Kulturanpassad diabetesvård och utbildning

Transkript

1 Kulturanpassad diabetesvård och utbildning Nuha Saleh Stattin LUC-D, CeFAM NSS, LUC-D

2 Kulturanpassad diabetesvård och utbildning Nationella Riktlinjerna Diabetesvård till personer från andra kulturer kräver att diabetesvården tar hänsyn till Personens egna kulturella mönster Kunskap om olika kulturers särdrag Språket Utbildning om kost och livsstilsfaktorer Skriven patientinformation översatt till patientens eget språk Familjemedlemmars deltagande i vården» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010 NSS, LUC-D

3 Kulturanpassad diabetesvård och utbildning Rekommendation Hälso- och sjukvården bör Erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp till personer med diabetes och annan kulturell bakgrund (prioritet 4)» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010 NSS, LUC-D

4 Sammanfattning av studier om Diabetes och etniska minoritet i Europa Epidemiologiska och fysiologiska studier visar ökade prevalens av diabetes typ 2 bland etniska grupper (mellan 6-20%) genomför med vanlig befolkning (3-5%) Ökad risk för komplikationer Socialt sämre diabetesvård Professionellt frustration och känsla av inkompetens Personlig diskriminering och frustration Politisk behov av förändringar NSS, LUC-D

5 Prevalens av diabetes Högre bland invandrargrupper (ffa. från Mellanösten) Skillnader mellan män och kvinnor Skillnader mellan olika invandrargrupper (1.5% invandrare från indiska oceanen, och upp till 15% av dem från Medelhavs området) Riskfaktorer: BMI- obesitet, stress, migration och livsstilsförändring, sysselsättning, utbildning. Ref. Wändell m. Fl NSS, LUC-D

6 NSS, LUC-D, CeFAM,

7 Psychological and social factors Discrimination and cultural-bias Socioeconomic status SES Ethnic minorities and diabetes outcomes Health services and policies Genetic and biological factors Behavioral differences Cross cultural validity Disciplinary and professional divisions NSS, LUC-D

8 Diabetes är vanligare bland invandrare än infödda svenskar Invandrare har mer komplikationer än infödda svenskar Invandrare upplever större svårigheter i kontakten med vården än infödda svenskar Invandrare har svårare att sköta egenvård än infödda svenskar Får sämre vård Källan: Katarina Hjelm, migration, Health and Diabetes Mellitus,1998 NSS, LUC-D

9 Varför Högre Prevalens av Diabetes Bland Invandrargrupper? Hereditet? Livsstil? Livssituation? Allt?? NSS, LUC-D

10 Bakgrund 1960: import av arbetskrafter 1970: första flyktingarna från Uganda : flyktingar (10,000-70,000) Idag finns runt 20 miljoner flyktingar i världen? Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

11 Invandring: invandra till ett annat land. Alla flyktingar är invandrare men alla invandrare är inte flyktingar Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

12 Nu har vi återförenats hela familjen här, äntligen. Vi har vad vi behöver rent materiellt. För våra barn kan jag se en framtid. Ingen yttre fara hotar oss längre. Men vem är jag? En flykting. Och vad är en flykting? En människa som förlorat allt, som inte känner sig önskvärd vare sig i hemlandet eller här. En människa som inte kan sova om natten, som plågas av svåra minnen och en stor sorg. Jag känner inte att något som är mitt egentligen duger här. Vem är jag nu? NSS, LUC-D

13 Flykt Identitetskris: Vem är jag? Konfrontation: mellan mottagarlandets och gamla landets krav Att sörja Förlust av den social nätverk Förlust av politiska kamp Förlust av framtidsperspektiv Känsla av hela tiden vara på väg hem Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

14 Krisen Lättande Överraskning: Uppväckning Desilluionering: ser egna begränsning Depressiv medvetenhet: konfrontera och engagera sig eller hamna i nostalgisk fixering Försonande adaption: Balans mellan nya landet och minne av den gamla Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

