Mellerud. årsredovisning

Transkript

1 Mellerud årsredovisning

2 POLITISK ORGANISATION MELLERUDS KOMMUN Kommunfullmäktig Kommunens revisorer Valnämnden Miljö- och hälsorådet Kommunala ungdomsrådet Kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Byggnadsnämnden Socialnämnden Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet

3 ÅRSREDOVISNING Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 2 Omvärld... 3 Redovisningsmodell... 7 Redovisningsprinciper... 8 Finansiell analys... 9 Förslag till beslut: Resultaträkning Finansieringsanalys Driftsredovisning Investeringsverksamhet Nyckeltal Särredovisning av VA-verksamheten Personalekonomiskt bokslut Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens Administrativa förvaltningen Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning Affärsverksamhet Byggnadsnämnden Kultur och utbildningsnämnden Socialnämnden Analys Volymmått Melleruds Bolagshus AB Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Revisionsberättelse Vision

4 ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsens ordförande Återigen gör kommunen ett mer än godkänt resultat, trots att verksamheterna missar budget med drygt fyra mnkr. Kämpigast har socialnämnden. Trots nämndsbeslut om budgetanpassning vid varje prognos har förvaltningen inte fått ekonomin under kontroll. Mot den bakgrunden beslutade kommunstyrelsen om en genomlysning av verksamheten med externa konsulter. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret över samtlig kommunal verksamhet. Under året återbetalades en AGS-premie på 9,5 mnkr. Av denna engångsutbetalning fattade kommunfullmäktige beslut om extraanslag för underhåll av fastigheter och gator om 7 mnkr. Här är behoven stora. Resterande 2,5 mnkr lyfte resultatet till en bit över budget. Goda resultat kan sända signalen att nu kan vi satsa ytterligare i verksamheterna. Väl medveten att behoven finns måste vi ändå tänka oss noga för. Ponera att verksamheterna återigen missar budget med 4 mnkr och befolkningstappet med 100 invånare per år fortskrider. Då närmar sig avvikelsen tvåsiffrigt. Därför krävs fortsatt fokus på ekonomin. Efter denna lite mörka inledning några rader om allt positivt som sker i kommunen. Det sjuder av framtidstro i Melleruds näringsliv. Framgångsrika företagare håller varslen på avstånd. Näringslivsklimatet blir allt bättre med MellerudsNavet som arrangör av givande aktiviteter och näringslivsrådet som en arena för kontakter och utbyte mellan näringsliv och kommun. Dalskogs byalag, med sin breda verksamhet, kan nu titulera sig Årets Byalag i Sverige. Stort GRATTIS och lycka till i ert fortsatta arbete att med ideella krafter göra det gött å leva i Dalskog. I Håverud med omnejd samlas företagarna, i projektform, för fortsatt kraftsamling kring besöksnäringen. De flyttade fritidshusen i Sunnanå ligger nu äntligen på rätt plats. De flesta av ägarna är nu fastighetsägare då man insett det värdefulla i att köpa och äga sin tomt. På Dalboslätten produceras inte bara miljövänlig el. Nu kan ett flertal framåt lantbrukare även kalla sig biogasfabrikörer. Melleruds kommun är en av nio kommuner som deltar i ett projekt kallat Kultur och Värderingar. Kortfattat kan man säga att det handlar om att stärka vikänslan i kommunen. Arbetet utgår från grupperna kommunanställda, politiker och medborgare. Att stärka vikänslan och prata gott om varandra är en viktig del i att bromsa befolkningsminskningen. Trivsel blir allt viktigare vid val av bostadsort. Och nog har vi mycket att trivas åt i Mellerud?! Viktigt är också en bra infrastruktur. Bredband är på gång men för väg och järnväg finns en del i övrigt att önska. Göteborg Mellerud på en timma var målet. Det bästa pendlingståget försvann i den nya tidtabellen. Pust! Ett stort engagemang från alla har nu rättat till Västtrafiks fadäs och från halvårsskiftet rullar detta tåg igen. Detta är ett bra exempel på att om vi alla hjälps åt och drar åt samma håll går vi en ljus framtid till mötes i Mellerud! Robert Svensson 2

