Melleruds kommun. Delårsbokslut Prognos 2

Transkript

1 Melleruds kommun Delårsbokslut 2013 Prognos 2 Till Ksau 1

2 Melleruds kommuns politiska organisation 2

3 Innehåll Övergripande mål... 4 Redovisningsmodell... 5 Redovisningsprinciper... 6 Finansiell analys... 7 Prognosbokslut Förslag till beslut: Resultaträkning Balansräkning Koncernen Notförteckning Investeringsredovisning Särredovisning av VA-verksamheten Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens Administrativa förvaltningen Affärsverksamhet Byggnadsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden Melleruds Bolagshus AB Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Revisionsberättelse Vision

4 Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet, vilket ska uppnås, är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå som ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i samband med budgetarbetet. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämnds del av förvaltnings-berättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. 4

5 Redovisningsmodell Resultaträkning (sid 14) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Resultat inklusive förändring av ansvarsförbindelse. Visar effekten på kommunens resultat pga. att pensionskostnaderna redovisas enligt blandmodellen. Finansieringsanalysen (sid 14) redovisar inbetalningar och utbetalningar, dvs. hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen (sid 15) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. 5

6 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår normalt samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. 51 Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt och inte periodiserats. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K

7 Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i bolagsform. Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår normalt det helägda Melleruds Bolagshus AB, Melleruds industrilokaler AB, Melleruds bostäder AB samt Dalslandskommunernas kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 %. Dalslandskommunernas kommunalförbund ingår inte i detta delårsbokslut. De kommunala bolagen Redovisas på sidan 51 och framåt Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Resultaträkning sättning: Kommunens resultat ska uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Periodens resultat: plus 8,9 mnkr Kommunens resultat, skilen mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 8,9 mnkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 10,7 mnkr. Nämndernas periodiserade budget per sista juli var 9,9 mnkr, resultatet är 1 mnkr sämre. I helårsbudgeten uppgår resultatet till 12,6 mnkr, prognosen är 10,8 mnkr sämre och uppgår till 1,8 mnkr. Analys: Summan av definitiv slutavräkning av 2012 års skatteintäkter och preliminär slutavräkning av 2013 års skatteintäkter påverkar prognosens resultat positivt med 1,9 mnkr. Bidraget från utjämningsystemen är 1,8 mnkr lägre än budget. Delårsresultatet uppgår till 8,4 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är bättre än budgetens 4,6 % per den sista juli och högre än det långsiktigt finansiella målet på 2 % för helåret. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår de helägda bolagen Melleruds bolagshus AB, Melleruds Industrilokaler AB samt Melleruds bostäder AB. Bolagskoncernens delårsresultat uppgår till 10,7 mnkr. Avstämning mot kommunallagens balanskrav Redovisade realisationsvinster skall exkluderas från periodens resultat när det s.k. balansresultatet redovisas. Eftersom kommunen redovisar balans behöver ingen åtgärdsplan upprättas. Periodens resultat tkr realisationsvinster 0 tkr = balansresultat tkr Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. 7

