Innehåll ÅRSREDOVISNING 2010

Transkript

1 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 1 Omvärld... 2 Övergripande mål... 4 Redovisningsmodell... 4 Redovisningsprinciper... 5 Finansiell analys kommunen... 6 Förslag till beslut:...10 Resultaträkning...11 Finansieringsanalys...11 Balansräkning...12 Investeringsredovisning...20 Särredovisning av VA-verksamheten...22 Personalekonomiskt bokslut...23 Affärsverksamhet...33 Verksamhetsbeskrivning...34 Analys...34 Förskoleverksamhet...38 Obligatoriska skolformer inkl skolbarnsomsorg och förskoleklass...38 Frivilliga skolformer...39 Kulturverksamhet...39 Individ- och familjeomsorg...42 Vård och omsorg...42 Stöd och service till vissa funktionshindrade...43 Melleruds Bolagshus AB...49 Dalslandskommunernas kommunalförbund...50 Revisionsberättelse...53 Vision...54

2 Kommunstyrelsens ordförande var sista året på mandatperioden. Ömsom vin, ömsom vatten är ett bra uttryck som väl passar in på en tillbakablick. Till vinet hör onekligen stabiliseringen av kommunens ekonomi. Fyra år av hyggliga överskott, inget undantag. Positivt är också att Mellerud är en intressant kommun att investera i. Utveckling i näringslivet är en förutsättning för kommunal tillväxt. Problematiken kring Sunnanå har tagit mycket tid och kraft. En mängd kontakter med många inblandade. Mycket tålamod och kompromissande ledde fram till en ny detaljplan som under året vann laga kraft. Möjligheterna i den nya planen är än större än i den som den ersatte. Nu avvaktar vi resultat av ansökan om tillstånd för arbete i vatten. Det tyngsta beskedet under mandatperioden var nedläggningen av pappersbruket i Åsensbruk, kommunens största privata arbetsplats. Självklart blir en av effekterna att många tvingas flytta ur kommunen för att hitta nytt arbete. Befolkningsminskningen stannade på 82 personer, 100 färre än året innan. Ett steg i rätt riktning men problemet är allt för få födda, 50 färre än de som avlidit. Glädjande nog får allt fler sysselsättning i nya verksamheter i pappersbrukets gamla lokaler. I höstens val blev förändringarna små, både på riksnivå och i kommunen. I de så kallade blocken har Alliansen majoritet, men i Riksdag och i Kommunfullmäktige räckte inte valresultatet till egen majoritet. Nya i riksdagen är Sverigedemokraterna. I Kommunfullmäktige i Mellerud gör man sin andra period, nu med två ledamöter. Jämviktsläget gör behovet av breda politiska överenskommelser stort. För kommunens bästa hyser jag gott hopp om att vi ska lösa detta. Även under det gångna året såldes Kroppefjällsanläggningen. Nu, liksom tidigare, under det bokförda värdet. De tilltänkta ägarna, med det då högsta budet, visade sig inte vara i närheten av att fullfölja affären. De nya ägarna är en trio med goda erfarenheter av branschen och förhoppningen är att vi slutligen hittat de som kan ta vara på den potential anläggningen bär på. Vi önskar dem stort lycka till. I den lokala valrörelsen var samtliga partier eniga om ett ökat fokus på skolan. Den ena mätningen efter den andra pekade på att vi har en läxa att göra vad gäller resultaten. Med nya inlärningsmetoder och en vassare personal hoppas vi vända trenden. I projektet En till en skall datorn som läromedel bli en självklarhet i Melleruds skolor. I den takt som personal och ekonomi hinner med. I budget 2011 avsattes två milj. till kompetenshöjning av samtlig kommunal personal. Här skall skolan självklart ha sin rättmätiga del. Satsningarna inom skolan ligger helt i linje med kommunens vision där ungdomarna lyfts fram. Så gör även köpet av Stinsen, gamla Järnvägshotellet. Med en nyanställning finns här utmärkta möjligheter att samla ungdomarna för en meningsfull fritid. Då kommunen tidigare köpt stationshuset är vi nu ägare av ett för kommunen mycket strategiskt område. Mer i visionens tecken var kommunens engagemang i sommarens KAOS-festival. Ett välarrangerat event som dock hade väder och konjunktur emot sig. Under året har ny Översiktsplan för kommunen antagits av Kommunfullmäktige. Äntligen, då den gamla var sedan Ett tiotal områden för strandnära bebyggelse finns med, helt i linje med den nya strandskyddslagstiftningen. Vi väntar med spänning på Länsstyrelsens synpunkter på ny detaljplan för del av Järns Stom 1:11 (Järns Sannar) Intresset för ny byggnation är större än på mycket länge. Både för industri och bostäder. Det bådar gott för framtiden!! Robert Svensson 1

