Innehållsförteckning. Sida

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sida Kommunstyrelsens ordförande 1 Omvärldsanalys 2 Övergripande mål 4 Redovisningsprinciper 5 Finansiell analys 6 Resultaträkning 11 Finansieringsanalys 11 Balansräkning 12 Notförteckning 13 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 18 Nyckeltal kommunen 19 VA-redovisning 20 Personalekonomiskt bokslut 22 Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen administrativ förvaltning 27 Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltning 31 Byggnadsnämnden 36 Kultur- och utbildningsnämnden 38 Socialnämnden 42 Melleruds Bolagshus AB 45 Dalslandskommunernas kommunalförbund 46 Revisionsberättelse 48 Vision

4 Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande Under året kom beskedet som fick många att få ont i magen, bruket i Åsen läggs ner. Efter flera år med svag ekonomi fick nästan 300 anställda det tunga beskedet att jobbet inte finns kvar. Vid sämsta tänkbara tidpunkt. När lågkonjunkturen slagit till, nästan som en blixt från klar himmel. Arbetet med att lindra effekterna startades omgående. Två grupperingar riggades, en med fokus på personalen och en med uppgift att finna alternativ verksamhet i lokalerna. Kommunen finns självklart med och detta arbete kommer att sätta sina tydliga spår i vår verksamhet under Sunnanåprojektet rullar på. Ambitionen att finna en lösning som gagnar alla parter lever. I juni blev vi överens med Länsstyrelsen om framtagandet av nya detaljplaner för Hamnen och Lagunen. Ett snabbt färdigställande av området, likt kommunens kompromissalternativ, vore just den positiva injektion Mellerud behöver. Boende i attraktiva lägen, helst vid vatten, är en möjlighet som många landsbygdskommuner har att erbjuda. Om vi bara fick nyttja dem! Under året har förslag till ny strandskyddslagstiftning lagts fram, där hänsyn tas till de olika förhållanden som råder i Sverige. Hårt exploaterade områden tuffare lagstiftning, lägre tryck mjukare regler. Vi välkomnar dessa logiska tankar, som förhoppningsvis blir verklighet Även årets omslagsbild på årsredovisningen pryds av en framtidssatsning i Mellerud. Externa investerare ser goda möjligheter att placera Mellerud i golfsportens finrum. Mellerud är uppenbarligen en intressant kommun att investera i. Investeringar som ger nya efterlängtade arbetstillfällen. Ett allt bättre företagsklimat bidrar förhoppningsvis till denna utveckling. Mellerud har klättrat ytterligare i de listor där detta mäts. Kommunen kan återigen lägga ett ekonomiskt starkt bokslut till handlingarna. Fortsatt fokus på ekonomin ledde till att förvaltningarna sammantaget höll sig inom budget. Det var länge sedan det hände. Inte minst gäller detta socialnämnden. Bra jobbat! Att hålla i pengarna i goda tider och använda överskotten klokt, som vi har lyckats med i Mellerud, gör oss bättre rustade för de tuffare tider som vi vet kommer. Mycket välkommet stiger födelsetalen i Mellerud. Antalet avlidna och utflyttade gör dock detsamma varför befolkningen fortsätter att minska, med över 100 personer. Denna minskningstakt är förödande. Vi måste bromsa den genom att utveckla kommunen till ett attraktivt ställe på jorden att bo och verka i. Möjligheterna saknas inte. Tvärtom. europaväg och järnväg genom kommunen, ändamålsenliga industrilokaler, ett gott företagsklimat, stort engagemang kring företagandet på gymnasiet. Vidare har Mellerud möjligheterna för ett attraktivt boende och ett rikt kultur och fritidsutbud. Har vi kommunens bästa för ögonen och drar åt samma håll kommer vi att lyckas!! Omvärld Robert Svensson 1