8 I Melleruds kommun använder vi ofta ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Skilen mellan de två beräkningssätten är att i det senare ingår finansnettot. et för Melleruds kommun är 2 %. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mnkr. Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag Resultatets andel av skatt & bidrag Nettokostn. 95,7 90,6 94,7 92,9 96,0 93,7 93,1 Finansnetto 1,1 1,0 1,0 0,7 1,2 1,2 1,2 Resultat 3,2 8,4 4,3 6,4 2,8 5,1 5,7 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Resultat helår 0,4 2,6 2,6 1,1 1,6 2,5 1,5 Analys: Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 95,7 procent och att delårsresultatet uppgår till 3,2 % som andel av skatt och bidrag. Det finansiella målet är att resultatet ska motsvara 2 % av intäkterna från skatt & bidrag, detta har uppnåtts års resultat inkludera återbetalning av premier från Fora, vilket stör jämförelsen med ca 3,9 %: Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling måste brytas för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut och bokslut har nettokostnaderna ökat med 3,4 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 1,1 procent. Detta återspeglas i ett försämrat resultat. Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående period/år. % % / år Skatt & bidrag 1,1 0,6 1,9 0,8 1,5 3,8 3,8 Nettokostnad 3,4 1,1 1,0 1,7 2,1 2,8 5,2 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 22,4 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har minskat något jämfört med år De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 0,7 mnkr vilket motsvarar 4,2 %. Vatten- och avloppsverksamheten redovisar för ett överskott med 710 tkr. Skulden till skattekollektivet har i och med detta reglerats och i stället blivit en fordran på skattekollektivet med 627 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 372 tkr till resultatet, vilket är 404 tkr mer än budgeterat, kollektivets skuld till skattekollektivet uppgår till 90 tkr. Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 346,6 mnkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 66,8 procent, dess andel av totalkostnaden har ökat med 4,4 procentenheter. Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har ökat med 1 mnkr jämfört med , det motsvarar en ökning med 1 procent. Se not 4 och 5. Kommunens utdebitering är 22:60 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:88 är det sammanlagda skatteuttaget 33:48 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:73 per skattekrona, en ökning med 13 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens räntekostnader är något lägre än budget, bl.a. pga. amortering samt lägre ränteläge. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen (sid 14) redovisar precis som resultaträkningen vad som har hänt under redovisningsperioden. Finansieringsanalysen hämtar information från resultaträkningen och från balansräkningen. Till skil från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter, så redovisas in- och utbetalningar i finansieringsanalysen, det s.k. kassaflödet. Den modell som vi använder i Mellerud är sektorsindelad i tre delar, löpande verksamhet, investering och finansiering. Den slutar i förändring av likvida medel och du kan läsa av vilken sektor som bidragit eller 8

9 förbrukat medel. Kommunens resultat används ibland som ett begrepp på hur mycket pengar som finns över eller pengar som skulle kunna användas till annat. Av finansieringsanalysen kan vi utläsa att resultatet är + 8,9 mnkr men att likvida medel ökat med 9,3 mnkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har förbättrats något under perioden. Likviditetsökningen har framförallt orsakats av en betydligt lägre investeringsnivå än budgeterat. Balansräkning Anläggningstillgångar sättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 386 mnkr. Under 2013 har tillgångarnas värde minskat med 12 mnkr. Periodens investeringar redovisas på sidan 22. Nettoinvesteringarna uppgår till 346 tkr, investeringsprognosen pekar på en investeringsvolym för året på 20 mnkr. Rutinerna för investeringsverksamheten har förbättrats med tydligare start och slut. Avstämning mot finansiellt mål Periodens avskrivning och utrangeringar Periodens bruttoinvestering Periodens försäljningar Netto tkr Eget kapital Förändring av eget kapital har skett med periodens resultat tkr. Periodens resultat uppgår till 3,2 procent av skatter och bidrag. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 2 procent av skatter och bidrag. Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under 2013 har diskonteringsräntan sänkts vilket ökade kommunens pensionsskuld med 21,5 mnkr. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. Koncernen Kommunkoncernens resultat på 10,7 mnkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 6,4 % vilket är lågt. Koncernens egna kapital är lågt, 167,1 mnkr. Förbättrad resultnivå kommer att förbättra detta. Låneskuld sättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. I början av året ökade kommunen sin låneskuld med 43,3 mnkr i samband med köpet av Milab. Under perioden har 15 mnkr amorterats, kommunens likvida medel har ökat med 9,3 mnkr. Kommunfullmäktiges mål avseende långfristiga lån, har inte uppfyllts, låneskulden har ökat med 28,3 mnkr (43,3 mnkr 15 mnkr) och lån av anställda i form av ansvarsförbindelse för pensioner har ökat med 21,5 mnkr. Den sänkta diskonteringsräntan påverkade skulden med 17,9 mnkr. Pensionsskuldens förändring beskrivs ytterligare i not 15 och 21. År/mnkr Lån av 166,3 138,0 138,0 120,0 120,0 130,0 130,0 kreditinstitut Förändring 28,3 0,0 23,0 0-10,0 0-7,0 Lån av 240,5 219,0 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 anställda Förändring 21,5-1,9 21,4-7,3 0,3-0,5 35,9 Summa 406,8 357,0 358,9 319,5 326,8 336,5 337,0 9

