Mellerud. årsredovisning

Transkript

1 Mellerud årsredovisning

2 politisk organisation Melleruds kommun Kommunfullmäktig Kommunens revisorer Valnämnden Miljö- och hälsorådet Kommunala ungdomsrådet Kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Byggnadsnämnden Socialnämnden Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 2 Omvärld... 3 Redovisningsmodell... 6 Redovisningsprinciper... 7 Finansiell analys... 8 Förslag till beslut: Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Driftsredovisning Investeringsredovisning Nyckeltal Särredovisning av VA-verksamheten Personalekonomiskt bokslut Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Överförmyndare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens Administrativa förvaltningen Måluppfyllelse av prestationsmål Samhällsbyggnadsförvaltning Måluppfyllelse av prestationsmål Affärsverksamhet Byggnadsnämnden Kultur och utbildningsnämnden Måluppfyllelse av prestationsmål Socialnämnden Måluppfyllelse av prestationsmål Melleruds Bolagshus AB Dalslandskommunernas kommunalförbund Revisionsberättelse Vision

4 Kommunstyrelsens ordförande Året som gått var det första på den nya mandatperioden. I förra årets årsredovisning tryckte jag på vikten av breda politiska lösningar på grund av jämviktsläget i kommunfullmäktige. Glädjande nog har inte småpartierna vid något tillfälle fått avgöra ett ärende. Ett exempel på viljan till breda lösningar och föra frågan framåt är antagandet av vindbruksplanen. Nu har kommunen gjort vad vi kan för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av grön el. Nu förväntar vi oss att bromsklossen försvaret tar sitt förnuft till fånga. Även var rubrikerna kring Sunnanå många. Efter ett flertal utredningar blev tippen sluttäckt enligt konstens alla regler. Kostsamt men nödvändigt. Oavsett utvecklingen i hamnen. Detta ledde fram till att kommunen i slutet av året fick tillståndet vi länge väntat på. Att återuppta arbetena i Sunnanå hamn! Mer än 1600 dagars mödosamt arbete hade gett resultat. Pust! Mer rubriker om Sunnanå var golfanläggningens konkurs. Dramatiskt, men som så ofta när det gäller större turistanläggningar lever anläggningen vidare genom en rekonstruktion. Tungt för några men bra för alla golfintresserade och för turismutvecklingen i Mellerud. En förutsättning för en bra utveckling av näringslivet i kommunen är ett gott företagsklimat. Kanske svårt att mäta men Svenskt Näringsliv presenterar årligen en kommunranking. klättrade kommunen 70 platser och ligger nu i mitten av listan. Ett expansivt näringsliv är av största vikt för kommunens utveckling. Utöver engagemanget i Navet kommer kommunen därför att ytterligare satsa på tillväxtfrågorna genom en del av en kommunal tjänst. Under året invigdes Ungdomshuset Stinsen. Fint besök fanns på plats genom Dogge Dogelito som klippte bandet. Satsningen på Ungdomshuset ligger helt i linje med kommunens vision att prioritera ungdomarna. I linje med visionen har skolan inlett en framsynt satsning på datorer/läsplattor som läromedel i skolan. De positiva rubrikerna uteblev då fokus lades på upphandlingen. Sättet att handla upp, som var möjligt i ett flertal kommuner, var av ondo i Mellerud ansåg kritikerna, och media hakade självklart på. Pust en gång till!! Svaga elevresultat och rektorstillsättningar är fortsatt problem för förvaltningen. Årsredovisningshandlingen beskriver på ett utmärkt sätt firman Melleruds kommuns verksamhet. Årets ekonomiska resultat är fullt tillfredsställande. Men framtiden oroar. Vi blir färre Mellerudsbor att fördela de fasta kostnaderna på. Om vi alla tar ett ansvar som marknadsförare och lyfter fram allt det goda vi har i kommunen är jag ändå förhoppningsfull inför framtiden. Robert Svensson 2

5 Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 641 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än de som avlider. Under föddes 91 barn. Den 31/12 hade Melleruds kommun invånare. Befolkningsutveckling Inv År Födelsenettot (födda döda) ser för de senaste åren ut enligt nedan Födelsenetto Under uppgår antalet födda barn till 91, vilket är 6 fler än Flyttningsnettot (inflyttade utflyttade) ser för de senaste åren ut enligt nedan Flyttnetto Under flyttade det in 392 personer till Mellerud, vilket är 34 färre än under Befolkningsutvecklingen under perioden Utifrån hur befolkningssammansättningen har utvecklat sig, kan man göra antagande om hur den framtida utvecklingen kommer att bli. Under minskar folkmängden i Melleruds kommun med 758 invånare, från till personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara -30 personer per år och födelseöverskottet 46 personer per år. Antalet barn som föds förväntas vara 77 per år i genomsnitt under planperioden medan antalet avlidna skattas till 123 personer. Genomsnittsålder i Mellerud förväntas öka till 47,3 år, vilket är något högre än de 42,2 år som det förväntas bli i riket. Det är främst åldersgrupperna och som förväntas minska, gruppen ökar och gruppen 80 w är ungefär oförändrad. Bildkälla:Statisticon 3

6 Arbetsmarknad Arbetslösheten har under haft en nedåtgående trend. December 2010 var 468 personer registrerade som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen. December var det antalet nere i 417 personer. Trots att förväntningarna på relativt kort tid har förändrats när det gäller den ekonomiska utvecklingen i vår region, kommer nog trenden runt arbetslösheten i Mellerud att hålla i sig även under Bostadsmarknad Med en nettoutflyttning är behovet av nyproducerade bostäder inte så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för 5 enfamiljshus och 5 lägenheter. Sveriges kommuner Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att den återigen växer nästa kvartal. Tillväxten blir dock framöver väsentligt svagare än under 2010 och. Arbetslösheten kommer därför stiga något. Lägre sysselsättning håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som t.ex. ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre för Sveriges kommuner jämfört med vad vi tidigare räknade med. Källa: SKL MakroNytt 1/2012 Melleruds kommun - framtiden Melleruds kommun redovisar ett resultat på 12,3 mkr vilket motsvarar 2,6 % av intäkterna från skatt- och bidrag. I resultatet ingår aktieägartillskott till kommunens bolag med 0,9 mkr. Orsaken till detta är främst åtgärder i samband med försäljning av Kroppefjällsanläggningen och en alltför kostnadskrävande verksamhet vid Dalsland Center. Skattebetalarna får lösa det hela med ett villkorat aktieägartillskott. I slutet av året köpte kommunen flera fastigheter av Milab, främst sådana fastigheter i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, men även t.ex. Pressbyrån och Dalsland Center. Skattesats till kommunen kr/skkr Befolkningsförändring Invånare Födelse Flyttningsnetto överskott Vänersborg 22,64 22,64 22,64 22,64 22, Bengtsfors 22,54 22,54 22,79 22,79 22, Åmål 22,54 22,54 22,54 22,89 22, Mellerud 22,69 22,69 22,69 22,69 22, Färgelanda 21,69 21,69 21,69 23,19 22, Dals Ed 23,64 23,64 23,64 23,64 23, De första signalerna för 2012 ser relativt bra ut, Kommunfullmäktige beslutade i juni om en budget med 9,2 mkr i resultat. Inför 2012 beslutades att kommunerna i Västra Götaland skulle lämna över ansvaret för kollektivtrafiken till regionen. Finansiering skulle ske genom att regionen höjde skatten med 43 öre och kommunerna sänkte med samma belopp. Melleruds kommun sänkte med 9 öre vilket innebär en ökad skatt på 36 öre vilket ger ett resultat motsvarande 2,6 % av intäkterna från skatter och bidrag, eller 12,2 mkr. Det råder stor osäkerhet om skattekraftstillväxten, hur mycket obalansen i Europa kommer att påverka Melleruds kommuns finansiering. Årets första skatteprognos presenterades vecka 7. Den redovisade en nedskrivning av tillväxten, bnp tillväxten sänktes till 1 % för 2012, någon dag senare gjorde finansministern bedömningen att tillväxten kanske stannar vid 0,5 %. Kommunen brukar använda sig av den skatteprognos som Skl lämnar och ett aktuellt resultat 2012 är nu 11,3 mkr. Budgetarbetet för 2013 kommer nu att inledas. Vilket kommer att kräva en anpassning på ca 5 mkr i lägre kostnader för att ge ett resultat motsvarande 2 %. 4

7 Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, Mellerud (-113) och landskapet (-396) fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service på samma nivå som tidigare. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Överflyttning av frigjorda resurser inom skolan till områden med ökade behov måste fortsätta. Äldreomsorgens utveckling med mindre fasta kostnader och ökad flexibilitet måste fortsätta. Utmaningen är mer omsorg och lägre finansiering. Befolkningsutvecklingen innebär att kostnaderna årligen måste sänkas motsvarande en skatteökning på öre, eller ca 4 5 mkr. Andel av rikets medelskattekraft i % Vänersborg Färgelanda Åmål Bengtsfors Dals Ed Mellerud Det finns två kommuner i landet som har lägre skattekraft än Mellerud, det är Eda och Årjäng. Inkomster beskattade i annat land ingår inte i underlaget. Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet, vilket ska uppnås, är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå som ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i samband med budgetarbetet. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämnds del av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. 5

8 Redovisningsmodell Resultaträkning (sid 15) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen (sid 15) redovisar inbetalningar och utbetalningar, dvs hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen (sid 16) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Finansiella nyckeltal redovisas på sidan 25. 6

9 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. 51 Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt och inte periodiserats. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Avsättning för Sunnanå hamn ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har uppdraget utförts, och avsättningen förbrukats. Avsättning för Sunnanå deponi Enligt utredning bedömdes totalkostnaden för täckning till 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har täckningen slutförts. Avsättning för Hunnebyns deponi. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. vara tkr den faktiska kostnaden är tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K

10 Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i bolagsform. Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår koncernen Melleruds Bolagshus AB, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 %: Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 57 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Resultaträkning Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Årets resultat: plus 11,1 mkr Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 11,1 mkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 12,1 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 12,9 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det ursprungliga resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 0,8 mkr vilket gett ett budgeterat resultat om 12 mkr. Analys: Summan av definitiv slutavräkning av 2010 års skatteintäkter och preliminär slutavräkning av års skatteintäkter påverkar resultatet positivt med 7,9 mkr. Resultatet uppgår till 2,5 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är sämre än budget men högre än det långsiktigt finansiella målet på 2 %. Kommunen har som bolagsägare lämnat ett villkorat aktieägartillskott på 2,1 mkr till de kommunala bolagen för att täcka uppkomna underskott i denna verksamhet. Resultatet belastas även med effekten av förändrad diskonteringsränta för kommunens pensionsskuld, förändringen påverkar resultatet negativt med 2 mkr. Förändringen påverkar också skuldens storlek med 16 mkr. Pensionskostnader och pensionsskuld beskrivs ytterligare i det personalekonomiska avsnittet. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Bolagskoncernens resultat uppgår till 0,5 mkr. Avstämning mot kommunallagens balanskrav Redovisade realisationsvinster skall exkluderas från årets resultat när det s.k. balansresultatet redovisas. Eftersom kommunen redovisar balans behöver ingen åtgärdsplan upprättas. 8

11 Årets resultat tkr realisationsvinster 373 tkr = balansresultat tkr Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. I Melleruds kommun använder vi ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Skillnaden mellan de två beräkningssätten är att finansnettot ingår i det senare. Målet för i Melleruds kommun är 2 %. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mkr. Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag Resultatets andel av skatt & bidrag Nettokostn. 96,5 97,3 96,4 96,3 97,4 Finansnetto 1,1 1,6 2,0 1,1 1,2 Resultat 2,4 1,1 1,6 2,5 1,5 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Analys: Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 96,5 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan förenklat sägas användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 29,1 mkr. Investeringarna uppgår till 39,9 mkr. Det finansiella målet att resultatet ska motsvara 2 % av intäkterna från skatt & bidrag har uppnåtts under, tidigare år har det långsiktiga målet varit 3 % vilket endast uppnåtts vid ett tillfälle, år Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling måste brytas för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut 2010 och bokslut har nettokostnaderna ökat med 1 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 1,9 procent. Detta återspeglas i ett förbättrat resultat. Exkluderas aktieägartillskotten till kommunens bolag så har intäkts- och kostnadsutvecklingen varit lika. Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % % / år Skatt & bidrag 1,9 0,8 1,5 3,8 3,8 Nettokostnad 1,0 1,7 2,1 2,8 5,2 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 25 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har ökat med 2 procentenheter jämfört med år Intäkterna har ökat med 21,4 mkr. Orsaken är att redovisningen för Milab lagts in i kommunens redovisning och ökar omslutningen, Milabs omslutning är 20,9 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har minskat sina intäkter med 2,4 mkr vilket motsvarar 8,6 %. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett överskott med 248 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu nere i 149 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 620 tkr till resultatet, vilket är 80 tkr mer än budgeterat. Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 606 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 60,7 procent, dess andel av totalkostnaden har minskat med 1 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 3 procent vilket ligger i nivå med de genomsnittliga löneökningarna. 9

12 Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har ökat med 8,8 mkr jämfört med 2010, det motsvarar en ökning på 1,9 procent. Se not 4 och 5. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:60 per skattekrona, en ökning med 4 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens kostnadsräntor har ökat jämfört med föregående år. De har ökat från tkr 2010 till tkr, orsaken är högre räntenivå på lån och pensionsskuld. Orsaken till det förbättrade finansnettot är att ägartillskotten till kommunens bolag har minskat från tkr 2009, tkr 2010 till tkr i år. Aktieägartillskotten har varit oplanerade och obudgeterade. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar precis som resultaträkningen vad som har hänt under redovisningsåret. Finansieringsanalysen hämtar information från resultaträkningen och från balansräkningen. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter, så redovisas in- och utbetalningar i finansieringsanalysen, det sk. kassaflödet. Den modell som vi använder i Mellerud är sektorsindelad i tre delar, löpande verksamhet, investering och finansiering. Den slutar i förändring av likvida medel och du kan läsa av vilken sektor som bidragit eller förbrukat medel. Kommunens resultat används ibland i media som ett begrepp på hur mycket pengar som finns över eller pengar som skulle kunna användas till annat. Detta är helt fel, en sådan uppfattning kan bara fås genom att läsa av finansieringsanalysen. Kommunens resultat är +12,3 mkr men av finansieringsanalysen kan utläsa att verksamhetsåret krävt 17,3 mkr mer än vad som flutit in, likvida medel har minskat från 26,1 mkr till 8,8 mkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har kraftigt sänkts under året. Balansräkning Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 357,2 mkr. Under har tillgångarna ökat med 22 mkr. Årets investeringar redovisas på sidan 24. Investeringarna uppgår till 40 mkr, vilket är 17 mkr högre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från Främsta skälet är köpet av fastigheter av Milab för 24 mkr. Även i år har inte samtliga objekt färdigställts, kommunfullmäktige har beslutat att överföra 12,5 mkr till Rutinerna för investeringsverksamheten ska förbättras. Avstämning mot finansiellt mål Årets avskrivning och utrangeringar Årets bruttoinvestering Årets försäljningar Netto tkr Eget kapital Förändring av eget kapital har skett med årets resultat tkr. Årets resultat uppgår till 2,4 procent av skatter och bidrag vilket är lika med Kommunfullmäktiges målsättning efter tilläggsbudget. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 2 procent av skatter och bidrag. Resultatet på tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 7,6 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändring av KPI dec var 2,3%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under ökade ansvarsförbindelsen med 21,4 mkr inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. 10