5 Årsredovisning Omvärldsanalys Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 557 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Under har antalet födda barn ökat, men även utflyttningen. Den 31/12 hade Melleruds kommun invånare. Befolkningsutveckling Inv År Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan Födelsenetto Flyttningsnettot ser för de senaste åren ut enligt nedan. En så kraftigt negativt flyttningsnetto har kommunen inte råkat ut för tidigare Flyttnetto Med stor sannolikhet är det yngre invånare som flyttar från Mellerud och en något äldre som flyttar in. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas tydligt i en befolkningspyramid. Den församling som tappar flest invånare är Skålleruds församling, -51 invånare. Av pyramiden framgår att det återigen föds fler barn, det blir dock färre i i arbetsför ålder, allt färre som kan ge omsorg till de äldre. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna år stannar kvar/flyttar in, vilket ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. Vi kan även anta att det är svenska medborgare som flyttar ut och flyktingar in. Utan flyktingar och andra invandrare hade vi minskat mer. 2

6 Omvärldsanalys Årsredovisning Befolkningsförändring församlingsvis Fsl. Tot. Förändring Födda Döda Infl. Utfl. Bolstad Dalskog Erikstad Grinstad Gunnarsnäs Holm Järn Skållerud Ör Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har ökat under, ungdomsarbetslösheten har gått upp kraftigt. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - december 4,6% Mellerud - december 3,8% Mellerud - december 2,5% Ungdomar Riket - december - 7,5% Mellerud - december 9,5% Mellerud - december 3,4% Bostadsmarknad Med en hög nettoutflyttning borde behovet av nyproducerade bostäder inte varit så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för sex enbostadshus. Sveriges kommuner Kommunsektorns ekonomi har förbättrats avsevärt de senaste två åren. Används resultatets andel av skatter- och bidrag som mått får man följande bild Procent 0,2 0,5 0,8 2,7 3,8 2,2 2,0 För de närmaste året beräknas inte resultatnivåerna att uppgå till en nivå som möjliggör god ekonomisk hushållning. Förutsättningarna för åren försämras drastiskt, främst pga nominellt oförändrade generella statsbidrag och lägre skattekraft. Sveriges kommuner och landstings resultatprognos för kommunerna de närmaste kommande åren ser ut på följande sätt Procent 1,2 0,6 0,3 0,2 Melleruds kommun - framtiden Även Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. De första signalerna för 2009 såg även de relativt bra ut jämfört med flera andra kommuner. Men den senaste skatteprognosen från februari 2009, visar att det är nödvändigt med kostnadssänkande åtgärder redan för år Konjunkturen har försämrats kraftigt, skatteintäkterna kommer att minska, vilket är normalt i en kommunal verksamhet, minskade skatteintäkterna och ökande kostnaderna. Kommunfullmäktiges budgeterade resultat för 2009 har halverats. Melleruds kommun lever i fortsatt ovisshet om vilka åtgärder som kommer att krävas i Sunnanå hamn. Under har de boende i Mellerud tappat 280 arbetstillfällen vid Arctic paper, lika många pendlar till Trollhättan, flera av dessa arbetar sannolikt på SAAB. Hur kommer detta att påverka invånarnas behov av service och dess finansieringsförmåga? Hur kommer inoch utflyttning att påverkas? Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Pyramiderna till vänster visar att den demografiska förändringen gått relativt snabbt, för 20 år sedan fanns det bara en otydlig midja och en stadig bas. Jämför åldersgrupperna 0-20 år 1988 med åldersgruppen år. Åldersgruppen 0-20 år är ca 500 personer färre än

7 Årsredovisning Övergripande mål Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Befolkningen uppgår till minst invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en attraktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden Näringsliv Livslångt lärande Kommunikationer Bebyggelse Kultur och samhälle, fritid och natur Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Under hösten har kommunstyrelsen arbetat med en utveckling av melleruds kommuns vision, ett förslag till nytt visionsdokument kommer att presenteras för Kommunfullmäktige under år Nämnder och förvaltningar kommer utifrån Kommunfullmäktiges inriktningsmål att ta fram konkreta, uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. En diskussion om framtagande av kvalitetsgarantier för verksamheten kommer att inledas, syftet med kvalitetsgarantier är att stärka styrningen av vissa uppgifter. Kvalitetsgarantier ger även en möjlighet att redovisa för kommuninvånarna vilken service de kan förvänta sig. 4

