Etnicitet och diabetes Kulturmötet i vården. Nouha Saleh Stattin Kunskapsteam Diabetes (LUCD) APC

Transkript

1 Etnicitet och diabetes Kulturmötet i vården Nouha Saleh Stattin Kunskapsteam Diabetes (LUCD) APC nouha.saleh-stattin@sll.se

2 Kulturanpassad diabetesvård och Rekommendation Hälso- och sjukvården bör utbildning Erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp till personer med diabetes och annan kulturell bakgrund (prioritet 4)» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010, 2015 NSS, LUCD, APC, 2016

3 Kulturanpassad diabetesvård och utbildning Nationella Riktlinjerna Diabetesvård till personer från andra kulturer kräver att diabetesvården tar hänsyn till Personens egna kulturella mönster Kunskap om olika kulturers särdrag Språket Utbildning om kost och livsstilsfaktorer Skriftlig patientinformation översatt till patientens eget språk Familjemedlemmars deltagande i vården» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2015 NSS, LUCD, APC, 2016

4 Prevalens av diabetes Högre bland invandrargrupper (ffa. från Mellanösten) Skillnader mellan män och kvinnor Skillnader mellan olika invandrargrupper (1.5% invandrare från indiska oceanen, och upp till 25% av dem från Medelhavs-området) Riskfaktorer: högt BMI med övervikt eller obesitas, stress, migration och livsstilsförändring, sysselsättning, utbildning. Ref. Wändell m. Fl NSS, LUCD, APC, 2016

5 NSS, LUCD, APC, 2016

6 Flykt Identitetskris: Vem är jag? Konfrontation: mellan mottagarlandets och det gamla landets krav Att sörja Förlust av det social nätverket Förlust av den politiska kampen Förlust av framtidsperspektiv Känsla av att hela tiden vara på väg hem Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUCD, APC, 2016

7 Nu har vi återförenats hela familjen här, äntligen. Vi har vad vi behöver rent materiellt. För våra barn kan jag se en framtid. Ingen yttre fara hotar oss längre. Men vem är jag? En flykting. Och vad är en flykting? En människa som förlorat allt, som inte känner sig önskvärd vare sig i hemlandet eller här. En människa som inte kan sova om natten, som plågas av svåra minnen och en stor sorg. Jag känner inte att något som är mitt egentligen duger här. Vem är jag nu? NSS, LUCD, APC, 2016

8 Kulturmötet inom vården Känner sig vilsen i den svenska sjukvården Tycker sig inte vara behandlad på ett korrekt sätt enligt den egna medicinska världsbilden Olika upplevelser och bilder om hur vården bedrivas Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUCD, APC, 2016

9 Lost in Translation Många olika språk Kultur- och kommunikations-barriärer Sjukvårds-systemet är inte så flexibelt för att ta hand om de unika behoven från olika kulturer Hälsofrämjande strategier är inte adekvata Direkt översättning av material är inte alltid bra Samma ord och begrepp finns inte i alla kulturer Den person patienten möter är VIKTIG NSS, LUCD, APC, 2016

10 Individens hälsa Sjukvården NSS, LUCD, APC, 2016

11 Individens hälsa Inkomst och social status Sysselsätt /arbete Kultur, nationalitet etnicitet Sjukvården Social stöd och nätverk Personliga hälsa strategier och Coping förmågor Utbildning /läs och skrivkunnighet Tidigare erfarenheter VÄRDERING Biologisk och Genetisk miljö Gender Genus Perspektiv NSS, LUCD, APC, 2016 FÖRESTÄLLNINGAR

12 Kulturkompetens på olika nivåer Klinisk Kulturkompetens: Vårdgivare -patient mötet Organisatorisk: Ledarskap/arbetskraft Strukturell: Vårdprocesser NSS, LUCD, APC, 2016

13 medvetenhet Vill och inte måste Kunskap Kulturell kompetens process Färdigheter Mötet NSS, LUCD, APC, 2016