13 Koncernen Kommunkoncernens resultat på 12,1 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 9,7 % vilket ger inflationstäckning. Koncernens egna kapital är lågt 138,4 mkr. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. Ingen amortering har kunnat ske under, kommunens likvida medel har sjunkit med 17,3 mkr under året. Kommunfullmäktige har under året beslutat att fortsätta omstruktureringen av kommunens bolag och köpa ett antal fastigheter av Milab. Fastigheterna har köpts för bokfört värde och av kommunen finansierats med en nyupplåning på 23 mkr. Kommunfullmäktiges mål har därmed inte uppfyllts, låneskulden har ökat med 23 mkr och lån av anställda i form av ansvarsförbindelse för pensioner har ökat med 21,4 mkr. Pensionsskuldens förändring beskrivs ytterligare i not 15 och 21 samt i avsnittet för personalekonomi. År/Mkr Lån av 143,0 120,0 120,0 130,0 130,0 kreditinstitut Förändring 23,0 0-10,0 0-7,0 Lån av 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 anställda Förändring 21,4-7,3 0,3-0,5 35,9 Summa 363,9 319,5 326,8 336,5 337,0 År/Mkr 2010 Koncernens upplåning mkr Kommunens upplåning mkr Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år 4,75 2,86 Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år 2,91 2,88 Koncernens genomsnittliga räntesats, % 3,14 3,15 Kommunens genomsnittliga räntesats, % 2,98 3,26 Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 7 mkr och uppgår idag till 351 mkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 4,75 år 11

14 Likviditet kortsiktig betalningsberedskap Kommunens likviditet, 8,8 mkr per 31/12 är en ögonblicksbild. Likviditeten har under året minskat både genom planerade och oplanerade utbetalningar med 17,1 mkr. Kommunen har en checkkredit på 20 mkr i Dalslands sparbank. Soliditet / skuldsättningsgrad Målsättning Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på sikt vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl. kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl. ansvarsförbindelsen var 2010, 6,3 procent, en ökning med 4,5 procentenheter jämfört med För att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -18 % till genomsnittsnivån i riket 6,3 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital med 112 mkr. För att komma upp i genomsnittsnivån exkl. ansvarsförbindelse krävs ett ökat eget kapital med 66 mkr. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 21,8 (19,1) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. 12

15 Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 343 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest. Detta åtagande är ytterligare beskrivet i not 22. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet på kommunen att ge garanti upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag varav Mellerudsbostäder AB varav Melleruds industrilokaler AB Egna hem och småhus 313 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Kommuninvest i Sverige AB Koncernens lån i Kommuninvest Summa I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mkr 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Den kraftiga ökningen jämfört med år 2010 förklaras i årsredovisningens avsnitt för personalekonomi. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 512 mkr eller 56 tkr per invånare var åtagandet 59 tkr per invånare. Kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet finansiell kontroll En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Nämndernas avvikelser uppgår till -4,3 mkr. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -18 (-18) procent. Snittet i riket är 6,3 procent. För att uppnå 6,3 procent soliditet inkl. ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 112 mkr. 3 Långfristig låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 363,9 mkr eller ca 40 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3,5 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat, i 2012 års budget planeras en amortering på 5 mkr. Denna del är överförd till kortfristiga skulder i detta bokslut. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en soliditet på 1,8 % innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 4,2 13

16 mkr. Under de tre senaste åren har kommunen utgivit aktieägartillskott med 11 mkr. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverige tar årligen fram en finansiell profil över hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Profilen redovisas på hösten året efter redovisningsåret. Resultatet för Mellerud för de tre senast redovisade åren framgår av spindeldiagrammen nedan. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har förbättrats på flera områden, likviditet, resultat och skattefinansiering av investeringar. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningen som Mellerud är sämre än övriga, hög skattesats och låg soliditet som ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. KFi avslutade sin analys av Melleruds ekonomi år 2007 med Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. och 2008 med Mellerud möter svårare tider med en svag långsiktig kapacitet som kommer till uttryck genom en låg soliditet och hög skattesats. För kommunen blir det därför viktigt att under de kommande åren klara av matchningen mellan kostnader och intäkter på ett sätt som gör att den långsiktiga kapaciteten inte urholkas ytterligare skriver Kfi med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Mellerud goda möjligheter att uppnå ett sådant resultat (ytterligare förbättring av kommunens finansiella profil) skriver Kfi Mellerud bör upprätta en resultatnivå på omkring 2 % de kommande åren för att möta framtida utmaningar i form av bland annat förväntade volymökningar och högre pensionskostnader, det senare till följd av ökade utbetalningar för den s.k. gamla pensionsskulden vilken upparbetats tiden före Med det rådande samhällsekonomiska läget blir det en utmaning att lyckas med detta framöver, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Mellerud möjlighet att redovisa ett sådant resultat. Analyserna i sin helhet finns att läsa på kommunens hemsida. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 8-9 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden tar med sig 383 tkr att 250 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av feriearbeten Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2012 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. 14

17 Resultaträkning Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen 2010 Koncernen 2010 Verksamhetens intäkter Not 1 130,8 152,7 180,5 188,5 Verksamhetens kostnader Not 2-564,0-587,8-594,6-608,6 Avskrivningar Not 3-15,6-17,8-29,2-25,3 Verksamhetens nettokostnader -448,7-453,0-443,3-445,5 Skatteintäkter Not 4 308,6 310,1 308,6 310,1 Slutavräkning skatteintäkter 4,5 7,9 4,5 7,9 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 148,3 152,2 148,3 152,2 Finansiella intäkter Not 6 0,4 0,5 0,6 1,1 Finansiella kostnader Not 7-8,0-6,7-14,8-13,2 Resultat före extraordinära poster 5,0 11,1 3,9 12,7 Skattekostnader -1,2-0,6 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 5,0 11,1 2,7 12,1 Förändring av ansvarsförbindelse 7,3-21,4 7,3-21,4 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 12,3-10,3 10,0-9,3 Finansieringsanalys Finansieringsanalys Kommunen 2010 Koncernen 2010 Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 5,0 11,1 2,7 12,1 Justering för av- och nedskrivningar 15,6 17,8 29,2 25,3 Justering för gjorda avsättningar 8,8 4,4-3,2 4,4 Justering för ianspråkstagna avsättningar -12,0-9,1-9,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8-1,8 0,0-6,2 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelseka 15,7 24,3 22,5 32,4 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -12,0-14,3-6,4-10,9 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0-0,1-0,9-0,3 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 9,7-10,9 10,7-9,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13,4-1,0 25,9 12,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -1,3 0,4 Investering i materiella anläggningstillgångar -26,5-39,9-31,8-48,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,8 0,0 11,4 22,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,8 0,0-3,7 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -27,5-39,8-25,4-26,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 23,0 20,5 23,0 Amortering av skuld -5,5 0,5-46,8-29,7 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 4,7 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5,5 23,5-21,6-6,7 Periodens kassaflöde -19,6-17,3-21,1-21,1 Likvida medel från årets början 45,7 26,1 68,2 47,1 Likvida medel vid årets slut 26,1 8,8 47,1 26,0 15

18 Balansräkning räkning Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen 2010 Koncernen 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,4 0,0 Materiella anläggningstillgångar Not 9 325,5 347,5 542,0 543,5 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 9,7 9,7 7,9 7,8 Summa anläggningstillgångar 335,2 357,2 550,3 551,3 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 3,4 3,5 4,6 4,9 Fordringar Not 12 34,8 49,1 49,4 54,2 Kassa och bank Not 13 26,1 8,8 47,1 26,0 Summa omsättningstillgångar 64,4 61,4 101,2 85,2 SUMMA TILLGÅNGAR 399,6 418,6 651,5 636,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,8 145,9 124,7 138,4 därav årets resultat 5,0 11,1 2,9 12,1 därav aktieägartillskott 4,7 2,1 därav direktbokning -1,8 0,0-1,8 0,4 Avsättningar Avsättningar skatt obeskattade reserver 0,7 0,3 Avsättningar pensioner Not 15 18,1 21,7 18,1 21,7 Avsättningar löneskatt 4,4 5,3 4,4 5,3 Avsättning Sunnanå hamn Not 16 1,8 0,0 1,8 0,0 Avsättningar återställande av soptipp, Sunnanå Not 17 7,1 0,0 7,1 0,0 Avsättningar återställande av soptipp, Hunnebyn Not 18 1,3 1,1 1,3 1,1 Summa avsättningar 32,7 28,0 33,4 28,4 Skulder Långfristiga skulder Not ,5 138,0 352,9 346,9 Kortfristiga skulder Not ,6 106,7 140,5 122,9 Summa skulder 232,1 244,7 493,4 469,8 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 399,6 418,6 651,5 636,5 Soliditet 33,7% 34,9% 19,1% 21,7% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,5 220,8 199,5 220,8 Borgensförbindelser Not ,6 210,0 238,6 210,1 16

19 Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarier Fastigheter S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Slutavräkningsdifferens föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/-bidrag Kostnadsutjämning Inkomstutjämning S:a generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor Räntebidrag Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* Räntekostnad pensionsskuld Aktieägartillskott Bolagshus Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader * Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till 17

20 Belopp i tkr Notförteckning 2010 Kommunen Koncernen 2010 Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Omklassificering av lån Förändring bostadsrätter Förändring ferielöneskuld byte av red.princip Summa Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Omklassificering till Exploateringsfastigheter Utrangering/återföring Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa Avskrivningstider år år år år - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Summa varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar * Utrangering/Återföring Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 3-10 år 3-10 år *Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs. - specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm Summa Totalt materiella anläggningstillgångar

21 Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån Västtrafik, aktier Melleruds Bolagshus AB Dalslands Turist AB, aktier Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Övriga långfristiga fordringar Kommuninvest, Förlagsbevis Kommuninvest, medlemsinsats LF, trygghetsfonden Drivmedelslager Sunnanå Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering Konsumtionsavgifter Barnomsorgsavgifter Äldreomsorg Hyror Musikskoleavgift/lunchavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Moms Handkassa Skattekonto Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupen fastighetsavgift Upplupna skatteintäker Plankostnader Dalslands Museum Övriga interimsfordringar Fordran AFA/omställningsavtal Div. avräkningar Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank

22 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräknin Utdelning koncernföretag 0 0 Ägartillskott Byte av redovisningsprincip ferielöner Årets resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet 0 Ingående värde Årets resultat Utgående värde Not 15 Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-Kl pensioner Summa pensioner Löneskatt S:a avsatt till pensioner för kommunen Avsatt pensioner för NÄRF inkl löneskatt S:a avsatt till pensioner Not 16 Avsatt till Sunnanå Hamn Ingående värde Omdisponerat till deponi Ianspråktaget under året S:a utgående värde Avsättningen ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har medel använts för i huvudsak planarbete och ansökan om miljödom Not 17 Avsatt till Sunnanå deponi Ny avsättning Omdisponerat från Sunnanå hamn Ianspråktaget under året S:a utgående värde Enligt utredning bedöms totalkostnaden för täckning 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har medel använts för i huvudsak utrednings- och planarbete. Not 18 Avsatt till Hunnebyn deponi Ingående värde Ianspråktaget under året S:a utgående värde Hunnebyns avf.dep. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. vara tkr den faktiska kostnaden är tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. 20

23 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 19 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Nordals Härads Sparbank Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kommande års amortering Driftprojekt Semesterlöneskuld, ferielön m.m Pensionskostnader individuell del Löneskatt individuell del Upplupna räntor Förmedlade medel Gåva Moms Personalkostnader Utgiftsrester Inkomstförskott Förutbetalda bidrag Förutbetalda skatteintäkter Arbetsgivaravgifter Div. avräkningar S:a kortfristiga skulder Not 21 Pensionsförpliktelser * Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalningar Sänkning diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen Övrig post S:a pensionsförpliktelser Löneskatt 24.26% S:a pensionsförpliktelser * Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder eller avsättningar. Aktualiseringsgraden uppgår till 94 % Den totala förpliktelsen har minskats med 5 mkr genom tecknande av försäkring år Överskottsmedel i försäkringen uppgår till 280 tkr. 21

24 Notförteckning Kommunen 2010 Koncernen 2010 Belopp i tkr Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Fastigo Statliga bostadslån S:a övriga ansvarsförbindelser Melleruds kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Melleruds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. Avskrivningarnas utveckling, tkr Ksadm T.chef Fast Gata Park Renhå VA Kost Kun SN Sum

25 Driftsredovisning Driftredovisning Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse Nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Administrativ förvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet varav renhållningsverksamhet varav VA-verksamhet Byggnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa nämnder Finansiering Arbetsgivaravgifter Avtalsförsäkringar Pensionskostnader Personalomkostnadspåslag (PO) Intern ränta Övrigt Summa efter finansiering Skatteintäkter Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Regleringsavgift/bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa efter skatter, statsbidrag och finansne Förändring av ansvarsförbindelse 0 0 Summa inklusive förändring av ansvarsförbind Nämndernas budgetavvikelser Tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Administrativa förvaltningen Samhällsbyggnads förvaltningen Byggnadsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden

26 Investeringsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr Inköp Budget Avvikelse Belopp i tkr Inköp Budget Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Åsens skola ombyggnad Ledningsnät och kommunikation Rådahallen nytt reningsverk SUMMA KS - administrativ förvaltning Ombyggnad Järnvägsstationen Handikappanpassningar & yttre tillgänglighet Karolinerskolan KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Strövstig Sunnanå Gatuverksamhet Summa fastighetsverksamhet Kurran ny gata Lastbil Fritidsanläggningar Gång- och cyckelvägar Brygga Summa gatuverksamhet Summa fritidsanläggningar Parkverksamhet Kostverksamhet Sapphultsgatan belysning Inventarier kostenheten Byte av armaturer på gatljus Kokgryta Skållerudshemmet Lekparker Stolar matsalen Rådaskolan Torg och parker Matbil Utbyte av maskiner och fordon Diskmaskin Rådaköket Köp av bilar Möbler matsalen Karolinerskolan Summa parkverksamhet Summa kostverksamhet ingsredo visning VA-verksamhet Lokalvårdsverksamhet Omläggning va-ledn. Sanering Städmaskin Maskinutrustning pumpstationer Maskininvestering Sverkersbyn, djuprengöring filter Summa lokalvårdsverksamhet Pumpstationer utrustning Byte slamcentrifug Sunnanå ARV SUMMA KS - teknisk förvaltning Tillbyggnad Vita Sannar reningsverk Sapphultsgatan VA-ledningar SOCIALNÄMNDEN Kurran VA-ledningar Datorer Vattenreservoar nytt tak Sängar Invallning kemtank Sunnanå ARV SUMMA SOCIALNÄMNDEN Summa VA-verksamhet KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Renhållningsverksamhet Datorer IKT planen A Byte lastmaskin Datorer IKT planen B Summa renhållningsverksamhet Symaskiner Datorer Mellerud Norra Fastighetsverksamhet Datorer Kulturskolan Tekniska övergripande SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMND Rådavallen, löparbanor Konstgräsplan BRUTTOINVESTERINGAR TOTALT Larm försäkringsvillkor Köp av Milabs fastigheter Försäljningar -585 Gården Gredserud värmepump Nedskrivningar 400 Sunnanå Ombyggnad fagerlidshemmet NETTOINVESTERINGAR TOTALT Reavinst 373 Resultatpåverkan 27 Nettoinvesteringarna uppgår till tkr, årets försäljningar uppgår till 0,6 mkr, reavinst vid försäljning uppgående till 373 tkr har använts för att täcka kostnader för gjorda utrangeringar. Årets avskrivningar inkl. nedskrivning uppgår till tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed inte uppfyllt. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda tkr behöver överflyttas till 2012 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag. 24