3 Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 641 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Under föddes 85 barn. Den 31/12 hade Melleruds kommun invånare Befolkningsutveckling År Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan Födelsenetto Under uppgår antalet födda barn till 85, vilket är 6 fler än. Flyttningsnettot ser för de senaste åren ut enligt nedan Flyttnetto Under flyttade det in 426 personer till Mellerud, vilket är 63 fler än under. Bildkälla:Statisticon I ovanstående bild till vänster kan vi se att den åldersgrupp som flyttar mest är de i åldrarna år, både till och från Mellerud. I bilden till höger kan vi se att detta beteende delar Mellerud med övriga kommuner. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas i befolkningspyramiden ovan. Av pyramiden framgår antalet födda är lågt, men något fler än. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna år stannar kvar/flyttar in, vilket ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. Det minskade antalet i fruktsam ålder innebär att befolkningssammansättningen går mot en allt äldre befolkning. 2

4 Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har minskat under, ungdomsarbetslösheten i Mellerud har gått andra vägen och ligger nästan 5 procentenheter över talen för riket. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - december 6,8% Riket - december 7,1% Mellerud - december 8,5% Mellerud - december 9,5% Ungdomar Riket - december 10,9% Riket - december - 11,7% Mellerud - december 15,8% Mellerud - december 15,0% Bostadsmarknad Med en nettoutflyttning borde behovet av nyproducerade bostäder inte vara så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för 13 enbostadshus. Sveriges kommuner Sveriges offentliga finanser befann sig i ett gynnsamt läge då den finansiella krisen bröt ut. Den offentliga sektorn hade 2008 överskott på mer än två procent av BNP. Lågkonjunkturen och behovet av en expansiv finanspolitik innebar emellertid en snabb försvagning till ett underskott på en procent av BNP. Även föregående år var det offentliga sparandet negativt. Den kraftiga ekonomiska återhämtningen som vi nu ser innebär att vi räknar med att den offentliga sektorn kommer att nå balans i år (år 2011). Därefter förbättras de offentliga finanserna i takt med att ekonomin återhämtar sig, för att år 2015 uppvisa ett överskott motsvarande 1,5 procent av BNP. Regeringens mål för den offentliga sektorns finansiella sparande är 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Vårt beräknade överskott på 1,5 procent, när ekonomin befinner sig i jämvikt 2015, innehåller således en säkerhetsmarginal till målet. I år sjunker skattekvoten (skatter och avgifter som andel av BNP) till största delen på grund av en svag skatteunderlagstillväxt men även till följd av skattesänkningen för pensionärer. Åren framöver är skattekvoten relativt stabil. Finansiellt sparande förbättras emellertid tack vare att utgifterna, mätt som andel av BNP, faller under perioden. När fler är sysselsatta och lever på arbetsinkomster minskar kostnaderna för bidrag och transfereringar, som t.ex. arbetslöshetsunderstöd, aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd. Hushållstransfereringarna beräknas minska med 1,7 procentenheter relativt BNP mellan och Källa: SKL MakroNytt 1:2011 Melleruds kommun - framtiden Melleruds kommun har ett resultat på 5 mkr vilket motsvarar 1 % av intäkterna från skattoch bidrag. I resultatet ingår aktieägartillskott till kommunens bolag på 4,7 mkr, orsaken till detta är återigen reaförlust vid försäljning av Kroppefjällsanläggningen. Under året har Milab köpt panncentralen Bollen av Mellbo, Milab har därefter sålt anläggningen för 2 mkr under anskaffningsvärdet. Skattebetalarna får lösa det hela med ett villkorat aktieägartillskott. Detta innebär förhoppningsvis slutet på behovet av återkommande förlusttäckningar till kommunens bolag. De första signalerna för 2011 ser bra ut, det nyvalda fullmäktige har beslutat om en budget med ett resultat motsvarande 2 % av intäkterna från skatter och bidrag, därefter har SKL presenterat en ny skatteprognos (februari) för och 2011, effekten på budgetåret 2011 beräknas till + 2,8 mkr. Inför budgetåret 2012 råder viss osäkerhet, kommer konjunkturen och skatteintäkterna fortsätta att öka? Hur mycket kommer räntehöjningarna att påverka kommunens och kommuninvånarnas ekonomi. Räntebetalningarnas andel av hushållens disponibla inkomster förväntas öka från 3 % till 7 % (år 2015) Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, Mellerud och landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Överflyttning av frigjorda resurser inom skolan till områden med ökade behov måste fortsätta. Äldreomsorgens utveckling med mindre fasta kostnader och ökad flexibilitet måste fortsätta. Utmaningen är mer omsorg och lägre finansiering. Befolkningsutvecklingen innebär att kostnaderna årligen måste sänkas motsvarande en skatteförändring på öre. 3

