Innehållsförteckning. Sida

Transkript

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sida Kommunstyrelsens ordförande 1 Omvärldsanalys 2 Övergripande mål 4 Redovisningsprinciper 5 Finansiell analys 6 Resultaträkning 11 Finansieringsanalys 11 Balansräkning 12 Notförteckning 13 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 18 Nyckeltal kommunen 19 VA-redovisning 20 Personalekonomiskt bokslut 22 Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen administrativ förvaltning 27 Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltning 31 Byggnadsnämnden 36 Kultur- och utbildningsnämnden 38 Socialnämnden 42 Melleruds Bolagshus AB 45 Dalslandskommunernas kommunalförbund 46 Revisionsberättelse 48 Vision

2 Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande För sjätte året i rad redovisar kommunen överskott i ekonomin, +7,4 milj. Dessutom har ägartillskott på ca 5 milj. lämnats till industribolaget, Milab, och engångskostnader på knappt miljonen till Dalslands kanal och Nätbolaget Brålanda Biogas. Nämnderna har i stort haft god budgetföljsamhet. Jag vill särskilt nämna socialnämnden som visat att års överskott inte var någon tillfällighet. Vidare har regeringen lämnat konjunkturbidrag för att dämpa lågkonjunkturens försämrade skattekraft. En mycket besvärande faktor som påverkar den kommunala ekonomin negativt är befolkningsminskningen. I Mellerud lämnar fler jordelivet än de som föds och utflyttningen är större än inflyttningen. Allt färre att fördela kommunens fasta kostnader på. Vi måste lägga mer fokus på utveckling och marknadsföring av alla de möjligheter vi har. Vilken annan kommun, snart en timma från Göteborg och Karlstad, och en timma från Norges hetaste region, Östfold, har så mycket att erbjuda sina medborgare som Mellerud? Attraktivt boende, med närhet till både hav och fjäll. Ett rikt förenings- och kulturutbud, med Kulturbruket som kronan på verket. Gymnasium med gott rykte. Ett brett handelsutbud. God kommunal service. Akvedukt, simhall, ridhus, konstgräsplan och en golfbana på väg att bli något utöver det vanliga. I mars tystnade bruket i Åsen. Nästan 300 personer blev utan jobb. Ett tålmodigt arbete, där kommunen är starkt engagerad, pågår för att finna nya verksamheter i de utmärkta lokaler som nu står tomma. Ett flertal företag har visat intresse och några är nära en etablering. Under året har arbetet med tre tunga planer pågått. En översiktsplan börjar ta form där kommunens tankar kring den fysiska planeringen presenteras. Detaljplanearbetet för Sunnanå hamn och Lagun har krävt stora insatser av kommunledningen med mycket kompromissande. Den tredje planen är den Dalslandsgemensamma vindbruksplanen. Här skall många intressen samsas om hur och var ny energi skall produceras. Förhoppningen är att Kommunfullmäktige skall fastställa dessa planer under innevarande år. I kommunens under året antagna vision lyfts barn och ungdomar fram. Borttagandet av gymnasielunchavgiften, förbättrad lärartäthet, nya lokaler för slöjd och hemkunskap och tillkomsten av konstgräsplanen är exempel som visar att vi är på god väg att leva upp till denna vision. Omvärld Robert Svensson 1

3 Årsredovisning Omvärldsanalys Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 641 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider, de senaste åren har det blivit en kraftig försämring av flyttningsnettot. Under föddes 79 barn. Den 31/12 hade Melleruds kommun invånare. Befolkningsutveckling Inv År Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan Födelsenetto Flyttningsnettot ser för de senaste åren ut enligt nedan. En så kraftigt negativt flyttningsnetto har kommunen inte råkat ut för tidigare Flyttnetto Med stor sannolikhet är det yngre invånare som flyttar från Mellerud och en något äldre som flyttar in. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas tydligt i en befolkningspyramid. Den församling som tappar flest invånare är Holms församling, -63 invånare. Av pyramiden framgår att det återigen föds färre barn. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna år stannar kvar/flyttar in, vilket ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. På nästa sida finns en bild på befolkningssammansättningen om tio år. Det minskade antalet i fruktsam ålder innebär att befolkningssammansättningen går mot en allt äldre befolkning. 2