8 Redovisningsmodell/Redovisningsprinciper Årsredovisning Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med ny VA-lag särredovisas VAverksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22% : Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22% NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Mellerudskommun. Intresse 12% Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19% Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag (1997:614), ger ett regelverk för hur kommunens redovisning och bokföring ska ordnas. Lagen behandlar bland annat regler för: löpande bokföring värderingsregler årsredovisning Förändrade redovisningsprinciper: Exploateringsmark (mark förberedd för försäljning) redovisas fr.o.m års årsredovisning som omsättningstillgång i enlighet med redovisningsrådets rekommendationer. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång för exploatering sker då detaljplan är fastställd och vunnit laga kraft. Melleruds kommun följer kommunal redovisningslag med ett undantag: Kommunen ankomstregistrerar ej samtliga inkommande leverantörsfakturor. Under 2006 påbörjades ankomstregistrering i samband med skanning av fakturor, under ankomstregistreras ca 36 % av leverantörsfakturorna, i slutet av ankomstregistreras i huvudsak alla fakturor. 5

9 Årsredovisning Finansiell analys Finansiell analys kommunen Årets resultat Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 11,1 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 10,1 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 1 mkr vilket ger ett budgeterat resultat om 9 mkr. Det motsvarar 1,9 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är 2,1 mkr bättre. Resultatet uppgår till 2,5 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är bättre än budget men lägre än det långsiktigt finansiella målet på 3%. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 12,1 mkr. Nettokostnadsandel Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens kostnader ökat långsammare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling är nödvändig för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut och bokslut har nettokostnaderna ökat med 2,8 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 3,8 procent. Detta återspeglas i ett förbättrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år Skatt o bidrag Nettokostnader 2,1 10,3 2,3 3,8 3,8-0,6 6,7 4,5 5,2 2,8 Nettokostnadernas andel av skatt och bidrag % Verksamheten 93,2 94,0 92,8 90,7 93,9 Avskrivningar 3,1 3,4 3,2 3,1 3,4 Finansnetto 1,1 1,2 1,2 1,4 1,7 Resultat 2,5 1,5 2,9 4,8 1,0 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 97,5 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 25 mkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 20 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen fortsätter att minska. Intäkterna har minskat med 2,9 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 1,9 mkr. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett underskott med 20 tkr. Skulden till skattekollektiver kommer att regleras under 2009 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 550 tkr till resultatet, vilket är 10 tkr mer än budgeterat. Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat 139 Resultat -20 Justering förråd (06) 669 Återstår Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 542 mkr, kostnaderna har ökat 6

10 Finansiell analys Årsredovisning med 8,8 mkr eller 1,7 procent jämfört med föregående år. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 63 procent, dess andel av totalkostnaden har ökat med 2,1 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 4,9 procent vilket ligger över de genomsnittliga löneökningarna. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 16,5 mkr jämfört med. 16,5 mkr motsvarar en ökning på 3,8 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:44 per skattekrona, en sänkning med 11 öre jämfört med föregående år. Effekten på kommunens intäkter från skatter och bidrag med en riksgenomsnittlig skattesats skulle innebära en minskning med 24,1 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto är oförändrat jämfört med föregående år. Finansnettot innebär en negativ avvikelse med 0,9 mkr jämfört med budget. Den främsta orsaken är ett ägartillskott till AB Melleruds bolagshus med 1,8 mkr. Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 314,1 mkr. Under har tillgångarna minskat med 2 mkr. Årets nettoinvesteringar har ökat värdet med 12,1 mkr, medan avskrivningar och utrangering har minskat värdet med 14,2 mkr. Kommunen har under året bl.a. sålt Gården1 och Forsen 1. Försäljningsinkomsterna har understigit det bokförda värdet med 91 tkr. Fastigheter avsedda och färdigställda för försäljning, sk. exploateringsfastigheter är fr.o.m flyttade från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar, fastigheternas bokförda värde uppgår till tkr, en minskning med 15 tkr. Avstämning mot balanskravet Resultat Reavinster -91 Resultat Årets investeringar redovisas på sidan 18. Nettoinvesteringarna uppgår till 12,9 mkr, vilket är 8 mkr lägre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningen föreslås att 8,5 mkr överförs till Avstämning mot finansiellt mål Årets avskrivning Årets bruttoinvestering Årets försäljningar Netto tkr Eget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets resultat tkr. Resultatet innebär en ökning av eget kapital med 10 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år Årets resultat uppfyller balanskravet, se vidstående tabell. Årets resultat uppgår till 2,5 procent av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 2 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 3 procent av skatter och bidrag. Resultatet på tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 10 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec var 0,9%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under minskade ansvarsförbindelsen med 0,5 mkr inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning eller amortering av pensionsskulden. 7