5 Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i samband med budgetarbetet. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Under fattade Kommunfullmäktige beslut om en ny vision, med en tydlig koppling till inriktningsmål och nämndernas prestationsmål. Denna vision gäller fr.o.m. budgetåret. Nämnderna har för år tagit fram uppföljningsbara prestationsmål. Ett försök med kvalitetsgarantier har inletts under året. Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 %: Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m 2007 har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. 4

6 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. I årets bokslut har 1,8 mkr bokförts mot eget kapital pga en ändrad redovisningsprincip avseende beräkning av upplupen ferielöneskuld. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. (se föregående sida) 51 Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt och inte periodiserats. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt basbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Avsättning för Sunnanå hamn ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har medel använts för i huvudsak planarbete och ansökan om miljödom. Avsättning för Sunnanå deponi Enligt utredning bedöms totalkostnaden för täckning 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har medel använts för i huvudsak utrednings- och planarbete. Avsättning för Hunnebyns deponi. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. vara tkr den faktiska kostnaden är tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K

7 Finansiell analys kommunen Årets resultat Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 5 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 9,1 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 2,9 mkr vilket ger ett budgeterat resultat om 6,2 mkr. Resultatet uppgår till 1,1 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är sämre än budget och lägre än det långsiktigt finansiella målet på 3 %. Hade kommunen inte behövt sanera bolagens dåliga ekonomier med ett aktieägartillskott på 4,7 mkr till bolagskoncernen, hade resultatet uppgått till 9,7mkr eller 2,1 % av intäkterna från skatt och bidrag. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 2,9 mkr. Nettokostnadsandel Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling måste brytas för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut och bokslut har nettokostnaderna ökat med 1,7 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 0,8 procent. Detta återspeglas i ett försämrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar Nettokostnadernas andel av skatt och bidrag % Verksamheten 93,9 93,1 93,2 94,0 92,8 Avskrivningar 3,4 3,3 3,1 3,4 3,2 Finansnetto 1,6 2,0 1,1 1,2 1,2 Resultat 1,1 1,6 2,5 1,5 2,9 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år Skatt & bidrag Nettokostnad 0,8 1,5 3,8 3,8 2,3 1,7 2,1 2,8 5,2 4,5 Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 98,9 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 20,6 mkr. Investeringarna uppgår till 27,5 mkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 23,1 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har ökat med 3 procentenheter. Intäkterna har ökat med 23,3 mkr. Orsaken är att redovisningen för Milab lagts in i kommunens redovisning och ökar omslutningen. Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat 444 Resultat 199 Justering förråd (06) 669 Återstår 397 De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 1,7 mkr vilket motsvarar 6 %. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett överskott med 199 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu nere i 397 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 657 tkr till resultatet, vilket är 117 tkr mer än budgeterat. 6