14 Kulturell kompetens Vara medveten om egen förförståelse, värdering och övertygelse Vara medveten om patientens förförståelse, värdering och övertygelse Ta reda på patientens egen kunskap, erfarenhet och uppfattning om diabetes Patientcentrerad diabetes-omvårdnad Vara lyhörd, nyfiken på ett positiv sätt och VÅGA FRÅGA Ref: K.Wikblad (2012) Omvårdnad vid diabetes. NSS, LUCD, APC, 2016

15 Mål Kartlägga och diskutera vikten av traditionella/kulturella aspekter Identifiera faktorer som påverkar olika val Hitta strategier för problemhantering av olika situationer tillsammas med patienterna NSS, APC, 2016

16 Varför behöver vi anpassa materialet? Patienter har olika bakgrund, erfarenheter och förväntningar En modell som passar alla fungerar inte. Att uppnå jämlik vård i en blandad patient-population.

17 Målet Att utveckla utbildningsmaterial för personer med diabetes från olika kulturer, anpassat utifrån kulturella, traditionella och språkliga aspekter.

18 Målgrupp Mest utsatta grupper: Låg socioekonomiskt status Låg-utbildade /analfabeter ALLA

19 Hur resonerar vi? Enkelt och relevant Generellt men samtidigt specifikt Flexibelt Lätt att använda Helt paket

20

21

22 Plan Samla in data och sammanställa material Testa materialet i patient grupper (3 grupper) Justera materialet efter varje grupp Sista justeringen efter grupp 3.

23 Paket Bilder för grupputbildning Skriftligt material som komplement Handledare manual Andra dokument som underlätta utbildningsprocessen: Inbjudan blodsockerkurva

24 För dig som ska starta grupputbildning för personer med diabetes från andra kulturell bakgrund Identifiera patienter som passar ihop i gruppen (utbildningsnivå, språk och dialekt och HbA1c). Förklara för patienten vad grupputbildning innebär i god tid. Inkludera tolken tidigt i planeringen.

25 För dig (fort) Informera tidigt de Nydiagnostiserade Bra med OH bilder men använda andra verktyg: blädderblocket eller whiteboard. Utbildning behöver inte alltid vara på VC.

26 هل يجب على متابعة نظام غذائي معين اآلن ما هو أفضل دواء مرحبا بكم إلى "التعليم عن مرض السكري باللغة العربية" داء السكري من النوع الثاني هو مرض خطير يزيد كثيرا منخطر النوبات القلبية و السكتات الدماغية. هناك امراض قليلة التي يمكن للمريض نفسه توقيف المضعفات. هل تعلم انه متابعة الغذاء الجيد و النشاط الجسدي بشكل منتظما اكثر فعالية من اي دواء ان التعليم عن السكري يمنحك المزيد من المعرفة عن السكري و نتائج الفحوص الغذاء والنشاط البدني. ألتجارب اثبتت انه اسهل العناية بمرض السكري بعد التعليم. كثيرون يقدرو مناقشة مع األ خرين في نفس الحالة. ممرضة السكري هي المسؤلة عن التعليم. يتالف الفريق من 10 8 اشخاص و ينضم التعليم اربع دورات. التاريخ الى الدورات التعلميةالتالية: الدورة األولى:... الساعة... الدورة الثانية:... الساعة... الدورة ااثالثة:... الساعة... الدورةالرابعة:... الساعة... المكان:المستوصف و التسجيل في مكتب األستقبال هل هوا داء السكري من النوع الثاني حقا خطير أنا أشعر بحالة جيدة للتسجيل الى التعليم الرجاء