11 Årsredovisning Finansiell analys Koncernen Koncernens resultat på 12,1 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 11,2 % vilket ger inflationstäckning och lite till. Koncernens egna kapital är dock aldeles för lågt. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Trots detta har ingen amortering skett under, anledningen är att finanskrisen har skapat en oro kring möjligheten att ta upp lån. Det har därför bedömts vara befogat att öka kommunens/koncernens likviditet. Kommunfullmäktiges mål har trots detta uppfyllts, genom att utbetalningar av pensionsmedel överstigit årets skuldökning. För år 2009 redovisar prognosen från KPA en skuldökning med 7 mkr. År/Mkr Lån av 130,0 130,0 137,0 149,2 173,4 kreditinstitut Förändring 0-7,0-12,2-24,2-9,9 Lån av 206,5 207,0 171,1 159,2 163,9 anställda Förändring -0,5 35,9 11,9-4,7 4,5 Summa 336,5 337,0 308,1 308,4 337,3 Koncernen Koncernens låneskuld har ökat med 1,6 mkr. Soliditet / skuldsättningsgrad Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var, 0,8 procent, en sänkning med 5,2 procentenheter jämfört med Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 16,9 procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Melleruds bolagshus soliditet är negativt, trots aktieägartilskott. Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens 8

12 Finansiell analys Årsredovisning finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 376 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest där åtagandet är begränsat till koncernens egna lånebelopp. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag - varav Mellerudsbostäder AB varav Melleruds industrilokaler AB Egna hem och småhus 569 Kommuninvest i Sverige AB Företagens lån i Kommuninvest Summa I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mkr 206,5 207,0 171,1 159,2 163,9 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 93,4 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 520 mkr eller 55 tkr per invånare. var åtagandet 59 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 44 tkr per invånare. Det är det höga borgensåtagandet exkl ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Avslutande kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Kommunstyrelsen har på ett bra sätt lyckats med detta. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 1 mkr. Styrelsens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som Kommunfullmäktige ger. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -22 procent. Snittet i riket är ca 0,8 procent. För att uppnå 0,8 procent soliditet inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 85 mkr. 3 Låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 327 mkr eller ca 35 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en 9

13 Årsredovisning Finansiell analys genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en negativ soliditet på -0,3 % innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till -8 tkr, vilket innebär att aktiekapitalet på 1 mkr är förbrukat. Detta trots ett villkorat aktieägartillskott på 1,8 mkr, förbättras inte resultaten finns det en uppenbar risk att ägaren kommunen regelbundet behöver utge ägartillskott. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverige tar årligen fram en finansiell profil över hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Resultatet för Mellerud för de tre senaste åren framgår av spindeldiagrammen till höger. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har försämrats på flera områden, trots rensning för den avsättning som gjordes. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningen som Mellerud är sämre än övriga, hög skattesats, låg soliditet samt tunn kassa ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. Trots att Mellerud de senaste åren jämfört med den närmaste historien har haft bra resultat har övriga kommuner i länet haft en bättre ekonomisk utveckling. KFi avslutar sin analys av Melleruds ekonomi med Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 4-5 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden får ta med sig 200 tkr av årets resultat att Socialnämnden får ta med sig 200 tkr av årets resultat. att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 145 tkr i enlighet med tidigare fullmäktige beslut. att 155 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 200 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för finansiering av feriearbeten att Byggnadsnämnden tar med sig 100 tkr för delfinansiering av anpassning till nytt koordinatsystem. Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2009 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att tkr av års investeringsanslag överförs till verksamhetsåret