10 År/mnkr Koncernens upplåning mnkr Kommunens upplåning mnkr Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år 5,84 5,81 4,75 2,86 Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år 4,19 4,00 2,91 2,88 Koncernens genomsnittliga räntesats, % 3,07 3,22 3,14 3,15 Kommunens genomsnittliga räntesats, % 2,75 2,88 2,98 3,26 Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 15 mnkr och uppgår idag till 326 mnkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 5,84 år Likviditet kortsiktig betalningsberedskap Kommunens likviditet, 38,4 mnkr per 31/7 är en ögonblicksbild. Likviditeten har under året varit god. Försäljning av sjöbodar och en låg investeringsnivå första halvåret är en av orsakerna. Kommunen har en checkkredit på 20 mnkr i Dalslands sparbank. Soliditet / skuldsättningsgrad sättning Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på sikt vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl. kommunens ansvarsförbindelse. 10

11 Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 25,5 (24,4) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Ansvarsförbindelser I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1998 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd (171,1 mnkr år 2006), i år har diskonteringsräntan åter sänkts. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mnkr 240,5 219,0 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Den kraftiga ökningen jämfört med år 2012 beror på en sänkning av diskonteringsräntan. Detta aktualiserar återigen frågan om att löpande reglera skuldens förändring/storlek med försäkring eller annan placering. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner och lån uppgår till 430 mnkr eller 48 tkr per invånare. Nämnderna redovisar sina resultat och sin måluppfyllelse på sina sidor. Avvikelserna spretar lite och någon självklar koppling mellan resultat i delårsbokslut och prognosticerat resultat är inte lätt att hitta. Nämnd Delårsresultat tkr Prognosresultat tkr Kf Varav Ks adm Varav Ks samh Varav affärsvht BN Kun Sn En sak som man måste tänka på när man tittar på nämndernas delårsresultat är att det är en avräkning mot budget. En felaktigt periodiserad budget ger stort genomslag på nämndens delårsresultat. Denna problematik är inte kvar i prognosen. Vad vi kan använda nämndernas delårsresultat till är att jämföra med tidigare år, men det kräver en analys av ekonomin, år 2012 lyfte Kultur- och utbildningsnämnden samt Socialnämnden fram problem med att analysera verksamhetens kostnader pga. fel i lönesystemets redovisning av semesterkostnader. Ytterligare en aspekt som saknas/krävs för att analysera avvikelsen är vad verksamheten utfört eller inte utfört. I ett bolag så är resultatet skilen mellan produktionskostnader och försäljningsintäkter. Nämnd Delårsresultat tkr = avvikelse mot budget!! Kf Varav Ks adm Varav Ks samh Varav affärsvht BN Kun Sn Delårsavvikelse hela kommunen Rätt utförd är prognosen för helårsresultatet ett väsentligt mycket bättre underlag för styrning än avvikelsen mot budget. I prognosen har verksamhetsansvariga tagit hänsyn till vad som utförts och vad som förväntas utföras resterande år och vilka åtgärder som krävs för att komma så nära budgeterat resultat som möjligt. Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. 11