4 Omvärldsanalys Årsredovisning Befolkningsförändring församlingsvis Fsl. Tot. Förändring Födda Döda Infl. Utfl. Bolstad Dalskog Erikstad Grinstad Gunnarsnäs Holm Järn Skållerud Ör Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har ökat under, ungdomsarbetslösheten har gått upp kraftigt. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - december 7,1% Riket - december 4,6% Mellerud - december 9,5% Mellerud - december 4,4% Ungdomar Riket - december 11,7% Riket - december - 7,5% Mellerud - december 15,0% Mellerud - december 9,5% Index 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 Kostnad/ inv Äo 85 - w Kostnad/inv 85 - w Ant. Inv. Bostadsmarknad Med en hög nettoutflyttning borde behovet av nyproducerade bostäder inte vara så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för åtta enbostadshus, samt 4 lägenheter i 2 tvåbostadshus. Sveriges kommuner Lågkonjunkturen och det stora fallet på världens börser ger ett tydligt avtryck på kommunens skatteunderlag. Förra året och i år förutses den årliga skatteunderlagstillväxten bli drygt tre procentenheter lägre än. Det beror framförallt på att färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt leder till mycket svag ökning av den viktigaste skattebasen lönesumman. I december reviderades skatteunderlagsprognosen upp framförallt för Dessutom annonserades en permanent sänkning av kostnaderna för kommunsektorns avtalsförsäkringar. Den totala revideringen för kommunerna är 8,7 miljarder kronor för 2010 och 6,3 miljarder Resultatet försvagas sedan påtagligt Det sammanhänger med att statsbidragen minskar med 12 miljarder när det tillfälliga konjunkturstödet upphör. Melleruds kommun - framtiden Melleruds kommun har ett tillfredställande resultat 7,4 mkr vilket motsvarar 1,6 % av intäkterna från skatt- och bidrag. I resultatet ingår aktieägartillskott till kommunens bolag på 5,2 mkr, orsaken till detta är förluster beroende på Kroppefjällsanläggningen samt en förväntad reaförlust vid försäljning av anläggningen. Detta innebär förhoppningsvis slutet på behovet av återkommande förlusttäckningar. De första signalerna för 2010 ser bra ut, regeringens konjunkturstöd innebär möjligheter till ett resultat som främjar god ekonomisk hushållning. Inför budgetåret 2011 råder stor osäkerhet, kommer konjunkturen och skatteintäkterna att öka?, hur mycket kommer försörjningsstödet att belastas pga. minskat antal arbetstillfällen. En av frågeställningarna kring framtiden i års årsredovisning var hur invånarantalet skulle påverkas av att 280 arbetstillfällen vid Arctic paper försvann samt en befarad neddragning vid SAAB. Nu vet vi att Mellerud fick en rekordhög befolkningsminskning 181 invånare. Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, Mellerud och landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Det innebär ett finansieringsbekymmer allt färre ska finansiera allt fler. Överflyttning av frigjorda resurser inom skolan till områden med ökade behov måste fortsätta. Äldreomsorgens utveckling med mindre fasta kostnader och ökad flexibilitet måste fortsätta. Utmaningen är mer omsorg och lägre finansiering. 3

5 Årsredovisning Övergripande mål Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Befolkningen uppgår till minst invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en attraktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden Näringsliv Livslångt lärande Kommunikationer Bebyggelse Kultur och samhälle, fritid och natur Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Under har Kommunfullmäktige fattat beslut om en ny vision, med en tydlig koppling till inriktningsmål och nämndernas prestationsmål. Denna vision gäller fr.o.m. budgetåret Nämnderna har för år 2010 tagit fram uppföljningsbara prestationsmål. Ett försök med kvalitetsgarantier kommer att inledas

6 Redovisningsmodell/Redovisningsprinciper Årsredovisning Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VAverksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 %: Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m 2007 har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Mellerudskommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag (1997:614), ger ett regelverk för hur kommunens redovisning och bokföring ska ordnas. Lagen behandlar bland annat regler för: löpande bokföring värderingsregler årsredovisning Rådet för kommunal redovisning ger ut rekommendationer för kommunens redovisning. 5