27 Nyckeltal, Mkr Verksamhetens nettokostnader -362,6-360,6-383,9-401,2-422,6-432,7-441,1-448,7-454,2 - avvikelse mot budget 3,2-9,4 3,0 10,4 0,3-5,5 Skatteintäkter och generella statsbidrag 363,1 370,8 408,9 418,2 434,2 450,7 457,7 461,4 470,2 - avvikelse mot budget 2,6 6,2 1,7-11,6 2,6 6,8 Årets resultat - Koncernen -5,8 2,6 15,8-3,4 6,6 12,1 5,4 2,7 12,1 - Kommunen -7,2 3,7 19,3 12,1 6,4 11,1 7,4 5,0 11,1 - Melleruds Bolagshus AB -0,6-3,4-1,3-0,2-0,1-0,1 - Melleruds Bostäder AB 1,1-1,8-4,1-15,2-0,8 0,4 2,7 1,8 1,2 - Melleruds Industrilokaler AB -0, ,2-2,3-1,4-5,2-4,7-0,9 - Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0 0,0 1,1 0,9 0,2 Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % -1,6 1,0 4,7 2,9 1,5 2,5 1,6 1,1 2,6 Procentuell ökning av: - Skatteintäkter och bidrag 6,5 2,1 10,2 2,3 3,9 3,8 1,6 0,8 1,9 - Nettokostnader 8,5-0,1 10,3 4,5 5,4 2,4 1,9 1,7 1,0 Anläggningstillgångar 308,3 305,7 309,4 311,4 316,3 314,1 323,3 335,2 357,2 Anläggningslån, exkl kortfristig del 163,4 173,4 134,2 124,0 120,5 121,5 120,0 114,5 138,0 Anläggningslån i % av anläggningstillgångar Soliditet - Koncernen 15,1 14,1 14,0 13,9 15,1 16,9 17,9 19,1 21,8 - Kommunen, exkl ansvarsförbindelse 24,2 24,0 27,0 29,9 31,4 33,7 33,3 33,7 34,9 - Kommunen, Inkl ansvarsförbindelse -21,9-22,7-18,6-18,1-26,1-22,3-18,9-18,0-17,9 - Melleruds Bolagshus AB, konc 18,0 0,2-0,3 0,6 1,4 2,0 - Melleruds Bostäder 10,6 8,6 6,0 0,9 0,9 0,7 1,8 3,4 4,2 - Melleruds Industrilokaler 5,9 5,8 4,4 4,4 2,3 1,3 1,2 0,9 1,4 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4 13,5 22,1 13,8 19,1 Likviditet - Koncernen 32,2 35,9 31,7 26,5 26,9 42,1 68,2 47,1 26,0 - Kommunen 21,1 29,8 25,9 21,7 14,2 33,2 45,7 26,1 8,8 - Melleruds Bolagshus AB, konc 0,5 11,9 8,9 22,4 19,2 16,7 - Melleruds Bostäder AB 10,3 5,1 3,9 3,3 2,2 8,0 14,3 9,1 10,6 - Melleruds Industrilokaler AB 0,7 1,0 1,9 1,0 8,9 0,0 7,4 8,4 4,5 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8 0,0 0,8 8,0 2,4 Kassalikviditet % - Koncernen 35,4 24,8 51,2 44,7 61,9 86,0 68,8 66,0 - Kommunen 36,6 25,5 42,5 41,9 56,6 63,5 51,9 54,6 Antal invånare Kommunal utdebitering 22:49 22:49 22:89 22:69 22:69 22:69 22:69 22:69 22:69 25

28 Särredovisning av VA-verksamheten Resultaträkning VA-verksamheten Särredovisning av VA-verksamheten Belopp i Mkr 2010 Verksamhetens intäkter 16,9 17,2 Verksamhetens kostnader Not 1-12,3-12,6 Avskrivningar -2,7-2,7 Verksamhetens nettokostnader 1,9 1,9 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -1,7-1,6 Årets resultat 0,2 0,2 Belopp i tkr Not 1 Av verksamhetens kostnader utgör kr fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Motsvarande summa 2010 är kr Balansräkning VA-verksamheten Not 2 Fordran Skatteverket moms december Förutbetalda kostnader Belopp i Mkr 2010 Totalt övriga fordringar TILLGÅNGAR Not 3 Anläggningstillgångar Avsättningar pensioner 0 0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 41,5 38,8 Avsättningar löneskatt 0 0 Maskiner och inventarier 0,2 0,2 Totalt avsättningar 0 0 Pågående arbeten 0,2 4,6 Summa anläggningstillgångar 42,0 43,6 Not 4 Individuell del Omsättningstillgångar Särskild löneskatt individuell del Kundfordringar 1,6 1,6 Arbetsgivaravgifter december Övriga fordringar Not 2 0,3 0,6 Avdragen preliminärskatt december Summa omsättningstillgångar 1,9 2,2 Semesterlöneskuld och okomp-övertid Utgiftsrester SUMMA TILLGÅNGAR 43,9 45,8 Totalt övriga kortfristiga skulder Not 5 Avsättningar Pensionsskuld Avsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0 Löneskatt Summa avsättningar 0,0 0,0 Totalt pensionsförpliktelser Skulder Kommunlån 42,3 42,7 Skuld vattenskada 0,4 0,1 Summa långfristiga skulder 42,6 42,8 Leverantörsskulder 0,8 2,4 Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,5 0,6 Summa kortfristiga skulder 1,3 3,0 S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 43,9 45,8 I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 5 1,0 1,0 Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. 26

29 Personalekonomiskt bokslut För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År uppgick personalkostnaderna till cirka 65 procent av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var kr. Medellönen för kvinnor var kr och för män kr en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte osakliga löneskillnader kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har tidigare genomförts och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t.ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. En ny lönekartläggning skall göras i början av år 2012 inför detta årets lokala löneöversyn. Anställningsstruktur Antalet anställda räknas även i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är ca 44 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 43 procent, motsvarande siffra för män är ca 2 procent av det totala antalet anställda. Av de 799 tv-anställda var 687 kvinnor och 112 män, dvs. 86 procent kvinnor och 14 procent män. Det var 443 personer som var heltidsanställda, 343 kvinnor och 100 män, samt 356 stycken deltidsanställda, 344 kvinnor och 12 män. Trenden att antalet visstidsanställda minskar fortsätter och orsaken till detta kan man nog skönja i dels återhållsamhet vid vikariat och dels reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) vad gäller konvertering av vikariat till fasta tjänster, dvs. har man innehaft vikariat under minst två år den senaste femårsperioden övergår vikariatet/visstidsanställningen till en tillsvidareanställning. Det kan också konstateras att vi hade ca 70 personer anställda med visstidsförordnande samt en personalrörlighet på 98 nyanställda och 53 avslutade personer samt ett antal tjänster som inte återbesattes. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen har inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är fortfarande mellan 50 och 59 år, 257 st. följd av gruppen år, 229 st. Medelåldern bland alla anställda är 49 år för kvinnor och för män 50 år. År var 144 stycken 60 år eller äldre. Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och landsting. Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser Ålder ,1% 8,7% 13,9% ,1% 9,4% 12,8% ,5% 8,6% 11,5% ,5% 8,8% 11,1% ,1% 6,2% 10,5% ,0% 4,3% 7,1% ,4% 4,3% 8,3% 4,6% 6,1% 9,1% Total sjukfrånvaro proc. Fördelning män kvinnor Män 5,5% 4,5% 2,7% 2,4% 3,5% Kvinnor 10,5% 8,9% 5,9% 6,1% 8,4% Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden - få anställda med lång sjukfrånvaro - som höjer upp genomsnittet, varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Värt att notera är att ungefär 40 procent av alla anställda, 320 personer, inte har någon rapporterad sjukfrånvaro över huvudtaget. Den totala sjukfrånvaron ligger på 7,5 procent vilket är 1,8 procentenheter högre än året innan och de senaste två åren har en ökning kunnat konstaterats. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 60,8 procent av totala antalet sjukdagar, en minskning sedan förra året med 3,2 procentenheter. Detta sammantaget ger vid handen att det är korttidssjukfrånvaron som tenderar öka och att särskild uppmärksamhet runt detta måste ytterligare utvärderas. 27

30 Under de senaste fem åren har andelen anställda med sjukfrånvaro minskat, förutom en liten höjning 2010 och en liten större ökning. Vad detta beror på måste ytterligare analyseras så att vi med konkreta insatser, tillsammans med vår företagshälsovård, kan komma tillbaka till den positiva trend som vi hade åren innan. Det kan också vara så att sjukfrånvaron under 2010 och inte helt är statistiskt säkerställd då byte av statistikunderlag skett i samband med nytt lön-/pa-system. Den 1 april 1993 förändrades sjukförsäkringen och en karensdag infördes. De anställda har möjlighet att ta semester eller kompledigt enstaka dagar istället för sjukskrivning, vilket kan påverka statistiken. Det finns inga uppgifter på hur mycket semester och kompledighet som togs ut istället för sjukskrivning. Rehabilitering Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den egna befattningen. Varje förvaltning har huvudansvaret för att detta skall vara möjligt. Som en hjälp i detta avseende finns det en rehabiliteringspolicy antagen i kommunen. I denna framgår det bl.a. att arbetet med dessa frågor måste ske så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Det är närmaste chefen som ansvarar för rehabiliteringen och en utredning ska lämnas till försäkringskassan. Medarbetaren har ett ansvar för att vara aktiv i rehabiliteringen. Alla åtgärder ska planeras tillsammans med medarbetaren och i förekommande fall företagshälsovården. Personalavdelningen ger ett aktivt och strategiskt stöd till ansvariga chefer och fungerar som en internkonsultativ resurs. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av kommunen. Under 2006 betalade kommunen av 5 mkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 220,8 mkr inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 1998 betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Ansvarsförbindelsen fördelar sig enligt nedan: Tkr Arbetstagare = anställda som jobbar Pensionstagare = anställda som gått i pension Avgångna = f.d. anställda som inte gått i pension SUMMA Av tabellen ovan kan vi se att kommunen har en skuld på 129,8 mkr till personer som inte idag utför några tjänster till kommunen. Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år till 9,0 (7,3) mkr inkl. löneskatt, avtalspensionen som intjänats år uppgår till 17,2 (14,1) mkr inklusive löneskatt. Därutöver har den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 ökat med tkr, denna ökning redovisas inte i resultaträkningen. Det två största orsakerna är sänkning av diskonteringsräntan, den räntenivå som krävs för att skulden ska kunna lösas in vid avsett tillfälle, skulden ökade med 15,6 mkr. Den andra orsaken är den s.k. bromsen i pensionssystemet. Bromsen är till för att de statliga pensionsutbetalningarna ska anpassas till samhällets ekonomiska förutsättningar. Sverige har gått mindre bra och pensionerna har sänkts/inte ökat så mycket. F.d. kommunanställda har haft s.k. förmånsbestämd pension, en garanterad nivå, så när nu staten inte betalar ut så måste kommunerna betala denna minskning, skulden har ökat med 7 mkr pga. detta. Semesterlöne- och övertidsskulden Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen semester, ferielöneskuld, övertid och timlöneskuld. År uppgår skulden till 28,5 mkr, vilket är en minskning med 1,3 mkr sedan år Vi har haft lite osäkra beräkningar de senaste åren, det förefaller som om det har skett en stabilisering och att vi nu vet vilka rapporter som ska tas ut och när de ska tas ut. 28

31 Kommunfullmäktige Ordf. Stig Larsson År / Tkr 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader 0 Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna -, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Valnämnd Från och med 2006 har kommunerna fått det fulla ansvaret för genomförande av allmänna val till riksdag, landsting, kommunfullmäktige och EU-parlamentet. För detta får kommunerna ett anpassat statsbidrag. Revision Revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling. Analys Kommunfullmäktiges ekonomiska utfall är ett överskridande av budget med 82 tkr. Det finns två huvudsakliga orsaker till detta, pga. överklagande av valresultat fick nyval göras till regionen. Det statliga bidraget till valet räckte inte till utan valnämnden har förbrukat ytterligare 55 tkr, inget val var budgeterat under året. Kommunfullmäktiges revisorer har bedrivit granskning av verksamheten i större utsträckning än vad budgeten medgivit, underskottet har landat på 60 tkr. 29

32 Överförmyndare Thomas Jacobsson År / Tkr 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader 0 Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Uppdraget innehas sedan 2004 av en kommunal tjänsteman. Inget arvode utgår för närvarande, utan ersättningen sker inom ordinarie löneram. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo och om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Analys Antalet ärenden ökar och beroende på hur stora inkomster eller förmögenhet huvudmannen har så beror det på vem som skall betala god mannen eller förvaltaren, huvudmannen eller kommunen. Har HM en inkomst som överstiger 2.65 % av PBB eller en förmögenhet som överstiger 2% av PBB så betalar HM själv. Fömyndarskapsärenden är när ett barn under 18 år antingen får ett arv från en förälder eller en utbetalning från försäkringsbolag på grund av en skada. Här är summorna vanligtvis så stora att kommunen inte behöver betala de föräldrar som vill ha arvode. En del av dessa ärenden är mer arbetskrävande då föräldrar ofta vill ha summor till sina barn för t.ex. datorer, cyklar, resor, o.s.v. Det som kommer att öka i år är antalet ensamkommande barn. Vi har hittills i år fått 3 barn Frågeställning 2010 Totala årsarbetskraften 0,25 0,25 Antal kommuninvånare Antal pågående Godmans ärende Antal pågående förvaltarärende 7 9 Antal pågående ensamkommande barn 0 0 Antal förmynderskapsärende

33 Kommunstyrelsen Ordf. Robert Svensson År / Tkr 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen är även teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska leda kommunens övergripande verksamhet enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument. Den ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, tillika ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation, trafiknämnd och krisledningsnämnd. Verksamheten bedrivs i två förvaltningar. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning samt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Inriktningsmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt 31

34 Kommunstyrelsens Administrativa förvaltningen Ansvarig: Ingmar Johansson År / Tkr 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen och direkt underställda finns en stab samt enhetschefer för administration och arbetsmarknad. Kommunchefen ansvarar också för miljö och hälsosamordning samt näringslivsfrågor. Kommunchefen är Vd i Melleruds Bolagshus AB. Inriktningsmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. 32

35 Måluppfyllelse av prestationsmål Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Bemötande av nyinflyttade Bemötande och service mot medborgare Melleruds kommun ska erbjuda företag förutsättningar för etablering och tillväxt Göra det möjligt att bo och verka i hela kommunen Måluppfyllelse I samarbete med kommunens näringsliv ska ett välkomstpaket tas fram och skickas till samtliga nyinflyttade. En välkomstträff anordnas 1 till 2 ggr / år. Måluppfyllelse Kontrollera att alla medarbetare känner till hur kommunen bestämt att mdborgarna ska bli bemötta Måluppfyllelse Målet är uppfyllt om kommunen klättrar i företagsrankingen som görs av Svenska Näringsliv och det finns en tydlig hänvisning med en väg in till kommunen via hemsidan. Målet delvis uppfyllt om kommunen hamnar på samma plats som vid 2010 års ranking Måluppfyllelse För att målet ska vara uppfyllt ska utredningen om fibernät och kapacitet vara klar och ett samarbete om utbyggnad av fibernätet på landsbygden som första projekt vara igång. Viktigt att det är ett samarbete med externa aktörer och att vi ökar samarbetet med byalag och hembygdsföreningar. Påbörjat utbyggnaden av fibernät i tätorterna tillsammans med externa aktörer. Utredningen om kollektivtrafiken ska vara klar och beslut fattat om hur kollektivtrafiken ska kunna ökas för att göra det möjligt för ler kommuninvånare att kunna resa kollaktivt. Under ska förvaltningarna se över sina transporter och sina transportbehov för att utreda om det finns möjlighet att lägga mer transporter på privata aktörer. Syftet med utredningarna är att se på om det finns underlag för att få en permanent Taxirörelse i kommunen. Utfall Kommentar 50% 50% Halvår 2 100% 100% Halvår 2 Enligt plan Enligt plan Enligt plan Enligt plan med avvikelse Ett välkomstpaket från kommun och företag är framtaget. Detta är utskickat till samtliga nyinfyttade. Planering av välkomstmöte är ännu inte klart, men planeras att äga rum i mars Träff för nyinflyttade kommer att äga rum den 3 mars. Hösten Våra nya medarbetare har inte fått en korrekt information och genomgång då det varit tidsbrist. Vi har också två nya volontärer där vi avvaktat med introduktionen till de politiska målen lite. Vår plan är att när vi är ordniarie personal igen kunna jobba med mer framförhållning och på ett annat sätt fokusera så att vi inte hamnar i situationer då vi får tidsnöd när vi ska introducera anställda. Arbete med att se på ett grundläge har startas på två håll. Dels som en kompetensutveckling med hjälp av ManagementSupport och dels som ett projekt inom SKL. Vi klättrade 70 placeringar på rankingen. Från 2012 kommer kommunen att anställa en person som är ansvarig för näringsutvecklingsfrågor. IT-planen för fibernät kommer att vara klar i april Fibernät i tätorterna är inte påbörjat. Närtrafiken är genomförd. Utredningen av interna transporter är gjord. Det fanns inga möjligheter att lägga ut några transporter. 33

