbetsinsatser och de krav som ställs på dessa. Utöver ovanstående områdena har inventeringen även använts för att formulera frågor inom andra områden av intresse för studentbarometern. 65

67 Bilaga 3 Urval och svarsfrekvenser Urvalet av studenter i enkätundersökningen omfattar dem som registrerats på kurser om minst 5 poäng. I undersökningen ingår inte, studenter på kurser för utländska studenter, på IT-distanskurser, på universitetets sommarkurser eller dem som följer uppdragsutbildning. Ej heller utbytesstudenter ingår i urvalet. I mitten av vårterminen 2003 var drygt 7650 studenter (cirka 45% följde ett utbildningsprogram och cirka 55% läste på fristående kurser) registrerade i LADOK som aktiva studerande, varav hälften på Ekonomihögskolan. Av de studerande var cirka 58% kvinnor och 42% män. Studentbarometern skickades ut i slutet av april 2003 till ett slumpmässigt urval om 4000 studenter, varav 1850 programstudenter. Urvalet av studenter gjordes för att ge tillförlitliga underlag både avseende olika ämnen och olika program. Bland studerande på fristående kurs valdes slumpmässigt 150 studenter från varje ämne i ämnen med färre studerande togs alla med. På motsvarande sätt valdes 230 studenter från olika utbildningsprogram med undantag för de volymmässigt stora ekonom- och socionomprogrammen, där ett tilläggsurval gjordes så att 38% av studenterna på dessa båda program ingick. Tabell B3.1. Antal svarande per ämne och program Fristående kurs, ämne Antal Program Antal Företagsekonomi 62 Ekonomprogrammet 189 Nationalekonomi 44 Internationella ekonomprogrammet 102 Ekonomisk historia 29 Systemvetenskapliga programmet 95 Statistik 30 Handelsrätt 51 Informatik 35 Kulturgeografi: Samhällsgeografi, Geografi och Ulandskunskap 45 Fritidsarbete och fritidskultur 65 Statsvetenskap 68 Personal- och arbetslivsprogrammet 85 Socialt arbete (mag) 17 Pol. Mag. programmet 133 Pedagogik 59 Psykologprogrammet 110 Psykologi* 75 Socionomprogrammet 160 Freds o konfliktkunskap 18 MKV Medie o kommunikation 54 Rättssociologi 32 Socialantropologi 42 Sociologi 49 Genusvetenskap 30 Beteendevetenskaplig grundkurs 17 Uppgift saknas 26 Annat/okänt program 19 Total** 783 Total 958 *) Här ingår idrottspsykologi (2 svarande) och grupp- och organisationspsykologi (4 svarande) **) 37 studenter har uppgivit att de läser både på program och fristående kurs. 66

68 Påminnelser till dem som inte svarat sändes i två omgångar. Antal svarande per program och ämne framgår av tabell B3.1. Redovisningen i det följande bygger på svaren från 1704 studenter. Det motsvarar en svarsfrekvens om 43%. I Studentbarometern 2000 hade samhällsvetenskaplig fakultet den lägsta andelen svarande, 54%. Programstudenter har medverkat i högre utsträckning än studenter som läser på fristående kurser. Studenterna på Ekonomihögskolan, både på program och fristående kurser, är mindre villiga att svara än de som är engagerade i andra samhällsvetenskapliga studier. Det resulterar i att medan 45% av studenterna i urvalet läser på Ekonomihögskolan, så är det endast 37% av de svarande som gör det. Medan 65% av studenterna på programmet för fritidsarbete och fritidskultur samt personal- och arbetslivsprogrammet medverkar, så är det bara 43% på systemvetenskapliga programmet och 46% på ekonomprogrammet som besvarar enkäten. På fristående kurser varierar andelen svarande mellan 32% (företagsekonomi, informatik och rättssociologi) och 50% (psykologi). Benägenheten att svara varierar också utifrån studieresultat. Studenter som är framgångsrika i sina studier och som fortsätter sina studier svarar i högre grad än andra (diagram B3.1). Ju färre poäng en student klarar av under studierna desto mindre är villigheten att fortsätta studierna. Genomgående är programstudenters svarsfrekvens högre än bland dem som läser ämnen, där knappt hälften av studenterna fortsätter att studera den följande terminen. 80% 60% Program Fristående kurs 40% 20% 0% 0 poäng 1-4 poäng 5 poäng 6-9 poäng 10 poäng poäng 20 poäng Diagram B3.1. Svarsfrekvens på program och fristående kurs i relation till antalet avklarade poäng under våren Studenter på fristående kurs, som varken tagit några godkända poäng under terminen eller fortsätter sina studier, besvarar i mycket liten utsträckning enkäten. Bland dessa har endast var femte valt att delta. Det är en betydligt högre villighet att svara om studenten har klarat 20 poäng under en termin och fortsatte sina stu- 67