7 Årsredovisning Finansiell analys Finansiell analys kommunen Årets resultat Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 7,4 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 13,2 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 1 mkr vilket ger ett budgeterat resultat om 12,2 mkr. Det motsvarar 2,6 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är 4,8 mkr sämre. Resultatet uppgår till 1,6 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är sämre än budget och lägre än det långsiktigt finansiella målet på 3 %. Hade kommunen inte erlagt ett aktieägartillskott på 5,2 mkr till bolagskoncernen, hade resultatet uppgått till 12,6 mkr eller 2,8 % av intäkterna från skatt och bidrag. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 5,6 mkr. Nettokostnadsandel Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens kostnader ökat långsammare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling är nödvändig för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut och bokslut har nettokostnaderna ökat med 1,9 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 1,6 procent. Detta återspeglas i ett försämrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar Nettokostnadernas andel av skatt och bidrag % Verksamheten 93,1 93,2 94,0 92,8 90,7 Avskrivningar 3,3 3,1 3,4 3,2 3,1 Finansnetto 2,0 1,1 1,2 1,2 1,4 Resultat 1,6 2,5 1,5 2,9 4,8 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 98,4 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 22,2 mkr. Investeringarna uppgår till 23,9 mkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 20 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen fortsätter att minska. Intäkterna har minskat med 1,3 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 1,3 mkr. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett överskott med 444 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu nere i 596 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 676 tkr till resultatet, vilket är 136 tkr mer än budgeterat. Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år Skatt o bidrag Nettokostnader 1,5 3,8 3,8 2,3 10, 3 2,1 2,8 5,2 4,5 6,7 Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat -20 Resultat 444 Justering förråd (06) 669 Återstår 596 6

8 Finansiell analys Årsredovisning Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 547 mkr, kostnaderna har ökat med 7 mkr eller 1,3 procent jämfört med föregående år. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 62,5 procent, dess andel av totalkostnaden har minskat med 0,5 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 0,4 procent vilket ligger under de genomsnittliga löneökningarna. Den främsta orsaken är de kraftigt sänkta personalomkostnaderna med 3,5 % jämfört med. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 7 mkr jämfört med. 7 mkr motsvarar en ökning på 1,6 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:52 per skattekrona, en ökning med 8 öre jämfört med föregående år. Effekten på kommunens intäkter från skatter och bidrag med en riksgenomsnittlig skattesats skulle innebära en minskning med 22,2 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto har försämrats jämfört med föregående år. Finansnettot innebär en negativ avvikelse med 3,1 mkr jämfört med budget. Orsakerna är ett ägartillskott till AB Melleruds bolagshus med 1,9 mkr, ett ägartillskott till AB Nätbolaget Biogas Brålanda 0,5 mkr samt en avsättning till AB Melleruds bolagshus för en förväntad reaförlust på 3,3 mkr vid försäljning av Kroppefjälls fritidscenter. Räntenettot understiger budget med 1,5 mkr. Finansnettot har även tillförts en engångsutdelning från SKL på 0,5 mkr. Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 323,3 mkr. Under har tillgångarna ökat med 9,1 mkr. Årets nettoinvesteringar har ökat värdet med 24,1 mkr, medan avskrivningar och utrangering har minskat värdet med 14,9 mkr. Avstämning mot balanskravet Resultat Reavinster 0 Resultat Årets investeringar redovisas på sidan 18. Nettoinvesteringarna uppgår till 24,1 mkr, vilket är 1,6 mkr högre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningen föreslås att 1,7 mkr överförs till Avstämning mot finansiellt mål Årets avskrivning Årets bruttoinvestering Årets försäljningar Netto tkr E Eget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets resultat tkr. Resultatet innebär en ökning av eget kapital med 6,6 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år Årets resultat uppfyller balanskravet, se vidstående tabell. Årets resultat uppgår till 1,8 procent av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 2,6 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 3 procent av skatter och bidrag. Resultatet på tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 6,6 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec var 0,9%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under ökade ansvarsförbindelsen med 0,3 mkr 7

9 Årsredovisning Finansiell analys inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. Koncernen Koncernens resultat på 5,6 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 5,7 % vilket ger inflationstäckning och lite till. Koncernens egna kapital är dock aldeles för lågt. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Amortering har under utförts med 10 mkr. Kommunfullmäktiges mål har i och med detta uppfyllts, årets amortering överstiger pensionsskuldens ökning. För år 2010 redovisar prognosen från KPA en skuldminskning med 4,7 mkr. År/Mkr Lån av 120,0 130,0 130,0 137,0 149,2 kreditinstitut Förändring -10,0 0-7,0-12,2-24,2 Lån av 206,8 206,5 207,0 171,1 159,2 anställda Förändring 0,3-0,5 35,9 11,9-4,7 Summa 326,8 336,5 337,0 308,1 308,4 Koncernen Koncernens låneskuld har minskat med 8 mkr. Soliditet / skuldsättningsgrad Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var, 1,0 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 17,7 procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens 8