14 Resultaträkning/Finansieringsanalys Årsredovisning Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Not 1 110,4 107,5 154,8 152,9 Verksamhetens kostnader Not 2-518,3-526,1-542,6-551,2 Avskrivningar Not 3-14,7-14,2-23,4-23,3 Verksamhetens nettokostnader -422,6-432,7-411,3-421,5 Skatteintäkter Not 4 299,4 315,7 299,4 315,7 Slutavräkning skatteintäkter 4,4-3,0 4,4-3,0 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 130,4 137,9 130,4 137,9 Finansiella intäkter Not 6 0,8 1,2 2,4 1,7 Finansiella kostnader Not 7-6,0-8,0-18,6-18,8 Resultat före extraordinära poster 6,4 11,1 6,6 12,1 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 6,4 11,1 6,6 12,1 Förändring av ansvarsförbindelse -36,0 0,5-36,0 0,5 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse -29,6 11,6-29,4 12,6 Finansieringsanalys Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 6,4 11,1 6,6 12,1 Justering för av- och nedskrivningar 14,7 14,3 23,4 23,3 Justering för gjorda avsättningar 8,7 1,9 8,7 1,9 Justering för ianspråkstagna avsättningar -0,8-1,3-0,8-1,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 1,5 1,0 0,5-1,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 30,5 27,0 38,5 34,1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -3,7 7,1 0,2 0,3 Ökning(-)/minskning(+) förråd, varulager o exploateringsfastigheter -2,0 0,5 1,5 4,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -7,9-3,5 5,0-12,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,0 31,1 45,1 25,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -25,4-12,9-32,6-21,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,2 0,8 5,6 1,9 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,8 0,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -24,4-12,0-26,3-19,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 53,0 10,1 Amortering av skuld -3,5-78,5-8,2 Ökning långfristiga fordringar -0,1 0,0-0,1 Minskning av långfristiga fordringar 3,4 6,6 7,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,1-0,1-18,9 9,0 Periodens kassaflöde -7,6 19,0-0,1 15,2 Likvida medel från årets början 21,7 14,2 26,5 26,9 Likvida medel vid årets slut 14,2 33,2 26,9 42,1 11

15 Årsredovisning Balansräkning Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,6 0,6 Materiella anläggningstillgångar Not 9 308,6 306,4 568,1 564,4 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 7,7 7,8 13,3 2,4 Summa anläggningstillgångar 316,3 314,1 581,3 567,4 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 3,4 2,9 4,7 3,9 Fordringar Not 12 25,8 18,8 31,6 28,8 Kassa och bank Not 13 14,2 33,2 26,9 42,1 Summa omsättningstillgångar 43,4 54,9 63,2 74,8 SUMMA TILLGÅNGAR 359,7 369,0 644,5 642,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,1 124,2 6,6 108,5 därav årets resultat 6,4 11,1 6,6 12,1 Aktieägartillskott -3,2 därav nyemission -0,8 Avsättningar Avsättningar pensioner 13,1 14,7 13,1 14,7 Avsättningar löneskatt 3,2 3,6 3,2 3,6 Avsättning Sunnanå Hamn 7,0 7,0 7,0 7,0 Avsättningar återställande av soptipp 7,4 6,2 7,4 6,2 Summa avsättningar 30,8 31,4 30,8 31,4 Skulder Långfristiga skulder Not ,5 121,5 385,8 387,7 Kortfristiga skulder Not 16 95,4 91,9 131,0 114,5 Summa skulder 215,9 213,4 516,9 502,2 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 359,7 369,0 554,2 642,2 Soliditet 31,4% 33,7% 1,0% 16,9% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,0 206,5 207,0 206,5 Borgensförbindelser Not ,4 261,5 0,8 0,7 12

16 Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter Koncernelimineringar S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader Koncernelimineringar S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarier Fastigheter Nedskrivningar Koncernelimineringar S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag Fastighetsavgift Regleringsavgift Kostnadsutjämning Inkomstutjämning Införandebidrag S:a generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor Räntebidrag Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Räntekostnad pensionsskuld Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster omklassificering av lån Mellbo? Omklassificering av tillgång Summa

