SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

Transkript

1

2 SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 Omvårdnadens betydelse för HbA1c Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad

3 Svårt att påvisa effekter Förutom avgränsad och väldigt riktad träning, t ex i tolkning av blodsockervärden och liknande åtgärder har det tidigare varit svårt att påvisa metabola effekter av olika omvårdnadsinterventioner.

4 Svårt att jämföra studier Studiedesigner och olika utfallsmått har ofta varit svåra att utvärdera och jämföra. Vad gäller support till livsstilsförändring som är en viktig uppgift vid typ 2 diabetes och som omfattas av en komplex kedja av händelser och olika aktörer inblandade har det varit särskilt svårt att påvisa långsiktig effekt.

5 Patientcentrerad diabetesutbildning Det som numera framförs som väsentligt är att patientutbildning skall vara patientcentrerad eller personcentrerad och bygga på empowerment. Att inte ta hänsyn till olikheter i bakgrund, personlighet, kunskapsnivå, behov etc. anses oförenligt med begreppet patientcentrering.

6 Vad är patientcentrerad vård? Through the patients eyes Vården utformas med respekt för patientens värderingar, preferenser och viljeyttringar Vården befrämjar eget ansvarstagande samt autonomi dvs respekt för välinformerade val Synonymt i stort med begreppet empowerment Att endast göra patienten delaktig räcker inte!

7 Grupputbildning förordas SBU-rapporten (2009) om patientutbildning vid diabetes utvärderade våra interventionsstudier positivt. Nationella riktlinjer (2010) framhåller grupputbildning som en effektiv metod med positiva effekter på HbA1c. Ledare behöver ämneskunskap och pedagogisk kunskap.

8 Interventionsstudien Min avhandling från 2004 handlade till stor del om genomförande och utvärdering (efter ett år) av en patientcentrerad interventionsstudie med RCT-design. Efter avhandlingen har vi genomfört en femårsuppföljning. För närvarande pågår en uppföljande interventionsstudie med nya deltagare.

9 Interventionens innehåll Interventionen bestod av erbjudande om deltagande i supportgrupp vid 10 tillfällen för patienter nydiagnostiserade med typ 2-diabetes. I supportgrupperna diskuterades patienters personliga förståelse av sjukdomen samt hinder och förutsättningar för sjukdomshantering.

10 Min problemlösning är inte alltid patientens Dr Zook, Hagbard och Helga

11 Personlig förståelse av typ 2-diabetes Bilden av sjukdomen Innebörden i diagnosen Integrationen av sjukdomen Ansvaret för egenvården Utrymmet för sjukdomshanteringen Bilden av framtiden

12 Bilden av sjukdomen Dom borde ju lägga in en på nåt hem och ta hand om en, för jag var ju fullständigt oförmögen att fatta några som helst beslut eller göra något själv i den stunden, panik Det var väl inte frågan om utan när jag skulle få diabetes eftersom alla mina bröder har det och jag ser det som ett naturligt tillstånd som kommer med åren.

13 Innebörden i diagnosen Jag har inte berättat nånting för min man och mina barn än eftersom det innebär ännu mer krav och mindre frihet för mig Jag tycker att det också finns fördelar med det här. Nu kan jag säga att jag måste få tid för mig själv och måste ut och promenera. Förut kunde jag inte det på samma sätt.

14 Integrationen av sjukdomen Jag visste ju redan för flera år sedan att jag hade för högt socker men sökte inte förrän i år. Jag kände mig inte mogen att få diagnosen förrän nu. Jag satt på vårdcentralen med frugan och det stod på en skylt att man kunde kolla blodsockret medan man väntade. Då kollade jag och jag HADE diabetes. Om jag vetat det hade jag aldrig kollat

15 Ansvaret för egenvården Jag är ju 80 år nu och jag vill ju bli omvald i styrelsen en mandatperiod till, sen vill jag byta bil och måla om huset en gång till. Om det här ska ske så måste jag hålla sockret nere. Jag tror inte att det påverkar om jag lever strikt. Jag ser diabetes som ett tecken på naturligt åldrande och försöker leva som vanligt.