10 Finansiell analys Årsredovisning finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 376 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest där åtagandet är begränsat till koncernens egna lånebelopp. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag - varav Mellerudsbostäder AB varav Melleruds industrilokaler AB Egna hem och småhus 422 Kommuninvest i Sverige AB Företagens lån i Kommuninvest Summa I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mkr 206,8 206,5 207,0 171,1 159,2 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 555 mkr eller 60 tkr per invånare. var åtagandet 55 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 44 tkr per invånare. Det är det höga borgensåtagandet exkl ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Avslutande kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Kommunstyrelsen har på ett bra sätt lyckats med detta. Kommunstyrelsen redovisar återigen ett underskott i år 2,2 mkr (1 mkr). Styrelsens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som Kommunfullmäktige ger. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -19 (-22) procent. Snittet i riket är ca 0,8 procent. För att uppnå 0,8 procent soliditet inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 78 (85) mkr. 3 Låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 327 mkr eller ca 35 tkr per invånare, detta belopp är oförändrat trots en minskning av låneskulden med 10 mkr. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar 9

11 Årsredovisning Finansiell analys förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en negativ soliditet på 0,6 % innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 1,8 mkr. Under året har kommunen utgivit aktieägartillskott med 5 mkr. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverige tar årligen fram en finansiell profil över hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Resultatet för Mellerud för de tre senaste åren framgår av spindeldiagrammen till höger. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har förbättrats på flera områden, likviditet, resultat och skattefinansiering av investeringar. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningen som Mellerud är sämre än övriga, hög skattesats och låg soliditet som ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. KFi avslutade sin analys av Melleruds ekonomi år 2007 med Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. och med Mellerud möter svårare tider med en svag långsiktig kapacitet som kommer till uttryck genom en låg soliditet och hög skattesats. För kommunen blir det därför viktigt att under de kommande åren klara av matchningen mellan kostnader och intäkter på ett sätt som gör att den långsiktiga kapaciteten inte urholkas ytterligare. Analyserna i sin helhet finns att läsa på kommunens hemsida. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden får ta med sig 800 tkr av årets resultat att Socialnämnden får ta med sig 100 tkr av årets resultat. att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 162 tkr i enlighet med tidigare fullmäktige beslut. att 262 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 57 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av feriearbeten att Byggnadsnämnden tar med sig 41 tkr för delfinansiering av anpassning till nytt koordinatsystem. Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2010 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att tkr av års investeringsanslag överförs till verksamhetsåret

12 Resultaträkning/Finansieringsanalys Årsredovisning Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Not 1 107,5 105,9 152,9 149,7 Verksamhetens kostnader Not 2-526,0-532,1-551,1-559,3 Avskrivningar Not 3-14,2-14,9-23,3-24,4 Verksamhetens nettokostnader -432,7-441,1-421,5-433,9 Skatteintäkter Not 4 315,7 321,6 315,7 321,6 Slutavräkning skatteintäkter -3,0-11,1-3,0-11,1 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 137,9 147,1 138,0 147,1 Finansiella intäkter Not 6 1,2 0,9 1,7 1,2 Finansiella kostnader Not 7-8,0-10,1-18,8-19,4 Resultat före extraordinära poster 11,1 7,4 12,1 5,6 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 11,1 7,4 12,1 5,6 Förändring av ansvarsförbindelse 0,5-0,1 0,5-0,1 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 11,6 7,3 12,6 5,5 Finansieringsanalys Kommunen Koncernen Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11,1 7,4 12,1 5,6 Justering för av- och nedskrivningar 14,3 14,9 23,3 24,3 Justering för gjorda avsättningar 1,9 6,3 1,9 6,3 Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,3-1,8-1,3-1,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 1,0 8,5 0,9 12,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 27,0 35,2 36,9 47,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 7,1-0,5 0,3-0,2 Ökning(-)/minskning(+) förråd, varulager o exploateringsfastigheter 0,5-4,1 4,0-18,9 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -3,5 16,0-12,9 20,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 31,1 46,6 28,3 48,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -12,9-23,9-21,2-23,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,8 0,0 1,9 19,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,2-0,2 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -12,1-24,1-19,3-5,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 9,1 0,0 Amortering av skuld -10,0-8,2-16,9 Ökning långfristiga fordringar -0,1 0,0-0,1 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 5,4 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,1-10,0 6,2-16,6 Periodens kassaflöde 19,0 12,5 15,2 26,9 Likvida medel från årets början 14,2 33,2 26,9 42,1 Likvida medel vid årets slut 33,2 45,7 42,1 69,0 11