17 Årsredovisning Notförteckning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Omklassificering till Exploateringsfastigheter Utrangering Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Koncerneliminering Summa specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Exploateringsmark Koncerneliminering Summa varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Utrangering Försäljningar Reavinst Reaförlust 0 Nedskrivning Avskrivning Summa specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm Summa Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier Västtrafik, aktier Dalslands Turist AB, aktier Övriga långfristiga fordringar Skattefordringar Kommuninvest, medlemsinsats LF, trygghetsfonden Melleruds Bolagshus AB, utlämnade lån Dalslands Museum, utlämnade lån MEA, fordran drivmedel Melleruds Golfklubb Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar

18 Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering Konsumtionsavgifter Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Musikskola/lunchavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Moms Dalslands Museum Donationsstiftelser Handkassa Skattekonto Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Div. utgiftsförskott Div. avräkningar Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Ägartillskott Nyemmission -800 Koncernelimineringar Justerat ingående eget kapital Årets resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde

19 Årsredovisning Notförteckning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 15 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare NordalsHäradsSparbank Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kommande års amortering Checkräkning Driftprojekt Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld, ferielön m.m Pensionskostnader individuell del Löneskatt individuell del Särskild löneskatt på utbetalda pensioner Upplupna räntor Förmedlade medel Gåva Avräkning färdtjänst Moms Personalkostnader Utgiftsrester Inkomstförskott Migrationsverket Div. avräkningar S:a kortfristiga skulder Not 17 Pensionsförpliktelser Pensionsskuld Löneskatt S:a pensionsförpliktelser Not 18 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Fastigo Statliga bostadslån S:a övriga ansvarsförbindelser Melleruds kommun har i februari 1998 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Melleruds kommun hade vid årsskiftet /2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,20 procent. Borgensåtagande uppgår till 285,4 mkr. 16

20 Driftredovisning Årsredovisning Driftredovisning Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse Nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Administrativ förvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) varav renhållningsverksamhet varav VA-verksamhet Byggnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa nämnder Finansiering Arbetsgivaravgifter m.m Pensionskostnader Personalomkostnadspåslag (PO) Intern ränta Övrigt Summa efter finansiering Skatteintäkter Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Regleringsavgift/bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa efter skatter, statsbidrag och finansnetto Förändring av ansvarsförbindelse Summa inklusive förändring av ansvarsförbindelse

21 Årsredovisning Investeringsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget Belopp i tkr Budget Avvikelse Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Isolering Stenmagasin Ledningsnät och kommunikation Plattsättning Sunnanå Nytt löne-/pa system Åsebro skola, yttre miljö Servrar mm skolan Åsebro skola, golv gymn.sal Upprustning o utrustning sammanträde Inventarier Servicebutik Fyren SUMMA KS - administrativ förvaltn D-hus slöjd och hemkunskap Åsebro DV hantering KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Strövstig Sunnanå Gatuverksamhet Ombyggnad Rådahallen Mindre gatubyggn. (Strömbron, Håveru Summa fastighetsverksamhet Infoplatser, inkl reklamskyltar Sapphultsgatan Administration Asfaltering Summa gatuverksamhet Summa administration Parkverksamhet Kostverksamhet Lekplatser Inventarier kostenheten Summa parkverksamhet Summa kostverksamhet VA-verksamhet SUMMA KS - teknisk förvaltning Omläggning va-ledn. Sanering Värmepump Sunnanå SOCIALNÄMNDEN Sverkersbyn, djuprengöring filter Sängar Sverkersbyn, fällningsutrustning SUMMA SOCIALNÄMNDEN VA-diverse mindre ombyggnader Summa VA-verksamhet KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Handikappanpassning Fagerlid Renhållningsverksamhet Datorer KUN Lakvattendike Sunnanå Summa renhållningsverksamhet SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄM Fastighetsverksamhet NETTOINVESTERINGAR TOTALT Servicehus Sunnanå Gräsklippare Kroppefjäll Larm försäkringsvillkor Idrottshuset Försäljning Sapphult, Mekanikern Försäljning Sapphult 1: Färsäljning Sapphult 1: Försäljning Farmaren Försäljning Gården Försäljning Forsen Försäljning Hällan 1: Bruttoinvesteringarna uppgår till tkr, årets försäljningar till 755 tkr, netto tkr. Årets avskrivningar uppgår till tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed uppfyllt. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda tkr behöver överflyttas till 2009 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag. 18