8 Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 580 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 61,7 procent, dess andel av totalkostnaden har minskat med 0,8 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 4,3 procent vilket ligger över de genomsnittliga löneökningarna. Den främsta orsaken övertagande av personal från Melleruds bostäder. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 3,7 mkr jämfört med. 3,7 mkr motsvarar en ökning på 0,8 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:56 per skattekrona, en ökning med 4 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens finansnetto har förbättrats jämfört med föregående år. Kostnadsräntorna har sjunkit från tkr till tkr, orsaken är den låga räntenivån. En annan orsak till det förbättrade finansnettot är att ägartillskotten till kommunens bolag har minskat från tkr till tkr. Aktieägartillskotten har varit oplanerade och obudgeterade. Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 335,2 mkr. Under har tillgångarna ökat med 12 mkr. Årets investeringar redovisas på sidan 20. Nettoinvesteringarna uppgår till 26,5 mkr, vilket är 3,8 mkr lägre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningen föreslås att 5,9 mkr överförs till Kommunen har under året köpt ett förlagsbevis i Kommuninvest för 1,8 mkr. Avstämning mot finansiellt mål Årets avskrivning och utrangeringar Årets bruttoinvestering Årets försäljningar Netto tkr Eget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets resultat tkr, samt en direktbokföring med tkr orsakad av ett förändrat beräkningssätt av kommunens ferielöneskuld. Resultatet innebär en ökning av eget kapital med 3,3 mkr eller 2,5 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år Årets resultat uppfyller balanskravet. Årets resultat uppgår till 1 procent av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 1,3 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 3 procent av skatter och bidrag. Resultatet på tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 2,5 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec var 2,3%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under minskade ansvarsförbindelsen med 7,2 mkr inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. Koncernen Koncernens resultat på 2,7 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 2,1 % vilket inte ger inflationstäckning. Koncernens egna kapital är dessutom väldigt lågt. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Ingen amortering har skett under. 7

9 Kommunfullmäktiges mål har trots detta uppfyllts, årets amortering överstiger pensionsskuldens ökning. För år redovisar prognosen från KPA en skuldminskning med 7,3 mkr. År/Mkr Lån av 120,0 120,0 130,0 130,0 137,0 kreditinstitut Förändring 0-10,0 0-7,0-12,2 Lån av 199,5 206,8 206,5 207,0 171,1 anställda Förändring -7,3 0,3-0,5 35,9 11,9 Summa 319,5 326,8 336,5 337,0 308,1 Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 26,7 mkr. Soliditet / skuldsättningsgrad Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var, 2,0 procent, en ökning med 1,0 procentenheter jämfört med För att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -18 % till genomsnittsnivån i riket 2 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital med 72 mkr. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 18,9 (17,7) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 343 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest detta åtagande är ytterligare beskrivet i not 21. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag varav Mellerudsbostäder AB varav Melleruds industrilokaler AB Egna hem och småhus 349 Kommuninvest i Sverige AB Företagens lån i Kommuninvest Summa I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig 8