5 ÅRSREDOVISNING Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 846 personer. Under föddes 72 barn. Den 31/12 hade Melleruds kommun invånare. Födelsenettot (födda döda) ser för de senaste åren ut enligt nedan Födelsenetto Under uppgår antalet födda barn till 72, vilket är 19 färre än Flyttningsnettot (inflyttade utflyttade) ser för de senaste åren ut enligt nedan Flyttnetto Under flyttade det in 408 personer till Mellerud, vilket är 16 fler än under Befolkningsutvecklingen under perioden Utifrån hur befolkningssammansättningen har utvecklat sig, kan man göra antagande om hur den framtida utvecklingen kommer att bli. Under förväntas folkmängden i Melleruds kommun minska med 646 invånare, från till personer. Det är en något lägre minskningstakt jämfört med den gångna 10 årsperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 77 per år i genomsnitt under planperioden medan antalet avlidna skattas till 123 personer ( under föddes 72 och 104 avled). Genomsnittsålder i Mellerud förväntas öka till 47,3 år, vilket är något högre än de 42,2 år som det förväntas bli i riket. Det är främst åldersgrupperna och som förväntas minska, gruppen ökar och gruppen 80 w är ungefär oförändrad. Kvinnor Män Förändring Åldersgrupper Församlingar Holm Bolstad Skållerud Ör Summa: w Summa:

6 ÅRSREDOVISNING Arbetsmarknad I Melleruds kommun fortsätter arbetslösheten att sjunka. I december 2011 var det 417 personer som var öppet arbetslösa eller hade någon form av aktivitet med aktivitetsstöd. December var det antalet ner i 397 personer. Denna nedåtgående trend på arbetslösheten visar inga tecken på att förändras, utan vi kan förvänta oss en fortsatt positiv utveckling även under Bostadsmarknad Med en nettoutflyttning är behovet av nyproducerade bostäder inte så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för 12 enfamiljshus. Sveriges kommuner Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro förefaller ha minskat väl i linje med det scenario vi skissade på i december. I Sverige liksom på flera andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusaretider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller vi i huvudsak fast vid vår tidigare bedömning. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt stor. Under sensommaren når arbetslösheten 8,2 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för ifjol. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt, i reala termer med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. Även åren beräknas skatteunderlagets reala tillväxt, med allt bredare marginal, överstiga 1 procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som förutses ske på arbetsmarknaden. Källa: SKL MakroNytt 1/2013 Melleruds kommun - framtiden Melleruds kommun redovisar ett resultat på 15,4 mnkr vilket motsvarar 3,4 % av intäkterna från skatt- och bidrag. I resultatet ingår en nedskrivning av aktierna i Melleruds bolagshus Ab med 607 tkr, orsaken till detta är att bolagets egna kapital urholkats och att det inte finns någon möjlighet att förbättra detta då kommunen köpt bolagets två dotterbolag. I slutet av året köpte kommunen Milab och Mellbo. Milabs fd. fjärrvärmeverksamhet och fastigheter kommer fortsättningsvis att drivas som en kommunal verksamhet. Skattesats till kommunen kr/skkr Befolkningsförändring Invånare Födelse Flyttningsnetto överskott Vänersborg 22,64 22,64 22,64 22,21 22, Bengtsfors 22,54 22,79 22,79 22,42 22, Åmål 22,54 22,54 22,89 22,46 22, Mellerud 22,69 22,69 22,69 22,60 22, Färgelanda 21,69 21,69 21,69 22,76 22, Dals Ed 23,64 23,64 23,64 23,21 23, De första signalerna för 2013 ser relativt bra ut, Kommunfullmäktige beslutade i juni om en budget med 11,9 mnkr i resultat. Under december beslutade Kommunfullmäktige om en tilläggsbudget på 420 tkr till Socialnämnden. Årets första skatteprognos presenterades vecka 7. Den redovisade en nedskrivning av tillväxten, BNP tillväxten sänktes till 1,4 % för Kommunen använder sig av den skatteprognos som Skl lämnar och ett aktuellt resultat 2013 är 14,6 mnkr förutsatt att alla verksamheter håller sig inom tilldelade ramar. Budgetarbetet för 2014 har inletts med finansiella direktiv från Kommunstyrelsen. Uppdraget innebär en anpassning av verksamheterna med 5 mnkr för att skapa handlingsutrymme för nödvändiga förändringar. 4