69 dier den kommande. Svarsfrekvensen är då 54% bland studerande på fristående kurser. Bland programstudenter, som klarat 10 poäng eller mer under terminen och fortsätter sina studier, har 56% medverkat. Åldersfördelningen bland studenterna i denna undersökning (tabell B3.2) överensstämmer väl med urvalet och hela populationen. Genomsnittsåldern är drygt 26 år. Programstudenterna är yngre inom Ekonomihögskolan än de är inom Samhällsvetenskap (25 resp. 28 år). De internationella ekonomerna är yngst med knappt 23 år, medan både på socionomprogrammet och programmet för fritidsarbete och fritidskultur är genomsnittsåldern runt 30 år. Åldersspridningen är störst inom Samhällsvetenskap. De ungefär 5% av studenterna som läser på deltid är vanligen äldre än andra studenter. Tabell B3.2. Studenternas åldersfördelning (%) Ekonomihögskolan Samhällsvetenskap Totalt Urval Program Fristående kurs Program Fristående kurs Svarande -21 år år år år n= I allmänhet besvarar kvinnor enkäten i högre grad än män (tabell B3.3), kvinnor utgör 58% av population och urval men 65% av de svarande. Benägenheten att svara är tydligt lägre för män på Ekonomihögskolan och särskilt låg på det systemvetenskapliga programmet, där två av tre studenter är män, medan två av tre kvinnor medverkar. På de mest kvinnodominerade programmen inom samhällsvetenskap (PA och socionom) svarar dock män och kvinnor i samma utsträckning. Tabell B3.3. Könsfördelning (%) Ekonomihögskolan Samhällsvetenskap Program Fristående kurs Totalt Urval Program Fristående kurs Totalt Urval Kvinnor Män Eftersom kvinnor i något högre grad brukar vara mer tillfreds med sina studier kan deras högre svarsfrekvens leda till att de redovisade resultaten ger en något för positiv bild av studenternas erfarenheter. De varierande svarsfrekvenserna innebär att Studentbarometerns resultat främst är giltiga för studenter som bedriver aktiva studier som resulterar i avklarade poäng och fortsatta studier. Detta gäller såväl studenter på program som på fristående kurser. 68

70 Studenter med funktionshinder vid Lunds universitet väljer i många fall (40%) att studera inom S/E (Nilsson-Lindström 2003). Bland S/E-studenterna anger 86 st (5%), att de har någon form av funktionshinder som försvårar deras studier. Bara var fjärde funktionshindrad får stöd från universitetets handikappsverksamhet, fler studenter inom Samhällsvetenskap får stöd än bland dem som läser på Ekonomihögskolan. Var tionde samhällsvetare/ekonom har ett annat modersmål än svenska och var femte har föräldrar som är födda utanför Norden. Studenter från hem med grundskola som högsta utbildning bland föräldrarna är något äldre än övriga studenter. SCB (2002) fann att cirka 57% av nybörjarna vid Lunds universitet har föräldrar som läst på universitet/ högskola. Detta stämmer väl med utfallet i Studentbarometern 2000 både för samhällsvetenskap/ekonomi och för universitet totalt. 69