36 Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Ett friskare Mellerud Måluppfyllelse Målet uppfyllt enligt plan: Lokalerna är iordningställda så att det passar verksamheten. Ungdomsgården (Mötesplatsen) ska vara igång med tillräcklig bemanning. Stinsen ska utgöra en grund i utvecklingen i samarbete med bland andra skola, socialtjänst, föreningar och andra aktörer. Passagens och fältsekreterarnas verksamhet ska fungera tillfredsställande på Stinsen. Enligt plan Utfall Kommentar Enligt plan Halvår 2 Arbetet pågår enligt plan och invigning sker 3 september. Marknadsföring - Varumärket Mellerud ska utvecklas. Måluppfyllelse Genom att analysera de artiklar som skrivs om oss och hur de ligger till i verktygen vi fogar över. Andel artiklar med positiv inriktning ska öka med 10 %. 10% -6% Dec Artiklarna ökade under hela andra halvan av 2012 men antalet positiva artiklar var färre än antalet negativa. De flesta av artiklarna skrevs också för nätbilagorna och med möjlighet att kommentera vilket gjorde att ytterligare artiklar följde på samma tema. Målet har under året inte uppfyllts och vi behöver jobba ännu mer strategiskt för att få ut vårt budskap och det som faktiskt görs. Värdegrundsarbetet kommer att få stor betydelse tillsammans med det arbete som idag görs av informationsansvarig. Melleruds kommun är en del av världen och den en del av oss Måluppfyllelse För att målet ska vara uppfyllt ska: WEPA - minst två internationella projekt gått till ansökan under. EVS - minst två ungdomar från Melleruds kommun åker ut och vi tar emot minst två personer i vår verksamhet. Varje skola ska ha minst ett aktivt internationellt partnerskap. Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha ett internationellt utbyte under året. Varje förvaltning ska i sin budget avsätta ekonomi för utbyte och aktiviteter i enlighet med internationella policyn. Varje förvaltning ska för att växla upp pengarna för utbyte och aktiviteter se på möjligheterna att söka pengar externt, främst genom EU:s Twin Town program. Enligt plan Enligt plan med avvikelse Halvår 2 WEPA projektet har gått väldigt bra och flera projekt är i ansökningsstadiet. EVS volontärerverksamheten har utvecklats och stärkts ytterligare. Planer för framtiden och att hålla kvar i det positiva som har startats. Det som gör att vi inte riktigt nått målet är att vi behöver få igång mer arbete inom Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Budget för internationellt arbete finns inte heller på alla förvaltningar och i enheterna. WEPA processen genomförd och uppföljning kommer att ske i oktober. För övrigt löper arbetet enligt plan. 34

37 Analys Det har varit ett aktivt år och dessutom har vi haft vakanser som har medfört stor arbetsbelastning för personalen. Det som har blivit lidande är att det framför allt har tagit längre tid att utreda och få svar på skrivelser. Den stora händelsen under året var att del blev klart med miljödom i Sunnanå hamn. Det innebär en nystart i Sunnanå under Inom ansvarsområdet har sluttäckning av deponin i Sunnanå skett till en kostnad av ca tkr. Totalt var det avsatt tkr för sluttäckning av deponin i Sunnanå, framtagning av handlingar för en miljödom och installation av sprinklers i sjöbodarna, men kostnaderna hamnade på tkr. Det innebär att den administrativa enheten har tagit kostnader i Sunnanå på ca tkr. Konsekvensen av utredningen av hur MILAB:s framtid ska se ut medförde att kommunen köpte de fastigheter som det finns kommunal verksamhet i. Under 2012 ska beslut tas om MILAB ska finnas kvar som fjärrvärmebolag eller om fjärrvärmen ska finnas under samhällsbyggnadsförvaltningens ansvar. West Sweden har stöttat kommunen för att se vilka möjligheter det finns att få ekonomiskt stöd och erfarenhetsutbyte från EU för att förverkliga vår vision och mål genom projektet WEPA. För tredje gången har en arbetsklimatenkät genomförts bland kommunens anställda. I jämförelse med tidigare undersökningar upplevs ledarskapet mer positivt. I övrigt är det ungefär samma resultat som tidigare. Av de mål som medborgarkontoret har arbetat med i olika aktiviteter har två stycken inte uppnåtts medan de andra har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. De mål som inte har uppnåtts handlar om marknadsföring och bemötande. En utförlig beskrivning av vad som gjorts och vad som återstår för att nå målet finns i redovisningen av målen. Det som vi lyckats bäst med under året var sommarsäsongen då vi fick en bra introduktion och bra arbetsmetoder för de som jobbade hos oss. Vi hade också en av de bästa somrarna någonsin, när det gäller antalet besökare. Det gjordes också en testperiod där personalen kontrollerades i bemötande, kunskap inom språk och ämne samt tillgängligheten. Rekryteringen av nya medarbetare, på ekonomikontoret, gick bra och smidigt. Arbetet med boksluten har varit en utmaning med många nya moment och med delvis ny personal. Det är fortfarande tveksamheter kring vilken kvalitét som lönesystemet släpper ifrån sig uppgifter. Det har blivit bättre, men det finns fortfarande flera frågetecken. Framtidsfrågor som ska lösa under 2012 är: Tillsättning av vakanta tjänster som näringslivsansvarig och utredare. Snabba upp hanteringen av utredningar och svar på skrivelser Arbeta med att tydligöra styrprinciperna Näringslivsfrågor Markandsföring Fler invånare i Melleruds kommun Fibernät till alla Utveckla medborgarkontoret - service och bemötande Utveckling av effektiva rutiner för budget/prognos, elektroniska inköp och avtalsbas kommer att göras tillsammans med kommunerna i Dalsland. Utveckling av internservice så som IT och lönesystem 35

38 Samhällsbyggnadsförvaltning Ansvarig: Leif Svensson År 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Verksamhetsområdena är administration, fastighet, parkskötsel, förrådsverksamhet, underhåll och nybyggnation av gator, vatten och avlopp, kost- och lokalvårdsverksamhet, renhållning och räddningstjänst. Administration Inom administration ligger övergripande delar så som ekonomi, räddningstjänst, vägbidrag och gemensam infrastruktur Fastighetsenheten Fastighetsenheten driver och förvaltar alla kommunens och Milabs fastigheter som nyttjas av förvaltningarna eller hyrs ut externt. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med interna och externa fastighetsägare ska tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsenheten ansvarar för all mark som ägs av Melleruds kommun. Fritidsanläggningar samt driftsbidrag till föreningar hanteras också av fastighetsenheten. Verksamhetsområdena vatten och avlopp samt renhållning är affärsdrivande verksamheter och särredovisas. Gatuenheten Gatuenhetens ansvarsområden är gator, skyltning och delar av vinterväghållning. Gatuenheten utför projekt samt underhållsarbeten tillsammans med andra enheter. Park- och förrådsenheten Parkenheten tillhandahåller specialistkunskap inom grönytesektorn samt deltar i aktiviteter som marknadsför Melleruds kommun och bidrar till en attraktiv kommun att vistas, arbeta och bo i. Verksamheten omfattar gräsklippning, busk- och rabattskötsel, trädplantering, snöröjning på gång och cykelvägar, offentlig belysning, förrådsansvar på kommunförrådet, underhåll av lekplatser och offentlig renhållning samt skötsel av fyra kommunala badplatser. Serviceenheten Verksamheten omfattar bland annat tillagning, transport och servering av mat till Melleruds kommuns skolor, äldreboenden och hemtjänst. Det finns fem tillagningskök i Melleruds kommun. Lokalvården ansvarar för städning och golvvård på förskolor, skolor, äldreboende och kontor. Våra lokalvårdare är utbildade enligt SRY/yrkesutbildning vilket innebär en kvalitetssäkring av verksamheten. 36

39 Inriktningsmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Måluppfyllelse av prestationsmål Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Driftsavbrott dricksvatten får inte överstiga 6 timmar. Måluppfyllelse Att driftsavbrottet inte överstiger 6 timmar. Utfall Kommentar 6 tim 5 tim Kvartal 4 Vi har inte haft några större läckor under. På de läckor som varit har vi klarat dess på kortare tid än vår målsättning har varit. Göra det möjligt att bo och verka i hela kommunen Måluppfyllelse För att målet ska vara uppfyllt ska utredningen om fibernät och kapcitet vara klar och ett samarbete om utbyggnad av fibernätet på landsbygden som första projekt vara igång. Viktigt att det är ett samarbete med externa aktörer och att vi ökar samarbetet med byalag och hembygdsföreningar. Påbörjat utbyggnaden av fibernät i tätorterna tillsammans med externa aktörer. Utredningen om kollektivtrafiken ska vara klar och beslut fattat om hur kollektivtrafiken ska kunna ökas för att göra det möjligt för ler kommuninvånare att kunna resa kollaktivt. Under ska förvaltningarna se över sina transporter och sina transportbehov för att utreda om det finns möjlighet att lägga mer transporter på privata aktörer. Syftet med utredningarna är att se på om det finns underlag för att få en permanent Taxirörelse i kommunen. Enligt plan Enligt plan med avvikelse It avdelning håller på att tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen ta fram en infrastrukturplan för it. Buss och taxi utreds av Kommunstyrelsekontoret. Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar endast i infrastrukturplan för it. Minska inköp av produkter med härdat fett Måluppfyllelse Under år skall inköp av dessa produkter minskas till 0 ton. Startvärde är 5,5 vilket motsvarar 100%. Målet skall vara 0 ton vilket innebär att vi klarat av målet. 100% 100% Halvår 2 Enligt vår nya livsmedelsupphandling som startade i maj minskas nu förbrukning av margarin för att istället använda smörprodukter. Minskning av spillvatten i VA-systemet Måluppfyllelse Målet är att det skall minska till 25% under år 25% 36% Halvår 2 Vi ligger på ungefär samma värde som vi hade under första halvåret. Parkmiljö i Melleruds Måluppfyllelse Vi skall bygga en parkmiljö som 1 1 Halvår 1 37

40 Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år tätort för alla är tillgänglighetsanpassa för alla i samhället. Rum skapas i parken som är trygga och tillfredställande för både äldre och yngre. Utfall Kommentar Den allmänna parken i Gärdserud har tillgänglighetsanpassats. Underhållsplaner för asfaltsytor Utförda besiktningsanmärkningar Måluppfyllelse Antalet skall öka med 25 st under. Måluppfyllelse Upprätta underhållsplaner för varje tätort. Underhållstakten skall vara 1%. Måluppfyllelse Målet är att minst åtgärda 12 st anmärkningar under , Dec Vi kontroll mot Miljö så har vi fått in detta antalet nya anläggningar i vårt system Vi har haft NCC som titta på detta och även lämnat ett pris. Detta pris var för dyrt och därför blev det ingen fortsättning Under december har vi åtgärdat tillsynspunkter brand på följande ställen, Åsebro skola, Rådahallen och Stinsen. Minska svinnet av mat inom skolmåltiderna Måluppfyllelse Minska maten som slängs med 15% 15% 0% Halvår 2 Vi har under en längre tid försökt få eleverna att tillsammans med kökspersonal minska matsvinnet. Det har tyvärr inte gått att uppnå. Det behövs mycket större engagemang från skolans sida. Effektiv offentlig belysning Måluppfyllelse Under skall 400 st av dessa armaturer bytas ut till mera energieffektiva armaturer Halvår 2 Erikstad, Dals Rostocks tätort och Köpmannebro har enligt senaste förbrukningsrapporten från Vattenfall sänkt sin förbrukning mellan 18-37%. Melleruds kommun är en del av världen och den en del av oss Måluppfyllelse För att målet ska vara uppfyllt ska: WEPA - minst två internationella projekt gått till ansökan under. EVS - minst två ungdomar från Melleruds kommun åker ut och vi tar emot minst två personer i vår verksamhet. Varje skola ska ha minst ett aktivt internationellt partnerskap. Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha ett internationellt utbyte under året. Varje förvaltning ska i sin budget avsätta ekonomi för utbyte och aktiviteter i enlighet med internationella policyn. Varje förvaltning ska för att växla upp pengarna för utbyte och aktiviteter se på möjligheterna att söka pengar externt, främst genom EU:s Twin Town program. Enligt plan Enligt plan Halvår 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året deltagit i träffar med West Sweden angående EU projekt. Tyvärr blev inget projekt prioriterat för Samhällsbyggnadsförvaltningen. 38

41 Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Minska elförbrukningen på våra fastigheter Analys Administrationen Måluppfyllelse Under skall strömförbrukningen minskas med 3%. Utfall Kommentar 3% 4% Kvartal 4 Gjorda åtgärder ger nu resultat För år gick Samhällsbyggnadsförvaltningen in med ett underskott i budget på tkr. Detta underskott placerades på detta ansvarsområde. Vi har försökt hämta in detta underskott men inte lyckats. Fastighet Fastigheter visar ett överskott på 10 tkr. Detta trots ett politiskt beslut om nedskrivning av anläggningar på 400 tkr (KS ), samt att energikostnaderna blev ca 650 tkr högre än budgeterat på grund av den kalla vintern. Gatu och vägar Verksamheten i sin helhet visar på ett underskott på tkr. Intäkterna visar ett minus om totalt -183 tkr mot budget. Detta beror på att vi utfört mindre arbete än budgeterat åt VA-verksamheten och andra enheter. Kostnaderna visar ett underskott om totalt tkr. En analys av dessa visar på följande avvikelser. Underhållet på gator och gångvägar visar ett underskott om -646 tkr mot budget. Vi har dock bara gjort det mest akuta. Kostnaden för snöröjningen visar ett underskott om -520 tkr. Detta beror på all den snö som kom de tre första månaderna och all sandbortagning i april och maj. Parkeringsövervakningen visar på överskott om 8 tkr. Park & Förråd Park och förrådsenheten visar ett underskott på -165 tkr totalt. Under har det pågått arbete med den nya organisationen för att utveckla och utföra arbete på ett effektivt sätt. Servicelaget har kunnat utvecklas i en ny och intressant riktning, där arbetstagaren tar mer ansvar för sitt jobb. Förrådsverksamheten har haft mycket arbete med att laga fordon som har gått sönder under. Stora delar av kommunens fordonspark är över 20 år och det innebär mycket reparationer. En medarbetare har gått i pension under våren, ny medarbetare har haft en upplärningsperiod. Detta har medfört dubbla lönekostnader under en period. Kostnaden för offentlig renhållning ökar även i år och det är fortfarande mycket nedskräpning på offentliga miljöer och badplatser. Vi har påbörjat ett stort förändrings arbete med offentliga belysningen, utbyte av gamla ljuspunkter mot nya effektiva och energisparande belysningsarmaturer. Kostnaden för vinterväghållningen var mycket hög i början av året. Detta återhämtades delvis i slutet av året. Kost och lokalvård Verksamheten visar ett överskott på 615 tkr och en ökad försäljning med 185 tkr mot budget. 39