7 ÅRSREDOVISNING Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, Mellerud (-122) och Dalslandskommunerna (-300) fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service på samma nivå som tidigare. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Överflyttning av frigjorda resurser inom skolan till områden med ökade behov fortsätter. Äldreomsorgens utveckling med mindre fasta kostnader och ökad flexibilitet måste fortsätta. Utmaningen är mer omsorg och lägre finansiering. Befolkningsutvecklingen innebär att kostnaderna årligen måste sänkas motsvarande en skatteökning på öre, eller ca 4 5 mnkr. Andel av rikets medelskattekraft i % Vänersborg Färgelanda Åmål Bengtsfors Dals Ed Mellerud Vid ingången av 2013 finns det fem kommuner i landet som har lägre skattekraft än Mellerud, det är Eda, Årjäng, Dals-Ed, Bjurholm och Vilhelmina. Inkomster beskattade i annat land ingår inte i underlaget. Inför budgetåret 2014 är det aktuellt med en förändring av kostnadsutjämningen. Förslaget förefaller vara tillräckligt berett för att kunna genomföras. Förslaget är positivt för Mellerud, felaktiga beräkningar rättas till. Vad inte alla tänker på är att kostnadsutjämningen är relativ övriga kommuner, systemet förändras utifrån detta betalade Mellerud en avgift på kr/inv. = 14,7 mnkr, i år får Mellerud ett bidrag på 566 kr/inv. = 5,1 mnkr. En skillnad på 19,8 mnkr. utjämningsbidrag/ utjämningsavgift Kr per invånare Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet, vilket ska uppnås, är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå som ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i samband med budgetarbetet. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. 5

8 ÅRSREDOVISNING Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Nämnderna redovisar måluppfyllelsen i respektive nämnds del av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Nämnderna redovisar sina prestationsmål till Kommunfullmäktige i november året före budgetåret. Prestationsmålen är ett led i Kommunfullmäktiges styrning mot god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna i årsredovisningen. Förvaltningen har framgångsrikt arbetat mot sina mål, och redovisar en positiv utveckling. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna i årsredovisningen. Förvaltningen har framgångsrikt arbetat mot sina mål, och redovisar en positiv utveckling för de flesta målen. Några viktiga målsättningar, minska elförbrukningen och att minska mängden spillvatten kommer förvaltningen att arbeta vidare med. Byggnadsnämndens samhällsbyggnadsförvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidan 42 i årsredovisningen. Förvaltningen når inte upp till målsättningen vad gäller energideklarationer i kommunen. Lagstiftningen har förändrats genom att tillsynen nu åligger Boverket. Kultur- och utbildningsnämndens förvaltning Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidan 45 i årsredovisningen. Några av de uppsatta målen kan endast teoretiskt uppfyllas. Målen har bidragit till att utveckla verksamheten. Socialnämnden, socialtjänsten Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna i årsredovisningen. Huvuddelen av målen är uppfyllda. Målen avseende placeringar kräver full samhällskontroll för att garantera full måluppfyllelse. Målen är dock viktiga att arbeta mot. Att utveckla mål som leder mot en god ekonomisk hushållning är en process som kräver medverkan och engagemang från uppdragsgivarna till förvaltningen. De ekonomiska målen är ofta mer tillgängliga men de behöver kompletteras med mål och mått som ställer krav på verksamhetens innehåll. Målarbetet befinner sig i en pågående process och utvecklas till det bättre. Målen och målarbetet i 2013 års budget är ett snäpp bättre och sannolikt kommer både den löpande och slutliga redovisningen av måluppfyllelsen vara på en annan nivå under

9 ÅRSREDOVISNING Redovisningsmodell Resultaträkning (sid 16) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar inbetalningar och utbetalningar, dvs hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen (sid 17) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Finansiella nyckeltal redovisas på sidan 26. 7

10 ÅRSREDOVISNING Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. 51 Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt och inte periodiserats. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Avsättning för Hunnebyns deponi. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mnkr, återställning ska enligt plan vara klar år Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att kostnader utöver avsättningen kommer att belasta driften. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K