12 Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet finansiell kontroll En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Nämndernas avvikelser uppgår i prognosen för 2012 till - 11,4 mnkr. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -10 (-18) procent. Snittet i riket var ,8 procent. För att uppnå 2,8 procent soliditet inkl. ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 65 mnkr. 3 Långfristig låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög, 407 mnkr eller ca 46 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 4 mnkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en för kommunsektorn genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat. Under 2013 har en amortering skett med 15 mnkr samt upptagit nya lån på 43 mnkr för köp av Milab. 4 Koncernen Kommunens bostadsbolag behöver stärka sin ekonomi, en soliditet på 5,6 % (4,4 %) innebär att det finns en begränsad lång- och kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolaget uppgår till 10,1 mnkr. Soliditeten ökar enligt ägarens krav. 5 Syftet med kommunens målarbete är att förbättra styrningen av verksamheterna i syfte att främja en god ekonomisk hushållning. arbetet är även till för att koppla vad verksamheterna ska göra till de ekonomiska resurser som tilldelas. arbetet har blivit tydligare, det är nu dags för nämndernas politiker att ta fram verksamhetsmål för nästa budgetår. Efter sommaren har Kommunstyrelsen skärpt sina krav på att få ta del av nämndernas interna kontroll. Kontrollmomenten och kontrollresultaten ska redovisas löpande under året. Prognos - framtid Prognosen är en prognos över kommunens ekonomiska ställning vid årsskiftet. Nämnderna har haft möjlighet att använda redovisat utfall per 23 augusti som grund för prognosen. Nämnderna redovisar skäl till prognostiserade avvikelser på sina sidor. Socialnämnden redovisar i sin prognos ett negativt resultat på 10,4 mnkr, Kommunstyrelsen 770 tkr, Byggnadsnämnden 13 tkr, Kultur och utbildningsnämnden ett negativt resultat på 800 tkr. SKL skriver i sin makroanalys: Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och vi förutser att konjunkturen blir starkare framöver. Återhämtningen kommer dock initialt att bli svag. Vi bedömer att svensk BNP i år växer med 1,1 procent, marginellt mer än tillväxten på våra viktigaste exportmarknader. Det är samma låga tillväxttal som 2012 och innebär en nedjustering i förhållande till vår föregående prognos. Även tillväxtprognosen för 2014 har justerats ned något till 2,4 procent. Skatteunderlagsprognosen har trots det ändrats endast marginellt jämfört med aprilprognosen. Skatteunderlaget växer med 3,5 procent 2013 och med 3,2 procent I reala termer motsvarar det en tillväxt på 1,5 respektive 0,9 procent. De ekonomiska konsekvenserna för Melleruds kommun av ovanstående resonemang är en förbättrad prognos över slutavräkning för beskattningsåret 2012 och därefter oförändrad skattekraftsuppräkning för 2014 men en kraftig förbättring de kommande åren En ny skatteprognos lämnas i oktober efter regeringens budgetproposition. % SKL dec 3,9 3,1 3,2 4,3 4,8 SKL feb 4,1 3,3 3,3 4,1 4,7 Vp april 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 SKL april 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 SKL aug 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 SKL okt 12

13 Framåt Det ekonomiska läget ser i det korta perspektivet bra ut och Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat, en av orsakerna är lägre arbetsgivaravgifter för yngre och äldre. En principöverenskommelse har gjorts med Afa-försäkring om återbetalning av premier för , formellt beslut förväntas fattas av Afa:s styrelse i oktober. Skl bedömer att premien för åren kommer att betalas ut innan årsskiftet men att vi får vänta till 2014 på premieåterbetalningen avseende Skl poängterar att det råder en osäkerhet. Sammantaget bedöms beloppet uppgå till 2,5 % på lönesumman exkl. skatt, vilket blir ca 7-8 mnkr för Melleruds kommun. Skatteverket har sagt nej till att återbetala den löneskatt som erlagts som en konsekvens av premierna, några kommuner har överklagat detta beslut. Beslut om att överpröva återbetalning av skatt för 2007 måste göras i år. En ökande del av kommunens anställda är under 26 år eller över 65 år, vilket innebär att kommunen erlägger en lägre arbetsgivaravgift. Förvaltningarna har inte direkt någon nytta av detta, internt använder kommunen samma Po-påslag för alla anställningar. Indirekt har förvaltningarna nytta av detta då kommunen tar med denna effekt i finansieringsförutsättningarna. I budget är detta 2,5 mnkr, i denna prognos är beloppet beräknat till 3,5 4 mnkr. Något ytterligare besked som mer exakt kan klargöra vad ett nytt utjämningsystem 2014 kommer att medföra för Melleruds kommun har inte lämnats. Regeringen skriver i ett pressmedelande från i maj följande: Förslaget kommer att lämnas till riksdagen i september i samband med överlämnandet av budgetpropositionen för Regeringen avser också att ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att senast den 1 oktober i år redovisa preliminära beräkningar av utfallet 2014 i enlighet med förslagen. Enligt en preliminär beräkning av SKL kommer utjämningsbidraget att öka med 951kr/invånare för Melleruds kommun. Detta beräknas ge ca 8,4 mnkr mer Björn Lindquist Ekonomichef Förslag till beslut: Att överlämna delårsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna delårsredovisningen till Kommunfullmäktige. 13