27 Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kraftigt ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Det är få sjukdomar som går att bromsa så effektivt, på egenhand. Ofta räcker det med små förändringar. Visste du att du med bra mat och ett mer fysiskt aktivt liv kan göra mer nytta än vad något annat läkemedel kan åstadkomma? På diabetesutbildningen får du mer kunskap om sjukdomen, provsvar och värden, mat och fysisk aktivitet. Erfarenheten visar att det är lättare att hantera sin diabetes efter utbildningen. Många uppskattar också att diskutera tillsammans med andra i samma situation. Diabetesutbildningen hålls av din diabetessjuksköterska och en arabisktalande tolk. Gruppen består av 8-10 deltagare och ni träffas 4 tillfällen. Följande utbildningstillfällen: Tillfälle 1:... klockan:... Tillfälle 2:... klockan:... Tillfälle 3:... klockan:... Tillfälle 4:... klockan:... Lokal: Anmäl dig i receptionen För anmälan kontakta: diabetessjuksköterska Telefon:.

28

29

30 العالج

31 Proteiner

32 البروتينات

33 Fett Bra fett Mindre bra fett

34 الدهون الصحي اقل صحي

35 ثقب المفتاح

36 الشعور بالنعس التعب نشاف في الفم التبويل الزائد العطش

37 ارتفاع السكري لماذا عدم النشاط الجسدي الكثير من الطعام العدوى أو الحمى بعض األدوية نسيت أن تأخذ أقراص/األنسولين أو أخذ بعض األدوية األنسولين قليلة جدا

38 ماذا افعل عند ارتفاع السكري افحص نسبة السكري في الدم النشاط الجسدي تناول اقراص السكري او األنسولين اتصل بممرضة السكري للمشاورة

39 Diabetes and travelling Resa med diabetes

40 Resa och diabetes Förberedelser innan resan: 1. Tala med din läkare eller diabetessköterska 2. Diabeteskort eller intyg från din läkare eller diabetessköterska 3. Packa smart: dubbel uppsättning av insulin, penna, testmaterial och blodsockermätare. Packas i handbagage 4. Packa druvsocker och lättare måltid eller frukt Resa med diabetes Under resan: 1. Förvaring av insulin: varm eller kall temperatur 2. Insulinjustering och testa blodsocker oftare, ff om du blir sjuk 3. Följ behandlingsplan som du och din läkare eller diabetessköterska har kommit överens 4. Tänk på tidsskillnaden

41 When to seek health care

42 När söker man vård? Till Vårdcentral: 1. För regelbundna kontroller av diabetes hos läkare och diabetessköterska 2. Vid svängande blodsocker 3. Vid sjukdom 4. Vid ändring/justering av behandling för uppföljning Till sjukhuset: 1. När du inte själv kan göra ngt vid för lågt blodsocker, ska anhöriga eller ngn i familjen köra dig till sjukhuset. 2. Vid för högt blodsocker som orsaker, magsmärtor, illamående och kräkningar

43 Ramadan och diabetes

44 Ramadan och diabetes Fasta Helfasta i dagar från gryning till skymning Kan orsaka 1-För hög blodsocker nattetid 2-för låg blodsocker dagtid 3- Risk för att gå upp i vikten Vem får inte fasta? 1. Patineter med fler dos Insulin 2. Patienter med svåra komplikationer 3. Patienter med graviditetsdiabetes 4. Patienter med svängande blodsocker 5. Äldre med diabetes? Viktigt att tänka på vid fasta 1. Prata med ansvarig läkare eller sjuksköterska för justering av diabetesbehandling innan ramadan 2. Äta hälsosamt, undvik för mycket sötsaker under kvällen 3. Motionera lagom, inte för tunga pass 4. Kontrollera blodsockret flera gånger dagligen Ref: Al Arouj M, Ibrahim M, Hassanein M et al. Recommendations for management of diabetes during Ramadan. Diabetes Care 2005;28: Al Arouji M. et al. DIABETES CARE, VOLUME 28, NUMBER 9, SEPTEMBER 2005

45 Detta material ska vara som stöd i ditt arbete med gruppen. Utgå alltid från gruppens frågor och funderingar. Anpassa utbildningen efter gruppens behov och önskemål. Använd inte för svåra medicinska begrepp och våga vara flexibel