11 ÅRSREDOVISNING Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i bolagsform. Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda bolag. Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 % ingår inte i årets sammanställning, förbundet har inte haft möjlighet att lämna sin årsredovisning i tid. Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Melleruds Bostäder AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 55 Melleruds Industrilokaler AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 56 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Resultaträkning Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Årets resultat: plus 15,4 mnkr Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 15,4 mnkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 19,5 mnkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 12,3 mnkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det ursprungliga resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 0,8 mnkr vilket gett ett budgeterat resultat om 11,5 mnkr. Analys: Summan av definitiv slutavräkning av 2011 års skatteintäkter och preliminär slutavräkning av års skatteintäkter påverkar resultatet positivt med 0,7 mnkr. Resultatet uppgår till 3,2 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är bättre än budget och högre än det långsiktigt finansiella målet på 2 procent. AFA Försäkring har tagit ett beslut om att återbetala kommunens 2007 och 2008 års erlagda premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. Beloppet tkr redovisas som en jämförelsestörande intäkt i årets resultaträkning. Kommunfullmäktige har genom att tilläggsbudgetera sju mnkr av intäkten finansierat en motsvarande budgeterad kostnadsökning för fastighets- och gatuunderhåll. 2,5 mnkr redovisas som en positiv avvikelse mot budget. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB, Melleruds industrilokaler AB samt Melleruds bostäder AB till 100 procent. Bolagens sammanlagda resultat uppgår till 2,9 mnkr. 9

12 ÅRSREDOVISNING Avstämning mot kommunallagens balanskrav Redovisade realisationsvinster skall exkluderas från årets resultat när det s.k. balansresultatet redovisas. Eftersom kommunen redovisar balans behöver ingen åtgärdsplan upprättas. Årets resultat tkr realisationsvinster 748 tkr = balansresultat tkr Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. I Melleruds kommun använder vi ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Skillnaden mellan de två beräkningssätten är att finansnettot ingår i det senare. Målet för i Melleruds kommun är 2 %. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mnkr. Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag Resultatets andel av skatt & bidrag Nettokostnadsandel 95,8 96,5 97,3 96,4 96,3 Finansnetto 0,9 1,1 1,6 2,0 1,1 Resultat 3,3 2,4 1,1 1,6 2,5 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Analys: Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 95,8 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan förenklat sägas användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 38,5 mnkr. Investeringarna uppgår till 61,5 mnkr (se sammanställning sid 25). Det finansiella målet att resultatet ska motsvara 2 % av intäkterna från skatt & bidrag har uppnåtts under, tidigare år har det långsiktiga målet varit 3 % vilket endast uppnåtts vid ett tillfälle, år 2005, men nu även i år. Utan den jämförelsestörande intäkten i form av återbetalning av 2007 och 2008 års premie för AGS hade resultatet varit 9,5 mnkr lägre d.v.s. 6 mnkr vilket motsvarar 1,3 % av intäkterna från skatt och bidrag. Förmodligen hade kommunfullmäktige i ett sådant läge inte beslutat att öka kommunens kostnader med 7 mnkr för underhåll av gator och fastigheter. Ett resultat på 13 mnkr skulle motsvara 2,7 % av skatt och bidrag. Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling måste brytas för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut 2011 och bokslut har nettokostnaderna ökat med 1,1 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 0,6 procent. Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % % / år Skatt & bidrag 0,6 1,9 0,8 1,5 3,8 Nettokostnad 1,1 1,0 1,7 2,1 2,8 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 27 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har ökat med 2 procentenheter jämfört med år Intäkterna har ökat med 11 mnkr, inklusive återbetalningen av AGS-premier med 9,5 mnkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har minskat sina intäkter med 1,3 mnkr vilket motsvarar 4,6 %. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett överskott med 47 tkr inklusive anslutningsavgifter som influtit med 478 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu nere i 83 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 935 tkr till resultatet, vilket är 395 tkr mer än budgeterat. 10