14 Resultaträkning Resultaträkning Belopp i Mkr Prognos 2013 Budget 2013 Verksamhetens intäkter Not 1 77,5 81,8 123,4 118,6 Verksamhetens kostnader Not 2-334,2-322,9-575,3-559,1 Avskrivningar Not 3-12,4-10,8-21,3-21,2 Verksamhetens nettokostnader -269,1-251,9-473,2-461,8 Skatteintäkter Not 4 183,9 177,5 316,2 316,3 Slutavräkning skatteintäkter -0,4 3,6-1,7-3,8 Mellankommunal utjämning 0,5 1,0 0,5 0,5 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 87,1 85,8 148,4 149,9 Fastighetsavgift 9,6 9,9 16,5 16,8 280,7 277,8 479,8 479,7 Finansiella intäkter Not 6 0,2 0,6 0,4 0,4 Finansiella kostnader Not 7-2,9-3,2-5,2-5,7 Årets resultat 8,9 23,3 1,8 12,6 Förändring av ansvarsförbindelse -21,5-1,0-21,5-1,9 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse -12,6 22,3-19,7 10,7 Finansieringsanalys Balansräkning Prognos 2013 Budget 2013 Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 8,9 23,3 1,8 13,4 Justering för av- och nedskrivningar 12,4 10,8 21,3 21,2 Justering för gjorda avsättningar 3,9 4,3 1,3 Justering för ianspråkstagna avsättningar -0,7 Justering för övriga ej likviditetspåverkanot 8 Medel från verksamheten före förändring a 25,2 33,4 27,3 35,8 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -12,8-27,8 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -0,3-0,4 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -25,7 12,1-43,3-43,3 Kassaflöde från den löpande verksamhete -13,5 17,3-15,9-7,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -0,4-12,6-23,2-17,9 Försäljning av materiella anläggningstillgånga 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -0,5-11,9-23,2-17,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 43,3 43,3 43,3 Amortering av skuld -20,0-15,0 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhete 23,3 0,0 28,3 43,3 Periodens kassaflöde 9,3 5,4-10,8 18,0 Likvida medel från årets början 29,1 8,8 29,1 0,3 Likvida medel vid periodens slut 38,4 14,2 18,3 18,2 14

15 Balansräkning Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Prognos 2013 Budget 2013 Materiella anläggningstillgångar Not 9 378,4 349,3 392,3 361,8 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 7,6 9,0 7,6 9,7 Summa anläggningstillgångar 386,0 358,3 399,9 371,5 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 4,9 3,9 4,6 3,5 Fordringar Not 12 60,3 76,9 47,5 49,1 Kassa och bank Not 13 38,4 14,2 18,3 18,2 Summa omsättningstillgångar 103,6 95,0 70,4 70,8 SUMMA TILLGÅNGAR 489,6 453,3 470,3 442,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,3 169,2 163,2 168,1 därav årets resultat 8,9 23,3 1,8 13,4 Avsättningar Obeskattade reserver Avsättningar pensioner Not 15 25,6 21,8 32,2 30,4 Avsättningar löneskatt 6,2 5,3 Summa avsättningar 31,9 27,1 32,2 30,4 Skulder Långfristiga skulder Not ,3 138,0 166,3 133,0 Kortfristiga skulder Not ,2 118,7 108,6 106,7 Summa skulder 287,5 256,7 274,9 239,7 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKU 489,6 453,0 470,3 438,1 Soliditet 34,8% 37,3% 34,7% 38,0% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,5 221,8 240,5 220,9 Borgensförbindelser Not ,9 208,2 159,9 159,9 15