10 skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mkr 199,5 206,8 206,5 207,0 171,1 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 543 mkr eller 59 tkr per invånare. var åtagandet 60 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 47 tkr per invånare. Det är det höga borgensåtagandet exkl. ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Socialnämnden har på ett bra sätt lyckats med detta. Nämnden redovisar ett underskott på 3,3 mkr. Nämndens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som Kommunfullmäktige ger. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -18 (-19) procent. Snittet i riket är ca 2 procent. För att uppnå 2 procent soliditet inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 72 mkr. 3 Långfristig låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 314mkr eller ca 34 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat, i 2011 års budget planeras en amortering på 5,5 mkr. Denna del är överförd till kortfristiga skulder i detta bokslut. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en negativ soliditet på 0,6 % innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 1,8 mkr. Under de två senaste åren har kommunen utgivit aktieägartillskott med 10 mkr. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverige tar årligen fram en finansiell profil över hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Resultatet för Mellerud för de tre senaste åren framgår av spindeldiagrammen till höger. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har förbättrats på flera områden, likviditet, resultat och skattefinansiering av investeringar. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningen som Mellerud är sämre än övriga, hög skattesats och låg soliditet som ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. KFi avslutade sin analys av Melleruds ekonomi år 2007 med Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. och 2008 med Mellerud möter svårare tider med en svag långsiktig kapacitet som kommer till uttryck genom en låg soliditet och hög skattesats. För kommunen blir det därför viktigt att under de kommande åren klara av matchningen mellan kostnader och intäkter på ett sätt som gör att den långsiktiga kapaciteten inte urholkas ytterligare. skriver Kfi med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Mellerud goda möjligheter att uppnå ett sådant resultat (ytterligare förbättring av kommunens finansiella profil). Analyserna i sin helhet finns att läsa på kommunens hemsida. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 2-3 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 317 tkr i enlighet med tidigare fullmäktigebeslut. att 328 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 200 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av feriearbeten 9

11 Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2011 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att tkr av års investeringsanslag överförs till verksamhetsåret Finansiell profil för Melleruds kommun i relation till övriga 48 kommuner i Västra Götaland. Läs kommentar på sid. 9 Källa: Kfi. Kommunforskning i västsverige 10

12 es Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Not 1 105,9 130,8 149,4 180,5 Verksamhetens kostnader Not 2-532,0-564,0-558,9-594,6 Avskrivningar Not 3-14,9-15,6-24,4-29,2 Verksamhetens nettokostnader -441,0-448,7-433,9-443,3 Skatteintäkter Not 4 321,6 308,6 321,6 308,6 Slutavräkning skatteintäkter -11,1 4,5-11,1 4,5 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 147,1 148,3 147,1 148,3 Finansiella intäkter Not 6 0,9 0,4 1,1 0,6 Finansiella kostnader Not 7-10,1-8,0-19,4-14,8 Resultat före extraordinära poster 7,4 5,0 5,4 3,9 Skattekostnader -1,2 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 7,4 5,0 5,4 2,7 Förändring av ansvarsförbindelse -0,1 7,3-0,1 7,3 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 7,3 12,3 5,3 10,0 uläkningnansieringsanalys Finansieringsanalys Kommunen Koncernen Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 7,4 5,0 5,4 2,7 Justering för av- och nedskrivningar 14,9 15,6 24,4 29,2 Justering för gjorda avsättningar 6,3 8,8 6,3-3,2 Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,8-12,0-1,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 8,5-1,8 8,7-6,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 35,3 15,7 43,0 22,5 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -0,5-12,0-18,8-6,4 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -4,1 0,0-0,2-0,9 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 15,9 9,7 18,6 10,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 46,6 13,4 42,6 25,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -1,3 Investering i materiella anläggningstillgångar -23,9-26,5-24,2-31,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,8 19,4 11,4 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,2-1,8-0,2-3,7 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -24,1-27,5-5,0-25,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 20,5 Amortering av skuld -10,0-5,5-16,8-46,8 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 5,2 4,7 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10,0-5,5-11,5-21,6 Periodens kassaflöde 12,5-19,6 26,1-21,1 Likvida medel från årets början 33,2 45,7 42,1 68,2 Likvida medel vid årets slut 45,7 26,1 68,2 47,1 11