13 ÅRSREDOVISNING Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 617 mnkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 61,7 procent, dess andel av totalkostnaden har ökat med 1 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 3,4 procent vilket ligger i nivå med de genomsnittliga löneökningarna. Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har ökat med 3 mnkr jämfört med 2011, det motsvarar en ökning på 0,6 procent. Se not 5 och 6. Kommunens utdebitering är 22:60 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:88 är det sammanlagda skatteuttaget 33:48 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:60 per skattekrona, oförändrat jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens kostnadsräntor har minskat jämfört med föregående år. De har minskat från tkr 2011 till tkr, orsaken är lägre räntenivå på lån och pensionsskuld. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar precis som resultaträkningen vad som har hänt under redovisningsåret. Finansieringsanalysen hämtar information från resultaträkningen och från balansräkningen. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter, så redovisas in- och utbetalningar i finansieringsanalysen, det s.k. kassaflödet. Den modell som vi använder i Mellerud är sektorsindelad i tre delar, löpande verksamhet, investering och finansiering. Den slutar i förändring av likvida medel och du kan läsa av vilken sektor som bidragit eller förbrukat medel. Kommunens resultat är +15,4 mnkr men av finansieringsanalysen kan utläsa att verksamhetsåret krävt 19,4 mnkr mindre än vad som flutit in, likvida medel har ökat från 8,8 mnkr till 29,1 mnkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har förbättrats under året. Balansräkning Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 398 mnkr. Under har tillgångarna ökat med 40,8 mnkr. Årets nettoinvesteringar redovisas på sidan 24. Investeringarna uppgår till 61,4 mnkr, vilket är 38 mnkr högre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från Främsta skälet är köp av fastigheter och fjärrvärme av Milab för 40,7 mnkr. Även i år har inte samtliga objekt färdigställts. Kommunfullmäktige har genom tilläggsbudget 2013 fört över 6,7 mnkr i investeringsanslag samt 16 mnkr för ej genomförd försäljning av sjöbodar för att fullfölja tidigare beslutade investeringsuppdrag. Rutinerna för investeringsverksamheten ska förbättras. Avstämning mot finansiellt mål Årets avskrivning och utrangeringar Årets bruttoinvestering Årets försäljningar Netto tkr Eget kapital Förändring av eget kapital har skett med årets resultat tkr. Årets resultat uppgår till 3,3 procent av skatter och bidrag vilket är högre än Kommunfullmäktiges målsättning efter tilläggsbudget. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 2 procent av skatter och bidrag. Resultatet på tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 10,6 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändring av KPI dec var -0,1 %). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under minskade ansvarsförbindelsen med 1,9 mnkr inklusive löneskatt. 11

14 ÅRSREDOVISNING Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. Koncernen Kommunkoncernens resultat på 19,2 mnkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 13,9 % vilket ger inflationstäckning. Koncernens egna kapital är lågt 156,2 mnkr. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. Ingen amortering har skett under, kommunens likvida medel har ökat med 20,3 mnkr under året. Kommunfullmäktige har under året beslutat att fortsätta omstruktureringen av kommunens bolag och köpt resterande fastigheter och fjärrvärmeanläggningar av Milab. Fastigheterna har köpts för det högsta av bokfört värde och marknadsvärde. Köpen har beslutats att finansieras genom övertagande av Milabs lån. Övertagandet av lånen fördröjdes till efter årsskiftet varför kommunen har haft en kortfristig skuld till Milab över årsskiftet. Kommunfullmäktiges mål har på grund av detta uppfyllts, låneskulden har inte ökat och lån av anställda i form av ansvarsförbindelse för pensioner har minskat med 1,9 mnkr. Pensionsskuldens förändring beskrivs ytterligare i not 15 och 19 samt i avsnittet för personalekonomi. År/Mnkr Lån av 138,0 138,0 120,0 120,0 130,0 kreditinstitut Förändring 0,0 23,0 0-10,0 0 Lån av 219,0 220,9 199,5 206,8 206,5 anställda Förändring -1,9 21,4-7,3 0,3-0,5 Summa 357,0 358,9 319,5 326,8 336,5 År/Mnkr Koncernens upplåning mnkr Kommunens upplåning mnkr Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år 5,81 4,75 2,86 Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år 4,00 2,91 2,88 Koncernens genomsnittliga räntesats, % 3,22 3,14 3,15 Kommunens genomsnittliga räntesats, % 2,88 2,98 3,26 Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 10 mnkr och uppgår idag till 341 mnkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 5,81 år 12