13 Årsredovisning Balansräkning Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,6 0,5 Materiella anläggningstillgångar Not 9 306,4 315,3 564,4 545,1 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 7,8 7,9 2,4 2,3 Summa anläggningstillgångar 314,1 323,3 567,4 547,9 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 2,9 3,5 3,9 4,2 Fordringar Not 12 18,8 22,8 28,8 48,0 Kassa och bank Not 13 33,2 45,7 42,1 69,0 Summa omsättningstillgångar 54,9 72,0 74,8 121,2 SUMMA TILLGÅNGAR 369,0 395,3 642,2 669,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,2 131,6 108,5 118,5 därav årets resultat 11,1 7,4 12,1 5,6 Aktieägartillskott 5,2 därav nyemission Avsättningar Avsättningar pensioner 14,7 17,1 14,7 17,1 Avsättningar löneskatt 3,6 4,1 3,6 4,1 Avsättning reaförlust Kroppefjäll 3,3 3,3 Avsättning Sunnanå Hamn 7,0 7,0 7,0 7,0 Avsättningar återställande av soptipp 6,2 4,3 6,2 4,3 Summa avsättningar 31,4 35,8 31,4 35,8 Skulder Långfristiga skulder Not ,5 120,0 387,7 379,7 Kortfristiga skulder Not 16 91,9 107,9 114,5 135,0 Summa skulder 213,4 227,9 502,2 514,7 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 369,0 395,3 642,2 669,1 Soliditet 33,7% 33,3% 16,9% 17,7% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,5 206,7 206,5 206,7 Borgensförbindelser Not ,5 260,5 261,5 260,5 12

14 Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarier Fastigheter S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/-bidrag Kostnadsutjämning Inkomstutjämning S:a generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor Räntebidrag Engångsutdelning SKL Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* Räntekostnad pensionsskuld Aktieägartillskott NBB Aktieägartillskott Bolagshus Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader * Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Omklassificering av lån Summa

15 Årsredovisning Notförteckning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Omklassificering till Exploateringsfastigheter Utrangering Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Exploateringsmark Summa varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar * Utrangering Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa *Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs. - specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm Summa Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån Västtrafik, aktier Melleruds Bolagshus AB Dalslands Turist AB, aktier Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Övriga långfristiga fordringar Kommuninvest, medlemsinsats LF, trygghetsfonden Melleruds elektriska affär (MEA) Melleruds Golfklubb Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar

16 Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering Konsumtionsavgifter Barnomsorgsavgifter Äldreomsorg Musikskoleavgift/lunchavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Moms Handkassa Skattekonto Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna skatteintäkter Dalslands Museum Övriga interimsfordringar Div. avräkningar Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Ägartillskott Periodens resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet 0 Ingående värde Årets resultat Utgående värde

17 Årsredovisning Notförteckning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 15 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Dalslands sparbank Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kommande års amortering Driftprojekt Skattekonto Semesterlöneskuld, ferielön m.m Pensionskostnader individuell del Löneskatt individuell del Upplupna räntor Förmedlade medel Gåva Moms Personalkostnader Utgiftsrester Inkomstförskott Migrationsverket Förutbetalda skatteintäkter Arbetsgivaravgifter Div. avräkningar S:a kortfristiga skulder Not 17 Pensionsförpliktelser * Pensionsskuld Löneskatt S:a pensionsförpliktelser * Aktualiseringsgraden uppgår till 94 % Not 18 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Fastigo Statliga bostadslån S:a övriga ansvarsförbindelser Melleruds kommun har i februari 1998 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Melleruds kommun hade vid årsskiftet /2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,18 procent Borgensåtagande uppgår till 328,1 mkr. 16

18 Driftredovisning Årsredovisning Driftredovisning Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse Nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Administrativ förvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) varav renhållningsverksamhet varav VA-verksamhet Byggnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa nämnder Finansiering Arbetsgivaravgifter Avtalsförsäkringar Pensionskostnader Personalomkostnadspåslag (PO) Intern ränta Övrigt Summa efter finansiering Skatteintäkter Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Regleringsavgift/bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa efter skatter, statsbidrag och finansnetto Förändring av ansvarsförbindelse Summa inklusive förändring av ansvarsförbindelse