42 Enligt flera enkäter ligger kosten med höga betyg, framförallt hemtjänsten där vi är högst i riket. Det är viktigt att vi på serviceenheten får in beställningar i god tid från våra kunder och att antalet stämmer oavsett det gäller måltider eller lokalvård. Livsmedelskostnaderna blev 148 tkr högre än budgeterat. Det är framförallt inom nutrition och kosttillägg. Lönerna ligger betydligt lägre än budgeterat delvis beroende på för högt budgeterade löner på lokalvården. Resultatet beror bl.a. på effektivisering, färre kök och således också färre anställda. Personalstyrkan har på elva år gått från 80 tillsvidareanställda till 47 idag. Reparation och underhållskostnaderna blev inte lika höga som det budgeterats. Nya maskiner och utrustning inom både kost och lokalvård har införskaffats. Fortfarande trångt i Skållerudshemmets och Rådarestaurangens kök. Förbättringar har gjorts under året men det återstår fortfarande en del att göra. Flera av medarbetarna har varit på kurs bl. a egenkontrollutbildning för kosten och SRY utbildning för lokalvården. Affärsverksamhet Resultaträkning År 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Verksamheterna Vatten och avlopp (VA) samt Renhållning betraktas som affärsverksamheter. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa helt finansieras av avgifter från brukarna. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens eget kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Affärsverksamheterna särredovisas. VA-verksamhet Verksamhetens uppgift är att försörja de delar i kommunen som har kommunalt vatten och avlopp med dricksvatten av god kvalité samt en avloppsrening som uppfyller myndigheternas krav. För detta ändamål finns tre vattenverk, fem reningsverk samt 34 avloppspumpstationer i kommunen. Renhållning I Melleruds kommun finns Hunnebyns avfallsanläggning som är kommunens återvinningscentral. Sophämtning sker på entreprenad och hushållsavfallet fraktas till Ragn-Sells Heljestorp. I kommunen finns sju återvinningsstationer för förpackningar. Den tidigare deponiytan på Hunnebyn är under sluttäckning. Täckningen gjorde ett uppehåll under våren eftersom Sunnanå gamla deponi behövde sluttäckas. 40

43 Renhållningsenheten visar ett överskott på 620 tkr varav 540 tkr skall användas för täckning av Hunnebyn. Analys VA-verksamheten Verksamheten i sin helhet visar ett överskott på 248 tkr. Konsumtionsavgifterna är 774 tkr högre än budget. På kostnadssidan har vi reparerat och bytt ut en del gammal utrustning. Det har anställts en person via nystastartjobb, med driftsbidrag från AMS, som går in som en intäkt på 167 tkr. Driftsbidraget går ut i April Lönerna är 199 tkr högre än budgeterat, arbetsgivaravgifter uppgår till 48 tkr högre än budgeterat. Analyskostnader 160 tkr högre än budget och konsultkostnader 190 tkr högre än budget p.g.a. utredning om grumligt vatten under. Avslutad i december. Renovering av lågvattenreservoar vid Västerråda blev klar under året. Detta har varit en extra kostnad för verksamheten. Nya pumpar, rör och dränering runt reservoaren har gjorts. Ökade kostnader har balanserats mot ökade intäkter. Renhållningen Verksamheten i sin helhet visar ett överskott om 80 tkr. Intäkterna för konsumtionsavgifterna är 261 tkr högre än budget vilket till stor del beror på att många abonnenter har ändrat på hämtningsintervall för sina sopkärl samt att antalet abonnenter har ökat. Fler besök på Hunnebyn har ökat intäkterna med 256 tkr. Vi har haft extra personalkostnader för vikarier under semestern. Detta för att förbättra servicen och sorteringen på rampen, vilket ger ökade personalkostnader men minskade kostnader för behandling av avfallet. Kostnaderna för frakt och behandling av hushållssoporna ökar vid ökande antal abonnenter Kostnader för frakt och behandling av avfall har också ökat med 474 tkr detta är i takt med ökade mängder avfall som lämnats på Hunnebyn. Reparationskostnader för lastmaskinen har varit lägre än på många år. Övriga reparations och underhållskostnader som uppkommit är byte av pump för lakvatten då vi även passade på att rengöra dammen, ta bort sly och räta upp staketet samt måla och lägga nytt tak på pumphuset. Kostnader som överskridit budget har balanserats mot ökade intäkter. 41

44 Nyckeltal för samhällsbyggnadsförvaltningen 2010 Budget Antal bygglovs ärenden Olje förbrukning i m Gräsyta m Antal träd Antal lekplatser Städ yta m2 per dag Städ yta m2 per h vinter väghållning kr/inv Hushålls sopor kg/inv. 184,59 184,59 194,80 Hushålls sopor kr/inv. 514,61 514,61 504,17 Grov sopor farligt avfall kg/inv. 181,62 181,62 227,10 Grov sopor farligt avfall kr/inv. 176,51 176,51 246,98 Producerat vatten m Behandlat avlopps vatten m Ej uthyrd yta m Debiterat vatten m Elförbrukning

45 Byggnadsnämnden Ordf. Eivor Östergren Belopp i tkr 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa Kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens verksamhet innefattar arbete med kommunens planer, bygglov, bygganmälan, samråd, kontrollplaner, kulturmiljöinventeringar, kartor, upprättande av adresser/lägenhetsregister, adress- och byggnadsregister, tillstånd för brandfarlig vara och sotningsverksamhet. Byggnadsnämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Byggenheten sorterar organisatoriskt under Samhällsbyggnadsförvaltningen. Från och med började en ny Plan- och bygglag att gälla vilket medfört en del förändringar i byggnadsnämndens verksamhet. Analys Resultatet för Byggnadsnämnden visar ett underskott på -125 tkr. Underskottet beror på mindre intäkter på bygglov och övriga taxor än budgeterat. Inriktningsmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Måluppfyllelse av prestationsmål Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Bekräftelse inkommen ansökan bygglov Höja antalet energideklarationer i kommunen Måluppfyllelse Expediering av bekräftelse inom 10 arbetsdagar efter inkommen ansökan. Målsättningen är att 100% får en bekräftelse inom 10 dagar. Måluppfyllelse Att minst 50% av de fastigheter som omfattas av lagen om energideklaratoner skall vara deklarerade under. Utfall Kommentar 100% 80% Halvår 2 100% 31% Halvår 2 Vi skickar bekräftelse till de som vi inte träffar personligen eller ringer till vilket innebär att alla fått en bekräftelse. Dock inte skriftligen. Endast 31 % av de byggnader som ska energideklareras i Melleruds kommen är deklarerade, siffran är exklusive de småhus som blivit deklarerade vid försäljning. 43

46 Kultur och utbildningsnämnden Ordf. Harald Ericson Belopp i tkr 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa Kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Kultur- och utbildningsförvaltningen har ansvar för förskola, grundskola, fritidshem, familjedaghem, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, SFI och ungdomsverksamhet på Stinsen. Vi ansvar också kulturskolan, bibloteket och Kulturbruket på Dal. Organisationen består av sju rektorsområden fördelade på två team: Team yngre med fyra rektorer som ansvarar för förskola, familjedaghem och F-6 med fritids inom Melleruds Norra, Melleruds Södra, Åsebro och Dals Rostock. Team äldre med tre rektorer som ansvarar för år 7-9, gymnasium Vuxenutbildning, SFI och kultur. Enheterna är Råda, Dahlstiernska och KulturMellerud. Inom varje team finns elevhälsan där ingår rektorer, speciallärare, specialpedagoger och skolsköterskor. Vi har en skolkurator och anlitar skolpsykologer på konsultbasis. SYO finns för Råda och Dahlstiernska. Förvaltningen har en skolläkare på 10 %. Skolorna har 5,5 skolassistenter, tjänsterna är fördelade utifrån enheternas storlek och komplexitet. Förskoleverksamhet I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande: I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier. 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. 15 timmar per vecka, 35 veckor/525 timmar per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller tre år. Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse. Förskoleverksamhet bedrivs på fem förskolor, totalt 15 avdelningar med varierande bemanning, och i elva familjedaghem (dagbarnvårdare), varav två i Åsebroområdet och nio i centrala Mellerud. Under året minskades antalet familjedaghem till åtta. Obligatoriska skolformer inklusive skolbarnsomsorg och förskoleklass I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i ålder 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom särskolan. Kommunen har sex grundskolor, en med skolår F-3, fyra med skolår F-6 samt en med skolår

47 Särskola finns på Rådaskolan (skolår 3-10). Elever i behov av träningsskola går i andra kommuner. Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-12 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete och/eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom Rådaskolan. På Rådaskolan erbjuds förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever. Ungdomsgården har utvecklats under året. Den heter nu Stinsen och har sina lokaler tillsammans med fältassistenterna och en del av gymnasiets introduktionsprogram. Ungdomsgymnasium Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan erbjuds följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna dans och musik, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetarprogrammet och Teknikprogrammet. Dessutom finns Introduktionsprogrammet. Inom ramen för Introduktionsprogrammet erbjuds lärlingsutbildning. I samarbete med Socialnämnden bedrivs verksamhet för elever med stort socialt stödbehov, Passagen. Från med hösten inryms Passagen i Stinsen, där nyverksamheter startades upp. För övriga nationella program köps platser i andra kommuner. Melleruds kommun ingår i samverkansområdet Fyrbodals gymnasieskola, och har genom detta samarbete samverkansavtal med samtliga Fyrbodals kommuner utom Åmål. För särgymnasieelever köper Mellerud platser från flera olika utbildningsanordnare, främst Dals-Ed, Nuntorp, Vänersborg och Trollhättan. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen innefattar Utbildning på grundskolenivå för vuxna Utbildning på gymnasienivå för vuxna Svenska för invandrare Särskola för vuxenstuderande Uppdragsutbildning Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom samverkan mellan Dalslandskommunerna (det så kallade Dalslandsvis), inköp av tillfälligt efterfrågad kompetens samt i mindre utsträckning genom köp av utbildningsplatser i andra kommuner utanför Dalsland. KulturMellerud Biblioteket, kulturskolan och Kulturbruket på Dal bildar enheten KulturMellerud Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninnevånare och besökare ska ha tillgång till ett bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet bedrivs vid biblioteket i Mellerud. Biblioteket har öppet 45,5 timmar per vecka. Bokutlåning sker även genom lanthandeln i Grinstad samt föreningen Bolstads prästgårds vänner. På biblioteket anordnas utställningar och biblioteket har ansvar för kommunens konst- och filmsamlingar. Både vad det beträffar biblioteksverksamhet och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Biblioteket lånar också ut barnböcker via förskolorna. Kulturskolan bedriver följande verksamhet: Individuell undervisning i instrument och sång, dans- och ensembleverksamhet, klassundervisning inom grundskolan och medverkan inom det estetiska programmet och det individuella valet på gymnasieskolan. 45

48 Kulturskolan samarbetar med kulturskolorna i övriga Dalsland. Ansvarig för programverksamheten på Kulturbruket är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelseorgan som rapporterar till Kultur- och utbildningsnämnden. Kulturbruksstyrelsen har som uppgift att marknadsföra Kulturbruket, samordna aktiviteterna där samt genom egna insatser komplettera programutbudet. För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara, vilket innebär regelbundna framträdanden i Mellerud av de ensembler som har sin bas där. Inriktningsmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. 46

49 Måluppfyllelse av prestationsmål Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Öka antalet elever som deltar i Ung Företagsamhet Måluppfyllelse Att denna procentsats ökar med 10% under en treårs period. Målet ej enligt plan 0 %, delvis enligt plan mindre än 3 % och enligt plan mer än 3 % Utfall Kommentar Halvår 2 Förvaltningen har lagt en plan för hösten.ett stort projekt genomfördes under ht % av föräldrarna upplever att alla barn i förskolan har en utvecklande pedagogisk verksamhet Måluppfyllelse Antal förskollärare i verksamheten Resultat brukarenkät Antal sexåringar som når (rätt nivå)enligt kommunens läsutvecklingsschema 10% 0% Vi arbetar utifrån individuella handlingsplaner där föräldrar ska vara delaktiga i sina barns utveckling. Under har ingen gemensam enkätundersökning genomförts. Alla elever ska minst ha nått målet godkänt i alla ämnen när de lämnar grundskolan Ett friskare Mellerud Måluppfyllelse 100 % av eleverna skall ha godkänt i alla ämnen när de lämnar årskurs 9. Måluppfyllelse Målet uppfyllt enligt plan: Lokalerna är iordningställda så att det passar verksamheten. Ungdomsgården (Mötesplatsen) ska vara igång med tillräcklig bemanning. Stinsen ska utgöra en grund i utvecklingen i samarbete med bland andra skola, socialtjänst, föreningar och andra aktörer. Passagens och fältsekreterarnas verksamhet ska fungera tillfredsställande på Stinsen. 100% 78% Enligt plan Enligt plan Ett stort område att utveckla som startade under 2010, det finns ett tydligt visionsdokument med handlingplaner för varje enhet, arbetslag och medarbetare. Utfallet gäller elever i åk 9 vt 11 som når betyg i alla ämnen. 77,6% nådde behörighet till yrkesprogrammen cirka 68 % nådde behörighet till alla gymnasieprogrammen. Halvår 2 Integrationen: Medför fler mångkulturella sammanhang som leder till större nyfikenhet och omvärldsorientering Måluppfyllelse Att öka integrationen i form av mångkulturella sammanhang Enligt plan med avvikelse Enligt plan med avvikelse Arbetet pågår. Många nya asylsökande under hösten. 47

50 Analys Det stora området som vi arbetar med är att alla elever ska ha nått minst godkänt i alla ämnen. Vi har inte lyckats och mycket beror på att de processer vi har startat inte har gett resultat ännu. Vi måste inom hela organisationen arbeta mycket vikten av alla medarbetares insats för varje barn och elev. Vi måste ta tillvara de redskap som finns för att utföra vårt gemensamma uppdrag att nå målet med elever som har god självkänsla och självbild med bra och breda kunskaper att vila på för kunna skapa sig en framtid. Elevantalet inom grundskolan minskar under och vi kan tydligt se att minskningen främst sker på våra ytterskolor. Minskande elevkullarna gör att det kan bli väldigt få elever i olika åldersgrupper. Det vi ser är att familjer flyttar in till centralla Mellerud och det blir fler barn i grundskolan och förskolan i centralorten. Detta innebär att våra förskolor och skolor inte har tillräckligt med platser i centralorten. Åsen skola har flyttat in förskolans verksamhet i skolans lokaler sedan hösten och Tallåsens förskola ligger i "malpåse" tillsvidare. Under våren var det ett hårt tryck på förskoleplatser i centrala Mellerud vilket innebar att vi inte kunde erbjuda förstahandsvalet för alla barn. De blev erbjudna plats på den förskola utanför centralorten som hade plats allt enligt våra riktlinjer, men med en stor besvikelse för många föräldrar, men vi har även familjer som valt att ha sina barn kvar på den förskola som man blivit erbjuden trots att den inte var förstahandsvalet pga. förskolans naturnära läge och verksamhetens innehåll. Det var färre elever som sökte till Dahlstiernska gymnasiet hösten. Till Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen hade vi för få sökande för att dessa program skulle strata ht-11. Fler elever valde lärling -, VVS -, estet- och BUprogrammen. Med något lägre elever på gymnasiet gjordes en anpassning av verksamheten med färre lärartjänster. Under året har vi haft en ökad inflyttning av utomnordska elever. För att möta detta vi har startat en förberedelsegrupp för elever i grundskolan. SFI har haft stora undervisningsgrupper under året. I våra verksamheter finns många barn som har svår social problematik. Vi har också ett ökat antal elever som familjehemsplacerats i Melleruds kommun. Detta utgör ett ökat ansvar för vårt elevhälsoarbete. Volymmått Antal årsarbetare Antal inskrivna i förskola Antal inskrivna i familjedaghem Antal elever förskoleklass och grundskola Antal elever särskola Antal inskrivna fritidshem Antal elever egen gymnasieskola Antal elever övrig gymnasieskola 200 Antal elever gymn. särskola Antal elever vuxenutbildning Antalet besökare biblioteket Antal besökare Kulturbruket Antal inskrivna i Kulturskolan