71 Bilaga 4 Bedömningsfrågor B4.1 Utformning av frågor Frågeformuläret innehåller två typer av frågor. Bakgrundsfrågor ger uppgifter om vilka studenterna är och hur de bedriver sina studier. Erfarenhetsfrågor ger data om studenternas bedömningar av utbildningen. De har utformats så att studenterna dels anger vilken vikt frågan har för deras studier, dels hur tillfredsställda de är med de faktiska förhållandena inom den utbildning de går på (figur B4.1). Observera! Nedan följer ett antal frågor om din utbildning i samhällsvetenskap/ekonomi. - Bedöm först hur viktig du anser frågeställningen är. - Ange därefter hur tillfredställd du är med hur det faktiskt fungerar i din utbildning. - Om du inte har erfarenhet av det frågan gäller, kryssa i rutan ej erfarenhet. Frågorna avser antingen den utbildning du hittills genomgått eller dina studier denna termin. Bedöm följande aspekter på den utbildning och undervisning du hittills genomgått i samhällsvetenskap/ekonomi. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisning om arbetslivet Figur B4.1. Bedömningsfrågornas utformning I de fall då studenterna har saknat erfarenhet av företeelsen har de kunnat markera detta. B4.2 Klassificering av bedömningarna Studenternas bedömning av vikt och tillfredsställelse hos olika aspekter har sammanförts i ett klassificeringsschema (figur B2.2), med vars hjälp olika situationer kan identifieras. Vid klassificeringen har följande principer, baserat på två dimensioner, använts: Vikten hos en aspekt (som en fråga berör) bedöms i tre skalsteg (se figur B2.1). Om den genomsnittliga bedömningen överstiger 2, dvs. anges som viktig eller mycket viktig klassificeras aspekten i diagrammets övre del. I de undre kategorierna placeras aspekter, som bedömts som mindre viktiga, och därmed har fått lägre värde. 70

72 Bedömningen av tillfredsställelsen med förhållandena i utbildningen sker i en femgradig skala. Dimensionerna kombineras. Dels har de viktiga frågorna klassificerats i fyra kategorier. Då tendensen är entydigt positiv (>3,3) betecknas svaren med bokstaven A, medan då den positiva tendensen är svag används liten bokstav, a. På motsvarande sätt om tendensen är negativ används beteckningarna D (<2,7) respektive d. Dels har de mindre viktiga frågorna delats upp i två kategorier, nämligen B och C. 71

73 Bilaga 5 Sammanställningar av data från enkäten B5.1 Studenternas bedömning av omfattningen av självstudier Ekonom Internationella ekonom Systemvetenskapliga Företagsekonomi Nationalekonomi Ekonomisk historia Statistik Handelsrätt Informatik Fritidsarbete och -kultur Personal- o arbetslivs Pol. Mag. Psykolog Socionom för liten lagom för stor Kulturgeografi m m Statsvetenskap Pedagogik Psykologi Sociologi MKV Rättssociologi Socialantropologi Freds- o konfliktkunskap Bet.vet. grundkurs Genusvetenskap 0% 25% 50% 75% 100% 72

74 B5.2. Studenternas bedömning av kurslitteraturens omfattning Ekonom Internationella ekonom Systemvetenskapliga Företagsekonomi Nationalekonomi Ekonomisk historia Statistik Handelsrätt Informatik Fritidsarbete och -kultur Personal- o arbetslivs Pol. Mag. Psykolog Socionom för liten lagom för stor Kulturgeografi m m Statsvetenskap Pedagogik Psykologi Sociologi MKV Rättssociologi Socialantropologi Freds- o konfliktkunskap Bet.vet. grundkurs Genusvetenskap 0% 25% 50% 75% 100% 73

75 B5.3. Studenternas bedömning av omfattningen av engelskspråkig kurslitteratur Ekonom Internationella ekonom Systemvetenskapliga Företagsekonomi Nationalekonomi Ekonomisk historia Statistik Handelsrätt Informatik Fritidsarbete och -kultur Personal- o arbetslivs Pol. Mag. Psykolog Socionom för liten lagom för stor Kulturgeografi m m Statsvetenskap Pedagogik Psykologi Sociologi MKV Rättssociologi Socialantropologi Freds- o konfliktkunskap Bet.vet. grundkurs Genusvetenskap 0% 25% 50% 75% 100% 74