13 Balansräkning Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,5 0,4 Materiella anläggningstillgångar Not 9 315,3 325,5 545,1 542,0 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 7,9 9,7 2,3 7,9 Summa anläggningstillgångar 323,2 335,2 547,9 550,3 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 3,5 3,4 4,2 4,6 Fordringar Not 12 22,8 34,8 43,7 49,4 Kassa och bank Not 13 45,7 26,1 68,2 47,1 Summa omsättningstillgångar 72,0 64,4 116,1 101,2 SUMMA TILLGÅNGAR 395,2 399,6 664,0 651,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,6 134,8 119,3 124,7 därav årets resultat 7,4 5,0 5,4 2,9 därav aktieägartillskott 5,2 4,7 därav direktbokning -1,8-1,8 Avsättningar Obeskattade reserver 0,7 Avsättningar pensioner Not 15 17,1 18,1 17,1 18,1 Avsättningar löneskatt 4,1 4,4 4,1 4,4 Avsättning reaförlust Kroppefjäll 3,3 0,0 3,3 0,0 Avsättning Sunnanå hamn Not 16 7,0 1,8 7,0 1,8 Avsättningar återställande av soptipp, Sunnanå Not 17 7,1 7,1 Avsättningar återställande av soptipp, Hunnebyn Not 18 4,3 1,3 4,3 1,3 Summa avsättningar 35,8 32,7 35,8 33,4 Skulder Långfristiga skulder Not ,0 114,5 378,8 352,9 Kortfristiga skulder Not ,9 117,6 130,1 140,5 Summa skulder 227,9 232,1 508,9 493,4 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 395,3 399,6 664,0 651,5 Soliditet 33,3% 33,7% 18,0% 19,1% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,7 199,5 206,7 199,5 Borgensförbindelser Not ,5 238,6 260,5 238,6 12

14 Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarier Fastigheter S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Slutavräkningsdifferens föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/-bidrag Kostnadsutjämning Inkomstutjämning S:a generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor Räntebidrag Engångsutdelning SKL Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* Räntekostnad pensionsskuld Aktieägartillskott NBB Aktieägartillskott Bolagshus Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader * Lånekostnader 13 belastar resultatet för den period de hänför sig till

15 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Omklassificering av lån Förändring bostadsrätter Förändring ferielöneskuld byte av red.princip Summa Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Omklassificering till Exploateringsfastigheter Utrangering/återföring Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa Avskrivningstider år år år år - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Exploateringsmark Summa varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar * Utrangering/Återföring Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 3-10 år 3-10 år *Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs. - specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm Summa

16 Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån Västtrafik, aktier Melleruds Bolagshus AB Dalslands Turist AB, aktier Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Övriga långfristiga fordringar Kommuninvest, Förlagsbevis Kommuninvest, medlemsinsats LF, trygghetsfonden Drivmedelslager Sunnanå Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering Konsumtionsavgifter Barnomsorgsavgifter Äldreomsorg Musikskoleavgift/lunchavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Moms Handkassa Skattekonto Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna skatteintäkter Dalslands Museum Övriga interimsfordringar Fordran AFA Div. avräkningar Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank

17 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Utdelning koncernföretag Ägartillskott Byte av redovisningsprincip ferielöner Årets resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet 0 Ingående värde Årets resultat Utgående värde Not 15 Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension Pensonsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-Kl pensioner Summa pensioner Löneskatt S:a avsatt till pensioner för kommunen Avsatt penioner för NÄRF S:a avsatt till pensioner Not 16 Avsatt till Sunnanå Hamn Ingående värde Omdisponerat till deponi Ianspråktaget under året S:a utgående värde Avsättningen ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har medel använts för i huvudsak planarbete och ansökan om miljödom Not 17 Avsatt till Sunnanå deponi Ny avsättning Omdisponerat från Sunnanå hamn Ianspråktaget under året S:a utgående värde Enligt utredning bedöms totalkostnaden för täckning 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har medel använts för i huvudsak utrednings- och planarbete. Not 18 Avsatt till Hunnebyn deponi Ingående värde Ianspråktaget under året S:a utgående värde Hunnebyns avf.dep. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. vara tkr den faktiska kostnaden är tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. 16