19 Årsredovisning Investeringsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget Avvikelse Belopp i tkr Budget Av-vikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Offentliga toaletter Ledningsnät och kommunikation Rådaskolan, kök Inköp nytt Diarium Åsebro skola, yttre miljö Servrar mm skolan Inventarier D-hus Rådaskolan Upprustning o utrustning sammanträdesr D-hus slöjd och hemkunskap SUMMA KS - administrativ förvaltning Åsebro DV hantering Strövstig Sunnanå KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Summa fastighetsverksamh Gatuverksamhet Norra rondellen Administration Wilhemsgatan Österrådaplan gång och cykelväg Summa administration Summa gatuverksamhet Kostverksamhet Parkverksamhet Inventarier kostenheten Lekplatser Summa kostverksamhet Bryggor, badplatser Utbyte maskiner och fordon SUMMA KS - teknisk förvalt Summa parkverksamhet SOCIALNÄMNDEN VA-verksamhet Sängar Omläggning va-ledn. Sanering SUMMA SOCIALNÄMNDEN Avloppsledning Erikstad Sverkersbyn, djuprengöring filter KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Pumpstationer utrustning Handikappanpassning Fagerlid VA-diverse mindre ombyggnader Datorer KUN Summa VA-verksamhet Renhållningsverksamhet SUMMA KULTUR- OCH UTBI Lakvattendike Sunnanå Summa renhållningsverksamhet NETTOINVESTERINGAR TO Fastighetsverksamhet Tekniska övergripande Rådavallen, löparbanor Konstgräsplan Larm försäkringsvillkor Köp Stationshuset Bruttoinvesteringarna uppgår till tkr, inga försäljningar har skett under året. Årets avskrivningar uppgår till tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed inte uppfyllt. I investeringssumman ingår inte investeringsbidrag för konstgräsplanen med 4,6 mkr. Några investeringsprojekt är tidigarelagda och förväntas täckas av anslag i kommande investeringsbudgetar. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda tkr behöver överflyttas till 2010 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag. 18

20 Nyckeltal kommunen Årsredovisning Nyckeltal, Mkr Verksamhetens nettokostnader -362,6-360,6-383,9-401,2-422,6-432,7-441,1 Skatteintäkter och generella statsbidrag 363,1 370,8 408,9 418,2 434,2 450,7 457,7 Årets resultat - Koncernen -5,8 2,6 15,8-3,4 6,6 12,1 5,6 - Kommunen -7,2 3,7 19,3 12,1 6,4 11,1 7,4 - Melleruds Bolagshus AB -0,6-3,4-1,3-0,0 - Melleruds Bostäder AB, konc 1,1-1,8-4,1-15,2-0,8 0,4 2,7 - Melleruds Industrilokaler AB, konc -0, ,2-2,3-1,4-5,2 - Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0 0,0 1,1 Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % -1,6 1,0 4,7 2,9 1,5 2,5 1,6 Procentuell ökning av: - Skatteintäkter och bidrag 6,5 2,1 10,2 2,3 3,9 3,8 1,6 - Nettokostnader 8,5-0,1 10,3 4,5 5,4 2,4 1,9 Anläggningstillgångar 308,3 305,7 309,4 311,4 316,3 314,1 323,3 Anläggningslån, exkl kortfristig del 163,4 173,4 134,2 124,0 120,5 121,5 120,0 Anläggningslån i % av anläggningstillgångar Soliditet - Koncernen 15,1 14,1 14,0 13,9 15,1 16,9 17,9 - Kommunen, exkl ansvarsförbindelse 24,2 24,0 27,0 29,9 31,4 33,7 33,3 - Kommunen, Inkl ansvarsförbindelse -21,9-22,7-18,6-18,1-26,1-22,3-18,9 - Melleruds Bolagshus AB 18,0 0,2-0,3 0,6 - Melleruds Bostäder, konc 10,6 8,6 6,0 0,9 0,9 0,7 1,8 - Melleruds Industrilokaler, konc 5,9 5,8 4,4 4,4 2,3 1,3 1,2 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4 13,5 22,1 Likviditet - Koncernen 32,2 35,9 31,7 26,5 26,9 42,1 69,0 - Kommunen 21,1 29,8 25,9 21,7 14,2 33,2 45,7 - Melleruds Bolagshus AB 0,5 11,9 8,9 23,2 - Melleruds Bostäder AB, konc 10,3 5,1 3,9 3,3 2,2 8,0 14,3 - Melleruds Industrilokaler AB, konc 0,7 1,0 1,9 1,0 8,9 0,0 7,4 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8 0,0 0,8 Antal invånare Kommunal utdebitering 22:49 22:49 22:89 22:69 22:69 22:69 22:69 19