15 ÅRSREDOVISNING Likviditet kortsiktig betalningsberedskap Kommunens likviditet, 29,1 mnkr per 31/12 är en ögonblicksbild. Likviditeten har under året ökat både genom planerade och oplanerade inbetalningar med 20,3 mnkr. Kommunen har en checkkredit på 20 mnkr i Dalslands sparbank. Soliditet / skuldsättningsgrad Målsättning Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på sikt vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl. kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl. ansvarsförbindelsen var 2011, 2,8 procent, en försämring med 3,5 procentenheter jämfört med För att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -12 % till genomsnittsnivån i riket 2,8 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital med 71 mnkr. För att komma upp i genomsnittsnivån exkl. ansvarsförbindelse krävs ett ökat eget kapital med 77 mnkr. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 24,3 (21,8) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. 13

16 ÅRSREDOVISNING Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 321 mnkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest. Detta åtagande är ytterligare beskrivet i not 20. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet på kommunen att ge garanti upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtaganden infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag varav Melleruds bostäder AB varav Melleruds industrilokaler AB Egna hem och småhus 312 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Kommuninvest i Sverige AB Koncernens lån i Kommuninvest Summa I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mnkr 219,0 220,9 199,5 206,8 206,5 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Den kraftiga ökningen jämfört med år 2010 förklaras i årsredovisningens avsnitt för personalekonomi. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 540 mnkr eller 60 tkr per invånare var åtagandet 56 tkr per invånare. Kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet finansiell kontroll En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Nämndernas avvikelser uppgår till -4,3 mnkr. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -12 (-18) procent. Snittet i riket är 2,8 procent. För att uppnå 2,8 procent soliditet inkl. ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 71 mnkr. 3 Långfristig låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 356,9 mnkr eller ca 40 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk. Ränterisken upp till en ökning med 1 % är helt eliminerad med hjälp av ränteswapar. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat, i 2013 års budget planeras ingen amortering. 4 Koncernen Det pågår en omstrukturering av kommunens bolag, under har kommunen förvärvat Melleruds industrilokaler AB och Melleruds bostäder AB. Under 2013 kommer Melleruds bolagshus AB och Melleruds Industrilokaler AB att likvideras. 14

17 ÅRSREDOVISNING sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 7-8 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2013 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. 15

18 ÅRSREDOVISNING Resultaträkning Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen 2011 Koncernen 2011 Verksamhetens intäkter Not 1 152,7 163,7 188,5 194,9 Varav jämförelsestörande Not 2 9,5 9,5 Verksamhetens kostnader Not 3-587,8-598,8-608,6-611,3 Avskrivningar Not 4-17,8-18,6-25,3-26,2 Verksamhetens nettokostnader -453,0-453,7-445,5-442,6 Skatteintäkter Not 5 310,1 306,0 310,1 306,0 Slutavräkning skatteintäkter 7,9 4,2 7,9 4,2 Generella statsbidrag och utjämning Not 6 152,2 162,9 152,2 162,9 Finansiella intäkter Not 7 0,5 1,0 1,1 0,7 Finansiella kostnader Not 8-6,7-5,1-12,3-11,0 Resultat före extraordinära poster 11,1 15,4 13,6 20,4 Skattekostnader -0,6-0,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -0,4 Årets resultat 11,1 15,4 12,6 19,5 Förändring av ansvarsförbindelse -21,4 1,9-21,4 1,9 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse -10,3 17,3-8,8 21,4 Finansieringsanalys Balansräkning Finansieringsanalys Kommunen 2011 Koncernen 2011 Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11,1 15,4 12,6 19,5 Justering för av- och nedskrivningar 17,8 18,6 25,7 26,7 Justering för gjorda avsättningar 4,4 1,0 4,4 0,9 Justering för ianspråkstagna avsättningar -9,1-1,1-9,1-1,1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 24,3 34,0 33,7 46,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -14,3 1,6-12,0 13,2 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -0,1-1,1-0,3 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -10,9 44,8-9,7-12,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -1,0 79,2 11,7 47,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -39,9-61,5-48,8-28,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 22,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0-3,1 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,7 0,0 1,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -39,8-63,9-26,8-26,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 23,0 0,0 23,0 0,0 Amortering av skuld 0,5 0,5-29,0-4,5 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 4,5 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 23,5 5,0-6,0-4,5 Periodens kassaflöde -17,3 20,3-21,1 15,9 Likvida medel från årets början 26,1 8,8 47,1 25,5 Likvida medel vid årets slut 8,8 29,1 26,0 41,4 16