16 Koncernen Resultaträkning Koncern Balansräkning Koncern Belopp i Mkr Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter Not 1 95,4 100,1 TILLGÅNGAR Verksamhetens kostnader Not 2-344,3-330,9 Anläggningstillgångar Avskrivningar Not 3-14,9-14,4 Goodwill Verksamhetens nettokostnader -263,8-245,2 Materiella anläggningstillgångar Not 9 530,4 545,4 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 6,7 6,1 Skatteintäkter Not 4 184,4 182,1 Summa anläggningstillgångar 537,2 551,6 Slutavräkning skatteintäkter -0,4 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 87,1 85,8 Omsättningstillgångar Fastighetsavgift 9,6 9,9 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 5,2 5,1 Finansiella intäkter Not 6 0,2 0,7 Fordringar Not 12 62,2 81,4 Finansiella kostnader Not 7-6,4-7,2 Kassa och bank Not 13 51,5 28,4 Resultat före extraordinära poster 10,7 26,0 Summa omsättningstillgångar 118,9 114,9 Skattekostnader SUMMA TILLGÅNGAR 656,1 666,5 Extraordinära intäkter EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Extraordinära kostnader Eget kapital Not ,1 162,3 Årets resultat 10,7 26,0 därav årets resultat 10,7 26,0 därav aktieägartillskott Förändring av ansvarsförbindelse -21,5-1,0 därav direktbokning Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse -10,8 25,1 Avsättningar Avsättningar pensioner Not 15 25,6 21,9 Finansieringsanalys Koncern Avsättningar löneskatt 6,2 5,2 Avsättningar återställande av soptipp, HunnNot 18 0,3 Belopp i Mkr Summa avsättningar 31,9 27,3 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 10,7 26,0 Skulder Justering för av- och nedskrivningar 14,9 14,4 Långfristiga skulder Not ,0 345,0 Justering för gjorda avsättningar 3,9 Kortfristiga skulder Not ,1 131,9 Justering för ianspråkstagna avsättningar -0,7 Summa skulder 457,1 476,8 Justering för övriga ej likviditetspåvenot 8 Medel från verksamheten före förändring a 29,6 39,7 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKUL 656,1 666,5 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -15,7 2,3 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -0,3-27,6 Soliditet 25,5% 24,4% Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 18,1 6,1 Kassaflöde från den löpande verksamhete 31,7 20,5 Ansvarsförbindelser INVESTERINGSVERKSAMHETEN Borgensförbindelser Not ,9 Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -1,4-18,2 Försäljning av materiella anläggningstillgånga 0,2 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1,2-17,5 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 43,3 Amortering av skuld -63,7-0,5 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksamhete -20,3-0,2 Periodens kassaflöde 10,2 2,9 Likvida medel från årets början 41,4 25,5 Likvida medel vid periodens slut 51,5 28,4 16

17 Notförteckning Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg tidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarier Fastigheter S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Mellankommunal kostnadsutjämning LSS-utjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/-bidrag Kostnadsutjämning Inkomstutjämning S:a generella statsbidrag och utjämni Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* Räntekostnad pensionsskuld Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader * Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till 17

18 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Summa Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående balans Årets investeringar Utrangering 0 0 Försäljningar Reaförlust 0 0 Avskrivning Summa Avskrivningstider år år år år - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Exploateringsmark Summa varav maskiner och inventarier Ingående balans Årets investeringar* Utrangering Försäljningar Reavinst Avskrivning Summa Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 3-10 år 3-10 år *Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs. - specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Nyttjanderätter Pågående nyanläggningar Förbättringsutgifter på fast ej ägda av ko Summa S:a Materiella anläggningstillgångar Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Kommunala bolag, aktier Dalslands Turist AB, aktier Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Övriga långfristiga fordringar Kommuninvest, medlemsinsats Kommuninvest, Förlagsbevis Melleruds Bolagshus AB, utlämnat lån Dalslands Museum & konsthall, utlämnat Drivmedelslager Sunnanå hamn Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar

19 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfas Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fordringar koncernföretag Fakturering Musikskoleavgift/lunchavgifter Konsumtionsavgifter Hyror Vitec Äldreomsorg Barnomsorgsavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Handkassa Skattekonto Div. avräkningar Dalslands Museum Fordran AFA/Omställningsavtal Moms Förutbetalda kostnader Förutbetalda plankostnader Upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Övriga interimsfordringar Upplupen fastighetsavgift Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd ba Periodens resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Periodens resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet 0 Ingående värde Periodens resultat Utgående värde

20 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 15 Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner ÖK-SAP Summa pensioner Löneskatt S:a avsatt till pensioner för kommune Avsatt pensioner för NÄRF Löneskatt NÄRF S:a avsatt till pensioner Not 16 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 17 Kortfristiga skulder Kommande års amortering Leverantörsskulder Moms Personalens skatter, avgifter Förmedlade medel Driftprojekt Div. avräkningar Förskottsbidrag Migrationsverket Semesterlöneskuld, ferielön m.m Upplupna sociala avgifter Löneskatt individuell del Upplupna räntor Pensionskostnader individuell del Utgiftsrester Inkomstförskott S:a kortfristiga skulder Not 18 Pensionsförpliktelser * Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Förmånsbelopp Årets utbetalningar Aktualisering Personalförändring Skuldförändring S:a pensionsförpliktelser Löneskatt 24.26% S:a pensionsförpliktelser * Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder eller avsättningar. Aktualiseringsgraden uppgår till 94 % Den totala förpliktelsen har minskats med 5 mkr genom tecknande av försäkring år