21 Årsredovisning Redovisning av VA-verksamheten Resultaträkning VA-verksamheten Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 15,6 16,7 Verksamhetens kostnader Not 1-10,7-11,5 Avskrivningar -2,6-2,7 Verksamhetens nettokostnader 2,2 2,4 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -2,3-2,0 Årets resultat 0,0 0,4 Balansräkning VA-verksamheten Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 45,2 42,5 Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Pågående arbeten 0,7 1,8 Summa anläggningstillgångar 46,0 44,3 Omsättningstillgångar Kundfordringar 1,9 0,7 Övriga fordringar Not 2 0,2 0,3 Summa omsättningstillgångar 2,1 1,0 SUMMA TILLGÅNGAR 48,1 45,3 Avsättningar Avsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 Skulder Kommunlån 45,8 43,3 Skuld vattenskada 1,0 0,6 Summa långfristiga skulder 46,8 43,9 Leverantörsskulder 0,6 0,9 Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,6 0,6 Summa kortfristiga skulder 1,3 1,4 S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 48,1 45,3 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 5 1,0 1,0 20

22 Redovisning av VA-verksamheten Årsredovisning Särredovisning av VA-verksamheten I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. Not 1 Av verksamhetens kostnader utgör kr fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Motsvarande summa är kr. Belopp i tkr Not 2 Fordran Skatteverket moms december Förutbetalda kostnader 0 58 Totalt övriga fordringar Not 3 Avsättningar pensioner 0 0 Avsättningar löneskatt 0 0 Totalt avsättningar 0 0 Not 4 Individuell del Särskild löneskatt individuell del Arbetsgivaravgifter december Avdragen preliminärskatt december Semesterlöneskuld och okomp-övertid Utgiftsrester Totalt övriga kortfristiga skulder Not 5 Pensionsskuld Löneskatt Totalt pensionsförpliktelser Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. Verksamhetens nettokostnader Intäkterna ökade med 7 % mellan och, till största delen beroende på ökade konsumtionsavgifter (försålt vatten) men även dagvattenavgifter. Kostnaderna ökade med 6,8 % mellan och, till största delen beroende på att löpande kostnader ökade pga. reparationer, underhåll samt reservdelskostnader. Anslutningsavgifter har intäktsförts i sin helhet, dessa intäkter har inte varit så stora att det har krävts periodisering. Verksamhetens resultat Resultatet för är 444 tkr, resultatet används för reglering av VA-kollektivets skuld till skattekollektivet. Kvarstående skuld uppgår efter års reglering till 596 tkr. Tillgångar Tillgångarna har minskat med 2,8 mkr under. VA-kollektivets tillgångar utgör 11,6 procent av kommunens tillgångar. Skulder Skulderna utgörs till största delen av lån från kommunen. VA-verksamheten har inget eget kapital och ska inte heller bygga upp något eget kapital. Verksamhetens intäkter och kostnader ska över tid gå jämnt upp. 21

23 Årsredovisning Personalekonomiskt bokslut Personalekonomiskt bokslut Syfte För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År uppgick personalkostnaderna till cirka 64 procent av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var kr. Medellönen för kvinnor var kr och för män kr en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte osakliga löneskillnader kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har tidigare genomförts och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t.ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Anställningsstruktur Antalet anställda räknas även i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är 42 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 44 procent, motsvarande siffra för män är 2 procent av det totala antalet anställda. Av de 872 anställda, exkl. timanställda, var 748 kvinnor och 124 män, dvs. 86 procent kvinnor och 14 procent män. Det var 474 personer som var heltidsanställda, 362 kvinnor och 112 män, samt 398 stycken deltidsanställda, 386 kvinnor och 12 män. Antalet tillsvidareanställda, fast anställda, uppgick under året till 872 stycken. Trenden att antalet visstidsanställda minskar fortsätter och orsaken till detta kan man nog skönja i dels återhållsamhet vid vikariat och dels reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) vad gäller konvertering av vikariat till fasta tjänster, dvs. har man innehaft vikariat under minst två år den senaste femårsperioden övergår vikariatet till en tillsvidareanställning. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen har i stort inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är mellan 40 och 49 år, tätt följd av gruppen år. Medelåldern bland alla anställda är 44 år, samma för kvinnor som för män. År var 127 stycken 60 år eller äldre. Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och landsting. Genomsnittlig anställningstid var för kvinnor 11 år och för män 10 år. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden - få anställda med lång sjukfrånvaro - som höjer upp genomsnittet, varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Värt att notera är att ungefär 40 procent av alla anställda, 349 personer, inte har någon rapporterad sjukfrånvaro över huvudtaget. Den totala sjukfrånvaron ligger på 5,4 procent vilket är 2,7 procentenheter lägre än året innan. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 64 procent av totala antalet sjukdagar, en minskning sedan förra året med hela 8 procentenheter. Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser Ålder ,1% 8,7% 13,9% ,1% 9,4% 12,8% ,5% 8,6% 11,5% ,5% 8,8% 11,1% 5,1% 6,2% 10,5% 2,0% 4,3% 7,1% Under de senaste åren har andelen anställda med sjukfrånvaro minskat och detta är naturligtvis glädjande och måste delvis tillskrivas det HälsoKraftsprojekt som bedrivits tillsammans med företagshälsovården. Projektet, som 22