19 ÅRSREDOVISNING Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen 2011 Koncernen 2011 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 9 347,5 390,3 543,5 544,1 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 9,7 7,6 7,8 6,8 Summa anläggningstillgångar 357,2 398,0 551,3 551,0 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 3,5 4,6 4,9 5,0 Fordringar Not 12 49,1 47,5 50,6 46,5 Kassa och bank Not 13 8,8 29,1 26,0 41,4 Summa omsättningstillgångar 61,4 81,2 81,6 92,9 SUMMA TILLGÅNGAR 418,6 479,2 632,9 643,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,9 161,4 137,8 156,5 därav årets resultat 11,1 15,4 12,6 19,5 därav direktbokning 0,0 0,4 Avsättningar Avsättningar skatt obeskattade reserver 0,3 0,5 Avsättningar pensioner Not 15 21,7 22,5 21,7 22,5 Avsättningar löneskatt 5,3 5,5 5,3 5,5 Avsättningar återställande av soptipp, Hunnebyn Not 16 1,1 0,0 1,1 0,0 Summa avsättningar 28,0 27,9 28,4 28,5 Skulder Långfristiga skulder Not ,0 138,0 346,9 340,4 Kortfristiga skulder Not ,6 151,9 119,8 118,4 Summa skulder 244,6 289,9 466,7 458,9 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 418,6 479,2 632,9 643,8 Soliditet 34,9% 33,7% 21,8% 24,3% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,8 219,0 220,8 219,0 Borgensförbindelser Not ,0 203,6 210,1 203,7 17

20 ÅRSREDOVISNING Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2 Jämförelsestörande poster Återbetalning AFA försäkring avseende tidigare år Summa Not 3 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 4 Avskrivningar Inventarier Fastigheter S:a avskrivningar Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Slutavräkningsdifferens föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Mellankommunal kostnadsutjämning LSS-utjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/-bidrag Kostnadsutjämning Inkomstutjämning S:a generella statsbidrag och utjämning Not 7 Finansiella intäkter Inkomsträntor Utdelning Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 8 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* Räntekostnad pensionsskuld Aktieägartillskott Bolagshus Nedskrivning aktier Bolagshus Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader * Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till 18

21 ÅRSREDOVISNING Belopp i tkr Notförteckning Kommunen 2011 Koncernen 2011 Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Utrangering/återföring Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Summa Avskrivningstider år år år år - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Summa varav maskiner och inventarier Ingående balans Årets investeringar * Utrangering/Återföring Försäljningar Reavinst Reaförlust Avskrivning Summa Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 3-10 år 3-10 år *Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs. - specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Nyttjanderätter Pågående nyanläggningar Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm Summa Totalt materiella anläggningstillgångar

22 ÅRSREDOVISNING Notförteckning Kommunen 2011 Koncernen 2011 Belopp i tkr Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Kommunala bolag, aktier Västtrafik, aktier Dalslands Turist AB, aktier Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Övriga långfristiga fordringar Kommuninvest, medlemsinsats Kommuninvest, Förlagsbevis Melleruds Bolagshus AB, utlämnat lån Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån Drivmedelslager Sunnanå Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fordringar koncernföretag Fakturering Musikskoleavgift/lunchavgifter Konsumtionsavgifter Hyror Vitec Äldreomsorg Barnomsorgsavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Handkassa Skattekonto Dalslands Museum Fordran AFA/omställningsavtal Moms Förutbetalda kostnader Förutbetalda plankostnader Upplupna intäkter Upplupna skatteintäker Övriga interimsfordringar Upplupen fastighetsavgift Div. avräkningar Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank

23 ÅRSREDOVISNING Belopp i tkr Notförteckning Kommunen 2011 Koncernen 2011 Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Årets resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet 0 0 Ingående värde Årets resultat Utgående värde Not 15 Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-Kl pensioner Summa pensioner Löneskatt S:a avsatt till pensioner för kommunen Avsatt pensioner för NÄRF inkl löneskatt Löneskatt NÄRF S:a avsatt till pensioner Not 16 Avsatt till Hunnebyn deponi Ingående värde Ianspråktaget under året S:a utgående värde Hunnebyns avf.dep. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel behöver kompletteras med ca 600 tkr. Not 17 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Nordals Härads Sparbank Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare