Mångkulturella aspekter och diabetes

Transkript

1 Mångkulturella aspekter och diabetes Nouha Saleh Stattin Akademiskt primärvårdscentrum (APC) Kunskapsteam Diabetes (LUCD) Kulturanpassad diabetesvård och utbildning Rekommendation Hälso- och sjukvården bör Erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp till personer med diabetes och annan kulturell bakgrund (prioritet 4) nouha.saleh-stattin@sll.se» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010, 2015 Kulturanpassad diabetesvård och utbildning Nationella Riktlinjerna Diabetesvård till personer från andra kulturer kräver att vården tar hänsyn till Personens egna kulturella mönster Kunskap om olika kulturers särdrag Språket Utbildning om kost och livsstilsfaktorer Skriven patientinformation översatt till patientens eget språk Familjemedlemmars deltagande i vården» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2015 Kunskap medvetenhet Kulturell kompetens process Mötet Vill och inte måste Färdigheter Att diskutera idag Jämlikvård? Kulturanpassad Kulturella aspekter Individuella aspekter Jämlikvård Patient säkerhet Health Literacy-Hälsoliterat Person centrerad förhållningssätt Credit: Interaction Institute for Social Change Artist: Angus Maguire 1

2 Prevalens av diabetes Högre bland invandrargrupper (ffa. från Mellanösten) Skillnader mellan män och kvinnor Skillnader mellan olika invandrargrupper (1.5% invandrare från indiska oceanen, och upp till 15% av dem från Medelhavs området) Riskfaktorer:BMI- obesitet, stress, migration och livsstilsförändring, sysselsättning, utbildning. Ref. Wändell m. Fl Studier av specifika invandrargrupper i Sverige Turkar i Flemingsberg Högre prevalens av störd glukosmetabolism jämfört med i ursprungsområdena i Turkiet (Kulu-Konya-området i centrala Anatolien) Diabetes (lab-verifierad) Kvinnor 10,8% mot 5,5% Män 6,7% mot 4,6% Nedsatt glukostolerans (IGT) Kvinnor 14,2% mot 9,6% Män 17,8% mot 4,9% Diabetes among Turkish immigrants in Sweden : a study of prevalence and risk factors. Hjörleifsdóttir Steiner, Kristín, 2013 Per Wändell: Sektionen för allmänmedicin. Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS). Karolinska Institutet, Flykt Identitetskris: Vem är jag? Konfrontation: mellan mottagarlandets och gamla landets krav Att sörja Förlust av den social nätverk Förlust av politiska kamp Förlust av framtidsperspektiv Känsla av hela tiden vara på väg hem Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A Kulturmötet inom vården Känner sig vilsen i den svenska sjukvården Inte tycker sig behandlande på ett korrekt sätt enligt hennes medicinska världsbild Olika upplevelse och bild hur vården bedrivas Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A Lost in Translation Många olika språk Kultur och kommunikation barriärer Sjukvårds systemet är inte så flexible för att ta hand om dem unika behöv av olika kulturer Hälsofrämjande strategier är inte adekvata Direkt översättning av material är inte alltid bra Samma ord och begrepp finns inte i alla kulturer Den person patienten möter är VIKTIGT 2

3 Individens hälsa Sjukvården Synlig Kultur: Klädsels, konst, beteende, ritualer, traditioner, mat Individens hälsa Sjukvården Osynlig kultur Inkomst och social status Sysselsätt/arbete Social stöd och nätverk Utbildning /läs och skrivkunnighet Kultur, nationalitet etnicitet Personliga hälsa strategier och Coping förmågor Tidigare erfarenheter VÄRDERING Biologisk och Genetisk miljö Gender Genus Perspektiv FÖRESTÄLLNINGAR Varför behöver vi anpassa materialet? Jämlikvård? Patienter har olika bakgrund, erfarenheter och förväntningar En modell som passar alla fungera inte Att nå jämlik vård I en blandad patient population. Credit: Interaction Institute for Social Change Artist: Angus Maguire 3

4 För dig som ska starta grupputbildning för personer med diabetes från andra kulturell Identifiera patienter som passar ihop i gruppen. Förklara för patienten vad är grupputbildning. Inkludera tolken tidigt i planerings. Använda andra verktyg: blädderblocket eller whiteboard. Utbildning behöver inte vara alltid på VC. هل يجب على متابعة نظام غذائي معين اآلن ما هو أفضل دواء مرحبا بكم إلى "التعليم عن مرض السكري باللغة العربية" داء السكري من النوع الثاني هو مرض خطير يزيد كثيرا منخطر النوبات القلبية و السكتات الدماغية. هناك امراض قليلة التي يمكن للمريض نفسه توقيف المضعفات. هل تعلم انه متابعة الغذاء الجيد و النشاط الجسدي بشكل منتظما اكثر فعالية من اي دواء ان التعليم عن السكري يمنحك المزيد من المعرفة عن السكري و نتائج الفحوص الغذاء والنشاط البدني. ألتجارب اثبتت انه اسهل العناية بمرض السكري بعد التعليم. كثيرون يقدرو مناقشة مع األ خرين في نفس الحالة. ممرضة السكري هي المسؤلة عن التعليم. يتالف الفريق من 10 8 اشخاص و ينضم التعليم اربع دورات. التاريخ الى الدورات التعلميةالتالية: الدورة األولى:... الساعة... الدورة الثانية:... الساعة... الدورة ااثالثة:... الساعة... الدورةالرابعة:... الساعة... المكان:المستوصف و التسجيل في مكتب األستقبال هل هوا داء السكري من النوع الثاني حقا خطير أنا أشعر بحالة جيدة للتسجيل الى التعليم الرجاء Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kraftigt ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Det är få sjukdomar som går att bromsa så effektivt, på egenhand. Ofta räcker det med små förändringar. Visste du att du med bra mat och ett mer fysiskt aktivt liv kan göra mer nytta än vad något annat läkemedel kan åstadkomma? På diabetesutbildningen får du mer kunskap om sjukdomen, provsvar och värden, mat och fysisk aktivitet. Erfarenheten visar att det är lättare att hantera sin diabetes efter utbildningen. Många uppskattar också att diskutera tillsammans med andra i samma situation. Diabetesutbildningen hålls av din diabetessjuksköterska och en arabisktalande tolk. Gruppen består av 8-10 deltagare och ni träffas 4 tillfällen. Följande utbildningstillfällen: Tillfälle 1:... klockan:... Tillfälle 2:... klockan:... Tillfälle 3:... klockan:... Tillfälle 4:... klockan:... Lokal: Anmäl dig i receptionen För anmälan kontakta: diabetessjuksköterska Telefon:. 4

5 العالج Fett Bra fett Mindre bra fett ثقب المفتاح الدهون الصحي اقل صحي 5

6 Resa med diabetes Resa med diabetes Resa med diabetes Förberedelser innan resan: 1. Tala med din läkare eller diabetessköterska 2. Diabeteskort eller intyg från din läkare eller diabetessköterska 3. Packa smart: dubbel uppsättning av insulin, penna, testmaterial och blodsockermätare. Packas i handbagage 4. Packa druvsocker och lättare måltid eller frukt Under resan: 1. Förvaring av insulin: varm eller kall temperatur 2. Insulinjustering och testa blodsocker oftare, ff om du blir sjuk 3. Följ behandlingsplan som du och din läkare eller diabetessköterska har kommit överens 4. Tänk på tidsskillnaden Resa med diabetes Ramadan och diabetes Ramadan och diabetes Fasta Helfasta i dagar från gryning till skymning Kan orsaka 1-För hög blodsocker nattetid 2-för låg blodsocker dagtid 3- Risk för att gå upp i vikten Vem får inte fasta? 1. Patineter med fler dos Insulin 2. Patienter med svåra komplikationer 3. Patienter med graviditetsdiabetes 4. Patienter med svängande blodsocker 5. Äldre med diabetes? Viktigt att tänka på vid fasta 1. Prata med ansvarig läkare eller sjuksköterska för justering av diabetesbehandling innan ramadan 2. Äta hälsosamt, undvik för mycket sötsaker under kvällen 3. Motionera lagom, inte för tunga pass 4. Kontrollera blodsockret flera gånger dagligen Ref: Al Arouj M, Ibrahim M, Hassanein M et al. Recommendations for management of diabetes during Ramadan. Diabetes Care 2005;28: Al Arouji M. et al. DIABETES CARE, VOLUME 28, NUMBER 9, SEPTEMBER 2005 Vad är Ramadan-fastan? En av islams fem grundpelare Obligatorisk för alla friska vuxna muslimer. Ramadan-fastan innebär att avstå från intag av föda och dryck från gryning till solnedgång en hel månad varje år Ramadan-fastan innebär förändringar i dagliga aktiviteter, rutiner och måltider: Två måltider: - Futur: vid solnedgång, ~ 60% av den dagliga maten. - Suhur: före gryningen, sista måltiden, ~ 20-30%. - ~ 10-20% emellan. (29-30 dagar) enligt månkalendern. Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövsl äkartidningen nr volym 108 6

7 Man skall inte fasta vid: Akut sjukdom. Svår kronisk sjukdom. Äldre människor. Under menstruation eller postpartum blödning. Ammande kvinnor. Graviditet (sista delen). Resor. Figur 1. Fastetiden under ramadan i tre svenska städer. Observera att det finns olika metoder för beräkning av gryning och solnedgång samt bönetider. Skillnader på några till flera minuter finns mellan metoderna. Den beräkning som används här är den som används för bönetider på de stora moskéerna i Sverige. Illustration: Jakob Robertsson/Typoform Risker för diabetiker under fastan: Hypoglykemi under dagtiden. Hyperglykemi under kvällstiden. Dehydrering: spec. under sommar, äldre pt. Mindre motion vikt uppgång och Hög kalori intag ökade S lipider Personer med diabetes som inte bör fasta: Nyupptäckt diabetes. Patienter med flerdosbehandling eller insulinpump. Dysreglerad diabetes med svängande blodsocker. Anamnes av upprepade hypoglykemi attacker eller ketoacidos. Pt med allvarliga komplikationer eller komplicerande sjukdomar: ex. njursvikt, instabil eller recidiverande angina, annan hjärt- eller lungsjukdom, psykiatrisk sjukdom Graviditet. Vid akut sjukdom ex: infektion. Faktorer som påverkar diabetes kontroll under Ramadan-fastan Behandlande läkare/dsk: - läk. har rätt att avråda patienten från att fasta om han/hon anser att fastan förvärrar patientens diabetes eller är skadlig för patientens hälsa -läk. och SSKs kunskap och erfarenhet. Faktorer som påverkar diabetes kontroll under Ramadan-fastan Tiden och säsongen: Patienten: - sommar: dagen är lång och varm. - vinter: dagen är kort och kall. - typ och behandling av DM. - hur väl reglerat är den? - följsamhet - komplikationer. - kultur och grad av tro. 7

8 Rekommendationer före Ramadan start: Kontakt med behandlande läkare/diabetessköterska i god tid inför Ramadan. Patientutbildning: - risker - livsstilsförändringar - angeläget att regelbundet själv testa blodglukos. Intag av sista måltid (Suhur) så sent som möjligt. Tillräckligt med vätskeintag för att undvika intorkning. Ingen intensiv träning eller hård fysisk aktivitet under fastetimmarna. Avbryta fastas om plasma glukos <3.5 mmol/l (< 4.0 mmol/l tidigt under fastetimmarna). Detta material ska vara som stöd i ditt arbete med gruppen. Utgå alltid från gruppens frågor och funderingar. Anpassa utbildningen efter gruppens behov och önskemål. Använd inte för svåra medicinska begrepp och våga vara flexibel Kom ihåg att du ledar utbildningen men det är patienerna som äger den Like an iceberg, there s much more to every one of us than you can see. We re all a complex mixture of factors, the large majority of which are invisible, hidden below the waterline. It is about understanding, valuing and including all these differences 8