15 Vad är kultur? NSS, LUC-D

16 Kultur som ett uttryck för gemensam livsform NSS, LUC-D

17 Different Definitions "Culture is the collective programming of the mind which distinguishes the members of one category of people from another." (Hofstede, G. 1984). "Culture is the shared knowledge and schemes created by a set of people for perceiving, interpreting, expressing, and responding to the social realities around them" (Lederach, J.P. 1995) "Culture has been defined in a number of ways, but most simply, as the learned and shared behavior of a community of interacting human beings" Useem, J., & Useem, R. (1963). NSS, LUC-D, CeFAM,

18 Vad är kultur? Språket Värderingar Uppfattning om hälsa och sjukdom Svensk /andra kultur Sjukvårdspersonalens- / patientens kultur NSS, LUC-D

19 kulturmöten Kulturmöten handlar inte bara om det annorlunda, de andra utan även om oss som i det professionella arbetar med människor som inte är födda i Sverige. Det innebär även det omvända dvs. personal som inte är födda i vårt land och som möter svenskfödda patienter. Källan: Solvig Ekblad, KI, 2003 NSS, LUC-D

20 Mötet mellan två kulturer Olika uppfattning om hälsa och sjukdom Livsstilförändringar Social degradering Uppkomsten av stress Ackulturationsprocess (påverkan på val av hem- som värdlandets kultur) Källan: Katarina Hjelm, migration, Health and diabetes Mellitus,1998 NSS, LUC-D

21 Kulturmötet inom vården Känner sig vilsen i den svenska sjukvården Inte tycker sig behandlande på ett korrekt sätt enligt hennes medicinska världsbild Olika upplevelse och bild hur vården bedrivas Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

22 Kulturmötet inom vården Professionell sektor Folklig sektor egenvårdsektor Traditionell medicinsk sektor Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

23 Professionell sektorn Baserade på vetenskaplig biomedicin och finns i alla samhällen Drivas olika beror på synen på sjukvården Svenska synen på sjukvården som en enhet en sjukvårds apparat Svenska synen är ofta främmande Olika indikationer som styr vården Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

24 Folkliga sektorn, egenvårdenssektorn Omfattar 70-90% av all sjukvården i alla samhällen Ofta börja med konsultation från grannar släkt och vänner Använda mat som medicin, tillber till högre makt eller fasta i hopp att tillfriskna Inget formell medicinska utbildning men bygger på erfarenheter Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

25 Traditionell medicinsk sektor Bedrivs av läkeman som saknar officiell utbildning Kallas också för alternative medicinen Ofta sker parallellt med sedvanlig biomedicinsk behandling Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

26 Mötet mellan BVC-ssk och invandrare barn och deras föräldrar Inte tillräcklig med kulturell kunskap (95%) Svårt med indirekt kommunikation (93%) Osäkerhet (88%) Tolk situation (83%) Föräldrar följer inte råd (83%) Känner sig provocerade att föräldrar kan inte språket (50%) Berlin, A. Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin-- Primary Child Health Nurses opinion. Scand J caring Sci;2006; 20, NSS, LUC-D

27 Kulturell kompetens Kulturell medvetenhet Kunskap Färdigheter Interaktion Berlin, A. Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin-- Primary Child Health Nurses opinion. Scand J caring Sci;2006; 20, NSS, LUC-D

28 medvetenhet Vill och inte måste kunskap Kulturell kompetens process Färdigheter Mötet NSS, LUC-D

29 Kulturkompetens på olika nivåer Klinisk Kulturkompetens: sjuksköterska -patient mötet Organisatorisk: Ledarskap/arbetskraft Strukturell: vårdprocesser NSS, LUC-D

30 Kulturell kompetens hos diabetessjuksköterska Vara medveten om egen förförståelse, värdering och övertygelse Vara medveten om patientens förförståelse, värdering och övertygelse Ta reda på patientens egen kunskap, erfarenheter och uppfattning om diabetes Patientcentrerade diabetes omvårdnad Vara lyhörd, nyfiken på ett positiv sätt och VÅGA FRÅGA NSS, LUC-D