24 Personalekonomiskt bokslut Årsredovisning Total sjukfrånvaro proc. fördelning män kvinnor 2007 Män 5,5% 4,5% 2,7% Kvinnor 10,5% 8,9% 5,9% delvis fortsatte under och inriktade sig på kommunstyrelsens verksamhetsområde samt några nya enheter, blev lyckat och innebar bl.a. att sjukskrivningstalet minskade med ca 2,5 dagar per anställd under året. Den 1 april 1993 förändrades sjukförsäkringen och en karensdag infördes. De anställda har möjlighet att ta semester eller kompledigt enstaka dagar istället för sjukskrivning, vilket kan påverka statistiken. Det finns inga uppgifter på hur mycket semester och kompledighet som togs ut istället för sjukskrivning. Kostnad för sjukfrånvaro Beräkningar av kostnaden för sjukfrånvaro är naturligtvis förenklade och tar endast hänsyn till de direkta kostnaderna, det vill säga sjuklön, semesterersättning och personalförsäkringar. Syftet med beräkningarna är att visa vikten av en god personalpolitik för att minska sjukfrånvaron och därmed kostnaderna. Totalt för kommunen minskade de direkta kostnaderna för sjukfrånvaron, inkl. arbetsskador och Rehab, mellan åren och från tkr till tkr. Med andra ord, den genomsnittliga sjukfrånvaron har sjunkit i genomsnitt från 60 pers./månad till 42 pers. Detta kan delvis förklaras med den satsning som gjorts i projekt HälsoKraft och delvis de förändringar som beslutats i sjukförsäkringssystemet. Utöver dessa kostnader tillkommer kostnader för vikarier, övertid, ökad belastning för kvarvarande personal, minskad service och kvalitet, administrationskostnader för vikarieanskaffning etc. Rehabilitering Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den egna befattningen. Varje förvaltning har huvudansvaret för att detta skall vara möjligt. Som en hjälp i detta avseende finns det en rehabiliteringspolicy antagen i kommunen. I denna framgår det bl.a. att arbetet med dessa frågor måste ske så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Det är närmaste chefen som ansvarar för rehabiliteringen och en utredning ska lämnas till försäkringskassan. Medarbetaren har ett ansvar för att vara aktiv i rehabiliteringen. Alla åtgärder ska planeras tillsammans med medarbetaren och i förekommande fall företagshälsovården. Personalavdelningen ger ett aktivt och strategiskt stöd till ansvariga chefer och fungerar som en internkonsultativ resurs. HälsoKrafts-projektet har fortsatt under året med några nya enheter om än i en något långsammare takt, men med målsättningen att ytterligare få ner sjukfrånvaro och ohälsotal. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av kommunen. Under 2006 betalade kommunen av 6 mnkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 206,8 mkr inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 1998 betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år till 5,8 mkr inkl löneskatt, avtalspensionen som intjänats år uppgår till 12,8 mkr inklusive löneskatt. Därutöver har den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 ökat med 50 tkr, denna ökning redovisas inte i resultaträkningen. Semesterlöne- och övertidsskulden Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen 23

25 Årsredovisning Personalekonomiskt bokslut semester, ferielöneskuld, övertid och timlöneskuld. År uppgår skulden till 25 mkr, vilket är en ökning med 0,3 mkr sedan år. Av dessa 25 mkr är 988 tkr okompenserad övertid. Den 31 december hade de anställda sparade semesterdagar ( ) och timmar okompenserad övertid att ta ut ( ). Utbetalningar från ansvarsförbindelsen, löpande priser Tkr Utbetalning från ansvarsförbindelsen i löpande priser - MELLERUDS KOMMUN År Särskild löneskatt gamla utbetalningar och broms Effekt av bromsen på gamla utbetalningar Gamla utbetalningar Återlånade pensioner från de anställda. 24