76 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bilaga 6 Studentbarometern 2003 Samhällsvetenskap/Ekonomi Bakgrundsfrågor Vad studerar du denna termin inom samhällsvetenskap/ekonomi vid Lunds universitet? Ange om du går på program eller fristående kurs och vilket ämne/termin samt nivå du studerar. Program, ange vilket: Ekonomprogrammet Internationella ekonomprogrammet Personal- och arbetslivsprogrammet Pol.Mag.programmet Systemvetenskapliga programmet Fritidsarbete och fritidskultur Psykologprogrammet Socionomprogrammet Annat program; vilket? Fristående kurs, ange ämne: ämne: ämne: ämne: ämne: ämne: termin: termin: termin: termin/ämne ämne: Kryssa för nivån på det ämne du angivit ovan: Hur många terminer, inklusive denna, har du studerat samhällsvetenskap/ekonomi vid universitet/högskola? >10 Hur många poäng har du tagit inom samhällsvetenskap/ekonomi? poäng Var studerar du denna termin? Lund Helsingborg Landskrona I vilken studietakt studerar du denna termin? Heltid Deltid Vad planerar du göra nästa termin? Fortsätta studera samhällsvetenskap/ekonomi Avslutat studierna efter examen Studera inom annan fakultet/område Göra studieupphåll/studieavbrott Lunds universitet - Studentbarometern 2003 Samhällsvetenskap/Ekonomi 75

77 2 Studiearbetet Hur många timmar/vecka lärarledd undervisning har du normalt haft denna termin i samhällsvetenskap/ekonomi? tim/vecka Hur många timmar/vecka har du denna termin normalt lagt ner på dina studier (inklusive undervisning) inom samhällsvetenskap/ekonomi? tim/vecka Hur har din utbildning fungerat denna termin? Bedöm följande aspekter. Krav på din arbetsinsats för att klara studierna För lätt Lagom För krävande För liten Lagom För stor Omfattning av: lärarledd undervisning självstudier praktiska övningar kurslitteratur engelskspråkig kurslitteratur Observera! Nedan följer ett antal frågor om din utbildning i samhällsvetenskap/ekonomi. - Bedöm först hur viktig du anser frågeställningen är. - Ange därefter hur tillfredsställd du är med hur det faktiskt fungerar i din utbildning. - Om du inte har erfarenhet av det frågan gäller, kryssa i rutan ej erfarenhet. Frågorna avser antingen den utbildning du hittills genomgått eller dina studier denna termin. Behållningen av studierna Bedöm utbytet av din utbildning hittills inom samhällsvetenskap/ekonomi. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Kunskap Bred och översiktlig kunskap Kunskap med vetenskapligt djup Färdigheter Självständigt lösa problem Förklara för icke-specialister Muntlig presentation Skriftlig presentation Kommunicera på engelska Använda datorer/it Analysera företeelser i omvärlden utifrån ämneskunskaper Tillämpa olika teorier inom ämnesområdet 76 Lunds universitet - Studentbarometern 2003 Samhällsvetenskap/Ekonomi

78 3 Personlig utveckling Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Självförtroende Trivsel i universitetsmiljön Inblick i den yrkesverksamhet som jag är inriktad på Intresse för ny kunskap inom det ämnesområde jag studerar Förmåga att medverka i förändringsarbete Utbildningens innehåll Bedöm följande aspekter på den utbildning och undervisning du hittills genomgått i samhällsvetenskap/ekonomi. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisning om arbetslivet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisning med anknytning till forskning Utbildningens förberedelse för forskarutbildning Möjlighet till praktik Möjlighet till studier/praktik utomlands Samordning mellan kurser inom ett ämne Samordning av kurser mellan ämnen Få hjälp med: hur man kan lägga upp sitt studiearbete sådant man inte förstått i undervisningen att förstå det akademiska språket Förekomst av följande perspektiv i utbildningen: genus etnicitet funktionshinder/handikapp sexuell identitet internationella perspektiv Lärarna Bedöm de lärare som du haft denna termin. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Lärarnas förmåga att klargöra vad de förväntar av dig Lärarnas förmåga att klargöra vad du kan förvänta dig av dem Lunds universitet - Studentbarometern 2003 Samhällsvetenskap/Ekonomi 77