22 Nyckeltal kommunen Årsredovisning Nyckeltal, Mkr Verksamhetens nettokostnader -362,6-360,6-383,9-401,2-422,6-432,7 Skatteintäkter och generella statsbidrag 363,1 370,8 408,9 418,2 434,2 450,7 Årets resultat - Koncernen -5,8 2,6 15,8-3,4 6,6 12,1 - Kommunen -7,2 3,7 19,3 12,1 6,4 11,1 - Melleruds Bolagshus AB -0,6-3,4-1,3 - Melleruds Bostäder AB, konc 1,1-1,8-4,1-15,2-0,8 0,4 - Melleruds Industrilokaler AB, konc -0, ,2-2,3-1,4 - Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0 0,0 Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % -1,6 1,0 4,7 2,9 1,5 2,5 Procentuell ökning av: - Skatteintäkter och bidrag 6,5 2,1 10,2 2,3 3,9 3,8 - Nettokostnader 8,5-0,1 10,3 4,5 5,4 2,4 Anläggningstillgångar 308,3 305,7 309,4 311,4 316,3 314,1 Anläggningslån, exkl kortfristig del 163,4 173,4 134,2 124,0 120,5 121,5 Anläggningslån i % av anläggningstillgångar Soliditet - Koncernen 15,1 14,1 14,0 13,9 15,1 16,9 - Kommunen, exkl ansvarsförbindelse 24,2 24,0 27,0 29,9 31,4 33,7 - Kommunen, Inkl ansvarsförbindelse -21,9-22,7-18,6-18,1-26,1-22,3 - Melleruds Bolagshus AB 18,0 0,2-0,3 - Melleruds Bostäder, konc 10,6 8,6 6,0 0,9 0,9 0,7 - Melleruds Industrilokaler, konc 5,9 5,8 4,4 4,4 2,3 1,3 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4 13,5 Likviditet - Koncernen 32,2 35,9 31,7 26,5 26,9 42,1 - Kommunen 21,1 29,8 25,9 21,7 14,2 33,2 - Melleruds Bolagshus AB 0,5 11,9 8,9 - Melleruds Bostäder AB, konc 10,3 5,1 3,9 3,3 2,2 8,0 - Melleruds Industrilokaler AB, konc 0,7 1,0 1,9 1,0 8,9 0,0 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8 0,0 Antal invånare Kommunal utdebitering 22:49 22:49 22:89 22:69 22:69 22:69 19

23 Årsredovisning Redovisning av VA-verksamheten Resultaträkning VA-verksamheten Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 15,4 15,6 Verksamhetens kostnader Not 1-10,6-10,7 Avskrivningar -2,5-2,6 Verksamhetens nettokostnader 2,4 2,2 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -2,2-2,3 Årets resultat 0,1 0,0 Balansräkning VA-verksamheten Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 46,0 45,2 Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Pågående arbeten 0,7 0,7 Summa anläggningstillgångar 46,8 46,0 Omsättningstillgångar Kundfordringar 3,3 1,9 Övriga fordringar Not 2 0,4 0,2 Summa omsättningstillgångar 3,7 2,1 SUMMA TILLGÅNGAR 50,5 48,1 Avsättningar Avsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 Skulder Kommunlån 46,5 45,8 Skuld vattenskada 1,0 1,0 Summa långfristiga skulder 47,5 46,8 Leverantörsskulder 2,4 0,6 Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,5 0,6 Summa kortfristiga skulder 2,9 1,3 S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 50,5 48,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 5 0,9 1,0 20