31 Turkiska små rätter NSS, LUCD, CeFAM, 2014

32 Turkisk godis (Turkish delights) NSS, LUCD, CeFAM, 2014

33 Diabetes och Ramadan Vad är Ramadan Fastan Tider Man ska inte fasta Vilka personer med diabetes som inte bör fasta under Ramadan Risker med fastan för personer med diabetes Faktorer som påverka vården Behandlings modifikation under Ramadan NSS, LUCD, CeFAM, 2014

34 Vad har vi gjord hittills Improviserad Forskat, testat och tittat på resultat Ibland har vi lyckats Ibland har vi misslyckats NSS, LUC-D

35 Vad berör det på: Språket Personal: Kulturell kompetens Resurser : Tid, personal, organisation, utbildning och stöd NSS, LUC-D

36 Diabetes omvårdnad är baserade på Förmåga att förstå den andra personen erfarenheter och förståelse av situationen Förmåga att integrera detta i vår planering för att leverera optimala diabetes vård att formulera och kommunicera genom en tredje person NSS, LUC-D

37 KAN VI GÖRA DET? JA men Vad behöver vi?? NSS, LUC-D

38 Kulturanpassad diabetes sjuksköterskersutbildning Verklighetsbaserad: Falldiskussion/olika situationer i mötet med patienten Patientcentrerat förhållningssätt: underskattat i kulturkompetenta utbildningar Användning av tolk och stöd för att kunna hantera obekväma /konflikt situationer Välfungerande vårdallians Pedagogisk kompetens Omvårdnad vid diabetes, 2012 NSS, LUC-D

39 Kulturanpassad patientutbildning Kunskap om hur kroppen fungerar Livsstil och egenvård Välfungerande samarbete med sjuksköterska Adekvata coping strategier Kulturanpassade utbildningsmaterial Individuellt eller grupper??? Omvårdnand vid diabetes, 2012 NSS, LUC-D

40 Tvärvetenskapligt samarbete Internationellt samarbete Inbegripa diabetes och etnicitet i en omfattande, pedagogiska planerar Stöd från inom och utanför Respekt för varandras kompetens NSS, LUC-D

41 Mötet med patienter från andra kulturer Personer med trauma och psykologiska problem och kriser Dialog genom en tredje person Olika förståelse, erfarenheter och bild av hur det är att leva med diabetes NSS, LUC-D

42 Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes NSS, LUC-D

43 Den Konceptuella Modellen Att ha diabetes Diabetes uppkomst Internal Reasoning Familjen Kontakt med vården Egenvården Jag tar hand om min diabetes NSS, LUC-D

44 The Conceptual Model Family Extended Onset of diabetes Scared Arab 1 The meaning of having diabetes Nothing The internal reasoning Care for myself Self-care Mother 0 Patient HCS 12 years Blood tests NSS, LUC-D

45 The Conceptual Model Family Own Onset of diabetes Transmitted Sweden 1 The meaning of having diabetes Defect The internal reasoning Care for myself Self-care Avoid 4 Patient HCS 30 years Tell me NSS, LUC-D

46 Sammanfattning Språk och kultur kan vara ett hinder i mötet mellan personer med diabetes och vårdpersonal från olika kulturer Man måste förstå hur patienten uppfattar sin diabetes och egenvård för att kunna Planera åtgärder som stödjer patienten Modellen är att hjälpmedel för vårdpersonalen Källan:: Nuha Saleh Stattin. Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes, doktors avhandling, NSS, LUC-D

47 Mötet Att ta till vara den etniska minoritetens egna resurser Varning för stereotyper: varje människa i en etniska grupp skapar sin egen version av gruppens kultur Olika människor i gruppen befinner sig i olika stadier av anpassning till majoritetssamhället Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

48 Det goda mötet Tre grundförutsättningar för detta Respekt för varandra Kontinuitet Tillräcklig med tid Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A NSS, LUC-D

49 It is more important to know what sort of a patient has a disease, than what sort of disease a patient has William Osler (Dubos 1987) NSS, LUC-D