51 Socialnämnden Ordföranden Daniel Jensen År / Tkr 2010 Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden sammanträder cirka en gång per månad och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, i de föreskrifter som finns i författningar, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden. Socialnämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt rapportera när beslut om plats i särskilt boende eller annan insats inte har verkställts inom tre månader. Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/kpr/ och Kommunala handikapprådet/khr/. Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder cirka en gång per månad och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning. Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut. Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta så kostnadseffektivt som möjligt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning. Verksamhetsförändringar - sammanfattning De ekonomiska förutsättningarna för innebar, efter en beräknad löneökning på två procent av lönesumman 2010, att socialnämnden skulle minska nettokostnaderna med tkr för jämfört med budgetåret Inom socialtjänsten har under flera år pågått strukturförändringar så att resurserna bättre används att tillgodose behoven för den enskilde och att god ekonomisk hushållning säkras. Organisationen har förändrats med en tydligare inriktning på styrning och ledning. Med de befolkningsförändringar som sker med allt fler personer som blir äldre, behöver också verksamheten förbättras för att kunna tillgodose de behov den enskilde har rätt till enligt nuvarande lagstiftning. Staten har särskilt uppmärksammat omfattningen av behov för sjuka äldre bland annat genom prestationsrelaterade bidrag. Det sociala innehållet i verksamheten har ytterligare utvecklats särskilt vad gäller för enskilda i äldreboende, vilket skett i det sociala projektet. Under har behovet av fler platser i särskilda boendeformer för personer med demens tydligt visat sig i fler ansökningar. Insatser inom hemvård har ökat på grund av fler äldre än tidigare lever längre och ofta haft flera diagnoser. Form för ökad valfrihet (LOV) har införts, vad gäller hemtjänst. Under har ingen entreprenör anmält intresse att bedriva verksamhet i kommunen. 49

52 Under året har det tillkommit fler personer som är berättigade bland annat till daglig verksamhet enligt LSS, vilket har medfört att förändringar genomförts för att tillgodose kraven på goda levnadsvillkor för den enskilde. Många unga far illa i kommunen som innebär att insatserna måste förbättras både på en förebyggande och behandlande nivå. Fältsekreterare, fritidsgårdsverksamhet och Passagen samverkar i gemensamma lokaler sedan april. Vid kännedom stöder socialnämnden särskilt den som utsatts för brott. Fler unga har behövt insatser i hem för vård eller boende utöver den årsplats som varit budgeterad. Stöd till personer med missbruksproblem har i första hand skett i öppna former. De lokala resurserna har förstärkts inom IFO. I missbruksarbetet användas ASI/DOK och ADDIS, som är intervju- och kartläggningsinstrument. Under har kommunens insatser för att ta emot ensamkommande barn och ungdomar utökats kraftigt. Genomströmningen är stor och många ungdomar har tagits emot av Melleruds kommun. Arbetet sker delvis i samverkan med övriga kommuner i Dalsland. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsbeskrivning I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Ekonomiskt bistånd Insatser för unga Insatser för vuxna missbrukare Familjerätt Förebyggande verksamhet Konsumentrådgivning Skuldsanering Familjerådgivning (som fristående verksamhet) Handläggning av ärenden enligt alkohollagen Tillsyn av försäljning enligt tobakslagen Stöd till föreningar Verksamhetsförändringar Det förebyggande och allmänt inriktade arbetet ska intensifieras i samverkan med andra myndigheter samt med organisationer och enskilda bland annat inom ramen för Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud. Med en intensifierad satsning på att stödja människor att bli självförsörjande samverkar individ- och familjeomsorgen med arbetsmarknadsenhet, arbetsförmedling, primärvård och försäkringskassa. På grund av de globala förändringar som även direkt påverkat arbetsmarknaden i Sverige och med ändrade regler för arbetslöshetskassa och försäkringskassa har enskilda av de orsakerna blivit berättigade till ekonomiskt bistånd. Stöd på hemmaplan för barn som far illa ska utvecklas ytterligare för att minska behovet av platser i hem för vård eller boende. För att säkerställa utredningsarbetet kommer individ- och familjeomsorgen på sikt att tillämpa BBIC barnets behov i centrum. Stöd till personer med missbruksproblem ska i första hand ske i öppna former. De lokala resurserna har förstärkts inom IFO. I missbruksarbetet användas ASI/DOK och ADDIS, som är intervju- och kartläggningsinstrument. Budgetanslaget för köp av platser på hem för vård eller boende reducerades för från två årsplatser till 1,5 årsplats. Under har kommunens insatser för att ta emot ensamkommande barn och ungdomar utökats kraftigt. Genomströmningen är stor och många ungdomar har tagits emot av Melleruds kommun. Arbetet sker delvis i samverkan med övriga kommuner i Dalsland. Vård och omsorg Verksamhetsbeskrivning I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen (1992) 50

53 Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård, Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende), Dagcentral vid Älvan och Karolinen Trygghetstelefon Hemsändning av varor Matdistribution Stöd till närstående Stöd till föreningar Verksamhetsförändringar De senaste årens ökning av antalet äldre som beviljats insatser har fortsatt öka särskilt mot insatser i det ordinära hemmet. Antalet äldre över 80 år har ökat. Antalet budgeterade platser i särskilda boendeformer har minskat med 71 platser mellan åren Under har det varit budgeterat 143 platser. Ombyggnationen vid Fagerlidshemmet har inneburit fyra nya boendeplatser. De har temporärt använts vid överbeläggningar. Sexan har byggts om till sex boendeplatser och tre korttidsplatser för personer med demenssjukdomar. Någon enstaka plats har använts vid överbeläggningar. Det har saknats medel för att inom budget regelbundet utnyttja platserna. Behovet av demensplatser är ytterligare cirka 15 utöver nuvarande 38 platser. Personer med demens som inte får plats i gruppbostäder för dementa, bor i ordinärt boende, på Bergs korttid eller i annat särskilt boende. Mellerud deltar sedan 2010 i ett projekt med utökat ansvar för kommunens sjuksköterskor att göra hembesök hos personer över 65 år, som ej är inskrivna i hemsjukvården. Målet är att öka tryggheten och tillgängligheten och förhindra oplanerade inläggningar på sjukhus. Under har det arbetats med en uppdaterad verksamhetsplan för Vård och omsorg för perioden Frågeställningen är hur många platser som behövs i särskilt boende och förläggningen av dessa. Särskilt handlar det om verksamheterna vid Bergs och Kroppefjällshemmet, eventuell avveckling eller om- och tillbyggnation. För Fagerlidshemmet kan det innebära tillbyggnation vid ett avvecklingsbeslut av annat boende. Stöd och service till vissa funktionshindrade Verksamhetsbeskrivning I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på: Personlig assistans/personlig assistent Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Boende för barn och ungdomar Boende för vuxna Daglig verksamhet Dagverksamhet och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder Verksamhetsförändringar Enhetschef har anställts vid socialpsykiatrin vars uppdrag inledningsvis har varit att utveckla verksamheten mot en anpassning av dagens krav och behov. Genom personalsammanslagning av verksamheterna trygghetsboende, boendestöd samt dagverksamhet uppnås större flexibilitet och effektivitet. Möjlighet finns att ge stöd vid tider när behoven finns. Förändringarna verkställs i början av Från och med sommaren har till enheten tillförts sektorn stöd till ensamkommande barn och placerats organisatoriskt under enhetschefen för socialpsykiatrin. Stödet har under året verkställts genom boendestöd i inhyrda lägenheter och har avsett barn med permanent uppehållstillstånd. Uppstart har skett i samverkan med USD. Planering för 2012 avser HVB- 51

54 boende samt att asylsökande barn införlivas i verksamheten från den 1 augusti Stor vikt läggs på samverkan med skolan, integrationsansvarig samt socialsekreterare vid IFO. På grund av för höga kostnader har poolverksamheten avvecklats under året. Blåklintsvägens gruppbostad flyttade i september till Karolinen. Flytten har inneburit väl anpassade lokaler för äldre, närhet till social samvaro samt bättre arbetsmiljö för personalen. Flytten har inneburit en hyreshöjning för verksamheten med drygt 300 tkr. En 50 % lönebidragstjänst har inrättats för att koordinera och ansvara för verksamhetens samtliga beställningar. Inriktningsmål Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. 52

55 Måluppfyllelse av prestationsmål Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Alla som erhåller insatser eller deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål Måluppfyllelse Alla som erhåller insatser eller deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål. Utfall Senaste kommentaren 100% 100% Även vid ankomstsamtal får den enskilde m fl information om att kunna lämna synpunkter. Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal/planeringssamtal inom en vecka. För vuxna ska behovet av platser i hem för vård eller boende inte överstiga 1,5 årsplatser. Patienter ska riskbedömas enligt socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Måluppfyllelse Alla som vill får samtal. Måluppfyllelse Att antalet vuxna ska behovet av platser i hem för vård eller boende inte överstiga 1,5 årsplatser. Måluppfyllelse Patienter med nedsatt hälsa ska riskbedömas riktade HSL insatser enligt socialstyrelsens kvalitetsindikatorer 100% 100% Alla erbjuds samtal. 548dgr 606dgr Antalet personer med drogberoende som får insatser via socialtjänsten har de senaste åren ökat. Med behandling och stöd på hemmaplan kan fler erhålla insatser inom beslutad ram. Målet innebär att antalet vårddygn i hem för vård eller boende inte fick överstiga 548 dygn under. Antalet vårddygn uppgick till 606, vilket är en ökning med 13 % jämfört med Målet uppfylldes således inte vad gäller antalet vårddygn, framförallt beroende på att målet för sänktes från två årsplatser till 1,5 årsplats. Budgetmässigt håller sig dock köp av platser inom beslutad ram. 100% 100% Alla riskbedöms enligt indikatorerna. Alla praktikanter ska vara nöjda med praktiken och de uttrycker att de kan tänka sig söka anställning i socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning. Måluppfyllelse Att samtliga praktikanter varit nöjda efter avslutad praktik. 100% 100% Alla praktikanter får en enkät efter avslutad praktik. Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera ska erbjudas plats inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal. Måluppfyllelse Alla som söker plats och är behörig att söka erbjuds plats 100% 100% Ett friskare Mellerud Måluppfyllelse Målet uppfyllt enligt plan: Lokalerna är iordningställda så att det passar verksamheten. Ungdomsgården (Mötesplatsen) ska vara igång med tillräcklig bemanning. Stinsen ska utgöra en grund i utvecklingen i samarbete med bland andra skola, socialtjänst, föreningar och andra aktörer. Passagens och fältsekreterarnas verksamhet ska fungera tillfredsställande på Stinsen. Målet delvis uppfyllt: Om ett av ovanstående kriterier inte har uppnåtts. Målet ej uppfyllt: Enligt plan Enligt plan 53

56 Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år Om Flera av ovanstående kriterier ej är uppfyllda. Utfall Senaste kommentaren För unga ska behovet av placeringar i hem för vård eller boende inte överstiga en årsplats. Melleruds kommun är en del av världen och den en del av oss Måluppfyllelse För unga ska behovet av placeringar i hem för vård eller boende inte överstiga en årsplats. Måluppfyllelse För att målet ska vara uppfyllt ska: WEPA - minst två internationella projekt gått till ansökan under. EVS - minst två ungdomar från Melleruds kommun åker ut och vi tar emot minst två personer i vår verksamhet. Varje skola ska ha minst ett aktivt internationellt partnerskap. Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha ett internationellt utbyte under året. Varje förvaltning ska i sin budget avsätta ekonomi för utbyte och aktiviteter i enlighet med internationella policyn. Varje förvaltning ska för att växla upp pengarna för utbyte och aktiviteter se på möjligheterna att söka pengar externt, främst genom EU:s Twin Town program. 365dgr 852dgr Antalet unga som placeras i hem för vård eller boende har under åren växlat beroende på hur det förebyggande arbetet bedrivits samt hur behandling kunnat ges på hemmaplan. En förutsättning för ett förbättrat behandlingsresultat i kommunen är att det finns tillräckligt med kompetent personal och ett välfungerande samarbete mellan socialtjänst, hem, berörda myndigheter och frivilliga krafter. Målet innebär att antalet vårddygn i hem för vård eller boende inte fick överstiga 365 dygn under. Antalet vårddygn uppgick till 852. Målet uppfylldes inte. Vad gäller vårddygn i familjehem skedde en minskning med 15 %. Det totala antalet vårddygn för barn och unga minskade med cirka 4 %. Ej enligt plan Enligt plan Socialtjänsten följer gällande plan. Analys Individ- och familjeomsorg Socialnämnden ser fortsatt att många familjer och enskilda i Melleruds kommun lever i en utsatt social situation där deras egna resurser inte räcker till för att uppnå en skälig levnadsnivå. Behovet av insatser från socialtjänsten har varit stort även under, inte minst vad gäller hem för vård eller boende för ungdomar. Antalet anmälningar om barn och ungdomar som far illa ligger fortsatt på en hög nivå men minskade med 14 % under. Det inkom 138 anmälningar rörande sammanlagt 89 barn och ungdomar från myndigheter och privatpersoner, vilket innebär cirka 5 % av alla barn och ungdomar som bor i kommunen. För 26 barn och ungdomar inkom under ansökningar till socialtjänsten om stöd och hjälp i olika former. 54

57 Behovet av insatser för unga har mot bakgrund av ovanstående varit stort. Antalet placeringar utanför det egna hemmet fortsatte dock att minska räknat i antalet vårddygn jämfört med de senaste åren. Huvuddelen av insatserna gavs med stöd av socialtjänstlagen. I ett ärende har vården pågått enligt tvångslagen LVU. Fyra barn och ungdomar erhöll bistånd genom vistelse på hem för vård eller boende under sammanlagt 852 dagar. Vid årets slut pågick fortfarande tre av dessa placeringar. Fjorton barn och ungdomar erhöll bistånd i form av boende i familjehem under sammanlagt vårddagar. Vid årets slut fanns elva pågående familjehemsplaceringar. Vårddagarna på hem för vård eller boende ökade med 140 % procent medan vårddagar i familjehem minskade med 15 % jämfört med Sammantaget minskade antalet vårddagar med cirka 4 %. Statistiken omfattar inte de ensamkommande barnen. Individuellt inriktat bistånd enligt socialtjänstlagen ges också i form av olika stödinsatser. Antalet barn och ungdomar som under året haft bistånd av kontaktperson/familj uppgick till 35, vilket är en ökning jämfört med 2010 med cirka 20 %. Socialtjänsten har under lämnat femton yttranden till åklagare och domstol rörande ungdomar som begått brott, vilket är nästan oförändrat jämfört med föregående år. Därutöver har sex kompletterande yttranden avgetts. Medling skall erbjudas av kommunen i ärenden där polisen bedömer det lämpligt. Under året var endast tre medlingsärenden aktuella. På uppdrag från tingsrätten har program för ungdomstjänst anordnats för åtta ungdomar. Socialnämndens fältsekreterare har fortsatt tagit ett mycket stort ansvar för kommunens mötesplats för ungdomar som sedan hösten är belägen på Stinsen (före detta Järnvägshotellet). Socialtjänsten har även under arbetat med asylsökande familjer som tillfälligt vistas i Melleruds kommun genom Migrationsverket. Det rör sig om allt ifrån utredningar av barn som far illa till olika stödinsatser. Socialtjänsten har under anordnat förebyggande verksamheter med målet att stärka den enskildes egna resurser. Tretton ensamstående mammor har av socialsekreterare fått stöd genom gruppverksamhet och läger. Fältsekreterarna har ansvarat för åtta olika grupper riktade till barn och ungdomar och därutöver ett sommarläger. Enskilda med missbruksproblem utreds och stöttas genom vård på hem för vård eller boende eller insatser på hemmaplan. Under har sex personer till följd av missbruk erhållit vård på hem för vård eller boende under sammanlagt 606 dagar. Det är en ökning jämfört med 2010 men cirka 40 % lägre än Som ett led i arbetet med ökad kvalitet i utredningar, används intervjumetoden ASI och kartläggningsinstrumenten ADDIS och ADDIS-ung i socialtjänstens utredningar rörande enskildas missbruk. Gruppverksamheter och enskilda kontakter för personer med missbruksproblem genomförs som del i en vårdkedja med insatser på hemmaplan. Socialnämnden har under även medverkat ekonomiskt till att enskilda fått anställningar i kommunen istället för att vara beroende av försörjningsstöd. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd minskade med 6 % jämfört med 2010 och uppgick till cirka tkr brutto. Det totala antalet bidragshushåll minskade också och uppgick till 233. Genomsnittligt antal bidragshushåll per månad minskade med 8 %. Ungdomshushållen (under 25 år) minskade med 17 %. Genomsnittlig bidragstid ökade marginellt från 5,2 till 5,6 månader. Under fick knappt 5 % av invånarna i Melleruds kommun försörjningsstöd vid minst ett tillfälle. Siffrorna är hämtade ur SCB:s preliminära årsstatistik och kan komma att justeras något. Antalet personer som under året haft bistånd genom förmedling av egna medel uppgick till 26, vilket är något färre än Under fastställde socialnämnden faderskapet till 50 barn, vilket är nästan oförändrat jämfört med föregående år då antalet uppgick till 51. Därutöver har ärenden rörande barns vårdnad, boende och umgänge handlagts på individ- och familjeomsorgen. Det rör sig både om formella yttranden till tings- och hovrätt samt ärenden där föräldrar själva kontaktat socialtjänsten för råd och stöd. Antalet barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal på socialtjänsten uppgick till elva under. Många komplicerade ärenden både vad gäller barn och vuxna har handläggningsmässigt varit mycket resurskrävande, vilket medfört stor arbetsbelastning på socialsekreterarna även under. Långtidssjukskrivningarna ökade under och antalet dagar uppgick till 648. Det rör sig framförallt om sjukskrivningar på en mindre del av arbetstiden. I socialnämndens statistik räknas dock alla dagar i en månad som sjukdagar också när en person är långtidssjukskriven på deltid. Korttidssjukskrivningarna är marginella räknat i antalet dagar (39) och färre än