46 Kom ihåg att du leder utbildningen men det är patienerna som äger den

47

48 Vad är Ramadan-fastan? En av islams fem grundpelare Obligatorisk för alla friska vuxna muslimer. Ramadan-fastan innebär att avstå från intag av föda och dryck från gryning till solnedgång en hel månad varje år (29-30 dagar) enligt månkalendern. Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövsl äkartidningen nr volym 108 NSS, APC, 2016

49 Ramadan-fastan innebär förändringar i dagliga aktiviteter, rutiner och måltider: Två måltider: - Futur: vid solnedgång, ~ 60% av den dagliga maten. - Suhur: före gryningen, sista måltiden, ~ 20-30%. - ~ 10-20% emellan. Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr volym 108

50 Figur 1. Fastetiden under ramadan i tre svenska städer. Observera att det finns olika metoder för beräkning av gryning och solnedgång samt bönetider. Skillnader på några till flera minuter finns mellan metoderna. Den beräkning som används här är den som används för bönetider på de stora moskéerna i Sverige. Illustration: Jakob Robertsson/Typoform NSS, APC, 2016

51 Fastetider i Sverige Staden Datum Gryning (kl.) Solnedgång (kl.) Fastetiden (tim.min) Malmö 21a juni 02:23 21: a december 06:31 15: Stockholm 21a juni 01:51 22: a december 06:02 02: Umeå 21a juni 01:17 23: a december 06:04 01: Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr volym 108 NSS, APC, 2016

52 Man skall inte fasta vid: Akut sjukdom. Svår kronisk sjukdom. Äldre människor. Under menstruation eller postpartum blödning. Ammande kvinnor. Graviditet (sista delen). Resor. Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr volym 108 NSS, APC, 2016

53 Risker för diabetiker under fastan: Hypoglykemi under dagtiden. Hyperglykemi under kvällstiden. Dehydrering: spec. under sommar, äldre pt. Mindre motion vikt uppgång och Hög kalori intag ökade S lipider Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr volym 108 NSS, APC, 2016

54 Personer med diabetes som inte bör fasta: Nyupptäckt diabetes. Patienter med flerdosbehandling eller insulinpump. Dysreglerad diabetes med svängande blodsocker. Anamnes av upprepade hypoglykemi attacker eller ketoacidos. Pt med allvarliga komplikationer eller komplicerande sjukdomar: ex. njursvikt, instabil eller recidiverande angina, annan hjärt- eller lungsjukdom, psykiatrisk sjukdom Graviditet. Vid akut sjukdom ex: infektion. Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr volym 108 NSS, APC, 2016

55 Faktorer som påverkar diabetes kontroll under Ramadan-fastan Behandlande läkare/dsk: - läk. har rätt att avråda patienten från att fasta om han/hon anser att fastan förvärrar patientens diabetes eller är skadlig för patientens hälsa -läk. och SSKs kunskap och erfarenhet. Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr volym 108 NSS, APC, 2016

56 Faktorer som påverkar diabetes kontroll under Ramadan-fastan Tiden och säsongen: - sommar: dagen är lång och varm. - vinter: dagen är kort och kall. Patienten: - typ och behandling av DM. - hur väl reglerat är den? - följsamhet - komplikationer. - kultur och grad av tro. NSS, APC, 2016

57 Rekommendationer före Ramadan start: Kontakt med behandlande läkare/diabetessköterska i god tid inför Ramadan. Patientutbildning: - risker - livsstilsförändringar - angeläget att regelbundet själv testa blodglukos. Intag av sista måltid (Suhur) så sent som möjligt. Tillräckligt med vätskeintag för att undvika intorkning. Ingen intensiv träning eller hård fysisk aktivitet under fastetimmarna. Avbryta fastas om plasma glukos <3.5 mmol/l (< 4.0 mmol/l tidigt under fastetimmarna). Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr volym 108 NSS, APC, 2016