21 Kommunen Koncernen Belopp i tkr Not 19 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Statliga bostadslån* S:a övriga ansvarsförbindelser Melleruds kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel son respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Melleruds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. * Uppgiften från Investeringsredovisning 21

22 Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget 2013 Belopp i tkr Budget 2013 Avvikelse Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Tekninska övergripande Byggverksamhet It Inköp mätutrustning Ledningscentral Summa fritidsanläggningar Digitalisering Bigrafen Mellerud SUMMA KS - administrativ förvaltning Kostverksamhet Inventarier kök KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Summa kostverksamhet Västerråda Torg/parker Lokalvårdsverksamhet Gatumark Dals Rostock Maskininvestering Asfaltering Drottninggatan Summa gatuverksamhet Summa lokalvårdsverksamhet VA-verksamhet SUMMA KS - teknisk förvaltning Brädd och ovidkommande vatten Byte slamcentrifug Sunnanå ARV VA Kurran Säkerhetshöjande åtgärder SOCIALNÄMNDEN Summa VA-verksamhet Sängar SUMMA SOCIALNÄMNDEN Renhållningsverksamhet Nya soptunnar KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Summa renhållningsverksamhet Datorer KUN Symaskiner Fastighetsverksamhet SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDE Rådavallen, löparbanor Handikappanpassningar & yttre tillgänglighet NETTOINVESTERINGAR TOTALT Karolinerskolan Järnvägsstationen Sunnanå hamn etapp Sunnanå bodar Köp fastighet Mellerud 1: Ombyggnad Markusgården Ombyggnad Rådaköket Ombyggnad Åsebro skola/förskola Köp fastigheterna Ugglan 9,10,11, Summa fastighetsverksamhet

23 Särredovisning av VA-verksamheten Resultaträkning VA-verksamheten Balansräkning VA-verksamheten Belopp i Mkr Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 11,1 10,0 TILLGÅNGAR Verksamhetens kostnader Not 1-7,8-7,3 Anläggningstillgångar Avskrivningar -1,8-1,7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 42,0 42,2 Verksamhetens nettokostnader 1,5 1,0 Maskiner och inventarier 0,1 0,2 Pågående arbeten 0,8 0,8 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Summa anläggningstillgångar 42,9 43,2 Finansiella kostnader -0,7-1,0 Periodens resultat 0,7-0,1 Omsättningstillgångar Kundfordringar 0,1 0,6 Not 1 Övriga fordringar Not 2 1,6 1,7 Av verksamhetens kostnader per utgör kr (helår 400 tkr) fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Motsvarande summa per var kr (helår Summa omsättningstillgångar 1,7 2,3 Belopp i tkr SUMMA TILLGÅNGAR 44,6 45,5 Not 2 Fordran Skatteverket moms juli Avsättningar Upplupna intäkter Avsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0 Totalt övriga fordringar Summa avsättningar 0,0 0,0 Not 3 Skulder Avsättningar pensioner 3 3 Kommunlån 43,5 44,0 Avsättningar löneskatt 1 1 Skuld vattenskada 0,0 0,1 Totalt avsättningar 4 4 Skuld till VA-kollektivet 0,6 Summa långfristiga skulder 43,5 44,1 Not 4 Individuell del Leverantörsskulder 0,7 1,0 Särskild löneskatt individuell del Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,5 0,5 Arbetsgivaravgifter juli Summa kortfristiga skulder 1,1 1,4 Avdragen preliminärskatt juli Semesterlöneskuld och okomp-övertid S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 44,6 45,5 Utgiftsrester Totalt övriga kortfristiga skulder Not 5 Pensionsskuld Löneskatt Totalt pensionsförpliktelser Särredovisning av VA-verksamheten I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. 23

24 Kommunfullmäktige Ordf Stig Larsson År / Tkr Budget Budget 2013 Prognos Avvikelse prognos 2 Intäkter Kommunbidrag Summa Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Valnämnd Från och med 2006 har kommunerna fått det fulla ansvaret för genomförande av allmänna val till riksdag, landsting, kommunfullmäktige och EU-parlamentet. För detta får kommunerna ett anpassat statsbidrag. Under 2013 är det inget val. Revision Revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan ge legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling. Analys Prognosen från överförmyndaren är negativ, verksamheten fortsätter att växa med allt fler ärenden. Resurser behöver tillföras i kommande budget. 24