58 Under hösten genomförde Melleruds kommun åter en omfattande medarbetarundersökning bland de anställda. Individ- och familjeomsorgen ligger genomgående högre i positiv bemärkelse än kommunens genomsnitt på de olika områden som mättes, inte minst vad gäller trivsel, ledarskap och den egna arbetsplatsen. Områden att arbeta vidare med är verksamhetsmål och framförallt energi. Undersökningen visar att många medarbetare på individ- och familje-omsorgen inte upplever sig ha ork och energi kvar efter arbetet. Tendensen är samma i den uppföljning av hälsoprofiler som gjordes av Kinnekullehälsan under. Ekonomisk analys Individ- och familjeomsorgen tilldelades för ett kommunbidrag på tkr. Därtill budgeterades intäkter med tkr. Både intäkter och kostnader översteg kraftigt budget. Detta beror nästan i sin helhet på verksamheten med ensamkommande barn, vilken rent bokföringstekniskt placerades under individ- och familjeomsorgen. I bokslutet har därför kostnader och intäkter för denna verksamhet balanserats. Sammantaget uppvisar individ- och familjeomsorgen ett underskott för på 524 tkr. Det är väsentligt lägre än vad som befarades vid prognoser under året. De olika verksamheternas resultat redovisas nedan. Insatser för barn och unga visar ett sammanlagt underskott på 580 tkr, beroende på ökade kostnader för vård på hem för vård eller boende. Kostnaderna för barn och ungdomar som vårdas i familjehem minskade kraftigt under. Insatser för vuxna visar ett smärre överskott på 93 tkr, trots att socialnämndens mål vad gäller köp av platser på hem för vård eller boende överskreds något. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd sjönk med cirka 6 % under och antalet bidragshushåll per månad minskade med 8 %. Trots minskningen finns gentemot budget ett överskridande på 606 tkr, vilket även inkluderar kostnaden för Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud och vissa arbetsmarknadsinsatser. Orsak till underskottet är för liten budget för ekonomiskt bistånd i förhållande till det faktiska utfallet tidigare år. Konto för administration uppvisar ett överskott på 523 tkr. Administrativa kostnader har väl hållt sig inom budgeterade medel, främst till följd av restriktivitet vad gäller vikarier på handläggarsidan. Därutöver har personalresurser som avsatts för projekt Ungdomstorg inte ersatts fullt ut. I tabellen nedan visas en sammanställning av avvikelser mot budget. Verksamhet Avvikelse Tkr Insatser för unga -580 Insatser för vuxna 93 Ekonomiskt bistånd / försörjningsstöd -606 Administration social verksamhet 523 Övrigt 46 Biståndsenheten och MAS Antalet korttidsbeslut har minskat något, från 248 till 234. Antal fattade beslut om permanent boende har varit kring 50 de senaste fyra åren trots minskat antal platser men har nu minskat till 39. Vid årets slut var det sex personer på korttidsboendet som väntade på plats i demensboende. Biståndsenhetens mål är att, enligt gällande lagstiftning och socialnämndens vägledande bestämmelser, svara för handläggning av biståndsärenden enligt socialtjänstlagen, vad gäller äldre och personer med funktionsnedsättning och insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enheten ska dessutom bedriva uppsökande verksamhet. Utredning i aktuella ärenden ska påbörjas inom fem arbetsdagar från ansökningsdagen och avslutas inom rimlig tid, dock senast inom fyra månader. Antal fattade beslut visar en stadig ökning sedan Handläggningspersonalen har förstärkts med 0,5 åarb. Förutsättningarna att hinna med omprövningar och uppföljningar inom fastställd tid har därmed blivit bättre. 56

59 Enheten ska genomföra uppsökande verksamhet enligt Vård och omsorgsplanen, som fastställdes av kommunfullmäktige under För att kunna öka livskvaliteten hos de äldre behövs redskap för att förebygga ohälsa och vårdbehov. Alla kommuninvånare som fyller 80 år och inte redan har kommunala insatser, ska få aktuell information från Biståndsenheten samt erbjudas ett personligt besök, för att få mer information. Uppsökande verksamhet har genomförts enligt planen. Få besök har lett till insatser, troligen eftersom de flesta är vitala och klarar sig bra utan hjälp. Se nedanstående redovisning, Ekonomisk analys Intäkter -19 tkr Intäkterna blev lägre än budgeterat på grund av att hyresintäkter från USB överskattats. Personalkostnader +59 tkr Biståndsenhetens personalkostnader visar ett överskott med 59 tkr. Överskottet beror på att frånvaro inte ersatts. Sommaren löstes med hjälp av en semestervikarie samt att enhetschefen fungerade som biståndshandläggare. Löpande kostnader +96 tkr Enheten eftersträvar återhållsamhet vad gäller förbrukningsmateriel och inköp för att hålla kostnaderna så låga som möjligt. Årets resultat +136 tkr Vård och omsorg Kroppefjällshemmet Det särskilda boendet Kroppefjällshemmet redovisar ett underskott på ca 253 tkr. Avvikelsen beror på att det varit mer korttidsfrånvaro än vad som är budgeterat och det finns ingen budget för skuggor (extrapersonal). Det har varit en del tillbud där personalen känt sig hotad och även medboendes säkerhet varit i fara och på grund av detta har det varit nödvändigt med skuggor i vårdandet, framför allt har det vid flera tillfällen varit tvunget med förstärkning på natten för att kunna säkerställa vården av de demenssjuka. Enhetschefens konto visar underskott motsvarande 116 tkr och övriga verksamheten 258 tkr. Årets resultat visar underskott motsvarande 374 tkr Skållerudshemmet Skållerudshemmet resultat redovisar ett överskott i förhållande till budget motsvarande 117 tkr. Personalkostnaderna i verksamheten visar ett underskott med 53 tkr och löpande kostnader har ett mindre underskott omfattande 14 tkr. Orsaken är att 41 tkr belastar personalbudgeten på grund av ett avgångsvederlag och därtill kommer kostnader för sjuklön och andra personalkostnader. Skållerudshemmet har många tjänster med låg anställningsgrad jämfört med övriga äldreboenden. Hobbyverksamhetens och enhetschefens konton visar totalt 184 tkr i överskott. Orsaken till detta är sjukskrivningar som inte ersatts med vikarier. Totalt visar Skållerudshemmet 117 tkr i överskott jämfört med budget. Fagerlids gruppboende Gruppboendet har haft budget för 18 platser hela året och från maj ytterligare sex permanentplatser och tre korttidsplatser för personer med demenssjukdomar. På grund av ökade kostnader i första hand vid Fagerlidshemmet har inte dessa platser kunnat tas i anspråk. Fagerlids gruppboende har ett överskott motsvarande tkr. Överskottet beror på det faktum att inte den nybyggda delen blivit öppnad som planerat. Konto för kontaktpersoner/ledsagare visar underskott omfattar 39 tkr för. Jämförelsevis med 2010 kan det noteras att antalen beslut att verkställa är mindre vilket gör att det inte blir så stor underskott som föregående år. Ungefär mitten av november avlämnades ansvaret för ledsagare och kontaktpersoner till enhetschefen för socialpsykiatri inom Stöd och servicesektorn. Fagerlidshemmet har varit ett turbulent år för Fagerlidshemmet, dels på grund av ombyggnation men också arbetsmiljömässigt. Personalen upplever att arbetsförhållandena blivit mer fysiskt belastande och mer stressande. De medicinska avvikelserna har ökat över tid trots att de boende har minskat i antal ( avvikelser, 26 avvikelser). Vid genomgång av 57

60 orsakerna ser man att gällande rutiner fungerar men att personalen av olika anledningar inte följer dem. De flesta anger just stress som orsak. Detta har diskuterats och följts upp på APT. Personalbudgeten är beräknad för 36 boende. Denna beläggning har inte kunnat uppnås under mer än drygt en vecka i oktober. Totalt har beläggningen varit 109,76%. För att upprätthålla god och säker vård har därför inte personalbesättningen kunnat sänkas till budgetens nivå. Extravak har sätts in 367 timmar och även skugga under en period 24 timmar/dygn, sammanlagt 88,5 timmar. Andelen timmar med följeslagare har ökat till 230 timmar. Denna ökning är en trend som vi ser sedan något år. Anhöriga har mindre tid att själva följa med, men vi upplever också att väntetiden på akuten har ökat. Fagerlidshemmet har haft en stor pensionsavgång under året. Både erfarna medarbetare, den administrativa assistenten och enhetschefen har gått i pension. Detta kan ha medfört att kvalitetsarbetet tappat fart och skapat viss oro. En del tjänster har inte tillsatts utan förblivit vakanta med tanke på att ett nytt schema måste införas under De vakanta turerna har sedan ersatts med timanställd personal. Detta förklarar den stora kostnaden för timanställd personal i budgeten. Fagerlidshemmet har två utbildade förflyttningsombud. När dessa är och utbildar övrig personal får Fagerlidshemmet stå för ombudens arbetstid och deras ersättare. Under var de borta 243 timmar. Arbetskläder är en post som ökat kraftigt gentemot föregående år. Livsmedelsanalys har utförts av Dalslands Miljönämnd. I budgeten fanns inget anslag för denna kostnad (14 tkr). Trygghetslarmet har kostat mer än budget på grund av installation av larm i fyra nya boenderum. Många vägglarm och larmknappar har under året gått sönder vilket gett ökade reparationskostnader. Driftstörningar på obekväm arbetstid har också kostat mycket. Data- och telekommunikation har kostat mer än beräknat. Inköp av en personaldator har varit nödvändig och det krävdes en del installationer bland annat till personalens kontor eftersom tillgång till dator är nödvändigt på grund av registrering i Medvind. Ytterligare en dator och viss facklitteratur har inköpts och är en del i ett skadestånd till Kommunal efter förlikning vid en personalförhandling. Detta motsvarar en kostnad på 20 tkr. Totalt har Fagerlidshemmet ett underskott motsvarande tkr och enhetschefens konto 142 tkr. Orsaken till att det sistnämnda kontot har underskott är att både enhetschefen och den administrativa assistenten haft introduktionstid vilket kostar mycket pengar. Hobbyverksamheten har i stort sett klarat sin budget inom ram. Totalt har Fagerlidshemmet ett underskott motsvarande tkr. Bergs Bergs visar ett underskott motsvarande 319 tkr. Den främsta orsaken till budgetunderskottet är att verksamheten till stora delar måste vara anpassningsbar efter kommunens behov av platser. Överbeläggningar förekommer frekvent och det gör också vårdtagare med särskilda behov. Därför har förstärkningar utöver ordinarie schema varit helt nödvändigt för att kunna säkerställa en säker vård. I kombination med ett stort förstärkningsbehov till följd av vård i livets slut och följeslagare till sjukresor leder detta till 239 tkr i underskott för korttidsenheten. I november var beläggningen 117,5 % på korttidsenheten och förstärkning som görs vid överbeläggningar sker utifrån vårdbehovet på enheten och inte efter antalet vårdtagare. Under förstärktes 452 timmar på grund av överbeläggningar. Förstärkningen sker i regel på kvällar och ibland på nattetid eftersom grundbemanningen är låg den tiden på dygnet. Personalkontona på både korttids- och boendeenheten går med underskott. Under har 1332 timmar för fyllnadstid rapporterats in. Melleruds Kommun har en överenskommelse med den fackliga organisationen Kommunal om att deltidsanställda ska få möjlighet att arbeta på fyllnadstid. Arbetsgivaren är helt enig i att detta är en god intention som också ger en kvalitetsökning i form av kompetens och kontinuitet för våra vårdtagare men eftersom fyllnadslönen är betydligt högre än en timavlönad vikarie får det också konsekvenser för ekonomin. Den stora orsaken till underskotten på dessa konton är ändå de tidigare beskrivna förstärkningsbehoven. När det gäller löpande kostnader ser resultatet bättre ut. Här är det framförallt kostnader för arbetskläder som inte håller den budgeterade planen utan visar ett gemensamt underskott på 58

61 ca 90 tkr för enheterna. Kostnaderna för arbetskläder är betydligt högre än vi räknat med eftersom vi inte räknade med vare sig praktikanter eller personalför-stärkningsbehov vid inventeringen som budgeten i sin tur är baserad på. Ändrade hygienrutiner gör att kostnaderna för hygienartiklar ökar vilket påverkar Bergs Boende i större grad eftersom omvårdnadsbehovet är större där På grund av stor restriktivitet när det gäller inköp går ändå konton för löpande kostnader med ett överskott. Att det sparas så på inköp i verksamheterna kommer dock att få långsiktiga konsekvenser eftersom enheten blir eftersatt. Överskottet på enhetschefens konto beror på att administrativa assistenten inte arbetat hela året samt att tjänstgöring sker 80 % av heltid. Hemsjukvård och Rehabteam Budgetresultatet för Hemsjukvården och Rehabteamet var för ett underskott omfattande 451 tkr. Detta har påverkat enhetens resultat positivt: Närsjukvårdsavtalet gav Hemsjukvården 500 tkr från Västra Götalandsregionen. Det finansierade en del av personalförstärkningar vid ökad belastning och ersättare i samband med utbildningar. Primärvården har köpt demenssjukskötersketjänster av Hemsjukvården för 74 tkr. Primärvården hyrde hjälpmedel från Rehabteamet för 46 tkr. Inkontinenshjälpmedel plus 64 tkr. Administrativa assistenten har varit tjänsteledig utan lön c:a 20 %. Kostnaderna för omläggningsmaterial blev 111 tkr lägre än budgeterat. Regionen betalade en större del av omläggningsmaterialet till ett par patienter på grund av annan läkarordination. Resultatet på kontot är mycket beroende på vilka ordinationer vi får och är svårt att bedöma i förväg. Hyra, serviceavgifter och raparationskostnader har varit 61 tkr mindre än budgeterat på grund av inköp av leasingbilarna. Ersättningen för studentplaceringar har varit 75 tkr och detta har finansierat handledarutbildningarna. Detta har påverkat enhetens resultat negativt: Arbetskläder blev 46 tkr dyrare än budgeterat. Personalförstärkningar för att uppfylla lagstiftade krav samt vid hög belastning har kostat c:a 400 tkr bland annat periodvis för att klara insatserna enligt socialtjänstlagen och till många palliativa patienter. Kostnaderna för personliga hjälpmedel/arbetstekniska hjälpmedel i samband med nya hjälpmedelsavtalet har kostat 60 tkr mer än budget. Hemvårdsenheten Hemvårdsenhetens ekonomiska analys visar ett underskott på tkr. Anledningen är att personalkostnaderna blivit mycket högre än tilldelad budgetram. Personalresursen har inte räckt till utan att förstärkningar har varit nödvändiga. Hemvårdsenheten kan se en ökning under där vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov, oftast hjälp av två personal och behöver många besök under dygnet. Antalet vårdtagare med beslut om sociala kontakter och ledsagning till och från olika instanser har också ökat vilket tar mycket tid av personalresursen. För att tillgodose vårdagarens insatser för att utföra en trygg och säker vård har förstärkningarna varit oundvikliga. Palliativ vård och vård i livets slut har utförts under året. Under december månad vårdades fem vårdtagare i livets slut. Detta kräver planering så att omvårdnaden kan ske tryggt och med stor kontinuitet. Ett bra samarbete med Hemsjukvården gör att vi kan tillgodose detta för de vårdtagare som vill avsluta sitt liv hemma. Personalförstärkningar har till största delen skett vid Centrumgruppen. Hela Hemvårdenheten har förstärkts med timmar under, ett genomsnitt på 772 timmar/månad. Av dessa står Hemvården Centrum för 7421 timmar (618 timmar/mån.). Vårdtagarantalet samt utförda timmar har ökat jämfört med föregående år. Även antalet timmar med dubbelbemanning har ökat. När vårdbehovet ökar är förstärkning oundviklig. Den enskildes insatser ska ges i rätt och rimlig tid och därutöver ska personalen kunna ge en god och säker vård. 59