79 4 (Lärarna forts.) Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Lärarnas förmåga att göra undervisningen nyttig för dina självstudier Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas samarbete inom kursen Lärarnas samarbete mellan kurser Lärarnas förmåga att skapa diskussioner Lärarnas tillgänglighet Förekomst av både kvinnliga och manliga lärare i kurserna Lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Lärarnas intresse för hur studenterna klarar sig Lärarnas intresse för att se dig som individ Kurslitteratur Bedöm kurslitteraturen du haft denna termin. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Tidpunkt för information om litteraturlistor Kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp Kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek Terminskostnad för kurslitteraturen Kurslitteraturens relevans för kursmålen Kurslitteraturens relevans för examinationen Kurslitteraturens kvalitet Kurslitteraturens svårighetsgrad Förekomst av genusperspektiv i litteraturen Kurslitteratur som är skriven av både kvinnliga och manliga författare Examination Bedöm dina examinationer denna termin. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens innehåll Konstruktiv respons på examinationen Mitt förtroende för att jag har blivit individuellt bedömd Examination inriktad på problemlösning 78 Lunds universitet - Studentbarometern 2003 Samhällsvetenskap/Ekonomi

80 5 Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Examinationsformens överensstämmelse med kursens arbetsformer Möjlighet till omexamination kort tid efter examination Tiden mellan examination och information om resultat Fysisk arbetsmiljö Bedöm den fysiska arbetsmiljön på den eller de institutioner som du studerat vid denna termin. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisningslokalernas ändamålsenlighet Tillgången till: läsplatser grupprum datorer för dina studier Har du tillgång till dator med Internetuppkoppling hemma? Ja Nej Inflytande Bedöm hur studentinflytandet fungerat på den eller de kurser du studerat denna termin. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner Kunskap om hur du kan påverka universitetet och din utbildning Möjligheter att faktiskt påverka utbildningen Förekomsten av kursvärderingar Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning Institutionens intresse för kursutveckling Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling Ditt intresse för att medverka i kursutveckling Genom vilken av följande kanaler känner du att du bäst kan påverka din utbildning och utbildningssituation? Kryssa ett alternativ. Kursombud Kursansvarig lärare Studierektor/programansvarig Studievägledare Studentkårsföreträdare Ingen av dessa kanaler Känner du till Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej Lunds universitet - Studentbarometern 2003 Samhällsvetenskap/Ekonomi 79

81 6 Mångfaldsuppgifter Födelseår 19 Kön Kvinna Man Är svenska ditt modersmål? Ja Nej Är någon av dina föräldrar födda i ett utomnordiskt land? Ja Nej Vilken utbildningsbakgrund har dina föräldrar? Om de har olika utbildning, ange den högsta. Grundskola/motsv. Gymnasium/motsv. Universitet/högskola Har du någon form av funktionshinder som du anser försvårar dina studier? Gäller t.ex. fysiska funktionshinder, psykiska funktionshinder och dyslexi. Ja Nej Om JA, uppbär du någon form av stöd från Lunds universitets handikappverksamhet? Ja Nej Uppsats och examensarbete Har du arbetat med kandidat- eller magisteruppsats denna termin? Ja Nej Om JA, bedöm följande aspekter på uppsats och examensarbetet. Vikt Tillfredställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Handledarens kunnighet i ditt uppsatsämne Handledarens förberedelse för handledningstillfället Handledarens tillgänglighet Handledarens intresse för hur du klarar ditt uppsats- eller examensarbete Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Information om kraven som ställs för att få uppsatsen/examensarbetet godkänt Kraven på uppsatsen i förhållande till kursens tidsram Plats för ev. kompletterande kommentarer 80 Tack för din medverkan! Lunds universitet - Studentbarometern 2003 Samhällsvetenskap/Ekonomi

82