16 Utrymmet för hanteringen Jag känner på ett sätt att jag prioriterar det här mer nu när det är på allvar. Tidigare var jag ju bara tjock, men nu är jag ju sjuk Jag jobbar heltid och har huvudansvar för hem och barn och kan inte se att jag kan skapa utrymme för att förändra mina motionsvanor. Jag måste hantera maten i stället.

17 Bilden av framtiden Jag tror att man kan hålla det här i schack och skjuta upp komplikationer ett tag, men bara ett tag Det spelar väl ingen roll om man dör i det här eller nåt annat. Livet är för kort för att gräva ned sig. Om det här är mitt öde så får jag acceptera det.

18 Blodsockervärden Självtestning Användning av blodsocker Olika mätare Fotvård, skor, inlägg Risker för amputation Sjukdomen Upplevda symtom Komplikationer: Synliga yttre Osynliga inre Synen på diabetes Egenvården Problem för vardagen Tidsbrist, stress Vikt och viktminskning Hunger, sockersug GI, fibrer och fett i maten, Nyttig och god mat, recept. Ätande och måltider kontra näringstillförsel Kroppsfunktioner Historiskt perspektiv på utvecklingen av kropp och sjukdomar Mode i kroppsideal Vårdorganisationen Otrevligt bemötande Misstag i vården Patientorganisationer Framtiden med diabetes Risken för komplikationer Det senaste inom forskningen Samhällets syn på övervikt Förväntningar på att sköta sig Krav på personligt ansvar Diagnosen diabetiker Medicinsk behandling Komplementärmedicin Folktro Fysisk aktivitet Motionsformer Vinster och insatser

19 Resultat av interventionen Intervention Kontroll Differens P värde HbA 1c ± SD(%) HbA 1c ± SD(%) Innan start 1-årsuppföljn 5-årsuppföljn 5.71 ± ± ± ± ± ± <0.001

20 Utvecklingen över tid i tre HbA1c-grupper Intervention Kontroll Medel- HbA 1c >6.5% 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5, % 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 <5.5% 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,

21 Tolkning av resultaten baserat på utvärderande träffar och intervjuer Patienterna i interventionsgruppen hade förbättrat egenvården. Patienterna hade fått en ökad insikt i allvarsgraden och nödvändigheten att ta eget ansvar för egenvården. Patienterna kände sig förstådda och upplevde i högre grad att vårdarna ville stödja dem. Patienterna tänkte i högre grad på framtiden och ville försöka få kontroll över situationen. Sjukdomen hade troligen integrerats snabbare (den emotionella och existentiella dimensionen parallellt med sjukdomshanteringen).

22 Model of illness integration and self-management Upplevd allvarsgrad och hot av sjukdomen Upplevt resultat och inverkan av egenvård Ev återvändo Turning point! Misstänka sjukdom och/eller bli diagnosticerad Förhandla om sjukdomen och ta ställning till egenvården Försöka förstå och förklara sjukdomen Intensitet och typ av emotionell respons Personliga mål och förväntningar

23 Turning point - definition En känslomässigt stark insikt som medför en påtaglig förändring i personens livsmönster (King 2003). Insikten sker ofta plötsligt och kan hjälpa människor att genomföra beteendeförändringar för att hantera de krav som sjukdomen ställer Ger en stark drivkraft att ta tag i sjukdomshanteringen och ses som en absolut nödvändighet för att kunna leva vidare med sjukdomen.

24 Förändringsyttranden i nära anslutning till s k turning points Nu är det på liv eller död Jag står vid ett vägskäl Det finns ingen återvändo Det är upp till mig själv Det är möjligt för mig att klara av det Det går att leva vidare med sjukdomen

25