24 Redovisning av VA-verksamheten Årsredovisning Särredovisning av VA-verksamheten I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. Not 1 Av verksamhetens kostnader utgör 249 tkr fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ny fördelningsnyckel har tagits fram under som gäller fr.o.m där även fördelning av centrala stödverksamheter ingår. Motsvarande summa för är 387 tkr. Belopp i tkr Not 2 Fordran Skatteverket moms december Totalt övriga fordringar Not 3 Avsättningar pensioner 28 0 Avsättningar löneskatt 7 0 Totalt avsättningar 35 0 Not 4 Individuell del Särskild löneskatt individuell del Arbetsgivaravgifter december Avdragen preliminärskatt december Semesterlöneskuld och okomp-övertid Utgiftsrester Totalt övriga kortfristiga skulder Not 5 Pensionsskuld Löneskatt Totalt pensionsförpliktelser Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. Verksamhetens nettokostnader Intäkterna ökade med 1,2 % från till, till största delen beroende på ökade konsumtionsavgifter (försålt vatten) men även anslutningsavgifterna ökade något. Kostnaderna ökade med 2,3 % från till, till största delen beroende på kapitalkostnaderna. Personalkostnaderna och övriga kostnader ökade också. Övriga kostnader ökade pga. elkostnader, reparationer, underhåll samt reservdelskostnader. Anslutningsavgifter har intäktsförts i sin helhet, dessa intäkter har inte varit så stora att det har krävts periodisering. Verksamhetens resultat Resultatet för är -20 tkr, resultatet används för reglering av VA-kollektivets skuld till skattekollektivet. Kvarstående skuld uppgår efter års reglering till tkr. Tillgångar Tillgångarna har minskat med 800 tkr under. VA-kollektivets tillgångar utgör 14,6 procent av kommunens tillgångar. Skulder Skulderna utgörs till största delen av lån från kommunen. VA-verksamheten har inget eget kapital och ska inte heller bygga upp något eget kapital. Verksamhetens intäkter och kostnader ska över tid gå jämnt upp. 21

25 Årsredovisning Personalekonomiskt bokslut Personalekonomiskt bokslut Syfte För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År uppgick personalkostnaderna till cirka 62 procent av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var kr. Medellönen för kvinnor var kr och för män kr en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte osakliga löneskillnader kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har genomförts under verksamhetsåret och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t. ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Anställningsstruktur Antalet anställda räknas även i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är 39 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 48 procent, motsvarande siffra för män är 2 procent av det totala antalet anställda. Av de totalt anställda var kvinnor och 161 män, dvs. 86 procent kvinnor och 14 procent män. Det var 507 personer som var heltidsanställda, 394 kvinnor och 113 män, samt 512 stycken deltidsanställda, 493 kvinnor och 19 män. Antalet tillsvidareanställda, fast anställda, uppgick under året till 846 stycken. Trenden att antalet visstidsanställda minskar fortsätter och orsaken till detta kan man nog skönja i dels återhållsamhet vid vikariat och dels reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) vad gäller konvertering av vikariat till fasta tjänster, dvs. har man innehaft vikariat under minst två år den senaste femårsperioden övergår vikariatet till en tillsvidareanställning. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen har i stort inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är mellan 40 och 49 år, tätt följd av gruppen år. Medelåldern bland alla anställda är 44 år, för kvinnor 44 år och för män 46 år. År var 135 stycken 60 år eller äldre. Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och landsting. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden - få anställda med lång sjukfrånvaro - som höjer upp genomsnittet, varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Värt att notera är att ungefär 40 procent av alla anställda, 465 personer, inte har någon rapporterad sjukfrånvaro över huvudtaget. Den totala sjukfrånvaron ligger på 8,1 procent vilket är 1,5 procentenheter lägre än året innan. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 72 procent av totala antalet sjukdagar, en minskning sedan förra året med 9 procentenheter. Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser Ålder ,1 % 8,7 % 13,9 % ,1 % 9,4 % 12,8 % ,5 % 8,6 % 11,5 % 4,5% 8,8% 11,1% 5,1% 6,2% 10,5% Under de senaste åren har andelen anställda med sjukfrånvaro minskat och detta är naturligtvis glädjande och måste delvis tillskrivas det HälsoKraftsprojekt som bedrivits tillsammans med företagshälsovården. Projektet, som 22