18 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 19 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Nordals Härads Sparbank Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kommande års amortering Driftprojekt Semesterlöneskuld, ferielön m.m Pensionskostnader individuell del Löneskatt individuell del Upplupna räntor Förmedlade medel Gåva Moms Personalkostnader Utgiftsrester Inkomstförskott Migrationsverket Förutbetalda skatteintäkter Arbetsgivaravgifter Div. avräkningar S:a kortfristiga skulder Not 21 Pensionsförpliktelser * Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalningar Aktualisering Bromsen Övrig post S:a pensionsförpliktelser Löneskatt 24.26% S:a pensionsförpliktelser * Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder eller avsättningar. Aktualiseringsgraden uppgår till 94 % Den totala förpliktelsen har minskats med 5 mkr genom tecknande av försäkring år Överskottsmedel i försäkringen uppgår till 280 tkr. 17

19 Notförteckning Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Fastigo Statliga bostadslån S:a övriga ansvarsförbindelser Melleruds kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel son respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Melleruds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. 18

20 Driftredovisning Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse Nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Administrativ förvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) varav renhållningsverksamhet varav VA-verksamhet Byggnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa nämnder Finansiering Arbetsgivaravgifter Avtalsförsäkringar Pensionskostnader Personalomkostnadspåslag (PO) Intern ränta Övrigt Summa efter finansiering Skatteintäkter Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Regleringsavgift/bidrag Tillfälligt konjunkturstöd Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa efter skatter, statsbidrag och finansnett Förändring av ansvarsförbindelse Summa inklusive förändring av ansvarsförbindel

21 Investeringsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget Belopp i tkr Budget Avvikelse Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Offentliga toaletter Ledningsnät och kommunikation Rådaskolan, kök Kylanläggning datasystem Köp av sjöbodar Servrar mm skolan Ombyggnad fagerlidshemmet SUMMA KS - administrativ förvaltning D-hus slöjd och hemkunskap Ny ventilation Rådahallen KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Köp mark Vässby Gatuverksamhet Ombyggnad Järnvägsstationen Norra rondellen Handikappanpassningar & yttre tillgänglighet Lastbil Köp av Järnvägshotellet Wilhemsgatan Strövstig Sunnanå Österrådaplan gång och cykelväg Summa fastighetsverksamhet Summa gatuverksamhet Fritidsanläggningar Parkverksamhet Brygga Bryggor, badplatser Summa fritidsanläggningar Maskiner yttre skötsel från Mellbo Köp av bilar Kostverksamhet Summa parkverksamhet Inventarier kostenheten Summa kostverksamhet VA-verksamhet Omläggning va-ledn. Sanering Lokalvårdsverksamhet Maskinutrustning pumpstationer Städmaskin Avloppsledning Erikstad Bil Sverkersbyn, djuprengöring filter Summa lokalvårdsverksamhet Pumpstationer utrustning Åsebro DV hantering SUMMA KS - teknisk förvaltning Tillbyggnad Vita Sannar reningsverk VA-diverse mindre ombyggnader Summa VA-verksamhet SOCIALNÄMNDEN Sängar Renhållningsverksamhet SUMMA SOCIALNÄMNDEN Lakvattendike Sunnanå Summa renhållningsverksamhet KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Datorer KUN Fastighetsverksamhet Tekniska övergripande Rådavallen, löparbanor SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Konstgräsplan Larm försäkringsvillkor NETTOINVESTERINGAR TOTALT st bilar köpta från Mellbo Fastighet Fsg pris Bokf värde Vinst Skansen Svanen 4 Hassle 1: Kilen Gjutaren Kurran Sunnanå Summa Utrangeringar -375 Driftsresultat 126 Nettoinvesteringarna uppgår till tkr, årets försäljningar uppgår till 1 mkr, reavinst vid försäljning har i huvudsak använts för att täcka kostnader för gjorda utrangeringar. Årets avskrivningar uppgår till tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed inte uppfyllt. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda tkr behöver överflyttas till 2011 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag. 20