62 Under 2010 verkställde Hemvårdsenheten två beslut med anhöriganställning. Dessa har fortlöpt under. En av anställningarna omfattar en anställning på 65 %. Den andra anställningen motsvarar en anställning på 20 %. Båda anhöriganställningarna är en kostnad för Hemvårdenheten som inte är budgeterad. Budgeten till trygghetstelefoner visar ett överskott på 79 tkr. Detta beror på återhållsamhet med inskaffande av nya trygghetstelefoner eftersom en ny upphandling har skett och träder i kraft med ny leverantör den 16 februari Ekonomiskt utfall för vård och omsorgssektorn Område Avvikelse tkr Gemensam administration/vård och omsorgschef 226 Kroppefjällshemmet/Karolinen -374 Skållerud 117 Fagerlids gruppboende Kontaktpersoner/ledsagare enligt SoL -39 Fagerlidshemmet Bergs -319 Hemsjukvård och Rehab.Team -451 Hemvård och trygghetslarm Summa Stöd och service Det sammantagna resultatet för sektor Stöd och service visar på + 30 tkr i förhållande till budget och en minskning med tkr i förhållande 2010 års resultat inbegripet löneökningar med 2,2 %. Dock framgår det av resultatet att det finns stora skillnader mellan enheterna i resultat i förhållande till budget. Övrig LSS, exklusive korttidsboende, har i stort ett nollresultat i förhållande till budget. Kostnader kontaktpersoner samt boende unga har minskat. Kommunen har i regi verkställt 11 av 13 LASS-beslut vilket motsvarar timmar. Två beslut verkställs av extern utförare. Antalet brukare med sovande jour fortsätter att öka. Dessa timmar ersätts bara till hälften av försäkringskassan. En brukare omkom i samband med brand i sin lägenhet i december. Samtlig personal erbjöds stöd. Det har beviljats cirka timmar ledsagarservice totalt, av dessa är cirka timmar utförda, vilket även under påvisar att den enskilde ansöker om fler timmar än de förbrukar i praktiken. Under har kommunen köpt 5 platser Boende för Barn och ungdom. Fyra platser har köpts av Dals Eds kommun samt en plats har köpts av Perstorps kommun. Daglig verksamhet har vänt kostnadsutvecklingen till ett positivt resultat både i förhållande till budget samt resultatet Antalet brukare är oförändrat jämfört med Fyra personer har i dag sysselsättning/arbete hos extern arbetsgivare. Denna utveckling kan fortsätta med nuvarande inriktning på daglig verksamhet, bland annat med stöd av det planerade WEPAprojektet. Gruppbostad/Servicebostad har underskott motsvarande 839 tkr i förhållande till budget och kostnadsökning med 252 tkr jämfört med Gården ensamt som står för 897 tkr i underskott men i förhållande till 2010 minskat kostnaderna med 200 tkr. Gårdens resultat är orsakat av ett ökat tillsynsbehov samt underbalanserad budget. Gruppbostaden Blåklinten har i september flyttat till Karolinen. Puckelkostnader och högre hyra har påverkat resultat, minus 173 tkr. Extravak och fler delegerade HSL-insatser har också påverkat resultatet vid flera gruppbostäder. 60

63 Långgatans servicebostad har vid årsskiftet 11 boende. Fler boende med social problematik har under de senaste åren förändrat kraven på kompetens hos personalen, en satsning på MIutbildning kommer att ske under Korttidsboendet i egen regi har under året verkställt 578 dygn jämfört med 438 föregående år. Varannan helgsbeläggning har utnyttjats maximalt. Kostnaderna har blivit 83 tkr över budget. Genom förändring i lagstiftningen har annan kommun fått betalningsansvar för ett beslut från 1/ Socialpsykiatrin har ett positivt resultat, 754 tkr, i förhållande till budget, men även minskade kostnader jämfört med Orsaken är främst att planerade externa köp ej blivit av inom boendestödet. Verksamheten har påbörjat arbetet med att samordna insatserna för Kvarnen, boendestödet och Axet. Antalet deltagare på Kvarnen har under senare år minskat betydligt, nu mindre än 20, vilket är en bidragande orsak till förändringen. Antalet boendestödstimmar har under samma tid ökat och det finns anledning att tro att ökningen fortsätter, dock inte i samma takt som tidigare. Genom samordningen skapas också möjlighet för boendestöd sju dagar i veckan. Ensamkommande barn startade verksamhet i mitten av juni. Stödet har utförts genom boendestöd till ensamkommande med permanent uppehållstillstånd i inhyrda lägenheter. Verkställigheten har kostat 668 tkr och vid årsskiftet gavs stöd till sex ungdomar. Verksamhet Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget 2010 Övrig LSS samt korttidboende Daglig verksamhet Grupp-/servicebostad Kommunpsykiatri Pool Administration Resultat Stöd och Service

64 Individ- och Familjeomsorg 2010 Budget Antal vårddagar i HVB/vuxen Antal vårddagar i HVB per barn/ ungdom Försörjningsstöd/ bidrags-hushåll kr n/a kr Försörjnings stöds månader/ bidrags hushåll 5,2 n/a 5,6 Vård och omsorg 2010 Budget ORDINÄRT BOENDE Antal utförda hemvårds timmar Andel arbetad tid i hemmet (%) 70 Utförd tid i hemvård/ månad och brukare 17,3 17,0 17,5 Brutto kostnad/ hemvårds timme Brutto kostnad/ enskild i hemvård (tkr) 84,4 87,2 74,0 Antal lunch portioner hemvård Vårddygn i korttidsvård (antal) Vårddygns kostnad korttidsvård (tkr) Vårddygn utskrivnings klara SÄRSKILT BOENDE Kostnad/ vårddygn (ej demens) kr kr kr Kostnad/ vårddygn (demens) kr kr kr Beläggning (%) (ej demens) 94% 100% 104% Beläggning (%) (demens) 103% 100% 84% Stöd och Service 2010 Budget Antal personer tillhörande person kretsen LSS Antal personer i bostad med särskild service Antal deltagare i daglig verksamhet SoL och LSS Årskostnad/ plats för boende med särskild service (tkr) Trygghets boendet Axet (antal) Satellit boendet Axet (antal) Kvarnen (antal) Boendestöd S0L (timmar per 4 v.)

65 Melleruds Bolagshus AB Bolaget är ett holdingbolag och äger fr.o.m. 31/ koncernen Melleruds bostäder AB samt Melleruds industrilokaler AB. Bolaget har till syfte att skapa en tydligare roll för kommunen som ägare av företag som utför kommunal verksamhet. Bolagets föremål för sin verksamhet är att äga och förvalta aktier i Melleruds kommuns hel- och majoritetsägda bolag, att ombesörja koncernens finansförvaltning samt ansvara för långfristiga mål och strategier i koncernen. Kommunstyrelsen utgör styrelse i bolaget. Ordf: Robert Svensson ( c ) VD: Ingmar Johansson Resultaträkning Balansräkning Belopp i tkr 2010 Belopp i tkr 2010 Intäkter Anläggningstillgångar Kostnader Omsättningstillgångar Avskrivningar Summa Tillgångar Rörelseresultat Eget kapital Finansiella poster Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Periodens resultat Summa eget kapital och skulder Information om verksamheten Bolaget har som föremål för sin verksamhet att som moderbolag äga och förvalta aktier i Melleruds kommuns hel- och majoritetsägda bolag, att ombesörja koncernens finansförvaltning samt ansvara för långsiktiga mål och strategier i koncernen. Koncernstruktur Bolaget är moderbolag till AB Melleruds Bostäder, samt AB Melleruds Industrilokaler, , båda med säte i Mellerudskommun. Verksamheten under räkenskapsåret Bolaget har under året haft nio protokollförda styrelsemöten. Under har det utretts vilket ansvar som MILAB ska ha i framtiden. Konsekvensen av utredningen av hur MILAB:s framtid ska se ut medförde att kommunen köpte de fastigheter som vi har kommunal verksamhet i. Bolaget har under året fått ett ägartillskott från Melleruds kommun om tkr och hela beloppet har tilldelades AB Melleruds Industrilokaler. Framtida utveckling Bolaget kommer inte att bedriva någon operationell verksamhet utan framtida kostnader ska täckas genom avkastning från dotterbolagen. Bolaget har fastställt en finansiell målsättning för AB Melleruds Bostäder att förbättra soliditeten årligen med 1 procentenhet för att senast 2015 nå upp till en soliditet motsvarande 8 %. Under 2012 ska det tas beslut om MILAB ska finnas kvar som fjärrvärmebolag eller om fjärrvärmen ska finnas under samhällsbyggnadsförvaltningens ansvar. Under 2012 kommer beslut tas om Bolagshus ska finnas kvar eller inte. 63

66 Dalslandskommunernas kommunalförbund Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet skall även på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna. Förbundet skall också fungera som ett gemensamt remissorgan samt kunna initiera och äga olika utvecklings- och samordningsfunktioner. Icke medlemskommuner kan beredas tillfälle att delta i samverkansprojekt. Kommunernas inflytande är i koncernredovisningen uppskattat till kommunens andel av medlemskommunernas invånarantal. Dalslandskommunernas kommunalförbund är huvudman för Dalslands miljökontor, Energi- och klimatrådgivarna samt Hållbar utveckling Väst- det regionala energikontoret för Västra Götaland, Kustom samt gemensam Inköpare Ordf: Per Eriksson Förbundschef: Christina Svensson Resultaträkning Balansräkning Belopp i tkr 2010 Belopp i tkr 2010 Intäkter Anläggningstillgångar Kostnader Omsättningstillgångar Avskrivningar Summa Tillgångar Rörelseresultat Eget kapital Finansiella poster Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Periodens resultat Summa eget kapital och skulder Verksamhetsbeskrivning Förbundet leds av en direktion med en förbundschef som operativt ansvarig Ordförandeskapet fördelas årligen av medlemskommunerna. Ordförande : Per Eriksson ks ordförande Bengtsfors Förbundschef : Christina Svensson Dalslandskommunernas Kommunalförbunds huvuduppdrag berör det primärkommunala samarbetet med syfte att medverka till att en ökad kvalité och bättre service till kommuninvånarna uppnås. Detta skall ske genom en uttalad ambition att optimera de kommunala resurserna och att genom samverkan se till att det ovan nämnda målet uppnås. Uppdraget genomförs 1. Via direktionens arbete som utgör plattformen och navet för samverkan. Arenan och koordinatorn för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund 2. Via förbundschefens arbete som Styr leder och administrerar de gemensamma verksamheterna och det gemensamma ekonomisystemet och löne och personalsystemet för fyra kommuner som ägs av förbundet Leder och deltar i processarbetet innebärande ett antal interkommunala processer där uppdraget är att utreda om samverkan samutnyttjande och/eller sammanslagning är det optimala. Ansvarar för olika förekommande utvecklings och samordningsfunktioner Deltar/ansvarar för särskilda utvecklings/utrednings/utvärderings uppdrag 3. Via de gemensamma verksamheterna Miljönämnden/Miljökontoret( För de fyra kommunerna Bengtsfors, Dals Ed,Färgelanda och Mellerud) Energi och klimat rådgivningen (Dalslandskommunerna) HållbarUtvecklingVäst(Energi och projektkontor för 49 kommuner i Västra Götaland) Kustom (Dalslandskommunerna) Inköpsverksamheten (Dalslandskommunerna samt Säffle) 64

67 Verksamhetsplan och måluppfyllelse Genomgång av inriktningsmål och verksamhetsmål som redovisas i Kommunalförbundets eget bokslut visar på vilken måluppfyllelse som uppnåtts av direktionen tillsammans med kansliet och via de specifika verksamhetsuppdragen. Ekonomi Direktionens och kansliets verksamhet balanseras på tkr För bedrevs verksamheten med utgångspunkt från ett kommunbidrag på kr. Särskilda skäl medger via beslut i direktionen en underfinansiering av verksamheten med 443 tkr som tas från det egna kapitalet. Övriga verksamheter finansieras via kommunbidrag (Miljönämnden), projektmedel via Energimyndigheten (Energirådgivarna och Hållbar Utveckling Väst) övriga projektfinansiärer såsom Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Eu mm (Hållbar Utveckling Väst). Kustom finansieras av Trafikverket och kommunerna gemensamt. Inköpsverksamheten finansieras av kommunerna Årets resultat är +172 tkr (budgetavvikelse +752 tkr), varav kansliet -210 tkr (budgetavvikelse +233 tkr), KUSTOM +294 tkr (budgetavvikelse +370 tkr), miljönämnden -49 tkr (budgetavvikelse +28 tkr), energi- och klimatrådgivningen -123 tkr (budgetavvikelse -123 tkr) samt Hållbar Utveckling Väst +259 tkr (budgetavvikelse +243 tkr). Framtiden Utvecklingsarbetet fortsätter inom verksamheterna. Särskilt kan nämnas; Kansliet Processarbete inom sex beslutade samverkansprocesser. Utredningsuppdrag/utvärderingsuppdrag Projektsamordning-service på landsbygden Utvecklingsprojekt-planeringssprojekt Miljönämnden Miljöledningsarbete med de fyra kommunerna Energi och klimatrådgivningen Stöd till privatpersoner och företag Energieffektivisering kommunala fastigheter - projekt med kommunerna Effektiv belysning- utvecklingsarbete runt energieffektivisering inom belysning HållbarUtvecklingVäst Styrgrupp som leder strategiskt utvecklingsarbete, intressanta hållbarhetsprojekt för att utveckla förutsättningar för metodutveckling inom energieffektivisering KUSTOM Arbete med att minska utsläpp vid transporter bl.a. genom projektet Intelligent travel in Dalsland (ITID)- ett genomförandeprojekt med utgångpunkt; webbmöten. Trafiksäkerhetsfråge utveckling för gruppen barn och ungdomar, familjer. INKÖPARE Flera lyckade upphandlingar. Fortsatt kvalitetssäkring av inköpsprocesserna via bl.a. kontinuerligt stöd, kompetensutveckling till upphandlare. Genomförd samordnad utbildning av 13 diplomerade upphandlare i Dalslandskommunerna 65

68 Revisionsberättelse 66